TET: Kina NEGA01, Globalisering och Utveckling, HT 2010

Grupp 4:

Raman Noori - 900502

Erik Glenne - 840417

Annelie Recenius - 720626

Malin Johansson - 760623

Sida 2

Innehåll Historia ...............................................................................................................................................3

Industrialiseringen ..........................................................................................................................3

Det stora språnget ..........................................................................................................................3

Kulturella revolutionen ...................................................................................................................4

Brytningen med Sovjetunionen .......................................................................................................4

Maos död ........................................................................................................................................4

Deng Xiaoping och de nya reformerna ............................................................................................4

Tillväxt ................................................................................................................................................5

Bruttonationalproduktens sammansättning ....................................................................................6

Inflation och prisnivåer ...................................................................................................................7

Utrikeshandel .....................................................................................................................................7

Terms of Trade ................................................................................................................................8

Växelkursen ....................................................................................................................................9

Sociala förhållanden ......................................................................................................................... 10

Ettbarnspolitik .............................................................................................................................. 10

Kvinnors rättigheter ...................................................................................................................... 10

Religion ......................................................................................................................................... 11

Utbildning ..................................................................................................................................... 11

Välfärdssystem och hälsa .............................................................................................................. 12

Lag, rätt och korruption .................................................................................................................... 13

Äganderätten ................................................................................................................................ 13

Finanskrisen ...................................................................................................................................... 14

Lönenivån under finanskrisen ....................................................................................................... 15

Framtidsutsikter ............................................................................................................................ 15

Källhänvisning ................................................................................................................................... 16

Appendix 1: Tabeller ......................................................................................................................... 18

Sida 3

Historia 1949 utropades folkrepubliken Kina av kommunistpartiet som hade makten. Kommunisterna med

Mao som partiordförande hade stora uppgifter framför sig. Det var nu viktigt för Mao att förena

folket. Med Sovjetunionen som förebild och mall började man strukturera Kina. Det infördes

relationer med Sovjetunionen. Kommunisterna införde allmän rösträtt och lika rösträtt till alla. Det

fanns dock bara ett parti man kunde rösta på och detta var själva kommunistpartiet. Mao satsade

stort på att bland annat kollektivisera mycket i samhället och redan 1956 hade hela samhället blivit

till ett kollektivsamhälle med staten som ägare till allt. Man passade även på att ta över Tibet då läget

tillät det. Stadsbyråkratin föll i kommunisternas händer och allt kontrollerades av kommunisterna.

Mao som kommunistpartiets ordförande hade mest makt i landet. Maoismen föddes. (Wikipedia.se,

2010)

1950 gav sig Kina in i Koreakriget och lyckades dra ur styrkorna ledda av USA ifrån landet. Efter dessa

försämrades Kinas relationer med både USA och andra länder i världen. Man vände Kina

ryggen.Under kalla kriget var Kina på Sovjetunionens sida. Eftersom Kina hade identiskt styre och

politik som sovjetunionen. Senare trädde Maos egna planer fram. (Historia2.se, 2009)

Mao hade planer att förstärka Kina och inte behöva samarbeta med Sovjetunionen. Maos idéer fick

kritik av en del i paritet. De höll inte med om att man borde samarbetet mellan Sovjetunionen och

Kina. De ville fortsätta vara sams med Moskva. För att övertyga dessa krafter i partiet så använde sig

Mao mycket av kinesisk nationalism. Mao lyckades senare övertyga dessa krafter. Efter att Stalin dog

1953 började Mao ändra sin politik som skiljde sig mot Sovjetunionens politik. Mao hade planer om

att göra landet självständigt och oberoende av andra länder. Snart splittrades det kommunistiska

maktblocket. (Historia2.se, 2009)

Industrialiseringen Inledningsvis var Kinas inrikespolitik identisk med sovjetunionens. Den ekonomiska biten var mycket

inspirerad av Sovjet. Banker och industrier blev statens ägodel. Efter som det finansiella ägdes av

staten kunde nu Kina åtgärda inflationen och skapa en balans. När all mark blev kollektiviserat så

uppstod det massor av problem. Mark ägare och rika bönder ansågs som kapitalister och gick emot

kommunismens ideologi. Många av dessa människor miste livet eller fick spendera tid i arbetsläger.

De blev helt av med sina ägodelar. Anledningen var att de utnyttjade människor. Kollektiviseringen

av jordbruket kostade miljontals liv då det fick svältkatastrofer som följd. (Historia2.se, 2009)

Industrialiseringen satte igång på allvar under 50 talet. Planen var att flytta över pengar och

humankapitalet till industrierna. Tillsammans med jordbrukskatastrofen kostade detta experiment

nästan 30 miljoner människors liv, Detta berodde på bland annat felaktiga åtgärder och klumpighet.

Efter den första femårsplanen av industrialiseringen gick det sakta framåt för Kina. Men Mao tyckte

att Industrialiseringen gick för långsamt. (Alm, M., 2010)

Det stora språnget Mao var missnöjd över att det inte gick så fort med industrialiseringen. Därför introducerades ”Det

stora språnget” 1957 av Mao. Nu skulle industrialiseringen höjas till nya nivåer.

Jordbruksproduktionen skulle bli mångdubbelt så stor och industrierna skulle växa starkare. Tanken

var också att skillnaden mellan jordbruksarbete och industriarbete skulle raderas ut. Man menade att

en industriarbetare skulle kunna jobba på jordbruket och tvärtom. Tillfälligt arbete blev vanligt då

Sida 4

man tog in folk när det behövdes arbetskraft. Det var nu tid för Kina att träda fram som en av de

ledande staterna i världen. (Historia2.se, 2009)

Kulturella revolutionen Mao hade genom sitt industrialiseringsprogram skapat en katastrof som har kostat många kinesers

liv. Mao pekades ut för att vara den som var orsaken bakom katastrofen. Därför började han bli

mindre omtyckt av det kinesiska folket, och inte minst i partiet. Han förlorade mycket inflytande

under 60 talet. Nu började andra extrema krafter träda fram som skulle ta över makten från Mao.

Zhou Enlai, Deng Xiaoping och Liu Shaoq var de partimedlemmar som gjorde sig hörda med sin

oförutsägbara politik. De gav Mao kritik och detta gillade inte Mao. Men han kunde inget göra då

hans inflytande i partiet minskade. Kvar blev han som en ikon för nationen, som en gång förenade

Kina. (Historia2.se, 2009)

Men de styrande i Kina höll inte kvar sin makt länge. 1966 startade den kulturrevolutionen som Mao

låg bakom. Mao tog hjälp av lojala medlemmar inom partiet och utnyttjade all den makt han hade

inom partiet. Mao hade militären vid sin sida som han kontrollerade. Det var tack vare militären som

revolutionen var möjlig. Han menade att den nuvarande styrelsen var korrumperad av makt och gled

bort från den riktiga socialismen. Mao hade nu fått tillbaka mycket inflytande som han hade förlorat

genom åren. (Historia2.se, 2009)

Brytningen med Sovjetunionen Under Maos industrialisering av Kina så började Kinas relation med Sovjetunionen minska sakta men

säkert. Nu började Kina och Sovjet glida isär på allvar. Relationen minskade i en högre utsträckning

under mitten av 60 talet. Andra stater som låg utanför sovjets inflytande sökte sig till Kina som

ogillade maktmonopolet Sovjet hade. (Historia2.se, 2009)

Maos död 1976 avled Mao Zedong och Zhou Enlai. Efter deras död så gick makten över till Maos fru Jiang Qing.

