tema: obesitas & diabetes - dietistaktuellt.com · skapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera

ORGAN föR sveRiGes kliNiskA dietisteR VOLYM XIX • NUMMER 2 • APRIL • 2009

tema: obesitas & diabetes

Fortimel Compact Mindre volym, mer nutrition

NYHET

Nutricia Nordica AB • Tel: 08-24 15 30 • www.nutricia.se

Volymen kan vara ett hinder för att uppnå den fulla effekten av kosttillägg. Nya Fortimel Compact ger i en enda 125 ml flaska all den energi och näring du skulle ha fått i en 200 ml flaska med Fortimel Energy. Det är 300 kcal och 12 g protein i 40 % mindre volym.

Ge dina patienter Fortimel Compact och hjälp dem att få den näring de behöver i en volym som de orkar med.

12

19 26 37Tidskriften DietistAktuelltDietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet om 6 nummer per år. Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietis-ternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister. DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till andra grupper som är professionellt engagerade inom området kost och nutrition.

DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informa-tionsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa. Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt spegla dietistens yrkesroll.

Tidskriften förmedlar kunskap och information genom veten-skapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och

kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar.

RedaktionAnsvarig utgivare

Elisabet Rothenberg

Redaktör

Magnus Forslin

Postadress

Box 48

261 21 Bjuv

telefon

042-702 50

telefax

042-702 50

e-mail

[email protected]

WWW

www.dietistaktuellt.com

Annonser

BUSINESS FACTORY ABLinda Larsson-Levin

telefon: 08-653 60 48

[email protected]

Layout & MaterialTorbjörn Lindén Bild

[email protected]

Tryckeri

Trydells Tryckeri AB

Organ för Sver igeS Kli n iSKa Di etiSter

Kommande nummer

Nr. Manusstopp Utgivning3/09 16 maj 29 maj4/09 26 aug 18 sep5/09 7 okt 29 okt6/09 4 nov 27 nov

PRENUMERATIONER 295 kr/år

För osignerat bild- och textmaterial svarar red. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbe-ta insänt material. För signerade artiklar sva-rar författaren. För ej beställt material, text och bild ansvaras ej.

TS-upplaga 2008: 4.800 ex (2:a halvåret 5.700)

Medlem av:

7 11

3No 2 vol.XIXapril 2009DietistAktuellt

Ledare 4FaR och MoR i vården 7FaR i Stockholms läns landsting 11Mat och Hälsa 12Diet composition anddelelopment of diabetes 16BORIS-dagen 19Projekt ALPHA – Så nyckelhålscertifierar man en restaurang 20Näringstabell i bildform 22Behandling av fetma hos barn och ungdomar 24Dysfagi (del 2) 26Debatt: Dietisten – en döende svan… Eller? 29Bokanmälan 30-31Caroline Lutz, dietist på Apoteket AB 33Årets Dietist 37DRF sidan 38

ledare Ingrid Larsson, DRF:s Vetenskapliga Råd

Planering, engagemang och negativ energibalans

4 vol. XIX april 2009 DietistAktuelltNo 2

Intresset för mat, vikt och hälsa är idag av sällan skådat slag. Den ”bästa” eller ”enda fungerande” dieten diskuteras i medier, i fö-reläsningssalar, på bloggar och i arbetsplat-sernas fikarum. Med emfas vidhåller man sin ståndpunkt, inte sällan baserad på egna erfarenheter av att ha följt dieten, i littera-turen kallad anekdotiska erfarenheter (Obes Res 2001;Suppl1:1S-40S). Övervikt, fetma och viktminskning är i debattens fokus och kostens näringsämnessammansättning är det heta debattämnet. En ny diet samt me-dias uppmärksamhet och entusiasm kring denna kan påverka enskilda människors tro på, och följsamhet till dieten (N Engl J Med 2009;360:859-873). Men förbättras följsamheten över tid med en specifik kost-sammansättning? Förra året publicerades en israelisk 24-månaders arbetsplatsstudie (N Engl J Med 2008;359:229-241). Sammanta-get visade studien att vikminskningen bland deltagare på Medelhavskost var jämförbar med de som åt lågkolhydratkost (max. 120 gram/dag), detta gällde särskilt kvinnorna. Diabetikerna gynnades särskilt av Med-elhavskosten med hänsyn till glukos- och insulinstatus. Studiens Medelhavskost var i princip jämförbar med Livsmedelsverkets rekommendationer för en sund kost för den generella befolkningen (N Engl J Med 2008;359:229-241). I februari i år publice-rades den andra 24-månaders studien, där olika kostsammansättningar jämfördes med hänsyn till viktreduktion (N Engl J Med 2009;360:859-873), vilket fick ett formida-belt genomslag i media.

Studien visade att det spelar ingen roll vilken sammansättning man har på sin vikt-minskningskost, bara man äter färre kalorier än de man förbrukar. Samtliga förändringar i studiens övriga effektmått som exempelvis midjeomfång, blodfetter, glukos och insulin, var relaterade till energirestriktion, inte till kostsammansättning i sig. Studien bekräftar

resultaten för andra randomiserade studier publicerade under 2000-talet. Ett verkligt intressant resultat som studien visade var att ju fler besök deltagarna kom till, desto större viktreduktion (N Engl J Med 2009;360:859-873). Budskapet är: kommer du till de besök vi planerat för, är chansen större till bättre viktminskning. Andra studier visar motsva-rande; en högre besöksfrekvens ger ett lägre viktrecidiv (Ann Intern Med 2007;147:41-50).

Vi kan således konstatera att den en-samt avgörande faktorn för viktreduktion är en negativ energibalans. Då övervikt och fetma oftast är associerat med metabol risk-ökning är det av stor vikt med livsstilsänd-ringarna förbättrar riskprofilen. Det veten-skapliga underlaget idag för att förbättra fetma-associerade riskfaktorer och sjukdo-mar är främst i) ökad konsumtion av grön-saker och frukt, ii) ökat intag av omättat fett på bekostnad av mättat fett, iii) minskat midjeomfång, iv) minskat alkoholintag, v) rökstopp och vi) ökad fysisk aktivitet.

De gällande rekommendationerna för kost och fysisk aktivitet i samband med viktminskning är i enlighet med den veten-skapliga kunskap vi har idag. Den stora ut-maningen är hur vi ökar följsamheten till de råd vi ger. Från ”The National Control Re-gistry” har framgångsfaktorer för bibehål-len viktreduktion identifierats (Annu Nutr Rev 2001;21:323-341). Ett axplock av dessa är: i) regelbundna måltidsvanor, ii) mins-kat energiintag, iii) minskat fettintag och ökat kolhydratintag, iv), skriva ned vad man äter och dricker, v) regelbunden vägning, fysisk aktivitet minst 60 minuter/dag. För lägre vikt på sikt behövs planering, engage-mang och det ofrånkomliga: en negativ en-ergibalans.

Klin näringsfysiolog Ingrid LarssonObesitasmottagningen,

Sahlgrenska universitetssjukhuset

Äntligen här – en ny mjölkfri gröt!Att gröt är bra frukost- och kvällsmat tycker

nog de fl esta. Tyvärr tål inte alla barn den vanliga

gröten. Därför har vi

tagit fram en helt ny.

En Mjölkfri Gröt. Helt

utan komjölksprotein

och laktos. Den är base-

rad på ris, naturligt fri

från gluten och självklart

osockrad. Gå in på www.

semper.se och läs mer.

Välkommen!

Nyhetpå

Apotek!

Goda matvanor tidigt i livet


För att få bukt med denna kostnads-ökning krävs preventiva åtgärder för livsstilsrelaterade sjukdomar. En mo-

dell är fysisk aktivitet på recept (FaR) som prövats i några år (1). FaR skrivs ut av legi-timerad sjukvårdspersonal, vanligtvis läka-re, sjuksköterska eller sjukgymnast. Receptet ser ut som ett recept för medicin. På receptet finns aktivitetstyp, intensitet, frekvens och duration angivet. Boken FYSS – Fysisk aktiv-tet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehand-ling används av förskrivaren som en handbok vid förskrivning av FaR (2). I FaR-modellen ingår också motiverande samtal. Patienten beslutar därefter i samråd med läkaren vilken motionsform som är aktuell. Det kan vara

egenaktivitet liksom promenader eller cyk-ling eller gruppaktiviteter som motionsgym-nastik eller stavgångsgrupper m m. Grupp-aktiviteter tillhandahålls till stor del av fri-villigorganisationer som exempelvis idrotten och friluftslivet. Liksom all annan behand-ling inom hälso- och sjukvården ska även or-dination av fysisk aktivitet följas upp. Ett an-nat förslag är matordning på recept (MoR).

Motiverande samtal”Matordning på recept” (MoR) liknar ”Fy-sisk aktivitet på recept” (FaR). Kostråd ges inte direkt till patienten utan råden sker i di-alog med ”Motiverande samtal” (MI) som metod. Man stöttar där patientens egna be-

FaR och MoR i vården

Av Gunnar Johansson

Professor i kostvetenskapStatens Folkhälsoinsitut

Vi blir allt äldre och allt mer överviktiga. Detta medför bland annat att vi får exploderande vårdkostnader med bl a fetmakirurgi. För Sverige beräknas fetma kosta cirka 3,6 miljarder kronor i sjukvårdsutgifter. Samhällets totala kostnader beräknas uppgå till 16 miljarder, om indirekta kostnader för sjukskrivningar, förtidspensioneringar och produktionsbortfall. En fetmaoperation kostar 75 000 – 100 000 kronor. Detta skulle betyda, med 15 000 operationer per år som vissa läkare önskar, en kostnad på upp mot 1 500 miljoner kronor per år, vilket motsvarar cirka 3 000 dietisttjänster.



slut som ”stimulerats fram” i samtalet. Di-rekta kostråd utan motiverande samtal kan vara kontraproduktiva och ge mot-satt effekt, dvs skapa motstånd till för-ändring. Kostråd på recept ska därför förstärka det motiverande samtalet och ges först när patienten är mottaglig för kostråd. Kostråden bygger på råd som finns i olika böcker i näringslära och om specifika sjukdomar, såsom diabetes och hjärt-/kärlsjukdomar. Råden kan ges di-rekt på hälso-/vårdcentralen eller så kan patienten hänvisas till dietist, sjukgym-nast eller frivilligorganisationer, kommer-siella företag, matlagningskurser i studie-förbundens regi, råd via patientförening-ar, Friskis och Svettis m m. Patienten kan också rekommenderas egenvård såsom stavgång, simning, matlagning från en re-ceptbok, etc.

Boken FYSSFaR bygger på boken FYSS ”Fysisk ak-tivitet i sjukdomsprevention och sjukdoms-behandling” utgiven år 2008 av Yrkesför-eningen för fysisk aktivitet och Statens

folkhälsoinstitut. På liknande sätt ska MoR bygga på en bok –

”Kostråd i sjuk-domspre-vention och

sjukdomsbe-handling” som

ännu inte har skrivits.

Råden kom-mer att vara in-

dividanpassa-de och förankras i

”Motiverande sam-tal”. Kostråden kom-

mer att baseras på livsmedelverkets fem

kostråd:1. Ät mycket frukt och grönt, gärna

500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker.

2. Välj gärna nyckelhålsmärkta livs-medel.

3. Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veck-an.

4. Använd gärna flytande margarin el-ler olja i matlagningen.

5. Ät bröd till varje måltid, gärna full-kornsbröd.

Tallriksmodellen och matcirkeln att an-vändas vid rådgivningen. Tallriksmodel-len åskådliggör hur man komponerar en

bra måltid – lunch eller middag. Model-len visar proportionerna mellan olika in-gredienser i måltiden. Tallriksmodellen har tre delar: • Den första är potatis, ris eller pas-

ta samt bröd. En stor del av tallri-ken fylls med livsmedel från denna grupp. För den som behöver myck-et energi kan denna del göras ännu större. Bröd bör finnas med till alla måltider.

• Denandradelenbeståravgrönsaker,rotfrukter och frukt. Denna del är li-ka stor som den förra. Den som är överviktig kan låta denna del bli upp till hälften av tallriken.

• Denminstadelenäravseddförköttfisk, ägg eller baljväxter, t ex bönor.

Lägg märke till att tallriksmodellen vi-sar proportioner mellan de tre delarna. Oavsett om man äter mycket eller litet är proportionerna desamma. Modellen sä-ger ingenting om hur mycket man ska äta – det avgör hunger och energibehov.

Matcirkeln visar de sju livsmedels-grupperna i bild. Matcirkeln kan vara ett bra hjälpmedel när man planerar dagens måltider. Dessutom kommer hänsyn att tas till de miljöanpassade kostråden som just nu håller på att tas fram.

Två andra skrifter kommer även att användas. Delar av materialet i ”Obesi-tas, arbetsbok för dig som vill gå ner i vikt på sikt. Beteendeterapeutiska tekniker kom-binerade med konventionell behandling” av Ingela Melin kommer att användas. Dessutom kommer det norska Helsedi-rektoratets arbetsmaterial ”Bra mat for be-dre helse” att användas. Materialet byg-ger på den så kallade ”endringsfokusert veiledning” som har många likheter med den motiverande samtalsmodellen, MI, t ex ”Å unngå konfrontasjon, overtalelse og

argumentasjon i samtalen. Empati er av-görende for at deltakeren skal föle (kän-na) seg ivaretatt og förstått. En empatisk kursledere kjennetegnes av evnen (för-mågan) till å leve seg inn i deltakerens tanker og opplevelser, og samtidig kunne formidle at man förstår.”.

Lunchfrämjandet ger sju råd för en bra lunchrast. Om det är praktiskt möj-ligt rekommenderar vi att dessa råd följs:

1. Ta en längre lunchrast. Minst en timmes lunchrast borde vara en mänsklig rättighet.

2. Lämna arbetsplatsen. Ett hälso-samt arbetsliv är att sänka stressni-vån mitt på dagen.

3. Stäng av mobilen. Ett bra sätt att koppla bort plikterna ett tag.

4. Ät i lugn och ro. En bra lunchmiljö kan vara en god investering, hjälper till med avkopplingen.

5. Prata med arbetskamrater. Gemen-skap på arbetsplatsen kan faktiskt fö-rebygga stress och ohälsa.

6. Ta en promenad. En promenad ger dagsljus vilket stärker kroppens dygnsrytm och ger godare sömn.

7. Ta en tupplur. 15 minuters tupplur mitt på dagen ger dig en piggare ef-termiddag.

Lunchfrämjandet anger tre delar av lunchpausen som gör att du ökar förut-sättningen för att hålla dig frisk.

Avkoppling och återhämtning Lunchen har en särställning som paus. Att äta utan stress och under trevliga for-mer kan också minska de negativa effek-terna av en sämre kosthållning.

Det är frestande att komprimera sin arbetstid för att hinna med allt vi vill på fritiden, men i själva verket gör vi oss en björntjänst. Att låta dagen rinna på i ett enda flöde av aktiviteter, får konsekven-sen att vi i längden gör oss sjuka.

Att kunna få lämna sin arbetsplats, stänga av mobilen, äta och tänka på annat än arbetet ger en avkoppling som både motverkar stress och annan ohälsa.

- En paus ökar välbefinnandet och sänker stressnivån, detta kan även leda till bättre sömn och dygnsrytm.

- Att koppla bort jobbet mitt på dagen ger även fritiden en högre kvalitet.

- En kort återhämtning under dagen gör att vi blir piggare och kan koncentre-ra oss bättre under resten av dagen.

Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan.



2. Näring för kroppen Med oregelbundna matvanor tappar man lätt kontrollen över blodsockret, det to-tala kaloriintaget och kroppsvikten. Man vet också att man blir tröttare och preste-rar sämre när inte kroppen tillförs näring.

Den som struntar i att äta lunch blir hungrig och går lätt i fällan att möta kroppens hungersug med sötsaker. Krop-pens insulinproduktion går på högvarv, vilket i längden kan leda till olika sjuk-domar.

Kroppens och hjärnans biologi är inte förhandlingsbar. Vi behöver en regelbun-den och balanserad mix av rörelse och vi-la, för att orka mer.• Måltidenförbättrarvårthumör,vår

förmåga att prestera, vår vakenhet och våra minnesfunktioner.

• Vifattarbättrebeslutnärviätit.• Regelbundnamåltiderskaparbättre

dygnsrytm och förbättrar sömnen. Det hjälper också till med viktbalan-sering och förebygger magbesvär.

3. Gemenskap och social kontaktNära kontakt med arbetskamrater under lunchen stärker gemenskapen på en ar-betsplats, och förebygger stress.

Gemenskapen som stärks under lunchpausen är en viktig faktor för att fö-rebygga stressrelaterad ohälsa på arbe-tet och hålla dig friskare. En lunchträff med en vän kan vara dagens enda möjlig-het till ett vuxet samtal för en ensamstå-ende förälder.

Lunchen har en så pass given ställning som social kontakt att den ofta glöms bort i diskussionen kring stressrelate-rad ohälsa på arbetsplatserna. Det sociala

nätverket som skapas på måltidspausen är också en viktig faktor när stress och ut-brändhet väl har slagit till.• Vibyggervårtsocialanätverkunder

måltidspausen och detta behövs för att hantera eventuell negativ stress.

• Personligaproblemellerarbetsplats-problem får en naturlig plattform för att lösas via informella samtal på da-gens pauser.

• Bättresocialkontaktochökademöj-ligheter till problemlösning ökar långtidsfriskheten.

Att så mycket utrymme ägnats åt lun-chen här beror på att den är något arbets-givaren kan påverka och det är en mål-tid där sociala och näringsmässiga nor-mer kan tillägnas. Detta betyder inte att de andra måltiderna är oviktiga och för vissa individer kan frukosten, middagen eller mellanmålen behöva diskuteras mer ingående.

Vem ska ge kostråd?Kostråd ska ges av vårdpersonal med nu-tritionsutbildning. Det är ännu bara ett förslag varför begreppet MoR kan dis-kuteras och liksom det praktiska ge-nomförandet. Det som vi behöver dis-kutera är var gränser går för att få ge oli-ka kostråd. Det behövs naturligtvis oli-ka kompetens för att ge kostråd till en frisk person med BMI 26 än en sjuk per-son med BMI 32. Denna diskussion bör föras mellan parter för de olika vårdper-sonalgrupperna. Ska t.ex en certifiering krävas för att få ge olika kostråd. Jag vill här öppna upp för en debatt om just det-ta men även om begreppet MoR i störs-ta allmänhet.

2009 års stora mötesbegivenhet inom diabetesvården är DiabetesFo-rum som kommer att hållas i Upp-sala Konsert & Kongress den 11-12 maj. Vi välkomnar alla medlemmar i nedan organiserande föreningar och andra intresserade, patienter, ämbetsmän och beslutsfattare inom den svenska diabetessfären.

Vi hoppas att Du finner programmet mångsidigt och lockande och välkom-nar Dig till Uppsala i vår!

