Åtgärder i vägnätet inför miljöavgiftsförsöket · SAMMANFATTNING Bakgrund Stockholmstrafiken har idag vissa kapacitetsbrister som bidrar till trängsel och köbildning. Där

2004:10

Åtgärder i vägnätet inför miljöavgiftsförsöket

Inventering av framkomlighetsförbättrande åtgärder

_______________________________________________________ ÅTGÄRDER I VÄGNÄTET

2004:10 Transek AB

FÖRORD Inför försöket med miljöavgifter i Stockholm finns behov av att förbättra framkomligheten på vissa vägar och gator, där en trafikökning förväntas till följd av avgifterna. Denna rapport presenterar en inventering/utvärdering av problemområden och möjliga åtgärder för att i möjligaste mån förhindra att miljöavgiftsförsöket resulterar i försämrad framkomlighet i Stockholms vägnät. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Stockholms stads Miljö-avgiftskansli, där Joanna Dickinson har varit projektansvarig. På Transek har Katja Berdica (projektledare), Michael Nilsson (huvudförfattare), Kia Hultin och Jonas Eliasson arbetat med projektet. Solna i maj 2004 Marika Jenstav vd Transek AB


2004:10 Transek AB

INNEHÅLL SAMMANFATTNING ........................................................................1

1 INLEDNING ..............................................................................3

2 VAR BEHÖVER FRAMKOMLIGHETEN FÖRBÄTTRAS? .......4

3 HUR KAN FRAMKOMLIGHETEN FÖRBÄTTRAS? ...............32 3.1 Gatu- och fastighetskontoret...................................................32 3.2 Vägverket................................................................................39

4 UTVÄRDERING OCH PRIORITERING..................................44 4.1 Kollektivtrafik...........................................................................44 4.2 Biltrafik ....................................................................................44

BILAGA 1: INTERVJULISTA...........................................................49


2004:10 Transek AB 1

SAMMANFATTNING

Bakgrund Stockholmstrafiken har idag vissa kapacitetsbrister som bidrar till trängsel och köbildning. Där trafiken har svårast att komma fram finns dagens ”flaskhalsar”. Försöket med miljöavgifter kommer att medföra en minskning och omfördelning av trafiken. Denna omfördelning har till syfte att avlasta de befintliga flaskhalsarna så att framkomligheten ökar. Delar av dagens bilresor kommer att flyttas över till kollektivtrafiken, medan andra delar söker sig nya vägar. Hur trafiken kommer att fördelas på vägarna med miljöavgifter har modellsimulerats och analyserats av Transek i tidigare rapporter.

Uppdraget Uppdraget har i första hand varit att kartlägga vilka av dagens flaskhalsar som kan bli värre belastade vid införande av miljöavgifter i Stockholms-trafiken. I uppdraget ingår vidare att genom intervjuer med väghållarna, Vägverket respektive Gatu- och fastighetskontoret, ta reda på i hur stor utsträckning det går att avhjälpa dessa trafikproblem. Arbetet har omfattat att: • identifiera vägar och gator där framkomligheten behöver förbättras. • inventera vilka åtgärder som kan genomföras före försöket • översiktligt utvärdera åtgärdernas effektivitet och möjliga prioriteringar.

Huvudsakliga resultat Eftersom en tanke bakom miljöavgiftsförsöken är att flytta över biltrafik till kollektiva färdmedel, är det viktigt att öka kapaciteten och framkomligheten för kollektivtrafiken. I och med beslutet att starta miljöavgiftsförsöket kan alltså kollektivtrafikåtgärderna anses vara prioriterade per definition. I kapitel 3 återfinns väghållarnas planerade/möjliga kollektivtrafikåtgärder. Beträffande biltrafiken resulterar miljöavgifterna generellt i ökad trafik i påfarterna till Södra länken, minskad framkomlighet kring Gullmarsplan och genom Årsta, samt på Essingeleden. Detta är mer eller mindre oundvikliga



effekter av miljöavgifterna, varför åtgärder som på något sätt underlättar i stråket Södra länken – Essingeleden samt dess anslutningar är mycket angelägna. Ett antal möjliga åtgärder har bedömts enligt följande kategorisering/prioritering: Kategori 1: Möjliga effekter på systemnivå, angeläget att genomföra 10 åtgärder för sammanlagt ca 11 mkr (en åtg* ej kostnadsuppskattad) Kategori 2: Medelstor effekt och/eller osäkert hur det slår eller går att genomföra 6 åtgärder för sammanlagt ca 22 mkr (en åtg ej kostnadsuppskattad) Kategori 3: Liten effekt och/eller lågt intresse för genomförande 5 åtgärder för sammanlagt ca 1 mkr (två åtg ej kostnadsuppskattade) Åtgärderna i Kategori 1 (utan inbördes prioritering) kan sammanfattas som följer: • busskörfält vid Bergshamra trafikplats samt Stocksundsbron • ombyggnad av Älvsjörondellen till signalreglerad korsning • trafiksignalöversyn i stråket förbi Ulvsunda och upp mot Rissne* • körfältsutökning vid Järva krog, från E18 till E4 södergående • Norra länken, omledning av trafik från och till Klarastrandsleden • Rampstyrning vid trafikplatserna i Fredhäll, Lindhagensgatan, Nyboda

och Nybohov på E4, samt vid Danderyds kyrka på E18.



1 INLEDNING Stockholmstrafiken har idag vissa kapacitetsbrister som bidrar till trängsel och köbildning. Där trafiken har svårast att komma fram finns dagens så kallade ”flaskhalsar”. Försöket med miljöavgifter kommer att medföra en minskning och omfördelning av trafiken, med syftet att avlasta de befintliga flaskhalsarna så att framkomligheten ökar. Delar av dagens bilresor kommer att flyttas över till kollektivtrafiken eller tidpunkter, medan andra delar söker sig nya vägar. På de gator och vägar där en trafikökning förväntas ske kan det därför finnas behov av att förbättra framkomligheten. Hur trafiken kommer att omfördelas i vägnätet efter det att miljöavgifter införs har tidigare modellsimulerats och analyserats av Transek AB. Denna rapport syftar till att kartlägga i första hand vilka av dagens flaskhalsar som kan bli värre vid införande av miljöavgifter i Stockholms-trafiken. Vidare inventeras i hur stor utsträckning det går att avhjälpa dessa trafikproblem. Slutligen undersöks kopplingen till väghållarnas befintliga planering samt om införandet av miljöavgifterna kan föranleda en ny/förändrad prioritering bland olika framkomlighetsförbättrande åtgärder. Arbetet omfattar i korthet följande tre delar: • De vägar och gator där framkomligheten vid miljöavgifter behöver

förbättras har identifierats med utgångspunkt i tidigare genomförda analyser.

• Framkomlighetsförbättrande åtgärder som skulle kunna genomföras före försökets början har inventerats genom bland annat intervjuer med berörda aktörer.

• Åtgärdernas effektivitet har utvärderats översiktligt, alternativt har metoder för att utvärdera åtgärdernas effektivitet föreslagits.