Jiang var en radikal person som hade radikala åsikter. Hon var ogillad av folket och genom att visa

detta, hade man stora sorgetåg till Zhous gravplats. Jian och hennes närmaste skulle senare fängslas

av de nya makthavarna. (Landguiden, 2010)

Deng Xiaoping och de nya reformerna Mao hade lämnat makten med kaos och fattigdom. Två år efter Maos död tog Deng Xiaoping makten.

Han hade åsikter som bröt mot kulturrevolutionens ideal. Till skillnad från Deng så lade han

tyngdpunkten på ekonomin och inte på ideologin som Mao gjorde. Han tyckte bland annat att

socialism inte har med fattigdom att göra. I slutet av 70 talet startade Deng ett program som senare

skulle lyfta Kina nivåer. Deng satsade mycket på teknisk utveckling som skulle modernisera Kina mer.

Satsningen som kallades för de fyra innehöll storsatsningar på försvaret, jordbruket, teknologin och

industrin. Deng ville även ha en kompetent ekonomisk ledning. (SVT.se, 2009)

Detta ledde till enorm ekonomisk uppväxt som visade sig tydligt under 80 – 90 talet. Handel med

andra länder var tillåtet vilket hade en stark betydelse för ekonomin. Bönderna fick tillbaka makten

över sin produktion och kunde nu och sälja till marknadspriser. Nu kunde bönderna gå med vinst.

Samtidigt övergav Kina allt mer det kollektiva jordbruket. Bönderna började nu investera sitt kapital

vilket gjorde att bönderna hade det mycket bättre än tidigare. (Forshammar, M., 2006)

Sida 5

Kinas internationella relationer stärktes. Man blev medlem i både IMF och Världsbanken. Kina kunde

nu låna ut pengar till andra länder.

Partiet lyckades fortsätta kontrollera och censurera mycket även nu när handel och kontakt med

omvärlden uppstod. Men friheten som Kina fick hade även sina konsekvenser. Knarkhandeln blev

stor och den organiserade brottsligheten ökade. Prostitution som var helt olaglig under Maos tid

hade nu skapat en enorm människohandel. Kritiken mot diktaturen ökade enormt och folket hade nu

lättare att få sina röster hörda. Protesterna på himmelska fridens torg 1989 var en massaker som

senare blev igenkänd som ett slag mot det fria ordet. Massakern ledde även till mycket kritik mot

Kina av andra länder under en lång tid. (Historia2.se, 2009)

2001 gick Kina med i världshandelsorganisationen WTO. Tanken var att förbättra relationen med

bland annat USA då Kina var en växande handelsnation. Efter terrorattacken 9/11 i USA anslöt Kina

sig med USA emot George Bushs ”War on Terror”. Detta ansågs som ett ytterligare steg mot

förbättrad kontakt med andra länder. Efter 2001 växte Kinas ekonomi explosionsartat. (Historia2.se,

2009)

Tillväxt Sedan 1978 har Kinas tillväxt utvecklats mycket positivt och snabbt. Under perioden 1981 och 2007

har Kina haft en genomsnittlig årlig tillväxt på 10 procent och under det andra kvartalet av 2010

passerade man Japan i bruttonationalprodukt och placerade sig som den näst största nationen i

världen i det måttet. Om man ser till köpkraftjusterad BNP har Kina legat på en andra plats under en

ännu längre tid. Det enda landet som placerar sig högre är USA. (Landguiden, 2010) Denna tillväxt har

lett till att man 2007 hade lyft närmare 400 miljoner människor ur fattigdom med hjälp av reformer

och tillväxt. (Björling, E., 2007) Mycket fattigdom kvarstår dock i landet än idag.

0,00

1 000,00

2 000,00

3 000,00

4 000,00

5 000,00

6 000,00

19

75

19

76

19

77

19

78

19

79

19

80

19

81

19

82

19

83

19

84

19

85

19

86

19

87

19

88

19

89

19

90

19

91

19

92

19

93

19

94

19

95

19

96

19

97

19

98

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

Milj

ard

tal

BNP (nuvarande priser, miljarder USD)

-5,00

0,00

5,00

10,00

15,00

20,00

19

75

19

76

19

77

19

78

19

79

19

80

19

81

19

82

19

83

19

84

19

85

19

86

19

87

19

88

19

89

19

90

19

91

19

92

19

93

19

94

19

95

19

96

19

97

19

98

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

BNP Tillväxt (årlig i procent)

Sida 6

Källa: Worldbank, 2010

Vad gäller BNP per capita har inte Kina en lika övertygande placering i världen. De hamnar i dagsläget

mycket långt efter de västeuropeiska länderna och USA. För att påvisa hur stor skillnaden faktiskt är

kan vi se till följande exempel: den köpkraftsjusterade BNP per capita (nuvarande priser) 2009 på

6828 dollar i Kina, motsvarande siffra i Sverige är 37905 dollar per person och år. (Worldbank, 2010)

Som går att se i ovanstående diagram är den enda tvekan som uppvisats i tillväxten det senaste

decenniet under finanskrisen som även drabbade Kina hårt. Det är ett ämne som behandlas mer

djupgående längre fram i uppsatsen dock. Kinas nuvarande mål för sin tillväxt är att fyrdubbla

bruttonationalprodukten under perioden 2000 till 2020. (Björling, E., 2007) Något som enligt

sjuttioregeln kräver en årlig tillväxt under perioden på 14 %, det närmaste året att nå en sådan

tillväxt var 2007 då man noterade en procentuell tillväxt på 13 % innan finanskrisen var ett faktum.

Bruttonationalproduktens sammansättning Det finns tydliga drag i siffrorna på Kinas utveckling att vikten av jordbruket i

bruttonationalprodukten har sjunkit de senaste trettio åren. Trots denna utveckling är fortfarande

idag 40 % av Kinas befolkning sysselsatta inom jordbruket. (Landguiden, 2010) Industri ligger på en

ganska konstant andel av BNP medan tjänstesektorn har gjort en hastig framfart sedan början av de

ekonomiska reformerna.