Arrangör är det Nationella diabetes-teamet som är ett samarbetsorgan för Barnläkarföreningens sektion för endokrinologi och diabetes, Dietisternas Riksförbund, Svenska Diabetesförbun-det, Svensk Förening för Diabetologi och Svensk Förening för Sjuksköterskor i Dia-betesvård. Congrex är teknisk arrangör.

Svensk Förening för Diabetologi och Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård kommer inte att arrang-era några andra motsvarande vårmöten under 2009.

Anmälan till kongressen sker via hemsidan. Anmälningssidan öppnar i början av januari. Sista anmälningsdag för lägsta kongressavgift är den 1 mars och nästa ökning av avgiften sker den 15 april 2009. Mer information kommer att publiceras här i samband med att anmälningssidan öppnar i början på januari. Kontakta Congrex för information angå-ende registrering, hotellbokning, socialt program, utställning etc. För informa-tion om det vetenskapliga programmet och abstracthantering, vänligen kon-takta den vetenskapliga kommittén.

Congrex har reserverat rum för delta-gare till mötet på ett flertal hotell främst i Uppsalas innerstad.

Congrex Sweden AB Att: DiabetesForum 2009Box 5619 114 86 Stockholm Växel: 08 - 459 66 00 E-mail: [email protected]

För ytterligare information se www.congrex.se



Folkhälsofrågor är idag ett prioriterat område av regeringen. ”Det måste finnas ett hälsofrämjande sätt hos alla på alla nivåer” så sa folkhälsominister Maria Larsson på den Nordiska Folkhälsokonferensen i somras. I folkhälsopropositionen ”En förnyad folkhäl-sopolitik 2007/08:110” beskrivs kost under målområde 10. Inom EU finns folkhälsofrå-gorna bl a under ”White Paper on nutrition, overweight and obesity releated health is-sues”. Socialstyrelsen arbetar med nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, dessa kommer att vara klara 2010. I riktlin-jerna återfinns förutom kost även, fysisk ak-tivitet, alkohol och rökning. Man kommer att belysa vad man kan kalla allmänna råd och vad som kommer att räknas till specifika råd. Och vilka yrkesgrupper som kan vara aktuella att ge vilka råd.

Professor Gunnar Johansson skriver att MoR ska bygga på en bok ”Kostråd i sjukdomspre-vention och sjukdomsbehandling” som ännu inte har skrivits. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsprevention kommer att utgöra en viktig del i boken. Det är av stor vikt att det framgår skillnaden mellan allmänna och specifika kostråd. Handlingsplanen för bättre matvanor –de 79 målen från 2005 slår fast att det är mycket få yrkesgrupper som via sin grundutbildning kan sägas ha kostkompetens för att ge kostråd. Många yrkesgrupper kan vara samtalspartner när det gäller kostråd till friska. För att kvalite-säkra dessa är det viktigt att vi som dietister stöttar/utbildar samtalspartner, ett förslag kan vara certifiering för att få ge allmänna kostråd. Det som står i handboken ska vara baserat på vetenskap och beprövad erfaren-het. Med tanke på det senaste årets jävsdis-kussioner i media bör inte enskilda stiftelsers rekommendationer inkluderas även om deras budskap är bra. Medlemmarna i lunchfräm-jandet tillhör näringslivet.

Folkhälsoarbetet med en hälsosammare livsstil hos befolkningen som mål är priori-terat. Personer som är utbildade för att ge kostråd på recept kan då också aktivt bedriva hälsosamtal i skolor, på arbetsplatser, på MVC och BVC eller arbeta hälsofrämjande i skolor, förskolor och på arbetsplatser.

Metoden ”Motiverande samtal” ska bidra till att kostråd inte ges direkt till personen utan framkommer i en dialog. När man ger kostråd till en frisk individ måste man i hög grad ta hänsyn till individens familjesitua-tion, arbete, ekonomi och kunskaper om mat och matlagning. Har personen eller någon i familjen en sjukdom måste kostråden anpas-sas ytterligare. Vi dietister är experter på att ge kostråd utifrån individens familje- och livs-situation. Här kan finnas en skillnad mot FaR; vid FaR handlar om att ge råd som berör indi-viden som individen själv ska utföra dagligen eller några gånger per vecka. Vid kostråd på recept kan det röra sig om livsmedelsval 4-6 gånger per dag!

Utformningen av FaR skiljer sig åt i våra Nordiska länder. I Danmark, Finland och Norge är FaR kopplat till bedömning av sjukgymnast och aktivitet på ett fysiocenter. I Danmark har man valt att inkludera dietist-kontakt vid två tillfällen. Hur utformningen och genomförandet av MoR kommer att bli är ännu oklart. Vad vi känner till så är frågan ännu bara väckt i Sverige. Vi dietister ska vara aktiva i debatten om MoR och bidra med vår specifika kompetens så att utformningen och genomförandet blir så bra som möjligt.

I debatten om vem som ska få ge kostråd är det viktigt att så många som möjligt deltar, alla synpunkter är värdefulla. Debattera gärna på Dietistaktuellts hemsida www.dietistaktuellt.se, DRFs hemsida www.drf.nu eller lämna synpunkter till styrelsen [email protected].

Beroende på hur Vårdval och entreprenör-skap i vården utvecklas så borde här kunna finnas goda möjligheter för dietister att i egen regi arbeta med MoR. Stimulansmedel för folkhälosarbete finns att söka för kom-muner och landsting.

Med MoR följer också möjligheter till många C- och D-uppsatser och doktorand-tjänster.

Det behöver finnas både en FaR och en MoR i vården.

För styrelsenSusann Ask

Folkhälsa ett ”nytt” arbetsområde för dietisterProfessor Gunnar Johansson på Folkhälsoinstitutet tar i detta nummer av Dietistaktuellt upp frågan om MoR, Mat-ordning på Recept, ett initiativ från Folkhälsoinstitutet. I slutet av artikeln ställer han frågan: ”Vem ska ge kostråd”?

Läs merLänk till regeringens folkhälsopro-position http://www.regeringen.se/sb/d/9251/a/100978

Länk till socialstyrelsen, nationella rikt-linjer http://www.socialstyrelsen.se/AZ/Sakomraden/nationella_riktlinjer/

Länk till slv, fem kostråd http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=2559&epslanguage=SV

Länk till FHI http://www.fhi.se/

Länk till SKL och Vårdval http://www.skl.se/lopsedelbanner.asp?C=1638

Länk till ”White Paper on nutrition overweight and obesity releated heath issues http://www.europarl.europa.eu/oeil/file.jsp?id=5572242

REPLIK DIREKT



Riktlinjerna för arbete med FaR i Stockholms läns landsting började gälla den 1 januari 2007.

Enligt dessa, som är styrande och gäller i hela länet, ska arbetsmetoden FaR an-vändas av vårdgivare som be-handlingsalternativ för att fö-rebygga och behandla sjuk-dom. Enligt riktlinjerna ska vårdgivare kunna hänvisa till friskvårdsaktörer men vårdgi-varen väljer själv hur samver-kan ska utvecklas utifrån loka-la förutsättningar. Stockholms FaR-ledarnätverk samarbetar med landstinget och utbildar ledare i för-eningslivet för att kunna ta emot deltaga-re som ordinerats fysisk aktivitet. De har även utarbetat en hemsida för de frisk-vårdsaktörer i Stockholms län som har lämpliga FaR-aktiviteter med utbildade FaR-ledare.

– Vår främsta uppgift är att informera, erbjuda utbildning, inspirera och motive-ra personalen, säger Ing-Mari Dohrn. De som är intresserade av att delta ska ock-så få verktyg som är kvalitetssäkrade. De skall vara enkla att använda och fungerar på lång sikt.

Aktiviteter som ordineras på recept bedrivs utanför sjukvården och eventuella kostnader ingår inte i högkostnadsskyd-

det för sjukvård, däremot erbjuder många föreningar eller friskvårdsaktörer, som har FaR-aktiviteter, ett lägre pris och ex-tra stöd till patienter som har fått recept på fysisk aktivitet.

Receptet för framgång är enligt Ing-Mari Dohrn att hela vårdcentralen är involve-rad och har kunskap om FaR. För att lyckas med detta har implementeringen skett på flera sätt. Dels via arbetsplats-träffar ute på vårdcentralerna, där man har givit en allmän information och bakgrund till

FaR. Dels genom att ordna konferenser där aktuell forskning inom området pre-senteras för att väcka intresse och fort-bilda. Man erbjuder även riktad utbild-ning till personal med rätt att förskriva recept ute på arbetsplatserna, samt två-dagarskurser, som pågår kontinuerligt, om FaR-metoden, aktuell forskning och om hur man för motiverande samtal.

– Ingen i vården ifrågasätter värdet av fysisk aktivitet. Men många har saknat bra redskap för att jobba med det, avslutar Ing-Mari Dohrn. Nu får man ett färdigt koncept, vilket gör det lättare att komma igång. Det ger mer tyngd att förskriva ett recept än att ge en allmän rekommenda-tion om att ”det är bra att röra på sig”.

Riktlinjer – Fysisk aktivitet på recept (FaR) i Stockholms läns landsting • Fysisk aktivitet på recept (FaR) ska

användas som behandlingsal-ternativ av vårdgivare inom SLL för att förebygga och behandla sjukdom.

• Målgruppen för FaR är de patienter som är i kontakt med hälso- och sjukvården.

• FaR ska förskrivas i enlighet med Fysisk aktivitet i sjukdomspreven-tion och Sjukdomsbehandling. (FYSS)

• Alla vårdgivare kan med fördel informera om fysisk aktivitet men själva ordinationen ska samord-nas och utföras av legitimerad vårdpersonal.

• Den som förskriver FaR ska ha kun-skap om motivationssamtalets betydelse och om hur fysisk akti-vitet kan användas i sjukdomspre-vention och sjukdomsbehandling.

• Den som hänvisar en patient till en friskvårdsakter ska ha god känne-dom om dennas verksamhet.

• Varje verksamhet väljer själv hur den vill samverka med friskvår-den. Samverkan mellan sjukvår-dens verksamheter och friskvår-den ska utvecklas utifrån lokala förutsättningar.

• Förskrivning av FaR och rådgivning om fysisk aktivitet ska dokumen-teras i patientjournal.

• Vårdgivare ska tydliggöra rutiner/program för arbetet med FaR och vid arbete med patientuppfölj-ning kring FaR. Ansvarig person för att bevaka frågan ska utses.

• Vårdgivare ska tillhandahålla information om FaR och fysisk aktivitet och kunna rådgiva och hänvisa patienter till friskvårdsak-törer och hälsoinformation

• Medicinskt ansvarig/verksam-hetschef vid varje verksamhet ansvarar för att arbete med FaR utförs i enlighet med ovan gäl-lande riktlinjer.

Ing-Mari Dohrn


FaR

i Stockholms läns landsting

Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) har uppdraget att ansvara för införande och spridning av arbetsmetoden FaR inom Stock-holms läns landsting. I uppdraget ingår även nätverksarbete, att ta fram en övergripande samordning för FaR i Stockholms län samt att erbjuda utbildning i FaR för vårdgivare. Arbetet med införande och spridning av arbetsmetodenleds av Ing-Mari Dohrn, projektledare för FaR. Hon berättar här om hur man implementerat konceptet inom landstinget.

När man diskuterar kostrekom-mendationer är det viktigt att skilja på bantningsdieter och koster av-

sedda att förebygga viktuppgång och folk-sjukdomar. Här kommer jag att fokusera på det senare, och endast kort beröra bantnings-dieter. Hur den optimala procentuella för-delningen mellan näringsämnen bör se ut är information som är svåröversatt till prak-tiken, varför det ofta är fördelaktigt att fo-kusera på vilka livsmedelsgrupper vi bör äta mer av, samt vilka vi bör äta mindre av. Kos-ten som är lämplig för patienter med fetma, hjärt-kärlsjukdom och diabetes, är i princip densamma som den kost som rekommende-ras till den generella ”friska” befolkningen för god hälsa.

I nuläget pekar den sammantagna forsk-ningen på att vi bör äta mer frukt, grönsaker,

fiberrika cerealier med hela korn, rotfrukter, pasta (fullkorn helst) och andra kolhydrat-källor som ger långsamt blodsockersvar (lågt glykemiskt index), samt främst välja olika vegetabiliska fetter från oljor, nötter, frön, margariner och fisk. Samtidigt bör vi mins-ka på sockerintaget genom att undvika söta drycker, färdiglagad snabbmat (är dock in-te alltid dålig), godis, bullar, vitt bröd samt minska på transfetter (finns mest i snabb-mat, snacks, kex, bullar, godis och vissa fri-terade produkter) och mättat fett (rött kött, smör, feta mejeriprodukter).

Denna kost benämns ibland ”medelhavs-kost” men är i princip den kost som rekom-menderas av t ex Livsmedelsverket. Följer man denna kost förbättrar den även blod-fettprofilen, insulinkänsligheten och blod-trycket hos individer med metabolt syndrom

Mat och Hälsa – är det en fettfråga?

Livsstilsrelaterade sjukdomar kan sällan behandlas bort. Personer som lider av dessa sjukdomar måste få vård på bästa möjliga sätt, men enda möjligheten att på sikt få kontroll på folkhäl-soproblem är att satsa mer på prevention och här krävs en kombination av individinriktade åtgärder och förändringar på populationsnivå.Artikeln fokuserar på kostens betydelse, särskilt fettkvaliténs betydelse för prevention av folk-sjukdomar som typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Av Med Dr ULF RISÉRUS

Clinical nutrition and metabolismDepartment of public health and ca-

ring sciences, Uppsala sience park, Uppsala




[1, 2]. I kombination med fysisk aktivitet är det den enda kost som visats sig kunna förebygga typ-2 diabetes [3], en diabetes-preventiv effekt som kvarstår långt efter avslutat intervention [4]. Internationel-la såväl som svenska nutritionsforskare är eniga om att en sådan kost kan rekom-menderas till den generella befolkning-en, primär- och sekundärpreventivt, såväl som till individer med hjärt-kärlsjukdom eller diabetes [5, 6].

Det finns vetenskapliga bevis för att om människor följer en kost enligt ovan, skulle många diabetesdiagnoser och dödsfall i hjärt-/kärlsjukdom kunna fö-rebyggas och på individnivå skulle vikten kontrolleras och den metabola riskprofi-len förbättras. Att sedan få befolkningen eller en patient att verkligen följa dessa kostråd och ändra sin kost och livsstil är givetvis den verkligt stora utmaningen.

God evidens för medelhavskostMedelhavskosten som alltså ligger nä-ra våra svenska näringsrekommendatio-ner, och innehåller en relativt låg andel fett (men med hög kvot omättat/mättat fett), har visat sig ha gynnsamma effek-ter på metabola riskfaktorer i randomise-rade kontrollerade studier [1,2]. Denna kost kan utan problem anpassas till nord-iska förhållanden. Rapsolja har t ex minst lika gynnsamma effekter på blodfettpro-filen som olivolja.

Kohortstudier visar även att indivi-der som äter enligt ett kostmönster som stämmer överens med denna kost, har minskad risk för mortalitet [7]. Nyligen visades en medelhavskost (drygt 30% fett och 50% kolhydrater) åstadkomma en långsiktig och kliniskt signifikant vikt-reduktion hos individer med fetma [8]. Kosten gav en förbättrad kardiovasku-lär riskprofil efter 2 års intervention, och bland patienterna med typ-2 diabetes verkade medel havskosten ha bäst effekt på glukoskontroll och insulinresistensen, i jämförelse med en kost med antingen mindre kolhydrater eller med lågt fettin-nehåll [8].

Kostsammansättningen i den studien är mycket lik de Europeiska näringsre-kommendationerna för patienter med diabetes [9]. En viktig lärdom av den-na ambitiöst genomförda randomiserade kontrollerade studie var att det är bety-delsefullt för den positiva metabola effek-ten, att kostråden fokuserar mycket på att välja omättat vegetabiliskt fett på bekost-nad av mättat fett, samt öka andelen fiber

i kosten. I samma studie fick två grup-per äta koster med nästan identisk relativ sammansättning av näringsämnen (30% fett och 50% kolhydrater), men den ena gruppen ökade dock inte sitt fiberintag eller sitt intag av omättat vegetabiliskt fett. Denna tillsynes ”lilla” skillnad i livs-medelsval, GI och fettkvalité, förklarade sannolikt varför den ena ”låg-fettkosten” hade en blygsammare förbättring av me-tabola riskfaktorer och mindre viktreduk-tion jämfört med låg-fettkosten av med-elhavstyp [8].

Typ av kolhydrater har betydelse Matens energiinnehåll är centralt vid övervikt och viktkontroll, men även vil-ken typ av mat och livsmedel vi äter har betydelse för människors hälsa. Exempel-vis kan kolhydrater intas antingen i form av processade och raffinerade livsmed-el med mycket tillsatt socker, eller så kan de ätas i form av frukt, fiberrika cerealier med hela korn, rotfrukter och grönsaker. Vid samma kolhydratmängd, ger den se-nare gruppen livsmedel ett lägre blod-sockersvar och en mer gynnsam effekt på kardiovaskulära riskfaktorer [10].

Om den totala andelen kolhydrater i kosten är extremt lågt som vid s k ”At-kinsdiet” är dock GI inte ett relevant be-grepp eftersom i princip alla studier som gjorts på GI har gjorts på koster med

minst 45 E% kolhydrater. Nyligen publi-cerades även en Cochrane-analys som in-dikerade att livsmedel med lägre GI kan vara av värde för patienter med diabe-tes när det gäller glukoskontroll [11]. En kost med lågt GI rekommenderas därför generellt till diabetiker [9], men livsmed-elsverket har sedan länge rekommende-rat en ”låg-GI kost” även till befolkning-en i allmänhet.

Typ av fett viktigare än mängdDet har blivit alltmer tydligt de senas-te åren, både från kontrollerade inter-ventions studier och prospektiva ko-hortstudier, att kostens fettkvalité sna-rare än fettkvantitet har störst betydel-se för risken att insjukna i hjärt-kärlsjuk-dom och typ 2-diabetes [11-13]. Den to-tala mängden fett spelar en roll pga dess energitäthet och för viktkontroll, men om kosten ej innehåller tillräckligt med omättat fett kan vi ej förvänta oss några preventiva effekter [14].

Women´s Health Initiative i USA visa-de att enbart fokusera på att minska det totala fettintaget utan att samtidigt för-bättra kostens fettkvalité räcker inte för att minska risken för hjärtkärlsjukdomar (i varje fall på 8 års sikt, som sannolikt är en för kort period med en intervention som startar sent i livet), men de individer



som faktiskt minskade sitt intag av mät-tat fett tenderade att minska sin risk [14]. Oavsett hur fettkvalitén ser ut, ger dä-remot en fettreducerad kost en måttlig viktminskning och förebygger övervikt hos postmenopausala kvinnor [15].