2 VAR BEHÖVER FRAMKOMLIGHETEN FÖRBÄTTRAS?

Transek har i tidigare uppdrag åt Miljöavgiftskansliet (MAK) genomfört analyser av miljöavgifternas trafikeffekter. Genom dessa analyser går det att på ett övergripande plan identifiera vilka delar av vägnätet i Stockholm som får ökad, oförändrad respektive försämrad framkomlighet vid miljöavgifts-försöket jämfört med den framkomlighet som trafiken har idag1. Det vanligaste måttet på framkomlighet är att jämföra hur den faktiska hastigheten i den modellerade trafiken på vägarna förhåller sig till skyltad hastighet. Bilderna nedan visar förhållandet i Stockholms centrala delar i morgonens högtrafikperiod, utan (Karta 1) respektive med (Karta 2) miljöavgifter. I föreliggande projekt har följande intervall (km/h) på hastighetsnedsättning valts för illustrationens skull. Hastighetsnedsättningar på upp till 30% (gröna länkar) innebär i reda termer att man kan köra 35 km/h på en 50-väg, ca 50 km/h på en 70-väg och drygt 60 km/h på en 90-väg. Att inte kunna köra mer än 20 km/h på en 50-väg eller 36 km/h på en 90-väg motsvarar en hastighetsnedsättning på 60% (röda länkar). Hastighetsnedsättningar mellan 30 och 60% visas som gula länkar. Det huvudsakliga problemet är dock inte hastighetsnedsättningarna i sig utan de resulterande köbildningarna. Köbildning ger spridningseffekter i stora delar av vägsystemet. Nedan beskrivs hur olika grader av hastighetsnedsättningar påverkar kösituationen. Tabell 1 Konsekvenser av hastighetsreduktioner2

Hastighetsreduktion Konsekvens < 20 % försumbara köer

20% - 35 % små eller måttliga köer 35 % - 50 % relativt stora köer 50 % - 60 % svåra köer

> 60 % mycket svåra och långvariga köer

1 Resmatris baserad på 1997 års resande, utlagd på dagens vägnät inklusive Södra länken. 2 Miljöavgifter i Stockholm. Analys av effekter av olika förslag till utformning. Transek, dec 2003.



Karta 1 Relativ hastighetsnedsättning (<30% grön, 30-60% gul, >60% röd)

under morgonens högtrafik, utan miljöavgifter men med Södra länken.

I kartan över dagsläget ser man tydligt de problem som gör att avgifterna kommit att diskuteras. Den relativa hastighetsnedsättningen är stor för passager genom och inom vissa delar av innerstaden. Även utanför innerstaden förekommer ganska kraftiga relativa hastighetsnedsättningar på sina ställen. Ibland beror de på hög belastning på vägar med vanligtvis god kapacitet, men ibland ställer också små eller tillfälliga brister (exv. signalfel, stillastående fordon) i trafiksystemet till det. En kombination av dessa båda är ofta förödande för framkomligheten.



Karta 2 Relativ hastighetsnedsättning (<30% grön, 30-60% gul, >60% röd)

under morgonens högtrafik, med miljöavgifter och Södra länken.

Vid införda miljöavgifter avlastas genomfartsgatorna i innerstaden väsentligt. Vissa av de yttre framkomlighetsproblemen lindras också något av att trafik till/från innerstaden minskar under högtrafikperioden. Köerna minskar också genom färre flaskhalsar i innerstaden. Enstaka stråk och punkter med medelstora och stora relativa hastighetsnedsättningar finns dock kvar. Framkomligheten minskar något på kringfarterna runt innerstaden. En sammanfattande jämförelse av situationen med och utan miljöavgifter visar att försöket verkar fylla sitt syfte, dvs att det blir ”grönare” innanför tullarna. Ett antal röda avsnitt blir också gula istället, exempelvis över Söder/Gamla stan och runt Centralstationen. Så blir även fallet lite längre ut, t ex Roslagsvägen mellan Norrtull och Frescati och Uppsalavägen mellan Haga Norra och Järva Krog. Försämringar sker huvudsakligen i anslutning till och utmed Södra länken och Essingeleden.



Ovan visas hur hastigheten på vägnätet förändras vid belastning, dvs teoretiskt friflöde i förhållande till en situation med trängsel, utan respektive med miljöavgifter. Det kan dock vara svårt att med utgångspunkt i dessa bilder få en uppfattning om vilken effekt miljöavgifterna får på framkomligheten. Utgångspunkt tas i hypotesen att dagens framkomlighet är en accepterad basnivå för de trafikanter som väljer bilen och att miljö-avgifterna åtminstone inte skall försämra denna. Den fortsatta analysen av flaskhalsar bygger därför på skillnaden i den relativa hastighetsförändringen mellan utredningsalternativet UA (med miljöavgifter) och jämförelse-alternativet JA (utan miljöavgifter). Grönt är hastighetsförbättringar och rött är hastighetsförsämringar i vägnätet efter det att miljöavgifterna införts.

Karta 3 Skillnad (%) i relativ hastighetsförändring i vägnätet mellan UA

(med miljöavgifter) och JA (utan miljöavgifter).

Avgiftsbeläggningen har som huvudsyfte att minska trafiken totalt under den period när vägnätet är överbelastat. Att avgiftsbelägga passager in till och genom innerstaden har främst effekten av ett minskat antal resor över avgiftsgränserna under avgiftsperioderna. Karta 3 visar hur innerstaden avlastas från trafik och därmed får förbättrad framkomlighet. När flera av de



som inte har målpunkt innanför miljöavgiftzonen väljer att färdas avgiftsfritt mellan norra och södra delarna av staden/länet via Essingeleden reduceras däremot framkomligheten där, liksom på många av anslutningsvägarna. Gatu- och fastighetskontoret (Gfk) i Stockholm har låtit ta fram en flaskhalsinventering för Stockholms kommun år 2002. Totalt 86 primära flaskhalsar av olika karaktär identifierades. Hastighetsnedsättningsanalysen och flaskhalsinventeringen har kombinerats i de kartbilder (visar skillnaden i den relativa hastighetsförändringen UA-JA som inzoomade kartblad) som följer. Därmed kan även effekterna av miljöavgifterna kopplas till redan identifierade flaskhalsar.

Läsanvisning till kartorna

För varje flaskhals anges objektnummer enligt Gfk:s inventering med lägesbeskrivning samt beskrivning av orsaken till framkomlighetsproblemen vid inventeringstillfället. Därefter anges hur miljöavgifternas införande påverkar framkomligheten (en gruppering har även genomförts med detta som utgångspunkt) vid respektive objekt. Där framkomligheten till följd av miljöavgifternas införande försämras på andra ställen än i tidigare identifierade flaskhalsar anges också om ytterligare åtgärder kan behövas.



Karta 4 Nordvästra Söderort

Framkomlighetsproblem som uppstår till följd av miljöavgifterna:

En del trafik som tidigare valt en mer central genomfart mellan Söderort och Norrort söker sig nu ut till E4/E20 och Essingeleden. Därför minskar framkomligheten på vissa av anslutningsvägarna i söderförorter som Älvsjö och Västberga. Försämringarna är dock inte av en storleksordning som påkallar åtgärder. Den kraftigare framkomlighetsminskningen som syns i kartans övre högra hörn orsakas av den ökade trafikbelastningen mellan Södra länken och Essingeleden och ingår i den generella problembilden för denna passage.