Källa: Worldbank, 2010

Men den absolut största utvecklingen som skett i landet sedan de började med de ekonomiska

reformerna är att de numera är mer öppna mot omvärlden (som går att se hur handel stiger kraftigt i

andel av BNP sedan 1978). En exportindustri med mycket stöd av utländska direktinvesteringar växer

fram i landet och utgör en mycket stark drivkraft bakom den ekonomiska utvecklingen. De utländska

direktinvesteringarna i Kina under 2008 nådde (trots finanskrisen) rekordnivån 148 miljarder dollar.

0,00

10,00

20,00

30,00

40,00

50,00

60,00

19

75

19

77

19

79

19

81

19

83

19

85

19

87

19

89

19

91

19

93

19

95

19

97

19

99

20

01

20

03

20

05

20

07

20

09

Industry, value added (% of GDP)

Agriculture, value added (% of GDP)

Services, etc., value added (% of GDP)

Exports of goods and services (% of GDP)

Imports of goods and services (% of GDP)

0

50

100

150

200

19

82

19

83

19

84

19

85

19

86

19

87

19

88

19

89

19

90

19

91

19

92

19

93

19

94

19

95

19

96

19

97

19

98

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

Milj

ard

tal

Utländska direktinvesteringar, netto (nuvarande priser miljarder USD)

Sida 7

Denna utbyggnad av industrin genom inflyttat kapital från utlandet har varit väldigt viktigt för

ökningen av arbetstillfällen i städerna i Kina. (Business Source Premiere, 2010)

Denna utveckling av utländska direktinvesteringar kan verka kraftig. Men Kinas satsningar att bli en

mer marknadsorienterad stat brukar inte alltid levas fullt ut. Lagar kring kontrakt, äganderätt och

dylikt förblir (trots reformer) svaga vilket leder till att det finns risker med att investera i Kina.

(Business Source Premiere, 2010) I Index of Economic Freedom 2010 går att se att det just är det är

äganderätt, finansiell- samt investeringsfrihet som drar ner deras poäng mest. (Index of Economic

Freedom 2010) Trots dessa risker är många beredda att investera, lockade av låga löner och en

ständigt växande marknad.

Ett problem som finns som uppmärksammats Kinas regering är att konsumtionen som andel av BNP

sjunker. Detta är ett dilemma som de försöker råda bot på men det har visat sig svårt. Avsaknaden av

ett fullgott välfärdssystem gör att kineser för att minimera risker lägger undan pengar för framtida

bruk ifall de blir arbetslösa eller dylikt.

Inflation och prisnivåer Att växa i en så pass snabb takt som gör medför också problem för nationen. Flera gånger har

nationens ekonomi varit nära att överhettas med stundvis höga inflationsnivåer. Det har också

tvingat Kinas regering att upprepade gånger kyla ner systemet genom att använda sig av diverse

makroekonomiska mekanismer. Senast under 2010 gjordes en insats där man höjde reservkravet på

bankerna i Kina för att genom att minska kreditmultiplikatorns effekt också minska mängden pengar

som fanns i systemet. Grunden till den höga inflationen 2010 var bland annat den givmilda

utlåningen som bedrivits i landet för att parera effekterna av finanskrisen. (Landguiden, 2010)

Även under 2004 gjorde man en insats för att hindra inflationen som i november hade nått 4

procent. Då begränsades de statliga bankernas utlåning samt att styrräntan höjdes för första gången

på nio år. (Landguiden, 2010) Trots dessa insatser har inte tillväxten påverkats negativt, den har hela

tiden fortsatt uppåt.

Utrikeshandel Kinas utveckling vad gäller både export och import har varit tveklöst stegrande sedan de ekonomiska

reformerna. Den enda nedgången som har setts de senaste 3 decennierna är den finanskris vi

befinner oss i. Handeln har varit en stor och nödvändig del i det som har skapat Kinas tillväxt de

senaste decennierna. De låg 2007 som den tredje största handelsnationen, endast mästrad av USA

och Tyskland. (Björling, E., 2007) Viktiga exportvaror för Kina är textilier, kläder, leksaker och skor. På

senare tid (2000-talet) har dock elektronik och maskiner tagit en stor andel av exporten. Till viktiga

importvaror hör exempelvis stål och olja. (Landguiden, 2010)

Sida 8

Källa: Worldbank, 2010

Kina har sedan 1976 och Maos död haft en fantastisk utveckling vad gäller export och import. De

hade det året en export 7,4 miljarder dollar, 2008 var den siffran 1 581,7 miljarder med andra ord är

exporten 213 gånger större än för tre decennier sedan. (WDI, 2010)

Den största ökningen har dock skett under 2000-talet. Kinas inträde i WTO påskyndande ökningarna i

exporten markant. Den största delen av exporten består av industrier som producerar varor (ofta

med importerade komponenter) som ägs av utländska investerare. (Landguiden, 2010) Det syns även

en klar trend hos utländska investerare under 2000-talet och de har också stigit kraftigt, denna

import av kapital (och teknologi) kan sannolikt vara det som gjort det mer gynnsamt att producera

maskiner och elektronik i Kina.

Terms of Trade Kina har trots en stark tillväxt länge haft en sjunkande terms of trade med omvärlden. Det finns flera

olika teorier till vad detta kan bero på. Det vanligaste är att ett växande land förstärker sitt

bytesförhållande mot omvärlden.

En teori till att Kinas bytesförhållande utvecklas på detta vis (Li, H. m.fl., 2007) är att de utländska

direktinvesteringarna koncentreras i en speciell typ av industri, nämligen den arbetskraftsintensiva.

Detta har ju länge varit Kinas resursfördel på världsmarknaden och utbyggnaden av industrin har lett

till ett närmast oändligt utbud av arbetskraft. Utbyggnaden av denna industri har dock skett på den

kapitalintensiva industrins bekostnad. Detta i sin tur leder till att Kina måste ge sig in i konkurrensen

på världsmarknaden för denna typ av produkter. De skapar med andra ord en överdimensionerad

efterfråga på dem.

Slutsatsen på denna teori är att deras överflödiga utbud (och pressen från omvärlden) sänker på

priset på de varor de producerar främst (arbetskraftsintensiva). Medan avsaknaden av industri i

kapitalintensiva varor leder till att de skapar en mycket stor efterfråga på kapitalintensiva varor på

världsmarknaden och på så vis pressar upp priserna på dessa produkter. Kina är med andra ord nog

stora för att påverka världsmarknadspriset.

