Embed Size (px)
Citation preview
Teoretiska perspektiv och praxisteorier- Vad påverkar en effektiv undervisning?
Forskningsvåren 2016Lärare
Pedagogiska trädet Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber.
Baka?!
Praxisteori
Situerad, kroppslig, ”tacit knowledge”,
implicit kunskap, förtrogenhetskunskap
Ofta omedveten
Ibland annorlunda än den teori man tror
sig eller vill omfatta
Fem olika undervisningsstilar
identifierades
Den allmänna undervisningsstilen
Den moralistiska undervisningsstilen
Den barn/elevutforskande
undervisningsstilen
Låt-gå-undervisningsstilen
Undervisningen som bygger
byggnadsställningar (the scaffolding
teaching style)
KUNSKAPS-
DIMENSION
KOGNITIV PROCESSDIMENSION
1.
Minnas
2.
Förstå
3.
Tillämpa
4.
Analysera
5.
Utvärdera
6.
Skapa
A.
Faktakunskap
B.
Begrepps-
baserad
kunskap
C.
Processkunskap
D.
Metakognitiv
kunskap
Fem olika undervisningsstilar
identifierades
Den allmänna undervisningsstilen
Den moralistiska undervisningsstilen
Den barn/elevutforskande
undervisningsstilen
Låt-gå-undervisningsstilen
Undervisningen som bygger
byggnadsställningar (the scaffolding
teaching style)
Den allmänna undervisningsstilen
Läraren inleder med introduktion
Läraren presenterar ny kunskap
Barn/elever praktiserar och läraren korrigerar
Läraren summerar (och ger eventuellt läxa)
KUNSKAPS-
DIMENSION
KOGNITIV PROCESSDIMENSION
1.
Minnas
2.
Förstå
3.
Tillämpa
4.
Analysera
5.
Utvärdera
6.
Skapa
A.
Faktakunskap
B.
Begrepps-
baserad
kunskap
C.
Processkunskap
D.
Metakognitiv
kunskap
Den barn/elevutforskande
undervisningsstilen
Oftast unga elever/förskolebarn eller i
praktisk-estetiska aktiviteter…
Läraren introducerar nytt material som
kommer hjälpa barnen/eleverna att utvecklas
på egen hand
Barnen utforskar sina egna intresseområden
på det sätt de själva önskar
KUNSKAPS-
DIMENSION
KOGNITIV PROCESSDIMENSION
1.
Minnas
2.
Förstå
3.
Tillämpa
4.
Analysera
5.
Utvärdera
6.
Skapa
A.
Faktakunskap
B.
Begrepps-
baserad
kunskap
C.
Processkunskap
D.
Metakognitiv
kunskap
Den moralistiska
undervisningsstilen
Läraren verkar upptagen av någonting
annat…
Lära barnen att uppföra sig?
KUNSKAPS-
DIMENSION
KOGNITIV PROCESSDIMENSION
1.
Minnas
2.
Förstå
3.
Tillämpa
4.
Analysera
5.
Utvärdera
6.
Skapa
A.
Faktakunskap
B.
Begrepps-
baserad
kunskap
C.
Processkunskap
D.
Metakognitiv
kunskap
Låt-gå-undervisningsstilen
Observerades på fritids och delvis i förskolan, inte i skolan
Personalen verkar sakna pedagogiska intentioner
Aktiviteterna saknar i stort sett planerat kunskapsinnehåll
Beslut och aktivering lämnas till barnen/eleverna, som också tar störst talutrymme
KUNSKAPS-
DIMENSION
KOGNITIV PROCESSDIMENSION
1.
Minnas
2.
Förstå
3.
Tillämpa
4.
Analysera
5.
Utvärdera
6.
Skapa
A.
Faktakunskap
B.
Begrepps-
baserad
kunskap
C.
Processkunskap
D.