Flaskhalsar ur Gfk-rapporten som förvärras:

Inga

FRUÄNGEN

VÄSTBERGA

ÄLVSJÖ C



Flaskhalsar ur Gfk-rapporten som kvarstår:

323 Huddingevägen – Åbyvägen: överbelastad oberoende signalreglerad korsning. Troligtvis oförändrad framkomlighet.

324 Älvsjörondellen: Troligtvis oförändrad framkomlighet. 329-30 E4/E20 Nybodakurvan Norrut/Söderut: Något bättre framkomlighet men kvarstår säkert som flaskhals. Tekniskt svår att åtgärda.

Flaskhalsar ur Gfk-rapporten som avlastas/försvinner:

325 Avfart Västberga: Platsen ombyggd till cirkulation och åtgärdad 2003. Får dessutom förbättrad framkomlighet.

331 Essingeleden söderut mot Västberga: Vägarbetsflaskhals vid ombyggnaden av tpl Västberga. Åtgärdad 2003.

332 Västberga Allé – Elektravägen: Något bättre framkomlighet. Signalöversyn kan ändå göras.

333 Avfart E4/E20 mot Älvsjövägen: Något bättre framkomlighet. Signalöversyn kan ändå göras.



Karta 5 Essingeöarna med omnejd


Genom Gröndal, i kartans nedre högra hörn, försämras framkomligheten vilket troligtvis har sin orsak i att tidigare trafik via innerstaden/Södermalm nu väljer att åka via Essingeleden.


134 Rålambsvägen – Gjörwellsgatan: Överbelastad signalreglerad korsning. Något sämre framkomlighet. Kan förbättras i samband med ombyggnader vid Lindhagensplan (se flaskhals 135, nästa sida).

137 E4 söderut Fredhällstunneln: Flera körfält blir färre. Sämre framkomlighet. Kunde ha förbättrats vid en ombyggnad 2003. Nu svårt/inte troligt att åtgärda.

138 Essingeleden norrut, Fredhäll: Vägarbetsflaskhals vid ommålning av Essingeleden. Sämre framkomlighet. Svårt att förbättra utan att skapa nya problem.

ALVIK

FREDHÄLL

GRÖNDAL




136 Drottningholmsvägen mot Bromma: Flera körfält blir färre. Bättre framkomlighet men troligtvis bestående flaskhals. Åtgärder finns föreslagna.


400 Alviksplan: Flera körfält blir färre. Bättre framkomlighet. Svårt att göra ytterligare förbättringar.



Karta 6 Nordvästra närkommunerna (Solna/Sundbyberg)


Framkomligheten genom delar av Solna och Ulvsunda försämras något. Troligtvis är det trafik som tidigare har valt Solnavägen och Torsgatan/Klarastrandsleden som nu söker sig nya vägar via Tranebergsbron och Essingeleden.


126 Essingeleden norrut, avfart Norra Stationsgatan: Flera körfält blir färre. Något sämre framkomlighet. Svårt att åtgärda.

404 Ulvsundavägen – Kvarnbacksvägen: Överbelastad signalreglerad korsning. Något sämre framkomlighet. Kan förbättras något med trafiksignalöversyn.

405 Bällsta Bro: Överbelastad signalreglerad korsning. Något sämre framkomlighet. Kan förbättras något med trafiksignalöversyn.

ULVSUNDA

SOLNA C

KARLBERG



408 Ulvsundavägen flygplatsinfarten: Något sämre framkomlighet. Tidigare problem troligtvis bortbyggda. Framtida problem kan åtgärdas med förlängning av vänstersvängficka mot Bromma flygplats.


125 Klarastrandsleden söderut vid Pampslänken: Flera körfält blir färre. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

135 Lindhagensgatan – Kellgrensgatan: Överbelastad signalreglerad korsning. Bättre framkomlighet. Kan förbättras med större kapacitet genom dubbla körfält, vilket finns i planen för exploatering av nordvästra Kungsholmen.



Karta 7 Norra Solna/Sundbyberg


Bergshamraleden och vägarna mellan Enköpingsvägen och Solna/Sundbyberg får något försämrad framkomlighet. Troligtvis är det viss trafik till och från Tranebergsbron/Ulvsunda som söker sig dessa vägar (jämför Karta 6). Försämringarna är dock inte av en storleksordning som påkallar åtgärder.


Inga

HALLON-

BERGEN

JÄRVA

KROG

HAGA

NORRA



Karta 8 Norra Djurgården och Södra Danderyd


Den minskade framkomligheten i passagen mot Bergshamraleden kan påverka tillfarternas framkomlighet i Stocksund/Mörby, vilket man kan se tendenser till i kartans överdel. Försämringarna är dock inte av en storleksordning som påkallar åtgärder.


204 Stocksund: två körfält blir ett. Framkomligheten vid miljöavgifter minskar. Vägverket har nyligen tagit upp två körfält från Bergshamravägen, där det vänstra av dem väver in i det högra körfältet från Roslagstull.

BERGS-

HAMRA

FRESCATI

STOCKSUND



Karta 9 Vasastaden/Norrmalm


Vad de små framkomlighetsförsämringarna på vissa enskilda gator i innerstaden beror på är svårt att avgöra när större delen av det omkringliggande gatunätet får ökad framkomlighet.3


132 St Eriksgatan – Fleminggatan: överbelastad samordnad signal-reglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter minskar. Översyn av signalerna kan behöva göras.

3 En möjlig förklaring till försämringen i framkomlighet över St Eriksbron kan vara att trafik från

Norrmalm med omnejd som tidigare åkte ut via Norrtull nu åker via St Eriksplan för att slippa en del av trängseln på Essingeleden.

ST ERIKSPLAN

NORRTULL

STUREPLAN




102 Norrlandsgatan – Mäster Samuelsgatan; överbelastad samordnad signalreglerad korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter troligtvis oförändrad.

103 Kungsgatan – Norrlandsgatan: överbelastad signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter troligtvis oförändrad.

104 Sveavägen – Kungsgatan: överbelastad signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter troligtvis oförändrad.

119 Birger Jarlsgatan – Regeringsgatan: överbelastad tillfart i samordnad signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter troligtvis oförändrad.

202 Fiskartorpsvägen – Gasverksvägen: överbelastad korsning med väjningsplikt. Framkomligheten vid miljöavgifter troligtvis oförändrad.


101 Nybroplan: Överbelastad samordnad signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

110 Klarastrandsleden – Kungsbron, körriktning norrut mot Norra länken: tre körfält blir ett, dessutom många körfältsbyten. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

111 Vasagatan – Kungsgatan: överbelastad signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

120 Odengatan – Roslagsgatan: överbelastad samordnad signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

121 Sveavägen – Odengatan: överbelastad samordnad signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

122 Birger Jarlsgatan – Odengatan: överbelastad samordnad signal-reglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

123 Roslagstull: överbelastad cirkulation med samordnade signal-reglerade övergångsställen. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

124 Sveaplan: överbelastad signalreglerad länkad korsning, delvis av rondellkaraktär. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.



127 Sveavägen – Tegnérgatan: överbelastad samordnad signalreglerad korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

128 Dalagatan – Karlbergsvägen: överbelastad samordnad signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. Åtgärdad.

129 Torsgatan – Karlbergsvägen: överbelastad samordnad signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

130 Fleminggatan – Scheelegatan: överbelastad samordnad signal-reglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

200 Roslagsvägen – Frescativägen: överbelastad signalreglerad oberoende korsning med viss bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

201 Frescativägen – Baron Rålambs väg: överbelastad korsning reglerad med högerregeln. (Ovanligt!). Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.