-500

0

500

1000

1500

2000

19

82

19

83

19

84

19

85

19

86

19

87

19

88

19

89

19

90

19

91

19

92

19

93

19

94

19

95

19

96

19

97

19

98

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

Milj

ard

tal

Exports of goods and services (current US$)

Imports of goods and services (current US$)

Net trade in goods and services (BoP, current US$)

Sida 9

Källa: Worldbank, 2010

Växelkursen Kina har en fast växelkurs som är ansedd att vara undervärderad i dagsläget, något som gynnar deras

export kraftigt eftersom priserna på deras varor blir lägre för företag utomlands. Detta är något som

skapar vissa slitningar mot EU och USA med jämna mellanrum som tror att detta skall konkurrera ut

deras inhemska industrier. (Landguiden, 2010) Dessa länder anser med andra ord att Kinas

undervärderade valuta leder till att man tar jobben från dem. Den nedvärderade valutan har

medverkat till att (med hjälp av effektiviserad industri) höja Kinas bytesbalans dramatiskt de senaste

6 åren. Det är sannolikt att målet med att försöka få Kina att värdera om sin valuta i själva verket

siktar på att justera bytesbalansen. De flesta kinesiska ekonomerna avvisar anklagelserna om att Kina

är grunden för de förlorade jobben. Dessa pekar ofta på det faktum att industrijobben började

försvinna från dessa länder tidigare än då Kinas bytesbalans stegrade. (Huang, Y., 2010)

Det är dock inte helt problemfritt för Kina att ha en stegrande bytesbalans. Det kan leda till

exempelvis att Kina får sämre relationer med de länder som de handlar med, något som hotar deras

fortsatta tillväxt. Vidare så köper Kina in stora valutareserver, och deras ekonomi blir då sårbar för

förändringar av värdet på exempelvis dollarn. (Huang, Y., 2010)

Yuanen är i dagsläget bunden mot dollarn men Kina lovade under juni 2010 att göra yuanen mer

flexibel. Ett försök gjordes under 2005 till 2008 då man band mot en korg av flera olika valutor. Detta

gjorde att yuanen apprecierades under en period. Anledningen till att man åter band växelkursen var

för att stödja exportindustrin i finanskrisen. (Landguiden, 2010) Samtal var uppe så nyss som

november 2010 under G20-mötet då just Kinas växelkurs utgjorde ett hett ämne. Det var framförallt

USA som är intresserade att appreciera yuanen, men även EU håller med. Handelsöverskottet Kina

har mot dem båda talar för sig själv, exportpriserna är en mycket stark konkurrensfördel för den

kinesiska industrin. (TT-Reuters, 2010)

60

70

80

90

100

110

120

13019

80

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Bytesförhållande (Index 2000=100)

Sida 10

Sociala förhållanden

Ettbarnspolitik

Befolkningstrycket har länge oroat Kinas ledare, som med olika medel har försökt förmå eller tvinga

invånarna att föda färre barn. Ettbarnspolitiken, som inleddes i början av 1980-talet, innebär att par

som skaffar fler än ett barn riskerar att mista samhälleliga förmåner. Ett undantag är

minoritetsfolken som tillåtits föda fler barn. På landsbygden tolereras numera ofta ett andra barn, i

synnerhet om det första barnet är en dotter. Även i städerna har principen börjat luckras upp och det

är inte ovanligt att mer bemedlade kineser betalar höga straffavgifter för att kunna ha fler barn.

Ettbarnspolitiken har bidragit till att befolkningstillväxten, som på 1970-talet låg kring 3 procent, idag

minskat till 0,6 procent.

Några befolkningsexperter beräknar att tillväxtkurvan kommer att plana ut efter 2030, då en topp

tros vara nådd med närmare 1,5 miljarder invånare. Andra tror att toppen nås först 2050 med 1,6

miljarder kineser.

Påtvingade steriliseringar och aborter har varit mörka inslag i Kinas familjepolitik.

Kommunistregimens ettbarnsideal och gammal tradition att värdera pojkar högre än flickor anses

också ha bidragit till att de historiskt belagda morden på nyfödda flickebarn har fortsatt in i modern

tid. Statistiskt är andelen nyfödda pojkar onormalt hög i Kina, hundratusentals småflickor ”fattas”.

Under 2000-talet har obalansen förstärkts och enligt uppskattningar kommer det kring år 2020 att

finnas 30 miljoner fler unga män än kvinnor i samma ålder, vilket kan leda till problem när dessa ska

bilda familjer. (Landguiden)

Kvinnors rättigheter Kvinnans roll i Kina är ganska bedrövlig, hon har en betydligt lägre ekonomisk och social status än

mannen och det anses av många fortfarande mer lycksamt att få en son än en dotter. Våld och

diskriminering mot kvinnor är inte så ovanligt som det borde vara.(Johanna Wester)

Men det ser bättre ut, för under de senaste 20 åren har kvinnor blivit mer oberoende. För tio år

sedan slickades 80 % av lönen hem till familjen, medan idag skickas kanske bara 50 %. De behåller

mer för sin egen konsumtion, för att köpa små saker till sig själva.

Chinese Working Women Network (CWWN) bildades 1996 som en icke-statlig organisation med

uppgift att främja bättring för livet för kinesiska invandrarkvinnor arbetstagare och utveckla

feministisk medvetenhet om arbetstagarnas medinflytande. De är arbetsmarknadens arrangörer,

feminister, universitetsprofessorer, forskare, socialarbetare, kulturella aktivister, arbetare och

studenter. Deras mål är att underlätta migrerande kvinnliga arbetstagare att kämpa för alternativ

och hållbar utveckling i Kina. Det är dåliga arbetsförhållande och lönerna är mycket låga för

kvinnorna. De får ca två dollar för 12 timmars arbete. Kina har en minimilön, som bara är ca 60 dollar

per månad. Men de arbetar även övertid för att nå minimilönen. De har 5-7 semesterdagar i

samband med det kinesiska nyåret. Annars har de 1-2 dagar ledigt per månad.

Sida 11

Kvinnor slås oftast ut av arbetskraften runt 25 års ålder. De flesta går sedan tillbaka till landsbygden

för att gifta sig. De kan endast stanna i städerna, om de gifter sig med någon född i staden, men de

flesta män skulle inte gifta sig med en kvinna från landsbygden, så förmodligen skulle 95 % av de

kvinnliga arbetarna återvända till landsbygden.(Pan Ngai)

Religion Enligt författningen råder religionsfrihet i Kina, och statens tidigare ”rätt att propagera för ateism” är borttagen. Ännu måste man dock vara ateist för att bli medlem i kommunistpartiet.

Religiösa samfund är strikt övervakade. De måste registrera sig och inordna sig under någon av de så kallade intresseorganisationer som finns för de största religionerna och som sorterar under en särskild statlig myndighet för religiös kontroll. Kinesernas traditionella trossystem, konfucianismen och daoismen (äldre stavning: taoismen), är snarare etiska vishetsläror än religioner. Sedan buddismen kom till Kina för 2000 år sedan har den levt sida vid sida med de två inhemska filosofierna, om än i kinesisk form. Den största religionen är buddismen som enligt osäkra officiella beräkningar har omkring 100 miljoner anhängare. Olika buddistiska riktningar är företrädda, lamaismen är tibetanernas variant.