Metakognitiv
kunskap
1. Förvirring, perplexitet och utmaning genom a) Filosoferandeb) Experiment
2. Analys:a) Vad kom vi fram till? Vad lärde vi oss? b) Vad vill vi lära oss/förstå nu?c) Tankeredskap och strategier
3. Ny kunskapa) Föreläsningar, film osv.b) Museer och annat i samhälle och naturc) Söka i böcker, på internet osv.
4. Generalisation och transfera) Eftertänksam dialogb) ‘Skapa motsatsen’
5. Utvärdering av arbeteta) Vad lärde vi oss?b) Hur lärde vi oss?
Undervisningsstilen som bygger
byggnadsställningar(the scaffolding teaching style)
KUNSKAPS-
DIMENSION
KOGNITIV PROCESSDIMENSION
1.
Minnas
2.
Förstå
3.
Tillämpa
4.
Analysera
5.
Utvärdera
6.
Skapa
A.
Faktakunskap
B.
Begrepps-
baserad
kunskap
C.
Processkunskap
D.
Metakognitiv
kunskap
Diskutera
Vilken undervisningsstil är vanligast hos
dig?
Vad behöver läraren kunna?Planera för elevens/barnets kognition snarare än fakta kräver
Andra metoder än de traditionella
Andra sätt att fråga
Andra planeringsstrukturer
Använda omgivningen för att sända produktiva budskap till eleven/barnet
Läraren som förebild
Metakognitiva frågor
Tidigare erfarenheter
Förebilder
Under processen
Utvärdera
Utveckling
Jämföra
Liknar det något du stött på tidigare?
Är detta en av de där…?
Vilka goda förebilder finns på området?
Varifrån kan du hämta idéer?
Vad förstår du så här långt?
Vilka metoder och strategier använde du?
Hur ska du genomföra uppgiften?
Vad tänker du nu?
Hur är din tanke lik/skiljer sig från någon annans? Varför?
Vad/vem har påverkat ditt tänkande? Varför?
Behöver du ställa någon fråga?
Är du på rätt spår/ fortfarande på spåret?
Hur gjorde du/gick du tillväga?
Gick det som du planerat?
Hur har ditt tänkande utvecklats?
Vad tänkte du i början? Varför?
Vad lärde du dig?
FörbättraKan du lära från något misstag?
Kan du göra något bättre nästa gång?
PlaneraVilket angreppssätt är det bästa här?
Läraren planerar i omvänd
ordning mot lektionsordningen
Lärarens planering:
Lektionsordningen:
Generativ fråga
Abstrakta begrepp
Vardagliga begrepp och vardaglig förståelse genom utforskande
Vardagliga begrepp och vardaglig
förståelse
Abstrakta begrepp genom analys
Generativ fråga genom diskussion, analyserande text
etc.
Baklängesplanering
- learning by design
Generativ fråga
Vad eleverna ska kunna, förstå, förmå
Bedömning/utvärdering
Skola: Hur det ska bedömas/mätas och
genom vilket uppdrag
Förskola: Hur ska verksamheten bedöma att
målen nåtts?
Aktiviteter och lärmiljö
Steg 1 – Lärandeinnehåll - Vad ska eleven lära sig, förstå och förmå?
1 a. Generativ fråga – Varför är kunskapen viktig för människan i världen?
Eleven ska hela tiden fundera över följande fråga/frågor:
1 b. Läroplans- och kurs/ämnesplaneinnehåll 1 c. Förståelse – Vad ska eleven förstå efteråt?
Kursplanens centrala innehåll, syften: Eleven ska förstå att:
1 d. Transfer – Vilka förmågor utvecklar eleven?
Eleverna ska oberoende av område ha förmåga att:
Läroplansmål (demokrati, elevinflytande, sociala färdigheter, jämställdhet ,skapande, lek): 1 e. Kunskap – Vilka kunskaper och färdigheter lär sig eleven?
Övergripande perspektiv (historiskt, miljö, internationellt, etiskt): Eleven ska kunna följande begrepp:
Eleven ska kunna följande fakta:
Eleven ska kunna använda följande färdigheter/genomföra följande processer:
Steg 2 – Bedömning - Hur vet vi att eleven lärt sig?