Karta 10 Södermalm/Södra city


Vad de små framkomlighetsförsämringarna på vissa enskilda gator på Södermalm beror på är svårt att avgöra när större delen av det omkringliggande gatunätet får ökad framkomlighet. Försämringarna är dock inte av en storleksordning som påkallar åtgärder.


150 Långholmsgatan – Pålsundsbacken: tre körfält blir två. Framkomligheten vid miljöavgifter minskar. Eventuellt kan en signalöversyn avhjälpa något.

154 Södermalmstorg: flera körfält blir färre och överbelastad samordnad signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter minskar. Eventuellt kan en signalöversyn avhjälpa något.

HORNSTULL

SLUSSEN

SKANSTULL




100 Hamngatan – övergångsställe vid NK mm för trafik mot Sergels torg och söderut: oreglerade övergångsställen och samordnade signalreglerade korsningar med bussprioritet, överbelastning. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

105 Gustav Adolfs Torg: överbelastad samordnad signalreglerad korsning, tre välmatade körfält blir ett. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

106 Vattugatan – Drottninggatan: oreglerat övergångsställe. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

107 Tegelbacken vid Vasabron: överbelastad samordnad signalreglerad korsning med bussprioritet, tre körfält blir ett. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

108 Centralbron, körriktning söderut: sju körfält blir tre. Dessutom mycket körfältsbyten i början av Centralbron. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

109 Vasagatan – Bryggargatan: överbelastad samordnad signalreglerad korsning + vägarbete. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

112 Tegelbacken – Vasagatan: Trasigt trafiksignalsystem. Åtgärdat. 131 Norr Mälarstrand – Kungsholmstorg: överbelastad samordnad

signalreglerad korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. 133 St Eriksgatan – Drottningholmsvägen (Fridhemsplan): överbelastad

samordnad signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

151 Hornstull: överbelastad samordnad signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

152 Hornsgatan – Ringvägen: överbelastad samordnad signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

153 Ringvägen – Götgatan: överbelastad samordnad signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

155 Skeppsbron – Slottsbacken: överbelastad samordnad signalreglerad korsning, med blivande bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

156 Stadsgården – Slussen: överbelastad samordnad signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

157 Munkbroleden – Mälartorget: trasig trafiksignal. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. Åtgärdad.



158 Stadsgårdsleden – Tullhuset: trasig trafiksignal. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. Åtgärdad.

159 Folkungagatan – Götgatan: överbelastad samordnad signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

160 Söder Mälarstrand – Centralbron: signalreglerad överbelastad oberoende korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.



Karta 11 Centrala Söderort


Den minskade framkomligheten vid miljöavgifter kring Gullmarsplan och genom Årsta beror troligtvis på att fler bilister efter avgifternas införande kommer att söka sig mot Essingeleden istället för att köra genom stan. Försämringarna som uppstår inom Årsta är inte av samma storleksordning som de problem som kan uppstå i påfarterna till Södra länken med följdverkningar upp mot Gullmarsplan.


301-03 Gullmarsplan – Södra länken: Framkomligheten vid miljöavgifter minskar troligtvis på förmiddagen då åtgärder i söderförort ökar kapaciteten mot Gullmarsplan. Jämför flaskhals nr 321 (Huddingevägen – Östbergavägen).

ÖSTBERGA

ÅRSTAFÄLTET

GLOBEN




306 Nynäsvägen, körriktning söderut: fem körfält blir två. Framkomligheten vid miljöavgifter minskar. Förbättras något av Södra länken.

308 Sofielundsplan: Överbelastad samordnad signalreglerad korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter minskar. Förbättras något av Södra länken.


300 Johanneshovsbron – Gullmarsplan, körriktning norrut: 3 körfält blir 2. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

307 Arenavägen – Palmfeltsvägen: trasig trafiksignal. Åtgärdad 2002. 320 Huddingevägen – Årstalänken: överbelastad länkad signalreglerad

korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. När Södra länken öppnar 2004 kommer dessa köer att försvinna, åtminstone från denna plats eftersom korsningen och alla tre tillfarter kommer att försvinna. Jämför flaskhals nr 321 (Huddingevägen – Östbergavägen)

321 Huddingevägen – Östbergavägen – Sockenvägen: överbelastad oberoende signalreglerad korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar4. I och med bygget av Södra länken kommer denna korsning byggas om kraftigt och köerna kommer troligen att försvinna. Man kan däremot befara problem vid Gullmarsplan. Jämför flaskhals nr 301 (Gullmarsplan, västra rondellen).

322 Åbyvägen – Ersta Gårdsväg: överbelastad samordnad signalreglerad korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. När Södra länken öppnar 2004 kommer dessa köer troligen att försvinna.

4 Troligtvis har kapacitetsökningen i korsningen inte nått fullt genomslag i nätutläggningen. Kanske

var åtgärden inte beslutad vid nätkodningen. Därför ser det i kartbilden ut som om framkomligheten minskar.



Karta 12 Nordöstra Söderort


Med miljöavgifter kommer trafiken att öka på påfarterna till Södra länken. Möjligtvis återkommer en viss köbildning i området under morgon-rusningen. Framkomlighetsminskningen i nedre vänstra hörnet av kartan härrör från ökad trafik mot Södra länken och Essingeleden. Försämringarna är dock inte av en storleksordning som påkallar åtgärder.


Inga


304 Hammarby Fabriksväg – Järlaleden: överbelastad cirkulation. När Södra länken öppnar 2004 kommer dessa köer att försvinna.

HAMMARBY

SJÖSTAD

ENSKEDEDALEN

SICKLA

IND OMR



Karta 13 Västra och centrala Nacka


Framkomligheten vid miljöavgifter minskar på anslutningsvägarna mot Södra länken. Försämringarna är dock inte av en storleksordning som påkallar åtgärder.


Inga


305 Henriksdal: Överbelastad signalreglerad oberoende korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

HENRIKSDAL

NACKA STRAND

FORUM



Karta 14 Lilla Värtan med omnejd


Lidingö har bara en passage ut via Lidingöbron. Framkomligheten ut från Lidingö minskar något och därmed påverkas även vägnätet på Lidingö. Försämringarna är dock inte av en storleksordning som påkallar åtgärder.


203 Gasverksvägen vid Ropsten: överbelastad korsning med väjningsplikt. Framkomligheten vid miljöavgifter minskar. Byggs om till cirkulation.

LIDINGÖBRON

FRIHAMNEN

LARSBERG



Karta 15 Centrala Lidingö


Lidingö har bara en passage ut via Lidingöbron. Framkomligheten ut från Lidingö minskar något och därmed påverkas också vägnätet på Lidingö (se Karta 14). Försämringarna är dock inte av en storleksordning som påkallar åtgärder.


Inga

LIDINGÖ C

HERSBY

BOSÖN



Karta 16 Nordvästra Stockholm och Sundbyberg


Ökad framkomlighet på områdets genomfartsleder bidrar troligtvis till en ökad attraktivitet som påverkar framkomligheten negativt på anslutningsvägarna. Försämringarna är dock inte av en storleksordning som påkallar åtgärder.