Islam har sin främsta bas bland minoriteter i regionen Xinjiang i nordväst och det kinesisktalande hui-folket i provinsen Ningxia i centrala Kina. Uppgifterna om antalet muslimer varierar mellan officiella beräkningar på ca 20 miljoner och andra bedömningar som talar om minst 50 miljoner. Det finns ett antal kristna kyrkor, både katolska och protestantiska. Endast katolska samfund som är fristående från Vatikanen är tillåtna: katolska grupper som ser påven som högste ledare verkar i det fördolda. En viktig princip är att religiösa samfund måste vara fria från ”utländsk dominans”. Under 2010 märktes tecken på att relationerna mellan Vatikanen och den kinesiska regimen var på väg att förbättras. Biskopar utsågs då, som hade såväl Vatikanens som den kinesiska regimens stöd.

Även bland protestanterna finns många kyrkor som inte är officiellt erkända. Antalet katoliker uppskattas officiellt till omkring 5 miljoner och protestanterna till kring 15 miljoner. Men då är inte oregistrerade samfund medräknade. Enligt en undersökning vid universitet i Shanghai 2007, är antalet protestantiska kristna långt fler, minst 40 miljoner, medan antalet katoliker uppgår till ca 15 miljoner. Antalet troende kineser över 16 år beräknades till 300 miljoner människor.

Under den så kallade kulturrevolutionen 1966–1976, då delar av landets ledning med Mao i spetsen ville rensa ut alla ”borgerliga element”, utsattes även de troende för övergrepp. Därefter har regimens hållning blivit mer tolerant, så länge utövandet inte hotat statens intressen. Behandlingen av de religiösa grupperna kan dock variera kraftigt mellan olika delar av landet. På en del håll utsätts samfund som verkar utanför systemet för problem och trakasserier, på andra ställen inte. I Xinjiangprovinsen och i Tibet är religionsutövningen starkt inskränkt.

1999 blev en kinesisk meditationsrörelse, falungong, känd världen över sedan den förklarats olaglig av regimen. Falungong, som började spridas 1992, blandar traditionella andningsövningar av qigong-typ med inslag av buddhism, daoism och andra läror. Falungong har av regimen klassats som en sekt och enligt lagen är sekter förbjudna eftersom de kan hota den sociala stabiliteten. Medlemsantalet har decimerats under de senaste åren till följd av myndigheternas förföljelse. (Landguiden)

Utbildning Folkkongressen beslöt 1986 att nioårig grundskola från sju års ålder gradvis skulle införas. Enligt myndigheterna fullföljer 99 procent av alla barn den obligatoriska grundskolan. Huvuddelen, 99,9 procent enligt regeringssiffror, läser vidare på det första treåriga fortsättningsstadiet. Fyra

Sida 12

femtedelar fortsätter sedan, efter att ha klarat särskilda inträdesprov, även på ett treårigt

påbyggnadsstadium.

Läskunnigheten varierar starkt mellan olika delar av landet; i Tibet uppges drygt en tredjedel av den vuxna befolkningen vara analfabeter medan till exempel provinsen Jilin har en läskunnighet på 96 procent. Trots mångmiljardsatsningar på utbildningsväsendet under det senaste årtiondet har regeringen inte lyckats komma tillrätta med problem som låg kvalitet på den högre undervisningen och resursbrist på lägre stadier.

Grundskoleutbildningen ska vara avgiftsfri, men många skolor är nödgade att ta ut andra skolrelaterade avgifter. Det innebär att en del fattiga landsbygdsfamiljer tvingas avstå från att skicka sina barn till skolan, i synnerhet flickor ställs utanför. Migranter från landsbygden har svårare att få tillgång till utbildning i städerna och krävs på skyhöga skolavgifter. Regeringen har under 2000-talet försökt underlätta situationen för utsatta grupper, bland annat genom extra bidrag. Myndigheterna satsar också på att bygga ut utbildningen vid särskilda yrkesskolor.

Många kinesiska ungdomar skaffar sig en högre utbildning. Konkurrensen vid inträdesproven till de bästa universiteten är extremt hård. Antalet studenter fyrdubblades under 2000-talet och nya högskolor och universitet har startats i snabb takt. Omkring 5 miljoner studenter beräknas utexamineras varje år, men många har svårt att skaffa sig ett kvalificerat arbete. Enligt utbildningsdepartementet fyrdubblades arbetslösheten bland akademiker mellan 2001 och 2007. Tusentals kineser väljer fortfarande att skaffa sig en utbildning utomlands. Till Kinas främsta högre lärosäten räknas Beida och Qinghua i Peking, Fudanuniversitetet och Shanghai Jiatong i Shanghai samt Zhongshan i Guangzhou.(Landguiden)

Andel barn som börjar grundskolan (2000): 94 procent Antal elever per lärare (2000): 22 Läs- och skrivkunnighet bland kvinnor (2001): 79 procent Läs- och skrivkunnighet bland män (2001): 93 procent Läs- och skrivkunnighet (2001): 86 procent Utbildningskostnadernas andel av BNP (2000): 2,9 procent

(Wikipedia)

Välfärdssystem och hälsa

Det stigande antalet pensionärer, vars andel av befolkningen ökar som en konsekvens av

ettbarnspolitiken och ökad välfärd, beräknas bli en allt tyngre försörjningsbörda för den arbetande

befolkningen. På landsbygden måste de flesta äldre nu som förr mest förlita sig på familj, släkt eller

kringboende för sitt uppehälle. I städerna har ett nytt pensionssystem börjat byggas upp. Det har

blivit vanligare att stadsbor har en arbetslöshetsförsäkring grundad på inbetalningar från

arbetstagare, arbetsgivare och statliga medel. Samtidigt är det också främst stadsinvånare som

tecknar sjukförsäkring och det mesta av sjuk- och hälsovården är förlagd till städerna, där alltfler

privata hälsokliniker har tillkommit. På landsbygden råder brist på såväl utbildad personal som

vårdinrättningar. 2009 avsatte myndigheterna motsvarande över 120 miljarder dollar för att

förbättra hälsovården. Fler invånare skulle få tillgång till sjukförsäkring och kvaliteten på de statliga

sjukhusen skulle höjas. (Landguiden)

Sida 13

Kineserna kombinerar västerländska metoder med traditionell läkekonst som bruk av akupunktur

och örtmediciner. Bland smittsamma sjukdomar är lungsjukdomar, hepatit B och tuberkulos stora

hälsoproblem. I början av 2009 varnade myndigheterna för att spridningen av hiv-virus som orsakar

immunbristsjukdomen aids, att öka kraftigt och att allt fler dog i aids. Tidigare hade smittspridningen

framför allt skett via sprutor som används vid injicering av narkotika men nu var den främsta orsaken

sexuella kontakter. Men folk har även smittats genom bloddonationer. Under 1990-talet smittades

tiotusentals människor genom oseriösa blodbankers verksamhet i provinsen Henan. I Läkare utan

gränsers rapport har det visats sig att hiv/aids seglat upp som den infektionssjukdomen med högst

dödlighet under senare år. Runt 740 000 hivsmittade beräknas leva i landet. Det är en ökning med