I genomsnitt är den förväntade vikt-ökningen i en medelålders befolkning ca 0.5-0.8 kg per år, en viktökning som motverkades över en 8-årsperiod trots att syftet inte var att minska vikten med den fettsnåla kosten [15]. De som minskade sitt fettintag allra mest hade minskad risk för utveckling av typ 2-diabetes [15]. In-tressant nog sågs denna diabetespreven-tiva effekt trots att det totala kolhydratin-taget var relativt högt (ca 60%) med hö-gre andel socker i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen, och trots att fettkvalitén inte förbättrades över-lag. Det skulle vara intressant att veta vil-ken diabetespreventiv effekt låg-fettkos-ten hade haft om fettkvalitén faktiskt ha-de förbättrats (ökad kvot omättat/mättat fett) och innehållit mindre socker.

Tidigare fokuserades mycket på att sänka den totala mängden fett i kosten, och även om det finns visst stöd för det enligt ovan så vet vi idag att det är vikti-gare att fokusera på typen av fett som äts och öka kvoten omättat/mättat fett. En-bart genom att byta ut mättat fett (t ex smör), mot omättat fett (t ex margarin och rapsolja) kan blodfettprofilen förbätt-ras avsevärt med en sänkning av triglyce-

rider, VLDL och LDL-kolesterolet, in-klusive LDL/HDL-kvoten med ca 10-25% [14, 15]. Noterbart är att mängden kolhydrater, fett och protein, och kalori-intag ej skilde sig åt mellan grupperna i denna randomiserade kontrollerade stu-die [15]. Det har även kommit nyare evi-dens som visar att typen av fett inte bara inverkar på lipidmetabolismen utan även på glukosmetabolismen och risken för typ 2-diabetes [16]. Randomiserade kontrol-lerade studier har indikerat att ett utbyte av mättat fett mot enkel- eller fleromät-tat fett förbättrar insulinkänsligheten hos friska personer, överviktiga patienter och typ 2-diabetiker [16]. Dessa data stärks ytterligare av randomiserade kontrolle-rade studier som indikerat att risken för hjärt-kärlsjukdom kan minskas om man byter ut mättat fett mot fleromättat fett [17]. En sänkning av LDL-kolesterolet är en bidragande och sannolik mekanism för dessa effekter men omättat fett har andra gynnsamma effekter på bl a glukosmeta-bolismen, koagulation och inflammation som kan tänkas bidra [16, 18]. Här arbe-tar vår forskargrupp med att försöka för-stå mekanismerna bakom de potentiellt antidiabetiska och antiaterogena effekter-na av omättade vegetabiliska fetter.

Dietära fettsyrors metabola effekter är dock mycket komplexa och vi behöver här mer kunskap, eftersom olika fettsyror inom varje grupp kan ha skilda metabo-la effekter. Transfetter skall vi undvika så

mycket det går [19], vilket sker om vi äter mer enligt Livsmedelsverkets råd och därmed undviker t ex snacks, kex, sötsa-ker och processad snabbmat. Vegetabi-liska oljor och margariner skall inte för-växlas med partiellt härdade vegetabiliska fetter/oljor. Svenska margariner innehål-ler som tur är inga transfetter idag efter-som industrin tog bort dem helt för ca 10 år sedan.

Biomarkörer – enda vägen till sanningen?Sambanden mellan intag av dietärt fett och sjukdomsrisk är svårstuderade och komplexa. Detta beror bl a på att subjek-tiva frågeformulär som används i epide-miologiska studier är svårtolkade p g a stora mätfel och underrapportering [20]. Fettsyror i serumlipider och vävnader är därför ovärderliga som objektiva biomar-körer för kostens fettkvalitet [16].

Fettsyraprofilen i serumlipider ger en relativt långsiktig bild av individens ge-nomsnittliga fettintag, och speglar kos-tens fettkvalité de senaste veckorna/må-naderna. De allra bästa biomarkörerna är linolsyra (omega-6) respektive lino-lensyra (omega-3), som båda speglar hur mycket vegetabiliskt fett man ätit. Fris-ka individer som senare i livet utvecklar metabola syndromet, typ-2 diabetes el-ler hjärt-kärlsjukdom har mindre flero-mättade fetter och mer mättade fettsyror i sina cellmembran och serumlipider [21-23]. Andelen omega-3 fettsyror i blodet är sällan relaterad till diabetesrisk [16], resultat som stämmer väl med randomi-serade kontrollerade studier som ej kun-nat påvisa några gynnsamma effekter av fiskolja på insulinkänslighet eller glukos-nivåer [16]. Det tycks i stället vara vege-tabiliska fetter rika på omega-6 (linolsy-ra) som är associerade med minskad risk för typ-2 diabetes [16].

Tillräckligt intag av fiskfett (omega-3) är dock betydelsefullt vid sekundärpre-vention av hjärt-kärlsjukdom och plötslig hjärtdöd [17]. En hög kvot av omega-6/omega-3 i kosten har tidigare ansetts kunna öka risken för olika sjukdomar, en hypotes som inte kunnat bekräftas i hu-manstudier, utan snarare tycks alltså ett för lågt intag av omega-6 öka risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdom [16-17].

Fett och mortalitet – lång uppföljning krävsÄven om randomiserade kontrollerade studier har högst evidensvärde, finns det



få interventionsstudier som varat tillräck-ligt länge för att kunna hitta små effekter på sjukdomar som utvecklas under lång tid. Prospektiva kohortstudier med till-räckligt långa uppföljningstider är därför av stort värde. Det finns två publicerade prospektiva studier där man använt bio-markörer (fettsyror i serum) för kostens fettkvalité, och undersökt risken för total och kardiovaskulär död [23, 24].

En finsk och en svensk population som följdes i 15, respektive ca 33 år. Man har i dessa justerat för etablerade risk-faktorer för kardiovaskulär och total död, som bl a rökning, fysisk aktivitet, över-vikt, blodtryck, fiberintag, kaloriintag etc. Intressant nog var resultaten från båda studier mycket samstämmiga, då man i båda kohorterna fann starka och obero-ende samband mellan en hög andel fler-omättat fett (omega-6, linolsyra) och låg mortalitet [23, 24]. En hög andel mät-tat fett i blodet (från källor som smör och kött) var istället kopplat till mins-kad överlevnad, oberoende av andra kän-da riskfaktorer [23]. Förutom att resul-taten betonar vikten av att äta tillräckligt med fleromättat fett och begränsa intaget av mättat fett, så är en viktig lärdom att mycket långa uppföljningstider, krävs för att kunna påvisa fettkvaliténs betydelse för överlevnad. Hade t ex den ena studien haft en uppföljningstid på ”bara” 10-15 år skulle vi dragit slutsatsen att det inte finns några samband mellan typen av fett i kosten och mortalitet [23].

När man studerar samband eller ef-fekter av hela koster (eller kostmönster) eller hela livsstilsförändringar inklusi-ve viktnedgång och ökad fysisk aktivitet, kan man däremot förvänta sig snabbare och större effekter, varför en kortare upp-följningstid då kan vara tillräcklig.

Skilj på bantning och kost för långsiktig hälsaHos en viktstabil person som uppnått viktminskning blir det viktigaste att hål-la vikten och äta en kost med gynnsam-ma effekter på riskfaktorer, och som även är bevisad riskfri på längre sikt. Här har myndigheter som socialstyrelsen och livs-medelsverket ett stort ansvar och mås-te inte bara säkerställa att hälsoeffekten av en rekommenderad kost är god, ut-an kosten måste även vara dokumente-rat riskfri även på längre sikt. Detta är ett skäl till att s.k. Atkinsdiet med hög andel mättat fett ännu inte kan rekommende-ras till befolkningen. Denna rätt extrema

Referenser:1) Appel LJ et al. N Engl J Med 1997; 336: 117-124.2) Esposito K et al. JAMA 2004; 292: 1440-46.3) Toumilehto J et al. New Engl J Med 2001; 344:1343-50.4) Lindström J et al. Lancet. 2006; 368:1673-9. 5) Report of a Joint WHO/FAO Expert consultation. Geneva, World Health Organization,

2003. WHO Technical Report Series, No. 916, 2003.6) Willett W et al. JAMA 2002; 288 : 2569-78.7) Sofi F et al. BMJ 2008; 337:a1344 (Online Publ).8) Shai I et al. N Engl J Med 2008; 359:229-41. 9) Mann JI et al. Nutr Metab Cardiovasc Dis 2004; 14; 373-94.10) McMillan-Price J et al. Arch Intern Med 2006; 166: 1466-1475.11) Thomas D and Elliott EJ. Cochrane Library 2009, Issue 1.12) Risérus et al. Prog Lipid Res 2009; 48: 44-51.13) Erkkilä A et al. Prog Lipid Res 2008; 47:172-87.14) Howard B et al. JAMA 2006; 295: 655-66.15) Tinker LF et al. Arch Intern Med 2008; 168: 1500-11.

Resterande referenser kan rekvireras från redaktionen: [email protected]

diet är effektiv som kortsiktig bantnings-metod vid fetma [25], och så länge vikt-minskning föreligger förbättrats även den metabola riskprofilen [26]. Ökade LDL-kolesterolnivåer efter Atkinsdiet, och rapporter om ökad mortalitet från epi-demilogiska studier oroar och uppmanar till försiktighet med att generalisera från bantningsstudier till en kost för långsik-tig hälsa [27-30]. Vi behöver således in-vänta mer forskning innan vi kan dra säkra slutsatser. Innehåller låg-kolhydrat-dieten rikligt med vegetabiliskt fett istäl-let för mättat fett kan dock en eventuell pro-aterosklerotisk effekt motverkas och minska risken [31, 32].

Det blir intressant att följa forskningen på detta område framöver. En ”medelhavs-kost” eller kost enligt gällande näringsre-kommendationer, såväl som en ”lågfett-kost” är däremot dokumenterat riskfri, även på längre sikt [14, 15]. Säkerhetsper-spektivet såväl som långtidsperspektivet är viktigt med tanke på att många av oss äter en viss kost under många år, decennier och kanske en hel livstid.

Kostmönster och hjärtkärlsjukdomEn effektiv kost består av många kompo-nenter men de flesta framgångsrika kost-interventioner som uppvisat preventiv ef-fekt har haft en bra fettkvalité (hög kvot omättat/mättat fett) [3, 33, 34]. Det finns flera bra exempel på kostinterventioner med ”medelhavskost” som har haft en rad olika positiva metabola effekter, oberoen-de av viktförändringar [35].

SammanfattningKostens inverkan och betydelse för

långsiktig hälsa handlar långt ifrån en-bart om hur mycket fett vi äter. Typen av fett, snarare än mängden fett verkar ha störst inverkan på riskfaktorer och sjukdomsrisk för aterosklerossjukdo-mar. I dagsläget finns goda vetenskap-liga belägg för att vi på befolkningsni-vå bör öka andelen enkel- och fleromät-tat fett från vegetabilier (oljor, nötter, frön, margariner) och fisk, och mins-ka på transfetter och mättade fetter från t.ex. rött kött, charkvaror och smör. Men även om fettkvalitén är viktig så är den bara en av många kostkomponen-ter att ta hänsyn till i kardiovaskulära preventionsprogram. En kost som ofta benämns ”medelhavskost”, men i själ-va verket är den kost som idag rekom-menderas av myndigheter, har många gynnsamma effekter på riskprofilen och är riskfri att följa. Osäkerheten över den långsiktiga effekten av en hög-fett-kost (Atkins) på t.ex. blodfettprofilen gör att den som vill prova att gå ned i vikt på en sådan kost bör välja omätta-de fetter, och ej överstiga 40 E% fett to-talt [8]. Den senaste forskningen stö-der nuvarande näringsrekommendatio-ner att förutom att förbättra fettkvali-tén, begränsa sockerintaget (inte minst från söta drycker), öka vår konsumtion av frukt, grönsaker, cerealier med he-la korn och rika på fibrer. Evidensbasen måste dock fortlöpande granskas och vi behöver mer forskning för att komman-de rekommendationer ska bli så opti-mala som möjligt.

Artikeln har tidigare varit publicerad i tidskriften Incitament 1/2009



Bernt Lindahl, MD PhD Behavioral medicine, Department of Pu-blic Health and Clinical Medicine, Umeå University

Diet composition can influence the develop-ment of type 2 diabetes (T2D) by affecting body

weight. The direct effect of diet on obesity will not be discussed further in this presentation. Further-more, only prospective cohort studies will be di-scussed. This assures that the temporal relations-hip between exposure (diet) and outcome (T2D) is clear and that incident cases of diabetes are studied instead of prevalent cases. In the literature, there are several large prospective cohort studies that have examined the effects of different dietary ex-posures on the risk of developing T2D, such as the Nurses’Health Study (NHS), the Health Professionals’ Follow-up study, the Iowa Women’s Health Study, the EPIC Norfolk Study and the Atherosclerosis Risk in the Communities (ARIC) Study. The largest of these is the NHS, which was started in 1976 and is a good example of how many of these studies are designed. All married registered nurses, aged 30-55 years, in certain states in the U.S. were invited. Approximately 122,000 out of 170,000 responded. Every two years, cohort members receive a follow-up questionnaire with questions about diseases and health-related topics. Food frequency questionnai-res have been collected in 1980, 1984, 1986, 1990, 1994, 1998, 2002 and 2006. In 1989, Nurses’ Health Study II was established and Nurses’ Health study III is planned to start in the autumn 2008.

Nutrients and risk of (T2D)There has been a discussion of what kinds of fibre (insoluble or soluble) affects risk of T2D most. A meta-analysis of cohort studies showed an inverse association between cereal fibre and incidence of T2D, independent of age, sex, and other lifestyle factors. However, intake of fruit or vegetable fibre (soluble fibre) were not significantly associated with diabetes risk [1]. In a recent Cochrane review from 2008, eleven prospective cohort studies were identified measuring the effect of whole-grain foods and cereal fibre intake on risk of T2D. The studies consistently showed a reduced risk for high intake of whole grain foods (27-30%) or cereal fibre (28-37%) on the development of type 2 diabetes [2]. In another systematic review, pooled data from six cohort studies including 286,125 participants and 10,944 cases of T2D, demonstrated a two-serving-per-day increment in whole grain consumption to

be associated with a 21% (95%CI 13-28) decrease in risk of T2D after adjustment for potential con-founders and BMI [3].

In Nurses’ Health Study II, 91,249 women were fol-lowed for 8 years and 741 cases of diabetes were identified. Glycemic index, but not glycemic load, was significantly associated with an increased risk of T2D after multivariate adjustments with a rela-tive risk between extreme quintiles of 1.59 (95%CI 1.21-2.10). The result is consistent with the results from the Nurses’ Health Study I (1.37 (1.09-1.71)) and the Health Professionals’ Follow-up Study (1.37 (1.02-1.83)) [4]. In contrast, no associations between glycemic index and risk of diabetes have been found in the Iowa Women’s Health Study and the ARIC Study.

Most large cohort studies with validated food-frequency questionnaires suggest no association between total fat intake and diabetes risk. However, high intake of vegetable fat or polyunsaturated fat is inversely associated with diabetes risk in the Nurses’ Health study and the Iowa Women’s study [5-6]. A high intake of polyunsaturated fat is also inversely associated with diabetes in the Health Professionals’ Follow-up study, but only in lean men [7]. In the Nurses’ Health Study, trans fatty acids were associ-ated with a substantially increased risk of diabetes with a relative risk in highest versus lowest quintile of 1.26 (95%CI 1.11-1.43) after adjustment for age and body mass index [5]. In the EPIC-Norfolk study, polyunsaturated:saturated (P/S) fat ratio was inver-sely associated with risk of diabetes (OR=0.84, 95% CI 0.75-0.94), but the association was lost after ad-justing for body mass index and waist-hip ratio [8].

Individual foods and risk of (T2D)Five cohort studies of fruit and vegetables intake, incorporating 167,128 participants and 4,858 inci-dent cases of T2D and with a mean follow-up pe-riod of 13 years, showed that the consumption of five or more daily servings of fruit and vegetables versus less than five, or three or more daily ser-vings of fruit or vegetables versus less than three servings, did not associate with a substantial reduc-tion in risk of T2D [9].

An inverse association between coffee consump-tion and risk of T2D has been observed in several prospective cohort studies. In a review from 2006, 9 of 11 prospective cohort studies did indicate a protective effect of coffee consumption on risk of T2D. Six of these indicated a dose-response pro-tective effect [10].

In the Nurses’ Health study II, 91,249 diabetes-free women were followed from 1991-1999, during this time period 741 incident cases of confirmed T2D were identified. Higher consumption of sugar-sweetened beverages was associated with an in-creased risk of T2D [11].

Several studies on the relationship between al-cohol consumption and risk of T2D have been published. A meta-analysis, pooling 15 original prospective cohort studies with a total of 369,862 individuals followed for 12 years (on average) and where 11,959 incident cases of T2D were identified, showed a U-shaped relationship. The risk for T2D was lowered about 30% among moderate consu-mers of alcohol. However, no risk reduction was observed among heavy consumers [12].

In the Health Professionals’ Follow-up Study, 42,504 men (free of diabetes at baseline) were followed for 12 years. During follow-up 1,321 incident cases of T2D were identified. During the study, the partici-pants answered a 131-item food frequency ques-tionnaire at three occasions, in 1986, 1990 and 1994. Frequent consumption of processed meat (bacon, hot dogs, sausage, salami) ≥5 times/week versus <1 time/month was associated with a higher risk for T2D (RR 1.46 (95%CI 1.14-1.86)) after multiva-riate adjustments. It was concluded that frequent consumption of processed meats may increase risk of T2D [7].

Food patterns, lifestyle and risk of T2D The analysis of patterns of food consumption has lately emerged as a useful tool to study the relation-ship between diet and health. In the Health Profes-sionals’ Follow-up Study, 42,504 men without dia-betes, cardiovascular disease or cancer at baseline were followed for 12 years and 1,321 cases of T2D were documented. Using factor analysis based on the subjects’ food frequency questionnaires at ba-seline, two major dietary patterns were identified labelled as ”prudent” and ”western” diets. Prudent diet was characterized by higher consumption of vegetables, fruit, fish, poultry and whole grains, and western diet by higher consumption of red meat, processed food, French fries, high-fat dairy products, refined grains, and sweets and desserts. The prudent diet was associated with a modestly lower risk for type 2 diabetes, whereas the western diet was associated with a substantially (59%) in-creased risk for T2D [13].

Not just diet but several other lifestyle factors affect the incidence of T2D. In the Nurses’ Health Study, 84,941 female nurses were followed for 16 years with respect to diabetes development and 3,300 new cases of diabetes were documented. In the analyses, a low-risk group (only 3,4 % of all nurses) was defined as: a) having a normal body mass index b) exercising a minimum of 30 minutes per day c) being non-smoker d) having a low-moderate alcohol use e) eating a diet containing a high intake of cereal

fibre and polyunsaturated fat in combination

Diet composition and development of diabetesWhat have we learned from observational studies?