2 a. Kriterier – Vad ska bedömas? 2 b. Bedömningsuppgifter - hur ska det bedömas?
Kriterier och bedömningsnivåer (ev. i bifogad matris): Eleven och läraren vet att de nått resultaten genom följande bedömningsuppgifter:
Steg 3 – Lektionsplan - Hur ska vi genomföra det?
3 a. Fördiagnos – hur vet vi vad eleverna redan kan?
Elevernas förkunskaper utvärderas genom:
3 b. Lektionsaktiviteter 3 c. Lärandemiljö 3 d. Formativ feedback
Följande aktiviteter genomförs: Lärmiljö och möblering används så här: Elev och lärare vet att eleven är på väg mot målet genom att:
Följande material och teknik används:
Baklängesplanering: Träffbild
Lärandeinnehåll: Vad ska eleven/barnet lära, förmå, förstå?
Generativ fråga: Varför är kunskapen viktig för människan i världen?
Mål läroplan
Vad ska eleven/barnet förstå?
Vilka förmågor ska eleven/barnet utveckla?
Vilka kunskaper och färdigheter ska eleven utveckla?
Begrepp
Fakta
Färdigheter
Baklängesplanering: Resultat
Hur vet vi att eleven/barnet lärt sig det
som vi tänkte?
Kriterier – vad ska bedömas?
Bedömning/ utvärdering – hur ska det
bedömas/ utvärderas?
Uppdrag (projekt)
Elinore Dougherty
Ett uppdrag består av
En uppmaning
En eller fler produkter
En eller flera bedömningskriterier
Undervisningen inriktas medvetet på att
eleverna ska klara att utföra uppdraget
Uppdraget lägger medvetet fokus på vad
eleven åstadkommer.
Arbetsprocessen
”Stöka runt”
Mini-uppgift 1
Mini-uppgift 2
Uppdraget löses
Uppdrag (projekt):
Skriva saga Efter att ha läst tre sagor i grupp, gjort en analys av en saga utifrån frågekartan och ritat en storyboard över din berättelse ska du skriva en egen saga som ska läsas upp för barnen på förskolan. Tänk på att:
Använda din storyboard och frågekartan när du skriver sagan.
Använda den feedback som du fått av kamraten på din storyboard.
Lämna sagan till läraren för feedback och revidera.
Öva att läsa sagan flera gånger innan du läser den för förskolebarnen.
Baklängesplanering: Aktivitet
Lektions- /aktivitetsplan: Hur ska vi
genomföra det?
Fördiagnos – hur vet vi vad eleverna/barnen
redan kan/ är intresserade av?
Aktiviteter / lektioner
Lärmiljö
Material
Formativ feedback
Arbetsprocessen: Skriva saga
”Stöka runt”:
Läsa: Sagor
Diskutera: Sagors struktur
Föreläsningar:
* Sagors struktur och språk
* Sagans historia och funktion
Workshops:
* Analysera saga tillsammans
* Hur man gör en storyboard
*Hur man ger feedback/få feedback.
Mini-uppgift 1:
Analysera en saga utifrån en frågekarta:
Personer:
* Huvudperson
* Hjälpare, stödjare
* Skurk, falska hjälpare
Språk:
Början: ”Det var en gång”
Slut ”Och så levde de…”
Eventuella upprepningars funktion.
Historiens storyboard:
* Början (problem/konflikt uppstår), kulmen (gåva och /tre/ prövningar), slut (problemets lösning, fiendens straff, huvudpersonens belöning)
* Finns en röd tråd?
Mini-uppgift 2:
Gör en storyboard till din saga. Använd frågekartan som hjälp.
Ge feedback och få feedback.
Uppdraget löses (se tidigare bild)
Skriva uppdrag (projekt)Efter att ha….
…ska du…. …redovisa en text… …och/eller produkt. Se särskilt till att du….