över 44 000 fall bara under 2008.(Läkare utan gränser)

Lag, rätt och korruption Kina har stora bekymmer med korruption i sitt land. Något som retar upp befolkningen en hel del. De

korrupta oftast lokala politikerna är många trots utlovade löften om hårdare tag, nolltolerans och en

särskild korruptionsbyrå. Hittills har det för det mesta bara varit tomma löften. Folk ser med egna

ögon hur lokala politiker åker omkring i lyxbilar, lyxrenoverar kommunalhusen och ibland kommer

det fram hur de har spenderat skattepengar på massage och spabesök m.m. Så fortsätter bevisen för

kulturen av girighet och korruption. Med jämna mellanrum ser ledningen till ansvariga ställs till svars

och blir dömda till hårda straff. Men i det stora hela är det fortfarande de personliga kontakterna

som avgör hur korruptionen döms. De som är bortom nåd bestraffas medans andra kommenderas

mörkerläggning och tystnad gentemot media. Det är då svårt för befolkningen att hysa någon respekt

för lokalpolitikerna. (DN.se, 2009)

Äganderätten I Kina är ca en tredjedel av Kinas industri privatägd, resten av företagen ägs av staten. Även landets

all mark ägs av staten, men brukas av ca 800 miljoner bönder. Det privata ägandet i Kina är en het

fråga. Det är svårt för privatpersoner att hävda sin äganderätt i många fall. Något som försvårar det

hela för både privatpersoner och företag att investera i realkapital i landet. (Karlsson, Y., 2004)

Under år 2007 beslutade Kinas parlament, efter många års diskussioner, och folkkongress att anta en

ny lag som ska skydda den privata som den statliga äganderätten. Lagen uppges bland annat

innehålla definitioner om vad som ska räknas som privat egendom. Denna lag kommer att skydda

mot ekonomisk brottslighet , såsom förskingring av anställda. (TT-AFP, 2007)

Källa: Worldbank, 2010

0

50

100

150

200

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Milj

ard

tal

Utländska direktinvesteringar (nuvarande pris, miljarder USD)

Sida 14

Finanskrisen Hösten 2008 slog den stora finanskrisen till i världen och många länder drabbades hårt. Kinas

exportföretag drabbades kraftigt. Världen efterfrågade inte deras varor lika mycket som förut och

den snabba tillväxten på 10 procent minskade. Även FDI minskade kraftigt då omvärlden valde att

hålla i sina pengar i stället för att investera i andra länder som Kina.

Många av Kinas fabriker fick avskeda anställda och en del fick till och med stänga ner. Den Kinesiska

regimen vidtog åtgärder för att försöka motverka finanskrisen. Ett stort stimulanspaket på 600

miljoner dollar sattes in under en tvåårsperiod till nya järnvägar och annan infrastruktur, för att hålla

sysselsättningen i gång. Regimen sänkte också bolagsbeskattningen och satsade på teknisk utveckling

och utveckling av landsbygden. För att stimulera individer och företag att fortsätta konsumera och

investera sänktes även räntan. (Landguiden, 2010) Vilket i sin tur ledde till att det blev lättare att få

lån. För att hjälpa exportindustrin med att hålla låga priser gentemot omvärlden och försöka bevara

värdet av den stora valutareserven som Kina skaffat sig på grund av flera års handelsöverskott mot

USA, så beslutade man för att återigen binda yuanens värde mot dollarn. Vilket då säkerställde

värdet på valutareserven av dollar. Något som dock ej var så populärt. Särskilt av USA som hävdade

att det låga värdet av yuanen skulle hindra världens ekonomiska återhämtning. Eftersom många

arbetstillfällen i väst går förlorade då exportindustrier där inte kan tävla mot de billiga varorna som

produceras i Kina. (InBeijing Bulletin, 2010)

Källa: InBeijing Bulletin, 2010

Bilden visar hur yuanens värde mot dollarn deprecierades kraftigt fram tills bindningen 1997. När

sedan bindningen upphörde 2005 apprecierades yuanens värde mot dollarn hastigt. Men 2008 band

Kinas regering återigen yuanens värde mot dollarn.

Tillväxten 2008 sjönk från 10 % till 9 %, vilket var ett lågt värde för Kina. Men om man jämför med

andra länder så hade Kina en mycket bättre siffra. Oktober 2009 började den Kinesiska ekonomin att

repa sig. Vilket var mycket tidigare än många andra länder. I början av 2010 tog ekonomin fart

ordentligt igen och inflationen började öka. I februari 2010 låg den på 2,7 %, det högsta värdet på

över ett år. Nu när räntan var så låg så handlades det mycket med bostäder, vilket gjorde att priserna

Sida 15

steg kraftigt. En fastighetsbubbla hade bildats och var på väg att spricka. Åtgärder vidtogs av regimen

för att minska utlåningen, som kraftig stigit under 2009 på grund av den låga räntan. Centralbanken

höjde reservkravet för bankerna vilket gjorde att det blev svårare att få lån beviljade både för

privatpersoner och företag. Eftersom det blev svårare för företagen att få lån bidrog det i tur till att

produktionen i industrin saktade av något. (Landguiden, 2010) Trots en dämpning av tillväxten under

andra och tredje kvartalet har det visat sig att Kina ökade åter igen sin tillväxt med ca 10 %. (InBeijing

Bulletin, 2010)

Lönenivån under finanskrisen Finanskrisen har resulterade i att cirka ett par miljoner arbetare förlorade sina jobb, mestadels inom

exportindustrin. Nu när exportindustrin har börjat öka igen har en viss arbetsbrist uppstått. De före

detta arbetarna som arbetade i landets sydliga exportorienterade provinser har återvänt till sina

hemtrakter. Företagen får nu försöka locka tillbaka arbetarna igen med högre lön. Vilket har medfört

att lönerna har ökat med 13-20 % för arbetarna.