406 Bällstavägen – Tappvägen: överbelastad samordnad signalreglerad korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter minskar. Översyn av trafiksignalerna nödvändig.

411 Hjulstakorset (Hjulstavägen – Bergslagsvägen – Akallavägen): överbelastad länkad signalreglerad korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter minskar. Kan förbättras vid pågående breddning av Akallavägen.

412 Bergslagsvägen – Avestagatan: överbelastad samordnad signalreglerad korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter minskar. Översyn av trafiksignalerna nödvändig.

BARKABY

TENSTA

RISSNE

410

406



413 Akallavägen – Norrviksvägen: överbelastad oberoende signalreglerad korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter minskar. Kan lösas vid pågående breddning av Akallavägen.


417 Danmarksgatan – Borgarfjordsgatan: korsning med väjningsplikt och en signalreglerad GC-passage. Framkomligheten vid miljöavgifter minskar. Åtgärdad.

418 Akallavägen – Mariehamnsgatan: överbelastad oberoende trafiksignalreglerad korsning. Kan lösas vid pågående breddning av Akallavägen.


410 E18 – Kymlingelänken: överbelastad länkad signalreglerad korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

414 Hanstavägen – Akallavägen – Vandagatan: 2 körfält blir 1. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. Kan lösas vid pågående breddning av Akallavägen.

415 Kistavägen – Isafjordsgatan: överbelastad oberoende signalreglerad korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

416 Hanstavägen – Turebergsleden: fd överbelastad samordnad signalreglerad korsning. Åtgärdad 1997. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.



Övrigt

Flaskhalsar ur Gfk-rapporten ”utanför bild”:

309 Hökarängen (Örbyleden – Lingvägen): överbelastad cirkulation, delvis signalreglerad. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. Ombyggd 2003 till signalreglerad korsning med bussprioritet vilket har förbättrat situationen.

310 Magelungsvägen – Ågesta Broväg: överbelastad signalreglerad oberoende korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

401 Brommaplan: överbelastad cirkulation, delvis signalreglerad. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

402 Drottningholms slott: kö observerad i samband med MC-träff på Lovön. Ganska vanligt under försommaren, men inte helt representativt. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar.

407 Ulvsundavägen – Järnvägsgatan: påfart på trafikled utan accelerationssträcka. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. Ombyggnad möjlig.



3 HUR KAN FRAMKOMLIGHETEN FÖRBÄTTRAS?

Här redovisas den information som har lämnats av Gfk och Vägverket genom dels personliga intervjuer, dels översänt skriftligt material. Särskild vikt har lagts vid att identifiera åtgärder som kan förbättra framkomligheten på de vägar/gator, där framkomlighetsproblem uppstår till följd av miljöavgifterna. De åtgärder som redovisas har av både Gfk och Vägverket bedömts kunna förverkligas före miljöavgiftsförsökets början i juni 2005.

3.1 Gatu- och fastighetskontoret I samband med det tidigare nämnda flaskhalsprojektet analyserade Gfk vilka åtgärder som skulle vara möjliga att genomföra för att öka framkomligheten vid de identifierade flaskhalsarna. Detta resulterade bland annat i följande lista på 15 snabbt genomförbara och relativt billiga åtgärder (angiven kostnad är ett överslagsmässigt schablonpris per åtgärdstyp). Tabell 2 Förteckning över åtgärder genomförbara under en nära framtid.

Sammanställningen är baserad på Gfk:s sammanfattning av konsultrapporten ”Trängseln på Stockholms gator och vägar”.

Flask-

hals

Karta Beskrivning Föreslagna åtgärder Pris kr

106 10 Vattugatan-

Drottninggatan

Signalreglera

övergångsstället

500 000

125 6 Klarastrandsleden

söderut vid

Pampaslänken

Stryp trafiken från

Pampaslänken för att få

samma fördelning som

tidigare. Extra strypning

vid kö i frånfarten, VMS

som informerar Norra

länken om köläget

600 000

135 6 Lindhagensgatan-

Kellgrensgatan

Flera körfält (en etapp av

planerad stor ombyggn.)

Trimma och förbättra

signalstyrningen

500 000



Flask-

hals


137 5 E4 södergående

Fredhäll (inne i

Fredhällstunneln)

Om köer uppträder 2003:

ett nytt körfält från Lind-

hagensplan som väver in

i hö. körfält från Uppsala

300 000

151 10 Hornstull Förbjud vänstersvängen

från Hornsgatan in på

Lignagatan

0

156 10 Stadsgården-

Slussen

Bredda tillfarten från S

Järngraven. Trimma och

förbättra trafiksignalen

med bl a variabelt gult

200 000

159 10 Folkungagatan-

Götgatan

Förbjud vänstersväng i

Götg fr Medborgarplatsen

mot Folkungagatan

Ta bort bussprioriteten


trafiksignalerna

100 000

303 11 Hammarbybacken-

Olaus Magnus väg


trafiksignalerna med bl a

fråntider och ändrade

tidplaneval. Förhindra

smittrafik fr Palanderg.

100 000

323 4 Huddingevägen-

Åbyvägen

Ändra tidsättning för att

korta köerna i vänstersv

på morgonen. Förbättra

situationen för tömning av

mässområdet, främst

vägvisning för att peka ut

alternativa vägar

100 000

407 16 Ulvsundavägen-

Järnvägsgatan

Bygg ut en

accelerationssträcka

200 000



Flask-

hals


410 16 E18-

Kymlingelänken

Bredda vänstersv.

magasinet från E18 mot

Kymlingelänken. Trimma

och förbättra signalstyrn,

bl a mer gröntid till

Kymlingelänken

400 000

412 16 Bergslagsvägen-

Avestagatan


signalstyrningen. Troligen

bredda en/flera tillfarter

500 000

203 14 Gasverksvägen

vid Ropsten

Bygg om till

cirkulationsplats

3 500 000

310 * Magelungsvägen-

Ågesta Broväg

Bredda åtminstone en

tillfart, samt trimma och

förbättra signalstyrningen

Det kan eventuellt vara

lämpligt att samtidigt

bygga en planerad

gångtunnel vid Boforsg.

(norr om korsningen).

2 500 000

324 4 Älvsjörondellen Bygg om till korsning så

som planerat.

1 500 000

* utanför ”kartlagt” område

Vid intervjuer med ansvariga på Gfk för de planeringsområden som omfattar redovisade flaskhalsar visar det sig att det inte är så många av de 15 utpekade kostnadseffektiva och snabbt genomförbara objekten för framkomlighet som kommer att genomföras – se nedan. På tjänstemannanivå har prioritetslistan fått stå tillbaka för andra viktiga arbetsuppgifter inför miljöavgiftsförsöket men den ska nu genomgå en ny granskning. Några av åtgärderna i prioriteringslistan planeras att genomföras och några har till och med påbörjats. Gfk tror dock att framkomlighetseffekterna av åtgärderna blir små i ett större perspektiv.



Planeringsläget för de 15 utpekade åtgärderna: 106 Ej beslutad åtgärd men kan genomföras. Förbättrar framkomligheten

för biltrafiken. 125 Strypning av trafiken från Pampaslänken är genomförd. VMS-

skyltning på Norra länken är endast aktuell om väghållaren Vägverket planerar att sätta upp sådan. Gfk ställer sig positivt till samutnyttjande av VMS-utrustningen.