High intakes of whole grain and cereal fibre have indicated strong protective effects on the incidence of T2D



with a low intake of saturated and trans fatty acids and a low glycemic load.

Women in this low-risk group as compared with the other women in the cohort had a relative risk of diabetes of 0,09 (CI95% 0,05 – 0,17). A total of 91% of the diabetic cases in this cohort could be attributed to habits not conforming to the low-risk group pattern. A conclusion was that a great ma-jority (ultimately about 90%) of all cases of type 2 diabetes may be prevented if we all were to adopt the lifestyle of this low-risk group [14].

In summary, high intakes of whole grain and ce-real fibre have indicated strong protective effects on the incidence of T2D. A protecting effect has also been associated with high consumption of coffee and low-moderate intake of alcohol and to some extent also intake of polyunsaturated fatty acids, whereas a high glycemic index, high intake of trans fatty acids and soft drinks as well as proces-sed meat have been associated with an increased risk of T2D. A western diet pattern increases the risk of diabetes and a healthy lifestyle may strongly re-duce the incidence of T2D.

Överviktiga som går ner i vikt orkar gå längre och har i mindre omfatt-ning gångrelaterad smärta. Det har Maja Ekman, läkare vid Endokrinolo-giska kliniken, Universitetssjukhuset MAS funnit i sina studier.

– Fysisk aktivitet minskar risken för många av de sjukdomar som är associerade med övervikt. Därför ville vi utvärdera ett enkelt test för att skatta fysisk kapacitet hos över-viktiga, berättar hon.

GångtestTestet innebär att man mäter hur långt pa-tienten maximalt klarar att gå på 6 minuter.

200 patienter har utfört testet på över-viktsenheten på UMAS. Hundra av dessa har kommit in för ett andra test efter viktned-gång. Vid båda tillfällena har Maja Ekman bland annat mätt den upplevda smärtan hos patienterna.

Färre har ont– Patienterna presterar bättre efter viktned-gång och intressant nog rapporterar färre om smärta, förklarar hon. Detta är intressant

både därför att vi kan använda testet för att utvärdera risker för framtida komplikationer till övervikt, men också för att det visar på faktorer som är högst relevanta för patien-tens livskvalitet.

Operera barn?Det är fel att rutinmässigt erbjuda kirurgi mot barns fetma och övervikt, menar Carl-Erik Flodmark, verksamhetschef för Barn- och ungdomscentrum vid UMAS. Han är en av landets ledande experter på barnfetma. I dag finns inga läkemedel som är godkända för barn mot fetma. Det har inte heller gjorts några bra studier på om kirurgi hjälper för barn.

– Barnöverviktsenheten Region Skåne deltar tillsammans med centra i Stockholm och Göteborg i en så kallad multicenterstu-die. Hittills har ett 60-tal barn opererats med goda resultat när det gäller att minska i vikt, berättar han. Barnöverviktsenheten i Malmö har specialkunskaper inom samtalsbehand-ling och psykologisk utvärdering. Dessa kun-skaper utnyttjas i studien för att se vilka barn som kan lämpa sig för kirurgisk behandling.

Källa: Universitetssjukhuset MAS, UMAS

Viktnedgång minskar smärta

Hög stress i familjen ökar barns risk för fetmaRisken för fetma är två till tre gånger så stor för barn i familjer med hög stress jämfört med dem som växer upp i en mindre stressad miljö. Psykologisk stress kan vara en viktig faktor att studera i samband med fetma-epidemin, enligt en doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

I avhandlingen av kognitionsvetaren Felix-Sebastian Koch påvisas också en koppling mellan psykologisk stress hos föräldrarna och en sämre självkänsla hos barnen. Barn från familjer med hög stress hade även högre halter av stresshormonet cortisol.Stress i småbarnsfamiljer kan ha många orsaker som oro för barnen, bristande socialt nätverk och svåra livshändelser. I familjer där flera faktorer sammanföll, ökade stressen vilket resulterade i två till tre gånger så hög risk för fetma hos barnen.

De fyra studier som redovisas i avhandling-en är baserade på data från 17 000 barn som föddes mellan 1 oktober 1997 och 31 oktober 1999 i sydöstra Sverige (ABIS). I underlaget ingår föräldraenkäter vid födelsen och fyra tillfällen därefter fram till 8 års ålder. Barnens

body mass index (BMI) beräknades vid 2, 5 och 8 års ålder. Hos 126 barn i 8-årsåldern mättes halten av stresshormonet cortisol i saliv.

I studien över stress och självkänsla deltog drygt 3 800 åttaåringar. De testades med instrumentet ”Jag tycker jag är”, som mäter fysiska egenskaper, färdigheter och talanger, psykiskt välmående, relation till familjen och relation till andra i omgivningen.

Dessutom mättes barnens förhållande till sin egen kropp. De fick se bilder av nio olika fi-gurer, från mycket magra till sjukligt feta, och sedan peka på den som de tyckte såg mest ut som de själva. De fick också ange hur de själva skulle vilja se ut. 70 procent var nöjda med sin egen kropp. Övriga ville vara krafti-gare eller smalare. Mest oroväckande var att en liten del av de 10 procent som redan var mycket smala ville vara ännu smalare.

Sambanden mellan psykologisk stress och fetma kan ha flera orsaker. Stress och bristande självkänsla skulle kunna leda till tröstätande, men också förändrad hormon-balans till exempel minska insulinkänslighet med ökad lagring av energi i form av fett.

Avhandlingen heter Stress and obesity in childhood

Källa: Linköpings universitet Campus US.

References1. Schulze MB. Fiber and magnesium intake

and incidence of type 2 diabetes. Arch Intern Med 2007;167:956-965.

2. Priebe MG. Whole grain foods for the prevention of type 2 diabetes mellitus. Cochrane Database of Systematic Reviews 2008, Issue 1. Art. No.: CD006061. DOI: 10.1002/14651858.CD006061.pub2.

3. de Munter JSL. Whole grain, bran, and germ intake and risk of type 2 diabetes: A prospective cohort study and a systematic review. PLoS Medicine 2007;4:1385-1395.

4. Schulze MB. Glycemic index, glycemic load, and dietary fiber intake and incidence of type 2 diabetes in younger and middle-aged women. Am J Clin Nutr 2004;80:348-356.

5. Salmeron J. Dietary fat intake and risk of type 2 diabetes in women. Am J Clin Nutr 2001;73:1019-1026.

6. Meyer KA. Dietary fat and incidence of type 2 diabetes in older Iowa women. Diabetes Care 2001;24:1528-1535.

7. van Dam RM. Dietary fat and meat intake in relation to risk of type 2 diabetes in men. Diabetes Care 2002;25:417-424.

8. Harding A-H. Dietary fat and the risk of clinical type 2 diabetes. Am J Epidemiol 2004;159:73-82.

9. Hamer M. Intake of fruit, vegetables, and antioxidants and risk of type 2 diabetes: systematic review and meta-analysis. J Hypertens 2007;25:2361-2369.

10. Greenberg JA. Coffee, diabetes, and weight control. Am J Clin Nutr 2006;84:682-693.

11. Schulze MB. Sugar-sweetened beverages, weight gain, and incidence of type 2 diabetes in young and middle-aged women. JAMA 2004;292:927-934.

12. Koppes LLJ. Moderate alcohol consumption lowers the risk of type 2 diabetes. Diabetes Care 2005;28:719-725.

13. van Dam RM. Dietary patterns and risk for type 2 diabetes mellitus in U.S. men. Ann Intern Med 2002;136:201-209.

14. Hu FB. Diet, lifestyle, and the risk of type 2 diabetes mellitus in women. N Engl J Med 2001;345:790-797.


ID k

omm

unik

atio

n

Nyhet!

Skånemejerier Multiyoghurt Björnbär är energität med en fetthalt på 7%. Den är rik på C- och D- vitaminer, folsyra och järn,

vilket innebär att den ger 30% av det dagliga näringsintaget.

God som mellanmål, utmärkt som frukost.

Vi är övertygade om att du vet hur de äldre ska få tillräcklig näring.

Vi vill bara underlätta för dig.

040-31 39 00 www.skanemejerier.se


BORIS, Barn Obesitas Register i Sverige, genomförde den 10 december 2008 för andra gången BORIS dagen, en utbild-ningsdag för kliniker som har eller pla-nerar verksamhet för barnfetma. Dagen var indelad i två delar, en teoretisk och en mer praktisk. Professor Claude Marcus, registerhållare och initiativtagare till BORIS, startade dagen med att infor-mera om var vi står idag vad det gäller behandlingsformer och forskning på barnfetmaområdet. Vidare så rapportera-des 2008 års resultat för BORIS registret och för första gången var det möjligt att rapportera resultat på mottagningsnivå. Statistiker Jan Kowalski beskrev skillna-derna på de två måtten på grad av fetma som används i registret, BMI SDS av Karlberg respektive BMI SDS av Rol-land Cachera (BMI sds, standard devia-tion score, är ett mått på relativ fetma för barn som är ålders- och könsoberoende). BORIS är fortfarande ett relativt nytt kvalitetsregister vilket innebär att det fortfarande görs kvalitetsförbättringar, och under 2009 kommer det att införas ett mått på livskvalitet. Efter en god

och näringsriktig lunch berättade sedan Martin Schalling, professor i medicinsk genetik vid Karolinska Institutet, om sin spännande forskning tillsammans med Atkinson om virus - är det så att en vanlig förkylning kan göra oss feta?

Under eftermiddagen delades grup-pen, och de som inte startat med regist-rering fick en grundläggande genomgång om hur BORIS fungerar i praktiken. De som kommit längre fick information om hur de kan ta ut och bearbeta sina inlag-da data.

För första gången i BORIS historia delades BORIS Award ut, ett pris som instiftats för att lyfta en enhet eller en person som under året gjort något utöver det vanliga vad det gäller BORIS arbe-te. Priset bestod av registreringsavgiften till ECO European Congress on Obesi-

BORIS – Barn Obesitas Register I Sverige – är ett nationellt kvali-tetsregister för barnfetma, som startades under 2005. Registret stöds ekonomiskt av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetet med registret leds av en styrgrupp med repre-sentanter från några av de största behandlingsenheterna för barn-fetma i landet (Claude Marcus, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge; Carl-Erik Flodmark, Universitetssjukhuset MAS, Malmö; Staffan Mårild, Drottning Silvias Barnsjukhus Göteborg och Sven Klaesson, Södertälje Sjukhus).

Det grundläggande syftet med registret är att långsiktigt följa behandling av barnfetma i landet. Vilka behandlingsformer erbjuds och hur är resultaten? Sker en kvalitetshöjning i takt med att kom-petensen och utbildningsnivån höjs? Med hjälp av ett nationellt kvalitetsregister kvalitetssäkras vården lokalt gentemot hur det ser ut i Sverige totalt. Ett annat syfte är att öka kunskapen om vilka behandlingsformer som är bra och vilka som är mindre lämpliga för barn i olika åldrar. Samtidigt är en målsättning med registret att det också ska tillhandahålla enkla arbetsinstrument både för den som drar igång ett behandlingsprojekt, men också för den kliniska verksamheten.

Registret har haft en mycket glädjande utveckling under 2008. Alltsedan 2006, då registret blev tillgängligt för samtliga svenska barnkliniker, har registrets täckningsgrad ökat snabbt och i slutet av 2008 var 50% av de regionala barnklinikerna med i registret. Efter-som fetma är en kronisk sjukdom och långtidsuppföljning krävs, är det först om ett par år som man på allvar kan använda registret för utvärdering av behandlingsresultat på nationell basis. Flera positiva effekter av att registret finns tillgängligt har redan setts, bl.a. att BORIS på många håll används som en mall för vilka prover som ska tas för att identifiera följdsjukdomar som barn och ungdomar med fetma riskerar att få. BORIS leder också till en mer långsiktig behandlingsstrategi, genom en modul för överskådlig individuell resultatuppföljning. Registret används även för lokal utvärdering av egna resultat. Deltagande enheter behöver inte vänta på central återrapportering, utan kan genom inbyggda rapportmallar ta fram resultat för den egna verksamheten.

För mer information om BORIS registret, se www.e-boris.se. BORIS styrgrupp genom Viktoria Svensson Pernilla Danielsson

ty som äger rum i Amsterdam maj 2009. Denna gång delades priset ut till barn-sjuksköterska Barbro Lind med motive-ringen:

Barbro Lind har trots begränsade resurser framgångsrikt kombinerat BORIS regist-rering med effektiv barnfetmavård. Bar-bro är barnsjuksköterska och arbetar vid två olika barnmottagningar i Stockholm. Bar-bro Lind har ensam registrerat över 130 patienter och hon har upp till tre års upp-följningsdata registrerade. Dessutom visar hennes data på bra behandlingsresultat. Vi vill med detta pris uppmärksamma Barbro Linds betydelsefulla insats för barn som li-der av fetma.

BORIS styrgrupp December 2008.

BORIS registret - fakta

BORIS dagen 10 december 2008

Pristagare Barbro Lind mottager BORIS Award av Claude Marcus



Efter Livsstil i Väst ville vi ta ett steg till, berättar Heléne Berteus Forslund och ställde oss frågan: Hur

bra är vi själva som arbetsgivare, när det gäl-ler att skapa förutsättningar för våra anställ-da att äta bra? berättar hon. Vi började med att titta på våra lunchrestauranger – serverar vi bra mat där? Är det lätt att göra ett hälso-samt val?

Heléne berättar att avsikten skulle bli att skapa en modellrestaurang i regionen. Va-let föll på Alingsås lasaretts personalrestau-rang, inte minst för att man ingick i nätver-ket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorgani-sationer (HFS) – det innebär att man med-vetet arbetar med personal, patienter, miljö, etc, på olika nivåer utifrån ett hälsoperspek-tiv. (Läs mer på www.natverket-hfs.se/)

– Vi startade i syfte att servera god och hälsosam mat i en trivsam miljö. Allt som serverades skulle vara näringsriktigt mat och i förlängningen hade vi ambitionen att bli nyckelshålscertifierade.

Restaurangen serverade ca 150 gäs-ter. Köket tillagade också patientmaten och gjorde 2000 portioner skolmat, vilka distri-buerades ut till närliggande skolor. Inled-ningsvis hade Heléne två uppgifter framför sig – att ta reda på vilken status personalma-ten hade i dagsläget, och att få med sig per-sonalen på det stundande förändringsarbe-tet. Förändringar upplevs nästan alltid som besvärliga och ett visst, men övergående, motstånd skulle Heléne också möta.

– Vi gjorde en enkät innan vi startade där hälften av restaurangpersonalen var positi-va, medan den andra var mer – låt oss säga – ”frågande”. Även sjukhuspersonalen som åt på restaurangen svarade på en enkät om ma-ten. Betyget var inte särskilt högt, om man bortser från salladsbordet. Man efterlyste dessutom uttryckligen mer hälsosam mat.

Själva startskottet gick med en kick-off på Marstrand, under vilken personalen namngav projektet Allingsås Lasaretts Per-sonalrestaurangs Hälsofrämjande Arbete

Man kan vara nog så mån om att äta rätt och riktigt, men när det gäller lunchen får man ofta finna sig i vad ”Dagens Rätt” erbjuder. Lunchen är ett viktigt mål under dagen och vad våra lunchrestauranger serverar är onekligen av betydelse för folkhälsan.Projekt Alpha är en lyckosam avknoppning av ”Livsstil i Väst”(se ruta intill), där personalres-taurangen på Alingsås lasarett har förändrats till att bli ett föredöme vad gäller en god och hälsosam kost serverad i en trivsam miljö. Projekt-ledare och initiativtagare dietist Heléne Berteus Forslund vet att berätta:

Heléne Berteus Forslund om

Projekt ALPHA – Så nyckelhålscertifierar man en restaurang

Av Magnus Forslin

Dietistaktuellt

(ALPHA). Det var viktigt att få alla att kän-na att detta var en nystart. De gav också res-taurangen namnet Victoria. Under kick-off-en formulerades 97 åtgärdspunkter som kun-de grupperas tre olika fokusområden: Verk-samhetsutveckling, Kund&Miljö samt Mat. Dessa fokusområden arbetade man med pa-rallellt.

HelhetsupplevelseRestaurangen hade en rullande sjuveckors-matsedel. Med en dagens rätt, en alterna-tiv rätt och en soppa. Totalt ett 100-tal rätter, vilka nu näringsberäknades.

Det visade sig att en tredjedel var god-kända ur näringssynpunkt, en tredjedel skul-le lätt kunna bli det med några smärre jus-teringar, medan den sista tredjedelen var på tok för fet.

– Kokerskor är individualister och konst-närer, förklarar Heléne. När jag frågade hur de tillagade maten gjorde var och en samma maträtt på sitt eget personliga sätt. Det var bara att sätta sig med samtliga och se till att vi kunde enas om hur maten skulle tillredas. Därefter var vi tvungna att räkna om allt.

Vidare skulle en rad kriterier formulerade av Livsmedelsverket uppfyllas om vi skulle kunna uppfylla målet att bli nyckelhålsmärkt. Avsikten var att servera minst en nyckelhåls-märkt rätt per dag. En konsekvens av detta var att man fick komplettera med 25-30 nya recept samt provlaga dessa. Det handlade in-te bara om näringsvärden utan även om färg, form, konsistens, utseende – en positiv hel-hetsupplevelse

I ett nästa steg gick de igenom befint-ligt livsmedelssortiment så att det uppfyllde kraven för nyckelhålscertifiering. Även por-tionsstorlekar och matlagningsmetoder ana-lyserade, korrigerades och standardiserades.

– För att övrig restaurangpersonal skulle känna delaktighet anordnades utbildningar, studiebesök, gästbesök av framstående kock. De fick även delta i en sju veckor lång web-baserad kurs som anordnades av Livsmedel-


verket – en förutsättning för certifieringen. Certifieringen gick sedan också igenom. I mars 2007 blev Victoria Sveriges första nyckelhålscertifierade sjukhusrestaurang.

Kort och gott: succéUtöver nyckelhålsmärkningen kan nu Victoria stå för att all mat är god och hälsosam. En gäst skall alltid kunna göra ett hälsosamt val och det valet skall vara lätt att göra. Restaurang-en har arbetat mycket med tydlig med skyltning och innehålls-förteckning på rätterna.

– Vi har utgått ifrån SNR men översatt dem till vad vi kallar ALPHA-kriterier. När vi började var rätterna ganska feta och innehöll i genomsnitt 45 E% fett. Nu är det sänkt till ca 30 E%. Många rätter byttes ut mot nya, men man har också behållit en hel del av dem som personalen var nöjda med. Man vill också värna om vår matkultur och rätter som Rimmad bog och rot-mos. Ärtsoppa. Strömming, etc. lyfts fram genom att benämna dem ”Veckans Husman” på menyn..