Framtidsutsikter Kinas utrikeshandel har kommit igen med kraft efter fallet under finanskrisen. Exporten beräknas ha

stigit till närmre 1800 miljarder dollar och importen till mer än 1500 miljarder dollar under 2010. På

så vis är Kina inte bara världens största exportland utan även med stor marginal världens näst största

importland. 2011 års tillväxt förutspås att bli lika snabb som 2010. Enligt den brittiska

finanstidningen Financial Times kan ett sällsynt tronskifte i världsekonomin bli verklig i år. Ett skifte

av ett slag som bara inträffat två gånger tidigare under de senaste 250 åren. I år väntas nämligen

värdet av varutillverkningen bli större i Kina än i USA. (Häggström, Y., 2011)

Sida 16

Källhänvisning

Elektroniskt

Index of Economic Freedom (2010) China information on Economic Freedom [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.heritage.org/Index/Country/China [2011-01-11]

Business Source Premiere (2010) China Country Review 2010 [Elektronisk]. TIllgänglig:

http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/pdfviewer/pdfviewer?hid=106&sid=5c2f5a2

3-47df-4a44-ac9e-ab2f5339fbfa%40sessionmgr112&vid=4 [2010-12-16]

Björling, E. (2007) ”Utblick Kina” [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.sweden.gov.se/sb/d/9622/nocache/true/a/89156/dictionary/false [2011-01-11]

Worldbank (2010) World Databank [Elektronisk]. Tillgänglig: http://ddp-

ext.worldbank.org/ext/DDPQQ/member.do?method=getMembers&userid=1&queryId=135 [2010-

12-16]

IMF (2008) World Economic Outlook Database October 2008 [Elektronisk].Tillgänglig:

http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/index.aspx [2010-12-16]

Landguiden (2010) Länder i Fickformat Online [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.landguiden.se

[2010-12-16]

Huang, Y. (2010) What caused China’s current-account surplus? [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.voxeu.org/index.php?q=node/4877 [2011-01-13]

Historia2.se (2009) Folkrepubliken Kina 1949- [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.historia2.se/index.php?option=com_content&view=article&id=96:9-folkrepubliken-kina-

1949-&catid=35:kinas-historia&Itemid=114 [2011-01-07]

SVT.se (2009) Kapitalism på kinesiska [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://svt.se/2.119852/1.1680708/kapitalism_pa_kinesiska_copy [2011-01-10]

Wikipedia.se (2010) Folkrepubliken Kina. 28 sep. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Folkrepubliken_Kinas_historia [2010-01-14]

Karlsson, Y. (2004) Om Privat Äganderätt. 2 jan. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.sourze.se/Om_privat_%C3%A4gander%C3%A4tt_10347666.asp [2011-01-10]

Häggström, Y. (2011) Maktskifte-i-Ekonomin. 2 jan. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.nyapolitiken.biz/int_politik/maktskifte-i-ekonomin.html [2011-01-10]

InBeijing Bulletin (2010) USAs finansminister besöker Kina. 24 okt. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://inbj.wordpress.com/2010/10/24/usas-finansminister-besoker-kina/ [2011-01-13]

Alm, M. (2010) Det stora språnget. 21 okt. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.levandehistoria.se/node/1773 [2011-01-14]

http://www.heritage.org/Index/Country/Chinahttp://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/pdfviewer/pdfviewer?hid=106&sid=5c2f5a23-47df-4a44-ac9e-ab2f5339fbfa%40sessionmgr112&vid=4http://web.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/pdfviewer/pdfviewer?hid=106&sid=5c2f5a23-47df-4a44-ac9e-ab2f5339fbfa%40sessionmgr112&vid=4http://www.sweden.gov.se/sb/d/9622/nocache/true/a/89156/dictionary/falsehttp://ddp-ext.worldbank.org/ext/DDPQQ/member.do?method=getMembers&userid=1&queryId=135http://ddp-ext.worldbank.org/ext/DDPQQ/member.do?method=getMembers&userid=1&queryId=135http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/index.aspxhttp://www.landguiden.se/http://www.voxeu.org/index.php?q=node/4877http://www.historia2.se/index.php?option=com_content&view=article&id=96:9-folkrepubliken-kina-1949-&catid=35:kinas-historia&Itemid=114http://www.historia2.se/index.php?option=com_content&view=article&id=96:9-folkrepubliken-kina-1949-&catid=35:kinas-historia&Itemid=114http://svt.se/2.119852/1.1680708/kapitalism_pa_kinesiska_copyhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Folkrepubliken_Kinas_historiahttp://www.sourze.se/Om_privat_%C3%A4gander%C3%A4tt_10347666.asphttp://www.nyapolitiken.biz/int_politik/maktskifte-i-ekonomin.htmlhttp://inbj.wordpress.com/2010/10/24/usas-finansminister-besoker-kina/http://www.levandehistoria.se/node/1773

Sida 17

Wester.J(2008) Barnrättigheter.22 juli. [Elektronisk] Tillgänglig:

Barns rättigheter och barnkonventionen » Mänskliga rättigheter i Kina kommentarsflöde

Pun.N.(2009) Den kinesiska arbetsklassens kvinnors nätverk.20 jan.[Elektronisk] Tillgänglig:

The Chinese Working Women's Network | Solidarity

Elektroniska Böcker

Li, H. Huang, P. Li, J. (2007) China and World Economy [Elektronisk] (15 uppl.) (87-95).Tillgänglig:

Wiley Interscience. [2010-01-12]

Artiklar

TT-Reuters (2010) Obama ber Kina om flexibel växelkurs. Dagens nyheter. 13 april. [Elektronisk]

Tillgänglig: http://www.dn.se/ekonomi/obama-ber-kina-om-flexibel-vaxelkurs [2010-01-12]

DN.se (2009) Korrupt styre stör Kineser. Dagens Nyheter. 12 aug. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.dn.se/nyheter/varlden/korrupt-styre-stor-kineser [2011-01-10]

Forshammar, M. (2006) Kina en växande jätte. Stock Magazine. Nr 3. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.aktiespararna.se/artiklar/Reportage/Kina-en-vaxande-jatte/ [2011-01-07]

TT-AFP (2007) Ökat skydd för äganderätten i Kina. Dagens Nyheter. 16 mar. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.dn.se/nyheter/varlden/okat-skydd-for-aganderatten-i-kina [2011-01-14]

http://www.barnsrattigheter.com/manskliga-rattigheter-i-kina/feedhttp://www.solidarity-us.org/current/node/1126http://www.dn.se/ekonomi/obama-ber-kina-om-flexibel-vaxelkurshttp://www.dn.se/nyheter/varlden/korrupt-styre-stor-kineserhttp://www.aktiespararna.se/artiklar/Reportage/Kina-en-vaxande-jatte/http://www.dn.se/nyheter/varlden/okat-skydd-for-aganderatten-i-kina

Sida 18

Appendix 1: Tabeller

BNP (nuvarande pris, USD)

Tillväxt

(Årlig Procentuell)

Export

(Andel av BNP)

Import

(Andel av BNP)

Industri

(Andel av BNP)

Jordbruk

(Andel av BNP)