135 Flera körfält skapas vid den ombyggnad av området som pågår. Trimning av signalsystemen inte aktuell då hela området omformas.

137 Genomfördes inte när platsen byggdes om för att Vägverket prioriterade framkomligheten på E4. I efterhand är den inte aktuellt att genomföra.

151 Inte aktuellt för att vettiga alternativ inte kan erbjudas. 156 Breddning av tillfarten har avskrivits tidigare för att SL anser

åtgärden oacceptabel. Åtgärden ska nog ses över igen anser Gfk. Framkomligheten ökar vid miljöavgifternas införande men en trimning och förbättring av trafiksignaler är alltid möjligt.

159 Behovet av vänstersvängsförbud tros minska vid miljöavgifternas införande på grund av deras avlastande effekt. Bussprioriteringen kan inte tas bort. Trimning och förbättring av trafiksignaler är alltid möjligt.

303 Dessa åtgärder är inte aktuella då Södra länken löser mycket av problemen i området.

323 Dessa åtgärder är redan genomförda. 407 Kan genomföras men är ej beslutad eller prioriterad. Ligger utanför

Stockholms stad. 410 Vägverket är ansvarigt för detta objekt. 412 Åtgärdas i samband med pågående breddning av Akallavägen. 203 Byggs för att möjliggöra exploatering av Värtan. Förbättrar inte

framkomligheten vid miljöavgifter. 310 Byggnation pågår. 324 Planerat och beslutat. Väntar på övrig planeringsprocess för området

innan start. Staden studerar, utöver de kostnadseffektiva objekten, även att på möjliga ställen införa så kallade ”red routes”. Red routes är större genomfartsgator i



staden där framkomligheten ska kunna ökas i högtrafik genom att kantstensparkering och distributionstrafik förbjuds under dessa perioder. Snabb och effektiv motorcykelövervakning med bortforsling av felparkerade fordon har gett goda resultat i London. Trimning av trafiksignaler är en billig och effektiv åtgärd där flaskhalsen ligger i en signalreglerad korsning. Då avses normalt trimning av befintlig styrning. Under 2005 planerar Gfk att driftsätta ett adaptivt trafiksignalsystem (SPOT) i Norrtull samt på Kungsholmen. Systemet har gett relativt bra resultat för framkomligheten i ett tidigare försöksområde på Kungsholmen. Det krävs dock att ytterligare tester med bland annat mikrosimulering (VISSIM) faller väl ut för att ett genomförande med fysiska installationer ska komma till stånd. Det nya systemet kan mycket väl reducera framkomlighetsbrister i innerstadstrafiken och kan därmed vara angeläget inför trängselavgiftsförsöket.

Kollektivtrafikåtgärder Storstockholms Lokaltrafik (SL) har lämnat önskemål om ett antal åtgärder på platser i Stockholms innerstad, där SL utifrån egna mätningar vet att framkomligheten är starkt begränsad för busstrafiken. De åtgärder som verkar vara mest aktuella för genomförande har listats i korthet i Tabell 2 nedan. I kombination med dessa åtgärder föreslås en ökad övervakning av felparkeringar och olovlig trafik längs busslinjerna. Tabell 3 Kollektivtrafikåtgärder I Stockholms innerstad, med planerat

utförande senast augusti-november 2004

Område Plats Åtgärd

Katarina-Sofia Folkungagatan/

Renstiernas gata*

3 kf i båda riktningarna så att

svängande inte hindrar trafiken

rakt fram

Kungsgatan Ny körfältsindelning öster om +

utökat stoppförbud väster om

Vasagatan

Norrmalm

Kungsgatan Förbjuden vänstersväng norrut in

på Sveavägen



Område Plats Åtgärd

Torsgatan Busskörfält söderut mellan

Solnabron och hpl norr om

Karlbergsvägen

Sveavägen Utökat stoppförbud

Kungsholmen St Göransgatan Enkelriktning österut mellan

Fridhemsgatan & St Eriksgatan,

med mottriktad cykeltrafik + bibe-

hållen angöring på båda sidor

Sandhamnsplan Ny trafiksignal Östermalm

Vallhallavägen Busskörfält tvärs mittremsan i

Odengatans förlängning

* utförs i maj 2004

Ett test med reserverat mittkörfält på Stadshusbron diskuteras, men bedöms inte vara lämpligt att genomföra förrän miljöavgiftsförsöket har inletts och trafiken har minskat något. SL har även framfört önskemål om åtgärder för att förbättra busstrafikens framkomlighet och åtkomlighet på ett femtontal platser i Ytterstaden. För hittills diskuterade projekt lämnas en preliminär projektbeskrivning i Tabell 3, med förbehållet att ytterligare utredningar krävs innan åtgärder kan fastläggas i detalj. Tabell 4 Kollektivtrafikåtgärder i Stockholms Ytterstad som kan genomföras

före avgiftsförsökets början.

Område Plats Åtgärd Kostnad kr

Finlandsgatan/Sveaborgsgatan,

Akalla

Breddning och nytt

högersvängsfält

300 000

Torsnäsgatan, Kista Ny utformning

(körbana+vändplan)

bussmöte+parkering

1 200 000

Västerort

E18/ Kymlingelänken/

Rinkeby Allé

Refugjustering och

förlängt busskörfält

österifrån

33 000



Område Plats Åtgärd Kostnad kr

Spånga bussterminal Reglerhållplats +

trafiklinjemålning

200 000

Brommaplansterminalen Boxmålning + buss-

körfält söderifrån på

Drottningholmsvägen

30 000

30 000

Södertäljevägen, Liljeholmen Ny busshållplats + ev

busskörfält

5 000 000

Älvsjörondellen Busskörfält på

Magelungsvägen

500 000

Huddingevägen/Rågsvedskorset Bussprioritet 500 000

Söderort

Nynäsvägen, Tpl Skärmarbrink Busskörfält 100 000

Ytterligare bussprioriteringar, utefter Örbyleden, är önskvärda men har bedömts vara mindre viktiga och läggs därför till 2005, efter försöksstarten. Flera av de föreslagna åtgärderna kommer att förbättra för busstrafiken oberoende av om försöken med miljöavgifter genomförs eller ej. Flertalet projekt är kända sedan tidigare, men kompletterande utredningar behövs innan beslut om genomförande kan fattas. Enligt Gfk:s bedömning blir de negativa effekterna för biltrafikens framkomlighet och åtkomlighet (parkering och angöring) för de flesta objekten små eller måttliga.

Generella framkomlighetsåtgärder I Västerort är vägarna över Järvafältet över lag överbelastade i rusnings-trafik. Gfk genomför därför en breddning av kvarvarande tvåfältighet på Akallavägen till fyra körfält för att avlasta främst Kymlingelänken. Delen Norrviksvägen-Finlandsgatan (ca 20 Mkr) byggs under 2004. Delen Finlandsgatan-Vandavägen (ca 10 Mkr) beror på utfallet i ett överklagat detaljplaneärende, men om det vinner laga kraft byggs även den delen före miljöavgifterna (under våren 2005). När Tranebergsbron öppnas för trafik i september 2005 förväntas framkomligheten öka i och med att det då kommer att finnas vägrenar. Över lag är dock trafikförsörjningen av Västerort ett problem. Breddningen av Essingeleden har redan missgynnat påfarterna från Tranebergsbron söderut i



eftermiddagsrusningen, ett problem som befaras bli ännu värre efter avgifternas införande. Förutom dessa åtgärder som redan har planerats för genomförande (och som bidrar till att förbättra vissa identifierade flaskhalsar) finns inga ytterligare åtgärder i plan inför miljöavgiftsförsöket. Ett angeläget projekt är en ombyggnad av Älvsjörondellen till signalreglerad korsning. Detta kräver dock ytterligare utredning (bland annat ny detaljplan som upprättas samordnat med Älvsjö Centrumplan) och får därför sannolikt anstå till efter avgiftsförsökets slut.