Vad var då gästernas reaktion på förändringarna som tagit närmare 1,5 år? Ja, efter projektets genomförande ökade mäng-den gäster med 25%, maten fick betydligt högre betyg än tidi-gare och 92% ställde sig mycket positiva till förändringen till en hälsosammare och nyckelhålscertifierad kost.

– Jag antar att det är ett kvitto på att det vi gjorde var rätt, avslutar Heléne.

Livsstil i VästLivsstil i Väst har varit ett tre och ett halvt årigt samarbetspro-jekt mellan AB Volvo och Västra Götalandsregionen. Den största friskvårdssatsningen hittills i Sverige och omfattade närmare 67 000 personer. Syftet med projektet var att stimulera till en hälsosam livsstil för att på lång sikt öka antalet friska och välmående medarbetare. Innehållet togs fram tillsammans med professorer, forskare och annan expertis. Projektet startade 1 januari 2005 och avslutades 31 maj 2008.

De fyra ”hörnstenar”, teman, som Livsstil i Väst byggde på var Rörelse, Kost, Sömn och Glädje.

För att nå ut till alla delatagare värvades 250 hälsocoacher. Deras uppgift var att driva arbetet framåt genom att engagera, moti-vera och entusiasmera sina kollegor till ett lite hälsosammare liv. Detta gjorde de genom att ta initiativ till aktiviteter som utgick från lokala förutsättningar och önskemål på arbetsplatsen; trä-ningsaktiviteter, studiecirklar och föreläsningar. Hälsocoacherna ingick i ett nätverk för att informeras, inspireras och få utbyte av andra hälsocoacher och specialister inom temaområdena rörelse, sömn, kost och glädje. Nu efter projektets avslut är tanken att hälsocoacherna kommer att fortsätta sina uppdrag. Varje tema hade dessutom en temaansvarig som var expert på området. Dessa personer har haft till uppgift att bidra med sin spetskompetens för att stödja hälsocoacherna i deras arbete och att kvalitetssäkra sitt område i projekt. Tema ansvarig för Kost var dietist Ewa Silander, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Eskimo-3 – 100% naturlig fiskolja för hjärtat!

Fråga på Apoteket eller i din hälsobutik.

Omega-3 är bra för hjärtat och blodkärlen och hemligheten heter fisk! Eskimo-3 är därför en naturlig fiskolja med hela fiskens innehåll av nyttigheter. Godkänd av Läkemedelsverket och med toppbetyg i renhet och stabilitet är den ett tryggt val.

Ett naturligt val för dig som vill försäkra dig om ett dagligt intag av dessa viktiga fettsyror. Vi garanterar dig full spårbarhet och kontroll genom hela processen från fiskebåt till färdig olja och att fisket sker på ett för miljön skonsamt sätt. Flytande eller liten lättsvald kapsel? Det är ditt val...

Det finns många omega-3 produkter att välja bland...

Registrerat hos Läkemedelsverket som naturläkemedel. Innehållande Omega-3 fettsyror som kan bidra till skydd mot hjärt/kärlsjukdomar.

Hela Pharma 0515-77 78 79 www.helapharma.se


Bilder säger merMatbilderna är en hjälp att översätta kostre-kommendationer till mat och få patienter att bättre förstå näringssammansättningen i livsmedel och i hela måltider.

Materialet är anpassat för kolhydraträk-ning vid diabetes typ 1. Det kan också an-vändas vid prevention och behandling av an-dra sjukdomar, liksom vid hälsoutbildning i allmänhet.

Bilderna påminner om ”gallerixkort”. De är tryckta på kraftigare (400 g) kartong och utstansade så att de (nästan) ser ut som verk-liga livsmedel.

Praktisk lathundLivsmedlen återges i naturlig storlek och i normala portionsstorlekar. Flera livsmed-el finns som både vuxenportion och barn-portion.

På baksidan av varje bild finns uppgif-ter om portionsstorlek och näringsinnehåll i den avbildade portionen (energi, kolhydrater, protein, fett, mättat fett och fiber). För att materialet ska fungera som en praktisk lat-hund, anges mängden ofta i både gram och hushållsmått och även i både tillagad och in-te tillagad mängd.

Ex. Bulgur 115 g kokt = drygt 1½ dl45 g okokt = ½ dl

Vikten på t ex en frukt gäller hela frukten, medan näringsvärdet gäller för den ätliga de-len av frukten. Man behöver alltså inte själv hålla reda på hur mycket av en banan som är skal och hur mycket som är ätlig del.

På baksidan av många livsmedel finns också näringsvärden och uppgifter om por-tionsstorlek för närbesläktade livsmedel. På baksidan av ”smågodis” finns till exempel även värden för ”naturgodis”. En del gluten-innehållande livsmedel har också värden för motsvarande glutenfria produkter. En por-

tion matvete upplyser likaså om näringsin-nehållet i matkorn och quinoa och så vidare.

På tomma normalstora tallrikar kan man lägga upp måltider för att t ex illustrera tall-riksmodellen, visa en normalportion eller för att visa på det sammanlagda näringsinnehål-let i måltiden.

En tallrik med mjölk har uppgifter om mjölk av olika fetthalter, fil, yoghurt och fruktyoghurt. I mjölktallriken kan man lägga kräm, gröt eller flingor – med eller utan sylt (sockrad eller osockrad).

Detta ingår Sammanlagt ingår ca 140 bilder av enskilda livsmedel plus tomma tallrikar att lägga ma-ten på.• Frukostcerealier–gröt,vällingocholika

typer av flingor • 8 olika sorters bröd med matfett. På

smörgåsarna kan man lägga olika pålägg.• Kaffebröd–9sorter• Drycker,exkaffelatte,vin,öl,starksprit,

läsk, juice, chokladmjölk, måltidsdricka• Mellanmålsprodukter som smoothie,

fruktyoghurt, Risifrutti, pannkaka och nyponsoppa

• Fruktochbär–10bilder• Grönsakerochbaljväxter–17bilder• Pasta,ris,potatisiolikaformerochmo-

derna alternativ till ris• Kött, fisk, korvar, färsrätter, ägg, kyck-

ling, Keso, såser, m.m.• Lagaderättersomgrytaochsoppor• Snabbmatsomsushi,kebab,falafel,piz-

zaochfylldbaguette• Snacks:popcorn,ostbågar,chips,nötter,

smågodis, choklad• GlasspinnarochlösglassIrån

Bilderna är sorterade i s k ”hemarkiv” – map-par med 13 underfickor.

Mer information kan du få från: [email protected]

Näringstabell i bildform- nytt pedagogiskt hjälpmedel vid behandling av diabetes och obesitas

Ett nytt matmaterial har utvecklats av Gunilla Järnblad, KostAteljén, Lund. Materialet består av utstansade bilder av vanliga livsmedel i naturlig storlek med näringsvärden på baksidan.

av Gunilla Järnblad

KostAteljén, Lund

OBS, bilderna är förminskade.



Trots fettrik kost blir den inte fet. Istället för att lagra fett bränner musen upp det och omvandlar fettet till vär-me. Knockoutmusen är en extrem modell men effekterna av den utslagna genen för hormonkänsligt lipas orsakar intressanta störningar i ämnesomsättningen. Störningar vilka skulle kunna leda till helt nya behandlingar vid ex-empelvis fetma och diabetes.

Hormonkänligt lipas är sedan tidigare mest känt för att det styr frisätt-ningen av den lagrade energin i kroppens fett genom att spjälka trigly-cerider till fettsyror. Funktionen gör enzymet till en intressant kandidat för nya läkemedel mot övervikt och fetma och forskningen om hormon-känsligt lipas är stadigt växande. Nu har forskare vid Lunds Universitets Diabetescenter gått ett steg längre och funnit att knockoutmöss för hormonkänsligt lipas överhuvud saknar förmågan att bli feta. Forskar-gruppen har också kartlagt den bakomliggande mekanismen.

– Det handlar om förhållandet mellan vita och bruna fettceller. Knockoutmusen, där genen för hormonkänsligt lipas slagits ut, har en störning i omsättningen av vitamin A i fettväven som leder till en ökad andel bruna fettceller i fettväven, och de orsakar inte fetma. Istället alstrar de värme, förklarar Cecilia Holm, professor i molekylär cellbiologi på Biomedicinskt Centrum i Lund. Vuxna individer har väldigt få bruna fettceller. Nyfödda barn har fler för att klara kylan utanför mammans kropp. Det har också djur som går i ide för att hålla sig varma under vinterdvalan. Överviktiga och feta individer har stora mängder vita fettceller. Vid fetma tar de vita fettcellerna över.

– Ingen vet men kanske är det så att smala individer som inte går upp i vikt fast de äter mycket har fler bruna fettceller, säger Cecilia Holm. De bruna fettcellerna är som brännugnar, de innehåller ett stort antal mito-kondrier som alstrar värme.

– Vi har mätt knockoutmusens ämnesomsättning i metabola burar och jämfört med kontrollmöss, som blir riktigt feta av samma kost, knockoutmusen har högre basal ämnesomsättning, säger Kristoffer Ström, postdoktor på avdelningen för diabetes, metabolism och endokri-nologi på Biomedicinskt Centrum, Lunds universitet.

Knockoutmusen har tillräckligt mycket fettväv för att till synes fungera normalt. Undantaget är hanmössen som av någon okänd anledning är sterila.

– Genetiska knockoutmodeller är ju inget man kan tillämpa på män-niskor men modellen visar på en princip för nya möjliga behandlingar

där man istället för att helt slå ut genen kan trycka ned dess aktivitet, säger Cecilia Holm.

– Bara en liten förskjutning från vita till bruna fettceller under lång tid skulle kunna få stor effekt på kroppsvikten, spekulerar Kristoffer

Ström. Undersökningen är publicerad i the FASEB Journal (The Federation of

American Societies for Experimental Bio-logy) Hormone-Sensitive lipase (HSL) is also

a retinyl ester hydrolase: evidence from mice lacking HSL.

Källa: Lunds Universitet

Musen som inte blir fet

[email protected] • www.fria.se • 031-734 13 30

glutenfri CiabattaTipsa om god, nyttig och mångsidig

Bli först med att tipsa om vår senaste nykomling, Ciabatta. Ett mångsi-

digt bröd med ursprung i Italien. Avnjuts ofta på kaféer runt om i värl-

den med t ex pastrami, soltorkad tomat, ruccola, pinjenötter eller olika

röror. Värmda i ugnen blir de till ”Panini” och snabbt vänd i stekpanna

med tomat- och vitlöksröra blir den en ”Bruschetta”. Nu är det dina

patienters tur att smaka! Rekommendera även våra två andra fiberrika

nyheter, Grov Minibaguette med hela 9 % fiber, och Bovetefralla med

riven morot och toppad med boveteflingor med 4,5% fiberinnehåll.

Alla tre bröden är självklart gluten- och mjölkfria, bakade med god

smak och konsistens i fokus. De finns i välsorterade dagligvarubutiker.

Läs mer på vår hemsida www.fria.se

NANNA MOSSBERG

LEG. DIETIST

GodGlutenfriNyhet

090400 Ciabatta 1-2 sida 09-04-01 13.25 Sida 1


Bakgrund Dagens barn väger mer än någonsin. Andelen barn med så pass hög vikt att den kan medfö-ra framtida hälsorisker har flerdubblats under de senaste 20 åren i Sverige (Neovius et al., 2006). Numera uppskattar man att nästan vart fjärde barn har övervikt och 3-8 % har utvecklat fetma (Lissner et al., 2008; Nilsson, 2008; Sjoberg et al., 2008; Sundblom et al., 2008). Det betyder minst 45 000 barn i Sverige är i behov av behandling.

Fetma kan leda till hjärtkärlsjukdomar, diabe-tes, fettlever, ortopediska problem och psykosoci-ala svårigheter (Mossberg, 1989; Must et al., 1992; Gortmaker et al., 1993; Baker et al., 2007). Ameri-kanska studier i en klinisk population visar på att barn med fetma skattar sin livskvalitet sämre än barn med cancer under pågående cytostatika be-handling (Schwimmer et al., 2003). Vuxenfetma är mycket svårt att behandla medan behandling av barnfetma verkar vara mycket mer hoppingi-vande (Davis and Christoffel, 1994).

Hälso- och sjukvården saknar till stor del ef-fektiva och vetenskapligt utvärderade behand-lingar av övervikt och fetma hos barn och ungdo-mar. Därför är det angeläget att utveckla evidens-baserade behandlingar som kan förbättra barnets fysiska hälsa och psykiskt välbefinnande, och som också är anpassade till den moderna sjukvården.

Syftet med avhandling Det övergripande målet för avhandlingen har va-rit att utveckla och utvärdera multidisciplinära behandlingsprogram för barn och ungdomar med fetma. Vilka faktorer som förklarar och påverkar behandlingsresultaten och metodernas genera-liserbarhet har studerats. Behandlingsprogram-men har utgått från de kliniska behoven för pa-tienterna som sökt på Barnöverviktsenheten Re-gion Skåne.

Avhandlingen baseras på följande arbeten: I. Nowicka, P. Pietrobelli, A. Flodmark, CE.

“Low intensity family therapy is useful in a clinical setting to treat obese and extremely obese children.”

International Journal of Pediatric Obesity. 2007; 2: 211-7

II. Nowicka, P. Höglund, P, Pietrobel-li, A. Lissau, I. Flodmark, CE. “Family Weight School treatment: 1-year results in obese adolescents”.

International Journal of Pediatric Obesity. 2008; 3: 141-7

III. Nowicka, P. Höglund, P, Birgerstam, P. Lissau, I. Pietrobelli, A. Flodmark, CE. “Self-esteem in a clinical sample of morbidly obese children and adolescents”.

Acta Paediatrica; 2009; 98:153-8

IV. Nowicka, P. Lanke J. Pietrobelli, A. Apitzsch, E. Flodmark, CE. “Sportscamp with 6 month of support from a local sports club as a treatment of child-hood obesity”. Manus. Inskickad till Scandinavian Journal of Public Health

V. Nowicka, P. Flodmark, CE. “Family therapy as a model for treating child-hood obesity – Useful tools for clini-cians”. Manuskript. Inskickad till Clini-cal Child Psychology and Psychiatry

Resultat från olika delarbeten

EnfamiljebehandlingFörsta studien utvärderade om det var möj-ligt att effektivt behandla fetma hos barn och ungdomar med lågintensiv familjeterapi. Hela familjen inbjöds till behandlingen som leddes av ett multidisciplinärt team som be-stod av barnläkare, barnsjuksköterska, die-tist och familjeterapeut. Denna studie visar att grad av övervikten minskar och att bar-nets självförtroende och familjefunktionen förbättras efter fyra möten under ett år. 81 % deltog i uppföljningen.

Flerfamiljebehandling(Familjeviktskola)För att studera möjligheten att förbättra pro-duktiviteten studerades om man kunde be-handla flera familjer samtidigt (Studie 2) i en Familjeviktskola. Målgruppen var ungdo-mar från väntelistan på Barnöverviktsenhe-ten Region Skåne. 90 % fullföljde de fyra be-

Nydisputerad!

av Paulina Nowicka,

leg. dietist, fil.mag. idrottspsy-kologi, familjeterapeut steg 1,

Med. dr. Avdelningen för preventiv pe-

diatrik, Medicinsk fakultet, Lunds Universitet

samt Barnöverviktsenheten Region Skåne, Barn och ung-

domscentrum, UMAS

Behandling av fetma hos barn och ungdomar – Bättre med än utan familjen



Nobelstiftelsens officiella webb-plats Nobelprize.org lanserar ett nytt pedagogiskt kunskapsspel med namnet “The Diabetic Dog Game”. Kunskapsspelet riktar sig till eng-elsktalande elever på högstadiet och gymnasiet och baseras på 1923 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för upptäckten av insulin.

De pedagogiska spelen på Nobelprize.org är en del av ett större utbildningsprogram och syftar till att göra Nobelprisbelönade upptäckter och gärningar tillgängliga för en yngre publik. “The Diabetic Dog Game” är den senaste av över fyrtio pedagogiska multi-mediaproduktioner som finns tillgängliga för gratis användning.

The Diabetic Dog Game är ett roligt och användbart pedagogiskt verktyg som ger svar på frågor som: Vad innebär sjukdomen dia-betes? Vad händer med blodsockernivån när man har diabetes? Vad ska en diabetiker göra för att inte få för högt eller lågt blodsocker? Vad är insulin?

Som komplement till kunskapsspelet finns även två textdokument där man kan läsa mer om diabetes och insulin, samt om Nobel-pristagarna Frederick G. Banting och John Macleod som belönades med 1923 års Nobel-

pris i fysiologi eller medicin för upptäckten av hormonet insulin, som gjorde det möjligt att ge en behandling till de människor som led av diabetes.

– Genom att använda de pedagogiska kunskapsspelen som en introduktion till de Nobelprisbelönade upptäckterna, hoppas vi kunna föra Nobelpriset in i klassrummen för att inspirera nästa generations fors-kare och för att förse lärare med roliga och användbara pedagogiska verktyg för elever på högstadiet och gymnasiet, säger Karin Svanholm, redaktör för Nobelprize.org:s utbildningsprogram.

För att upptäcka och utforska The Diabetic Dog Game, besök http://nobelprize.org/edu-cational_games/medicine/insulin/

Källa: Nobel Web AB

Elever lär sig om diabetes genom att adoptera en sjuk hund

Nydisputerad!handlingstillfällena som ingick i pro-grammet som baserades på familjetera-pi. Grad av övervikt blev lägre, dock in-te hos de med den allvarligaste graden av fetma.

Fetma och självkänslaFetma under barn/ungdomsåren har en betydande påverkan på individens psy-kiska balans (Studie 3). Den tredje stu-dien undersökte självkänsla hos barn och ungdomar som inremitterats för behandling på Barnöverviktsenheten Region Skåne. De psykologiska kon-sekvenserna var mest uttalade hos äld-re barn, framför allt hos flickor. Stu-dien visar att speciellt flickor med fet-ma över 12 års ålder har låg självvärde-ring. Förebyggande åtgärder måste ha högsta prioritet för att undvika nega-tiva psykologiska konsekvenser sena-re i livet.

Läger som behandlingEn vanligt förekommande fråga är om ökad fysisk aktivitet kan minska grad av övervikt och påverka kroppssam-mansättningen. 8-12 år gamla barn med fetma deltog i ett idrottsläger och därefter i ett sex månaders stödpro-gram i en lokal idrottsförening (Studie 4). Vid uppföljningen ett år efter läg-ret erhölls ingen förändring av grad av övervikt eller kroppssammansättning jämfört med en kontrollgrupp utan in-tervention.