LästLyssnat påUndersökt
PresenteraGeLedaDeltaSkapaFörklaraBerättaÅterberättaSpela uppUtvecklaKonstruera
NovellTalDiktKapitelFöreläsningFaktatext KartaMusik (noter)Pjäs, dramaKonstverkTidslinjeLaborationsrapportProcessrapportVideo/ film, dokumentärPolitiskt dokument (skämtteckning, lag, policy)ManualKostnadsberäkningForskningsrapport
DebattTalUtställningMuntlig presentationDemonstrationPowerpoint-presentationIntervjuFörslag/marknadsföringDokumentär (foto eller film)Modell i skalaTidslinjeIllustrationKaligrafiGraf, skissMusikaliskt verkKonstverkBeräkning
Argumenterar för eller emot…Motstridiga idéer…Ge exempel på…Dra slutsatser, ta fram förslag på…Resonera om källornas trovärdighet…Peka på svagheter, felaktigheter eller obesvarade frågor…Följande stilistiska drag eller illustrationer finns med…Följande tekniker används…Att ha med (bibliografi, citat, referenser)Osv….
Använda tankekartor för metakognition och
återkoppling
Arbetsprocessen skrivs in som olika
moment
Särskilda tillfällen för återkoppling av
lärare och kamrater markeras
Metakognitiva frågor och självvärdering
läggs in i processen
Vad vet du om området?
Vad vill du veta? Vad lärde du dig?
Vad tror du om området?
Vilka frågor har du? Vad förbryllar dig?
Hur kan du undersöka området?
Förut tänkte jag så här… Nu tänker jag så här…
4. Utifrån feedback – vilka
nya idéer har du? Rita och
anteckna här.
5. Utveckla dina idéer genom att
rita och/eller bygga en modell.
3. Byt blad med någon i gruppen.
Fundera på de presenterade
idéerna och ge feedback här.
1. Diskutera i gruppen vad
uppgiften innebär och vad som
kommer att krävas.
2. Studera tidigare lösningar
på problemet. Rita och
anteckna dina första idéer här.
13. Gruppen utvärderar varandras idéer och utveckling. Gör en individuell
utvärdering av din process här.
10. Diskutera igruppen: vilken idé är bästa idén så här
långt? Vilken är den ”knäppaste”? Vilket problem är det största? Vilka är era nästa steg?
Vilka råd ger ni varandra?
9. Fortsätt arbeta med modeller
8. Utvärdera ditt eget arbete och kamraternas så här långt. Vilka
förbättringar kan göras?
7. Hur skulle dina idéer ändras om
du måste tillverka 100
stycken? Vilka förändringar gör
du?
6. Fundera på vem som
kommer att använda din
produkt och hur den kommer att användas. Hur ändrar det dina
idéer?
Klistra in foton från arbetets olika faser, ca varje timme
Konstruera en glödlampsförpackning som kan återanvändas som något slags belysningsprodukt eller struktur. Som slutprodukt ska du ha producerat:•En fungerande förpackning för en glödlampa•En sammansatt belysningsprodukt•Ett övertygande argument om varför din produkt kommer att vinna kunder.
11. Fortsätt arbeta med modellerna
12. Så här kommer arbetet att se ut när det
är klart
Bild ringdans
http://www.visiblethinkingpz.org
Think – pair – share (tänk – bikupa – dela)
Färg – symbol – bild
Osv…
Boken:
Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber.
Forskningsartiklar:
Pihlgren, Ann. S. (2013). Planning for Thinking and Cognitive Development
of Students. Tillgänglig på:http://igniteresearch.org/english-planning-for-thinking-and-cognitive-development-of-students-2/
Pihlgren, Ann S. (2014). Complementary education in classrooms and afterschool
programs
www.igniteresearch.org
Pihlgren, Ann. S. (2015). Enhancing Teachers’ Understanding of How to Develop
Students’ Thinking. Tillgänglig på:http://igniteresearch.org/enhancing-teachers-understanding-of-how-to-develop-students-thinking/