3.2 Vägverket Vägverket har visst väghållningsansvar inom Stockholms kommun (se tabell 4 nedan) och har intervjuats om vilka åtgärder de har möjlighet att genomföra för att förbättra framkomligheten på de vägar som man tror kommer att överbelastas under försöket med miljöavgifter. Valet av åtgärder utgår ifrån vad som bedöms vara en rimlig och möjlig ambitionsnivå sett till en försöksverksamhet på ett år. Dessa presenteras med en överslagsmässig kostnadsangivelse i Tabell 5 och 6. Vid en permanentning av miljöavgifterna kommer Vägverket att överväga mer genomgripande åtgärder om sådana behov visar sig finnas. Tabell 5 Vägverkets vägar inom Stockholms stad.

Väg Avsnitt

E 4 delen Bredäng - Karlberg

E 18 delen Barkarby – Rissne

E 18.20 delen Ålkistan – Roslagstull

73 delen Trångsund – Gubbängen

229 delen Lindalen – Gubbängen

Södra länken hela fr oktober 2004

275 delen Alviksplan - Fredhäll (E 4)

fr hösten 2005



Tabell 6 Åtgärder för kollektivtrafiken som Vägverket kan utföra före

miljöavgiftsförsökets början.

Väg Karta Plats/sträcka Åtgärd Kostnad kr

* Hägernäs-

Viggbyholm

Ombyggnad av

befintlig vägren till

kollektivtrafikkörfält

1 000 000

* Roslags Näsby Byggande av ramp

för kollektivtrafik mot

Ytterbyvägen

(kommunal väg)

400 000

* Danderyds k:a-

Mörby C

Ommålning till


195 000

8 Stocksundsbron Större åtgärd som

förutsätter att GC-väg

kan omdisponeras.

Osäkert genomf.

1 500 000

8 Bergshamra tpl Nybyggnad av

kollektivtrafikkörfält.

Breddning genom

sprängning. Kan

troligen utföras inom

bef vägområde

2 000 000

E18V

7 Järva krog Förlängning av


Ombyggnad av

vägskäl och

signalanläggning

350 000

7, 16 Rissne-Ursvik Ombyggnad av



2 000 000 E18Ö

7 Ursvik-Järva krog Ombyggnad av



7 500 000




E4N 4 Bredäng-

Västberga

Ombyggnad av



4 050 000

73N * Larsboda-

Gubbängen

Ombyggnad av



2 700 000

229V * Skarpnäck-

Gubbängen

Ombyggnad av



Kan troligen utföras

inom bef vägområde

3 000 000


Tabell 7 Åtgärder för biltrafiken generellt som Vägverket kan utföra före miljöavgiftsförsökets början.


7 Järva krog Körfältsutökning på

påfarten från E18

(Bergshamraleden) till

E4 södergående.

700 000

7 Frösunda Körfältsutökning från 3

till 4 i genomgående

körfält genom tpl.

Större åtgärd som inte

i sin helhet kan utföras

inom vägområdet

5 500 000

E4S

4 Västertorp-

Kungens kurva

Körfältsutökning från 3

till 4 i genomgående

körfält. Ombyggnad av

befintlig vägren.

16 000 000




9 Norra länken Omledning av trafik

från och till

Klarastrandsleden.

Anslutning mot E 4

"flyttas" norrut till

trafikplats Haga södra.

5 500 000

5 Fredhälls tpl Rampstyrning i någon

form södergående

påfart från

Fridhemsplan

350 000

* Lindhagensgatans

tpl

Rampstyrning

södergående påfart

350 000

4 Nyboda tpl Rampstyrning

norrgående påfart från

Västberga allé

350 000

E4

3 Nybohov tpl Rampstyrning

norrgående påfart

350 000

E18 * Danderyds k:a Rampstyrning

norrgående påfart

350 000


Att införa rampstyrning på Essingeleden innebär i princip att vissa påfarter periodvis stängs av eller flödesregleras för att prioritera framkomligheten på E4/E20. En annan möjlig åtgärd som inte planerats – men som skulle kunna genomföras relativt snabbt – är att utnyttja Klarastrandsleden (som bedöms få mindre trafik med miljöavgifter) för att avlasta E4/E20 genom att ta bort dess direktanslutning till E4 vid Norra länken. Detta, liksom många andra åtgärder, kräver dock samordning med Stockholms Stad. Vägverket uppger sig ha få konkreta analyser att basera sina beslut på utan går främst på gedigen och långvarig erfarenhet. Det finns därför ingen uppfattning om effekter i absoluta tal. Vägverket har gjort en bedömning att de föreslagna åtgärderna motverkar ytterligare försämringar i framkomlighet



på de aktuella vägavsnitten. Vägverket gör även bedömningen att vägavsnitt som Essingeleden, Södra länken och Nynäsvägen kommer att få en avsevärt försämrad framkomlighet med konsekvenser också på det anslutande vägnätet. För att avhjälpa bristen på anlysresultat genomför Vägverket analyser för det statliga vägnätet i Stockholm med modellsystemet Contram. Resultaten väntas finnas framme i oktober 2004.



4 UTVÄRDERING OCH PRIORITERING

4.1 Kollektivtrafik Eftersom en tanke bakom miljöavgiftsförsöken är att flytta över biltrafik till kollektiva färdmedel, är det viktigt att öka kapaciteten och framkomligheten för kollektivtrafiken. Det är dock svårt att sia om framkomlighetseffekterna i systemet, eftersom vissa åtgärder som förbättrar situationen för bussarna kommer att göra det värre för biltrafiken. I och med beslutet att starta miljöavgiftsförsöket kan alltså kollektivtrafikåtgärderna anses vara prioriterade per definition. Därför kommer de (samt deras eventuella inbördes prioritering) endast i undantagsfall att behandlas vidare nedan.

4.2 Biltrafik Nedan listas möjliga åtgärder i flaskhalsar/områden med framkomlighets-problem där a) situationen enligt trafikanalyserna förvärras efter införandet av miljöavgifter5, och b) Gfk/Vägverket utpekat möjliga åtgärder. Dessa åtgärder listas även om framkomligheten ibland förbättras något med miljöavgifter. Bedömningen av åtgärderna har gjorts enligt följande skala: Kategori 1: Möjliga effekter på systemnivå, angeläget att genomföra Kategori 2: Medelstor effekt och/eller osäkert hur det slår eller går att genomföra Kategori 3: Liten effekt och/eller lågt intresse för genomförande Generellt kan sägas att miljöavgifterna resulterar i ökad trafik i påfarterna till Södra länken, möjligtvis med viss köbildning i området under morgon-rusningen. Resultatet av att fler bilister efter avgifternas införande kommer att söka sig mot Essingeleden istället för att som tidigare välja mer centrala

5 Omfattar inte samtliga länkar som på kartorna i kapitel 2 har fått en röd markering, eftersom vissa av

de angivna skillnaderna är så små att de troligtvis hänför sig till algoritmens konvergensegenskaper snarare än till faktiska framkomlighetsförsämringar.



genomfarter blir också en minskad framkomlighet kring Gullmarsplan och genom Årsta. Essingeleden i sig får av samma anledning minskad framkomlighet. Detta är mer eller mindre oundvikliga effekter av miljö-avgifterna, varför åtgärder som på något sätt underlättar i stråket Södra länken – Essingeleden samt dess anslutningar är mycket angelägna.