Familjeterapi som teknik Behandling av fetma bör inkludera he-la familjen för att optimalt utnyttja dess resurser. Att integrera familjebaserad teori med evidensbaserad medicin är betydelsefullt ur klinisk synvinkel. Den modifierade familjeterapeutiska metod som används vid Barnöverviktsenheten Region Skåne har tidigare inte beskri-vits i detalj, ej heller satts in i sitt vida-re teoretiska sammanhang eller konkre-tiserats så att metoden kan användas av intressenter inom fetmaområdet. Den-na beskrivning och analys presenteras i den sista studien.

SlutsatserFamiljeterapi kan vara användbar vid behandling av fetma hos barn och ung-domar, både enskilt och i grupp. Be-handling leder till lägre grad av över-vikt, förbättrad självkänsla och famil-jefunktion. Tre huvudelement som Be-mötande, Språk och Process har identi-fierats och ett antal användbara verktyg har beskrivits så att andra behandlare kan använda familjterapeutiska tekniker i sin behandling.

Självkänsla hos barn och ungdomar som inremitterats för behandling är låg, speciellt hos flickor och hos barn efter tolvårsåldern. Läger som behandlings-metod har i jämförelse med en obe-handlad kontrollgrupp inte visat sig va-ra ett effektivt sätt att minska övervikts-graden hos barn.

ReferenserBaker JL, Olsen LW and Sorensen TI. Childhood body-mass index and the risk of coronary heart disease in adulthood. N Engl J Med 2007: 357: 2329-2337.Davis K and Christoffel KK. Obesity in pre-school and school-age children. Treatment early and often may be best. Arch Pediatr Adolesc Med 1994: 148: 1257-1261.Gortmaker SL, Must A, Perrin JM, Sobol AM and Dietz WH. Social and economic consequences of overweight in adolescence and young adulthood. N Engl J Med 1993: 329: 1008-1012.Lissner L, Sjoberg A, Sundblom E, Nowicka P, Petzold M, A. L, Albertsson-Wikland K, Rasmussen F, Kling S, Modén B, Renhammar E, Flodmark CE, Mårild S and Callmer E. Is the childhood obesity epidemic easing off in sweden? Int J Pediatr Obes 2008: 3: 84.Mossberg HO. 40-year follow-up of overweight children. Lancet 1989: 2: 491-493.Must A, Jacques PF, Dallal GE, Bajema CJ and Dietz WH. Long-term morbidity and mortality of overweight adolescents. A follow-up of the Harvard growth study of 1922 to 1935. N Engl J Med 1992: 327: 1350-1355.Neovius M, Janson A and Rössner S. Prevalence of obesity in sweden. Obes Rev 2006: 1-3.Nilsson J (2008). Kunskapsunderlag - fysisk aktivitet och goda matvanor bland barn och unga [the knowledge framework on food habits and physical activity amongst children]. Malmö, City of Malmö, Department of Public Health.Schwimmer JB, Burwinkle TM and Varni JW. Health-related quality of life of severely obese children and adolescents. JAMA 2003: 289: 1813-1819.Sjoberg A, Lissner L, Albertsson-Wikland K and Marild S. Recent anthropometric trends among swedish school children: Evidence for decreasing prevalence of overweight in girls. Acta Paediatr 2008: 97: 118-123.Sundblom E, Petzold M, Rasmussen F, Callmer E and Lissner L. Childhood overweight and obesity prevalences levelling off in stockholm but socioeconomic differences persist. Int J Obes (Lond) 2008: 32: 1525-1530.


Dr Karin Wendin, gruppchef för Sen-sorik analys på SIK, inledde med att sammanfatta det föregående projek-

tet (Konsistensoptimering och Sensorisk Design för Hälsa och Välbefinnande hos Äldre) som avslutades 2007. Projektet som bl a resulterade i en konsis-tensguide finns presenterat i DA 4.07.

– Uppskattningsvis 1,5% av populationen li-der av dysfagi; det är ungefär lika många som gruppen med glutenintolerans. För de med ce-liaki finns det ett stort produktsortiment, medan det finns väldigt lite på marknaden för dem som har dysfagi.

Bland personer över 70 är siffran betydligt högre; 4 av 10 är drabbade, bl a till följd av ål-dersrelaterade sjukdomar och en ökad läkeme-delsanvändning. Äldre personer drabbas också av nedsatta fysiologiska funktioner, som försäm-rat lukt- och smaksinne, vilket i sin tur kan leda till försämrad aptit. Dessa faktorer riskerar att ge upphov till malnutrition.

Syftet med det inledande projektet var att skapa en kunskapsplattform för utveckling av innovativa och attraktiva livsmedel. Hälsosam-ma livsmedel som smakar gott och ger matgläd-je, samtidigt som de befrämjar hälsan hos äldre personer med tugg- och sväljsvårigheter.

– För att lyckas delade vi upp projektet i min-dre delstudier: 1. Produkter och tillverkning. 2. Funktionella tillsatser och metoder 3. Ätstudier 4. Preferens- och nutritionsinventering och 5.

Kunskapsspridning. Mycket arbete lades på produktutveckling. Vi varierade innehållet av fett, ägg, grad av finfördelning, och provade olika konsistensgivare.

Produkter som specialanpassas skall vara lätta att svälja men ändå hålla ihop när de är i munnen. De ska se aptitliga ut på tallriken och man skall se vad det är man äter.

– Det skall heller inte bara smaka bra, ut-an även mer – inte genom starka kryddor, utan genom förstärkning. Morot skall smaka mer morot, det skall vara mer köttsmak i köttpro-dukterna, etc.

Karin Wendin berättar att en viktig slut-sats av projektet var att det behövdes ytterli-gare en konsistens, vilket resulterade i att Fin-dus tog fram ”grov paté”, och att man bestäm-de sig för att vidareutveckla ”konsistensma-trisen”.

– I det första projektet framkom det att det saknades objektiva och mätbara definitioner av olika konsistenser, fortsätter Susanne Ek-man, projektkoordinator vid SIK, vilket vi nu ville göra något åt

2008 startades så uppföljningsprojekt Sys-tem och definition av livsmedelskonsistenser för nutritionsbehandling vid dysfagi med unge-fär samma deltagare som tidigare. Inte minst Findus och Culinar som bidragit med mycket kunskap och resurser under projektets gång. Syftet var nu att utveckla ett system av kvan-

Vi presenterar den andra delen av VINNOVA-projektet som behandlar kost-konsistenser med relevans för diag-nostik och behand-ling. I DA 1.09 gavs en bakgrund samt en redogörelse för symp-tomet dysfagi. I detta nummer får vi ta del av resultaten.

Seminariedag:

System och definition av livsmedelskonsistenser för Nutritionsbehandling vid Dysfagi (del2)

av Magnus Forslin

Dietistaktuellt

En modifierad konsistensguide


titativt definierade kostkonsistenser för att underlätta diagnostik och behand-ling av dysfagirelaterade problem. Ut-gångspunkten är konsistensguiden som man vill försöka bygga ut med ett antal nya kolumner, bl a med olika dysfunktio-ner och objektiva sensoriska konsistens-beskrivningar.

Findus Special FoodsFindus har varit en viktig partner i pro-jektet och Gunnel Stuhr Olsson, ansva-rig för Findus Special Foods som nästan uteslutande är inriktat på mat för perso-ner med tugg- och sväljsvårigheter, be-rättade om företagets forskning och pro-duktutveckling.

– Forskningen är oerhört viktig för oss inom detta område. Det krävs för att vi skall kunna ta fram produkter som stäm-mer överens med de faktiska behov som finns.

Findus började med dysfagikost re-dan på 70-talet i liten skala. Vi fick för-frågningar från sjukhus runt om i landet om det fanns barnmat i annat än 3-må-nadersburkar. Det insågs då att här fanns en målgrupp som var helt förbisedd, och man började produktutveckla. I Bjuv där all livsmedelsproduktion sker, har man också en omfattande utvecklingsavdel-ning med provkök och egna kockar.

– Av studien som avslutades 2007, var det flera resultat vi omgående kunde ta till oss i produktionen: I fokusgrupper-na hade det framkommit att varje kom-ponent i en måltid skall kunna särskil-jas, och ett sammanhängande livsmedel är lättare att äta än ett som är delat. Men maten får inte vara ”sladdrig” och fara runt i munnen.

Naturligtvis skall den se aptitlig ut och smaka bra, ge energi och vara grup-perad på tallriken. Måltiden skall se ut

som vanlig mat så långt det är möjligt. Gunnel Stuhr Olsson betonade ock-

så behovet av mer intensiva smaker och aromer eftersom förmågan att uppleva smak avtar med åldern. Ju mer man tug-gar, desto mer smakar det. Kan man in-te tugga så får man se till att maten sma-kar mycket.

– Det finns en jättestor grupp, minst 1,5% av populationen, som inte kan tug-ga maten, fortsätter hon. Smaken måste då vara extra tydlig, vilket kan vara svårt eftersom man skall minska på saltet. Men vi arbetar mycket med att hitta andra smaksättare. Ett ”hett tips” är att tillsätta lite Tabasco, det förhöjer smaken.

Sås är också ett effektivt hjälpmedel; många har svaga svalgmuskler, är torr-ra i munnen och dricker för lite. Såsen ger energi, vätska, mer smak och gör ma-ten lättare att svälja. En rejäl mängd ol-ja påverkar också smaken positivt, liksom fett. Fett och olja gynnar också sväljbar-het och energiintag

I studien tittade man också på ingre-diensernas sväljpåverkan. Ägg har visat sig vara av stor betydelse. Genom att la-borera med äggula kan man få mjuka-re och mindre sega produkter. Och efter studien har Findus reglerat äggulemäng-den i flera produkter.

Det har också framkommit att grov-malna ingredienser ger saftigare och mer elastiska produkter, och har dessutom högre smak- och luktintensitet. Det är också här som den nya konsistensen blir aktuell. Grova patéer har en sammanhål-len konsistens, och är samtidigt en grov produkt med mycket äggula och olja för optimering av energi och textur. Pro-duktlinjen lämpar sig för dem som be-finnersigi”gråzonen”,demedlindrigatugg- och sväljbesvär, t ex vissa motoris-ka svårigheter. Vanlig mat kan vara svår att äta medan nästa konsistens, timbalen, är för slät.

Både Australien och England har vi-sat stort intresse för både konsistensgui-de och grova patéer, varför en översätt-ning nu görs.

– En normerande begreppsapparat som konsistensguiden är av stor betydel-se, fortsätter Gunnel Stuhr Olsson. I stu-dien framkom att man i ett område med en radie om fem mil, hade 5-6 olika be-

nämningar för samma konsistens. Hur enkelt är det att skicka en patient till ett eget boende eller servicehus, när man på sjukhuset säger att man skall ha ”tim-balkonsistens” och på servicehuset säger ”passerat”? Är det samma sak? Det vet man inte, om man inte har en gemensam terminologi.

Delstudie 1 – sensorik och reologi– I denna delstudie genomförde vi en sensorisk analys av ett antal utvalda kon-sistensanpassade produkter med hjälp av vår analytiska panel. Våra bedömare i pa-nelen är speciellt utvalda och tränade för att bedöma olika sensoriska egenskaper på ett objektivt sätt. Panelen bedömde tolv olika egenskaper, bl a tuggmotstånd, kornighet, krämighet och sväljbarhet, hos 15 konsistensanpassade produkter.

Alla bedömare skulle värdera samma sak, och varje produkt testades tre gång-er. Det resulterade i väldigt mycket da-ta, men i gengäld blev slutsatserna de-sto säkrare. Det skulle också resultera i en förfinad konsistensguide (se figur 1).

– Reologi är läran om hur materi-al flyter och deformeras, berättar Daniel Johansson också forskare på SIK. Det gäller främst material som varken är en vätska eller ett fast material, utan något mitt emellan, vilket ofta livsmedel är.

Detta kan bl a användas för att ge-nom korrelation mellan instrumentell och sensorisk analys se hur man kan mä-ta den sensoriska upplevelse ett livsmed-el ger upphov till, t ex rörande tuggmot-

Susanne Ekman och Karin Wendin från SIK

Daniel Johansson med sin texturmätare – ett penetra-tionstest där en probe trycks med konstant hastighet in i provet, och kraften mäts

Hur enkelt är det att skicka en patient till ett eget boende eller servicehus, när man på sjukhuset säger att man skall ha ”timbalkonsistens” och på servicehuset säger ”passerat”? Är det samma sak?


stånd och knaprighet.– Särskilda egenskaper vi tittar på när

det gäller livsmedel är viskositet, fortsät-ter Daniel Johansson, dvs en vätskas flyt-motstånd när den utsätts för en motkraft. Viskositeten kan vara beroende av både temperatur och hastighet. Töjviskositet, dvs töjmotståndet hos ett livsmedel, har stor betydelse för hur mat uppfattas vid sväljning. Oscillation är ett annat viktigt begrepp, där man genom små ”ickede-struktiva deformationer” bl a kan beskri-va förändringar hos ett livsmedel över tid eller vid temperaturförändringar.

Daniel Johansson har tillsammans med sina kolleger utvecklat en prototyp av en texturometer, en mätstav med en ”probe”, att användas vid ett s k penetra-tionstest eller för att få ett mått på visko-siteten. Med en sådan mätstav skulle man i storköket kunna avgöra exakt konsistens på de produkter som skall serveras, så att personer med olika sväljsvårigheter kan serveras rätt konsistens på sin kost.

Daniel Johansson har tillsammans med sina kolleger utvecklat en texturome-

Kaffedrickande i medelåldern kan minska risken för demens/Alzheimers sjukdom (AD) senare i livet. Detta konstaterar den finska studien ”Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, åldrande och demens” som publiceras i januarinumret av Journal of Alzheimer’s Disease.

Studien har genomförts vid Kuopios universitet i Finland i samarbete med Karolinska Institutet i Stockholm och Folkhälsoinstitutet i Hel-singfors, Finland. Deltagare i studien var överlevande från populations-baserade kohorter som tidigare granskats inom Nordkarelenprojektet och FINMONICA-studien 1972, 1977, 1982 eller 1987 (besök i medelål-dern). Efter en genomsnittlig uppföljning på 21 år fullföljde 1 409 per-soner (71 procent) i åldrarna 65 till 79 år den förnyade undersökningen 1998. Totalt identifierades 61 fall av demens (48 med AD).

– Vårt mål var att studera förhållandet mellan kaffe- och tekonsum-tion i medelåldern och risken för demens/AD senare i livet, eftersom den långsiktiga inverkan av koffein på centrala nervsystemet fortfa-rande var okänd och eftersom de patologiska processer som leder till Alzheimers sjukdom kanske startar flera tiotals år före sjukdomens kliniska manifestation, säger forskningsledaren Miia Kivipelto från Kuopios universitet i Finland och Karolinska Institutet i Stockholm.

Vid undersökningen av de medelålders deltagarna bedömdes kaffe- och tekonsumtionen enligt ett tidigare validerat semikvantitativt frågeformulär för livsmedelsfrekvens. Kaffedrickande var kategoriserat i tre grupper: 0–2 koppar (lågt), 3–5 koppar (måttligt) och >5 koppar (högt) om dagen. Vidare var frågan om tekonsumtion uppdelad i två grupper som uteslöt varandra: de som inte drack te (0 koppar/dag) och de som drack te (≥1 kopp/dag).

Studien fann att de medelålders personer som drack kaffe hade lägre risk för demens och AD senare i livet jämfört med dem som inte drack eller endast drack lite kaffe. Den lägsta risken (65 procent minskning) påträffades bland måttliga kaffedrickare (drack 3–5 koppar kaffe/dag). Justeringar för olika förväxlingsfaktorer ändrade inte resultatet. Tedrickande var relativt ovanligt och förknip-pades inte med demens/AD.

– Med hänsyn till den stora kaffekonsumtionen över hela världen kan resultaten få viktiga konsekvenser för att förebygga eller fördröja debuten av demens/AD. Fyndet behöver bekräftas av andra studier, men det öppnar en möjlighet för att koståtgärder kan ändra risken för demens/AD. Identifiering av mekanismerna för hur kaffe skyddar mot demens/AD kan även bidra till utvecklingen av nya terapier för dessa sjukdomar.

Publikation: Marjo H. Eskelinen, Tiia Ngandu, Jaakko Tuomilehto, Hilkka Soininen, Miia Kivipelto (2009). Midlife Coffee and Tea Drinking and the Risk of Late-Life Dementia: A Population-based CAIDE Study. Journal of Alzheimer’s Disease 16(1)

Källa: Karolinska Institutet

ter, en mätstav med en ”probe”, att använ-das vid ett s k penetrationstest. Med den kan man i storköket avgöra exakt konsis-tens på de produkter som skall serveras, så att personer med olika sväljsvårigheter kan serveras rätt konsistens på sin kost.

Delstudie 2 – Radiologiska analyserMed dr Margareta Bülow och professor Olle Ekberg har varit ansvariga för den del av studien som omfattade röntgenun-dersökning vid sväljning. Ett syfte med detta var att analysera den effekt de kost-konsistenser som ingick i studien, hade på sväljningens fysiologi. Man hoppades att utifrån dessa resultat kunna ge gene-rella kostrekommendationer baserade på en specifik dysfunktion.

– Vi har analyserat olika konsistensers inverkan på 20 personer med olika slag av oral och/eller faryngeal dysfunktion. Vå-ra resultat visar att det inte är möjligt att kunna ge generella råd avseende val av kostkonsistens. Endast då det framkom-mer lätta sväljproblem kan man i många

Kaffe- och tedrickande i medelåldern minskar risken för demens senare i livet

fall använda sig av generella råd avse-ende konsistens på mat och dryck. När problemen är mera påtagliga som vid måttlig och uttalad dysfunktion krävs individuell anpassning berättar Mar-gareta Bülow. Många års erfarenhet från sväljningsröntgen-undersökning-ar och från kliniska bedömningar har också lärt oss att det föreligger en stor variation i de behov som varje enskild patient med oro-pharyngeal dysfunk-tion uppvisar. När en patient inte kla-rar av att kunna handskas med nor-malkost krävs ofta individuella anpass-ningar. Vi vet att en konsistens som passar bra för en patient, passar inte för en annan trots liknande problema-tik. Många faktorer spelar in, t ex pa-tientens kondition (kognition, språk-lig förmåga) behov av sensorisk stimu-lans, storlek på tugga och klunk, behov av smörjande kost, osv. I många fall be-hövs en kombination av konsistensan-passad kost och specifika sväljningstek-niker för att skapa en säker och effek-tiv sväljning.


Jag gick utbildningen till dietist i Göte-borg 1983-86, alltså blev jag färdig dietist för 23 år sedan. Jag har arbetat inom slu-ten vård och primärvård, samt de senaste fem åren som privat dietist, som egen företagare. Totalt har jag arbetat cirka tio år som dietist.

Vad har då hänt under tiden inom dietistprofessionen… Inte mycket. Fak-tiskt väldigt lite.