1975 161 162 497 663,83 8,70 4,59 4,57 45,72 32,40

1976 151 627 679 386,60 -1,60 4,81 4,47 45,43 32,85

1977 172 349 008 332,74 7,60 4,69 4,32 47,13 29,42

1978 148 178 859 490,82 11,70 6,60 7,07 47,88 28,19

1979 176 634 786 270,70 7,60 8,52 9,44 47,10 31,27

1980 189 399 992 473,92 7,80 10,65 11,01 48,22 30,17

1981 194 111 112 580,31 5,20 12,58 12,07 46,11 31,88

1982 203 183 214 981,86 9,10 11,67 9,30 44,76 33,39

1983 228 455 947 879,69 10,90 10,19 9,07 44,38 33,18

1984 257 432 147 241,19 15,20 10,41 10,39 43,09 32,13

1985 306 666 660 698,09 13,50 9,21 13,29 42,89 28,44

1986 297 831 879 941,53 8,80 10,00 12,48 43,72 27,14

1987 270 372 194 996,89 11,60 14,49 14,38 43,55 26,81

1988 309 522 625 241,62 11,30 14,83 16,15 43,79 25,70

1989 343 973 680 226,25 4,10 13,90 15,34 42,83 25,10

1990 356 936 901 183,93 3,80 16,07 13,09 41,34 27,12

1991 379 468 656 246,25 9,20 17,37 14,31 41,79 24,53

1992 422 660 918 111,41 14,20 18,65 17,47 43,45 21,79

1993 440 500 898 964,60 14,00 19,65 22,33 46,57 19,71

1994 559 224 707 280,73 13,10 21,27 19,95 46,57 19,86

1995 728 007 199 936,41 10,90 20,23 18,58 47,18 19,96

1996 856 084 729 312,25 10,00 20,05 18,00 47,54 19,69

1997 952 652 693 079,14 9,30 21,75 17,26 47,54 18,29

1998 1 019 458 585 326,15 7,80 20,35 16,05 46,21 17,56

1999 1 083 277 930 359,88 7,60 20,17 17,52 45,76 16,47

2000 1 198 480 321 713,00 8,40 23,33 20,92 45,92 15,06

2001 1 324 804 848 409,43 8,30 22,60 20,48 45,15 14,39

2002 1 453 827 687 613,08 9,10 25,13 22,56 44,79 13,74

2003 1 640 959 264 366,29 10,00 29,56 27,36 45,97 12,80

2004 1 931 643 872 027,84 10,10 33,95 31,40 46,23 13,39

2005 2 256 902 969 137,08 11,30 37,08 31,55 47,37 12,12

2006 2 712 950 560 614,04 12,70 39,13 31,43 47,95 11,11

2007 3 494 055 865 921,79 14,20 38,41 29,61 47,34 10,77

2008 4 521 826 899 540,68 9,60 34,98 27,26 47,45 10,73

2009 4 985 461 200 585,65 9,10 26,74 22,33 46,30 10,35

Källa: Worldbank,2010

Sida 19

Terms of

Trade

(Index 2000=100)

Export av varor och

tjänster (nuvarande priser USD)

Import av varor och

tjänster (nuvarande priser USD)

Handelsbalans

(nuvarande priser USD)

1975 7 399 000 000,00 7361400000

1976 7 300 000 000,00 6 781 800 000,00

1977 8 090 000 000,00 7 442 600 000,00

1978 9 785 000 000,00 10 473 400 000,00

1979 15 046 000 384,00 16 673 200 000,00

1980 117

20 166 999 936,00 20 859 000 064,00

1981 120

24 410 000 064,00 23 426 250 000,00

1982 117

23 712 000 000,00 18 900 000 000,00 4 737 000 000,00

1983 100

23 282 000 000,00 20 711 000 000,00 2 475 000 000,00

1984 97

26 802 000 000,00 26 748 000 000,00 -32 000 000,00

1985 93

28 253 000 000,00 40 754 000 000,00 -12 592 000 000,00

1986 85

29 782 000 000,00 37 172 000 000,00 -7 589 000 000,00

1987 95

39 171 000 000,00 38 879 999 936,00 291 000 000,00

1988 91

45 912 000 000,00 49 973 000 000,00 -4 060 000 000,00

1989 102

47 822 000 000,00 52 750 000 000,00 -4 927 000 000,00

1990 102

57 374 000 000,00 46 706 000 000,00 10 668 000 000,00

1991 101

65 897 999 808,00 54 297 000 000,00 11 601 000 000,00

1992 103

78 817 000 448,00 73 819 000 000,00 4 998 000 000,00

1993 101

86 557 000 000,00 98 349 000 000,00 -11 497 000 000,00

1994 102

118 927 000 000,00 111 570 000 000,00 7 611 000 000,00

1995 102

147 240 000 000,00 135 282 000 000,00 11 957 590 000,00

1996 106

171 677 995 072,00 154 127 000 000,00 17 551 000 000,00

1997 110

207 239 000 128,00 164 416 000 000,00 42 824 000 000,00

1998 111

207 425 150 000,00 163 589 000 000,00 43 837 000 000,00

1999 104

218 496 000 000,00 189 799 000 000,00 30 641 000 000,00

2000 100

279 561 125 000,00 250 687 640 000,00 28 873 534 000,00

2001 102

299 409 174 000,00 271 324 953 000,00 28 084 000 000,00

2002 102

365 395 328 000,00 328 012 656 000,00 37 383 087 664,00

2003 98

485 003 217 000,00 448 924 240 000,00 36 078 977 234,00

2004 92

655 826 577 000,00 606 542 934 000,00 49 283 643 214,00

2005 86

836 887 800 000,00 712 090 100 000,00 124 797 703 534,00

2006 83

1 061 681 000 000,00 852 769 000 000,00 208 912 146 883,00

2007 80

1 342 206 000 000,00 1 034 729 000 000,00 307 476 604 068,00

2008 74

1 581 713 000 000,00 1 232 843 000 000,00 348 870 456 135,00

2009 80

1 333 300 000 000,00 1 113 200 000 000,00 220 111 607 867,00

Källa: Worldbank, 2010

Sida 20

FDI, netto (nuvarande priser USD) Inflation (Ökning procentuellt)

1980 5,988

1981 2,383

1982 430 000 000,00

1,928

1983 636 000 000,00

1,5

1984 1 258 000 000,00

2,828

1985 1 659 000 000,00

9,3

1986 1 875 000 000,00

6,5

1987 2 314 000 000,00

7,3

1988 3 194 000 000,00

18,8

1989 3 393 000 000,00

18

1990 3 487 000 000,00

3,1

1991 4 366 000 000,00

3,4

1992 11 156 000 000,00

6,4

1993 27 515 000 000,00

14,7

1994 33 787 000 000,00

24,1

1995 35 849 200 000,00

17,1

1996 40 180 000 000,00

8,3

1997 44 237 000 000,00

2,8

1998 43 751 000 000,00

-0,8

1999 38 753 000 000,00

-1,4

2000 38 399 300 000,00

0,4

2001 44 241 000 000,00

0,725

2002 49 307 976 629,00

-0,767

2003 47 076 718 733,00

1,167

2004 54 936 483 255,00

3,9

2005 79 126 731 413,00

1,817

2006 78 094 665 751,00

1,467

2007 138 413 185 203,00

4,767

2008 147 791 063 822,00

6,428

2009 78 192 727 413,00

4,336

Källa: Worldbank, 2010 Källa: IMF, 2008