Kategori 1

204 Stocksund

Flaskhals som förvärras. Här går två körfält ihop till ett med försämrad framkomlighet som följd. Kan åtgärdas genom den ny-/ombyggnad med busskörfält vid Bergshamra trafikplats samt Stocksundsbron som finns med bland Vägverkets kollektivtrafikåtgärder, även om det är osäkert om den senare, större åtgärden, kan genomföras. Kostnadsbedömd till ca 1,5 mkr. 324 Älvsjörondellen. Ombyggnad från cirkulation till signalreglerad korsning. Planeringen är klar och beslut är fattat. Väntar endast på detaljplan för att kunna genomföras. Angeläget projekt som bör påskyndas. Kostnadsbedömd till ca 1,5 mkr.

404-06 Ulvsundav.-Kvarnbacksv., Bällsta Bro, Bällstav.-Tappv.

Dessa flaskhalsar består av överbelastade signalreglerade korsningar som får försämrad framkomlighet. En trafiksignalöversyn skulle förbättra situationen i stråket förbi Ulvsunda och upp mot Rissne. Ej kostnadsbedömda.

E4S Järva krog

Körfältsutökning på påfarten från E18 (Bergshamraleden) till E4 södergående. Systemeffekt med åtgärd 204 (se ovan). Kostnadsbedömd till ca 0,7 mkr.

E4 Norra länken

Omledning av trafik från och till Klarastrandsleden. Anslutning mot E4 "flyttas" norrut till trafikplats Haga södra. Avlastar Essingeleden. Kostnadsbedömd till ca 5,5 mkr.



E4 Fredhälls tpl

Rampstyrning södergående påfart från Fridhemsplan. Avlastar Essingeleden. Kostnadsbedömd till ca 0,35 mkr.

E4 Lindhagensgatans tpl

Rampstyrning södergående påfart. Avlastar Essingeleden. Kostnadsbedömd till ca 0,35 mkr.

E4 Nyboda tpl

Rampstyrning norrgående påfart från Västberga allé. Avlastar Essingeleden. Kostnadsbedömd till ca 0,35 mkr.

E4 Nybohov tpl

Rampstyrning norrgående påfart. Avlastar Essingeleden. Kostnadsbedömd till ca 0,35 mkr.

E18 Danderyds kyrka

Rampstyrning norrgående påfart. Kostnadsbedömd till ca 0,35 mkr.

Kategori 2

156 Stadsgården – Slussen

Överbelastad samordnad signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten ökar med miljöavgifter. Ytterligare ökad framkomlighet kan dock vara önskvärd. Kostnadsbedömd till ca 0,2 mkr.

301-03 Gullmarsplan – Södra länken

Flaskhalsar som förvärras. Framkomligheten jämfört med idag minskar troligtvis ytterligare på förmiddagen då ombyggnadsåtgärder i vägnätet i söderförort ökar kapaciteten mot Gullmarsplan. Södra länken öppnar för trafik 24 oktober och man räknar med en viss förbättring av att man slipper en del av Nackatrafiken, men en översyn kan vara befogad. Kostnadsbedömd till ca 0,3 mkr.



306 Nynäsvägen, körriktning söderut

Flaskhals som förvärras. Södra länken bidrar till bättre trafikflöde som troligtvis lindrar framkomlighetsproblemen något jämfört med idag. Återskapande av ytterligare ett körfält är dock önskvärt. Ej kostnadsbedömd.

412 Bergslagsvägen – Avestagatan

Flaskhals i en överbelastad samordnad signalreglerad korsning som förvärras. Om denna åtgärd tvärtemot Gfk:s utsaga ovan INTE löses i samband med den planerade breddningen av Akallavägen kan en översyn av trafiksignalerna vara befogad för att inte åstadkomma en propp i stråket. Kostnadsbedömd till ca 0,5 mkr.

E4S Frösunda

Körfältsutökning från tre till fyra genomgående körfält genom tpl. Större åtgärd som inte i sin helhet kan utföras inom vägområdet. Kostnadsbedömd till ca 5,5 mkr.

E4S Västertorp-Kungens kurva

Körfältsutökning från tre till fyra i genomgående körfält. Ombyggnad av befintlig vägren. Kostnadsbedömd till ca 16,0 mkr.

Kategori 3

106 Vattugatan – Drottninggatan

Oreglerat övergångsställe. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar men ytterligare ökad framkomlighet i innerstaden kan behövas. Kostnadsbedömd till ca 0,5 mkr.

126 Essingeleden norrut, avfart Norra Stationsgatan

Flaskhals som förvärras men som är mycket svår att åtgärda. Ej kostnads-bedömd.

132 St Eriksgatan – Fleminggatan

Flaskhals som förvärras i en överbelastad samordnad signalreglerad korsning med bussprioritet. Det kan dock finnas en poäng i att effektivisera samspelet i trafiken genom en översyn av signalerna. Ej kostnadsbedömd.



137 E4 söderut Fredhällstunneln

Här försämras framkomligheten av att flera körfält blir färre och miljöavgifterna förvärrar situationen ytterligare. En ommålning med extra vävningsfält har föreslagits i flaskhalsrapporten men valdes bort av Vägverket vid senaste ombyggnaden för att framkomligheten på E4 prioriteras. Kostnadsbedömd till ca 0,3 mkr.

407 Ulvsundavägen – Järnvägsgatan

Påfart på trafikled utan accelerationssträcka. Framkomligheten ökar vid miljöavgifter. Ombyggnad möjlig men ej prioriterad. Kostnadsbedömd till ca 0,2 mkr.

Sammanfattning Kategori 1 10 åtgärder (varav en ej kostnadsbedömd) ca 11 mkr Kategori 2 6 åtgärder (varav en ej kostnadsbedömd ca 22 mkr Kategori 3 5 åtgärder (varav två ej kostnadsbedömda) ca 1 mkr



BILAGA 1: INTERVJULISTA Följande personer har kontaktats under projektets gång, antingen genom att boka möten eller per telefon.

Gatu- och fastighetskontoret Janne Björck Henrik Christiansson Rolf Gäfvert Jan-Erik Hollander Pavel Huzevka Tobias Johansson Paulina Eriksson Rune Lundqvist (RL Trafikkonsult) Nils-Göran Nilsson Hans Svensson (Ramböll)

Vägverket region Stockholm Dick Gahnberg Jenny Källström

Documents

Åtgärder i vägnätet inför miljöavgiftsförsöket · SAMMANFATTNING Bakgrund Stockholmstrafiken har idag vissa kapacitetsbrister som bidrar till trängsel och köbildning. Där