Hur uppfattas dietister utåt – mot all-mänheten? Den frågan är oerhört vik-tig att ställa. Inom den slutna vården händer mycket, det bildas referensgrup-per och jag uppfattar att där en pågåen-de debatt och utveckling. Dock medför det inga nya tjänster. För privata dietister sker inget, det finns inga nätverk, inga re-ferensgrupper, i stort sett inget.

På 1980-talet hette det att ”dietist var ett framtidsyrke”. Likaså på 1990-talet. Likaså får jag fortfarande kommentarer; ”det är väl verkligen ett framtidsyrke”. Ja-så, svarar jag, är det? Det märker inte jag. Dietister är den yrkeskår som syns minst i kostdebatten. Och syns vi så är det ofta i negativa sammanhang. Det finns sällsyn-ta exempel på dietister som har utveck-lat nya marknader för dietister, men då är det genom enskilda personers engage-

mang och kunskap. IngaLill Hall, Häss-leholm, är ett lysande undantag! Dietister har ingen självklar plattform i debatt och diskussion i kostfrågor. Snarare tvärtom. Jag anser att vi borde ha det, men då får vi arbeta för det.

Jag skriver själv ofta debattinlägg och insändare i kostfrågor. Jag bloggar, un-der öppet namn på Passagen, och svarar på frågor och kommentarer. Jag har fått stänga ner den två gånger under de 1½ åren jag har bloggat, pga. att kommenta-rerna spårar ur fullständigt. Jag har blivit beskylld för allt, från all ohälsa i världs-historien och samtliga amputationer, or-sakade av diabetes. Det kan jag ta. Det är viktigt att ta en öppen debatt.

Är människor så ovana vid att die-tister tar en öppen debatt? Tydligen. Är människor så ovana vid att dietister vågar synas? Tydligen. Är människor så ovana vid att dietister har en åsikt, de öppet vå-gar framföra? Tydligen.

En ny blogg har startat på Passagen, Kostdebatten, där olika personer bjudits in för att besvara frågor från allmänheten. Livsmedelsverket har tackat ja. Föresprå-karna för s.k. LCHF-kost och GI-kost, dr Dahlqvist, Anna Hallén, Kostdoktorn och andra tackat ja. Jag har tackat ja. DRF har

tackat nej till att delta. DRF arbetar, enligt min mening, enbart för den del av dietist-kåren som arbetar inom sluten vård. Var finns referensgruppen för privata dietister? Var finns referensgruppen för marknads-föring av dietister som en profession som är självklar och nödvändig? Var finns refe-rensgruppen för dietister som arbetar fö-rebyggande? Var finns arbetsgruppen för dem som vill ha hjälp med att sluta vård-avtal med sjukvården?

Jag är bekymrad. Enligt min mening behövs dietister. Legitimationen ger oss stora möjligheter att arbeta på ett annat sätt, som för några år sedan var omöjligt. Men, vi är ingen självklar del av kostde-batten av idag. Vi är ingen självklar del av folkhälsoarbetet idag. Vi är definitivt inte den yrkeskår dit folk vänder sig privat för att få kostrådgivning. Snarare ligger vi på jumboplats inom samtliga stafettgrenar. Det är i högsta grad beklagligt och jag ser inte att någon tendens inom kåren till att vilja arbeta annorlunda. För professionen och framtiden är det förödande.

Eva Kullenberg, leg. dietist, hälsopedagog, kock, kallskänka

också kommunpolitiker i Ängelholm, ersättare i Region Skåne, Ängelholm

Dietisten – en döende svan… Eller?Debatt

Nu är den klar, den efterlängtade handboken, Nutrition vid dialysbehandling,som leg. dietist Marianne Ahlberg skrivit.

Boken vänder sig i första hand till dietister, sjuksköterskor och läkare som ar-betar inom njursjukvården. Den kan också vara till hjälp för patienter och anhö-riga, som vill fördjupa sig i frågor om nutrition vid dialysbehandling.

Ur innehållet kan nämnas ett kapitel som handlar om näringsämnen ochderas betydelse och inverkan på olika behandlingsformer. Faktorer som påverkarnutritionen, flera checklistor, energi- och näringsrekommendationer vid HDoch PD, läkemedelslista samt lästips behandlas också i handboken.

Boken kostar 100 kronor.

Beställningsblankett finns på Referengruppen i njurmedicins hemsidawww.DRF.nu/njurmedicin och skickas till: Catrin Sundgren, fax: 08-412 98 98eller e-post: [email protected]

NU ÄR DEN HÄR!NUTRITION

VIDDIALYS-BEHANDLING

"Jag har länge lekt med tanken att skriva en handbok om nutrition, nu har det

äntligen gått från tanke till handling" Marianne Ahlberg

Beställ nu!


Till Matens Försvar(In defence of food - An Eater’s Manifesto)Michael Pollans250 sOrdfronts förlag

Av Leg dietist Maria B. Magnusson

Michael Pollans bok ”Till matens försvar” utkom i höstas i svensk översättning på Ordfronts förlag. Pollan är professor i journalistik i Kalifornien och har skrivit ett flertal böcker med anknytning till mat och näring. Boken innehåller en del intressanta resonemang om mat, vetenskap, livsmedelsindustri och journalistik samt kraftfull argu-mentering för god ”riktig mat” och hälsosamt och lustfyllt ätande.

Pollan går till anfall mot ”nutritionismen”. Innebörden av detta begrepp beskriver han som ”Mat är i allt väsentligt summan av de näringsämnen den består av” (s 36). Att näringsämnena i verklighe-ten ingår i livsmedel (eller i våra kroppar) och därmed befinner sig i komplexa och ständigt föränderliga sammanhang har, menar Pollan, negligerats helt. Forskningen studerar näringsämnena ett i taget och behandlar dem som om de vore statiska pusselbitar och maten förutsätts inte vara mer än summan av dessa bitar. Eftersom detta inte stämmer med verkligheten så har följden blivit att de kostråd som presenterats för befolkningen bygger på en bristfällig grund, menar Pollan. Råden är undermåliga även på grund av att livsmedels-industrin pressat regeringen till att anpassa dem efter dras krav på vinster. Ju mer mat processas desto högre vinster genererar den och följaktligen har den ”riktiga maten”, som består av rena råvaror och inte är så industriellt bearbetad, kommit på undantag. Sammantaget har denna utveckling lett till en situation med industriellt framställd och processad mat, förstörd matglädje och växande ohälsa. Pollans alternativ är att betrakta maten som en kulturellt och historiskt betingad helhet och se till kostmönster snarare än enskilda livsmedel och näringsämnen.

Även om Pollan alltså betonar att nutritionsvetenskapen inte är liktydig med ”ideologin nutritionism” så låter det faktiskt som om han menar att nutritionsforskningen befinner sig på en skala mellan ändpunkterna Värdelös! och Livsfarlig! Hans kritik av svagheterna och tillkortakommandena hos fall-kontrollstudier, kohortstudier och interventionsstudier avslöjar att han är väl insatt i problematiken. Jag har inte stött på någon sådan kritisk granskning av dessa metoder tidigare – annat än förstås bland nutritionsforskare…

När Pollan själv argumenterar om vilken slags mat som kan tänkas vara nyttig så hämtas sakskälen från… just det; nutritionsforskning. Denna inkonsekvens är han mycket medveten om: ”Nutritionismens

malström är mäktig, och… jag (har) mer än en gång känt hur jag dragits ner under ytan… att använda sig av den här sortens vetenskap … är antagligen oundvikligt.” (s 147). Han framstår också som något inkonsekvent i förhållande till uppmaningen att betrakta kosten som en helhet, t e x när han på s 138 skriver ”Kan det vara så att problemet med västerländsk kost är en enorm brist på detta livsviktiga närings-ämne?” (Det är omega-3 som åsyftas, MBM).

Utifrån denna beskrivning kanske även jag framstår som inkon-sekvent, när jag rekommenderar boken? Den är ganska rolig att läsa. Det finns många intressanta resonemang (och en omfattande referenslista) kring utvecklingen av livsmedelsproduktionen i världen och hur denna påverkat vårt näringsintag. Hans syn på vad som är bra att äta: ”Ät mat. I måttliga mängder. Huvudsakligen från växtriket” känns också helt OK. Filosofiska resonemang om att betrakta mat som en relation och inte som ett ting är uppfriskande, och jag tycker att påståenden som ”Vi vet hur man bryter ner ett majskorn eller ett vetekorn till dess kemiska beståndsdelar men har ingen aning om hur man sätter ihop det igen” (s 124) har sina poänger.

När det gäller bokens angrepp på vetenskapen och dess tillämp-ning så får man betänka att den är skriven av en amerikan och utgår från förhållandena i USA, där hälsopåståenden om livsmedel tillåts i mycket högre utsträckning än här. Exempelvis får man märka livs-medel som innehåller minst 6,25 gram soyaprotein med påståendet ”25 gram soyaprotein, tillsammans med en kost som är låg i kolesterol och mättat fet, kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom”. Heinz försök att marknadsföra ketchup med hälsopåståendet ”Amerikas favoritkälla till lykopen – lykopen kan minska risken för prostata - och cervikalcancer” (se Marion Nestles bok ”Food Politics”, s 329 resp. s 335) har inte lyckats – ännu (Heinz tvingades dra tillbaka annonserna), men det finns många exempel på tillåtna förvirrande hälsopåståen-den på livsmedel. Så jag är benägen att förstå Pollan frustration.

Det finns dock ytterligare ett par saker som hamnar på minus-kontot. Åter måste det understrykas att Pollan blandar ihop nutri-tionsvetenskapen med de sätt den utnyttjas på. Han utgår också helt och hållet från mat för friska och förbiser att för den som av någon anledning inte kan äta ”riktig mat” så är det av avgörande betydelse att man kan analysera kosten och ge adekvata råd.

Det är också en förunderligt idealiserad bild av mänsklighetens historia som förmedlas. Alla slags kostmönster i förindustriella sam-hällen var bra, bäst var det under jägar- och samlarstenåldern, före jordbrukets införande. Svalt någon…? Var det nöd och inte positiva val som bestämde vad som skulle konsumeras…? Fanns det bristtill-stånd…? Det skymtar inte någonstans.

Och så dessa mödrar; kulturbärarna! ”När det handlar om mat är kultur naturligtvis ett annat ord för mamma” (s 141) är bara ett ex-empel av många på hur mammornas roll för matkulturen framhålls. När boken annonserades i Ordfronts magasin i höstas illustrerades recensionen med en bild från tiden kring förrförra sekelskiftet, med två bastanta fruntimmer som flankerade en stor spis med många tunga svårdiskade matlagningsattiraljer runt omkring. Pollan är inte ensam om att antyda eller påstå att införandet av jordbruket var negativt eftersom det gjorde att vi började äta mer kolhydrater (även om många säkert var rätt nöjda med tryggheten i den ökade tillgången på mat). Lyckligtvis kan ingen vrida historien tillbaka förbi jordbrukets införande men ideologier om att åter förankra kvinnan vid hemmets spis är inte lika avlägsna. När man höjer icke-processad mat och rena råvaror till skyarna och samtidigt framhåller Mamma som frälsaren härvidlag… då blir jag lite orolig för vilka bördor som kan komma att läggas, eller finnas kvar, på nya generationer kvinnor. Snabba lösningar kan ha sina fördelar och mödrar kan ha annat för sig än att föra mattraditioner vidare.

Och, slutligen, att påstå att det är näringsvetenskapen som tillfredsställer ”vår längtan efter enkla förklaringar” (s 147) – det, mr Pollan, måste väl ändå vara en sammanblandning?!

Bokanmälan


En tokrolig, klok kokbok MATeMATikAv: Jan Tern och Anders Arnell Foto: Karin Mönefors128 sidor, ca 200:-Förlag: Jan Tern’s Wood You Like

Detta är en mycket underhållande, angelägen och inte minst annorlunda kok. En kokbok med en mission: ”Hur man får godare och miljövänligare mat med högre kvalitet för mindre pengar”. Och frågan är om man inte ror detta vådliga företag i hamn. Bo-ken är proppmätt med olika underfundiga räkneexempel kring vår mat. Men matematiken utgöras av allt annat än fnösketorra tabeller; den är istället lättillgängligt och roligt serverad med både matnyttiga data och udda faktakryddning.

Boken som bl a innehåller 850 recept på sex sidor och förklarar varför man kan kasta kosttillksotten, är skriven av matpredikan-ten Anders Arnell och friskvårdare Jan Tern.

MATeMATik vänder sig främst till den vanlige konsumenten, men även den som arbetar professionellt med kostrådgivning kan nog hitta lite nya pedagogiska grepp.

www.glutano.se

Glutanoprodukterna ger glädje till Glutenallergiker.Läckra specialiteter från hela Europa, t.ex. italienska pasta, traditionella engelska te kex och krispiga Salta Pinnar. Unna dig bara det bästa. Alla Glutanoprodukterna produceras med mycket stränga kvalitetskontroller och garanteras glutenfria.Det gör livet lättare för alla glutenallergiker.Besök vår webbplats för mer information och läckra recept:

Varje dag Glutano, varje dag nöje.

Endast det bästa, varje dag.

Besök PrivatDietister.sePrivatDietister.se är en hemsida som bl a listar privatpraktiserande dietis-ter i Sverige. Sidan vänder sig i första hand till allmänheten men här finns även matnyttigt för kolleger.

Avsikten är att man snabbt och smidigt kan få kontakt med en privat-praktiserande dietist utan väntetider.

På god väg mot ett lättare livImpolin AB. För mer information, ring 08-544 999 00. Beställ på www.modifast.se eller via Modifast Kundservice på 0200-24 24 21.

En god och säkEr väg

mot Ett lättArE lIv.

Modifast är en serie fullvärdiga kost- och måltidsersättningar för

viktminskning och viktkontroll. Produkterna har använts av Sahl-

grenska Universitetssjukhuset sedan 1995 och rekommenderas

av överviktsenheter och dietister i hela landet.

Modifast LCD* kostersättning säkerställer att kroppen

får den näring den behöver med ett begränsat antal kalorier.

Den kan ersätta all vanlig mat under en begränsad period.

Det är ett säkert och effektivt sätt att komma igång med en

viktminskning och är ett bra komplement till långsiktigt änd-

rade kost- och motionsvanor. Till skillnad mot de flesta andra

produkterna i samma kategori är de baserade på mjölkprotein

istället för sojaprotein. Det gör dem extra smakrika, vilket är

viktigt om man vill nå framgång i viktminskning.

Modifast LCD finns i sex goda smaker, såväl kalla som varma

och söta som salta. Modifast finns även som måltidsersättning i

form av bars och som Ready to drink, färdigblandade drycker på

flaska. Under hösten kommer Modifast att byta förpacknings-

design. Produkter och innehåll förblir dock detsamma.

På www.modifast.se finns praktiska verktyg, referat av klinis-

ka studier, beställningsformulär för broschyrer och annan infor-

mation för dig som arbetar inom vården. Modifast säljs enbart

via Apoteket, www.modifast.se och Modifast Kundservice.

Fullvärdig kostersättning för viktminskning

Finns i sex goda smaker

Säkert, välbeprövat och effektivt

Säljs på Apoteket och på www.modifast.se

* Innehållet uppfyller kraven i EU-direktiv 96/8/EG och följer Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa livsmedel avsedda att användas i energibegränsad kost för viktminskning. (SLVFS 1997:30)

ny dEsIgn

Modifast_LCD_Info_210x297.indd 1 08-08-29 10.30.32

av Magnus Forslin

Dietistaktuellt

Primärt kommer Caroline att arbeta med Apotekets sortiment av livsmedel och kliniska nutritionsprodukter, och en

central uppgift blir att fungera som en kommu-nikationslänk mellan dietister, leverantörer och Apoteket.

– Det är väldigt mycket livsmedel som han-teras av Apoteket, så det är viktigt att man bygger ut sin nutritionskompetens, berät-tar Caroline. Jag kommer att sitta lite som en spindel i nätet och arbeta både internt inom Apoteket, och externt med nutritionsmarkna-den. Men jag vill framhålla att dialogen med dietisterna kommer att bli mycket viktig, och jag hoppas vidare att Apoteket som servicefö-retag blir avsevärt tydligare för dem.

Kontakta CarolineCarolineLutztogsinexameniUppsala1995,och arbetade som forskningsdietist och pri-märvårdsdietist. Mellan åren 1996 och 1999 tjänstgjorde hon på Karolinska sjukhusets Överviktsenhet. Därefter blev det Novartis som produktspecialist och 2005 flyttade hon till Semper. Både klinisk erfarenhet och många år inom olika näringsföretag gör att Caroline är som klippt och skuren för tjänsten på apoteket. Att det är en ny tjänst gör att hon till stor del har möjlighet att forma den själv allteftersom.

– Jag kommer att arbeta mot mina tidiga-re arbetsgivare och mina kårkolleger. Att jag är bekant med språk, kultur och produktom-råden, gör förhoppningsvis att min roll som kommunikatör kommer att uppskattas som en resurs.

Caroline uppmanar också dietister att kon-takta henne med förslag, synpunkter, funde-ringar och önskemål kring allt från produk-ter till apotekets verksamhet inom SÄRNÄR-områ[email protected] Tel: 010-447 54 55

På plats:

CarolineLutz,dietistpåApoteketAB

Trots att Apoteket har ett stort sortiment av nutritionsprodukter och särskilda livsmedel, har det inte tidigare funnits en dietist anställd. Omreglering och konkurrens gör att Apoteket vill trimma sin service till kunderna ytterligare, så sedan januari i år är denna brist åtgärdad: Caroline Lutz kastar sig in i verksamheten bl a i avsikt att bli en utmärkt kontaktresurs för landets dietister.

Omregleringen och distansapotek Från 1 juli upphör Apotekets monopol, och nya företag kommer att konkurrera på en fri apoteksmarknad. Vad detta kommer att innebära är än så länge svårt att sia om. Men vissa saker är dock säkra:

– När det gäller distansapoteket kommer det att finnas kvar inom Apoteket AB, förklarar Caroline. Men eftersom vi inte kommer att äga alla apotek framöver kan vi inte garantera att patienten/kunden kan hämta ut sina produkter på sitt lokala apotek eller utlämningsställe.

Distansapoteket däremot innebär att det finns möjlighet att välja direktleverans. Vid direktleverans kan patienten få sina produkter till valfri adress. Alltså inte bara till den adress där man bor. Leverans sker mellan 08.00 och 16.00, då många är på sitt arbete. Det går utmärkt att beställa varorna dit.

Produktspecialist inom Livsmedel på Apoteket


Abstracts

av Cecilia Olsson

Background Sweden has expe-rienced a unique epidemic of celiac disease (CD) in children younger than 2 years of age. The epidemic was part-ly explained by changes over time in infant feeding and indicated a multi-factorial aetiology.In CD, a strict lifelong gluten-free diet (GFD) is crucial for health but non-compliance is often reported among adolescents. Knowledge is limited re-garding their own perspectives and experiences of managing the disease and adhering to GFD.Objectives To analyse the incidence of CD in epidemic and post epide-mic birth cohorts, and explore and understand how adolescents with CD perceive and manage their everyday lives in relation to the GFD.

Methods A population-based inci-dence register of CD in children co-vering the entire nation from 1998 to 2003, and part of the country back to

1973. ESPGHAN diagnostic criteria for CD and NUTS classification of regions were used. Incidence rates for each year of diagnosis, age group, gender and region, and cumulative inciden-ce by age for each birth cohort were calculated.Ten focus groups were conducted with 47 CD adolescents aged 15-18 years. Transcribed interviews were analysed to illustrate and explain adol-escents’ own perspectives concerning life with a GFD, and to search for re-current stigma-related themes across the groups.

Results A considerable gap in the cumulative incidence of CD at com-parable ages was demonstrated bet-ween birth cohorts of the epidemic and post-epidemic periods. The gap persisted during pre-school years, alt-hough it decreased somewhat with age. During the final years of follow-up there was again a gradual increase in incidence rate among children younger than 2 years of age. The child-

hood populations in ‘West Sweden’ and ‘Småland and the islands’ had a significantly higher incidence rate compared to ‘North Middle Sweden’ and ‘Stockholm’.CD adolescents described an aware-ness of being different from others produced by meal appearance and the poor availability of gluten-free (GF) food. Eating in public had the effect of making an invisible condi-tion visible and thereby creating a context for felt or enacted stigma. Maintaining invisibility avoided the negative consequences of stigma. The probability of compliance with the GFD was compromised by in-sufficient knowledge of significant others, problems with the availabi-lity and sensory acceptance of GF food, insufficient social support and their perceived dietary deviance. Th-ree different approaches to the GFD emerged: compliers, occasional non-compliers, and non-compliers.

Conclusions The difference in CD risk

between birth cohorts at comparable ages may suggest an opportunity for primary prevention. Based on post-epidemic incidence trends, the Swe-dish epidemic might not have been as unique as previously thought, even though its magnitude was striking. The regional variation in CD risk sup-ports multifactorial aetiology. Conti-nued efforts are warranted to define factors besides gluten exposure that modulate CD risk.CD adolescents experience various dilemmas related to the GFD. It can produce stigma experiences in adol-escence, and dietary compliance (or lack of ) can be understood in terms of dealing with GFD concealment and disclosure. The increase in CD preva-lence over time and unmet needs in young celiacs require resources to at-tain adequate levels of dietetic provi-sion, regulated subsidies for covering additional costs for GF food, evidence-based practice, and increased gene-ral CD awareness for optimum clini-cal outcomes.

Glutenintolerans är idag den van-ligaste obotliga, kostrelaterade sjukdomen bland barn och ungdo-mar, och antalet unga som insjuknar ökar. Genom intervjuer visar Cecilia Olsson vid Umeå universitet också att att det är vanligt att drabbade ungdomar har svårt att följa en fungerande kostbehandling.

År 1984–1996 ökade antalet glutenintoleran-ta barn yngre än två år drastiskt i Sverige, och som mest insjuknade fyra gånger så många som tidigare. Denna unika epidemi berodde delvis på att många barn utsattes för en

abrupt introduktion av gluten utan skydd av amning, och när kosten ändrades minskade insjuknandet på en gång.

Cecilia Olsson har fortsatt att följa insjuk-nandet i glutenintolerans hos svenska barn och konstaterar nu i sin avhandling att an-talet sjukdomsfall är tillbaka på samma nivå som under epidemin, men skillnaden är att de drabbade barnen är äldre när de insjuknar.

Cecilia Olsson har jämfört hur många barn som insjuknar i årskullar födda under och efter epidemiperioden. Vid sex års ålder var risken att insjukna dubbelt så stor hos de årskullar som föddes under epidemin, jämfört med barn som föddes senare. I slutet av uppföljningsperioden började insjuknandet återigen att öka hos barn under två år.

– Det kan betyda att den svenska epidemin bland barn yngre än två år inte var så unik som vi tidigare trott, även om insjuknande-nivåerna under epidemin var markant högre, menar Cecilia Olsson.

Risken att insjukna varierade också mellan olika regioner i studien. I Västsverige, Små-land, Öland och Gotland var risken större än i norra Mellansverige och Stockholm. Cecilia Olsson menar att stora variationer i insjuk-nande inte bara kan förklaras av glutenexpo-nering och ärftliga faktorer.

Hon påpekar att det är viktigt att fortsätta studera om det därmed är möjligt att före-

bygga glutenintolerans genom att identifiera miljö- och livsstilsfaktorer som påverkar risken att insjukna i glutenintolerans under olika delar av livet.

Unga följer inte dietenDe glutenintoleranta barn som föddes under epidemin har nu blivit tonåringar eller unga vuxna, och Cecilia Olsson har frågat dem hur de hanterar vardagen med en glutenfri kost. Hon menar att många tonåringar upplever praktiska och sociala problem med att följa den effektiva kostbehandlingen. Att äta utan-för hemmet synliggjorde deras annars dolda sjukdom, och fick dem att känna sig socialt avvikande.

Möjligheterna att äta glutenfri kost be-gränsades också av att omgivningen eller de själva inte kunde tillräckligt om behandlingen och att det sociala stödet var otillräckligt. Det var också svårt att få tag i glutenfria alterna-tiv, och att acceptera smak, konsistens och utseende på den glutenfria maten.Cecilia Olsson, institutionen för kostveten-skap, Umeå universitet, försvarade i december 2008 sin avhandling med titeln Celiac Disease in Swedish Children and Adolescents – Varia-tions in Incidence and Essentials of Gluten-free Eating with a Youth Perspective.

Källa: Umeå Universitet

Glutenintolerans – ett ökande och osynligt problem hos unga

Abstract

Celiac disease in Swedish children and adolescents: Variations in incidence and essentials of gluten-free eating with a youth perspective


Våga äta! Välkommen till en utbildning med fokus på bra mat.

Helhet, balans och variation. Föreläsare: Ulla Johansson, nutritionist och

författare till boken Näring och hälsa!

Ulla reder ut begreppen: • Mycket fett och lite kolhydrater – eller fettbalanserat och fiberrikt?

• Hur påverkar generna vår reaktion på det vi äter? • Fruktsocker – nyttigt eller fettbildande?

Plats Bolinders Kafé & Konferens

Bolinders plan 1, Klarabergsviadukten mot Kungsholmen

Tid Onsdagen den 13 maj 2009

Kl. 09.00-15.30, lunchpaus 1,5 timme.

Pris 900 kr exkl. moms

I kursavgiften ingår frukt, fika för- och eftermiddag, samt dokumentation.

Anmälan Anmälan (bindande; namn, titel, faktureringsadress)

senast 30 april till Hushållningssällskapets växel, tel. 018-56 04 00,fax 018-56 04 29, e-post: [email protected]

Information Ellinor Moberg, matkonsult på Hushållningssällskapet,

tel. 08-508 616 20 eller 0709-46 06 28, e-post [email protected]

www.hush.se

Med ett dagligt intag av eye qTM

kan alla barn förbättra läsförmågan, koncentrationen, arbetsminnet och humöret.

* The Oxford-Durhamstudy: Pediatrics, May 2005, Volume 115;no 5:1360-1366. *The role of dietary fatty acids in children´s behaviour and learning. Dr M. Portwood, Nutrition and Health, Dec. 2006,volym 18:233-247 *Effect of supplementation with polyunsaturated fatty acids and micronutrients on learning and behavior problems associated with child ADHD. Nathalie Sinn et al. J.Dev. Behav. Pediatrics april 2007; vol. 28:82-91. *Omega-3/Omega-6 fatty acids for attention-defi cit/hyperactivity disorder. A randomized placebo-controlled trial in children and adolescents. Mats Johnson et al. Abstract, CHADD-conference 6-10 nov. 2007.

eye qTM är ett unikt kosttillskott och framtaget speciellt för hjärnan och ögats uppbyggnad. Produkten används av tusentals nöjda familjer runt om i världen.

Vissa barn kallar sin dagliga dos för “tänkaren” andra det för “smartpillret”. Oavsett vad man kallar det innehåller eye qTM naturliga omega-3 och omega-6 fettsyror för hjärnans utveckling och funktion.

eye qTM är framtaget av ledande fettsyraforskare som vet vad barn och ungdomars hjärnor behöver för att utvecklas.

eye qTM är idag det mest *vetenskapligt undersökta omega-3 tillskottet för barn och ungdomar i skolmiljö och ett tryggt val för hela familjen.

Vi vågar därför påstå att eye qTM inte kan jämföras med någon annan fettsyraprodukt på marknaden.

Självklart ersätter inte eye qTM en varierad kost, utan ska ses som ett kosttillskott.

eye qTM säljs av utbildad personal i hälsofackhandeln. Konsumentkontakt Tel: 0410-256 80 eller [email protected]

Under DRF:s kongress i mars utsågs kost- och nutritionsexper-ten inom idrott, Stefan Pettersson, till Årets Dietist. Dietistak-tuellt säger Grattis! till utnämningen, och ställer den obligato-riska frågan: ”Hur känns det?”:

– Det här var lika roligt som det var oväntat, säger han. Det känns riktigt gott.

Stefans väg till dietist har var tämligen rak. Som flitig idrottsutövare, tidigare med olika lag- och kampsporter men är nuförtiden enbart fokuserad på taekwondo, väcktes tidigt ett intresse för kombinationen kost och prestation.

– Även om nu dietistprogrammet är kliniskt orienterat har jag haft en väldigt stor glädje av min utbildning i min nuvaran-de funktion som rådgivare i Sveriges Olympiska Kommitté.

Stefan tog sin magisterexamen 2003 och har sedan dess va-rit timanställd adjunkt vid institutionen. Direkt efter examen arbetade han också under ett par år på en specialistklinik för sömnstörningar. Övervikt och sömnapné är som bekant en vanlig kombination.

Sedan 2007 har Stefan en forskartjänst vid Institutionen för Mat, hälsa och miljö vid Göteborgs universitet. Han undervisar 20%, är bl a ansvarig för en idrottsnutritionskurs på 7,5 poäng, och forskar resterande del.

– Jag tittar på kost-/vätskeintag och viktreglering inom sporter där man tävlar i olika viktklasser. Arbetet, som skall va-ra klart 2012, är tänkta att ligga till grund för riktlinjer för vikt-reglering för dessa sporter..

Det är vanligt förekommande att idrottsmän och kvin-nor på olika sätt försöker reducera sin vikt strax innan inväg-ning, för att kvalificera sig för en viktklass som ligger under den de egentligen tillhör. Efter invägningen försöker idrottaren att snabbt återfå sin vikt, men många är trots det fortfarande dehy-drerade på tävlingsdagen.

– Med utökade kunskaper hoppas jag att vi kan begrän-sa omfattningen av denna manipulering och nå ett konsen-sus bland viktklassporterna. Det är förvånansvärt många i Sve-rige som ägnar sig åt brottning, taekwondo, judo och andra kampsporter. Kampsport är den 9:e största idrotten i Sverige, internationellt är det ändå större, vilket gör frågan ändå mer angelägen.

Årets Dietist, Stefan Pettersson, forskare och kostrådgivare i Sveriges Olympiska Kommitté. Han är resursperson för främst landslagen i brottning, taekwondo och judo.

Årets Dietist:

Stefan Pettersson

Motivering: ”Stefan Pettersson har genom sin pedagogiska undervisning entusiasmerat flera av oss dietiststudenter på Göteborgs Universitet. Han visar stort engagemang inom de områden han undervisar och är en förebild för oss studenter. Hans engagemang för idrott, kost och hälsa sträcker sig även utanför universitets väggar, bland annat är han aktiv i Svenska Olympiska Kommittén samt DRFs referensgrupp i idrottsnutrition. Detta ger en hög nivå på undervisningen och ger oss studenter en inblick i tänkbara arbetsområden som dietist.”

Namn: Hans Stefan PetterssonExamen: Dietistexamen Göteborg, 2002, med. Mag 2003Aktuell: Årets DietistKortfakta: 37 år, bosatt med flickvännen Angelica i centrala Göteborg. Flyttade till Göteborg från Katrineholm för 11 år sedan. Ägnar en stor del av sin fritid till träning, främst den koreanska kampsporten taekwondo där han även är instruk-tör.Bästa kostråd: Regelbundenhet och variationVanligaste missuppfattningen: Finns många inom kost och idrottsområdet, men dessa två är vanligt förekommande (miss)uppfattningar: 1.Att man inte bör äta sent på kvällen efter ett träningspass, och 2. att multivitaminpreparat är en nödvändig del av kosthållningen pga ett förhöjt näringsbe-hov i kombination med att dagens livsmedel inte innehåller tillräckligt med näringsämnen.. Äter helst en fredagskväll: Egentligen vad som helst, men en extra stor portion kyckling med röd curry på avhämtning från kvarterets thairestaurang är inte helt fel.En bok alla måste läsa: Är mer av en tv-tittare än en boklä-sare. Läser jag blir det nog mest facklitteraturLyssnar på just nu: El Niño, men är allätare gällande lite tyngre/hårdare musikMotto: Så länge man inte ger upp, har man inte förlorat


ORDFöRANDEElisabet Rothenberg

Gö[email protected]

VICE ORDFöRANDELena Ljungkrona-Falk

[email protected]

SEKRETERAREStine Störsrud

Göteborg [email protected]

KASSöRSusann Ask

Växjö[email protected]

LEDAMOTPia Nevala Westman

Dalsjö[email protected]

SUPPLEANTLena Ljungkrona Falk

[email protected]

STUDERANDE-REPRESENTANT

Åsa OttosonGöteborg

[email protected]

Drf:s referensgrupp i Diabetes söker nya medlemmarVi i referensgruppen Diabetes önskar ersätta avgående medlemmar och bredda kompetensen i gruppen. Att profilera kostråden vid diabetes känns i allra högst grad aktuellt och dietistens roll och funk-tion bör uppgraderas och framhävas.Du som är intresserad och i huvudsak arbetar med diabetes, skriv kort om dig själv och ditt arbete till Gunilla Willsteen, ordförande på mailadress: [email protected]

Referensgruppen i Pediatrik

söker ny medlem. Anmäl ditt intresse till Vera Westin: [email protected]

Medlemssidor

Nordiska Dietistdagarna i Finland 2011Styrelsen för Nordisk Dietistförening har beslutat att förlägga de elfte Nordiska Die-tistdagarna i Helsingfors, Finland den 8-10 juni 2011. Notera redan nu tiden i almanack-an. Kom ihåg att du fortfarande kan påverka programmets utformning. Är det ämnen du brinner för att diskutera, kontakta gärna [email protected]

TÄVLING! VINN BOKEN MAT & KLIMAT!

I Dietistakuellts temanummer: Mat&Miljö 6.08, gjordes en bok-anmälan av Mat&Klimat skriven av Johanna Björklund, Susanne Johansson, båda forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, och tv-meteorolog Pär Holmgren. Det är 220 sidor intressant och tänkvärd läsning.Boken kan nu bli din om du medverkar i Dietistaktuellt webb-tävling. Mer information hittar du på vår nya hemsida: www.dietistaktuellt.se. Vinnaren presenteras i nästa nummer av Dietistaktuellt

DRF

:s s

tyre

lse

Besök DietistAktuellts nya hemsida:www.dietistaktuellt.com


Nutramigen AANytt Alternativ vid Allergi

Den trygga grunden för fortsatt tillväxt och utveckling av

allergiska barn

Viktigt: Bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Nutramigen AA är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall användas på inrådan av läkare eller dietist efter medicinsk rådgivning. Nutramigen AA distribueras via apotek.

* Spädbarn som fått Enfamil Premium med LIPIL under 4 månader jämfört med spädbarn som fått modersmjölksersättning utan tillsatts.** Denna undersökning utfördes på 357 centra och var inte blind eller randomiserad. Kontrollgruppen fi ck modersmjölksersättningar utan DHA/ARA tillgängliga på den Euro-peiska marknaden och några få spädbarn fi ck modersmjölksersättningar med lägre innehåll av DHA och ARA jämfört med LIPIL-gruppen. Det undersöktes inte om ersättning med lägre nivåer eller annat ursprung av DHA och ARA hade gett samma resultat.1. Burks, W et al. J Pediatr (in press). 2. Birch EE et al. Pediatr Res 1998; 44: 201-209. 3. Morale SE et al. Early Hum Dev 2005; 81: 197-203. 4. Birch EE et al. Am J Clin Nutr 2002; 75: 570-580. 5. Birch EE et al. Early Hum Dev 2007; 83: 274-284. 6. Pastor N et al. Clin Pediatr 2006; 45: 850-855. 7. Koletzo B, Lien E et al. J Perinat Med 2008; 36: 5-14.

Det nya alternativet för barn med svår komjölks-proteinallergi eller multipel födoämnseintolerans

En näringsmässigt komplett ersättning baserad på fria aminosyror som är kliniskt dokumeterat hypo-allergen och ger god tillväxt1

Berikad med LIPIL för att förbättra synsskärpan*, den mentala utvecklingen* och stärka hälsotillståndet** 2-6

och ARA (omega 6

)LLIIPPIILLLIPIL*

med

DHA (omega 3)

LIPIL är en unik bland-ning av DHA och ARA i samma höga mängder och proportioner som i bröstmjölk och inom

det referensområde som rekommenderas av

experter 7

NYHET

Box 15200, 167 15 Bromma Tel 08-704 71 00, Fax 08-704 89 50

www.meadjohnson.se

Sätt guldkant på ti llvaron medläckra mellanmål och desserter!

Levereras fryst, 365 dagars hållbarhet Bara att ti na och servera……

Finns hos välsorterade restauranggrossister:Serveras arti kelnummer:• 611426 Chokomud Choklad 55g/porti on 30 porti oner/krt• 611434 Cheesecake Citron 70g/porti on 30 porti oner/krt• 611442 Cheesecake Hallon 70g/porti on 30 porti oner/krt• 611459 Cheesecake Jordgubb 70g/porti on 30 porti oner/krt• 611400 Cheesecake Blåbär 70g/porti on 30 porti oner/krt• 611467 Polentagröt m. Passionsfruktsspegel 70g/porti on 30 porti oner/krt• 611418 Chokokola Choklad/kola 55g/porti on 30 porti oner/krt

”Våra bästa porti onsförpackadedesserter!” sägerKarl Elmstedt, inköpschef, Eurest.

switsbake_247x317.indd 1 2009-03-23 16:34:07

POSTTIDNING B RetuRadRess:

DIETISTAKTUELLTBox 48267 21 BJUV

Documents

tema: obesitas & diabetes - dietistaktuellt.com · skapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera