Åtgärdsplanering i reglerade vattendrag · 2020. 1. 27. · RAPPORT NR 1/2009 1 Förord Denna rapport har sammanställts på uppdrag av Naturvårdsverket, Vattenmyndig-heten i Bottenhavets

RAPPORT1 bull 2009

Aringtgaumlrdsplanering i regleradevattendrag

- arbetsgaringng och aringtgaumlrdsfoumlrslag i oumlvre Aringngermanaumllven

Erik Sjoumllander Mikael Stroumlmberg Erik Degerman Leif Goumlthe Leif Jougda

copy Skogsstyrelsen januari 2009

ProjektledareMikael Stroumlmberg

FoumlrfattareErik Sjoumllander

Mikael StroumlmbergErik Degerman

Leif GoumltheLeif Jougda

Fotografercopy Mikael Stroumlmberg

copy Erik Sjoumllandercopy Vilhelmina fotoarkiv

StyrgruppLeif Jougda

Erik DegermanLeif Goumlthe

Ingemar NaumlslundTorleif ErikssonAnders BerglundHenrik Schreiber

TryckElanders AB

Upplaga500 ex

ISSN 1100-0295BEST NR 1813

Skogsstyrelsens foumlrlag551 83 Joumlnkoumlping

Inneharingll

Foumlrord __________________________________________________________ 1

Sammanfattning__________________________________________________ 2

English summary _________________________________________________ 4

Inledning________________________________________________________ 6

Vattendirektivet ekologisk status och ekologisk potential ______________ 10

Ekologiska miljoumlproblem i reglerade vatten __________________________ 14 Vattenstaringndsfoumlraumlndringar i reglerade sjoumlar ___________________________ 14 Floumldesfoumlraumlndringar i reglerade vattendrag ___________________________ 16 Vandringshinder vid dammar _____________________________________ 17

Aringtgaumlrdsplanering i reglerade vatten ndash arbetsgaringng _____________________ 19

Vattendomar____________________________________________________ 21 Hur faringr man fram uppgifter om vattendomar _________________________ 21 Hur kopplar man sjoumlregleringar till raumltt kraftverk_____________________ 24 Omproumlvning av vattendomar _____________________________________ 27

Biologisk aringterstaumlllning i reglerade vatten ____________________________ 29 Aringtgaumlrder i reglerade sjoumlar ________________________________________ 29 Aringtgaumlrder i reglerade vattendrag____________________________________ 30 Aringtgaumlrder vid dammar ___________________________________________ 31

Foumlrslag till aringtgaumlrdsprogram foumlr pilotomraringdet i Vilhelmina kommun _____ 34 Naturndash och kulturvaumlrden i anslutning till vattendrag och sjoumlar____________ 34

Vojmaringn ____________________________________________________ 35 Bullerforsen - Lillaringn __________________________________________ 36

Vojmsjoumln_____________________________________________________ 38 Vad saumlger vattendomarna _____________________________________ 38 Ekologisk status och miljoumlproblem _______________________________ 46 Foumlrslag till aringtgaumlrder foumlr att uppnaring god ekologisk potential _____________ 47 Kostnadsuppskattningar och konsekvenser foumlr kraftproduktion_________ 49

Vojmaringn straumlckan Vojmsjoumln ndash Volgsjoumln _____________________________ 50 Vad saumlger vattendomarna _____________________________________ 50 Ekologisk status och miljoumlproblem _______________________________ 51 Foumlrslag till aringtgaumlrder foumlr att uppnaring god ekologisk potential _____________ 53 Kostnadsuppskattningar och konsekvenser foumlr kraftproduktion_________ 55

Malgomaj ____________________________________________________ 55 Vad saumlger vattendomarna _____________________________________ 55 Ekologisk status och miljoumlproblem _______________________________ 58 Foumlrslag till aringtgaumlrder foumlr att uppnaring god ekologisk potential _____________ 61 Kostnadsuppskattningar och konsekvenser foumlr kraftproduktion_________ 62

Aringngermanaumllven straumlckan Malgomaj ndash Volgsjoumln ______________________ 63

Aringngermanaumllven straumlckan Malgomaj ndash Volgsjoumln ______________________ 63 Vad saumlger vattendomarna _____________________________________ 63 Ekologisk status och miljoumlproblem _______________________________ 64 Foumlrslag till aringtgaumlrder foumlr att uppnaring god ekologisk potential _____________ 64 Kostnadsuppskattningar och konsekvenser foumlr kraftproduktion_________ 68

Aringngermanaumllven straumlckan Volgsjoumln ndash Volgjoumlfors daumlmningsomraringde - Meselet 69 Ekologisk status och miljoumlproblem _______________________________ 71 Foumlrslag till aringtgaumlrder foumlr att uppnaring god ekologisk potential _____________ 72 Kostnadsuppskattningar och konsekvenser foumlr kraftproduktion_________ 74

Samverkan med vattenraringd fiskevaringrdsomraringden och ideella organisationer __ 74

Avslutande kommentar ___________________________________________ 76

Lite lagtext Bilaga 1

Vojmsjoumlns reglering ett exempel paring komplexa vattendomar Bilaga 2

RAPPORT NR 12009

Foumlrord Denna rapport har sammanstaumlllts paring uppdrag av Naturvaringrdsverket Vattenmyndig-heten i Bottenhavets distrikt samt Laumlnsstyrelsen i Vaumlsterbottens laumln Syftet har varit att ta fram en arbetsgaringng foumlr aringtgaumlrdsplanering i reglerade aumllvar naumlrmare be-staumlmt att visa hur man arbetar fram vilka aringtgaumlrder som kraumlvs foumlr att uppnaring en s k god ekologisk potential i enlighet med EUs ramdirektiv foumlr vatten Fokus ligger paring fisk och fiske men naturligtvis med biologisk maringngfald lokal sysselsaumlttning kultur och turism taget i beaktande

Projektet har endast loumlpt under houmlsten 2008 i regi av Vilhelmina Model Forest och kunnat genomfoumlras tack vare ett brett lokalt engagemang som gett mycket vaumlrde-full information och ideacuteer

Projektet har letts av en styrgrupp bestaringende av

- Leif Jougda Skogsstyrelsen Vilhelmina Model Forest

- Erik Degerman Fiskeriverket

- Anders Berglund Fiskeriverket

- Ingemar Naumlslund Laumlnsstyrelsen i Jaumlmtlands laumln

- Torleif Eriksson Laumlnsstyrelsen i Vaumlsterbottens laumln

- Leif Goumlthe Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt

- Henrik Schreiber Naturvaringrdsverket

Med en liten arbetsgrupp

- Mikael Stroumlmberg Vilhelmina Model Forest

- Erik Sjoumllander Fisk- och Vattenvaringrd AB

RAPPORT NR 12009

Sammanfattning Utbyggnaden av vattenkraften i Sverige aumlr mycket omfattande och huvuddelen av varingra stora aumllvsystem har maringnga dammar och kraftverk och aumlr starkt reglerings-paringverkade Oumlverdaumlmning och torrlaumlggning i regleringsmagasin och av aumllvstraumlckor aumlndrade floumldesfoumlrharingllanden i vattendrag samt tillkomsten av dammar har medfoumlrt en laringngtgaringende negativ inverkan paring akvatiska ekosystem kulturvaumlrden och sociala vaumlrden Infoumlrandet av EUs ramdirektiv foumlr vatten innebaumlr dock en nysatsning inom vattenvaringrden Meningen aumlr ju att unionens vatten aringr 2015 minst skall ha uppnaringtt rdquogod ekologisk statusrdquo Foumlr maringnga reglerade vatten kommer dock kraven att vara naringgot laumlgre De kommer att ges undantag i olika former och de skall i staumlllet ha uppnaringtt god ekologisk potential Det betyder aumlndaring att omfattande aringtgaumlr-der skall genomfoumlras och foumlr att detta maringl skall narings att maringnga reglerade vatten behoumlver foumlrbaumlttras Aringtgaumlrder som kan vara aktuella aumlr faunapassager aumlndrade tappnings- och daumlmningsregimer biotopvaringrd mm

Foumlr att genomfoumlra denna typ av aringtgaumlrder kraumlvs som regel omfattande foumlrunder-soumlkningar planering och projektering Ofta innebaumlr aringtgaumlrderna att vattendomen behoumlver foumlraumlndras Detta staumlller sammantaget stora krav paring att processen genom-foumlrs paring raumltt saumltt Foumlreliggande rapport redovisar foumlrslag paring arbetsgaringng foumlr plane-ring och genomfoumlrande av aringtgaumlrder som syftar till att ge god ekologisk potential i reglerade vattendrag Rapporten aumlr utarbetad foumlr att kunna anvaumlndas generellt i denna typ av vattenvaringrdsprojekt men anvaumlnder sig av oumlvre Aringngermanaumllven (Vilhelmina kommun) som modellomraringde Tre anlaumlggningar Malgomaj Volgsjouml-fors och VojmsjoumlnVojmaringn beskrivs med avseende paring utformning och reglerings-effekter Foumlr dessa utarbetas ocksaring exempel paring aringtgaumlrder i form av vandringsvaumlgar floumldesregimer mm

Arbetet sker stegvis och inleds med utvaumlrdering av vattendragets nuvarande sta-tus Detta goumlrs utifraringn existerande information fraringn olika kaumlllor (myndigheter universitet kraftbolag allmaumlnheten mfl) men ofta behoumlver bedoumlmningen kom-pletteras med ytterligare undersoumlkningar Viktigt i detta skede aumlr att inte bara faring med vaumlrden direkt relaterade till vatten och fisk utan ocksaring dokumentera natur- och kulturvaumlrden samt sociala vaumlrden Daumlrefter vidtar en genomgaringng av gaumlllande vattendomar Man behoumlver i detalj veta vad som styr skoumltseln av dammar och kraftverk idag Detta aumlr mycket viktigt daring en stor del av dessa foumlrbaumlttringsaringtgaumlrder kommer att leda till omproumlvade och foumlraumlndrade vattendomar dvs en proumlvning i domstol I maringnga fall aumlr det existerande domstolsmaterialet mycket omfattande och genomgaringngen kraumlver ofta expertkompetens I rapporten redovisas foumlr objek-ten i pilotomraringdet hur underlagsmaterialet ser ut hur domarna aumlr uppbyggda samt hur de successivt avkunnats En av processerna i pilotomraringdet tog mer aumln 30 aringr I naumlsta steg gaumlller det att koppla existerande skadebild till tappningar dammar och nivaringer

Innan man boumlrjar med aringtgaumlrdsplanering boumlr sedan ett samraringd genomfoumlras med dem som beroumlrs av aringtgaumlrderna Detta foumlr att samla in ytterligare erfarenheter och kunskap om det aktuella vattnet Daumlrefter aumlr det dags att komma oumlverens om en maringlsaumlttning foumlr aringtgaumlrderna dvs vilka foumlrbaumlttringar av det akvatiska ekosystemets

RAPPORT NR 12009

struktur och funktion vill vi uppnaring Viktigt aumlr att sedan uppraumlttharinglla dessa kontak-ter och loumlpande foumlrsoumlka foumlrankra foumlrslagen paring aringtgaumlrder

Efter det att underlagsmaterial samlats in och foumlrundersoumlkningar genomfoumlrts tas foumlrslagen till aringtgaumlrder fram Foumlr dammarnakraftverken i pilotomraringdet i Aringngermanaumllven har faunapassager houmlg prioritet I foumlrsta hand foumlreslarings olika for-mer av omloumlp ibland i kombination med fisktrappor Vidare foumlreslarings tappningar av vatten som skapar foumlrutsaumlttningar foumlr akvatiskt liv i torrfaringror samt indaumlmda refuger i regleringsmagasinen Foumlr Vojmaringns del foumlreslarings ocksaring foumlraumlndringar i tappningarna som innebaumlr att mer naturlika nivaringer och rytm vad gaumlller floumlden Sammantaget aumlr aringtgaumlrderna inriktade paring att i rimlig utstraumlckning aringterskapa eller staumlrka akvatiska naturvaumlrden Foumlrbaumlttrade vandringsmoumljligheter kommer att gynna fiska och annan akvatisk fauna Baumlttre floumldesfoumlrharingllanden i vattendrag och refuger i magasinen kommer att foumlrbaumlttra lek- och uppvaumlxtfoumlrharingllanden foumlr fisk samt oumlka den akvatiska produktionen

I de flesta vattenkraftparingverkade kan de stora negativa effekterna paring miljoumlvaumlrden minskas genom enkla och mycket billiga aringtgaumlrder som dock aldrig kommit till staringnd paring grund av gaumlllande lagstiftning praxis och ovilja fraringn exploatoumlrerna

Avslutningsvis goumlrs ocksaring en uppskattning av vilka kostnader genomfoumlrandet av aringtgaumlrderna innebaumlr samt om och i saring fall hur mycket kraftproduktionen kommer att reduceras

Sammantaget visar rapporten laumlmpliga tillvaumlgagaringngssaumltt foumlr att foumlrbaumlttra situatio-nen i reglerade vatten med avseende paring natur- och kulturvaumlrden fiske och sociala vaumlrden Flera av stegen i arbetsmodellen aumlr foumlrharingllandevis enkla men projektet visar ocksaring paring svaringrigheter Det gaumlller framfoumlr allt bristen paring relevant underlags-material naumlr det gaumlller vattnens status (biologiska undersoumlkningar mm) samt kom-plexiteten i de vattendomar som dagens tillstaringnd foumlr nyttjandet av anlaumlggningarna vilar paring Till detta kommer ocksaring det foumlrharingllandet att domar saringvaumll som floumlden i aumllven aumlr knutna till varandra och att paringverkan kan ske paring laringnga avstaringnd

RAPPORT NR 12009

English summary The hydropower development in Sweden has been extensive and most of the lar-ger rivers are highly exploited with lost connectivity altered hydrological regime large dams and dry river beds below power plants This has lead to a well docu-mented loss of biodiversity as well as diminished cultural and socioeconomic values

The implementation of the European Union (EU) Water Framework Directive (WFD) however requires that by the year 2015 even degraded systems shall achieve what is called ldquoa good ecological potentialrdquo This is the best natural eco-logical conditions that can be reached without substantial loss of the benefit of society of the hydropower development For the first time in Swedish environ-mental history hydropower development must be carried out in a way that sub-stantially lessens the effect on biodiversity

In general measures required in river systems with hydropower development comprise restored connectivity (for fish and other animals) restoration of de-graded habitats due to canalization ecological flows mimicking natural flow variations and reclaiming stream habitats Unnatural measures as stocking of fish shall be avoided and measures should be carried out in each water body ndash not as today when degradation in one system is compensated with stocked fish else-where

However due to Swedish legislation it is difficult to initiate legal processes aim-ing at improving conditions for biodiversity This is due to the fact that the eco-nomical benefit is in focus and that water court processes are complex costly and often takes several years even decades Local inhabitants has had very little pos-sibility influencing the fate of their waters and hence the fate of their community

This report is a manual for local inhabitants communities and county boards of how to address the difficult issue of achieving the legal documents understanding them and where to turn for assistance when a water court decision needs adjusting for the sake of biodiversity The ecological status of a water is classified by the five Swedish water authorities but often this decision is based on few facts and locals can assist and even affect the classification eg by carrying out required standardized biological investigations or submitting other knowledge

Further the manual gives examples of measures that are recommended e g fish ladders and bypasses in specific conditions The cost of measures is put in rela-tion to the huge economical benefits of the hydropower development It is shown that even fractions of the annual revenue of the hydropower facilities would be enough to achieve the ldquogood ecological potentialrdquo required All this is made clear to the layman the people living along the harnessed rivers

The report uses the upper parts of River Aringngermanaumllven one of the largest Swedish rivers as an example Once the Atlantic salmon spawned in the area today the salmon migration is stopped 250 km downstream at the first hydropower dam The upper parts of this river are included in the ldquoVilhelmina Model Forestrdquo The report has been compiled by staff of ldquoVilhelmina Model Forestrdquo in associa-

RAPPORT NR 12009

tion with local consultants local non-governmental organisations the municipal-ity of Vilhelmina the County Boards of Jaumlmtland and Vaumlsterbotten the Water district authority of Bothnian Sea the Swedish Environmental Protection Agency Swedish Forest Agency and the Swedish Board of Fisheries

RAPPORT NR 12009

Inledning Samtidigt som vi blir mer medvetna om noumldvaumlndigheten att laumlmna saring goda livs-villkor som moumljligt till naumlsta generationer saring beharingller vi en del system som direkt motverkar biologisk maringngfald Aring ena sidan betecknar vi vattenkraftsel som rdquogroumlnrdquo eller rdquomiljoumlvaumlnligrdquo medan vi aring andra sidan kan konstatera vilka oerhoumlrda skador utbyggnaden av vattenkraften har medfoumlrt i varingra norrlandsaumllvars ekosys-tem Fraringgan blir daring om det maringste vara ett motsatsfoumlrharingllande mellan vattenkraft och akvatisk biologisk maringngfald (biodiversitet) eller om det finns metoder att minska skadeverkningarna Hur kan man daring garing till vaumlga Vilka aumlr i saring fall de juridiska foumlrutsaumlttningarna foumlr att komma till raumltta med detta Hur ser besluten ut Var hittar man dem

Detta projekt ska foumlrutom att ge en konkret aringtgaumlrdsplan foumlr aringterstaumlllning av i pro-jektet ingaringende vattenfoumlrekomster aumlven genera ett foumlrslag till arbetssaumltt foumlr hur man garingr till vaumlga vid analys av vattendomar kartlaumlggning av f1oumldessituation fy-siska och biologiska foumlrharingllanden samt foumlraumlndringar i kraftproduktion vid restau-reringsaringtgaumlrder Vidare skall arbetet med att ta fram laumlmpliga aringtgaumlrder med kost-nadsuppskattningar beskrivas samt konsekvenserna foumlr nuvarande kraftproduktion bedoumlmas EUs ramdirektiv foumlr vatten aumlr en viktig komponent i detta arbete (se naumlsta avsnitt) Ramdirektivet fastslaringr att medlemsstaternas vatten ska ha god ekologisk status aringr 2015 (se naumlsta avsnitt) I nulaumlget aumlr kriterierna foumlr god ekolo-gisk potential enligt ramdirektivet taumlmligen otydliga men intentionen aumlr att foumlr-slaget saring laringngt moumljligt ska kunna anvaumlndas som ett exempel paring arbetssaumltt foumlr att ta staumlllning till vilka aringtgaumlrder som aumlr moumljliga och rimliga att genomfoumlra och daumlrige-nom aumlven bestaumlmma de kvalitetskrav som ska gaumllla foumlr vattenfoumlrekomster som foumlrklarats som kraftigt modifierade enligt ramdirektivet till foumlljd av vattenkraftut-byggnad

Studien har bedrivits inom Vilhelmina kommun i delen av Aringngermanaumllven (Fig 1) Vattenverksamheterna i detta omraringde har proumlvats utifraringn den gamla Vatten-lagen (1918523) som enligt lagraringdsremissen till Ny Vattenlag (1983291) be-skrevs som rdquoVattenbyggnadsintresset saringsom allmaumlnt samhaumlllsnyttigt tillerkaumlndes foumlrharingllandevis laringngt garingende foumlrmaringner gentemot allmaumlnna och enskilda motstaringen-de intressen framfoumlr allt i fraringga om foumlrutsaumlttningarna foumlr intraringng i annans raumlttrdquo Att proumlvningarna i Aringngermanaumllvens kaumlllsjoumlar dessutom genomfoumlrdes strax efter andra vaumlrldskriget aringterspeglas ocksaring i formuleringar och beslut

I Figur 2 redovisas en schematisk bild oumlver den del av Aringngermanaumllven som denna sammanstaumlllning omfattar Bakgrundsmaterialet till gaumlllande och tidigare vatten-domar aumlr oerhoumlrt omfattande Man kan konstatera att behandlingen av Vojmsjoumlns reglering har haringllit paring i oumlver 30 aringr med 34 deldomar (plus naringgra oumlverklagade domar) och drygt 2 hyllmeter underlag till dessa domar i form av 54 arkiverade boumlcker i A4-format

Som motiv foumlr reglering av Vojmsjoumln och Malgomaj anvaumlndes att baumlttre kunna anvaumlnda vattnet till kraftverken i Naumlmforsen och Forsmoforsen i Aringngermanaumllven Regleringen av Ransaren och Kultsjoumln motiverades i foumlrsta hand med kraftverket i Stalon men i flera av domarna pekas paring foumlrdelarna med att regleringarna kunde

RAPPORT NR 12009

samordnas vilket ju var moumljligt eftersom Kungliga Vattenfallsstyrelsen stod foumlr ansoumlkningar foumlr Kungl Majt och Kronan I vattendomarnas skrivning under de foumlrsta 10-talet aringren efter kriget syntes det inte vara moumljligt att andra aumln Kronan kunde aumlga regleringsraumltter och kraftverk Naumlr sedan Graningeverken Gulsele och Kraringngede aktiebolag och andra ocksaring insaringg de ekonomiska vaumlrdena i vattenkraf-ten definierade Vattendomstolen att aumlven dessa skulle solidariskt bekosta Kronans insatser i regleringsmagasinen och dessutom ingaring i Aringngermanaumllvens Vattenregleringsfoumlretag (AringVF)

Det kan vara intressant att konstatera att utgaringngspunkten under denna period var att kronans (statens = varingr gemensamma svenska) mark och raumlttigheter inte foumlr-vaumlntades att oumlvergaring i annan aumlgo Naumlr det gaumlller tex reglering av enskild skada paring fiske och annat foumlr baringde Vojmsjoumln och Malgomaj undantogs statens fastigheter vilka var maringnga och taumlckte stor areal i denna del av landet

Vad som ocksaring var typiskt foumlr den haumlr perioden var att behovet av att till vilka pris som helst bygga upp landet genomsyrade processerna I realiteten tillaumlts inte naringgra motstaringende intressen att rdquobromsa utvecklingenrdquo Kronan genom Vattenfallsstyrel-sen och Aringngermanaumllvens Vattenregleringsfoumlretag (AringVF) drev de olika processer-na foumlr att i foumlrsta hand utverka tillstaringnd foumlr att bygga ut vattenkraft och i ett senare skede ndash upp till 30 aringr senare ndash loumlsa skador vid daumlmningsperioden

Det ekonomiska vaumlrdet av att reglera dessa sjoumlar framstaringr tydligt naumlr SMHI anger att volymmaumlssigt aumlr baringde Malgomaj (3 117 milj m3) och Vojmsjoumln (3 114 milj m3) stoumlrre aumln tex Hjaumllmaren

Enligt Energiplan foumlr Vilhelmina Kommun 2004 saring aumlr normalproduktionen i vat-tenkraftverken i kommunen 6675 GWh

- Stalon Vattenfall 564 GWh

- MalgomajBullerforsen Statkraft 342 GWh

- Volgsjoumlfors Statkraft 785 GWh

- Gubbseleforsen Vattenfall 08 GWh

RAPPORT NR 12009

Figur 1 Oumlversiktskarta oumlver Vilhelmina kommun som aumlr samma omraringde som Vilhelmina Model Forest Paring kartan oumlver Sverige aumlr Vilhelmina markerat med en roumld stjaumlrna

RAPPORT NR 12009

Figur 2 Schematisk bild oumlver regleringsmagasin och kraftverk i Oumlvre Aringngermanaumllven Maringlbeteck-ningar datum foumlr foumlrsta deldom och datum foumlr fiskeavgoumlrande Den schematiska figuren kommer fraringn AringVF (Aringngermanaumllvens VattenregleringsFoumlretag)

RAPPORT NR 12009

Vattendirektivet ekologisk status och ekologisk potential

EUs medlemsstater har enats om att skapa en likartad foumlrvaltning av sina vatten genom Europaparlamentets och raringdets direktiv 200060EG av den 23 oktober 2000 (vattendirektivet) Vatten som inte maringr bra ska aringtgaumlrdas och miljoumlkvalitets-normer och aringtgaumlrdsprogram ska tas fram (Fig 3)

Figur 3 Vattenfoumlrvaltningens planeringscykel beskriver arbetsgaringngen i vattenfoumlrvaltningsarbetet En cykel tar normalt sex aringr att genomgaring och inneharingller bland annat status- och paringverkansanalys av vattendistriktets sjoumlar och vattendrag faststaumlllande av miljoumlkvalitetsnormer foumlr vattnen uppraumlttande av aringtgaumlrdsprogram oumlvervakning och rapportering till EU

Vattendirektivet saumlger att sjoumlar och vattendrag sk vattenfoumlrekomster normalt ska ha minst rdquogod ekologisk statusrdquo senast 2015 Med god ekologisk status menas att vattnets biologiska vattenkemiska och hydromorfologiska status (vattenstaringnd floumlde etc) bara lite avviker fraringn foumlrharingllanden som aumlr oparingverkade av maumlnsklig verksamhet Dessutom faringr inte den nuvarande statusen inte foumlrsaumlmras Vid kon-flikt med viktiga samhaumlllsintressen som till exempel kraftproduktion kan vatten-foumlrekomster foumlrklaras som kraftigt modifierade I dessa vatten skall i staumlllet rdquogod ekologisk potentialrdquo uppnarings Det finns ocksaring moumljligheter till undantag i form av tidsfrist och mindre straumlnga kvalitetskrav aumln god ekologisk statuspotential om det finns tekniska ekonomiska eller naturgivna skaumll till detta

Vid klassificering av ekologisk status foumlr en sjouml eller ett vattendrag ska man foumllja ett visst moumlnster Enligt vattendirektivet vaumlger biolo-giska kvalitetsfaktorer som tex fisk och bot-tenfauna tyngst foumlljt av fysikalisk-kemiska faktorer och slutligen hydromorfologiska kva-litetsfaktorer Huvudsyftet med vattenfoumlrvalt-ningen aumlr att ekosystemet ska maring bra Statusen paring kvalitetsfaktorerna klassas i en femgradig skala daumlr rdquohoumlgrdquo motsvarar statusen i ett natur-ligt och oparingverkat vatten

HoumlgGod

Maringttlig

OtillfredsstaumlllandeDaringlig

RAPPORT NR 12009

Sammanvaumlgning till en gemensam ekologisk status goumlrs enligt principen rdquosaumlmst styrrdquo vilket innebaumlr att den biologiska kvalitetsfaktor som har saumlmst status faringr bestaumlmma vilken ekologisk status som sjoumln eller vattendraget faringr

Foumlrutom minst god ekologisk status ska vattnen ocksaring ha god kemisk status som innebaumlr att vissa graumlnsvaumlrden foumlr miljoumlgifter som tex metylkvicksilver inte oumlverskrids Om den ekologiska statusen aumlr saumlmre aumln rdquogodrdquo eller om statusen riske-rar att foumlrsaumlmras fraringn rdquohoumlgrdquo till rdquogodrdquo ska ett aringtgaumlrdsprogram uppraumlttas

I ett antal vatten kommer god ekologisk status inte vara moumljlig att uppnaring Det gaumlller saumlrskilt de foumlr vattenkraftsproduktion utbyggda sjoumlarna och vattendragen Under vissa foumlrutsaumlttningar kan undantag fraringn miljoumlkvalitetsnormen rdquogod ekolo-gisk statusrdquo medges Maringnga vatten anvaumlnds till samhaumlllsnyttiga verksamheter och att upphoumlra eller kraftigt foumlraumlndra dessa skulle kunna ge betydande sociala och ekonomiska konsekvenser Sjoumlar och vattendrag som har genomgaringtt stora fysiska foumlraumlndringar till foumlljd av saringdana verksamheter kan daumlrfoumlr pekas ut som kraftigt modifierade eller konstgjorda vattenfoumlrekomster Detta gaumlller om god ekologisk status inte kan uppnarings utan att det skulle faring en betydande negativ inverkan paring bland annat vattenkraftproduktion Till de utpekade fysiska foumlraumlndringarna houmlr hydrologiska (floumldes- och nivaringfoumlraumlndringar) samt morfologiska foumlraumlndringar (vattenfaringrans form och struktur)

Foumlr vattenfoumlrekomster som klassas som kraftigt modifierade eller konstgjorda och daumlr god ekologisk status inte kan uppnarings ska istaumlllet rdquogod ekologisk potentialrdquo uppnarings God ekologisk potential ska saring laringngt som moumljligt oumlverensstaumlmma med god ekologisk status sedan haumlnsyn tagits till de negativa effekterna av den fysiska modifiering som foumlranlett att vattenfoumlrekomsten kunnat klassas som kraftigt modi-fierad Sjoumlar och vattendrag som exploaterats foumlr vattenkraftsproduktion har foumlr-aumlndrats genom att vattenfloumldets maumlngd och variation har modifierats genom att livsmiljoumln har blivit fysiskt omstrukturerad framfoumlr allt i anslutning till tidigare forsstraumlckor och genom att dammar utgoumlr vandringshinder foumlr fisk och andra vattenorganismer

Den ekologiska potentialen klassas liksom den ekologiska statusen i en femgradig skala Foumlr att kunna faststaumllla god ekologisk potential boumlr man ha god kunskap om vilka biologiska vattenkemiska och hydromorfolo-giska foumlrharingllanden som skulle gaumllla om den aktuella vattenfoumlrekomsten var oparingverkad samt paring vilket saumltt den samhaumlllsnyttiga modi-fieringen goumlr att vattenfoumlrekomsten avviker fraringn detta idealtillstaringnd Att faststaumllla den ekologiska potentialen paring detta saumltt i praktiken visat sig vara ogenomfoumlrbart daring det dataunderlag som kraumlvs om biologi och andra miljoumlfoumlrharingllanden i kraftigdifierade vatten i stort sett saknas Daumlrfoumlr finns ett alternativt tillvaumlgagaringngssaumlatt faststaumllla den ekologiska potentialen i kraftigt modifierade eller konstgjo

Maximal

Maringttlig

Otillfredsstaumlllande

Daringlig

t mo-tt foumlr

rda vatten som innebaumlr att

modifierat vatten kan uppnaring sedan man vidtagit alla fysiska foumlrbaumlttringsaringt-bull Maximal ekologisk potential aumlr det ekologiska tillstaringnd som ett kraftigt

RAPPORT NR 12009

gaumlrder som inte har betydande negativ effekt paring aumlndamaringlet foumlr modifie-ringen

bull God ekologisk potential aumlr det ekologiska tillstaringnd som ett kraftigt modifierat vatten kan uppnaring sedan man vidtagit de fysiska foumlrbaumlttringsaringt-gaumlrder som har en betydande ekologisk effekt och som inte har betydande negativ effekt paring aumlndamaringlet foumlr modifieringen

En avgoumlrande fraringga foumlr nivaringn paring foumlrbaumlttringsaringtgaumlrderna aumlr vad som avses med begreppet rdquobetydande negativ effekt paring aumlndamaringlet foumlr modifieringenrdquo Varken Vattendirektivet eller svenska vaumlgledningar ger naringgon tydlig beskrivning av hur stort ekonomiskt intraringng som kan anses rimligt foumlr kraftbolag och andra verksam-hetsutoumlvare att baumlra Vissa aringtgaumlrder har potential att houmlja den ekologiska potentia-len vaumlsentligt till en liten kostnad i kraftproduktion

Saringdana aringtgaumlrder boumlr vara houmlgt prioriterade Ju mindre den foumlrvaumlntade ekologiska responsen aumlr desto laumlgre blir prioriteringen av aringtgaumlrden Vid omproumlvningar av gamla vattendomar som gjorts efter Vattenlagens infoumlrlivande i Miljoumlbalken 1999 har 5 av produktionsvaumlrdet kommit att gaumllla som en form av tumregel foumlr hur stor andel som kan garing till foumlrbaumlttringsaringtgaumlrder men enligt lagtext och foumlrarbeten skulle upp till 20 kunna anvaumlndas

Att genomfoumlra de olika arbetsmomenten i vattendirektivet aumlr ett omfattande arbete som aumlr baringde tids- och kostnadskraumlvande Sverige aumlr dessutom ett av de laumlnder som aumlr sent ute i foumlrharingllande till vattendirektivets tidsplan Foumlr att utfoumlra den status-klassning som vattendirektivet kraumlver behoumlvs biologisk och vattenkemisk prov-tagning Det finns mycket lite biologisk men aumlven vattenkemisk provtagning som kan anvaumlndas till statusklassningen inte bara i oumlvre delen av Aringngermanaumllven utan i hela Norrland Den hydromorfologiska kartering (biotopkartering mm) som finns att tillgaring aumlr dessutom av ringa omfattning

Den stora bristen paring data fraringn faumlltkarteringar och provtagningar har inneburit att ett stegvist och modellbaserat arbetssaumltt varit noumldvaumlndigt foumlr att genomfoumlra den kartlaumlggning som behoumlvs foumlr aringtgaumlrdsplaneringen Med hjaumllp av en paringverkansana-lys har saringvaumll miljoumlproblem som ekologisk status bedoumlmts

Den ekologiska statusen har bedoumlmts i en stegvis analys

1 Sjoumlar och vattendrag som bedoumlmts vara betydligt paringverkade av foumlrsurning oumlvergoumldning floumldes- och nivaringfoumlraumlndringar vandringshinder fraumlmmande arter flottledsrensningar och annan morfologisk paringverkan har faringtt klassificeringen maringttlig ekologisk status eller saumlmre

2 Foumlr vatten daumlr provtagningar utfoumlrts paring ett saumltt som innebaumlr att Naturvaringrdsver-kets bedoumlmningsgrunder varit tillaumlmpliga har en kompletterande bedoumlmning av den biologiska statusen utfoumlrts Riktade verifierande provtagningar har ocksaring ut-foumlrts i vatten med miljoumlproblem enligt paringverkansanalysen

3 Foumlr vatten daumlr en biologisk statusbedoumlmning har varit moumljlig har en slutlig ekologisk statusbedoumlmning gjorts daumlr saringvaumll underlaget fraringn paringverkansanalysen som den biologiska statusbedoumlmningen har ingaringtt i bedoumlmningsunderlaget

RAPPORT NR 12009

Bedoumlmningarna finns samlade i en databas som kan narings via laumlnken wwwvisslstse eller via karttjaumlnsten wwwvattenkartanse

RAPPORT NR 12009

Ekologiska miljoumlproblem i reglerade vatten

Naumlr de aumlldre vattendomarna utformades laringg fokus paring elproduktion och flottning men ofta ocksaring paringverkan paring tvaumlttmoumljligheter baringttransporter fiske som naumlring eller tillskott till husharingllningen mm Ekosystemtaumlnkande och biologisk maringngfald har inte haft naringgon saumlrskild betydelse vare sig som rdquomotstaringende kostnadrdquo eller som utgaringngspunkt naumlr det gaumlller begraumlnsning av vattenfoumlretagens skador eller eventuell skadekompensation

Figur 4 Exempel paring strandzon i en reglerad sjouml i det haumlr fallet Ransaren vid midsommar 2006

Vattenstaringndsfoumlraumlndringar i reglerade sjoumlar Vid en reglering av en sjouml foumlr kraftverksaumlndamaringl innebaumlr det att vattennivaringerna kommer att variera mycket mer aumln under normala foumlrharingllanden Den stora varia-tionen i vattenytan innebaumlr i sig ett oumlkat slitage av strandzonen vilket goumlr denna utarmad paring naumlring och vegetation samt foumlr det mesta tom paring vattenorganismer (Fig 4) Eftersom strandregionen oftast aumlr vaumlsentligast foumlr sjoumlars produktion saring medfoumlr regleringen att sjoumln blir mer naumlringsfattig

Foumlr omraringdet oumlvre Aringngermanaumllven foumlrekommer ett antal olika regleringsformer I Vojmsjoumln har dammen kompletterats foumlr att kunna houmlja vattennivaringn och daumlrmed den reglerade volymen med en saumlnkningskanal foumlr att kunna tappa ur stoumlrre andel av magasinets vatten Daumlrmed blir foumlrstarings urlakningarna och de negativa effek-terna stoumlrre Ju stoumlrre amplitud ndash skillnaden mellan laumlgsta och houmlgsta vattennivaring ndash ett magasin har desto allvarligare blir paringverkan paring ekosystemet Ransaren har en

RAPPORT NR 12009

regleringsamplitud paring 18 m och raumlknas som ett laringngtids- eller fleraringrsmagasin dvs det aumlr inte alla aringr det fylls och det fungerar som en form av back-up foumlr ned-stroumlms liggande kraftverk Kultsjoumln regleras med 5 m paring aringrsbasis och Malgomaj med 65 m med moumljlighet till korttidsreglering (maximal aumlndring av floumlde per driftsdygn aumlr 100 m3s) Vojmsjoumln regleras paring aringrsbasis med 8 m men genom moumlj-ligheten att aumlndra floumlden med upp till 75 m3s per driftsdygn och inga fastslagna bestaumlmmelser om nivaringer vid saumlrskilda tillfaumlllen saring innebaumlr det i praktiken att ma-gasinet Vojmsjoumln kan korttidsregleras Volgsjoumln med sin damm i utloppet raumlkna-des fraringn boumlrjan som en rdquoskadekompenseranderdquo aringtgaumlrd foumlr regleringarna uppstroumlms som medfoumlrde foumlr laringga vattennivaringer i Volgsjoumln under somrarna (daring magasinen fylldes) I och med anlaumlggandet av Volgsjoumlfors kraftverk i dammen saring kom aumlven Volgsjoumln att fungera som en reglerad sjouml De biologiska vaumlrdena i Aringngermanaumll-vens oumlvre delar har saringledes paringverkats oerhoumlrt starkt av regleringen

Aringrsrytmiken i en norrlaumlndsk reglerad sjouml (se Fig 23 och 28) innebaumlr att vatten-nivaringerna aumlr som laumlgst paring varingren efter att den toumlmts paring vatten foumlr kraftproduktion under vintern och som houmlgst paring foumlrsommaren efter snoumlsmaumlltning och varingrflod Detta medfoumlr att vattendrag som mynnar i reglerade sjoumlar under varingren kan ha stora arealer torr sjoumlbotten mellan vattendragsmynning och sjouml (Fig 5) Det innebaumlr att fiskar som lekvandrar paring varingren tex harr och nors faringr problem eller helt foumlrhind-ras att naring de vattendrag vari de ska reproducera sig Foumlr andra varingrlekande fiskarter som leker paring grunda omraringden tex gaumldda abborre och moumlrt kan det innebaumlra att rommen laumlggs paring grunt vatten och klaumlcks paring 10-15 m djup och laringngt fraringn land Arter som leker paring grunda steniga straumlnder tex roumlding och sik missgynandes ofta genom att bottnarna blottlades och rommen froumls

I aumlldre vattendomar skulle dessa skador kompenseras med utplantering av fisk eftersom det var fisket och inte naturvaumlrden biologi eller de lokala fiskstammar-nas genetiska integritet som var vaumlsentlig Foumlr Vojmsjoumlns del har man bla provat utplantering av kanadaroumlding och regnbaringge fraringn Nordamerika lax fraringn Namsen i Norge samt lax fraringn Vaumlnern och Oumlstersjoumln Saring haumlr 60 aringr efter regleringen kan man konstatera att utplantering av laxfisk inte har varit naringgon saumlrskilt framgaringngsrik metod foumlr att bevara vare sig fiske eller ekosystem i Vojmsjoumln eller i de flesta andra regleringsmagasin foumlr oumlvrigt

Figur 5 Laxbaumlckens mynningsomraringde i Malgomaj april 2007

RAPPORT NR 12009

Floumldesfoumlraumlndringar i reglerade vattendrag Daring vatten inneharinglls foumlr kraftproduktion brukar alltfoumlr stor andel av vattnet slaumlppas under vinterperioden eftersom elektriciteten daring haft houmlgst pris (Fig 6 och 7) Detta har inneburit en omvaumlnd vattenregim i foumlrharingllande till naturliga foumlrharingllanden vilket skapat stora skador paring det biologiska livet Med foumlr laringga floumlden under den produktiva sommarperioden begraumlnsas de tillgaumlngliga omraringdena foumlr bottenfauna och fisk Alltfoumlr houmlga floumlden samt stora och hastiga floumldesfoumlraumlndringar framfoumlr allt under vintern innebaumlr en grundlaumlggande stress foumlr ekosystemet I vaumlrsta fall medfoumlr det att organismer torrlaumlggs eller spolas bort Andra tvingas flytta mellan olika delar av vattendraget i takt med att floumldet foumlraumlndras Detta leder till oumlkad energiaringtgaringng under denna kritiska period paring aringret Ett annat problem aumlr underkylt vatten och issoumlrja paring bottnarna vilket drabbar bottenlevande smaringkryp Ibland accepteras tom att hela vattendragsstraumlckor periodvis torrlaumlggs vilket ju slaringr ut i stort sett allt akvatiskt liv

Aumlven om reglering av vatten under vissa perioder kan innebaumlra houmlga eller mycket houmlga floumlden saring finns alltid risk att vatten helt staumlngs av med torrlaumlggningar av om-raringden Det aumlr alltid det laumlgsta floumldet som begraumlnsar livet och moumljlighet till biodi-versitet i ett vattendrag

Inte bara laringga eller extremt laringga floumlden skapar problem i reglerade vattendrag utan aumlven extremt houmlga floumlden vid rdquoicke-normalardquo tider kan skapa onoumldiga pro-blem Vid de houmlga floumldena kan material fraringn naumlrliggande markomraringden skoumlljas ut i vattendrag med oumlkad naumlringstillfoumlrsel och oumlkad grumlig vid foumlr ekosystemet kaumlnsliga perioder Mycket naumlring i vattendrags lugnare partier kan foumlrorsaka syre-fattiga eller tom syrgasfria omraringden under isen och daumlrmed doumlda organismer som aumlr syrgaskraumlvande vilket de flesta organismerna i vattendrag aumlr Oumlkad grum-ling och naumlringstransport kan ocksaring leda till oumlkad bevaumlxning av bottnar vilket i sin tur bromsar upp vattenfarten och skapar gynnsamma biotoper foumlr tex gaumldda och andra arter som kan foumlraumlndra hela ekosystemets karaktaumlr

rimars maj jul

Floumld

median 1949-2006Median 1909-1948

Figur 6 Genomsnittsfloumlden i Vojmaringn vid Helitorp (maumltpunkten) efter att Vojmsjoumln blivit ett regleringsmagasin (blaring linje) Den rosa linjen visar de genomsnittliga oreglerade floumldena

RAPPORT NR 12009

AringseleaumllvenVojmsjoumlnQM_HELITORP2005-01-01 - 2007-07-23

Figur 7 De faktiska floumldena med onaturlig hastiga variationerna i Helitorp Vojmaringn fraringn januari 2005 till juli 2007

Vandringshinder vid dammar Dammar utan kraftverk utgoumlr i allmaumlnhet ett hinder foumlr fisk och annan vatten-bunden fauna att foumlrflytta sig fraringn den sidan till den andra I vissa fall aumlr det saring olyckligt att dammen foumlrhindrar fisk att ta sig till lek- eller uppvaumlxtomraringden eller till viktiga omraringden foumlr foumldosoumlk Sammantaget har detta laringngtgaringende konsekven-ser foumlr fiskbestaringnden och annan akvatisk fauna Ibland innebaumlr dammar att stroumlm-straumlckor omskapas till lugnvatten paring kortare eller laumlngre straumlckor med foumlljd att biotoper och ekosystem totalt foumlraumlndras En aspekt paring detta aumlr att transporten av naumlring organiskt material froumln mm stoumlrs eller hindras Den aumlr ju av grundlaumlggan-de betydelse foumlr vattendragets funktion

Figur 8 Regleringsutskovet vid Vojmsjoumldammen som exempel paring baringde moumljligheten att helt staumlnga vattentillfoumlrseln och dessutom skapats till ett definitivt vandrings-hinder daumlr fisk foumlrut vandrade fritt

RAPPORT NR 12009

Dammar foumlr reglering av vatten som Vojmsjoumldammen (Fig 8) finns oftast i ut-loppet av en sjouml Dessa omraringden aumlr i allmaumlnhet de produktivaste i vattendragen vilket innebaumlr att de inte bara utgoumlr reproduktionsomraringde foumlr en maumlngd fiskarter utan ocksaring viktiga omraringden med houmlg biologisk produktion foumlr organismer i alla delar av livscykeln Denna funktion foumlrsvinner som regel i och med att vandring foumlrhindras och dammens naumlrmiljouml foumlraumlndras morfologiskt

Kraftverksdammar inneharingller turbiner som i modernare och effektivare utform-ning doumldar det mesta av den fisk som foumlrsoumlker vandra nedstroumlms genom dem Olika fiskarter och storlekar aumlr olika kaumlnsliga men generellt kan anges att ju laumlngre fisk (tex vuxen aringl) desto stoumlrre risk att douml vid nedstroumlmsvandring genom kraftverk I vissa sammanhang har metoder foumlr att minska fiskvandring genom turbiner utvecklats med elektricitet luftbubblor laumlnsar vajrar mm Det har visat sig vara besvaumlrligt i verkligheten att foumlrhindra nedstroumlmsvandring foumlr olika arter och storlekar med rdquostandardmetoderrdquo utan varje plats maringste specialanpassas

RAPPORT NR 12009

Aringtgaumlrdsplanering i reglerade vatten ndash arbetsgaringng

Foumlr att kunna skapa saring goda ekologiska foumlrutsaumlttningar som moumljligt i reglerade vattenomraringden kraumlvs ett strukturerat och noggrant aringtgaumlrdsarbete I det haumlr projek-tet har vi daumlrfoumlr foumlrsoumlkt utveckla ett arbetssaumltt ndash rdquoAringngermanaumllvsmodellenrdquo - foumlr att kunna kvalitetssaumlkra aringtgaumlrdsplanering och genomfoumlrande av aringtgaumlrder i reglerade vattendrag Arbetssaumlttet inneharingller en beskrivning av hur man garingr till vaumlga vid analys av vattendomar kartlaumlggning av ekologisk status paringverkan paring vattenstaringnd floumlden och vandringsmoumljligheter planering av aringtgaumlrder med kostnadsuppskatt-ningar och bedoumlmning av konsekvenser foumlr nuvarande kraftproduktion Detta sammanfattas i en steg-foumlr-steg-modell

1 Ta reda paring vattnets ekologiska status och om det aumlr klassat som kraftigt modifierat Bedoumlmningarna finns samlade i en databas som kan narings via laumlnken wwwvisslstse eller via karttjaumlnsten wwwvattenkartanse Det garingr ocksaring bra att kontakta Vattenmyndigheten i distriktet eller beroumlrd laumlnsstyrelse

2 Komplettera och verifiera bedoumlmningen av ekologisk status I de flesta fall finns det luckor i myndigheternas bedoumlmningsunderlag eftersom arbetet ut-ifraringn Vattendirektivet aumlr ganska nytt Det kan finnas kompletterande under-soumlkningar hos Fiskeriverket universitet kommuner vattenvaringrdsfoumlrbund eller andra aktoumlrer Utifraringn dessa kompletteringar vilka boumlr kommuniceras med Vattenmyndigheten och Laumlnsstyrelsen kan det ocksaring behoumlvas ytterligare un-dersoumlkningar

3 Vaumllj ut vatten Det aumlr vaumlsentligt att prioritera vattenomraringden som inte har god ekologisk status Detta foumlr att erharinglla optimal effekt och foumlr att kunna aringtgaumlrda omraringden i den ordning som ger baumlst effekt paring kort och laringng sikt Omraringden med god eller houmlg ekologisk status boumlr inte faring houmlgsta prioritet

4 Finns vattendom eller motsvarande Det aumlr vaumlsentligt att veta vilka juridiska foumlrharingllanden som gaumlller foumlr omraringdet I beslut eller tillstaringnd kan ansvar foumlr aringt-gaumlrder och beslutade krav finnas Vattendomar och miljoumldomar finns hos Miljoumldomstolen inom det omraringde daumlr vattendraget ligger Aumlldre raumlttshandling-ar kan soumlkas hos landsarkiv eller i vissa fall stadsarkiv (se mer i naumlsta av-snitt)

5 Sammanstaumlll den inverkan paring vattenstaringnd floumlden och vandringsmoumljligheter som gaumlllande vattendom(ar) medfoumlr Det kan ibland ocksaring vara noumldvaumlndigt att undersoumlka domar foumlr anlaumlggningar uppstroumlms- eller nedstroumlms det aktuella omraringdet foumlr att skapa en helhetsbild

6 Sammanstaumlll andra verksamheter och naturfoumlrharingllanden som kan paringverka den ekologiska statusen Aumlven om vattendraget aumlr reglerat saring kan vattenomraring-det paringverkas av annat som aumlr av betydelse foumlr aringtgaumlrdsarbetet Det kan gaumllla reningsverk eller pumpstationer till dessa soptippar dikningsfoumlretag avverk-ningar jordbruksparingverkan kanaliseringar foumlrsurning mm

RAPPORT NR 12009

7 Sammanstaumlll vilka ekologiska vaumlrden som garingtt foumlrlorade eller skadats Utgaring baringde fraringn underlagen till ekologisk status och de kompletteringar och verifie-ringar som gjorts i punkterna 1 och 2 samt fraringn information i ansoumlkningar till vatten-miljoumldom Dessutom kan beskrivningar fraringn naumlrboende eller arkiv-material anvaumlndas Uppgifter som inte kommer fraringn undersoumlkningar utfoumlrda med verifierbara metoder kan vara svaringrbedoumlmda men boumlr aumlndaring vaumlgas in

8 Genomfoumlr samraringd med de som beroumlrs av aringtgaumlrderna Detta foumlr att diskutera vad som haumlnt i vattnet och hur god status ekologisk potential aringter kan uppnarings Att foumlra dialog med baringde myndigheter och beroumlrda maumlnniskor och foumlretag aumlr en viktig del av processhanteringen enligt Miljoumlbalken Det aumlr dessutom vauml-sentligt foumlr att kunna tillfoumlra ytterligare information om ursprunglig ekologisk status fler perspektiv kompletterande kompetenser mm

9 Fastslaring vad som utgoumlr god ekologisk statusgod ekologisk potential foumlr vatt-net Att definiera vilken maringlsaumlttning man har med aringtgaumlrderna ska ligga som underlag foumlr baringde ekonomiska oumlvervaumlganden och finansieringsalternativ samt foumlr hur dessa foumlrharingllanden kan maumltas

10 Ta fram aringtgaumlrdsfoumlrslag Foumlrst efter att ha genomfoumlrt ordentliga under-soumlkningar och tydligt definierat problemomraringden aumlr det meningsfullt att utar-beta aringtgaumlrdsfoumlrslag Anvaumlnd gaumlrna Naturvaringrdsverkets och Fiskeriverkets ma-nual foumlr restaurering av vattendrag som kaumllla

11 Bedoumlm de ekologiska effekterna av aringtgaumlrderna (jaumlmfoumlr med punkt 7 ovan) saring vaumll i det aktuella vattnet som i naumlrliggande omraringden

12 Bedoumlm effekter paring andra naturvaumlrden och kulturmiljoumler

13 Bedoumlm kostnader foumlr aringtgaumlrderna

14 Bedoumlm den ekonomiska nyttan av aringtgaumlrderna och konsekvenserna foumlr kraftproduktionen

15 Presentera foumlrslag och bakgrund i samraringd med beroumlrda aktoumlrer

16 Initiera aringtgaumlrderna

RAPPORT NR 12009

Vattendomar I Sverige hanteras proumlvning av vattenverksamhet sedan 1999-01-01 genom Miljouml-balken (1998808) Samtliga vattendomar som analyserats i den haumlr pilotstudien aumlr faststaumlllda enligt den gamla Vattenlagen fraringn 1918 Trots att man borde varit medvetna om baringde kungsaringdreinstitutet och nyproumlvningsinstitutet vilket moumljliggoumlr nyproumlvning 55 aringr efter byggnadstidens utgaringng saring kan inte detta sparingras i vare sig domar ansoumlkningar erinringar eller annat material foumlr de i den haumlr rapporten be-handlade vattendomarna Man kan foumlrstarings konstatera att i den aumlldre lagstiftningen var det fiskets bedrivande som stod i fokus och inte fisken som organism eller ekosystemet som helhet

Liksom vattendomstolarna aumlr miljoumldomstolarnas arbetsomraringden anpassade till avrinningsomraringden vilket ju inte aumlr fallet foumlr tillsynsmyndigheterna - laumlnsstyrel-serna Miljoumldomstolarna finns i Umearing Oumlstersund Nacka Vaumlnersborg och Vaumlxjouml Kontaktuppgifter foumlr dessa finns paring httpwwwdomstolsetemplatesDV_InfoPage____907aspx De regionala miljouml-domstolarna aumlr en del av tingsraumltten och har bland annat domare miljoumlraringd och beredningsjurister anstaumlllda Naumlr en regional miljoumldomstol doumlmer ska som huvudregel en juristdomare ett miljoumlraringd samt tvaring sakkunniga ledamoumlter delta Miljoumlraringden har teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och erfarenhet av miljouml-fraringgor De sakkunniga ledamoumlterna bidrar med erfarenheter av kommunal eller industriell verksamhet och offentligt miljoumlvaringrdsarbete

Miljoumldomstolarnas avgoumlranden kan oumlverklagas till Miljoumloumlverdomstolen som finns i Svea hovraumltt Miljoumloumlverdomstolen aumlr i vissa fall slutinstans och hanterar inte bara prejudicerande maringl aumlven om det kraumlvs proumlvningstillstaringnd foumlr att maringl skall be-handlas av miljoumloumlverdomstolen Houmlgsta domstolen aumlr slutinstans foumlr maringl som i foumlrsta instans proumlvats i regional miljoumldomstol

I ett miljoumlmaringl staringr soumlkanden foumlr sina kostnader och aumlven i skaumllig maringn foumlr kostna-der foumlr motparter som aumlr sakaumlgare Det kan gaumllla juridiska eller biologiska ombud men bara i den utstraumlckning som domstolen (och soumlkanden) finner skaumllig Foumlr den som blir rdquoutsattrdquo foumlr en exploatering av sin egendom finns ingen offentlig ekono-misk hjaumllp utan ersaumlttningar utgaringr foumlrst efter verkstaumllld miljoumldom Den som aumlr part i en tingsraumltt har raumltt till ombud aring statens vaumlgnar oberoende om man aumlr brottsling eller brottsoffer Det kan foumlrefalla lite inkonsekvent att inte samma foumlrharingllande gaumlller om man aumlger vatten som om man aumlger en cykel ifall det finns naringgon som aumlr intresserad av den

Hur faringr man fram uppgifter om vattendomar Anlaumlggningar i form av tex dammbyggnader foumlr kvarnar saringgar och annat som anlades foumlre Vattenlagens tillkomst 1918 har saumlllan naringgon vattendom och kan moumljligtvis ha dokumenterats i naringgon haumlradsraumltt eller annan aumlldre instans Det van-liga aumlr att de existerar utifraringn urminnes haumlvd utan vidare dokumentation Naumlr det gaumlller rdquomodernarerdquo anlaumlggningar finns det vattendom eller efter 1999 miljoumldom paring anlaumlggningen med villkor foumlr dess drift

RAPPORT NR 12009

Foumlr att soumlka efter en befintlig vattendom kan man antingen garing via huvudflodomraring-dets vattenregleringsfoumlretag i detta fall Aringngermanaumllvens Vattenregleringsfoumlretag vilka brukar ha god information om gaumlllande vattendomar inom sitt omraringde Den vanligare vaumlgen aumlr att garing via den miljoumldomstol som ansvarar foumlr det omraringde man har intresse av Foumlr Aringngermanaumllvens del aumlr det miljoumldomstolen i Oumlstersund som gaumlller

Som exempel foumlr metod att faring uppgifter om en del av en vattendom kan fraringgan om vattenhusharingllningsbestaumlmmelser foumlr Vojmsjoumln anvaumlndas Naumlr fraringgestaumlllningen aumlr saring tydlig aumlr det enklaste aumlr att ringa till miljoumldomstolen och begaumlra kopior paring detta Om man ska genomfoumlra soumlkningen sjaumllv vilket i det haumlr fallet aumlr foumlrnuftigt efter-som foumlrharingllandena aumlndrats under den mer aumln 30 aringr laringnga processen med Vojm-sjoumlns reglering Figurerna 9-12 visar exempel paring arbetsgaringng

Figur 9 I miljoumldomstolens arkiv finns en karta paring vaumlggen varifraringn man faringr soumlka fram inom vilket kVojmsjoumlns regleringsdamm ligger Kartan till vaumlnster visar med gulmarkering det omraringde som taumlcks av miljouml-domstolen i Oumlstersund Kartblad med stoumlrre skala och daumlrmed detaljrikedom hittar man i att arkivskaringp brevid kartan

artblad

Figur 10 Naumlr man kartskaringpet hittat till vilket delomraringde Vojmsjoumln houmlr faringr man garing till dagboumlckerna (ovan) och leta reda paring Avrinningsomraringde 38 Band II daumlr under rubriken 38 IV man hittar Vojmaringns dagboksblad

RAPPORT NR 12009

Figur 11 Till vaumlnster ser man paumlrmens foumlrsta sida daumlr Vojmaringn staringr laumlngst ner Paring bilden till houmlger aumlr det foumlrsta av de 6 dagboksblad som gaumlller Vojmsjoumlns reglering 1947-95 och bestaringr av 34 del-domar i vattendomstol 12 domar i vattenoumlverdomstol och en dom i HD

Figur 12 I dagboken finns varje deldom upplagd i loumlpnummerordning utifraringn det datum daring dom i vattendomstolmiljoumldomstol fallit I faumlltet efter datum foumlr dom finns en kort beskrivning av domens inneboumlrd och daumlrefter ett faumllt foumlr oumlvriga anteckningar som kan gaumllla oumlverklagan och utfall i houmlgre instans

Naumlr man i dagboksbladen hittat dom nr 46 fraringn 1950-08-11 rdquoTillstaringnd att reglera vattnets avrin-ninghelliprdquo saring garingr man till bokhyllan med domar (bil-den till vaumlnster) och letar upp boken med domar 1950 Domarna aumlr sorterade per aringr i kronologisk ordning och foumlr den dom vi soumlker anges i dagboksbladet nr 46 vilket betyder att den dom vi soumlker aumlr den 46e domen i Mellanbygdens vatten-domstol 1950 Eftersom det aumlr en saring pass komplex dom faringr man garing vidare i dagboken foumlr att se att 1962-04-02 finns en deldom om rdquoaumlndrade vatten-husharingllningsbestaumlmmelserrdquo

foumlr

Foumlr att kunna utlaumlsa vilka bestaumlmmelser som gaumlller eftersom en vattendom ofta anger att rdquotillstaringnd laumlmnas i stort sett i enlighet med ansoumlkanhelliprdquo maringste man soumlka vidare i ansoumlkningshandlingar och oumlvrigt material i aumlrendet Aumlven detta finns arkiverat hos miljoumldomstolen Foumlr Vojmsjoumlns reglering finns de 54 boumlckerna nere i kaumlllararkivet I vattendomar haumlnvisas antingen till aktsidor eller aktbilagor fraringn vilka man kan hitta de ursprungliga foumlrslagen erinringarna yttrandena osv Dessa ligger i kronologisk ordning och eftersom allt material finns noggrant arki-verat saring blir det en omfattande och grannlaga uppgift att tex garing igenom akten foumlr Vojmsjoumlns reglering som ju paringgaringtt under 48 aringr

RAPPORT NR 12009

Hur kopplar man sjoumlregleringar till raumltt kraftverk Foumlr omproumlvningar eller aumlndringar av foumlrharingllanden i en vattenverksamhet vatten-kraftverk diknings- eller kanalprojekt aumlr det vaumlsentligt att kunna definiera par-terna I de flesta fall aumlr det relativt tydligt vem som aumlr ansvarig verksamhetsut-oumlvare och daumlrmed ocksaring vem som ansvarar foumlr drift och kostnader Foumlr vissa vat-tenregleringar har de utfoumlrts i syfte att foumlrbaumlttra vattenhusharingllningen foumlr nedstroumlms liggande vattenkraftverk Det foumlrharingllandet gaumlller i det haumlr omraringdet tydligast foumlr Ransaren och Vojmsjoumln vilkas regleringsdammar saknar kraftverk Malgomaj och Volgsjoumln har daumlremot kraftverk i sina regleringsdammar varfoumlr den direkta kopplingen mellan den reglerade sjoumln och vattenkraftverket blir ganska tydlig Men BullerforsensMalgomajs kraftverk har ju aumlven nytta av regleringen av de uppstroumlms liggande vattenmagasinen Ransaren och Kultsjoumln och ska daumlrfoumlr bidra till deras funktion och drift (Fig 2) Malgomajs reglering utgoumlr ju aumlven re-gleringsmagasin foumlr de nedstroumlms liggande kraftverken Foumlr Volgsjoumlfors har man foumlrutom Ransaren och Kultsjoumln aumlven nytta av regleringen i Malgomaj och Vojmsjoumln Detta regleras genom avtal som finns tillgaumlngliga i miljoumldomstolens arkiv via Aringngermanaumllvens Vattenregleringsfoumlretag (AringVF)

Foumlr Vojmsjoumln var staten genom Vattenfall ensam soumlkande fraringn boumlrjan (se mer i separat kapitel) Allt eftersom det anlades fler kraftverk i Aringngermanaumllven definie-rade Vattendomstolen i deldom 1956-07-09 vilka stroumlmfall och dess aumlgare som skulle bidra till Vojmsjoumlns reglering (Tab 3) I Malgomajs reglering 1958-05-20 kompletteras stroumlmfall och aumlgare aumlven med fallhoumljder

Foumlrutom den aktuella uppfattningen om var vattenkraftverk fanns eller borde an-laumlggas saring faringr man en uppfattning av aumlgarbilden i Aringngermanaumllven i mitten av 1950-talet Foumlr att faring en klar bild av deras inboumlrdes foumlrharingllanden och hur stor andel var och en var skyldig till saring maringste man undersoumlka sjaumllva avtalet daumlr man faringr vilka procentuella delar respektive stroumlmfall hade i Vojmsjoumlns reglering

Liknande definitioner av vilka stroumlmfall med andelar finns foumlr oumlvriga regerings-dammar men det kan ocksaring utgoumlra en komplikation naumlr tex naringgon ska staring till svars foumlr bristfaumlllig hantering av en damm eller omproumlvning av villkoren i en vat-tendom Foumlr Malgomajs reglering 1958 gjorde Vattendomstolen en uppdelning efter antal turbinhaumlstkrafter i nedstroumlms liggande kraftverk foumlr att avgoumlra re-gleringsavgifter Foumlr outbyggda stroumlmfall faststaumllldes de aringrliga regleringsavgif-terna till 250 kr och foumlr utbyggda till 400 kr per turbinhaumlstkraft

Vid Malgomajs reglering (D 81953 1956-06-09) angavs att laxfisket nedstroumlms Forsmo tog skada av de oumlkade vintervattenfoumlringarna Haumlr angav soumlkande att Malgomajs reglering foumlrorsakade 10 laxfiskeskadan rdquonedom Lasele till Faxaumllvens mynningrdquo och 15 rdquonedom Faxaumllvens mynningrdquo

RAPPORT NR 12009

Tabell 1 De kraftverk i Aringngermanaumllven som har nytta av Vojmsjoumlns reglering med uppgivna effekter och beraumlknade aringrsproduktion enligt hemsidor Svensk Energi eller Energimyndighe-ten Intaumlkter beraumlknas paring genomsnittspriset paring spotmarknaden under 2008 Andel anger andel av den samlade aringrsproduktionen i rdquoFraringn Vojmsjoumln rdquo avses en uppskattning av hur stor andel respektive kraftverk har av Vojmsjoumlns vatten och kolumnen till houmlger daumlrom anger hur stor andel respektive kraftverks andel av aringrsproduktionen som haumlrstammar fraringn Vojmsjoumln rdquoAv Vojmsjrdquo anger respektive kraftverks andel i nytta eller kostnad av Vojmsjoumlns reglering

Kraftverk Effekt Aringrsprod Aringrsfoumlrsaumlljning Andel Av Vojmsj(MW) (GWh) (kr) () ()

Gubbseleforsen 85 41 775 375 kr 161 100 16 390Volgsjoumlfors 20 60 29 439 353 kr 113 50 06 137Stenkullafors 57 235 115 496 625 kr 444 50 22 539Aringsele 116 57 011 100 kr 219 50 11 266Haumlllby 84 341 167 592 975 kr 644 50 32 781Gulsele 68 334 164 152 650 kr 631 50 32 765Degerforsen 63 319 156 780 525 kr 602 50 30 731Edensforsen 67 344 169 067 400 kr 650 50 32 788Laringngbjoumlrn 92 401 197 081 475 kr 757 50 38 919Lasele 140 665 326 830 875 kr 1256 50 63 1524Naumlmforsen 113 730 358 776 750 kr 1378 30 41 1004Moforsen 135 641 315 035 475 kr 1210 30 36 881Forsmo 155 730 358 776 750 kr 1378 30 41 1004Solleftearingforsen 62 295 144 985 125 kr 557 20 11 270

Summa 2 602 802 453 kr 10000 412 10000

Fraringn Vojmsjoumln

Tabell 2 Vid kraftproduktion anvaumlnder man ofta som grov beraumlkning en formel foumlr att faring en uppfattning om produktionseffekten fallhoumljd (m) x floumlde (m3s) x 8 = effekt (kW) Om den formeln anvaumlnds paring de kraftverk som har eller kan ha nytta av Vojmsjoumlns vatten och re-glering utgaringende fraringn maringnadsmedelvattenfoumlringen fraringn Vojmsjoumln 1949-2006 paring 3988 m3s saring skapas foumlljande foumlrdelning

Kraftverk Fallhoumljd AndelGubbseleforsen 41 775 375 kr 827Volgsjoumlfors 8 22 360 143 kWh 10 989 451 kr 217Stenkullafors 24 67 080 429 kWh 32 968 354 kr 652Aringsele 11 30 745 197 kWh 15 110 496 kr 299Haumlllby 29 81 055 518 kWh 39 836 761 kr 788Gulsele 29 81 055 518 kWh 39 836 761 kr 788Degerforsen 24 67 080 429 kWh 32 968 354 kr 652Edensforsen 285 79 658 010 kWh 39 149 920 kr 775Laringngbjoumlrn 34 95 030 608 kWh 46 705 168 kr 924Lasele 54 150 930 965 kWh 74 178 796 kr 1468Naumlmforsen 247 69 036 942 kWh 33 929 931 kr 671Moforsen 281 78 540 002 kWh 38 600 448 kr 764Forsmo 34 95 030 608 kWh 46 705 168 kr 924Solleftearingforsen 92 25 714 164 kWh 12 637 869 kr 250

505 392 851 kr 10000

Aringrsproduktion fraringn Vojmsjoumln

RAPPORT NR 12009

Enligt Energimyndigheten 2006 saring producerar vattenkraftverken i Aringngermanaumllven i genomsnitt 7 100 GWharingr vilket med genomsnittspriset paring spottmarknaden under 2008 (491475 oumlrekWh) innebaumlr att Aringngermanaumllvens vatten producerar elektricitet foumlr naumlstan 35 miljarder kronor per aringr Till detta ska aumlven intaumlkter foumlr foumlrsaumlljning av elcertifikat (ungefaumlr 30 oumlre(kWh under 2008) laumlggas

Vid beraumlkningar i ansoumlkan till Vojmsjoumlns reglering 1946 angavs nettonyttan av dammen till 7275 Mkr foumlr enbart Naumlmforsen och Forsmoforsen vilka inte var utbyggda till dagens nivaringer Enligt SCB har prisoumlkningen sedan 1946 varit 1 776 vilket innebaumlr att nettonyttan foumlr Vojmsjoumldammen skulle vara 1365 Mkr foumlr begraumlnsat utbyggda Naumlmforsen och Forsmoforsen

Tabell 3 Vattendomstolen definierade i deldom 1956-07-09 vilka stroumlmfall och dess aumlgare som skulle bidra till Vojmsjoumlns reglering

Stroumlmfall Fallhoumljd (m) Aumlgare

I Vojmaringn

Bredselsforsen - Stridselsforsen Gulsele aktiebolag

Granselsforsen ndash Baumlskseleforsen Gulsele aktiebolag

Gubbselsforsen Vilhelmina elektriska kraftaktiebolag

I Aringngermanaumllven

Meseleforsen ndash Raringseleforsen 9 Gulsele aktiebolag Kronan

Brattforsen ndash Stenkullaforsen 129 Kronan Gulsele aktiebolag

Haumlllaforsen ndash Haumlllbyforsen 288 Gulsele aktiebolag Graningeverkens aktiebolag

Gulseleforsen 287 Gulsele aktiebolag

Flyforsen ndash Degerforsen 24 Gulsele aktiebolag Graningeverkens aktiebolag

Edsforsen (efter utbyggnad benaumlmnd Edensforsen) 275 Graningeverkens aktiebolag

Laringngbjoumlrn ndash Tarseleforsen 35 Kronan

Garingreleforsen ndash Laseleforsen ndash Holaforsen 53 Kronan

Naumlmforsen 247 Kronan

Moforsen 265 Kraringngede aktiebolag

Forsmoforsen 34 Kronan

Solleftearingforsen 72 Graningeverkens aktiebolag

RAPPORT NR 12009

Omproumlvning av vattendomar Enligt Vattenlag (1918523) gaumlllde huvudprincipen att ett lagakraftvunnet beslut om tillstaringnd till ett vattenfoumlretag skulle gaumllla foumlr all framtid Detta under foumlrut-saumlttning att det togs i bruk under den tid beslutet angav eller om soumlkande begaumlrde tidsbegraumlnsning i tillstaringndet I praktiken innebar det att vattendom enligt den gamla Vattenlagen inte gick att omproumlva Daumlremot fanns regler om Kungsaringdre-institutet (1 kap 5-13 sectsect) som innebar en skyldighet foumlr aumlgare till en vattenbygg-nad i vissa stoumlrre vattendrag att utan ersaumlttning laringta intill 13 av vattenmaumlngden eller fallhoumljden tas i anspraringk foumlr vissa aumlndamaringl tex flottning allmaumln farled och fiske Det fanns aumlven ett sk nyproumlvningsinstitut (4 kap 5-8 och 16 sectsect) daumlr foumlreta-garen i vissa fall utan ersaumlttning kan faring finna sig i nya villkor som kunde medfoumlra en viss ekonomisk foumlrlust Omproumlvning enligt det senare kunde genomfoumlras foumlrsta garingngen 55 aringr efter byggnadstidens utgaringng vilket innebaumlr att regleringsmagasinen i oumlvre Aringngermanaumllven numera skulle kunna underkastas dessa bestaumlmmelser

Samma grund gaumlller fortfarande dvs att en ilagakraftvunnen dom gaumlller men en del av villkoren foumlr tillstaringndet kan omproumlvas Detta under foumlrutsaumlttning att saumlrskil-da skaumll finns I detta stycke skiljer sig Miljoumlbalkens regler om vattenfoumlretag fraringn andra verksamheter som regleras i den balken

I och med den nya Vattenlagen (1983291) inskrevs moumljligheter att omproumlva aumlven vattendomar beslutade enligt den gamla Vattenlagen Som naringgon form av brask-lapp skrevs daring in om ersaumlttningar vid omproumlvningar Man kan maumlrka att ersaumltt-ningar foumlr omproumlvning finns i kapitel 9 och omproumlvning behandlas foumlrst i kapitel 15 Det kan observeras att i Vattenlagen fraringn 1983 anges foumlr omproumlvning att rdquofaringr saringdana villkor inte foumlreskrivas som medfoumlr att aumlndamaringlet med foumlretaget inte kan tillgodoses eller att foumlrutsaumlttningarna foumlr detta rubbas avsevaumlrtrdquo Verksamhets-tillstaringndet gaumlllde men vissa rdquosmaumlrrerdquo villkor kunde justeras

Omproumlvningsmoumljligheterna enligt Vattenlagen var behaumlftad med en hel del be-graumlnsningar bla i sect 10 2dra stycket och sect 7 att endast Kammarkollegiet kunde omproumlva domar samtidigt som staten i form av Vattenfall var den dominerande aumlgaren av vattendomar Att man daumlrparing la till om ersaumlttningar enligt nedan gjorde det inte enklare Det foumlrekommer tom uppgifter som goumlr gaumlllande att staten inte budgeterade pengar till Kammarkollegiet foumlr omproumlvning av vattendomar och att man paring saring vis kunde obstruera processen i sin helhet

I Miljoumlbalken har kretsen av myndigheter som kan initiera och driva en omproumlv-ning utoumlkats till att innefatta aumlven laumlnsstyrelsen och Naturvaringrdsverket foumlrutom tillstaringndsinnehavaren och Kammarkollegiet (kap 25 sect 3)

I Vattenlagen fraringn 1983 angav man i kapitel 3 sect 11 rdquoOm naringgon vill utfoumlra ett vat-tenfoumlretag som kan skada fisket aumlr han skyldig att utan ersaumlttning vidta och foumlr framtiden underharinglla behoumlvliga anordningar foumlr fiskens framkomst eller fiskets bestaringnd slaumlppa fram vatten foumlr aumlndamaringlet samt iaktta de villkor i oumlvrigt som paring grund av foumlretaget kan behoumlvas till skydd foumlr fisket i det vatten som beroumlrs av vattenfoumlretaget eller i naringgot angraumlnsande vattenomraringde Om nyttan av en ifraringga-satt anordning eller ett villkor inte skaumlligen kan anses motsvara den kostnad som daumlrigenom skulle aringsamkas foumlretagaren kan han befrias fraringn saringdan skyldighetrdquo Denna regel kan man ju tolka som att man ska ta haumlnsyn till fisken under foumlrut-

RAPPORT NR 12009

saumlttning att det inte kostade pengar Tyvaumlrr skapade detta i maringnga fall en attityd hos soumlkandesidan i synnerhet naumlr soumlkande var ett stoumlrre foumlretag med huvudkontor laringngt fraringn platsen foumlr vattenfoumlretaget om att skada paring fiske kunde kompenseras med smaringpengar eller viss utplantering av fisk Det var foumlrst i samband med Miljouml-balkens intraumlde som begreppet biologisk maringngfald och ekosystem fick genklang hos vissa exploatoumlrer av vatten

I sect 13 Lag med saumlrskilda bestaumlmmelser om vattenverksamhet (1998812) finns det aumlven en lite enklare vaumlg att faring miljoumldomstolen att justera villkoren i tappningar

Det har ibland anfoumlrts att det skulle vara foumlr dyrt foumlr samhaumlllet att anvaumlnda saringvaumll Vattenlagens som Miljoumlbalkens moumljligheter till omproumlvning av vattendomars vat-tenhusharingllning foumlr den allmaumlnna miljoumlvaringrden eller det allmaumlnna fisket I Vatten-lagen uttrycktes det som rdquoav omproumlvning till foumlrmaringn foumlr det allmaumlnna fiskeintres-set allmaumln farled allmaumln hamn allmaumln flottled eller haumllsovaringrden eller vid om-proumlvning enligt 15 kap 3 sect eller 9 sect foumlrsta meningen till foumlrmaringn foumlr den allmaumlnna miljoumlvaringrden aumlr tillstaringndshavaren skyldig att utan ersaumlttning taringla viss del av foumlr-lusten eller inskraumlnkningenrdquo

Den del som inte ersaumltts avser den sammanlagda foumlrlusten eller inskraumlnkningen till foumlljd av skilda omproumlvningar som nu angetts och av vattenfoumlretag som avses i 15 sect och motsvarar i fraringga om

rdquo1 vattenkraftverk houmlgst en femtedel och laumlgst en tjugondel av produktionsvaumlrdet av den vattenkraft som enligt meddelat tillstaringnd kan uttas vid kraftverket efter avdrag foumlr den del av produktionsvaumlrdet som aumlr att haumlnfoumlra till vattenregleringar

2 vattenreglering foumlr kraftaumlndamaringl houmlgst en femtedel och laumlgst en tjugondel av det till regleringen haumlnfoumlrliga produktionsvaumlrdet av den vattenkraft som enligt meddelade tillstaringnd kan uttas vid varje kraftverkrdquo (kap 9 sect 14) I Miljoumlbalkens kapitel 31 sect 22 aumlr syftet ungefaumlr detsamma

RAPPORT NR 12009

Biologisk aringterstaumlllning i reglerade vatten I grunden skiljer sig inte metoderna foumlr biologisk aringterstaumlllning i reglerade vatten fraringn andra vatten Fiskeriverket och Naturvaringrdsverket har publicerat en rapport om ekologisk restaurering av vattendrag som fungerar aumlven foumlr reglerade vatten (httpwwwfiskeriverketseservicevarorochtjansterekologiskrestaureringavvat-tendrag46c4377b411c8913db65800035html) Vad man alltid maringste ta reda paring foumlr reglerade vatten aumlr vilka vattenhusharingllningsbestaumlmmelser som gaumlller och an-passa aringtgaumlrderna i vattendrag efter de laumlgsta tillaringtna floumldena Naumlr det gaumlller aringtgaumlr-der i vatten som reglerats under laumlngre tider behoumlver de vara omfattande eftersom foumlrharingllandena i allmaumlnhet har blivit mycket paringverkade Dessutom hanteras i maringnga fall vattenhusharingllningen paring ett biologiskt foumlrkastligt vis vilket i maringnga fall aumlr helt omedvetet eftersom inga analyser av effekterna gjorts efter regleringsaringt-gaumlrderna Att granska vattendomar eller annan tillstaringndsdokumentation och daumlr-efter diskutera foumlrharingllandena med tillstaringndsinnehavaren kan vara den allra baumlsta aringtgaumlrden foumlr aringterstaumlllning daring man kan faring naturligare floumlden med minimal insats

Aringtgaumlrder i reglerade sjoumlar Att vattenytan i reglerade sjoumlar varierar mycket och ofta aumlr laumlgst under vintern innebaumlr att strandregionen rdquoskoumlljs utrdquo Ju stoumlrre regleringsamplituden aumlr desto stoumlrre och snabbare sker urlakning och daumlrmed oumlkad naumlringsfattigdom (oligotrofi-ering) Foumlr att minska naumlringsfattigdomen i de reglerade sjoumlarna skulle man kunna taumlnka sig att skogbrukets omfattande hyggen i anslutning till magasinen skulle ha tillfoumlrt naumlring i kompenserande omfattning men foumlr detta finns inget stoumld Foumlr Malgomaj har en kassodling av roumlding startats och haumlr aumlr en av de foumlrvaumlntade po-sitiva effekterna att kassodlingen ska bidra med naumlring till Malgomaj via foder-rester och avfoumlring (fekalier) En viktig foumlrvaumlntning aumlr nog att det alltid blir ett visst rdquosvinnrdquo fraringn en fiskodling och att man ska faring en rdquoofrivilligrdquo utplantering av Hornavanroumlding i Malgomaj Innebaumlr det att nuvarande ekosystem laringt vara ordentligt stoumlrt kommer att foumlraumlndras Paring vilket saumltt i saring fall Att foumlrst reglera vattnet och sedan hoppas paring att naringgon annan potentiellt stoumlrande verksamhet skall mildra skadorna genom foumlrorenande utslaumlpp som inte hamnar daumlr det behoumlvs i strandzonen aumlr foumlrgaumlves Fiskodling kan vara en liten del i ett aringtgaumlrdspaket som kraumlvs men innebaumlr ingen loumlsning foumlr skadan paring Malgomaj Fiskodlingen kan inte ersaumltta en skadad strandzon med dess naturligt houmlga produktion och dess funktion som habitat foumlr fisklek bottendjur och barnkammare foumlr fisk Den utarmade starndzonen finns kvar fiskars vandringar hindras alltjaumlmt och bottnarna fryser igen vintertid ndash med sina smaringdjur och fiskrom

Sannolikt kunde man istaumlllet minska skadorna genom laringngsammare oumlkningar och minskningar av regleringsnivaringerna och kanske i synnerhet foumlrsoumlka haringlla en jaumlm-nare vattennivaring under isfri period saring att strandzonen har naringgon chans att bevaumlxas

Foumlr att minska skador foumlr varingrlekande fiskar av typ abborre och gaumldda har man i vissa fall skapat grunddammar som blivit naringgon form av refug i regleringsmaga-sinet med bibeharingllit en vattennivaring aumlven efter vinterns avtappning Foumlr de fall den metoden anvaumlnts har den anvaumlnts paring bara begraumlnsade omraringden och inte foumlljts upp eller aringtminstone dokumenteras bristfaumllligt Med strategiskt utplacerade och vaumll

RAPPORT NR 12009

planerade grunddammar som refuger borde kunna fungera och skapa foumlrutsaumltt-ningar foumlr att bibeharinglla aringtminstone restbestaringnd av abborre moumlrt och gaumldda Att avskaumlrma grunda omraringden i detta syfte torde inte medfoumlra naringgra stoumlrre foumlrluster i regleringsvolymer och daumlrmed ett begraumlnsat ingrepp i regleringsraumltten Eftersom vattentrycket i dessa refuger ofta torde bli relativt begraumlnsat saring borde kostnaderna foumlr uppfoumlrande vara rimliga med tanke paring foumlrvaumlntade effekter

Foumlr fiskarter som leker i rinnande vatten och foumlretar lekvandringar paring varingren borde den sjoumlbotten som aumlr torr efter vintern anpassas saring att vattnet fraringn vattendraget fortsaumltter som ett vattendrag aumlven oumlver den torra sjoumlbotten Vid undersoumlkningar av baumlckmynningar i reglerade sjoumlar verkar haumlnsyn till varingrvandrare baringde upp- och nedstroumlms vara foumlrsummad Kostnader foumlr dessa aringtgaumlrder torde vara oerhoumlrt be-graumlnsade i foumlrharingllande till foumlrvaumlntade vinster

Aringtgaumlrder i reglerade vattendrag De stoumlrsta negativa effekterna av regleringar foumlr vattendrag aumlr de stora variatio-nerna i floumlden som aumlr vanligt foumlrekommande I vissa sammanhang tillaringts nolltapp-ningar vilket aumlr biologiskt fullstaumlndigt foumlrkastligt I andra fall tillaringts stora varia-tioner i floumlden tom under samma dygn eller inom enstaka timmar Ju stoumlrre va-riationer som genomfoumlrs i floumlden desto mer omfattande blir skadorna Vid torr-laumlggning (nolltappning) kan vattendraget bli totalskadat Ett ytterligare hot foumlr ekosystemet i reglerade vattendrag aumlr rensningarna som ofta foumlretas foumlr att skapa rdquojaumlmnardquo och taumlmligen sterila bottnar Rensningarna har ibland sitt ursprung i flott-ningsepoken men lika ofta har omraringden naumlrmast nedstroumlms rensats foumlr att vattnet ska rinna undan snabbare Man kan tex studera utloppskanalen ur Vojmsjoumldam-men (Fig 20) daumlr det inte borde spela naringgon roll foumlr vattenfarten i Naumlmforsen och Forsmoforsen om botten i saumlnkningskanalen nedstroumlms Vojmsjoumln har en varierad bottenstruktur och vattenfloumlde aringret runt

De enda saumlttet att minska skadorna i vattendrag nedstroumlms reglerande magasin aumlr att

- aldrig acceptera noll-tappning inte heller teknik som helt kan stoppa vattenfloumldet med automatik

- aldrig acceptera hastiga floumldesfoumlraumlndringar som de som gaumlller foumlr Vojmsjoumln (lt75 m3s per dygn) och Malgomaj (lt100 m3s per dygn)

- i saring stor utstraumlckning som moumljligt foumlrsoumlka efterlikna de naturliga floumldes-regimerna med houmlgst floumlden under varingrflod och houmlstregn och laumlgre under vinter och houmlgsommar (Kanske kan anvaumlndandet av luftkonditionering som inneburit houmlgre elpriser under varma somrar skapa dessa foumlrutsaumlttningar)

- att alltid anpassa aringfaringran nedstroumlms ett regleringsmagasin till den laumlgsta tillaringtna vattenfoumlringen

- att ALLTID tillfoumlrsaumlkra fiskvandring

- att saring laringngt moumljligt aringterstaumllla habitatet (miljoumln) efter de rensningar som gjorts

RAPPORT NR 12009

Aringtgaumlrder vid dammar Sjaumllva dammkonstruktionerna som anlagts foumlr att kunna reglera vattenfloumlden och -nivaringer utgoumlr i vanliga fall vandringshinder foumlr baringde vattenlevande organismer och en del landlevande arter som vandrar genom att foumllja vattendrags skyddsridaringer Det enda saumlkra saumlttet att foumlrhindra dammar att fungera som vandringshinder aumlr att riva ut dem och det goumlrs ocksaring i en del fall daumlr gamla dammar inte laumlngre an-vaumlnds underharingllet aumlr bristfaumllligt eller foumlr dyrt eller dammarna helt enkelt loumlses in av samhaumlllet Foumlr att motverka att dammen blir ett vandringshinder kan olika for-mer av artificiella passager konstrueras

Foumlrr var det vanligt med olika former av fisktrappor De byggdes ofta som bas-saumlngtrappor ofta i betong Numer har fler metoder utvecklats med olika former av raumlnnor ndash slits denil zig-zag eller andra modeller De fungerar ibland foumlr mer aumln bara fisk

Allt populaumlrare blir att istaumlllet foumlr de tekniska fisktrapporna foumlrsoumlka skapa mer naturliga vaumlgar foumlrbi hindret Enklast aumlr ofta troumlskla upp omraringdet i anslutning till mindre dammar dvs att houmlja nedstroumlms botten saring att den naringr oumlver dammen Andra allt vanligare alternativ aumlr att skapa naturliga baumlckar runt hindret saring kallade omloumlp (Fig 13) Haumlr kan fisken simma utan problem och dessutom kan de leka i omloumlpet och fiskungarna vaumlxa upp daumlr Omloumlpet blir en ersaumlttning foumlr den stroumlm-straumlcka som ofta garingtt foumlrlorad

Naumlr det inte finns plats foumlr en konstgjord baumlck runt hindret dvs foumlr ett omloumlp kan man bygga en baumlck genom hindret ndash ett inloumlp (Fig 16) Inloumlpet garingr genom damm-vallen och genom att bygga murar runt inloumlpet haringlls vattennivaringn kvar i dammen Laumls mer om detta i rdquoManual foumlr restaurering av vattendragrdquo (se referenslistan)

Figur 13 Ett omloumlp i Horsabaumlcken Halland Denna naturliga rdquobaumlckrdquo runt hindret aumlr baringde vandringsled och barn-kammare foumlr fisk

RAPPORT NR 12009

Figur 14 En denilraumlnna byggd i Aringflo kvarn Jaumlmtland Raumlnnan aumlr bygd i kaumlrnfura foumlr att anpassas till kulturmiljoumln i oumlvrigt (Under houmlsten 2008 vandrade gt40 oumlringar genom raumlnnan och faringngades i en faumllla direkt uppstroumlms)

Figur 15 Hovgaringrdsdammen i Varberg med dammen intakt i vaumlnster bild och dammen utriven i den houmlgra som dessutom aumlr tagen uppifraringn Den haumlr aringtgaumlrden aumlr mer vanlig i mindre vattendrag men naturligtvis moumljlig i aumlven aumllvar

Figur 16 Exempel paring sk inloumlp fraringn Odense aring paring Fyn i Danmark Metoden medger en bibeharingllen vattennivaring i dam-men utan att skapa vandringshinder

RAPPORT NR 12009

Figur 17 Exempel paring tvaring betongtrappor av bassaumlngtyp Den till vaumlnster finns i Norraringn och den till houmlger i Asparingn Vaumlsternorrland i baumlgge fallen

RAPPORT NR 12009

Foumlrslag till aringtgaumlrdsprogram foumlr pilotomraringdet i Vilhelmina kommun

Foumlrutom att vattendomar kan utformas foumlr att vara till gagn foumlr tex kraftverk laringngt nedstroumlms saring brukar ocksaring omraringden saringvaumll upp- som nedstroumlms att paringverkas Genom att flytta slutliga proumlvningar och villkor till andra omraringden blir det svaringrt foumlr enskilda sakaumlgare att foumllja foumlrloppen Naumlr det gaumlller tex regleringen av Malgomaj bestaumlmdes att skador nedstroumlms regleringsdammen skulle avhandlas i maringlet om Aringseleaumllvens reglering (Ans D 91956) Detsamma angavs i ett relativt sent skede foumlr Vojmsjoumlns reglering avseende rdquoeventuellardquo skador nedstroumlms Vojmsjoumln

Det aumlr heller inte ovanligt i aumlldre vattendomar att de haumlngs upp paring varandras exi-stens Saring gaumlller tex foumlr vattendomen avseende Malgomajs reglering att man daumlr anger att Ransaren (som har en aumlldre vattendom) inte faringr boumlrja fyllas paring varingren foumlr-raumln Malgomaj uppnaringtt en viss nivaring Foumlrutom att detta avspeglar synsaumlttet att re-gleringsmagasin eller kraftverk inte skulle kunna oumlverlaringtas till andra aumlgare saring ska-par det ocksaring en svaringrighet att foumllja vattendomars inboumlrdes relationer Som vi vet idag saring har en inte oansenlig andel av vattenkraftverken i Sverige bytt aumlgare sedan tillstaringnd laumlmnades foumlr respektive verksamhet

Inom omraringdet Oumlvre Aringngermanaumllven var regleringen av Vojmsjoumln det foumlrsta mo-mentet i den omfattande och strukturerade utbyggnaden efter andra vaumlrldskriget Reglering av Ransaren Kultsjoumln och Malgomaj foumlljde daumlrefter liksom de olika kraftverken Vojmsjoumlns reglering har valts ut som exempel paring en komplex vatten-dom vars proumlvning till en del haringllits levande under en mycket laringng tid varfoumlr ett urval av domarna finns som bilaga till rapporten

Naturndash och kulturvaumlrden i anslutning till vattendrag och sjoumlar Vilhelmina kommun aumlr rik paring vattendrag allt fraringn smaring baumlckar och aringar till den nu-mera helt utbyggda Aringngermanaumllven Av sjoumlar finns allt fraringn myrkomplexen smaring tjaumlrnar och de laringnga foumlrfjaumlllssjoumlarna Vojmsjoumln och Malgomaj I kommunen finns aumlven flera exempel paring saring kallade doumldisomraringden som kaumlnnetecknas av en stor andel mindre sjoumlar och myrar i ett oumlvrigt smaringkulligt landskap Dessa omraringden kan ofta vara av ornitologiskt vaumlrde med foumlrekomster av diverse andfaringgel och i saumlllsynta fall ruggande saumldgaumlss Marker som tidvis oumlversvaumlmmas och paring saring saumltt goumldslas naturligt har ofta en rik lundflora med arter som strutbraumlken lundarv och ormbaumlr Ett saumlrdrag foumlr vissa stoumlrre vattendrag aumlr de fjaumlllarter som foumlljer med laumlngs vatten-dragen laringngt ner i skogslandet Aumlven foumlrekomsten av loumlvtraumld buskar liksom parti-er av sumpskogar aumlr karaktaumlristiska foumlr denna miljouml och ger foumlrutsaumlttningar foumlr ett rikt faringgelliv med bl a maringnga saringngare Denna baringrd av buskar och traumld aumlr dessutom viktig foumlr fiskar och vattenfaunan i oumlvrigt som faringr foumlda genom insekter och mik-roorganismer som rdquoimporterasrdquo fraringn kantzonen kring vattendraget

I en skog- och fjaumlllkommun som Vilhelmina finner man de flesta sparingren efter maumlnsklig aktivitet utanfoumlr byarna i skogsmarken oftast i anslutning till vattendra-gen De jaumlgare och fiskare som nyttjat omraringdet under tusentals aringr har laumlmnat sparingr

RAPPORT NR 12009

efter sig i form av boplatser haumlrdar kokgropar och jordugnar men ocksaring tydliga hyddbottnar sk skaumlrvstensvallar Dessa anlaumlggningar paring lokaler av stenaringlderska-raktaumlr och i samband med faringngstgropar aumlr saumlrskilt maumlrkliga och goumlr Vilhelmina till det hittills kaumlnda taumltaste omraringdet med saringdana anlaumlggningar i landet Exempel paring saringdana miljoumler aumlr omraringdena vid Stalon och Vojmsjoumlluspen - Graringtanaringn- men aumlven i anslutning till Bullerforsen-Lillaringn

Vojmaringn

Utgraumlvningar fraringn Laumlnsmuseet har oumlppnat oumlgonen foumlr hur rik dalgaringngen var och aumlr i form av fiske och jakt tack vare den kalkrika berggrunden vid Vojmsjoumlns utlopp i Vojmaringn

Figur 18 Riksantikvarieaumlmbetets karta oumlver fornlaumlmningar i Vojmsjoumlns utloppsdel

Daring vaumlg E 45 garingr oumlver Vojmaringn ett par garingnger saring aumlr det ett bra turiststraringk att an-vaumlnda foumlr att faring turister att stanna vid och uppleva varingr natur Aumlven in i nutid an-vaumlnds dalgaringngen foumlr att visa upp varingr senaste historia ca 400 aringr tillbaka daumlr Vilhelmina samhaumllle ligger i mynningen av Vojmaringn ut i Volgsjoumln

Graringtanaringomraringdet med sina boplatslaumlmningar och faringngstgropsystem ger en bild av den forntida faringngstkulturens levnadsvillkor i Norrlands inland under maringnga aringrtu-senden I Graringtanaringn har bosaumlttningar foumlrekommit fraringn den allra tidigaste stenaringldern fram till varingra dagar Haumlr laringg en av de 10 forntida rdquobyarrdquo vi kaumlnner till i laumlnet och ett av laumlnets laumlngsta faringngstgropssystem Bland laumlmningar klart sammanhaumlngande med samisk kultur kan naumlmnas en av de maumlrkligaste en bjoumlrngrav En av de aumlldsta arkeologiska dateringarna i Norrland kommer fraringn en kokgrop i naumlrheten av Graringtanaringn den visar paring en aringlder av ca 10 000 aringr Laumlmningarna efter hyddorna vid Graringtanaringn aumlr de mest synbara bevisen foumlr att platsen varit av stor betydelse foumlr forntidens faringngstfolk Dessutom finns rikligt med fynd fraringn perioden efter att man oumlvergivit de nedgraumlvda hyddorna exempelvis en bronsgjutningsplats fraringn slutet av bronsaringldern haumlrdar och jordugnar samt foumlremaringl fraringn jaumlrnaringldern

RAPPORT NR 12009

Faringngstgropssystemen loumlper parallellt med Graringtanaringn Det paring den oumlstra sidan aumlr 2150 m laringngt och bestaringr av 60 faringngstgropar Flertal gropar har vall runt kanten och ett rektangulaumlrt bottenplan Naringgra av groparna undersoumlktes 1979 och pga den spridda dateringen fraringn ca 5000 f Kr till ca 500 e Kr kan man anta att systemet utoumlkats vid olika tillfaumlllen under en laringng tidsperiod

Hyddorna vid Graringtanaringn anvaumlndes mellan 4500 och 2500 f Kr Golven i hyddorna aumlr nedgraumlvt och runt om ligger en vall med eldspraumlngd sten fraringn haumlrdarna matav-fall och avfall ifraringn redskapstillverkning

Bjoumlrngraven aumlr ifraringn 1600-1800 talet vilket man har kommit fram till med hjaumllp av fyra runda blykulor som kom fram vid utgraumlvningen En av samernas uppe-haringllsplatser var just denna plats invid den fiskrika Svarttjaumlrnen Kring bjoumlrnjakten foumlrekom en maumlngd ceremonier Man tillaumlt sig till exempel aldrig att kasta de av-gnagda benen ur en bjoumlrn paring marken utan man samlade ihop alla benen med stoumlrsta noggrannhet och la dem under sommaren i bergharinglor under stenroumlsen eller allra helst under djupa runda gropar i marken

Floran har fjaumlllvaumlxter fjaumlllruta svarthouml och andra arter som trivs i de rika oumlver-svaumlmningsomraringden som goumldslas av varingrfloden Klaringdris aumlr en upp till 2 m houmlg buske som kraumlver att vaumlxtlokalerna haringlls oumlppna genom staumlndig stoumlrning I naturen utgoumlrs denna stoumlrning av vattenfloumldet vid aumllvarna Allteftersom aumllvarna byggts ut har maringnga vaumlxtlokaler daumlmts oumlver och vaumlxten har blivit saumlllsynt Haumlr i Graringtanaringn vid sammanfloumldet med Vojmaringn har dock klaringdris paringtraumlffats ett stort och aringldrigt be-staringnd laumlnets tredje och foumlrsta rdquoriktigardquo lokal med ett hundratal buskar I Vojmaringn finns aumlven dokumenterade foumlryngringar av utter som trivs i det fiskrika vattendra-get

Bullerforsen - Lillaringn

Faringngstboplatser ligger paring sand- och grusstraumlnder vid de stora sjouml- och aumllvsyste-men De aumlr ofta belaumlgna paring uddar med sjaumllvdraumlnerande underlag Vid utloppen och inloppen till sjoumlar finns ofta talrika och stora boplatslaumlmningar Haumlr har fiske och faringngst varit saumlrskilt gynnsamt Vid nedre delen av Malgomaj Maksjoumln runt Storholmen och vid norra delen av Volgsjoumln finns tydliga exempel paring detta Infoumlr reglering av Volgsjoumlfors Stenkulla- och Aringseleforsen utfoumlrdes aringr 1974-75 och 1978-81 inventeringar och arkeologiska undersoumlkningar laumlngs den aktuella straumlckan Inom daumlmningsomraringdet paringtraumlffades totalt 133 boplatser fem faringngst-gropssystem och en renvall Delar av fyndmaterialet aumlr foumlrdelat till Vaumlsterbottens laumlnsmuseum i Umearing

Det industriella skogsbrukets fornlaumlmningar aumlr av en annan karaktaumlr Naumlr industri-alismen startade i Sverige i mitten 1800-talet inleddes ett intensivt markutnytt-jande Det byggdes skogsarbetarkojor koumlrvaumlgar anlades dammar byggdes foumlr flottning liksom flottningsraumlnnor Mellan 1889-1970-talet var haumlr ett viktigt om-raringde foumlr timmerflottningen paring Malgomajsjoumln Haumlr fanns upplag av baringde baringtar och utrustning Sjoumlsaumlttningsraumllsen ligger fortfarande kvar Traumlkolsframstaumlllning hade funnits laumlnge men ett stoumlrre antal milor restes och kolarkojor byggdes intill Sparingr av dessa kulturlaumlmningar visade sig finnas vid Lillaringn efter inventeringar som utfoumlrdes inom projektet Skog amp Historia aringren 2004-2005

RAPPORT NR 12009

I boumlrjan av 1900-talet var det stor aktivitet paring Storholmen Det byggdes en jaumlrn-vaumlgsbana Vilhelmina ndash Loumlvliden ndash Storholmen ndash Holmselehamn som en bibana till Inlandsbanan Vid Holmselehamn Maksjoumln ndash Malgomaj uppfoumlrde SJ en vaumlntkur foumlr de som vaumlntade paring taringg eller baringt intill jaumlrnvaumlgs- och aringngbaringtskajen Haumlr kunde Skepparbroumlderna Lundberg lasta baringde maumlnniskor och gods direkt fraringn taringget paring sin baringt foumlr vidare transport upp efter Malgomajsjoumln

Figur 19 Riksantikvarieaumlmbetets karta oumlver fornlaumlmningar i omraringdet mellan Malgomaj och Volgsjoumln

Paring Storholmen vid Lillaringn byggde 1917 Svenska medicinalvaumlxtfoumlreningen haumlr ett blaringbaumlrstorkeri strax soumlder om broumlderna Lundbergs gamla aringngbaringtsbrygga 1920 startade OA Persson fraringn Skansholm ett aringngdrivet saringgverk (NO) om jaumlrnvaumlgs-kajen med sticksparingr foumlr lastning paring taringg av saringgat virke Saringgverket skulle saringga slipers till inlandsbanan Detta saringgverk laringg ca hundra meter soumlder om blaringbaumlrstorkeriet Ytterligare ett stenkast soumlder om saringgverket fanns en av SJ uppfoumlrd manskapsbarack som allmaumlnt kallades Barack nr 100

Mellan 1926 och 1935 braumlnde Seth Holmgren fraringn Malgonaumls baringde kalk och tegel paring den gamla blaringbaumlrstomten Det som finns kvar idag aumlr delar av muren samt plattorna daumlr ugnen stod

Det finaste bevarade byggnadsminnesmaumlrket fraringn denna tid aumlr valvbron av sten och betong som byggdes 1918 foumlr bisparingret mellan inlandsbanan och aringngbaringtsbryg-gan i Holmselehamn paring Storholmen Bron aumlr uppfoumlrd i kvaderteknik Bron tjaumlnst-goumlr nu som mindre vaumlgbro med tre flacka spann i valvteknik Mot sjoumlsidan Malgomaj- Maksjoumln aumlr bron paringbyggt med en traumlpallisad som torrlaumlgger utloppet

I anslutning till Lillaringn och Bullerforsen finns skogar som har houmlga naturvaumlrden och aumlr beroende av ett visst vattenfloumlde foumlr att beharinglla dessa kvaliteter Sump-skogar i vid bemaumlrkelse tillhoumlr den skogsmiljouml som tvekloumlst aumlr den rikaste och samtidigt ett av de kaumlnsligaste skogsekosystem vi har Haumlr har ofta arter beroende av laringng kontinuitet med begraumlnsad foumlrmaringga till spridning oumlverlevt Miljoumlerna aringter-finns ofta i de foumlr fauna viktiga graumlnslandet mellan fastmark och varingtmark Den

RAPPORT NR 12009

tretaringiga hackspetten och videsparven tillhoumlr tvaring karaktaumlrsarter Aumlven skogshoumlnsen dalripan jaumlrpen orren och tjaumldern lever i stor utstraumlckning i dessa miljoumler I bar-ken paring buskarna och traumld i kantzonen till varingtmarker oumlvervintrar ofta insekter som under sommaren lever i sjaumllva varingtmarken Dessa barkgoumlmmor fungerar sedan som ett skafferi foumlr faringglar under den kaumlrva vintern

En nyckelbiotop aumlr ett omraringde med en speciell naturtyp som har stor betydelse foumlr skogens fauna och flora och har foumlrutsaumlttning att hysa roumldlistade arter Dessa arter upptraumlder inte slumpartad och jaumlmnt utspritt i landskapet utan finns ofta paring vissa platser Ett skogsomraringde kan vara en nyckelbiotop paring grund av en speciell skogs-historia eller paring grund av saumlllsynta ekologiska foumlrharingllanden Naringgra nyckelbiotoper upptraumlder bara i vissa terraumlnglaumlgen som till exempel strandskogar Maringnga nyckel-biotoper kaumlnns laumltt igen paring att det finns gott om olika nyckelelement saringsom doumld ved och gamla traumld Andra nyckelbiotoper kan vara betydligt svaringrare att bedoumlma men kan utmaumlrka sig genom stor foumlrekomst av speciella arter som paringvisas houmlga naturvaumlrden saring kallade signalarter

Daumlr Lillaringn utmynnar i Volgsjoumln finns tvaring nyckelbiotoper med houmlga kvaliteter Den ena utgoumlr fuktig granskog med rikligt av doumld ved Den andra aumlr strandskog bland-skog med gamla talloumlverstaringndare med brandsparingr Skogshistoriskt har den ena bi-otopen inte brunnit utan utgoumlr ett brandrefugium De nyckelelement som foumlre-kommer aumlr laringgor av granar torrtraumld gammal saumllg och naturliga stubbar av barr-traumld Av signalarter och roumldlistade arter kan naumlmnas rosenticka graumlnsticka rynk-skinn och lunglav

Vojmsjoumln

Vad saumlger vattendomarna

Omraringdet oumlvre Aringngermanaumllvens regleringar boumlrjade med Vojmsjoumlns reglering vilken startades foumlr i huvudsak tvaring kraftverk under planering laringngt ner i Aringnger-manaumllven ndash Naumlmforsen och Forsmoforsen Vojmsjoumlns reglering utgoumlr daumlrfoumlr ett gott exempel paring hur laringng process det var och vilka fraringgor som avhandlades vid olika tider

Enligt SMHI har Vojmsjoumln en volym paring 3 114 milj m3 och ett maxdjup paring 130 m

De haumlr uppraumlknade vattendomarna med korta referat om inneharingllet utgoumlr bara en liten del av det material som finns hos Vattendomstolen avseende Vojmsjoumlns re-glering

1947-10-20 beviljades rdquoVattenfallsstyrelsen foumlr Kungl Majt och Kronanrdquo (dvs Svenska staten och regeringen) tillstaringnd att uppfoumlra en regleringsdamm och en saumlnkningskanal vid Vojmsjoumlns utlopp foumlr att kunna houmlja sjoumln till +4170 m och saumlnka den till +4090 m att jaumlmfoumlra med ursprunget av ungefaumlr +413 m Syftet med regleringen av Vojmsjoumln var att baumlttre rdquoutnyttja vattenkraften i Kronan till-houmlriga stroumlmfall i Naumlmforsen och Forsmoforsenrdquo Som grund foumlr hur viktig re-gleringen var saring angavs rdquoMed haumlnsyn till regleringens betydelse foumlr kraftfoumlrsoumlrj-ningen inom landet under raringdande foumlrsoumlrjningslaumlgerdquo Vinsten av Vojmaringns re-glering sattes till ett vaumlrde av 111 miljoner kronor (mkr) att jaumlmfoumlra med beraumlk-nade kostnader foumlr byggnationer och skador paring 54 mkr Dessa summor har inte

RAPPORT NR 12009

naringgonstans kunnat aringterfinnas verifieras eller ens efterfraringgats av vattendomstol kammarkollegium eller annan part men det kanske inte aumlr saring konstigt naumlr staten baringde soumlker om vattendom (Vattenfallsstyrelsen) doumlmer i fraringgan (vattendomstol med fiskesakkunnig fraringn Fiskeristyrelsen) och foumlretraumlder det allmaumlnna (Kungliga Kammarkollegiet) 1947 begaumlrdes inget lov om att fylla magasinet eller i oumlvrigt utnyttja vattendomen

1948-08-27 hade Flottningsfoumlreningen soumlkt tillstaringnd att utnyttja saumlnkningsmoumljlig-heten ur Vojmsjoumln foumlr att kunna flotta sitt timmer mot kusten Under denna talan definierades foumlr Vojmsjoumln att flottningen i regel boumlrjade sista dagarna i maj foumlr att vara klar foumlrsta dagarna i juli med ett kulminerande houmlgvatten (+41507 m) foumlrsta veckan i juni Flottning genomfoumlrdes egentligen bara vid floumlden oumlver 200 m3s Som foumlrsvar till sin ansoumlkan om att faring saumlnka Vojmsjoumln uttrycktes rdquoDet aumlr flott-ningsfoumlreningens absoluta skyldighet att goumlra allt som goumlras kan foumlr att virket skall komma fram Landets export faringr ej hindras eller minskas i nuvarande eko-nomiska situationrdquo Man framfoumlr till domstolen att saumlnkningen av Vojmsjoumln kan taumlnkas foumlrorsaka rdquoolaumlgenheter betraumlffande vattenhaumlmtning samfaumlrdsel eller dy-likt kanske aumlven foumlr fisketrdquo men rdquodessa skador stanna vid ringa belopp i jaumlmfouml-relse med de vaumlrden som det gaumlller att raumlddardquo Man kan moumljligtvis fundera oumlver varfoumlr det ansaringgs vara rimligt att de boende kring Vojmsjoumln och Vojmaringn skulle lida skada som dessutom definierades som ringa foumlr att skapa nationen och stor-skogsaumlgarna saring stora vaumlrden Folk fraringn Dajkanvik befarade att fisket skulle foumlrstouml-ras foumlr dem eftersom det skulle bli foumlr laringgt vatten paring houmlsten foumlr att kunna dra not Av detta skaumll foumlrslog flottningsfoumlreningens ombud att en fiskeskkunnig skulle tillsaumlttas saring att man skulle kunna komma oumlverens om ersaumlttning foumlr eventuell fis-keskada senare Ersaumlttning foumlr befarade svaringrigheter med rdquobaringt- och roddfartrdquo skulle regleras med pengar i efterhand Trots att flottningsfoumlreningen hade saring braringttom att faring saumlnka sjoumln redan samma aringr saring var man inte villig att kompensera skador i foumlr-skott eller ens naumlr de uppkom

1950-08-11 beviljades Kronan genom Vattenfallsstyrelsen att reglera Vojmsjoumln mellan +4170 och +4090 m med moumljlighet att tillfaumllligt oumlverskrida daumlmnings-graumlnsen foumlr att undvika alltfoumlr stora tappningsaumlndringar Aumlndring av tappning fraringn Vojmsjoumln skulle helst inte oumlverstiga 75 m3s paring ett rdquodriftdygnrdquo vilket definiera-des som rdquomjuk oumlvergaringngrdquo foumlr att undvika skadlig uppgrumling och skador paring rdquofisk yngel rom och fiskredskap saringvitt moumljligtrdquo Med haumlnvisning till att minimera skadorna foumlr dem som fiskade i Vojmaringn nedstroumlms Vojmsjoumln sattes ocksaring en mi-nimivattenfoumlring paring 3 m3s nedstroumlms saumlnkningskanalen under foumlrutsaumlttning att det understeg tillrinningen till Vojmsjoumln KronanVattenfallsstyrelsen aringlades att betala 18 650 kr som rdquobidrag till kostnaden foumlr vattendomstolarnas organisation och verksamhetrdquo I detta skede definierades aumlven vissa flottledsarbeten som skulle utfoumlras saring att sel och vikar i Vojmaringn inte skull avstaumlngas fraringn att vara vattenfoumlran-de men man konstaterade ocksaring att dammen som uppfoumlrts i Bredselet hade spo-lats bort 1950-05-14 Foumlr flottningsunderlaumlttnader genomfoumlrdes upprensningar av forsstraumlckor genom att bla spraumlnga rdquostoumlrre uppskjutande stenarrdquo utfoumlrande av ledarmar och utlaumlggningar av ledbommar oumlver selen

Fiskesakkunnig Sven Runnstroumlm Kungliga Lantbruksstyrelsen beskrev att man foumlrutom svaringrigheter att fiska med not och naumlt aumlven en befarade en minskning av naumlringstillgaringngen foumlr fisken samt befarade skador paring fiskbestaringnden

RAPPORT NR 12009

- Regleringen kommer att foumlrsaumlmra eller helt spoliera fortplantningen foumlr den grundlekande siken

- Oumlringens lekplatser utanfoumlr baumlckmynningar kommer att torrlaumlggas under varingrvintern och rommen foumlrstoumlras Dessutom kommer de nuvarande lekplatserna i stroumlmmen mellan Dikasjoumln och Vojmsjoumln inte att kunna anvaumlndas

- Harr som leker i Vojmaringn och vid baumlckmynningar i Vojmsjoumln kommer att faring svaringrigheter daring vattenstaringndet i Vojmsjoumln beraumlknas vara foumlr laringgt vid harrleken i maj

- Gaumlddans och abborrens lekplatser kommer under vintern att torrlaumlggas och under sommaren staring paring foumlr djupt vatten vilket sannolikt kommer att foumlrinta lekplatsernas ursprungliga vegetation och rdquodaumlrigenom moumljligen inverka paring deras laumlmplighetrdquo

Som kompensation foumlr naumlringsbrist svaringrigheter foumlr fiskare befarade utslagna fiskbestaringnd foumlreslaringr Runnstroumlm aringrlig utplantering av 500 000 sikyngel 10 000 ensomriga laxoumlringsyngel och 10 000 ensomriga harryngel Man kan ocksaring kon-statera att han undvek fraringgan som av andra redovisats som viktigast i omraringdet dvs att det antagligen foumlrekom ett rikligt utbyte av fraumlmst oumlring harr och sik mellan Vojmsjoumln och Bredselet som vaumll ocksaring faringr anses ha varit det viktigaste reproduktionsomraringdet foumlr de fiskarterna Av koncentrationen fornlaumlmningar i om-raringdet att doumlma torde fisket varit vaumlsentligt just i omraringdet Vojmsjoumlns utlopp ndash Bredselet

Figur 20 Den nedsaumlnkta utloppskanalen ur Vojmsjoumldammen har en ganska jaumlmn kant utan vege-tation naumlrmast vattnet Eftersom maumltpunkten foumlr minimitappningen ligger nedstroumlms kanalen kan hela kanalen som aumlr mer aumln 15 km i princip vara torr

Enligt 2 kap 10 sect doumlmdes VattenfallsstyrelsenKronan att betala 320 kronor om aringret till befraumlmjande av fisket inom landet

Genom att Vojmsjoumln reglerades och vattennivaringn foumlrvaumlntades vara ungefaumlr 4 m houmlgre aumln normalt foumlrsvann en hel del odlingsmark foumlr de kringboende Detta ska-pade svaringrigheter att fortsaumltta bedriva jordbruk och skapade aumlven problem med storlek paring ekonomibyggnader i foumlrharingllande till odlingsbar mark samt moumljligheter till foumlrsoumlrjningen Foumlr detta doumlmde Vattendomstolen KronanVattenfall att under 5

RAPPORT NR 12009

aringr bidra till arbetsinkomsten foumlr vissa naumlrboende men daumlrefter skulle innehavaren rdquokunna hava anpassat sig efter det nya laumlget och i maringn av behov ordnat med andra arbetsmoumljligheterrdquo Aumlven om arbetsmarknaden var naringgot stoumlrre vid Vojmsjoumln 1950 aumln idag saring var det ingen uppsjouml av arbetstillfaumlllen och dessutom daringliga kommunikationer foumlr arbetspendling Man faringr anta att regleringen av Vojmsjoumln tvingade en del maumlnniskor att flytta fraringn trakten vilket aumlven maumlrks paring affaumlrer och andra naumlringsidkare som klagade paring bristande kundunderlag Vatten-utbyggnaden medfoumlrde paring sikt liksom paring andra haringll faumlrre arbetstillfaumlllen i byg-den

Vid senare domar (1956-07-09) uppger Vattendomstolen att avflyttning fraringn by-arna beror paring den allmaumlnna omflyttningen av landsbygdsbefolkningen och lite paring Vojmsjoumlns reglering men inte tillraumlckligt foumlr att ersaumlttning kan utgaring enligt Vat-tenlagen Man konstaterade aumlven att boende vid Vojmsjoumln och Vojmaringn skulle faring problem med baringtfart och tvaumltt eftersom de flesta tvaumlttade direkt i sjouml eller aring

Eftersom det var braringdskande att reglera Vojmsjoumln foumlr de stora kraftverken laumlngre ner i Aringngermanaumllven och foumlr att kunna samkoumlra vattentillfoumlrseln med de oumlvriga magasinen i Ransaren Kultsjoumln och Magomaj ville man inte ta upp fraringgan om paringverkan paring outbyggda stroumlmfall nedstroumlms Vojmsjoumln

Trots att Vojmsjoumln skulle regleras med 8 m trodde Vattendomstolen inte att re-gleringen skulle rdquofoumlrorsaka mera betydande erosionrdquo men om det skulle ske saring skulle erosionsfoumlrebyggande aringtgaumlrder uppskattas bli foumlr dyra i foumlrharingllande till de skador som eventuellt skulle aringstadkommas

1956-07-09 alltsaring 8 aringr efter att saumlnkningskanalen tagits i bruk beslutar Vatten-domstolen att skador som Vojmsjoumlns reglering aringstadkommit i Volgsjoumln och nedaringt haumldanefter skall handlaumlggas med fraringgor laumlngre nedstroumlms Fraringgan om fisktrappa i Vojmsjoumldammen haumlnskjuts igen till senare deldom av Vattendomstolen Flott-ningsfoumlreningen vill anlaumlgga en grunddamm i Baumlskselet foumlr att underlaumltta flott-ningen vilket den fiskesakkunnige tillskyndar foumlr att det skulle foumlrhindra torr-laumlggning av fiskens lek- och uppvaumlxtplatser samt att det skulle underlaumltta fiske med naumlt och ryssjor

I foumlrharingllande till de hydrotekniska uppgifterna infoumlr ansoumlkan om vattendom upp-skattade Vattenfallsstyrelsen att laringga och medelhoumlga vattenstaringnd i juni och juli varit vaumlsentligen mindre aumln foumlrutsett men houmlga och medelhoumlga vattenstaringnd inte hade foumlrekommit saring ofta under augusti och september Vattendomstolen ansaringg att de boende vid Vojmsjoumln haft mer nytta av de laringga nivaringerna paring tidig sommar aumln den skada som aringsamkats genom att inte saring houmlga nivaringer foumlrekommit senare under sommaren

I denna dom konstateras att betydande erosionsskador uppkommit pga re-gleringen men eftersom man inte trodde det 4 aringr tidigare saring raumlknas de som ofoumlrut-sedda skador Daring det beraumlknas bli rdquofoumlr dyrtrdquo att aringtgaumlrda skadorna doumlmer Vatten-domstolen att ersaumlttningar foumlr erosionsskador ska ske med pengar och daring faringr man foumlrvaumlnta sig att det blir betydligt laumlgre belopp aumln vad aringtgaumlrder beraumlknas kosta

I nedre delen av Bredselet anlades en grunddamm som rasade 1950 och som vare sig flottningsfoumlrening eller Vattenfallsstyrelse vill aringteruppbygga och heller inte

RAPPORT NR 12009

aringlades detta av Vattendomstolen Genom att dammen foumlrsvann beraumlknades Bredselet ha saumlnkts 2frac12 m saring att strandlinjen beraumlknas ligga paring +2100 m jaumlmfoumlrt med den gamla strandhoumljden paring +213 m Bredselet har daumlrfoumlr blivit en smal sjouml med sterila straumlnder och ett saumlnkt skoumlnhetsvaumlrde vilket ocksaring Vattendomstolen haringller med om Aumlven den fiskesakkunnige anser att fisket i Bredselet aumlr lika total-skadat som det i saumlnkningskanalen

Efter Vojmaringns straumlnder har floumldesaumlngar odlats foumlr mjoumllkproduktion och foumlr dju-rens haumllsotillstaringnd Genom regleringarna av floumldena har odling av floumldesaumlngarna omoumljliggorts men detta anser Vattendomstolen goumlr detsamma eftersom det rdquoaumlr en driftsform som aumlr stadd i utdoumlenderdquo

1956-11-17 yttrar sig Soumltvattenslaboratoriet vid Fiskeriverket som Vattendom-stolens fiskesakkunnige om rdquoatt stroumlmlekande storsik laxoumlring och harr ha lek-platser i sjoumlns utlopprdquo Egentligen aumlr det Bredselet som avses Vid det haumlr skedet uppmaumlrksammar Soumltvattenslaboratoriet att traringguppfoumldd fisk foumlr utplantering tro-ligtvis hade laumlgre oumlverlevnad och var konkurrenssvagare aumln den ursprungliga rdquovildardquo fisken

Soumlkandena laumlmnar haumlr ett principfoumlrslag paring en fisktrappa som skulle fungera naumlr Vojmsjoumln ligger i spannet +412 - +417 m Utifraringn deras redovisning foumlr perioden 1925-50 skulle i medeltal Vojmsjoumln var oumlver +412 m mellan 5 juni och 25 januari Fisktrappans anlaumlggningskostnad beraumlknades till 540 000 kr foumlrnyelse- och un-derharingllskostnad till 150 000 kr och kostnaden foumlr de beraumlknade 15 m3s som fisktrappan skulle behoumlva beraumlknades till 165 000 kr Man hade aumlven ett foumlrslag om en fiskfaumllla i saumlnkningskanalen vilket Soumltvattenslaboratoriet oumlnskade Sak-aumlgarna ansaringg att en fiskfaumllla saring haumlr laumlnge efter daumlmningen skulle vara verknings-loumlst och att det daumlrfoumlr vore baumlttre att omedelbart utfoumlra en fisktrappa Enligt rdquo2 kap 8 sect Vattenlagen aumlr den som bygger i vatten skyldig att utan ersaumlttning vidtaga och foumlr framtiden underharinglla noumldiga anordningar foumlr fiskens upp- och nedvandring eller eljest foumlr tryggande av fiskets bestaringnd aumlvensom tillslaumlppa foumlr aumlndamaringlet nouml-digt vattenrdquo Eftersom Gulsele aktiebolag aumlgde fallraumltten i Vojmaringn (och var med-soumlkande i Vojmsjoumlns reglering) och inte visste naumlr och om denna skulle utnyttjas och daumlrmed i princip torrlaumlgga Vojmaringn paring en straumlcka av 15 km saring avskrevs fraringga om spaumlrrfiske i saumlnkningskanalen och fraringgan om fisktrappa skoumlts upp Vattendom-stolen skriver rdquoden tillfaumllliga befrielse fraringn skyldighet att anordna fisktrappardquo Den fiskesakkunnige fick i staumlllet uppdrag att utreda inplanteringsstrategierna av fisk i Vojmsjoumln vilka skyddsaringtgaumlrder som kan genomfoumlras foumlr att harr ska kunna ta sig upp foumlr lek i sjoumlns smaringvattendrag moumljliga nya notplatser och vilken avgift soumlkandena ska behoumlva betala foumlr den tillfaumllliga befrielsen att anordna fisktrappa

Under perioden 1950-55 utfoumlrdes rensningar av Vojmaringn foumlr en anpassning till 70 m3s foumlr att flottningen inte skulle behoumlva anvaumlnda mer vatten aumln noumldvaumlndigt Soumlt-vattenslaboratoriet ansaringg att rensningarna inte skulle aumlndra rdquomaumlngden naumlringsor-ganismerrdquo men daumlremot minska uppvaumlxtplatserna foumlr rdquosaringdana utpraumlglade revir-fiskar som oumlring och harrrdquo Trots att Soumltvattenslaboratoriet var tveksamma till om de uppkomna skadorna kan kompenseras med inplanteringar saring foumlrslaringr de rdquoaringrliga utplanteringar av 10000 ensomrig oumlring och 10000 ensomrig harrrdquo Sakaumlgarna ifraringgasatte rdquolaumlmpligheten av att utsaumltta artificiellt uppfoumldda yngelrdquo och daring aumlndrade Soumltvattenslaboratoriet foumlrslaget till 4 000 tvaringsomrig oumlring respektive harr

RAPPORT NR 12009

Efter att saumlnkningskanalen anlagts och grunddammen i Bredselets nedre del rasat 1950 betecknas fisket i Bredselet som totalskadat och ersaumltts med 375 940 kr foumlr all framtid foumlr alla inblandade Underlaget foumlr detta var den normala genomsnitt-liga aringrsfaringngsten i Bredselet 1943-47 paring 500 kg oumlring (aacute 450 kr) 780 kg harr (aacute 190 kr) 3 530 kg sik (aacute 210 kr) 930 kg gaumldda (aacute 250 kr) och 710 kg abborre (aacute 120 kr)

Foumlr Vojmaringn beraumlknades foumlr 1945-47 den rdquonormala aringrliga medelfaringngstenrdquo per fis-kare till 186 kgaringr foumlrdelat paring 20 kg oumlring 36 kg harr 65 kg sik 46 kg gaumldda och 19 kg abborre Regleringen av Vojmsjoumln beraumlknas skada Vojmaringns fiskbestaringnd med 30 foumlr oumlring och harr 25 foumlr sik och 10 foumlr gaumldda och abborre och foumlr dessa skador skulle soumlkanden aringrligen betala 100 kr per husharingll med fiskeraumltt i Vojmaringn

Figur 21 Stroumlmmen mellan Dikasjoumln och Vojmsjoumln vid houmlg nivaring paring Vojmsjoumln under sommartid Naumlr Vojmsjoumln aumlr 8 m laumlgre och som laumlgst under varingrvintern kan stroumlmmen tom fungera som vandrings-hinder foumlr fisk

1960-08-31 framstaumlllde sakaumlgare farharinggor foumlr att fisksjukdomen furunkulos skulle kunna spridas till Vojmsjoumln genom utplanteringarna av fisk Dessutom oumlnskade man att skador paring fisket i Vojmsjoumln skulle bestaumlmmas och proumlvotiden skulle av-slutas

1962-04-02 vill soumlkandena aumlndra vattenhusharingllningsbestaumlmmelserna foumlr att uppnaring rdquoen oumlverensstaumlmmelse med gaumlllande foumlreskrifter foumlr andra intilliggande re-gleringssjoumlar naumlmligen Kultsjoumln och Malgomajrdquo Foumlre detta fanns tappningsbe-staumlmmelser i foumlrharingllande till fyllnadsnivaring i Vojmsjoumln paring ett linjaumlrt vis saring att 0 m3s slaumlpptes vid +4140 m 250 m3s vid +41625 m och 400 m3s vid +4170 m Det gaumlllde under foumlrutsaumlttning att Vojmsjoumlns nivaringer linjaumlrt var +4140 m 1 maj +41625 m 1 juni och +4170 m 1 juli Detta togs bort vid detta tillfaumllle och kvar stod bla rdquoaumlger regleringsraumlttshavaren handhava tappningen genom dammen paring saumltt han finner laumlmpligt med haumlnsyn till kraftproduktionenrdquo

RAPPORT NR 12009

1962-06-13 beskrivs utplanteringsaumlndringar och foumlrsoumlk med olika arter stammar och storlekar Soumltvattenslaboratoriet vill fortsaumltta proumlvotiden men sakaumlgarna hyser rdquovisst tvivel om utsaumlttningarnas vaumlrderdquo och menar att det medfoumlr rdquoen avsevaumlrd foumlrsening av skaderegleringenrdquo

1963-04-19 ges Soumltvattenslaboratoriet i aringterigen uppdrag rdquoatt yttra sig om behovet av och foumlrutsaumlttningarna foumlr anordnande av en fisktrappa i dammen vid sjoumlns utlopprdquo Dessutom konstaterar man att Soumltvattenslaboratoriet ersaumltts av Fiskeriin-tendenten i nedre norra distriktet som domstolens fiskesakkunnige

Foumlr att underlaumltta foumlr flottningen eller egentligen moumljliggoumlra flottning vid aumlnnu laumlgre vattenfoumlring i Vojmaringn saring faringr flottningsfoumlreningen raumltt att utfoumlra en flott-ningskanal mellan Stroumlmseleforsen och Volgsjoumln Tappningsbestaumlmmelserna foumlr flottningen i Vojmaringn boumlr samordnas med aringrsregleringarna i Ransaren Kultsjoumln och Malgomaj Det beskrivs dock inte hur eller i vilken ordning de ska toumlmmas I motsats till erosionsskador fiskeskada i Vojmaringn mm saring beslutas om att proumlvoti-den foumlr inverkan paring flottningen ska foumlrlaumlngas rdquotills vidarerdquo

Man konstaterar att regleringen av Vojmsjoumln medfoumlrt att foumlr Vojmaringn har den isfria straumlckan foumlrlaumlngts islaumlggningen foumlrsenats islossningen kommit tidigare och en oumlkad foumlrekomst av stoumlp och uppstroumlmsvatten har aringstadkommits I alla dessa fall paringverkar det Vojmaringns ekologi ytterligare men den slutsatsen naumlmns inte i domen utan bara svaringrigheter med transporter tvaumltt och annat

1969-05-22 anger domstolen rdquoatt det aumlr synnerligen angelaumlget att fiskefraringgan i maringlet snarast moumljligt bringas till ett slutligt avgoumlranderdquo Det aumlr ju trots allt 22 aringr sedan byggnadsarbetena i dammen med grumlingsskador som foumlljd och 21 aringr sedan flottningsfoumlreningen fick saumlnka Vojmsjoumln foumlrsta garingngen Fiskeriintendenten angav nu rdquoatt naringgon fisktrappa ej laumlngre paringfordradesrdquo och daumlrmed kunde avskri-vas fraringn vidare handlaumlggning i maringlet Man angav ocksaring att erfarenheterna av mer aumln 20 aringrs utplanteringar i Vojmsjoumln visade att kanadaroumlding rdquoskulle vara den mest lovande fiskartrdquo I sitt yttrande (1963-01-31) anger Fiskeriintendenten att det knappast kan rdquoraringda naringgon tvekan om att storlaxoumlringen i Vojmsjoumln har vandrat ner i Vojmaringn och lekt och i vissa fall aumlnda ner i Volgsjoumlnrdquo Eftersom Vojmsjoumln ur fisknaumlringssynpunkt blivit saring utarmad pga regleringsamplituden finns inget fisk-bestaringnd kvar som skulle utnyttja Vojmaringn som lekomraringde och daumlrfoumlr skulle nyttan av en fiskvaumlg i dammen inte motsvara kostnaden Slutsatsen dras 16 aringr efter re-gleringen Fiskeriintendenten liksom Kammarkollegiet och foumlretraumldare foumlr sak-aumlgare menade att fisktrappa inte skulle inraumlttas daring men att moumljligheterna foumlr att senare inraumltta fiskvaumlg skulle haringllas oumlppen

RAPPORT NR 12009

Figur 22 Matskanaringns utlopp i Vikenviken sommaren 2007 Naumlr Vojmsjoumlns nivaring aumlr som houmlgst kan mynningsomraringdet se naumlstan naturligt ut men daumlr vattnet naringr Vojmsjoumlns yta finns stenhaumlllar under ytan som i praktiken goumlr det omoumljligt foumlr fisk att vandra upp Under Vojmsjoumlns laumlgsta nivaring aumlr det mer aumln 5 km torr sjoumlbotten mellan Matskanaringns mynning och sjaumllva Vojmsjoumln

1973-03-15 diskuteras om minimitappningen i Vojmaringn och eventuella effekter om flottningen skulle upphoumlra med foumlljd att laumlgre floumlden skulle rinna fram under sommaren Sakaumlgarna beskriver problem snabbt oumlkade floumlden genom att damm-luckorna oumlppnas eller staumlngs foumlr snabbt och vill daumlrfoumlr ha inskrivet om maximal vattenfoumlringsaumlndring per timme eller varannan timme Man staumlller krav paring en mi-nimivattenfoumlring 16 ndash 318 paring 15 m3s men detta avvisas av domstolen liksom graumlnser foumlr floumldesaumlndringar Angaringende flottningen saring anger domstolen att de inte har naringgra tecken paring att den ska upphoumlra och att man daumlrfoumlr inte kan ta haumlnsyn till det Haumlr kan man jaumlmfoumlra med diskussionen om fisktrappa 1956-11-17 naumlr even-tuella framtida utnyttjanden av fallraumltter goumlr att man kan skjuta fram fraringgan om fiskvaumlg Vattendomstolen anger trots det att rdquobestaumlmmelserna i 2 kap 9 och 31 sectsect Vattenlagen synes laumlmna vissa moumljligheter oumlppna att vid en eventuell framtida foumlraumlndring av flottningstappningen i saumlrskild ordning begaumlra proumlvning av mini-mitappningsfraringganrdquo Vattendomstolen avgoumlr att minimivattenfoumlringen ska avgouml-ras vid pegel i Helitorp och dessutom regleringsbestaumlmmelserna rdquofoumlr framtidenrdquo

1975-09-03 genomfoumlrde den rdquoslutliga proumlvningenrdquo av bla fiskeskador naumlstan 30 aringr efter att ansoumlkan om Vojmsjoumlns reglering skickades in Fiskeriintendenten kon-staterar efter provdragningar att rdquoloumlnsamt notfiske foumlr naumlrvarande och i framtiden ej aumlr moumljligt att bedriva i Vojmsjoumlnrdquo

AringVF anger att praxis vid ersaumlttningsberaumlkningar inte aumlr biologisk optimal avkast-ning utan ekonomiskt optimal avkastning dvs det faktiska fiskeutnyttjandet Man anser trots det resonemanget inte att fiskar faringngade av icke-fiskeraumlttsaumlgare inte ska raumlknas in i underlaget Fiskeriintendenten konstaterar att den faktiska av-kastningen i Vojmaringn foumlre regleringen troligen legat ett gott stycke under den bio-logiskt optimala avkastningen saring att i oreglerade foumlrharingllanden den ekonomiska optimala avkastningen skulle vara 9 000 kg eller 12 kgha och 100 kg per fiskande

RAPPORT NR 12009

husharingll Vattendomstolen faststaumlller den oreglerade avkastningen foumlr Vojmaringn till totalt 10 312 kg foumlrdelat paring 1 007 kg oumlring 2 585 kg harr 3 390 kg sik 2 023 kg gaumldda 1 132 kg abborre och 175 kg lake

Ekologisk status och miljoumlproblem

Den nuvarande ekologiska statusen foumlr Vojmsjoumln (SE719563-154452) bedoumlms vara otillfredsstaumlllande Bedoumlmningen grundar sig paring den paringverkansanalys som genomfoumlrts av Vattenmyndigheten Tyvaumlrr har inga provfisken eller annan bio-logisk provtagning utfoumlrts under 2000-talet som kan komplettera bedoumlmningen Det stora miljoumlproblemet i Vojmsjoumln aumlr de stora nivaringfoumlraumlndringarna foumlrorsakad av en regleringsamplitud paring hela 80 m Dammen i Vojmsjoumlns utlopp bedoumlms ocksaring vara ett definitivt vandringshinder foumlr fisk och andra vattenorganismer Sjoumln boumlr klassas som ett kraftigt modifierat vatten

Vattendomarna inneharingller en hel del information som aumlr vaumlrdefull foumlr att komplet-tera bedoumlmningen av den ekologiska statusen Infoumlr regleringen genomfoumlrde labo-rator Sven Runnstroumlm Soumltvattenslaboratoriet (1947-09-01) en utredning om re-gleringen av Vojmsjoumln och dess foumlrutsaumlgbara negativa effekter Han beskrev bla var de olika sikbestaringnden lekte eftersom sik var den viktigaste fiskarten att fiska i Vojmsjoumln Han beskrev vilka negativa effekter skillnaden mellan naturlig nivaringva-riation i Vojmsjoumln som var 22 m jaumlmfoumlrt med variationer paring 8 m efter reglering-en Skador som dessutom kunde komma att adderas genom att Vojmsjoumln skulle haringlla annan aringrstidsrytmik

- Vattenvegetationen i de grunda vikarna och vid baumlckmynningarna som han kallar matbottnarna kommer att foumlrsvinna och daumlrmed ocksaring uppvaumlxtomraringdena foumlr de flesta fiskynglen

- Den grundlekande siken lekplatser kommer helt att torrlaumlggas vid leken

- Den djuplekande siken kommer knappast att paringverkas

- Den stroumlmlekande sikens kommer att spolieras i Vojmaringn genom dammens tillkomst och i stroumlmmen mellan Dikasjoumln och Vojmsjoumln eftersom vattennivaringn i den senare blir saring houmlg att rdquofallet mellan de baumlgge sjoumlarna blir upphaumlvtrdquo (Fig 21)

- Dvaumlrgsikens bestaringnd som leker grunt kommer att utplaringnas men det ska finnas bestaringnd som leker paring djupare omraringden

- Laxoumlringen som leker i Vojmaringn blir totalfoumlrstoumlrd foumlr dem som leker mellan Dikasjoumln och Vojmsjoumln gaumlller detsamma som foumlr den stroumlmlekande siken Foumlr de som leker utanfoumlr baumlckmynningarna kommer deras lekplatser att torrlaumlggas paring varingren innan rommen klaumlckt

- Harrens lekplatser i Vojmsjoumlns utlopp omoumljliggoumlrs genom dammen och genom den laringga sjoumlnivaringn under maj kommer framkomligheten till sjoumlns vattendrag att foumlrsvaringras

- Gaumlddans och abborrens yngel kommer att klaumlckas 25-3 m djupare aumln normalt vilket kommer att vara negativt

RAPPORT NR 12009

Figur 23 Vattennivaringerna i Vojmsjoumln som genomsnitt foumlr perioden 1995-2006 med daumlmnings- och saumlnkningsgraumlns markerade med svarta varinggraumlta streck och Bredselets nivaring med ett roumltt varinggraumltt streck Med prickat moumlrkblaringtt streck har de ungefaumlrliga nivaringerna enligt Runnstroumlm 1947 lagts in

De negativa effekter som Runnstroumlm befarade foumlr Vojmsjoumln pga regleringen har inte bara besannats utan ocksaring oumlvertraumlffats 1948 kunde konstateras att fisket i Dajkanviken blev rdquofoumlrstoumlrtrdquo eftersom det blev foumlr laringgt vatten paring houmlsten foumlr att kunna dra not 1950 konstaterades naumlringsbrist foumlr fiskar pga erosion Oumlringrom visades ha torkat in mellan Dikasjoumln och Vojmsjoumln Harr fick svaringrt att naring sina lekplatser lekplatser foumlr gaumldda och abborre visade sig vara spolierade Lekplat-serna foumlr storsik oumlring och harr i Bredselet och stroumlmmen mellan Dikasjoumln och Vojmsjoumln visade sig foumlrstoumlrda vilket gav upphov till saumlmre fiske i baringde Vojmsjoumln och Vojmaringn eftersom det var ett tydligt utbyte mellan dessa omraringden

Lekplatser foumlr rdquostroumlmlekande sikrdquo i Matskanaringns mynningsomraringde blev foumlrstoumlrda (Fig 22) De laringga vattennivaringerna i Vojmsjoumln under stoumlrre delar av aringret aumln vad som framgaringtt av ansoumlkan bidrog ytterligare till den biologiska utarmningen av Vojmsjoumln

Foumlrslag till aringtgaumlrder foumlr att uppnaring god ekologisk potential

En regleringsamplitud paring 8 m innebaumlr att straumlnderna eroderar och sjoumlarna blir mer naumlringsfattiga Att aringter oumlka naumlringen kan kanske till viss del kompenseras med kassodling som i Malgomaj men det aumlr inte helt enkelt att vare sig faring raumltt nivaring paring naumlringen eller att faring den spridd paring raumltt omraringden vid raumltt period Att strandzonerna blir sterila kan kanske till viss del aringtgaumlrdas genom att rdquovalla inrdquo vissa omraringden som inte saumlnks ner till saumlnkningsgraumlnsen och att daumlr skapas refuger foumlr fraumlmst varingrlekande fiskarter som abborre gaumldda och harr

Att haringlla jaumlmnare nivaringer i Vojmsjoumln alltsaring inte tappa av sjoumln foumlr att kompensera andra floumlden till Aringngermanaumllven under tex sommartid boumlr medfoumlra baumlttre till-vaumlxtfoumlrharingllanden i fraumlmst strandzonerna Om man jaumlmfoumlr med Malgomaj saring saumlgs

RAPPORT NR 12009

det daumlr i dom 1993-02-26 att rdquoUnder sjoumlns fyllnadsperiod och fram till den 1 oktober faringr vattenstaringndet ej saumlnkas om det aumlr laumlgre aumln +3425 mrdquo och daring aumlr daumlmningsgraumlnsen +3435 m Skulle motsvarande regler gaumllla foumlr Vojmsjoumln skulle saringvaumll vandringsmoumljligheter genom Vojmsjoumldammen underlaumlttas som moumljligheter foumlr ett naturligare ekosystem i Vojmsjoumln

Baumlckmynningar borde skyddas fraringn effekter av de laringga vattennivaringerna paring varingren Det kan ske som kombinationer genom refugdammar och anlagda rdquobaumlckfaringrorrdquo oumlver omraringden som blir torra Foumlr vissa av bifloumldena till Vojmsjoumln har dessutom skapats vandringshinder vid mynningsomraringdena till Vojmsjoumln och dessa boumlr aringt-gaumlrdas foumlr att inte i onoumldan foumlrhindra fisk fraringn att anvaumlnda bifloumldena

Det aumlr inte bara foumlr Vojmaringns ekosystems skull som vandringsled genom Vojmaring-dammen maringste skapas Aumlven foumlr Vojmsjoumln har utbyte med Vojmaringn varit betydel-sefullt foumlr att inte saumlga noumldvaumlndigt Genom att skapa omloumlp enligt alternativ A (Fig 24) kan aumlven reproduktionsomraringden foumlr harr och oumlring tillskapas genom att i den sk refugdammen haringlla inne vatten som hjaumllper till med vattenfoumlring i om-loumlpet vid de laumlgsta nivaringerna i Vojmsjoumln

Figur 24 De tvaring foumlrslag till vandringsvaumlgar genom Vojmsjoumldammen som tillsammans kan skapa baringde lek- och uppvaumlxtomraringden (A) och en vandringsvaumlg under isfri period (B) A utgaringr fraringn att den naturliga baumlckens vaumlg utnyttjas till omloumlp tillsammans med en refugdamm i Vojmsjoumln B utgoumlrs av omloumlp fraringn Vojmsjoumln och denilraumlnna naumlrmast kanalen Foumlr att detta ska faring oumlnskad funktion kraumlvs att maumltpunkten foumlr minimivattenfoumlring flyttas till dammen i staumlllet foumlr Helitorp saring att kanalen alltid foumlr vatten

RAPPORT NR 12009

Kostnadsuppskattningar och konsekvenser foumlr kraftproduktion

Viktigast av allt foumlr Vojmaringn och Vojmsjoumln aumlr att vattenhusharingllningsbestaumlmmel-serna maringste ses oumlver men naringgon ekonomisk konsekvensanalys har inte genom-foumlrts i denna utredning

Foumlr att omloumlpet vid A ska faring funktion av baringde vandringsvaumlg och reproduktions-omraringde behoumlver lutningen vara 2-5 vilket innebaumlr att det blir ungefaumlr 800 m laringngt Foumlr att klara ett floumlde paring 05 m3s behoumlver omloumlpet vara 1-4 m brett Kost-naden foumlr att anlaumlgga omloumlpet ligger paring omkring 1 800 krm vilket i detta fall innebaumlr 14 miljkr Eftersom vattenfloumldet som rinner genom omloumlpet kommer att passera alla kraftverk utom vid varingrfloden daring det i alla fall finns ett oumlverskott paring vatten saring beraumlknas inte vatten i omloumlpet medfoumlra naringgon reducerad kraftproduk-tion

Grunddammen foumlr refugen blir 350-400 m laringng men det aumlr omoumljligt att kostnads-uppskatta den innan omraringdet aumlr undersoumlkt och lodat Sannolikt kan massor foumlr att bygga dammen haumlmtas baringde fraringn omloumlpet och foumlr oumlvrigt sannolikt i naumlrheten vil-ket baringde begraumlnsar miljoumlparingverkan och haringller kostnader paring en modest nivaring

Denilraumlnna och omloumlp vid B kommer att kosta drygt 2 miljkr Foumlr att haringlla lut-ningen paring i genomsnitt 20 behoumlver denilraumlnnorna vara minst 40 m till en kost-nad av ungefaumlr 1 miljkr (i genomsnitt 100 000 krhoumljdmeter plus konstruktion transport mm) Till detta kommer naumlstan 600 m omloumlp foumlr att komma runt dammvallen men detta omloumlp kan vara enklare och foumlra mindre vatten till en kostnad av 1 400 krm (c 850 000 kr)

Tabell 4 Kostnader och intaumlkter av Vojmsjoumldammen (enligt sammanstaumlllning under kapitel rdquoHur kopplar man sjoumlregleringar till raumltt kraftverkrdquo) Kostnaderna har tagits som engaringngs-belopp och intaumlkterna har inte inkluderat naringgra som helst produktionskostnader vilket in-nebaumlr att de boumlr minskas i motsvarande grad till kanske rdquobarardquo 400 milkr aringr

Omloumlp A -1 400 000 krVatten i omloumlp A 0 krGrunddamm -2 000 000 krDenilraumlnnor amp Omloumlp B -2 000 000 kr

Aringrlig kraftproduktion av Vojmsjoumlns vatten 505 000 000 kr

Resultat 499 600 000 kr

RAPPORT NR 12009

Vojmaringn straumlckan Vojmsjoumln ndash Volgsjoumln

Tillstaringnd att anlaumlgga Gubbseleforsens kraftverk vid Vojmaringns vaumlnstra strand laumlm-nades 1923-10-31 till Vilhelmina Elektriska Kraftaktiebolag (VEKAB) och bygg-nationerna verkar ha haringllit paring under i stort sett hela 1920-talet VEKAB upploumlstes genom likvidation 1958-05-28 daring Vattenfallsstyrelsen tog oumlver alla deras tillgaringng-ar Det finns tre vattendomar under 1920-talet innan Kungl Kammarkollegiet laumlmnar in begaumlran om omproumlvning av fiskeavgiften 210 vars dom foumlrkunnades 1960-04-11 Genom detta oumlkades de aringrliga betalningarna till Kungl Fiskeristyrel-sen fraringn 84 till 196 kr

I maringlet om Malgomajs reglering 1965-06-03 vaumlcker Fiskeriintendenten foumlrslag om fiskvaumlg vid Gubbseleforsen varparing Vattendomstolen uppmanar Vattenfallsstyrel-sen rdquoatt vid blivande ombyggnad av kraftstationen ta stoumlrsta moumljliga haumlnsyn till vad intendenten anfoumlrt om nyttan foumlr fisket av en fiskvaumlgrdquo

Figur 25 Floumldena till Vojmaringn maumltta egentligen i Helitorp foumlrdelade paring perioden foumlre regleringen (roumltt) efter regleringen men under flottningsepoken (gult) och efter flottningen (blaringtt)

1965-07-15 laumlmnas tillstaringnd att renovera dammarna och oumlka produktionskapaci-teten i kraftverket Vattendomstolen aringlaumlgger Vattenfallsstyrelsen att i samraringd med Fiskeristyrelsen anlaumlgga en 15 m bred fiskvaumlg foumlrbi anlaumlggningen 210-avgiften enligt Vattenlagen bestaumlms till 40625 kr som engaringngsavgift att betala till Fiske-ristyrelsen

1980-10-29 har Kammarkollegiet igen begaumlrt omproumlvning av fiskavgiften 210 och lyckats faring den aumlndrad till aringrliga betalningar paring 618 kr

1989-03-13 kom den senaste vattendomen avseende GubbselseforsenVilhelmina kraftverk och gaumlllde en mer genomgaringende ombyggnation av anlaumlggningen Fall-houmljden fortsatte vara 517 m men utbyggnadsvattenfoumlringen oumlkades fraringn 13 till 25 m3s Under perioden juni-augusti ska rdquoca 9 m3srdquo och september-maj rdquoca 3 m3srdquo

RAPPORT NR 12009

rinna i fiskvaumlg och de 40 m breda lite laumlgre partiet mot houmlger strand rdquoom tillrin-nande vatten saring medgerrdquo Produktion under ett normalaringr beraumlknas till 80 GWh Fiskeristyrelsens utredningskontor i Lulearing Kammarkollegiet och Vilhelmina kommun ansaringg det tillraumlckligt med aringrliga utsaumlttningar av 100 oumlringar biotoparingt-gaumlrder i forsen ombyggnation av fiskvaumlgen fingrindar vi intaget till kraftstation 5-aringrig proumlvotid och utsaumlttning av 2 000 1aring (ettaringrig) oumlring det senare som kompen-sation foumlr grumlingsskador Vattendomstolen besloumlt i enlighet med soumlkandens yrkanden paring ombyggnation av fiskvaumlg viss biotopvaringrd och utsaumlttning foumlr grum-lingsskadan

Den nuvarande ekologiska statusen foumlr Vojmaringn mellan Vojmsjoumln och Volgsjoumln (SE717642-154785) bedoumlms vara maringttlig Bedoumlmningen baseras paring ett antal elfiskeresultat genomfoumlrda inom foumlrstudien till Vojmaringn och sett ur ett nationellt perspektiv bedoumlms resultatet som maringttligt dvs en status som inte aumlr godkaumlnd Med kaumlnnedom om Vojmaringns tidigare status som fiskevatten skulle dock kanske bedoumlmningen vara att statusen idag aumlr saumlmre dvs daringlig men vi har valt att foumllja de nationella kriterierna foumlr bedoumlmning

Det aumlr fraumlmst floumldesfoumlraumlndringarna som aumlr det stora miljoumlproblemet Enligt SMHIs floumldesstatistik har vattendragsstraumlckan har en regleringsgrad paring 48 en foumlraumlnd-rad medelhoumlgvattenfoumlring paring 38 och en reducerad medellaringgvattenfoumlring paring hela 98 Vattenfoumlringen maumlts vid Helitorp och dammluckan i Vojmaringdammen kan ibland vara helt staumlngd utan att bryta mot vattendomarnas vattenhusharingllnings-bestaumlmmelser Det aumlr de foumlrekommande mycket laringga floumldena som utgoumlr det all-varligaste problemet foumlr Vojmaringn Att vattenfoumlringarna dessutom tillaringts fluktuera saring pass mycket foumlrorsakar ytterligare problem Vojmsjoumldammen bedoumlms vara ett definitivt vandringshinder foumlr fisk och andra vattenorganismer Den anlagda troumls-keln i Gubbseleforsen bedoumlms vara ett vandringshinder vid laringga floumlden Straumlckan har ocksaring varit allmaumln flottled vilket innebaumlr att flottledsrensningar har utfoumlrts

Elfisken har utfoumlrts paring hela 14 lokaler paring den aktuella straumlckan Bedoumlmningen av fiskstatusen paring elfiskelokalerna som grundar sig paring VIX-indexet enligt Fiskeri-verkets och Naturvaringrdsverkets bedoumlmningsgrunder varierar fraringn god till daringlig De 6 elfiskelokalerna som har god fiskstatus aumlr alla belaumlgna i oumlvre delen uppstroumlms Baumlskaringns mynning Det finns aumlven elfiskelokaler med saumlmre status i oumlvre delen en lokal med otillfredsstaumlllande fiskstatus (vid Djupbaumlckens mynning) och en lokal med maringttlig fiskstatus (500 m nedstroumlms Bjurbaumlckens mynning) Av elfiskeloka-lerna i nedre delen av Vojmaringn har 3 maringttlig fiskstatus (2 lokaler i Gubbseleforsen och Stroumlmseleforsen) 2 har otillfredsstaumlllande fiskstatus (baumlgge i Laringngseleforsen) och en daringlig fiskstatus (Baumlskseleforsen) Den samlade bedoumlmningen foumlr hela vattendragsstraumlckan fraringn Vojmsjoumln till Volgsjoumln blir maringttlig fiskstatus Den ekologiska statusen klassificeras ocksaring som maringttlig trots de mycket stora floumldes-foumlraumlndringarna Ett avgoumlrande skaumll aumlr att det ofta visar sig att det aumlr VIX-indexet som ger den laumlgsta biologiska statusen och alltsaring blir utslagsgivande foumlr klassificeringen av ekologisk status Bedoumlmningen av den samlade ekologiska statusen boumlr verifieras ytterligare med biologisk provtagning av bottenfauna och kiselalger Vattendrags-straumlckan fraringn Vojmsjoumln till Volgsjoumln boumlr klassas som ett kraftigt modifierat vatten

RAPPORT NR 12009

Figur 26 Graringtanaringns mynningsomraringde ut i Bredselet under sommarfoumlrharingllanden 2007 I och med de laringga floumldena och den begraumlnsade genomstroumlmningen har ypperliga gaumlddbiotoper skapats

Vojmsjoumldammen bedoumlms vara ett definitivt vandringshinder foumlr fisk och andra vattenorganismer Den anlagda troumlskeln i Gubbseleforsen bedoumlms vara ett vand-ringshinder vid laringga floumlden Straumlckan har ocksaring varit allmaumln flottled vilket innebaumlr att flottledsrensningar har utfoumlrts Vattendragsstraumlckan boumlr klassas som ett kraftigt modifierat vatten

Vattendomarna inneharingller en hel del information som aumlr vaumlrdefull foumlr att komplettera bedoumlmningen av den ekologiska statusen Redan vid ansoumlkan till vattendom om Vojmsjoumlns reglering konstaterades att Vojmaringn hade relativt gott om gaumldda Genom regleringsmetodiken och vissa rdquoskadekompenserande aringtgaumlrderrdquo i form av grunddammar skapades ytterligare goda foumlrutsaumlttningar foumlr gaumldda (Fig 26) Detta har varit ett utmaumlrkt saumltt att begraumlnsa oumlvriga fiskarters moumljligheter i Vojmaringn

Vojmsjoumldammens funktion som vandringshinder mellan Vojmaringn och Vojmsjoumln har decimerat bestaringnden av i synnerhet oumlring sik och harr Foumlre dammens anlaumlg-gande visade undersoumlkningar att fraumlmst stor oumlring och sik fraringn Vojmsjoumln aringtmin-stone periodvis vandrade ganska laringngt ner i Vojmaringn Det finns uppgifter fraringn foumlre regleringen om rdquoett avsevaumlrt lekfiske paring sikrdquo mellan Bredselet och Volgsele aringter-faringngst av fisk i Baumlsksele som maumlrkts i Dikanaumls (enligt Soumltvattenslaboratoriet)

Det mycket produktiva och vaumlrdefulla omraringdet Bredselet har blivit en rdquoaringtervaumlnds-graumlndrdquo i staumlllet foumlr att fungera som lek- och uppvaumlxtomraringde foumlr oumlring sik och harr foumlr baringde Vojmsjoumln och Vojmaringn

Genom de stora vattenfoumlringsfluktuationerna och de onaturligt houmlga floumldena under vintern (Fig 25) har den isfria aumllvstraumlckan nedstroumlms Vojmsjoumln foumlrlaumlngts till Volgselet Det har inte bara skapat problem foumlr transporter oumlver aringn utan ocksaring lett till att vattnet i Vojmaringn under vintern blivit kallare aumln normalt

RAPPORT NR 12009

Vojmaringn rensades och jaumlmnades ut saring att flottning skulle kunna ske vid laumlgre flouml-den Dessa ganska omfattande rensningar har endast i mycket liten utstraumlckning aringterstaumlllts Det aumlr dessutom besvaumlrligt med restaureringar av vattendrag naumlr flouml-dena varierar saring mycket som de goumlr haumlr

Foumlr omraringdet Gubbseleforsen utgoumlrs de allvarligaste problemen av de stora floumldes-variationerna fraringn Vojmsjoumln Vid laringga floumlden fungerar den betonginklaumldda oumlver-fallsdammen vid aringns houmlgra strand (Fig 27) som vandringshinder foumlr uppstroumlms-vandring Genom regleringstillstaringndet foumlr Gubbseleforsens kraftstation kan aumlven floumldena i aringns houmlgra faringra variera relativt mycket paring kort varsel vilket aumlr ogynnsamt foumlr ekosystemet kring kraftverket

Foumlr Vojmaringns del boumlr vattenfoumlringarna baringde bli jaumlmnare och anpassas till de natur-liga foumlraumlndringarna i stoumlrre utstraumlckning aumln idag Fraringgan om minimivattenfoumlring boumlr tas upp till diskussion igen i enlighet med vad som saumlgs i vattendom 1973-03-15 rdquovid eventuell framtida foumlraumlndring av flottningstappningen i saumlrskild ordning begaumlra omproumlvning av minimitappningenrdquo Detta kom efter paringstaringende fraringn sak-aumlgarerepresentant 1970-11-20 att eventuellt flottningsvatten inte stod till AringVFs foumlrfogande utan det vattnet skulle kunna anvaumlndas foumlr tex att motverka skador paring fiske och natur Redan 1971-02-09 argumenterade Fiskeriintendenten foumlr vilka ytterligare skador fiskbestaringnden (och sportfisket) i Vojmaringn skulle foumlrorsakas om flottningen foumlrsvann och 3 m3s finge raringda under stora delar av sommaren

Att haringlla en houmlgre nivaring paring minimifloumldena borde inte foumlrorsaka kraftproduktionen naumlmnvaumlrda skador eftersom det inte finns naringgot kraftverk i Vojmsjoumlns utlopp utan vattenkraften ska tas ut laumlngre ner i Vojmaringn-Aringngermanaumllven 3 m3s uppges ut-goumlra ungefaumlr 10 av den oreglerade vattenfoumlringen under juli-augusti saring haumlr finns det ordentliga marginaler foumlr att aringterfaring visst ekosystemtaumlnkande i Vojmsjoumlns re-glering

Att flytta maumltpunkten foumlr Vojmaringns floumlden fraringn Helitorp till regleringsdammen skapar jaumlmnare floumlden i Vojmaringn vilket boumlr gynna hela aringns ekosystem Viktigt aumlr ocksaring att floumldesaumlndringarna genomfoumlrs vaumlsentligt mjukare saring att det inte laumlngre finns moumljlighet att aumlndra floumldena 75 m3s per dygn

En oerhoumlrt viktig del foumlr att kunna restaurera Vojmaringns ekosystem aumlr att den aringter-igen faringr en biologisk kontakt med Vojmsjoumln Detta kan bara skapas med ordent-liga vandringsvaumlgar (Fig 24)

RAPPORT NR 12009

Figur 27 Den i betong anlagda troumlskeln vid Gubbseleforsen Vid laringga floumlden kommer fisk svaringrligen foumlrbi haumlr eftersom det inte anlagts naringgot djupare parti

I genomsnitt aumlr Vojmsjoumlns nivaring laumlgre aumln Bredselets nivaring under 3 maringnader fraringn mitten av februari till mitten av maj Foumlrst i slutet av den perioden kan man foumlr-vaumlnta sig fiskvandring av naringgon betydelse Enligt AringVF (1975-09-03) vandrar har-ren upp under maj och aumlr det ett rdquonormalt aringrrdquo saring borde harr kunna vandra ur Vojmsjoumln foumlr lek i Vojmaringn och vandra upp i Vojmsjoumln efter leken Oumlringens vandringsperiod ligger senare paring houmlsten men aumlven daring aumlr Vojmsjoumln houmlgre aumln Bredselet Daumlremot kan det vara rdquosvaringrtrdquo att faring vatten att rinna upparingt fraringn Vojmsjoumln till Bredselet under senvinter - tidig varingr Daumlrfoumlr aumlr en vandringsvaumlg via Bredselet det baumlsta alternativet (Fig 24)

Genom att grunda upp viken naumlrmast Bredselet (margenta-prickade streck i Fig 24) skulle man kunna skapa en mer naturlig miljouml i den delen av Vojmsjoumln-Vojmaringn Ifall baumlcken vid dammens norra aumlnde foumlrs oumlver till den ursprungliga faring-ran dvs att mynna nedstroumlms dammen borde Bredselets hela miljouml kunna foumlr-baumlttras Om man dessutom skulle genomfoumlra naringgon form av aringterskapande av den grunddamm som anlades i Bredselets nedre del 1950 samtidigt som Graringtanaringns vattenreglering (utan att skapa vandringshinder) aringterupptogs saring borde Vojmsjoumln-Bredselet tillskapas saringvaumll en baumlttre biologisk funktion som en vandringsvaumlg som fungerar under stoumlrre delen av aringret

Vandringsvaumlgen som mynnar i avsaumlnkningskanalen bygger paring att anvaumlnda en kombinerad faunapassage med denilraumlnna naumlrmast kanalen och saring snart marken blir flackare saring oumlvergaringr den i omloumlp Problemet foumlr detta alternativ aumlr att maumlt-punkten foumlr minimitappning maringste flyttas fraringn Helitorp till utloppet fraringn Vojmsjouml-dammen saring att inte hela saumlnkningskanalen kan torrlaumlggas

RAPPORT NR 12009

Det vaumlsentligaste foumlr hela Vojmaringn nedstroumlms Vojmsjoumldammen aumlr jaumlmnare floumlden och variationer mer anpassade till naturliga foumlrharingllanden Genom de snabba foumlr-aumlndringarna i floumlden fraringn Vojmsjoumln foumlrhindras effektivt alla moumljligheter foumlr god ekologisk status

Viktigast av allt foumlr Vojmaringn aumlr att vattenhusharingllningsbestaumlmmelserna maringste ses oumlver men naringgon ekonomisk konsekvensanalys har inte genomfoumlrts i denna utred-ning Sannolikt tillkommer inga extra kostnader foumlr lugnare foumlraumlndringar av flouml-den och en houmlgre minimitappning

Foumlr den delen som beroumlr kommunikation och moumljlighet till fiskvandring fraringn Vojmaringn till Vojmsjoumln saring finns det beskrivet foumlr Vojmsjoumln Gubbseleforsen uppges producera 85 GWharingr vilket skulle innebaumlra en inkomst paring drygt 40 miljkr per aringr Ur denna intaumlkt liksom intaumlkt foumlr kraftproduktion i Aringngermanaumllven nedstroumlms borde kunna anvaumlndas foumlr aringterstaumlllningar av Vojmaringn efter flottningsepokens rens-ningar Rensningarna av Vojmaringn i boumlrjan av 1960-talet genomfoumlrdes foumlr att kunna flotta vid laumlgre floumlden och paring saring vis moumljliggoumlra stoumlrre andel av Vojmsjoumlns vatten foumlr kraftproduktion

Vojmaringn mellan Vojmsjoumln och Volgsjoumln aumlr drygt 60 km laringng med en medelbred av ungefaumlr 75 m vilket innebaumlr att hela straumlckan utgoumlra av naumlstan 5 miljm2 Hela straumlckan behoumlver inte aringtgaumlrdas men sannolikt kommer aringterstaumlllningar av 1960-talets rensningar att kosta minst 10 miljkr

Malgomaj

Malgomajs reglering inneharingller 58 deldomar fraringn 1956-06-09 till 2004-11-17 och 11 domar fraringn Vattenoumlverdomstol eller miljoumloumlverdomstol Enligt SMHI har Malgomaj en volym paring 3 117 milj m3 varav magasinsvolymen beraumlknas till 555 milj m3 och ett maxdjup paring 111 m Enligt SCB saring varierar Malgomajs sjoumlarea fraringn 70-105 km2

9 juni 1956 fick Vattenfallsstyrelsen foumlr Kungl Majt kronan Kraringngede AB Graningeverken AB Gulsele AB och Kungsgaringrden-Mariebergs AB tillstaringnd att skapa Malgomajs regleringsmagasin mellan houmljderna +3390 och +3435 m mel-lan +3370 och + 3390 m foumlr fleraringrsreglering med houmlgst 10 m under loumlpande 20-aringrsperiod Genom att sammanfoumlra Malgomaj Insjoumln Stensjoumln Varris och Maksjoumln bildades ett magasin paring ungefaumlr 91 km2 I ansoumlkan angavs att Malgomajs utlopp gick via Varris och Maksjoumln via rdquotvaring utloppsgrenar av vilka den soumldra utgoumlr huvudutloppetrdquo Den sk Lillaringn definieras som houmlgvattenfaringra Grunddam-mar i huvudfaringran angav till nivaring +3390 m

Liksom foumlr Vojmsjoumln innebar regleringsfoumlretaget baringde saumlnkningskanal och re-gleringsdamm alltsaring att reglera vattnet baringde genom avsaumlnkning av sjoumlarna och genom oumlverdaumlmning av mark

RAPPORT NR 12009

Motivet till regleringen var att de soumlkande skulle faring rdquooumlkad moumljlighet att utnyttja vattenkraftenrdquo i sina kraftverk i Aringseleaumllven och Aringngermanaumllven Bakgrunder foumlr Malgomajs vattenregleringen angavs med att det redan fanns regleringstillstaringnd i Vojmsjoumln (1950-08-11) och Ransaren (1955-12-30) samt var insaumlnd ansoumlkan foumlr Kultsjoumlns reglering (dom 1959-05-29) Man laumlgger ocksaring ihop domarna saring att man foumlr Malgomajs reglering bestaumlmmer att Ransaren inte behoumlver tappas under som-maren naumlr rdquoMalgomaj uppnaringtt eller med saumlkerhet kan vaumlntas uppnaring houmljden +3425 mrdquo Senare i vattendomen anger domstolen att vatten inte rdquofaringr inneharingllas i Ransaren foumlrraumln vattenstaringndet i Malgomaj uppnaringtt houmljden +3425 mrdquo Saring daumlr har man garingtt laumlngre och inte definierat vilken aringrstid det gaumlller aumlven om det staringr i punkten efter att Malgomaj ska haringlla nivaringn gt+3420 m under perioden 1 juli 1 oktober Den skrivningen i domen innebar att Ransaren inte fick boumlrja fyllas under stoumlrre delen av aringret vilket verkar konstigt naumlr domen foumlr Ransaren inte anger dessa krav

1958-05-20 foumlll vad man kan kalla huvuddomen foumlr Malgomajs reglering Foumlr-utom att definiera att regleringen ska ske med aringrsreglering saring foumlrtydligas aumlven nivaringerna i Malgomaj under perioden 1 juli ndash i oktober gt +3425 m rdquoTappnings-aumlndring skall verkstaumlllas med mjuk oumlvergaringng Aumlndring av tappning fraringn ett dygn till ett annat maring ej oumlverstiga 100 m3srdquo Dessutom kopplar man floumldena fraringn Malgomaj till Volgsjoumlns utlopp daumlr floumldena inte faringr understiga 25 m3s foumlrutom under foumlrsta haumllften av maj daring laumlgsta floumlde faringr vara 15 m3s (En liten lustighet som indikerar tron paring statiska foumlrharingllanden aumlr att Vattendomstolen bestaumlmmer en prouml-votid om 20 aringr men ocksaring anger att rdquoSakaumlgare som oumlnskar faring aringtgaumlrd vidtagen har att anmaumlla detta till vattenfallsstyrelsens lokalkontor i Vilhelmina (tel Vilhelmina 423)rdquo)

Figur 28 Omraringdet mellan Malgomaj och Volgsjoumln sett fraringn Malgomajs regleringsdamm Till houmlger i bilden syns den del spegeldammen som aumlr kvar efter kraftverkets anlaumlggande Till vaumlnster aumlr kraft-verkskanalen Man kan se nivaringskillnaden mellan spegeldamm och kratverkets utloppskanal

RAPPORT NR 12009

1961-05-04 definierades funktionen med Malgomajs regleringsmagasin som aringter-regleringsmagasin foumlr att utjaumlmna verkningarna av korttidsregleringar fraringn Kult-sjoumln via Stalons kraftstation Genom korttidsreglering i Stalon beraumlknas den kapi-taliserade nyttan till cirka 352 milkr och rdquoendastrdquo ge en effekt av 02 m nivaringfoumlr-aumlndringar i Kultsjoumln och Malgomaj Soumltvattenslaboratoriet anser att rdquofiskerinaumlring av stoumlrre betydenhet icke lider vaumlsentligt foumlrfaringng av korttidsregleringenrdquo men att Kultsjoumlns aringrsreglering innebaumlr att fisket daumlr kunnat bli baumlttre Vid behandlingen av korttidsregleringen i Stalon vilken bla innebaumlr noll-tappningar foumlrdes inget re-sonemang om paringverkan i rinnande vatten fiskreproduktion effekter paring ekosystem od Soumltvattenslaboratoriet fick fortsaumltta sitt uppdrag under proumlvotiden samtidigt som ingen skada paring enskilt fiske ansaringgs uppkomma Avgiften som rdquobidrag till kostnaden foumlr Vattendomstolens organisation och verksamhetrdquo sattes daumlremot till 75 120 kr

Vid behandling av de uppskjutna fraringgorna om bla skador paring enskilt fiske 1977-10-13 efter mer aumln 20 aringrs reglering argumenterade soumlkanden att Malgomaj inte hade naringgot stoumlrre sportfiskevaumlrde som man skulle kompensera Vattendomstolen beslutade daumlremot som intendenten foumlreslagit att aumlven rdquoicke fiskeraumlttsaumlgares faringngsterrdquo skulle raumlknas in i skada paring enskilt fiske Daumlremot inte inom statligt aumlgda fastigheter vilka var en ansenlig del kring Malgomaj

Figur 29 Regleringsnivaringer sedan 1958 och hur nivaringerna i Malgomaj varit under perioden 1995-2005 Under normala foumlrharingllanden foumlre regleringen ska nivaringerna i Malgomaj ha varierat mellan +34083 m och +34255 m

1993-02-26 hade AringVF ansoumlkt och faringtt tillstaringnd av Vattendomstolen att faring saumlnka Malgomaj ytterligare Nu bestaumlmdes saumlnkningsgraumlnsen till +3370 m men fortfa-rande gaumlllde regler om mjuk tappningsaumlndring (lt100 m3s aumlndring per dygn) ni-varinger under sommarperiod floumlden till Volgsjoumlfors mm Dessa 2 m ytterligare saumlnkning kompenserades med 250 000 kr som engaringngsbelopp foumlr rdquofiskefraumlmjande

RAPPORT NR 12009

aringtgaumlrder i Malgomaj eller angraumlnsande vattenomraringdenrdquo Dessutom foumlrdelades maximalt 48 miljkr till enskilda fiskeraumlttsaumlgare Detta kan staumlllas mot den upp-skattade vinsten paring 3 miljkraringr vilket kapitaliserat raumlknats till 76 miljkr

Den nuvarande ekologiska statusen foumlr Malgomaj (SE717181-153354) bedoumlms vara otillfredsstaumlllande Bedoumlmningen grundar sig paring den paringverkansanalys som genomfoumlrts av Vattenmyndigheten Tyvaumlrr har inga provfisken eller annan biolo-gisk provtagning utfoumlrts under 2000-talet som kan komplettera bedoumlmningen Det stora miljoumlproblemet i Malgomaj aumlr de stora nivaringfoumlraumlndringarna foumlrorsakade av en regleringsamplitud paring 65 m Dammen i Malgomajs utlopp bedoumlms ocksaring vara ett definitivt vandringshinder foumlr fisk och andra vattenorganismer Sjoumln boumlr klassas som ett kraftigt modifierat vatten

Vattendomarna inneharingller en hel del information som aumlr vaumlrdefull foumlr att komplettera bedoumlmningen av den ekologiska statusen Vid regleringen av Malgomaj beskrev Soumltvattenslaboratoriet i egenskap av Vattendomstolens fiske-sakkunnige rdquoatt naringgon stoumlrre fara foumlr fiskbestaringnden icke uppkommer men att daumlremot fisket i skilda haumlnseenden kommer att foumlrsvaringras Vidare torde sportfisket i utloppet komma att foumlrsvinna I den maringn i fisket kan saumlgas ingaring ett moment av noumlje och rekreation komma saringlunda olaumlgenheter ur trevnadssynpunkt att uppstaringrdquo Mot detta staumllls daring att tillfaumllliga besoumlkare vid Malgomaj inte boumlr raumlknas med naumlr det gaumlller intraringng och minskad trevnad

rdquoVattendomstolen foumlrutsaumltter emellertid vad gaumlller sportfisket att dessa olaumlgen-heter foumlr den bofasta befolkningen icke aumlr av stoumlrre omfattningrdquo Under andra halvan av 1950-talet ansaringgs att Vilhelminaborna inte hade intresse tid eller annat foumlr sportfiske varfoumlr det inte var saring stor skada att den moumljligheten foumlrsaumlmrades eller foumlrstoumlrdes

Aringr 1955 beskrev Soumltvattenslaboratoriet sina farharinggor oumlver att harren kan faring svaringrig-heter att naring sina lekbaumlckar vid den avsaumlnkta sjoumln under april och maj Foumlr att un-derlaumltta tillgaumlngligheten till lekbaumlckar foumlr harr under avsaumlnkt sjouml under april och maj foumlrklarade sig soumlkande 1958-05-20 villig att skapa kanaler rdquogenom strand-planet ned till fritt vatten i sjoumlnrdquo 1965-06-03 var soumlkanden och intendenten oumlver-ens om att det inte fanns behov av detta varfoumlr Vattendomstolen avskrev fraringgan

Under 1964 genomfoumlrde aumlven vissa spraumlngningsarbeten i Marsaringns nedre delar foumlr att underlaumltta foumlr oumlringvandring utan att rdquomedge uppvandring av gaumldda eller dylik rovfisk fraringn Malgomajrdquo 1973 konstaterade domstolen i samraringd med intendenten rdquoatt enda taumlnkbara aringtgaumlrd redan utfoumlrdrdquo Det kan synas som ett ooumlvertaumlnkt ytt-rande men ska saumlttas i sammanhang att det var fisket som skulle kompenseras och det var billigare att plantera ut lax kanadaroumlding mm

Vid Vattendomstolen 1977-10-13 hade intendenten boumlrjat resonera om mer biolo-giska fraringgor och daumlribland bla vilka effekter olika utplanteringar hade paring sikbe-staringnden Sakaumlgarna vid Malgomaj vill daumlremot inte foumlrlaumlnga proumlvotiden laumlngre aumln de 19 aringr som garingtt bla foumlr att de inte tror att de naringgonsin kan faring full kompensation genom inplanteringarna i sjoumln

RAPPORT NR 12009

Figur 30 Ett fotografi fraringn oumlstra delen av Malgomaj som visar sommarfoumlrharingllanden

Redan vid ansoumlkan foumlr domen 1956-06-09 fanns foumlrslag paring att en grunddamm vid Laxbaumlcken skulle utgoumlra skadefoumlrebyggande aringtgaumlrd Dammen bestaumlmdes till nivaring +3430 m med ett 5 m brett flottningsutskov paring houmljden +34225 Soumlkande i samraringd med Soumltvattenslaboratoriet fick i uppdrag av domstolen att utreda om fiskvaumlg be-houmlvdes i dammen Aumlven planteringar av strandskog och invallningar vid Skansholm med kroumlnhoumljden +3455 m Gouttisbaumlckens nedre del drogs om foumlr att mynna i Garingrtistjaumlrn

1958 yrkar sakaumlgare fraringn Stroumlmnaumls by att en grunddamm ska anlaumlggas nedanfoumlr landsvaumlgsbron oumlver Vaumlsterbaumlcken foumlr att rdquominska omraringdets foumlrfulningrdquo men det nekar soumlkanden pga att det blir foumlr dyrt vilket ocksaring Vattendomstolen haringller med om Vid detta tillfaumllle doumlmer domstolen att en fisktrappa ska anlaumlggas i grunddammen vid Laxbaumlcken tillsammans med en baringtslip foumlr att underlaumltta flytt-ning av baringtar mellan grunddammen och Malgomaj 1965 anger Intendenten att fisktrappan i dammen till Laxbaumlcken fungerar bra varfoumlr fraringgan om rdquofisket i Laxbaumlckendammenrdquo laumlmnas daumlrhaumln I domen anges att Vattendomstolen ska ta upp rdquofraringgan paring foumlrslag av intendenten eller yrkande av part Intendenten har ej yttrat sigrdquo anges det 1973 trots att sakaumlgare yrkat skadekompenserande aringtgaumlrder foumlr detta

Soumltvattenslaboratoriet foumlreslog ingen fiskvaumlg i regleringsdammen 1955-10-21 men vaumll en minimitappning av 127 m3s vilket utgjorde laumlgsta normala vatten-foumlring (LQ) Vid huvudfoumlrhandlingarna 1958 tas fraringgan om fiskvaumlg upp men detta foumlrordas inte av laboratoriet rdquodaumlrest kostnaderna foumlr en effektiv trappa uppgaring till av soumlkanden angivna belopprdquo men daumlremot foumlreslaringr man att soumlkande ska faring tillaringtelse med noll-tappning under en 5-aringrig foumlrsoumlkstid Soumltvattenslaborato-riet hade gjort en beraumlkning paring att noll-tappning i Bullerforsen skulle orsaka aringrliga skador paring fisket foumlr 1 100 kr i 1958 aringrs penningvaumlrde Istaumlllet foumlreslog man 210-avgifter paring 6 550 kr att aringrligen utbetala till Fiskeristyrelsen I motsats till Soumltvat-tenslaboratoriet saring yrkar Kammarkollegiet paring minimitappning rdquofoumlr fiskreproduk-tionen och fiskens naumlringrdquo men aumlven rdquofoumlr de sanitaumlra foumlrharingllandena och foumlr trev-nadsvaumlrdenardquo Med haumlnvisning till Vojmaringns vattenfoumlring och grunddammen i Volgsjoumlns utlopp finner inte Vattendomstolen naringgon risk foumlr sanitaumlra olaumlgenheter

RAPPORT NR 12009

och aringlaumlgger daumlrfoumlr inte soumlkanden naringgon minimivattenfoumlring genom reglerings-dammen Soumlkanden aringlaumlggs inte att anlaumlgga naringgon fiskvaumlg men vaumll att laringta statens fiskeriingenjoumlr att yttra sig i fraringgan Vid senare behandling av fraringgan (1965-06-03) har Fiskeriintendenten i nedre norra distriktet (som pga omorganisation inom Fiskeristyrelsen faringtt oumlverta Soumltvattenslaboratoriets undersoumlkningsuppdrag) rdquoutta-lat att fiskvaumlg ej boumlr byggas nu men att moumljligheterna foumlr inraumlttande av en fiskvaumlg boumlra haringllas oumlppen i avvaktan paring nya fiskeroumlnrdquo Vattendomstolen konstaterar att enligt Vattenlagens 2 kap 8 sect aumlr soumlkanden skyldig att rdquoutan ersaumlttning vidta och underharinglla anordningar foumlr fiskens framkomst eller eljest foumlr tryggande av fiskets bestaringnd samt tillslaumlppa foumlr aumlndamaringlet noumldigt vattenrdquo Med stoumld av att soumlkanden uppger att oumlringbestaringndet rdquoej aumlr tillraumlckligt stortrdquo laumlmnar Vattendomstolen fraringgan tills vidare 1973 motiverar intendenten att skaumll foumlr att inte anlaumlgga fiskvaumlg i Bullerforsen var att den oumlringstam i Malgomaj som lekt i Bullerforsen var utrotad eftersom de inte kunde naring sina lekomraringden eller i vart fall inte vandra upp i Malgomaj efter att regleringsdammen anlagts mer aumln 15 aringr tidigare Vid den tidpunkten ansaringg intendenten att det inte gick att restaurera nedstroumlmslekande oumlringbestaringnd Dessutom skulle omraringdet kunna konkurrera med uppvandrande oumlring fraringn Volgsjoumln () Att aringtgaumlrder inte vidtogs direkt saring att utrotning skett borde inte utgoumlra motiv foumlr att minska eller foumlrhindra skador

Intendenten foumlrklarar (1977-10-13) att fiskvaumlg inte boumlr byggas foumlrbi reglerings-dammen men vaumll att en minimivattenfoumlring paring 3 m3s boumlr bestaumlmmas foumlr Bullerforsen foumlr att kompensera foumlr rdquoVolgsjoumlns oumlring- och harrbestaringndrdquo Inten-dentens argumentation att det var rdquoicke realistisktrdquo att aringlaumlgga Graningeverken AB (GVAB) som aumlgare av Bullerforsen skyldighet att slaumlppa vatten till Volgsjoumlns fiskbestaringnd eftersom GVAB aumlgde Volgsjoumlfors kraftverk blir lite maumlrkligt Efter-som det gaumlller Volgsjoumln och inte Malgomaj () saring besloumlt Vattendomstolen att avslaring krav paring minimitappning Man ansaringg dock att fraringgan kunde vaumlckas i maringlet A 956 (rdquoAringlaumlggande att som skadefoumlrebyggande aringtgaumlrd utfoumlra grunddamm i Volgsjoumlns utlopprdquo vilket bara har en deldom 1958-03-17 innan det flyttades oumlver till VA 2-374 om Oumlvre Aringseleaumllvens reglering) (Det blir ett maumlrkligt resonemang av domstolen som 1958 i dom fastlagt floumlden fraringn Malgomaj som skulle bestaumlm-mas vid Volgsjoumlns utlopp)

Som skadekompensation foumlr fisket aringlades soumlkanden 1958 att aringrligen plantera ut 8 000 st ge2+ laxoumlring och 10 000 0+ harrungar i Malgomaj Under senare aringr sattes bla vaumlnernlax broumlding regnbaringge gullsparingngslax och kanadaroumlding ut som foumlrsoumlk till kompensation (Vissa sakaumlgare motsatte sig utplantering av kanadaroumlding med motivering att de var rdquobetydligt saumlmre matfisk aumln den inhemska fjaumlllfiskenrdquo) Naumlr diskussioner under 1970-talet uppkom om de genetiska vaumlrdena av ursprungsbe-staringnd (daumlr man ocksaring konstaterade att endast lite oumlring planterats in som kompen-sation foumlr Malgomajs reglering) angav Fiskeriintendenten att utplanteringarna genomfoumlrdes foumlr att de inte skulle bilda sjaumllvreproducerande bestaringnd i Malgomaj Naumlr det gaumlllde gullsparingngslaxen saring skulle den praumlglas paring fiskslussen vid Laxbaumlck-en men inte paring Laxbaumlcken vilket innebar att det inte skulle utgoumlra naringgon risk foumlr bestaringndet i Laxbaumlcken En lokalinnevaringnare sa vid moumltet att fiskslussen aldrig fun-gerat foumlr naringgon fisk saring det var nog inte saring viktigt med praumlglingen

1977 betecknades Maksjoumln och Varris som totalskadade baringde biologiskt och tek-niskt (svaringrt att fiska med naumlt och not) av baringde intendenten och Vattendomstolen Det fanns en rdquootaringlighetrdquo bland sakaumlgarna naumlr de levt mer aumln 15 aringr med ett i princip

RAPPORT NR 12009

totalskadat fiske i Malgomaj Man kraumlvde daumlrfoumlr ekonomisk ersaumlttning istaumlllet foumlr de aringtgaumlrder som intendenten foumlrsoumlkte med i form av fiskutsaumlttningar (bla proto-koll 1973-10-23) Vid det tillfaumlllet konstaterar Fiskeriintendenten i nedre norra distriktet att rdquorelativt omfattande foumlrsoumlksverksamhet i Soumltvattenslaboratoriets regi hellip icke givit naringgot resultat som man har anledning knyta naringgra foumlrhoppningar tillrdquo

Foumlr Malgomaj gaumlller samma foumlrutsaumlttningar som foumlr Vojmsjoumln eftersom det aumlr en baringde saumlnkt och houmljd sjouml med laumlgst nivaring under varingr-foumlrsommar I motsats till Vojmsjoumln finns det regler foumlr hur houmlg sjoumlns nivaring skall vara perioden juli-septem-ber Det innebaumlr ju aumlndaring att skador aringstadkoms av erosion paring straumlnder med utar-made strandregioner och oligotrofiering som foumlljd samt svaringrigheter foumlr fiskar aumlr varingrlekare i baringde sjouml och tillrinnande vattendrag Foumlrutom de foumlrvaumlntade fiskslagen oumlring och harr vilka leker i princip uteslutande i rinnande vatten saring aumlr foumlrstarings sik sikloumlja abborre moumlrt gaumldda mfl allvarligt foumlraumlndradeskadade av sjoumlns reglering och kraftverk i dominerande inlopp Kultsjoumlaringn daumlr bara begraumlnsade floumlden rdquoturist-vattenrdquo foumlrekommer samt utloppet Fiskeriintendenten i nedre norra distriktet kommer 1976-02-26 med en avrapportering av skador paring fisket pga Malgomajs reglering Man konstaterar att den storoumlring (rdquoMalgomajlaxenrdquo) som hade Laxbaumlcken Hornsjoumlbaumlcken och Sandsjoumlbaumlcken som viktigaste reproduktionsom-raringden hade tagit ordentlig skada av regleringen Att inte Bullerforsen eller Kultsjoumlaringn naumlmns som viktiga reproduktionsomraringden kanske beror paring att det aumlr saring pass maringnga aringr efter regleringarna Man verkar vara oumlvertygad om att rdquofiskslussenrdquo i grunddammen vid Laxbaumlcken fungerade foumlr fiskvandring trots att inga under-soumlkningar genomfoumlrts foumlr att styrka det Det finns dock en hel del uppgifter om motsatsen

Naumlr det gaumlller fiskvandring foumlr reproduktion i rinnande vatten saring redovisas ned-vandringsdelen i avsnittet Bullerforsen Foumlr de tillrinnande vattendragen har en del visuella inventeringar genomfoumlrts under tiden sedan foumlrsta regleringen av Malgomaj Marsaringn verkar ha haft naturliga vandringshinder i sitt utlopp i Malgomaj aumlven foumlre reglering och de spraumlngningar som foumlretogs under Soumltvat-tenslaboratoriets oumlverinseende verkar inte aumlndrat detta saring mycket Foumlr Kultsjoumlaringn som saumlllan naumlmns i undersoumlkningarna vilket ju kan bero paring att det paring naringgot vis tillhoumlrde Stalon aumlr sannolikt de skiftande och utom turistsaumlsong laringga floumldena hind-rande Foumlr Laxbaumlcken som verkar ha varit de viktigaste reproduktionsomraringdena foumlr Malgomajs storoumlring har en fisksluss anlagts mellan grunddammen och Malgomaj (Fig 31) Denna verkar inte fungera alls eller i vart fall i mycket be-graumlnsad utstraumlckning och boumlr daumlrfoumlr aringtgaumlrdas till funktionalitet Den enklaste vari-anten vore sannolikt att riva ut fiskslussen i sin helhet och ersaumltta den med ett sk inloumlp genom att slaring ner staringlspont efter grunddammens kant mot soumlder Kostnaden foumlr detta aumlr i houmlgsta grad beroende paring staringlpriser och om det garingr att kombinera de-len nedstroumlms grunddammen med tex naringgon form av konstgjord och stabil rdquobaumlckfaringrardquo foumlr de perioder Malgomaj aumlr saumlnkt till +3370 m

RAPPORT NR 12009

Figur 31 Fiskslussen fraumln Laxbaumlcken ut i Malgomaj under varingren med en avsaumlnkt Malgomaj

Foumlr att inte de varingrlekande fiskbestaringnden ska utarmas mer aumln de hittills gjort finns det behov av anlaumlggande av refugdammar paring fler staumlllen i sjoumln Foumlrslagsvis goumlrs dessa paring laringnggrunda omraringden och dammkroumlnen laumlggs paring +242-243 m saring att det garingr att ta sig oumlver med baringt och det blir ett ordentligt vattenutbyte under den isfria perioden Foumlrutom att gynna varingrlekare kommer aumlven strandzonen (litoralen) att kunna aringterhaumlmta sig och fungera som uppvaumlxtomraringden foumlr fiskungar Dessutom kommer de att rdquomotverka foumlrfulningenrdquo som det beskrivs i vattendomar om Malgomaj Refugdammar kan anlaumlggas med baumlckmynningar i sin inre del men daring maringste det anlaumlggas ett rdquojackrdquo i dammkroppen saring att baumlckvattenfloumlden definieras vid fraumlmst houmlgre avrinningsperioder

Viktigast av allt foumlr Malgomaj och straumlckan Malgomaj-Volgsjoumln aumlr att vatten-husharingllningsbestaumlmmelserna maringste ses oumlver men naringgon ekonomisk konsekvens-analys har inte genomfoumlrts i denna utredning

Enligt Statkraft saring producerar Bullerforsens kraftstation i genomsnitt 40 GWharingr vilket till genomsnittligt elpris 2008 paring 49 oumlrekWh innebaumlr en foumlrsaumlljning foumlr naumlstan 20 miljkr aringrligen

Ett antal refugdammar i Malgomaj boumlr belasta baringde Bullerforsens kraftverk och de nedstroumlms liggande kraftverken som har nytta av Malgomajs reglering i likhet med vad som boumlr gaumllla foumlr Vojmsjoumlns reglering Av detta kan man skapa en laringng-siktig plan foumlr att anlaumlgga naringgon eller naringgra refugdammar per aringr i Malgomaj tills den biologiska funktionen aumlr saumlkrad

RAPPORT NR 12009

Foumlr Laxbaumlckens utlopp i Malgomaj maringste fiskslussen byggas om och anpassas till modern kunskap och teknik samt haringllas i funktion hela aringret Den rimligaste och saumlkraste konstruktionen aumlr att anlaumlgga ett inloumlp efter dammkanten och en definie-rad rdquobaumlckrdquo aumlven paring straumlckan fram till sjoumln naumlr Malgomaj aumlr maximalt nedsaumlnkt Att anlaumlgga inloumlp kostar ungefaumlr 20 000 krm varav haumllften aumlr materialkostnad Foumlr Laxbaumlckens inloumlp torde kostnaderna totalt ligga paring drygt 2 miljkr inklusive baumlckfaringran till laumlgsta nivaring paring Malgomaj Detta bygger paring priser paring staringl och diesel vintern 2008 Aumlven en del oumlvriga mindre floumlden till Malgomaj skulle vara i behov av saumlkrade vandringsmoumljligheter daring sjoumln aumlr som laumlgst Detta torde kunna skapas foumlr naringgra hundratal tusen kronor

Aringngermanaumllven straumlckan Malgomaj ndash Volgsjoumln

Foumlr BullerforsensMalgomajs kraftverk finns rdquobarardquo 4 vattendomar 1981-1996 Graningeverkens AB (GVAB) laumlmnade in ansoumlkan 1979-05-07 och fick 1980-11-06 tillstaringnd av regeringen rdquoatt bygga ta i drift och bibeharinglla Bullerforsens kraft-station i Aringseleaumllven foumlr tillgodogoumlrande av fallhoumljd mellan Malgomaj och Volgsjoumlnrdquo

1981-03-31 konstaterar man att flottningen avslutats vid utgaringngen av 1979 aringrs flottningssaumlsong men att flottleden aumlnnu inte avlysts Fiskeriintendenten foumlreslog aringrlig utsaumlttning foumlr framtiden av 1 000 2aring (tvaringaringriga) oumlringungar (gt100g) vilket GVAB inte accepterade med haumlnvisning till att skadorna inte skulle bli saring stora och att de ville bedoumlma Malgomaj-Haumlllby daumlmningsomraringde i ett sammanhang Vattendomstolen beslutar om 50 dvs 500 oumlringungararingr Fraringga om tillskapa fiskbestaringnd i Lillaringn diskuterades

1982-11-15 definierades en del villkor vid drift av kraftverket Det staringr bla att fraringn islossning till sista september gt50 ls alltid maringste tappas till rdquovattenomraringdet nedstroumlms kraftstationenrdquo foumlr att saumlkerstaumllla rdquovattenomsaumlttningrdquo daumlr Den maumlng-den kan jaumlmfoumlras med utbyggnadsvattenfoumlringen som definierats till 140 m3s Fraringgan om tillskapa fiskbestaringnd i Lillaringn avskrevs av Vattendomstolen

Figur 32 Bullerforsen sedd nedifraringn Det vaumlnstra fotografiet aumlr foumlre utbyggnaden och det houmlgra fraringn 2008

RAPPORT NR 12009

Den nuvarande ekologiska statusen foumlr Aringngermanaumllven mellan Malgomaj och Volgsjoumln (SE717143-153519) bedoumlms vara daringlig Bedoumlmningen grundar sig paring den paringverkansanalys som genomfoumlrts av Vattenmyndigheten Tyvaumlrr har inga elfisken eller annan biologisk provtagning har utfoumlrts under 2000-talet som kan komplettera bedoumlmningen Det aumlr fraumlmst floumldesfoumlraumlndringarna som aumlr det stora miljoumlproblemet Enligt SMHIs floumldesstatistik har vattendragsstraumlckan en re-gleringsgrad paring 53 och en foumlraumlndrad medelhoumlgvattenfoumlring paring 28 Uppgifter om reducerad medellaringgvattenfoumlring saknas Huvudgrenen med den foumlre detta Bullerforsen bestaringr idag i huvudsak av en urschaktad saumlnkningskanal nedstroumlms Malgomajs kraftverk I den sidogren som kallas foumlr Lillaringn raringder permanent noll-tappning Den aktuella vattendragsstraumlckan boumlr klassas som ett kraftigt modifierat vatten Malgomajdammen bedoumlms vara ett definitivt vandringshinder foumlr fisk och andra vattenorganismer

Vattendomarna inneharingller information som aumlr vaumlrdefull foumlr att komplettera be-doumlmningen av den ekologiska statusen 1981-03-02 skriver Graningeverkens (GVAB) ombud om Volgsjoumlfors foumlr att argumentera om dess skador paring fisket och pekar foumlr Volgsjoumlns del i foumlrsta hand paring Malgomajs reglering Samtidigt konstate-rar man att Bullerforsens kraftverk egentligen inte foumlrorsakar mer skada aumln vad som redan funnits sedan Malgomaj boumlrjade regleras 1958

I en inlaga 1976-04-01 anges att de aringrliga krokfaringngsterna i Bullerforsen foumlre re-gleringen bestod i 933 kg sik 175 kg harr och 58 kg oumlring vilket tillsammans blir 1 166 kg fisk per aringr Med utgaringngspunkt fraringn det relativt begraumlnsade krokfisket foumlre 1950-talet och de redskap som anvaumlndes faringr detta i vart fall inte antas vara oumlverskattning av moumljliga faringngster och stroumlmmarnas produktionskapacitet Detta styrks ocksaring av hur omraringdet saringg ut naumlr man utgaringr fraringn aumlldre fotografier (Fig 32) Bilden visar ocksaring att detta troligen varit ett viktigt uppvaumlxtomraringde foumlr ung fisk

Bullerforsen som vandringsled foumlr fisk har foumlrstoumlrts av foumlrst regleringsdamm och senare kraftverk Aumlnda fram till slutet av 1970-talet foumlrdes diskussioner om att bygga vandringsvaumlg foumlr fraumlmst oumlring och sik En ofoumlrstaringende Fiskeriintendent angav att det inte var naringgon mening och daumlrmed foumlll foumlrslagen vid den tidens be-handling Idag vet vi baumlttre att nedstroumlmslekande oumlringbestaringnd mycket vaumll garingr att restaurera i motsats till vad intendenten angav bla i samband med protokollfoumlrda foumlrhandlingar 1976-06-11 Vid samma tillfaumllle angav intendenten att det inte fanns mer att goumlra foumlr att foumlrbaumlttra oumlringens lek- och uppvaumlxtomraringden i bifloumlden till Malgomaj men det vet vi ju idag inte staumlmmer med verkligheten bla med restau-reringar av Laxbaumlcken

1971-01-21 i en dom om Malgomajs reglering behandlas vattnet till kvarnen rdquoAringVF harhellipmedgivit skyldighet att svara foumlr att vatten ledes till kvarnraumlnnan i saringdan myckenhet att kvarnen under foumlrutsaumlttning att byamaumlnnen svarar foumlr intag-ningen av vattnet i kvarnraumlnnan och framledandet till kvarnen kan drivasrdquo I do-men definieras inte vilka maumlngder vatten eller under vilka tider paring aringret det ska vara moumljligt att driva kvarnen Daumlremot definieras i vattendomen bla AringVF har lagt en kulvert med innerdiameter 60 cm genom regleringsdammen foumlr att haringlla

RAPPORT NR 12009

vatten i spegeldammarna Trumman under vaumlgen har diameter paring cirka 80 cm Kulvertens inre oumlverkant uppstroumlms regleringsdammen ligger paring +3383 m Efter-som det var foumlre vattendomen 1993-02-26 var normal saumlnkningsgraumlns +3390 m Fraringgan aumlr om kulvertens oumlverkant haumlngt med de 2 m ytterligare som AringVF faringr saumlnka Malgomaj Ansvaret foumlr att slaumlppa till vatten flyttades till aumlgare av Buller-forsens kraftverk 1982-11-15 (VA 779) med rdquomotsvarande reglerrdquo men med den aumlndringen att det aumlr Vilhelmina kommun som paringkallar behov av vatten foumlr skvalt-kvarnen

Foumlr att anlaumlgga vandringsvaumlgar foumlrbi Bullerforsen har tre alternativ proumlvats samt fiskeriingenjoumlrens foumlrslag fraringn 1959 (Fig 37) Det enda ekologiskt foumlrsvarbara alternativet (A) aringterstaumlller en del av forsens funktion som ekosystem Detta aumlr en denil- eller slitsraumlnna till Lillaringn vilket skulle kompletteras med en refugdamm uppstroumlms saring att sjaumllva Lillaringn faringr funktion som uppvaumlxtomraringde foumlr stroumlmlevande fiskarter och storlekar Som komplement till detta behoumlvs en anordning med funktionen som vandringsvaumlg under isfria foumlrharingllanden fraringn kraftverkskanalen ett foumlrslag som liknar fiskeriingenjoumlrens foumlrslag fraringn 1959

Statens fiskeingenjoumlrer presenterade foumlrslag och analyser av fiskvaumlgar och mini-mitappningar genom Bullerforsen 1959-01-21 Eftersom spegeldammen minskats sedan dess till foumlrmaringn foumlr kraftverkets utloppskanal blir foumlrslaget naringgot modifie-rat

Figur 33 De tvaring alternativen foumlr vandringsvaumlgar genom Bullerforsen med det modifierade foumlrslaget utifraringn Fiskeriingenjoumlrens foumlrslag fraringn 1959 Alternativ A syns i Fig 36

A Foumlr att kunna aringterskapa en viss ekologisk funktion kan man anlaumlgga en raumlnna antingen av denil- eller slitstyp i dammen till Lillfaringran (Eftersom det aumlr en fin gammal stenbro aumlr det vaumlsentligt att utformningen anpassas efter miljoumln)

RAPPORT NR 12009

Figur 34 visar fotografier fraringn sommaren 2008 Till vaumlnster aumlr vyn nedaringt fraringn dammen och det houmlgra fotografiet visar spettluckorna underifraringn

Spettluckorna har en bredd av 12 m och houmljden till vattenytan kommer att skifta mellan 0 och ungefaumlr 3 m En denilraumlnna anpassad till bredden i en spettlucka med invaumlndigt maringtt i bafflarna paring ungefaumlr 25 m houmljd och 08 m bredd boumlr slaumlppa ige-nom i genomsnitt ungefaumlr 1 m3s Eftersom faringrans bredd vid vaumlgbron aumlr ungefaumlr 20 m kommer vattendjupet att understiga 02 m aumlven om man beraumlknar stenar och block i faringran och att man smalnar av den Foumlr att kunna faring en vettig funktion under den isfria perioden boumlr ytterligare en spettlucka till oumlppnas vilket innebaumlr att 1-2 m3s till kommer Lillaringn till del och daumlrmed boumlr skapa foumlrutsaumlttningar foumlr ett akva-tiskt ekosystem samtidigt som denilraumlnnan tillaringter fiskvandring baringde upp och ner Denilraumlnnan faringr konstrueras saring att den kan houmljas och saumlnkas beroende paring maga-sinsnivaringn i Malgomaj

Foumlr att kunna tillfoumlras vatten aumlven under perioden naumlr magasinet aumlr foumlr laringgt (unge-faumlr 2-3 maringnader under varingrvintern) fordras naringgon form av reservoar foumlr att komplettera smaumlltvattnet till Lillaringn Foumlrslaget aumlr att anlaumlgga en grunddamm eller refugdamm paring ungefaumlr nivaringn + 342 m Den volym man kan taumlnkas inneharinglla i refugdammen boumlr bli drygt 2 milj m3 vilket boumlr raumlcka foumlr 2 maringnaders vintertapp-ning saring att Lillaringn aldrig blir torr 2 milj m3 aumlr ungefaumlr 006 permil av Malgomajs vo-lym Att anlaumlgga sjaumllva dammkroppen foumlr refugdammen kommer foumlrstarings att kosta en del men hur mycket aumlr beroende paring naumlr och hur den utfoumlrs

Kostnaden foumlr att anlaumlgga en denilraumlnna med de haumlr specifikationerna torde ligga paring i storleksordningen 1-15 milj kr Till detta kommer vattenmaumlngden till Lillaringn och kostnader foumlr att anpassa aringfaringran

Tvaring alternativ foumlr rena fiskvandringsvaumlgar utreddes paring straumlckan mellan spegel-dammen och via den nuvarande torrfaringran naringr Volgsjoumln Till denna torrfaringra rinner ocksaring en liten baumlck in i dess nedre del vilket medfoumlr att det alltid verkar finnas lite vatten i den delen Att anpassa torrfaringran (Fig 34) till nya vattenfoumlrharingllanden kraumlver inte saring omfattande insatser I baumlgge fallen kommer det att i stort sett bara bli fraringga om vandringsvaumlgar som riskerar att vara torra periodvis Spegeldammen aumlr -2 m - +45 m i foumlrharingllande till Malgomaj under den isfria perioden vilket goumlr det svaringrare aumln foumlre 1993-06-26 daring vattendomstolen laumlmnade tillstaringnd att saumlnka Malgomaj regelmaumlssigt till +3370 m I realiteten fungerar en vandringsvaumlg enligt

RAPPORT NR 12009

detta moumlnster naumlr Malgomaj aumlr houmlgre aumln spegeldammen bla daumlrfoumlr att sannolikt spegeldammen saknar infloumlde av vatten daring aumlven om detta strider mot vattendomar foumlr Bullerforsens kraftstation Perioden med nivaringer i Malgomaj +3390 ndash 3435 m verkar intraumlda fraringn boumlrjan av maj till mitt i vintern daring sjoumln aumlr isbelagd Fallhoumljden mellan spegeldammen blir saringledes i realiteten 0-45 m Foumlr att haringlla en lutning i omloumlp paring i genomsnitt 5 blir varje omloumlp ungefaumlr 900-1 400 m laringnga men det kan innebaumlra svaringrigheter att anlaumlgga omloumlp i regleringsdammen

Figur 35 Utlopps-delen sett fraringn rdquotorr-faringranrdquofraringn spegel-dammen mot Volgsjoumln I den haumlr nedre delen mynnar en liten baumlck som verkar haringlla vatten aringret om

Figur 36 visar Bullerforsen med de olika alternativen A= anvaumlnda Lillaringn som ekosystem och refug-damm vid Storholmen D= Omloumlp via spegeldammen

D Under processen med Malgomajs reglering gavs Statens fiskeriingenjoumlr i upp-drag att utreda moumljligheter foumlr fiskvandring Soumlkandesidan hade kommit med ett foumlrslag som visade sig rdquoerharingllit en oekonomisk utformningrdquo enligt fiskeriingenjouml-ren bla foumlr att garing rakt genom tjockaste delen av dammen med omfattande be-tongarbeten till en kostnad paring 650 000 kr i 1958 aringrs penningvaumlrde Fiskeriingenjouml-rens foumlrslag kostnadsberaumlknades till netto 150 000 kr (1958 aringrs penningvaumlrde) foumlr

RAPPORT NR 12009

att fungera som vandringsvaumlg med funktion under den isfria perioden Foumlrslaget innebar en kulvert genom jorddammen och oumlverfallstrappa som ett dike med lutningen 120 ner till spegeldammen och daumlrefter en denilraumlnna som 3 stycken 9 m laringnga delar med lutning 16 och med vilbassaumlnger mellan ner till kraftverkska-nalen (Fig 37) Beraumlkningarna utgick fraringn gaumlllande vattendom med +339 som saumlnkningsgraumlns vilket aumlr samma houmljd som spegeldammen Vattenfoumlringen i fisk-vaumlgen beraumlknades till15-2 m3s plus lockvatten paring ytterligare 2-25 m3s I staumlllet foumlr en oumlverfallstrappa boumlr ett omloumlp kring dammen vara att foumlredra baringde foumlr att det aumlr en saumlkrare vandringsvaumlg foumlr fler arter och att dammkroppen inte behoumlver roumlras (Detta presenterades ocksaring som alternativ foumlr vandringsvaumlg foumlr vattendom-stolen fraringn soumlkandesidan i slutet av 1950-talet saring omoumljligt att skapa kan det inte vara)

Utbyggnadsvattenfoumlringen i Bullerforsen aumlr 140 m3s och utgaringende fraringn denna vattenmaumlngd utgoumlr 5 7 m3s och 20 28 m3s Skall alternativet Lillaringn anvaumln-das boumlr det med god marginal raumlcka med 5 Foumlr alternativen B och C med om-loumlp via spegeldammen kan man baringde anvaumlnda vattnet till skvaltkvarnen och vat-ten via 5

Figur 37 Foumlrslag till fiskvaumlg i Malgomajs regleringsdamm av fiskeriingenjoumlr Carl Arne Schmidt 1959-01-21

Oberoende av vilket alternativ foumlr vandringsvaumlg som vaumlljs saring maringste aringtgaumlrder utfouml-ras foumlr att undvika att nedstroumlmsvandrande fiskar garingr genom kraftverkets turbiner eftersom detta foumlrorsakar onoumldig doumldlighet Exakt vilka metoder som fungerar maringste provas paring plats

Viktigast av allt foumlr Malgomaj och omraringdet Malgomaj-Volgsjoumln aumlr att vattenhus-haringllningsbestaumlmmelserna maringste ses oumlver men naringgon ekonomisk konsekvensana-lys har inte genomfoumlrts i denna utredning

RAPPORT NR 12009

Att anlaumlgga en denilraumlnna i Lillaringns damm kommer att kosta ungefaumlr 05 miljkr foumlr sjaumllva raumlnnan eftersom den maringste anpassa foumlr olika floumlden Till detta ska ocksaring laumlggas kostnader foumlr inpassning i befintlig damm och konstruktion foumlr att kunna foumllja med Malgomajs nivaringfoumlraumlndringar Refugdammen i Magomaj som ska se till att det finns vatten foumlr Lillaringn aumlven naumlr Magomaj aumlr nedtappad kommer att bli naumlstan 600 m Kostnad foumlr att anlaumlgga denna aumlr svaringr att uppskatta utan behoumlver mer preciserad detaljplanering men enligt uppgift ska omraringdet vara ganska grunt

Att haringlla Lillaringn med vatten under hela aringret kommer att innebaumlra vissa kostnader eller minskade intaumlkter i Bullerforsens kraftstation Under perioder med floumlden oumlverstiger kraftstationens slukfoumlrmaringga (borde vara ungefaumlr 140 m3s) aumlr Lillaringns floumlde gratis vilket intraumlder under snoumlsmaumlltning och vid oumlvriga perioder med houmlga floumlden till Malgomaj Om hela Lillaringns 20 m bredd ska haringlla 20 cm vattendjup in-nebaumlr det att minst 4 m3s maringste rinna i Lillaringn Detta torde minska Bullerforsens intaumlkter (under perioder naumlr det inte finns oumlverskott paring vatten) med ungefaumlr 100 000 krmaringnad eller 12 miljkraringr beraumlknat paring fallhoumljd av 9 m Foumlr det fall att Lillaringn anpassas till att vara fylld bara till halva bredden borde 2 m3s raumlcka till en intaumlktsreducering paring drygt 05 miljkraringr Till detta ska daring aumlven laumlggas kostnader foumlr att anpassa Lillaringn till de laumlgre floumldena

Denil- eller slitsraumlnna till kraftverkskanalen som ansluts med ett omloumlp runt re-gleringsdammen till spegeldammen boumlr kosta ungefaumlr 3 miljkr som engaringngsin-sats Den begraumlnsade maumlngd vatten som denna anordning kommer att behoumlva un-der de perioder daring fisk kan ha behov av vandringsvaumlg borde inte innebaumlra naringgra stoumlrre intaumlktsbortfall foumlr kraftverket Raumlnnan och omloumlpet borde daumlremot bekostas av alla de kraftverk i Aringngermanaumllven som drar nytta av Malgomajs reglering i likhet med resonemanget om Vojmsjoumln

Aringngermanaumllven straumlckan Volgsjoumln ndash Volgjoumlfors daumlmnings-omraringde - Meselet Det aktuella avsnittet av Aringngermanaumllven bestaringr av 4 vattenfoumlrekomster sjoumlarna Volgsjoumln (SE716086-154363) och Volgsjoumlfors daumlmningsomraringde (SE715751-154507) den korta vattendragsstraumlckan mellan Volgsjoumln och Volgsjoumlfors daumlm-ningsomraringde (SE716042-154395) samt vattendragsstraumlckan mellan Volgsjoumlfors daumlmningsomraringde och sjoumln Meselet (SE715559-154581) I mynningen paring Volgsjouml-fors daumlmningsomraringde ligger ett kraftverk (Volgsjoumlfors)

Utloppet av Volgsjoumln har bebyggts i tvaring etapper dels en skadekompenserande grunddamm i slutet paring 1950-talet och dels ett kraftverk i slutet av 1970-talet Ef-tersom den senare delen lades ihop som ett samlingsmaringl finns en maumlngd doku-mentation varav delar helt beroumlr Volgsjoumlfors medan annat beroumlr hela straumlckan Malgomaj-Haumlllby

1958-03-17 beviljades Vattenfallsstyrelsen mfl tillstaringnd att anlaumlgga en grund-damm med kroumlnhoumljd +334 m i Volgsjoumlns utlopp foumlr att i foumlrsta hand kunna haringlla nivaringn i Volgsjoumln under varingr och sommar (rdquoden snouml- och isfria delen av aringretrdquo) naumlr de uppstroumlms liggande regleringsmagasinen fylldes Fiskeriintendenten angav att saringvaumll fiske som fiskbestaringnd skulle gynnas av grunddammen under foumlrutsaumlttning rdquoatt dammarna foumlrses med rdquojackrdquo foumlr att koncentrera vattnet och underlaumltta fis-kens vandringrdquo

RAPPORT NR 12009

1978-11-30 laumlmnades tillstaringnd att bla bygga Volgsjoumlfors och Aringsele kraftverk Haumlr konstruerade man rdquoOumlvre Aringseleaumllvens utbyggnadrdquo (VA 2-374) tre kraftstatio-ner ndash Volgsjoumlfors Stenkullafors och Aringsele ndash samt korttidsreglering from Malgomaj till Haumlllby daumlmningsomraringde Soumlkande var Statens Vattenfallsverk Graningeverkens AB Gulsele AB Svanouml AB Kraringngede AB och Solleftearingforsens AB Regeringen hade laumlmnat tillstaringnd till kraftverken 1978-03-09 Volgsjoumlfors kraftverks andel av den fallhoumljd som tillgodogoumlres i kraftverket utgoumlr 277 Vattenfalls Kroumlnhoumljd paring jorddammen var +3375 m och betongbyggnader paring +3370 m med daumlmningsgraumlns angiven som +3350 m Utbyggnadsmedelvatten-foumlring 280 m3s som med fallhoumljden 825 m ger en produktion paring 81 GWh Skador paring baringde enskilt och allmaumlnt fiske skoumlts upp till efter proumlvotiden Domstolens fis-kesakkunnige Fiskeriintendenten i oumlvre norra distriktet tillsammans med soumlkan-den uppdrogs att undersoumlka moumljligheterna att med hjaumllp av enklare aringtgaumlrder aringstad-komma fiskvandringsvaumlgar i de tvaring grunddammarna nedstroumlms Volgsjoumlfors kraft-station och foumlrebygga hinder foumlr fiskvandringen till bivattendrag foumlr att motverka fiskeskada Soumlkandena motsaumltter sig att intendenten ska foumlrordnas av domstolen att utreda det allmaumlnna fisket paring soumlkandes bekostnad Domstolen goumlr daring bedoumlm-ningen att utoumlver vad soumlkandena foumlreslagit faringr det raumlknas som ordinarie tjaumlnste-verksamhet foumlr intendenten Angaringende det allmaumlnna fisket kan Kammarkollegiet bekosta det Eftersom det aumlr ett saring stort maringl saring beslutar till sist domstolen att paring soumlkandenas bekostnad foumlrordna intendenten som domstolens sakkunnige

1980-11-18 beviljas soumlkanden (GVAB) tillstaringnd att saumlnka daumlmningsgraumlnsen fraringn +3350 m till + 33450 m foumlr att minska skadorna paring fastigheter runt Volgsjoumln och daumlrmed minska kostnaderna

I domen 1981-08-27 konstaterar domstolen att kostnaderna foumlr utbyggnad av vattenkraft oumlkat saring mycket att Volgsjoumlfors kraftverk blivit 3 garingnger dyrare aumln vad som angavs i ansoumlkan mindre aumln 10 aringr tidigare Man konstaterar ocksaring rdquoatt Volgsjoumlfors kraftverk aumlr en saumlmre anlaumlggning aumln medeltaletrdquo Vid beraumlkningar anges medelvattenfoumlringen nedstroumlms Volgsjoumlfors till 133 m3s (5 av det inne-baumlr 665 m3 och 20 innebaumlr 266 m3s) Vid detta tillfaumllle ville intendenten och Kammarkollegiet i foumlrsta hand ha en foumlrlaumlngd proumlvotid rdquomed haumlnsyn till foumlretagets relativt stora omfattning och de omfattande skador paring fisket som kan foumlrvaumlntasrdquo I andra hand kunde man enligt Vattenlagen 28 acceptera 10 000 kraringr indexreglerat foumlr rdquoatt utfoumlra utsaumlttningar ocheller andra aringtgaumlrderrdquo Intendentens utrednings-uppdrag aringt domstolen foumlr att rdquofoumlrbaumlttra betingelserna foumlr fiskvandring i grund-dammenrdquo fick ytterligare naringgon tid paring sig De rdquoin tillrdquo10 000 kr i 28-avgift (foumlr omraringdet) kan jaumlmfoumlras med de 4 340 kr aringrligen som doumlmdes ut i maringlet i 210-av-gift (foumlr landet)

Den senaste vattendomen foumlr Oumlvre Aringseleaumllven avkunnades 2006-04-26 och gaumlller omproumlvning av avgifterna foumlr allmaumlnt fiske Omproumlvningen initierades av Vatten-fall och gaumlllde Stenkullafors och Aringsele daumlr de aringrliga beloppen om 10 000 kr er-sattes med engaringngsbelopp som utbetalades till Fiskeriverket paring 510 741 kr foumlr Aringsele och 545 146 kr foumlr Stenkullafors Motivet var att kunna genomfoumlra stoumlrre aringtgaumlrder och aumlven i bivattendragen och inte som fram till dess bara planterat ut fisk Foumlr Volgsjoumlfors finns ingen liknande konstruktion

RAPPORT NR 12009

Figur 38 Stroumlmstraumlckan vid Volgsjoumlfors 1960 daring omraringdet var viktigt foumlr sportfiske

Det fyra vattenfoumlrekomsterna bedoumlms ha en nuvarande ekologisk status som vari-erar fraringn god till otilfredsstaumlllande Bedoumlmningen grundar sig paring den paringverkans-analys som genomfoumlrts av Vattenmyndigheten Tyvaumlrr har inga elfisken eller an-nan biologisk provtagning har utfoumlrts under 2000-talet som kan komplettera be-doumlmningen i naringgon av vattenfoumlrekomsterna

Volgsjoumln bedoumlms ha god ekologisk status med begraumlnsade nivaringfoumlraumlndringar och boumlr daumlrfoumlr inte klassas som ett som ett kraftigt modifierat vatten Det finns inte heller naringgon regleringsdamm i sjoumlns utlopp Det har dock foumlrsvunnit lekomraringden foumlr sjoumlns oumlringsbestaringnd paring vattendragsstraumlckan mellan Volgsjoumln och Malgomaj (Bullerforsen och Lillaringn) Statusbedoumlmningen skulle behoumlva verifieras med prov-fiske men aumlven undersoumlkning av bottenfaunan

Vattendomarna inneharingller information som aumlr vaumlrdefull foumlr att komplettera be-doumlmningen av den ekologiska statusen i Volgsjoumln Foumlr sjoumlns oumlringsbestaringnd har lekomraringdena i Bullerforsen och uppstroumlms denna helt foumlrsvunnit sedan Malgomajs regleringsdamm byggdes i slutet av 1950-talet Foumlr att kompensera detta har stora maumlngder oumlring planterats ut i Volgsjoumln varav laringngtifraringn alla be-kostats av dem som foumlrstoumlrt lekmoumljligheterna foumlr oumlringen I boumlrjan av 1980-talet argumenterade Graningeverkens foumlretraumldare att man inte kunde uppnaring tillraumlcklig rdquoloumlnsamhetsnivaring som man boumlr staumllla paring en driftutsaumlttning foumlr en skadekompense-rande aringtgaumlrd foumlr fisket som helhetrdquo men trots det kunde man taumlnka sig en fortsaumltt-ning

Att kraftverksdammen i Malgomaj utgoumlr ett vandringshinder har varit kaumlnt under hela processen Fiskeriintendenten fick i uppdrag att utreda vandringsvaumlg rdquogenom enklare aringtgaumlrderrdquo och fann 1981-07-20 att pga fallhoumljden skulle det kraumlvas om-fattande arbetsinsatser Att man saringg det som rdquosmaring moumljligheter till reproduktion av oumlring och harrrdquo saring rekommenderade man att naringgon fiskvaumlg rdquoej behoumlver komma

RAPPORT NR 12009

till utfoumlranderdquo Foumlrutom konflikten mellan soumlkanden Graningeverken och inten-denten saring avspeglar det ocksaring foumlrharingllandet att man vid den tiden satte ett ekono-miskt vaumlrde paring fisket istaumlllet foumlr ett biologiskt vaumlrde paring levande ekosystem i stoumlrre utstraumlckning

Vattendragsstraumlckan mellan Volgsjoumln och Volgsjoumlfors daumlmningsomraringde be-doumlms ha maringttlig ekologisk status fraumlmst paring grund av floumldesfoumlraumlndringar Enligt SMHIs floumldesstatistik har vattendragsstraumlckan har en regleringsgrad paring 43 Uppgifter om foumlraumlndrad medelhoumlgvattenfoumlring och reducerad medellaringgvatten-foumlring saknas Vattendragsstraumlckan med den foumlre detta Volgsjoumlforsen aumlr idag en lugnflytande rinnstraumlcka som foumlrbinder Volgsjoumln med Volgsjoumlfors daumlmningsom-raringde Straumlckan har ocksaring varit allmaumln flottled vilket innebaumlr att flottledsrensningar har utfoumlrts Den boumlr tills vidare inte klassas som ett kraftigt modifierat vatten

Volgsjoumlfors daumlmningsomraringde bedoumlms ha maringttlig ekologisk status fraumlmst paring grund av att kraftverksdammen bedoumlms vara ett definitivt vandringshinder Kraft-verket aumlr belaumlget vid foumlre detta Kittelforsen ca 4 km nedstroumlms Volgsjoumlns utlopp Innan kraftverket byggdes fanns haumlr ett vattendrag som genom daumlmningen har omvandlats till en sjouml med begraumlnsade nivaringfoumlraumlndringar Den boumlr klassas som ett kraftigt modifierat vatten

Vattendragsstraumlckan mellan Volgsjoumlfors daumlmningsomraringde och Meselet be-doumlms ha otillfredsstaumlllande ekologisk status fraumlmst paring grund av de stora floumldes-foumlraumlndringarna Enligt SMHIs floumldesstatistik har vattendragsstraumlckan har en re-gleringsgrad paring 43 en foumlraumlndrad medelhoumlgvattenfoumlring paring 37 och en reduce-rad medellaringgvattenfoumlring paring 33 Dammen vid Volgsjoumlfors kraftverk bedoumlms vara ett definitivt vandringshinder Vattendragsstraumlckan boumlr klassas som ett kraf-tigt modifierat vatten Straumlckan har ocksaring varit allmaumln flottled vilket innebaumlr att flottledsrensningar har utfoumlrts

I vattendomen 1978-11-30 anges att grunddammar ska anlaumlggas mellan oumln inom Alblosele 18 och den stoumlrre av oumlarna inom Stensele norra 18 samt mellan denna och Stensele norra 110 foumlr att haringlla vattnet uppe inom det avsnoumlrda vattenomraringdet till houmljden +3306 m (Troumlskelhoumljden foumlr flottningsutskoven aumlr +3270 m) Pga det aumlndrade utfoumlrandet av kraftverket rdquoblevrdquo det bara grunddammen vid utloppet av Skaumlrsjoumlbaumlcken

RAPPORT NR 12009

Figur 39 Alternativet foumlr den placering faunapassagen foumlrbi Volgsjoumlfors kraftverksdamm som bedoumlmdes baumlst

Att skapa faunapassager genom Volgsjoumlfors kraftverk kan ske enligt flera olika alternativ Tre alternativ har undersoumlkts samtliga som omloumlp med houmljdskillnad paring ungefaumlr 4 m och en laumlngd paring 400-750 m laringnga Alternativet enligt figur 39 bedoumlms vara det baumlsta Daring nivaringfoumlraumlndringarna i Volgsjoumln aumlr saring pass begraumlnsade boumlr det efterstraumlvas att omloumlpen aumlr vattenfoumlrande aringret runt med 05-1 m3s i medeltal med vissa aringrstidsvariationer som foumlljer naturlig aringrsrytmik med laumlgst floumlde mitt i vintern och sommaren

Omloumlpet anlaumlggs mellan holmarna tidigare en av faringrorna i Kittelforsen gick Haumlr finns gott om plats att bygga utan att paringverka andra vaumlrden Det aumlr ocksaring rimligt enkelt med anslutningen till Volgsjoumlfors daumlmningsomraringde Ytterligare en foumlrdel aumlr att Skaumlrsjoumlbaumlcken mynnar i grunddammen och daumlrmed bidrar till floumlden vid snoumlsmaumlltning och nederboumlrd Nackdelen aumlr att den ligger ganska laringngt fraringn kraftverkskanalen och det dominerande floumldet

Foumlrdelen med Vojmsjoumldammen och Bullerforsen aumlr att variationen i Volgsjoumlns nivaringer aumlr begraumlnsade Att anlaumlgga omloumlp i den haumlr terraumlngen som aumlr ganska flack paring nedstroumlmssidan och relativt glest bevuxen (Fig 40) kan anses vara den baumlsta och enklaste aringtgaumlrden

RAPPORT NR 12009

Figur 40 Vy fraringn dammkroumlnet rakt nedaringt mot vad som kallats grunddammen vid ungefaumlr laumlge B enligt Fig 39 Marken aumlr saring pass flack som den ser ut paring fotografiet

Viktigast av allt foumlr omraringdet aumlr att vattenhusharingllningsbestaumlmmelserna maringste ses oumlver men naringgon ekonomisk konsekvensanalys har inte genomfoumlrts i denna utred-ning Naringgon ryckighet i vattenreglering boumlr inte faring foumlrekomma vid detta kraftverk

Att anlaumlgga ett omloumlp som foumlrslaget i Fig 39 boumlr vara 400 m foumlr att kunna faring funktion som reproduktionsomraringde foumlr stroumlmlekande fiskarter och inte enbart vandringsvaumlg Omloumlpet boumlr som engaringngsbelopp kosta ungefaumlr 700 000 kr till vil-ket kostnader foumlr vattenfoumlrluster foumlr Volgsjoumlfors kraftverk kan laumlggas

Volgsjoumlfors kraftverk uppges producera i genomsnitt 60 GWharingr vilket torde in-bringa naumlstan 30 miljkraringr Kostnaden foumlr en vattenfoumlrlust via omloumlpet paring 2 m3s boumlr minska intaumlkterna paring ungefaumlr 05 miljkraringr vilket aumlr under 2 av produk-tionsvaumlrdet av vattnet i Volgsjoumlfors kraftstation

Samverkan med vattenraringd fiskevaringrdsomraringden och ideella organisationer Det aumlr vaumlsentligt att foumlrankra aringtgaumlrdsplanerna med ortsbor och verksamhetsutoumlva-re vilka kan taumlnkas ha kompletterande information Genom miljoumlbalkens regler finns det aumlven skaumll att samverka med den lokala naturskyddsfoumlreningen och fiske-

RAPPORT NR 12009

varingrdsomraringdesfoumlreningar (FVOF) som kan taumlnkas bli beroumlrda Trots att inte FVOF foumlretraumlder naringgons fiskeraumltt saring foumlretraumlder de fiskeraumlttsaumlgare

Under arbetet med det haumlr pilotprojektet har sammantraumlden seminarier och re-missfoumlrfaranden av texter genomfoumlrts med de lokala foumlreningarna foumlr Natur-skyddsfoumlrening och Sportfiskarna samt de beroumlrda sammanslutningarna av fiske-raumlttsaumlgare Nedre Vojmsjoumln FVOF Vojmaringns FVOF Volgsjoumlns FVOF och Malgoviks FVOF Dessutom har diskussioner foumlrts med Vilhelmina kommuns fiskerikonsulent fritidskontor och naumlringslivsavdelning I syfte att jaumlmfoumlra med andra omraringden och saumltt att arbeta har Model Forest fraringn Kanada anvaumlnts som dis-kussionspartner

Foumlr den intresserade finns mer att laumlsa paring foumlljande hemsidor

httpwwwimfnnet httpwwwmodelforestnetcmfnen httpwwwpamodelforestskca httpwwwvilhelminasemodelforestVilhelminaModelForesthtm

RAPPORT NR 12009

Avslutande kommentar Att fiskbestaringnd blir utarmade eller utrotade av regleringsmagasin aumlr med dagens kunskaper inte maumlrkligt men mycket lite om detta finns beskrivet i de vatten-domar som initierades strax efter andra vaumlrldskriget Tiden foumlr ofoumlrutsedd skada gick ocksaring ut mycket tidigt varfoumlr de enda moumljligheterna foumlr att minska de biolo-giska skadorna blir frivilliga oumlverenskommelser eller omproumlvningar av vattendo-mar

Denna rapport har visat hur oerhoumlrt komplexa vattendomarna i de stora norrlaumlnds-ka aumllvsystemen kan vara Det aumlr svaringrt foumlr en oinvigd att genomskaringda processen eller ens att faring tag i alla relevanta handlingar En reglering i en kaumlllsjouml kan be-handlas i ett vattenmaringl som roumlr ett kraftverk tjugo mil laumlngre ned i aumllven Laringngt nedstroumlms de lokala intressena som paringverkas laringngt nedstroumlms den lokala sakkun-skapen - som genomgaringende tagits daringligt till vara

Vi har foumlrsoumlkt att vaumlnda paring steken genom att samla in den kunskap som finns lokalt och faring med de lokala intressenterna i processen Detta har naturligtvis un-derlaumlttats av den folkomroumlstning om Vojmaringns framtid som Vilhelmina kommun genomfoumlrde houmlsten 2008

Rapporten presenterar en metod foumlr lokala intressenter att ta reda paring vad som gaumlller foumlr sina vatten vilken status de har vad vattendomarna saumlger och vilka aringt-gaumlrder och kostnader som kraumlvs foumlr att faring tillbaka en god status eller god ekolo-gisk potential som det heter Denna modell Aringngermanaumllvsmodellen aumlr enkel men tidsoumldande Saring tidsoumldande att det aumlr svaringrt foumlr aumlven de mest engagerade lokala intressena att hinna och orka med Aringngermanaumllvsmodellen aumlr dock en del i att ge de lokala intressenterna moumljlighet att paringverka men vi anser att det i framtiden kraumlvs medel foumlr att moumljliggoumlra genomgripande belysningar av vattenkraftsituatio-nen lokalt Idealt skulle saringdana medel finnas att soumlka foumlr intresserade grupper och foumlreningar hos tex Vattenmyndighet eller Laumlnsstyrelsen Ytterligare foumlrbaumlttringar av tidigare utbyggnader skulle kunna uppnarings via naringgon form av opartiskt om-proumlvningsinstitut med de olika kompetenser som behoumlvs foumlr komplicerade vatten-domar

Genomgaringngen visar vilken oerhoumlrt liten haumlnsyn som togs foumlrr till fisken som or-ganism fritidsfiske kulturmiljoumler och biologisk maringngfald Naumlr utbyggnaden skedde var fritidsfisket aumlnnu i sin linda medan det idag har blivit en viktig del i livsstilen och ocksaring en viktig inkomstkaumllla Dessa vaumlrden har saumlllan beaktats De foumlrslag till aringtgaumlrder som kommit fram i detta projekt aumlr mycket billiga i foumlrharingllan-de till de inkomster som goumlrs paring vattenkraftutnyttjandet Smaring smaring aringtgaumlrder och en allmaumln haumlnsyn skulle innebaumlra en stor skillnad Foumlr att travestera Heidenstam aumlr det rdquoen skam en flaumlck paring Sveriges banerrdquo att saring billiga aringtgaumlrder som kan vara saring viktiga lokalt regionalt och nationellt inte kommer till staringnd

Bilaga 1 Lite lagtext Regler om omproumlvning i nya Vattenlagen 3 sect Foumlr att tillgodose allmaumlnna intressen faringr Vattendomstolen foumlreta omproumlvning av villkoren foumlr ett tillstaringnd och daumlrvid foumlreskriva aumlndrade eller nya villkor Omproumlvningen faringr inte ske foumlrraumln efter utgaringngen av en tid som domstolen bestaumlmmer vid meddelandet av tillstaringndet minst tio aringr och houmlgst trettio aringr fraringn det tillstaringndsdomen vinner laga kraft Omproumlvning foumlr att foumlrbaumlttra en vattenanlaumlggnings saumlkerhet eller foumlr att tillgodose saringdana allmaumlnna intressen som beroumlrs av vaumlsentliga aumlndringar i vattenfoumlrharingllandena faringr dock ske redan foumlre utgaringngen av den bestaumlmda tiden Vattendomstolen skall i omproumlvningsdomen bestaumlmma naumlr de aumlndrade eller nya villkoren skall boumlrja tillaumlmpas Naumlr omproumlvning sker efter utgaringngen av den vid meddelandet av tillstaringndet bestaumlmda tiden skall ocksaring bestaumlmmas efter vilken tid minst tio och houmlgst trettio aringr foumlrnyad omproumlvning faringr ske Lag (1989513) 4 sect Om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har meddelats till skydd foumlr fisket enligt 3 kap 11 sect eller 10 kap 5 sect aumlr mindre aumlndamaringlsenliga faringr Vattendomstolen meddela aumlndrade bestaumlmmelser 5 sect Om tillstaringndshavaren aringsidosaumltter ett villkor i en tillstaringndsdom och avvikelsen aumlr betydande faringr Vattendomstolen foumlrklara tillstaringndet foumlrverkat Avser tillstaringndet verksamheten vid en vattenanlaumlggning faringr Vattendomstolen ocksaring foumlrklara raumltten att bibeharinglla vattenanlaumlggningen foumlrverkad Har underharingllet av en vattenanlaumlggning allvarligt foumlrsummats faringr Vattendomstolen foumlrklara raumltten att bibeharinglla anlaumlggningen foumlrverkad Om ett tillstaringnd att inverka paring vattenfoumlrharingllandena inte har utnyttjats under en laumlngre tid och det kan antas att tillstaringndet inte heller kommer att utnyttjas faringr Vattendomstolen foumlrklara tillstaringndet foumlrverkat Daumlrvid faringr Vattendomstolen ocksaring foumlrklara raumltten att bibeharinglla den vattenanlaumlggning varmed inverkan paring vattenfoumlrharingllandena sker foumlrverkad (Kap 15 Vattenlag 1983291) 7 sect Ansoumlkan om proumlvning som avses i 3-5 sectsect goumlrs av Kammarkollegiet 9 sect Vattendomstolen kan faststaumllla aumlndrade eller nya bestaumlmmelser om inneharingllande och tappning av vatten efter ansoumlkan av annan aumln tillstaringndshavaren om han vill utnyttja vattenkraften i sitt stroumlmfall baumlttre eller efter ansoumlkan av en kommun eller ett vattenfoumlrbund som vill tillgodose den allmaumlnna miljoumlvaringrden eller haumllsovaringrden eller fraumlmja fisket Till foumlrmaringn foumlr allmaumlnna farleder allmaumlnna hamnar allmaumlnna flottleder bevattnings- och markavvattningssamfaumllligheter samt avloppsfoumlretag kan saringdana bestaumlmmelser faststaumlllas paring ansoumlkan av huvudmannen 10 sect I fraringgor som avses i 3 4 8 och 9 sectsect gaumlller om inte annat aumlr saumlrskilt foumlreskrivet i tillaumlmpliga delar vad som stadgas om utfoumlrande av vattenfoumlretag Vid omproumlvning enligt 3 eller 4 sect faringr saringdana villkor inte foumlreskrivas som medfoumlr att aumlndamaringlet med foumlretaget inte kan tillgodoses eller att foumlrutsaumlttningarna foumlr detta rubbas avsevaumlrt Villkoren faringr inte heller foumlr tillstaringndshavaren mottagare av andelskraft eller andra som har inraumlttat sig efter foumlretaget medfoumlra kostnader som staringr i missfoumlrharingllande till de foumlrdelar fraringn allmaumln synpunkt som kan vinnas Haumlnsyn skall vid omproumlvningen tas till vad tillstaringndshavaren enligt tidigare omproumlvningsdomar har faringtt underkasta sig till foumlrmaringn foumlr allmaumlnna intressen Om regeringen i samband med proumlvningen av ett vattenfoumlretag har foumlreskrivit att ett visst villkor skall gaumllla foumlr ett tillstaringnd faringr Vattendomstolen vid omproumlvningen inte avvika vaumlsentligt fraringn villkoret utan att regeringen har medgivit det (Kap 15 Vattenlag 1983291) Om grunden foumlr vattenfoumlretag i Vattenlagen fraringn 1983 10 sect Om det vid tillstaringndsproumlvningen av ett vattenfoumlretag framgaringr att detta kan utan vaumlsentlig aumlndring utfoumlras saring att det medfoumlr en betydande nytta foumlr naringgon annan skall paring begaumlran av denne villkor meddelas haumlrom Saringdana villkor faringr dock inte meddelas om foumlrutsaumlttningar foumlreligger foumlr bildande av en samfaumlllighet enligt denna lag Den som bereds nytta enligt foumlrsta stycket skall utge skaumllig ersaumlttning till tillstaringndshavaren Om tillstaringndshavaren aringsamkas kostnad paring grund av villkor enligt foumlrsta stycket aumlr han beraumlttigad till ersaumlttning enligt 9 kap 11 sect Om naringgon vill utfoumlra ett vattenfoumlretag som kan skada fisket aumlr han skyldig att utan ersaumlttning vidta och foumlr framtiden underharinglla behoumlvliga anordningar foumlr fiskens framkomst eller fiskets bestaringnd slaumlppa fram vatten foumlr aumlndamaringlet samt iaktta de villkor i oumlvrigt som paring grund av foumlretaget kan behoumlvas till skydd foumlr fisket i det vatten

som beroumlrs av vattenfoumlretaget eller i naringgot angraumlnsande vattenomraringde Om nyttan av en ifraringgasatt anordning eller ett villkor inte skaumlligen kan anses motsvara den kostnad som daumlrigenom skulle aringsamkas foumlretagaren kan han befrias fraringn saringdan skyldighet I 10 kap 5 sect finns bestaumlmmelser om saumlrskilda fiskeavgifter som kan bestaumlmmas i staumlllet foumlr att villkor meddelas enligt foumlrsta stycket (Kap 3 Vattenlag 1983291) Miljoumlbalkens regler om vilka som kan omproumlva domar 5 sect I fraringga om miljoumlfarlig verksamhet eller vattenverksamhet faringr tillstaringndsmyndigheten omproumlva tillstaringnd saringvitt avser bestaumlmmelse om tillaringten produktionsmaumlngd eller annan liknande bestaumlmmelse om verksamhetens omfattning samt aumlndra eller upphaumlva villkor eller andra bestaumlmmelser eller meddela nya saringdana 1 naumlr fraringn det tillstaringndsbeslutet vann laga kraft det foumlrflutit tio aringr eller den kortare tid som paring grund av vad som foumlljer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen foumlreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestaumlmmer 2 om verksamheten med naringgon betydelse medverkar till att en miljoumlkvalitetsnorm oumlvertraumlds 3 om den som har soumlkt tillstaringndet har vilselett tillstaringndsmyndigheten genom att laumlmna oriktiga uppgifter eller underlaringta att laumlmna uppgifter av betydelse foumlr tillstaringndet eller villkoren 4 naumlr tillstaringndet eller villkor som gaumlller foumlr verksamheten inte har foumlljts 5 om det genom verksamheten uppkommit en olaumlgenhet av naringgon betydelse som inte foumlrutsaringgs naumlr verksamheten tillaumlts 6 om foumlrharingllandena i omgivningen har aumlndrats vaumlsentligt 7 om en fraringn haumllso- eller miljoumlsynpunkt vaumlsentlig foumlrbaumlttring kan uppnarings med anvaumlndning av naringgon ny process- eller reningsteknik 8 om anvaumlndandet av naringgon ny teknik foumlr maumltning eller uppskattning av foumlrorening eller annan stoumlrning skulle medfoumlra vaumlsentligt baumlttre foumlrutsaumlttningar foumlr att kontrollera verksamheten 9 om verksamheten helt eller till vaumlsentlig del aumlr foumlrlagd inom ett omraringde daumlr foumlrbud raringder enligt foumlreskrift eller beslut med stoumld av 9 kap 4 sect 10 foumlr att foumlrbaumlttra en anlaumlggnings saumlkerhet 11 om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har meddelats till skydd foumlr fisket med stoumld av 11 kap 8 sect eller enligt 6 kap 5 sect lagen (1998812) med saumlrskilda bestaumlmmelser om vattenverksamhet aumlr mindre aumlndamaringlsenliga 7 sect Ansoumlkan om proumlvning som avses i 3-6 sectsect faringr goumlras hos miljoumldomstol av Naturvaringrdsverket Kammarkollegiet och laumlnsstyrelsen Skall fraringgan proumlvas av naringgon annan myndighet aumln domstol eller av kommun faringr den tas upp utan naringgon saumlrskild framstaumlllning Fraringgor om omproumlvning enligt 5 sect andra och tredje styckena faringr tas upp utan saumlrskild ansoumlkan (Kap 24 Miljoumlbalken 1998808) 3 sect I maringl som gaumlller aringterkallelse foumlrbud mot fortsatt verksamhet eller omproumlvning enligt 24 kap 3-6 sectsect eller 7 kap 15 sect lagen (1998812) med saumlrskilda bestaumlmmelser om vattenverksamhet skall Naturvaringrdsverket Kammarkollegiet laumlnsstyrelsen och tillstaringndshavaren svara foumlr sina kostnader vid miljoumldomstolen I maringl enligt 24 kap 5 sect som avser omproumlvning foumlr att tillgodose allmaumlnna intressen skall den myndighet som ansoumlkte om omproumlvning dessutom svara foumlr kostnader vid miljoumldomstolen som uppkommer foumlr andra motparter aumln tillstaringndshavaren Detta gaumlller dock inte omproumlvning enligt 24 kap 5 sect foumlrsta stycket 11 Gaumlller ett maringl enligt 24 kap 5 sect foumlrsta stycket 10 omproumlvning foumlr att foumlrbaumlttra en anlaumlggnings saumlkerhet skall dock tillstaringndshavaren i staumlllet foumlr Naturvaringrdsverket Kammarkollegiet och laumlnsstyrelsen svara foumlr senast naumlmnda kostnader (Kap 25 Miljoumlbalken 1998808) En moumljlig lite mjukare vaumlg 13 sect Miljoumldomstolen kan faststaumllla aumlndrade eller nya bestaumlmmelser om inneharingllande och tappning av vatten efter ansoumlkan av annan aumln tillstaringndshavaren om han vill utnyttja vattenkraften i sitt stroumlmfall baumlttre eller efter ansoumlkan av en kommun eller ett vattenfoumlrbund som vill tillgodose den allmaumlnna miljoumlvaringrden eller haumllsovaringrden eller fraumlmja fisket (Kap 7 Lag med saumlrskilda bestaumlmmelser om vattenverksamhet1998812) Ersaumlttningar vid omproumlvningar 12 sect Medfoumlr omproumlvning enligt 15 kap 3 4 9 eller 11 sect foumlrlust av vatten eller fallhoumljd eller inskraumlnkning i

raumltten att reglera vattnets avrinning foumlr tillstaringndshavare som omfattas av omproumlvningen utgaringr ersaumlttning foumlr foumlrlusten eller inskraumlnkningen om annat inte foumlljer av 14 sect Ersaumlttning utgaringr inte till den del foumlrlusten eller inskraumlnkningen aumlr att haumlnfoumlra till foumlrbaumlttring av en vattenanlaumlggnings saumlkerhet Medfoumlr omproumlvning enligt denna lag skada foumlr annan aumln tillstaringndshavare som omfattas av omproumlvningen utgaringr ersaumlttning haumlrfoumlr Foumlr mottagare av andelskraft gaumlller dock viss begraumlnsning enligt 19 sect Betraumlffande ersaumlttning enligt foumlrsta eller andra stycket aumlger 1-10 sectsect motsvarande tillaumlmpning Lag (1989513) 13 sect Ersaumlttning enligt 12 sect foumlrsta stycket betalas av den som har begaumlrt omproumlvningen eller om omproumlvning enligt 15 kap 11 sect omfattar tillstaringnden till konkurrerande vattentaumlkter av vardera tillstaringndshavaren Ersaumlttning enligt 12 sect andra stycket betalas 1 om omproumlvningen sker enligt 15 kap 3 4 eller 8 sect av tillstaringndshavaren 2 om omproumlvning enligt 15 kap 11 sect omfattar tillstaringnden till konkurrerande vattentaumlkter av vardera tillstaringndshavaren 3 vid annan omproumlvning av den som har begaumlrt omproumlvningen Ersaumlttning foumlr minskning av andelskraft fraringn vattenkraftverk som omfattas av omproumlvningen betalas av den som har tillstaringnd till kraftverket 14 sect Om foumlrlust eller inskraumlnkning som avses i 12 sect foumlrsta stycket foumlranleds av omproumlvning till foumlrmaringn foumlr det allmaumlnna fiskeintresset allmaumln farled allmaumln hamn allmaumln flottled eller haumllsovaringrden eller vid omproumlvning enligt 15 kap 3 sect eller 9 sect foumlrsta meningen till foumlrmaringn foumlr den allmaumlnna miljoumlvaringrden aumlr tillstaringndshavaren skyldig att utan ersaumlttning taringla viss del av foumlrlusten eller inskraumlnkningen Den del som inte ersaumltts avser den sammanlagda foumlrlusten eller inskraumlnkningen till foumlljd av skilda omproumlvningar som nu angetts och av vattenfoumlretag som avses i 15 sect och motsvarar i fraringga om 1 vattenkraftverk houmlgst en femtedel och laumlgst en tjugondel av produktionsvaumlrdet av den vattenkraft som enligt meddelat tillstaringnd kan uttas vid kraftverket efter avdrag foumlr den del av produktionsvaumlrdet som aumlr att haumlnfoumlra till vattenregleringar 2 vattenreglering foumlr kraftaumlndamaringl houmlgst en femtedel och laumlgst en tjugondel av det till regleringen haumlnfoumlrliga produktionsvaumlrdet av den vattenkraft som enligt meddelade tillstaringnd kan uttas vid varje kraftverk 3 andra vattenfoumlretag houmlgst en femtedel och laumlgst en tjugondel av vaumlrdet av den vattenmaumlngd fallhoumljd eller magasinsvolym som omfattas av tillstaringndet till foumlretaget Naumlr Vattendomstolen laumlmnar tillstaringnd till ett vattenfoumlretag foumlr vilket begraumlnsning i ersaumlttningsraumltten som nu har naumlmnts skall gaumllla skall Vattendomstolen inom de graumlnser som anges i andra stycket 1-3 faststaumllla den del som inte ersaumltts Daumlrvid skall haumlnsyn tas fraumlmst till foumlretagets inverkan paring vattenstaringnds- och avrinningsfoumlrharingllandena den foumlrdel eller olaumlgenhet som foumlretaget vaumlntas medfoumlra fraringn allmaumln synpunkt graden av nytta foumlr tillstaringndshavaren och mottagare av andelskraft samt laumlngden av den tid som foumlreskrivs enligt 15 kap 3 sect foumlrsta stycket Om omproumlvning sker foumlre den enligt 15 kap 3 sect foumlrsta stycket faststaumlllda tidpunkten skall den del som inte ersaumltts minskas i foumlrharingllande till den tid som aringterstaringr till denna tidpunkt 15 sect Om den som har tillstaringnd enligt denna lag till ett vattenfoumlretag aringsamkas foumlrlust av vatten eller fallhoumljd eller inskraumlnkning i raumltten att reglera vattnets avrinning till foumlljd av att tillstaringnd laumlmnas till ett vattenfoumlretag som skall tillgodose det allmaumlnna fiskeintresset allmaumln farled allmaumln hamn eller allmaumln flottled haumllsovaringrden eller den allmaumlnna miljoumlvaringrden aumlr hans raumltt till ersaumlttning haumlrfoumlr begraumlnsad paring motsvarande saumltt som gaumlller enligt 14 sect Vad som sagts nu gaumlller aumlven foumlrlust av fallhoumljd som inte aumlr utbyggd Daumlrvid skall den del som inte ersaumltts motsvara en tjugondel av vaumlrdet av vattenkraften i det beroumlrda stroumlmfallet efter avdrag foumlr vad som av detta vaumlrde aumlr att haumlnfoumlra till vattenregleringar (Kap 9 Vattenlag 1983291) 20 sect Ersaumlttning foumlr en foumlrlust eller en inskraumlnkning laumlmnas om omproumlvning enligt 24 kap 5 sect eller enligt 7 kap 13 eller 14 sect lagen (1998812) med saumlrskilda bestaumlmmelser om vattenverksamhet medfoumlr foumlrlust av vatten eller fallhoumljd eller inskraumlnkning i raumltten att reglera vattnets avrinning foumlr den som har tillstaringnd till den vattenverksamhet som avses med omproumlvningen och om annat inte foumlljer av 22 sect Ersaumlttning laumlmnas inte till den del foumlrlusten eller inskraumlnkningen aumlr att raumlkna som foumlrbaumlttring av en vattenanlaumlggnings saumlkerhet Ersaumlttning laumlmnas om omproumlvning av vattenverksamhet enligt denna balk eller enligt lagen (1998812) med saumlrskilda bestaumlmmelser om vattenverksamhet medfoumlr skada foumlr naringgon annan aumln tillstaringndshavaren som omfattas av omproumlvningen Foumlr mottagare av andelskraft gaumlller dock viss begraumlnsning enligt 8 kap 4 sect lagen (1998812) med saumlrskilda bestaumlmmelser om vattenverksamhet Paring ersaumlttning enligt foumlrsta eller andra stycket skall 16-18 sectsect tillaumlmpas 21 sect Ersaumlttning enligt 20 sect foumlrsta stycket betalas av den som har begaumlrt omproumlvningen eller om omproumlvning enligt 7 kap 14 sect lagen (1998812) med saumlrskilda bestaumlmmelser om vattenverksamhet omfattar tillstaringnden till konkurrerande vattentaumlkter av vardera tillstaringndshavaren Ersaumlttning enligt 20 sect andra stycket betalas 1 om omproumlvningen sker enligt 24 kap 5 eller 8 sect av tillstaringndshavaren

2 om omproumlvning enligt 7 kap 14 sect lagen (1998812) med saumlrskilda bestaumlmmelser om vattenverksamhet omfattar tillstaringnden till konkurrerande vattentaumlkter av vardera tillstaringndshavaren 3 vid annan omproumlvning av den som har begaumlrt omproumlvningen Ersaumlttning foumlr minskning av andelskraft fraringn vattenkraftverk som omfattas av omproumlvningen betalas av den som har tillstaringnd till kraftverket 22 sect En tillstaringndshavare aumlr skyldig att utan ersaumlttning taringla viss del av en foumlrlust eller inskraumlnkning om det aumlr en foumlrlust eller inskraumlnkning som avses i 20 sect foumlrsta stycket och den foumlranleds av omproumlvning till foumlrmaringn foumlr det allmaumlnna fiskeintresset allmaumln farled allmaumln hamn eller haumllsovaringrden eller vid omproumlvning enligt 24 kap 5 sect eller enligt 7 kap 13 sect foumlrsta meningen lagen (1998812) med saumlrskilda bestaumlmmelser om vattenverksamhet till foumlrmaringn foumlr den allmaumlnna miljoumlvaringrden Den del som inte ersaumltts avser den sammanlagda foumlrlusten eller inskraumlnkningen till foumlljd av de skilda omproumlvningarna och av vattenverksamhet som avses i 23 sect och motsvarar i fraringga om 1 vattenkraftverk houmlgst en femtedel och laumlgst en tjugondel av produktionsvaumlrdet av den vattenkraft som enligt meddelat tillstaringnd kan tas ut vid kraftverket efter avdrag foumlr den del av produktionsvaumlrdet som aumlr en foumlljd av vattenregleringar 2 vattenreglering foumlr kraftaumlndamaringl houmlgst en femtedel och laumlgst en tjugondel av det produktionsvaumlrde av den vattenkraft som enligt meddelade tillstaringnd kan tas ut vid varje kraftverk och som aumlr en foumlljd av regleringen 3 andra vattenverksamheter houmlgst en femtedel och laumlgst en tjugondel av vaumlrdet av den vattenmaumlngd fallhoumljd eller magasinsvolym som omfattas av tillstaringndet till verksamheten Naumlr miljoumldomstolen laumlmnar tillstaringnd till en vattenverksamhet foumlr vilken denna begraumlnsning i ersaumlttningsraumltten skall gaumllla skall domstolen inom de graumlnser som anges i andra stycket 1-3 faststaumllla den del som inte ersaumltts Haumlnsyn skall daring tas fraumlmst till verksamhetens inverkan paring vattenstaringnds- och avrinningsfoumlrharingllandena den foumlrdel eller olaumlgenhet som verksamheten vaumlntas medfoumlra fraringn allmaumln synpunkt samt graden av nytta foumlr tillstaringndshavaren och mottagare av andelskraft Vid omproumlvning foumlre den enligt 24 kap 5 sect foumlrsta stycket 1 faststaumlllda tidpunkten skall den del som inte ersaumltts minskas i foumlrharingllande till den tid som aringterstaringr till denna tidpunkt 23 sect Raumltten till ersaumlttning aumlr begraumlnsad paring samma saumltt som gaumlller enligt 22 sect om den som har tillstaringnd enligt denna balk till en vattenverksamhet orsakas foumlrlust av vatten eller fallhoumljd eller inskraumlnkning i raumltten att reglera vattnets avrinning till foumlljd av att tillstaringnd laumlmnas till en vattenverksamhet som skall tillgodose det allmaumlnna fiskeintresset allmaumln farled eller allmaumln hamn haumllsovaringrden eller den allmaumlnna miljoumlvaringrden Vad som sagts nu gaumlller aumlven foumlrlust av fallhoumljd som inte aumlr utbyggd Daumlrvid skall den del som inte ersaumltts motsvara en tjugondel av vaumlrdet av vattenkraften i det beroumlrda stroumlmfallet efter avdrag foumlr vad som av detta vaumlrde aumlr en foumlljd av vattenregleringar (Kap 31 Miljoumlbalken 1998808)

RAPPORT NR 12009

Fraringgor foumlr Vattendomstolen

1947-10-20 Graumlva avsaumlnknings-kanal och bygga damm

rdquoVattenfallsstyrelsen foumlr Kungl Majt och Kronan har hos Vattendomstolen anharingllit om tillstaringnd att ndash foumlr aringstadkommande av baumlttre husharingllning med vattnet och foumlr beredande av oumlkad moumljlighet att utnyttja vattenkraften i Kronan tillhoumlriga stroumlmfall i Naumlmforsen och Forsmoforsenrdquo rdquohellipuppfoumlra regleringsdamm och upptaga saumlnkningskanal vid Vojmaringns utlopp ur Vojmsjoumlnhelliprdquo rdquoMed haumlnsyn till regleringens betydelse foumlr kraftfoumlrsoumlrjningen inom landet under nu raringdande foumlrsoumlrjningslaumlgehelliprdquo rdquohellipvinsten av Vojmsjoumlns reglering till ett vaumlrde av 111 miljoner kronor (Mkr) Byggnadskostnaderna och skadorna paring soumlkanden tillhoumlrig egendom ha beraumlknats till ett belopp av 54 Mkrrdquo

Ekonomisk tillaringtlighet Raumltt till stroumlmfall Houmljning och omlaumlggning av vaumlgar Vattenhaumlmtning ur sjoumln Effekter paring flottning Avverkningar

1948-08-27 Tillstaringnd att anvaumlnda saumlnknings-kanalen och saumlnka Vojmsjoumln till +409 m Tillfaumlllig reglering

rdquoFlottningen i Vojmsjoumln boumlrjar i regel sista dagarna i maj och brukar vara klar foumlrsta dagarna i juli Houmlgvattnet kulminerar i normala fall foumlrsta veckan i junirdquo rdquoFlottningen foumlrsiggaringr normalt vid en vattenfoumlring som aumlr oumlver 200 m3srdquo rdquoDet aumlr flottningsfoumlreningens absoluta skyldighet att goumlra allt som goumlras kan foumlr att virket skall komma fram Landets export faringr ej hindras eller minskas i nuvarande ekonomiska situationrdquo rdquoParing grund av de vaumlrden som det kvarliggande flottgodset representerar torde det daumlrfoumlr med haumlnsyn till dagens foumlrsoumlrjningslaumlge ifraringga om skogsprodukter samt raringdande valutalaumlge vara ur allmaumln synpunkt oumlnskvaumlrt att den ifraringgasatta aringtgaumlrden foumlr flottledens foumlrbaumlttrande faringr komma till staringndrdquo

Vattenhaumlmtning Fiske Samfaumlrdsel baringtplatser Tvaumltt staumlngsel

1950-08-11 Tillstaringnd att reglera avrinningen ur Vojmsjoumln

rdquo-reglera vattnets avrinning ur Vojmsjoumln mellan houmljderna +4170 m och +4090 m med raumltt foumlr vattenfallsstyrelsen att till undvikande av alltfoumlr stora tappningsaumlndringar vid hastiga oumlkningar av tillrinningen laringta vattenstaringndet tillfaumllligtvis oumlverstiga houmljden +4170 m med houmlgst 10 cmhelliprdquo rdquohellipskyldighet skall icke foumlreligga att vid naringgot tillfaumllle tappa mer aumln tillrinningen till sjoumlnrdquo

skadekompensation fiske fiskeavg 210 isar vintervaumlgar renflyttning telegrafledningar graumlnsmaumlrken

RAPPORT NR 12009

rdquoMed haumlnsyn till det nedanfoumlr sjoumlns utlopp bedrivna fisket faringr tappningen fraringn sjoumln aldrig vara laumlgre aumln att vattenfoumlringen i Vojmaringn nedstroumlms om saumlnkningskanalens mynning uppgaringr till minst 3 m3srdquo rdquoTappningsaumlndringar skall verkstaumlllas med mjuk oumlvergaringng saring att skada aring fisk yngel rom och fiskredskap saringvitt moumljligt ej uppstaringr samt skadlig grumling av vattnet ej orsakasrdquo rdquoAumlndring av tappningen fraringn sjoumln maring hellip fraringn ett driftdygn till ett annat ej oumlverstiga 75 m3srdquo rdquohelliparingligger det vattenfallsstyrelsen att utgiva avgift saringsom bidrag till kostnaden foumlr Vattendomstolarnas organisation och verksamhet hellip med adertontusensexhundrafemtio kronorrdquo rdquoTill flottledsarbetena i Graringtanaringns utlopp och i Vojmaringn houmlrande rensningar skola ndash foumlr motverkande av olaumlgenheter med avseende aring betingelserna foumlr fiskbestaringndet ndash utfoumlras saring att sel och vikar icke bliva avstaumlngda utan erharinglla foumlrbindelse med den faringra som efter arbetenas verkstaumlllande staumlndigt kommer att vara vattenfoumlranderdquo rdquoDen avsedda regleringen komme att foumlrsaumlmra eller kanske tom helt spoliera fortplantnings-moumljligheterna foumlr den grundlekande sikenhelliprdquo (Sven Runnstroumlm av Kungl Lantbruksstyrelsen foumlrordnats) rdquoLaxoumlringen uppgaringves leka flerstaumldes paring grunt vatten omedelbart utanfoumlr baumlckmynningarhellip efter regleringens genomfoumlrande att torrlaumlggning under varingrvintern varvid man kan befara att rommen komme att foumlrstoumlrasrdquo rdquohellipatt laxoumlringen efter regleringens genomfoumlrande icke skulle kunna anvaumlnda sin nuvarande lekplats i stroumlmmen mellan Dikasjoumln och Vojmsjoumlnrdquo rdquolekplatser foumlr harr vore med saumlkerhet kaumlnda endast i Vojmaringn och baumlckmynningarna i Dajkanvikrdquo rdquoSaringvaumll gaumlddans som abborrens lekplatser komme under vintern att helt torrlaumlggas och under sommaren att staring under mer eller mindre djupt vatten vilket sannolikt komme att foumlrinta lekplatsernas ursprungliga vegetation och daumlrigenom moumljligen inverka paring deras laumlmplighetrdquo rdquohellipkomme regleringen sannolikt att inverka aumlven paring naumlringsbetingelserna foumlr fiskenhellipen minskning av naumlringstillgaringngen kunde antagas uppkommardquo rdquoFoumlr fiskets utoumlvande komme regleringen att foumlrorsaka avsevaumlrda svaringrigheterhellipnotfiskethellipsyntes faring raumlknas med totalskadardquo rdquoFoumlr att efter regleringens genomfoumlrande kunna haringlla

baringtplatser badplatser vattentaumlkter kompensation foumlr baringtfart och tvaumltt brukares foumlrlorade arbetsfoumlrtjaumlnst staumlngsel outbygda stroumlmfall nedanfoumlr Vojmsjoumln skada amp intraringng bostadsanskaffningslaringn

RAPPORT NR 12009

fiskbestaringndet vid nuvarande nivaringborde vissa aringtgaumlrder vidtagas helliparingrligen inplantera 500000 sikyngelhellip aringrligen inplantering av 10000 ensomriga laxoumlringsyngelhelliparingrlig inplantering av 10000 ensomriga harryngelrdquo rdquohellipraumlkna med fem aringr under vilken tid innehavaren borde kunna hava anpassat sig efter det nya laumlget och i maringn av behov ordnat med andra arbetsmoumljligheterrdquo (Vattendomstolen) rdquoI allmaumlnhet synes man ej behoumlva befara att regleringsfoumlretaget skall foumlrorsaka mera betydande erosionrdquo (Vattendomstolen efter SMHI) Tresunda 116 rdquoStatens byggnadslaringnebyraring hade 12 juli 1943 beviljat fastighetens aumlgarehellipbostadsanskaffningslaringn och familjebidrag foumlr egnahemhelliprdquo (KA Peterson ordfoumlrande i Vilhelmina sockens kommunalnaumlmnd uppmanade honom att instaumllla arbetet) rdquoUppmaningen hade haft till syfte att bespara vattenfallsstyrelsen kostnader vid en av regleringen moumljligen foumlranledd inloumlsen av fastighetenhelliprdquo rdquoTiden foumlr framstaumlllande av anspraringk enligt detta lagrum faststaumllles till tolv aringrrdquo (Vattendomstolen om 2 kap 24sect VL om ofoumlrutsedd skada Foumlr tillfaumllliga regleringen sattes tiden till 5 aringr)

Bilaga till 801946 1950-08-11

rdquoUnder oreglerade foumlrharingllanden boumlrjar flottningen i Vojmaringn vanligen under senare delen av maj maringnad och paringgaringr sedan utan avbrott fram till slutet av juni eller boumlrjan av juli maringnadrdquo rdquoVattenfoumlringen vid Vojmsjoumlns utlopp brukar under flottningstiden normalt variera mellan 175-110 m3srdquo rdquoFoumlr att efter det Vojmsjoumln reglerats kunna inneharinglla vatten under flottningstid foumlr kraftproduktion under vintern maringste vissa aringtgaumlrder vidtagas i Vojmaringn saring att vattenfoumlrbrukningen foumlr flottningen kan minskasrdquo rdquohellipupprensning av forsstraumlckor utfoumlrande av ledarmar och utlaumlggning av ledbommar oumlver selenhellipfraringn Graringtanaringn boumlr daumlrjaumlmte en mindre damm utfoumlras i Bredselets nedre delrdquo

Flottning Isfoumlrharingllanden Myrodling Floumldesaumlngar Folkomflyttningar

1956-07-09

rdquoSkadeverkningarna av Vojmsjoumlns reglering i Volgsjoumln och oumlvre delen av Aringngermanaumllven boumlra daumlrfoumlr i fortsaumlttningen handlaumlggas tillsammans med sammanhaumlngande spoumlrsmaringl i oumlvriga reglerings- och kraftverksaumlndamaringlrdquo rdquoFramstaumlllt yrkande om anordnande av fisktrappa avser Vattendomstolen att taga staumlllning till i den senare deldomenrdquo

RAPPORT NR 12009

rdquohellipden fiskesakkunnige har i avgivet yttrande uttalat att dammen som hindrar torrlaumlggning av fiskens lek- och uppvaumlxtplatser samt underlaumlttar fisket med naumlr och ryssjor blir till foumlrdel foumlr fisket i Baumlskseletrdquo rdquohellipsvallisbildningen har institutet i utlaringtandehellip uttalat att denna kan beraumlknas bli av begraumlnsad omfattningrdquo rdquoDaumlrest naringgon damm icke utfoumlres kan man befara att oumlvre delen av Baumlskselet saring smaringningom kommer att vaumlxa igenrdquo rdquoEhuru vattendraget nu rensats upp foumlr en vattenfoumlring av 70 m3srdquo rdquohelliproumlrelseidkare daumlr yrkat ersaumlttning foumlr den foumlrlust som de aringsamkats genom att kundkretsen nedgaringtt under tiden efter Vojmsjoumlns regleringrdquo rdquohellipavflyttningen fraringn byarna vid Vojmsjoumln icke vore beroende av regleringen utan maringste haumlnfoumlras till den allmaumlnna omflyttning av landsbygdsbefolkningen som i Norrland paringginge helt oberoende av sjoumlregleringarna daumlrrdquo rdquohellipicke skadelidande i den mening som avses med Vattenlagens huvudstadgandehelliprdquo rdquohellipkan saringledes ersaumlttning ej utdoumlmas med stoumld av Vattenlagenrdquo rdquoVattendomstolen anser det daumlrfoumlr icke oriktigt att antaga att sjoumlregleringen medverkat till den avflyttning som aumlgt rum fraringn byarna vid Vojmsjoumln under de senaste 10 aringrenhelliporsakssammanhangethellipicke tillraumlckligt foumlr att medfoumlra skadestaringndsskyldighet foumlr soumlkandenahelliprdquo rdquohellipsjoumlregleringen tillkommit genom ett tvaringngsfoumlrfarande i syfte att foumlr kraftaumlndamaringl utnyttja en bygdens naturtillgaringngrdquo rdquohellipden oumlkade snoumlroumljning aring den enskilda vaumlgen som blivit en foumlljd av att den skyddande strandskogen avverkatshelliprdquo rdquoI motsats till vad som antagits i deldom den 11 augusti 1950 har genom regleringsfoumlretagets verkningar uppkommit betydande erosionsskador aring fastigheterna vid Vojmsjoumln hellipDe skadefoumlrebyggande aringtgaumlrderna skulle draga alltfoumlr betydande kostnader i foumlrharingllande till vad som daumlrigenom kunna vinnas ersaumlttning bestaumlmts i penningarrdquo rdquohellipden raserade grunddammen oumlver Vojmaringn nedstroumlms Graringtanaringns infloumlde icke kommer att aringteruppfoumlrashellipvattenstaringndet i Bredselet saumlnkts cirka 2frac12 m Den nuvarande strandlinjen ligger ungefaumlr aring houmljden +2105 m medan den gamla strandlinjen hade houmljden cirka +213 mrdquo rdquoVattendomstolen delar daumlrfoumlr soumlkandenas uppfattning att omraringdet efter hand

RAPPORT NR 12009

kommer att bli bevuxet och daumlrefter smaumllta samman med landskapet i oumlvrigt daumlrfoumlr intraringnget genom de torrlagda strandplanerna aumlr av oumlvergaringende natur Efter avsaumlnkningen kommer emellertid Bredselet att utgoumlra endast en mindre insjouml utan annat tillopp aumln vad som sipprar igenom jorddammen vid Vojmsjoumlnrdquo rdquoDen fiskesakkunnigeatt fisket i Bredselet liksom i saumlnkningskanalen maringste anses totalskadatrdquo rdquohellipvid Vojmaringns straumlnder belaumlgna floumldesaumlngar tagit skada av Vojmsjoumlns regleringhellipfaringtt allt mindre betydelse paring grund av foumlrharingllanden paring arbetsmarknadenrdquo rdquoVattendomstolen har daumlrfoumlr raumlknat med totalskada paring floumldesaumlngarna paring straumlckan fraringn Vojmsjoumln ned till grunddammen vid Baumlskseletrdquo rdquostrax uppstroumlms Vojmaringbronhellipsedan flottningen garingtt foumlrbi vilket brukar intraumlffa omkring midsommar blir det endast en smal baumlckfaringra i mitten och hela aumllvbotten ligger daring praktiskt taget barrdquo

1956-11-17 Skada paring fisket i Vojmsjoumln och Vojmaringn

rdquohellipraumlkna med totalskada aring notfisket i Vojmsjoumlnhelliprdquo rdquoI ansoumlkningshandlingarna ha soumlkandena foumlrutsatt att samtliga skador aring fisket i Vojmsjoumln skulle kompenseras genom inplanteringarrdquo rdquohellipvare sig denna eller tidigare deldomar ha soumlkandena medgivits befrielse fraringn skyldigheten att haringlla fisktrappa i dammenrdquo rdquohellipSoumltvattenslaboratoriet framharingllit att stroumlmlekande storsik laxoumlring och harr ha lekplatser i sjoumlns utlopprdquo rdquohellipflera indicier framkommit som tyda paring att oumlverlevnaden hos utplanterade artificiellt uppfoumldda yngel eller aumlldre fisk aumlr mycket laringg och att de ha svaringrt att konkurrera med den i vattendraget redan foumlrekommande vildfiskenrdquo(Soumltvattenslaboratoriet) rdquohellipuppnarings houmljden +412 m i medeltal den 5 juni daring Vojmsjoumln aumlr i stigande och den 25 januari daring sjoumln aumlr i fallandehellipAnlaumlggningskostnaderna foumlr fisktrappan ha soumlkandena beraumlknat till cirka 540000 kronor vartill komma kostnader foumlr foumlrnyelse och underharingll med tillhopa 150000 kronor Vaumlrdet av det foumlr fisktrappans utnyttjande erforderliga vattnet 15 m3s ha av soumlkandena beraumlknats till 165000 kronorhellip Soumlkandena ha ifraringgasatt om dessa kostnader verkligen kunna foumlrraumlntas eller med andra ord om den fisk som man skulle raumldda genom inraumlttande av fisktrappan vore vaumlrd detta belopprdquo rdquohellipbygga ut sin vattenkraft i en enda anlaumlggning vid

Vaumlrdet av notfiske Fisktrappas funktion och vaumlrde Kostnad foumlr att anlaumlgga fisktrappa Antalet anvaumlnda naumlt i Vojmsjoumln och Vojmaringn Foumlrdelning av ersaumlttning foumlr fiskeskada Renflyttning

RAPPORT NR 12009

Volgsele kommer Vojmaringn att torrlaumlggas paring en straumlcka av cirka 15 kmrdquo (Gulselebolaget) rdquoYtterligare ett skaumll foumlr att uppskjuta fraringgan om inraumlttandet av fisktrappa aumlr svaringrigheten att nu tillfoumlrlitligen bedoumlma vaumlrdet av fiskbestaringndet i Vojmsjoumlnrdquo rdquofoumlr underlaumlttande av flottningen i Vojmaringn anhoumlllo soumlkandena att paring hela straumlckan ned till Volgsjoumln faring utfoumlra rensningarhellipRunnstroumlm uttalat att den foumlrsaumlmring av fiskens fortplantningsmoumljligheter som komme att foumlrorsakas av rensningarna syntes kunna kompenseras genom inplanteringarhelliprdquo rdquohellipdr Muumlller i Soumltvattenslaboratoriets regi har framkommit att flottningsrensningar som foumllja baumlckens eller aumllvens naturliga lopp ej utoumlva naringgot skadligt inflytande paring den foumlr fiskarna till buds staringende maumlngden naumlringsorganismerhelliputpraumlglade revirfiskar som oumlring och harrhelliprensning kommer haumlr sannolikt att inskraumlnka paring dessa fiskarters uppvaumlxtplatser i stroumlmmarnardquo rdquohellipden normala genomsnittliga aringrsfaringngsten (foumlr Bredselet)helliplaxoumlring 500 kg harr 780 kg sik 3530 kg gaumldda 930 kg abborre 710 kgrdquo rdquoVattendomstolen delar daumlrfoumlr den sakkunniges mening att fisket i selet boumlr anses vara totalskadatrdquo rdquoTrots att en paringtaglig oumlkning av Vojmsjoumlns sikbestaringnd kunnat iakttagas efter regleringen har naringgon motsvarande aumlndring i Vojmaringns faringngster icke kunnat sparingrasrdquo rdquohellipvid graumlvningsarbetena foumlr regleringsdammen och saumlnkningskanalen aringren 1948-1949helliphar Vattendomstolen ansett sig boumlra raumlkna med totalskada foumlr naumlmnda tvaring aringrrdquo (foumlr hela Vojmaringn) rdquoEnligt Vattendomstolens mening aumlr det icke att foumlrvaumlnta att naringgon stadidvarande foumlrbaumlttring av forsfisket kommer att intraumlda i framtidenrdquo

1960-08-31 Inplantering av fisk

rdquohellipunder 9-aringrsperioden 1950-1958 inplanterat sammanlagt 600000 sikyngel 83830 oumlringar och 70755 harrar Fraringn en rad reglerade sjoumlar foumlrelaringge erfarenheter som visade att inplanteringar av denna typ ndash bestaringndsfoumlrstaumlrkningar ndash icke lett till avsedd kompensation av fiskeskadornardquo rdquohellipfoumlrsoumlkethellipi laboratoriets regihellipatt om laxen kunde tillgodogoumlra sig den smaringvuxna kvalitetsmaumlssigt laringgvaumlrdiga aspsikenhellipdels om den i saring fall stannade tillraumlckligt laumlnge i en sjouml av denna typ

RAPPORT NR 12009

foumlr att aringtgaumlrden skulle vara ekonomiskt foumlrsvarbarrdquo (utsaumlttningsfoumlrsoumlk med laxsmolt) rdquosakaumlgarehellipersaumlttningarna foumlr skadorna aring fisket skulle bestaumlmmas utan ytterligare proumlvotidhelliprdquo

1962-04-02 Aumlndring av vattenhusharingllningsbestaumlmmelserna

rdquohellipoumlverensstaumlmmelse med gaumlllande foumlreskrifter foumlr andra intilliggande regleringssjoumlar naumlmligen Kultsjoumln och Malgomajhelliprdquo

rdquoUtsaumlttningarna har visat att tvaringaringrig smolt av oumlstersjoumllax tyvaumlrr ej kan anvaumlndas som kompensationsaringtgaumlrd enaumlr laxungarna befunnits ha foumlr stark vandringsdrifthellipIndicier har framkommit paring att trearingrig lax visat mindre utpraumlglad vandringsdrifthellipDessutom boumlr smolt av vaumlnernlax proumlvashellipaumlven lax fraringn Namsen i Norge Under 1962 boumlr daumlrfoumlr en annan art laumlmpligen proumlvas naumlmligen regnbaringgslaxhelliprdquo rdquoVissa enskilda sakaumlgare uttalade farharinggor foumlr att foumlrsoumlksverksamheten komme draga ut paring tiden i saringdan omfattning att en avsevaumlrd foumlrsening av skaderegleringen kan uppstaring hellipvisst tvivel om utsaumlttningarnas vaumlrderdquo

1963-04-19 Diverse skador

rdquohellipinom den av Vattendomstolen foumlr vaumlckande av talan i anledning av ofoumlrutsedd skada bestaumlms tiden vilken utgaringr den 31 december 1963rdquo rdquohellipej kan ifraringgakomma att utfoumlra erosionsfoumlrebyggande aringtgaumlrder enaumlr saringdana skulle draga alltfoumlr houmlga kostnader i foumlrharingllande till de skador som synes vara att paringraumlknardquo (Vattendomstolen) rdquohellipFiskeriintendenten i nedre norra distriktet vilken oumlvertagit Soumltvattenslaboratoriets uppgift saringsom Vattendomstolens sakkunnigerdquo rdquodom den 23 december 1955 hellip utfoumlra en flottningskanal mellan Stroumlmseleforsen och Volgsjoumlnrdquo rdquoDe tappningsbestaumlmmelser som boumlra gaumllla foumlr Vojmsjoumln till foumlrmaringn foumlr flottningen fraringn Volgsjoumln till Naumlmforsen boumlra samordnas med motsvarande bestaumlmmelser betraumlffande aringrsregleringen i Ransaren Kultsjoumln och Malgomajrdquo rdquohellipfoumlrornar Vattendomstolen om foumlrlaumlngning tills vidare av proumlvotiden betraumlffande regleringsfoumlretagets

Baringtplatsers vaumlrde Olaumlgenhet vid tvaumltt Erosion Sanddrift Snoumldrev Spraumlngskador is

RAPPORT NR 12009

inverkan paring flottningen i beroumlrda vattendragrdquo rdquoDen isfria aumllvstraumlckan nedstroumlms Vojmaringns utfloumlde ur Vojmsjoumln har foumlrlaumlngts och naringr numera praktiskt taget ner till Granselets uppstroumlmsdelrdquo rdquohelliphar regleringen paringverkat isfoumlrharingllandena genom foumlrsening av islaumlggningen foumlrtidning av islossningen samt oumlkad foumlrekomst av stoumlp och uppvattningarrdquo

1967-04-24 Fiskeavgift

rdquojaumlmlikt 2 kap 10 sect Vattenlagen foumlrpliktats att erlaumlgga aringrlig avgift till befraumlmjande av fisket inom landet fraringn och med aringr 1948 med 320 kronorrdquo rdquoVattendomstolen finner foumlrty houmljning av avgiften till aringrligt belopp av 665 kronor vara paringkalladrdquo

Fisket inom landet

rdquoKungl Vattenfallsstyrelsen ndash numera Statens vattenfallsverkrdquo rdquohelliptill koumlpingen utge ersaumlttning foumlr de oumlkade kostnader som till foumlljd av reglering uppkommit foumlr koumlpingen med avseende paring brandfoumlrsvarhellip107000 kronor jaumlmte 5 procent raumlnta aring 82000 kronorhelliprdquo rdquohellipfinner Vattendomstolen att erosionsfraringgan i maringlet i vart fall icke uppskjutits laumlngre aumln till utgaringngen av tiden foumlr anmaumllan om ofoumlrutsedd skada samt att Vattendomstolen i 1963 aringrs dom beslutat att till slutlig proumlvning uppta erosionsfraringgan sedan soumlkandena fullgjort det foumlrelaumlggande som anges i domen Samtliga beroumlrda domar har saringvitt nu aumlr ifraringga vunnit laga kraft Paring grund av vad saringlunda anfoumlrts kan sakaumlgarnas yrkanden om fortsatt eller ny proumlvotid icke beaktas utan avvisas av Vattendomstolenrdquo rdquoFraringgan om regleringens inverkan aring dessa outbyggda stroumlmfall boumlr upptagas till proumlvning foumlrst i samband med fraringga om tillstaringnd till utbyggnad av ifraringgavarande fallstraumlckor och daring avgoumlras av Vattendomstolen saringsom uppskjuten skadestaringndsfraringga i detta maringlrdquo rdquoSoumlkandena har utfoumlrt rensningar i Vojmaringn foumlr en vattenfoumlring upp till 70 m3srdquo rdquoVattendomstolen vill i anslutning till det anfoumlrda uttala att det aumlr synnerligen angelaumlget att fiskefraringgan i maringlet snarast moumljligt bringas till ett slutligt avgoumlranderdquo rdquoVid huvudfoumlrhandlingen den 24 maj 1967hellip enades Fiskeriintendenten och beroumlrda parter om att naringgon fisktrappa ej laumlngre paringfordrades hellip kunde avskrivas

Kostnader foumlr brandfoumlrsvar Erosionsskador vid Vojmsjoumln och Vojmaringn

RAPPORT NR 12009

fraringn vidare handlaumlggning i maringletrdquo rdquode hittillsvarande foumlrsoumlksresultaten pekar paring att kanadaroumldingen skulle vara den mest lovande fiskart som proumlvats i Vojmsjoumlnrdquo

1973-03-15 Vattenhusharingllning och flottning

rdquoMot bakgrund av att de flesta vattenmaringl inom AringVFs verksamhetsomraringde naringtt slutstadiet eller naumlrmar sig detta kommer ett borttagande av kontrollantskapet att innebaumlra en minskad kostnad foumlr AringVF av storleksordningen 80000 kronorrdquo (avseende SMHIs kontroll av floumlden och nivaringer) rdquoUnder den tid isarna paring vattendraget nedstroumlms Vojmsjoumln utnyttjas foumlr trafik eller virkesavlaumlggning skall oumlkning av tappningen fraringn Vojmsjoumln saringvitt moumljligt undvikas i den maringn saring kan ske utan aringsidosaumlttande av syftet med regleringenrdquo rdquoAringVF medger slutligen paring yrkande av SMHI att minimivattenfoumlringen skall avgoumlras vid pegeln i Helitorprdquo rdquohellipkan givetvis intraumlffa att foumlrharingllandena aumlr svaringrbedoumlmbara foumlr sakaumlgaren eller fordrar utredning Om en sakaumlgare vid saringdana tillfaumlllen anser sig ha lidit skada menar AringVF att han har moumljlighet att sjaumllv naumlrmare utreda fraringganrdquo rdquoEn minimivattenfoumlring om 3 m3s under stoumlrre delen av sommaren skulle innebaumlra en vaumlsentlig foumlrsaumlmring av raringdande foumlrharingllanden En eventuell framtida nedlaumlggning av flottningen torde medfoumlra totalt sett laumlgre vattenfoumlring i Vojmaringn under sommartid och skulle saringledes innebaumlra en saringdan foumlrsaumlmringrdquo (af Silleacuten foumlr sakaumlgare vid Vojmaringn) rdquoVarken vid Vattendomstolens tillstaringndsgivning till foumlretaget eller vid meddelandet av vattenhusharingllningsbestaumlmmelser foumlrelaringg naringgot antagande om en framtida nedlaumlggning av flottningenrdquo (af Silleacuten foumlr sakaumlgare vid Vojmaringn) rdquofraringgan om minimivattenfoumlringen kan upptagas till foumlrutsaumlttningsloumls proumlvning vid den tidpunkt daring flottningen upphoumlrrdquo (af Silleacuten foumlr sakaumlgare vid Vojmaringn) rdquoDaring fraringgan om vattenhusharingllningen nu skall slutligen proumlvas har skada aumlnnu icke uppstaringtt utan detta foumlrmenas intraumlffa i framtiden Naumlr och i vilken omfattningen saring kan ske aumlr obestaumlmt Om ofoumlrutsedd skada i Vattenlagens mening aumlr det icke fraringga och foumlr oumlvrigt har tiden foumlr anmaumllan av saringdan skada utloumlptrdquo (AringVF)

RAPPORT NR 12009

rdquoPrincipen i Vattenlagen aumlr naumlmligen att de motstaringende intressena skall goumlras skadesloumlsa paring ett eller annat saumltt hellip framstaumlller sakaumlgarna i andra hand foumlljande yrkande hellip att AringVF maringtte foumlrpliktas att under perioden 16 ndash 318 framslaumlppa en minimivattenfoumlring om 15 m3srdquo (af Silleacuten foumlr sakaumlgare vid Vojmaringn) rdquohellipfraringn vissa av mina huvudmaumln paringtalats att luckorna i regleringsdammen understundom tvaumlrt oumlppnats helt med paringfoumlljd att baringtar och naumlt tagits med stroumlmmen Saringvitt mig aumlr bekant skulle till foumlljd haumlrav i naringgra fall skadereglering ha skett hellip Det foumlrefaller saringlunda angelaumlget med en bestaumlmmelse som anger maximal vattenfoumlringsoumlkning per timme eller varannan timmerdquo (af Silleacuten foumlr sakaumlgare vid Vojmaringn) rdquoVattendomstolen har vid nu foumlreliggande proumlvning att slutligen avgoumlra vattenhusharingllningsfraringgan mot bakgrund av nu kaumlnda och oumlverblickbara foumlrharingllanden Vattendomstolen som i andra sammanhang uttalat att intet tyder paring att flottningen inom oumlverskaringdlig tid kommer att nedlaumlggas i Aringngermanaumllven finner ej anledning att i detta sammanhang intaga annan staringndpunktrdquo rdquoEn annan sak aumlr att bestaumlmmelserna i 2 kap 9 och 31 sectsect Vattenlagen synes laumlmna vissa moumljligheter oumlppna att vid eventuell framtida foumlraumlndring av flottningstappningen i saumlrskild ordning begaumlra proumlvning av minimitappningsfraringganrdquo (Vattendomstolen) rdquoVad saringlunda anfoumlrts i foumlrening med dels vad AringVF aringberopat och dels vad i maringlet ingivna diagram utvisar innebaumlr att de av af Silleacuten framfoumlrda farharinggorna synes oumlverdrivna Vattendomstolen anser daumlrfoumlr icke skaumll foumlreligga att bifalla af Silleacutens yrkandenrdquo (angaringende floumldesfoumlraumlndringar)

1974-04-18 rdquordquoMina huvudmaumln har paringtalat olaumlgenheter och merarbete med baringtfart som uppstaringtt till foumlljd av att vattenstaringndet i Vojmsjoumln icke kunnat haringllas i enlighet med de husharingllningsbestaumlmmelser som foumlrskrivits i deldom 1181950rdquo rdquoDen minskade foumlrekomsten av laumlgre vattenstaringnd vid Vojmsjoumln som saringlunda intraumlffat under tidigare delen av sommaren har inneburit en foumlrbaumlttring foumlr sakaumlgarna vid Vojmsjoumln Denna foumlrbaumlttring uppvaumlger mer aumln vaumll den skada som kan ha uppkommit genom att houmlgre vattenstaringnd upptraumltt i mindre omfattning under senare delen av sommarenrdquo (Vattendomstolen)

RAPPORT NR 12009

1975-09-03 Slutlig proumlvning av aringterstaringende fraringgor - fiske

rdquoDet maring anmaumlrkas att i maringlet om Vojmsjoumlns reglering handlaumlggs endast saringdana skadefraringgor som haumlrfoumlr sig till Vojmsjoumln och angraumlnsande av regleringen paringverkade vattenomraringden samt Vojmaringn till dess utlopp i Volgsjoumln Regleringens verkningar fraringn och med Volgsjoumln har genom saumlrskilda beslut oumlverfoumlrts till andra maringlrdquo rdquoFoumlr att nedbringa vattenaringtgaringngen foumlr flottningen laumlmnades Vattenfallsstyrelsen tillstaringnd att vidtaga vissa aringtgaumlrder bla rensningar i Graringtanaringns utlopp och i Vojmaringnrdquo rdquohellipFiskeriintendenten bla anfoumlrt att provdragningar som utfoumlrts paring notplatserna under aringren 1958 och 1968 utfallit saring negativt att loumlnsamt notfiske foumlr naumlrvarande och i framtiden ej aumlr moumljligt att bedriva i Vojmsjoumlnrdquo rdquoFiskeriintendenten har anfoumlrt bla foumlljande Det antal fiskar som utsatts under proumlvotiden har ej alltid motsvarat den maumlngd som foumlreskrivits perioden 1950-1967 hellip foumlreligger ett underskott som omraumlknat i dagens penningvaumlrde ligger i storleksordningen 130000 kronor hellipFoumlre regleringen faringngades av de kring sjoumln boende drygt 5000 kg oumlring aringrligen till ett vaumlrde av omkring 50000 krrdquo rdquohellipproumlvotiden foumlr det allmaumlnna fisket i och med denna dom aumlr avslutadrdquo (Vattendomstolen) rdquoFoumlrstahandspriserna utgoumlr foumlr oumlring 7 krkg foumlr harr 4 krkg foumlr sik 250 krkg foumlr gaumldda 275 krkg foumlr abborre 180 krkg och foumlr lake mfl 200 krkg Priserna aumlr angivna i 1967 aringrs prisnivaring hellip Detalj-handelspriset skall anses utgoumlra 133 garingnger foumlrstahandsprisetrdquo (AringVF) Totalt har fiskeavdelningen (AringVF) raumlknat med foumlljande faringngster foumlr aringn i dess helhethellipOumlring 897 kg (10) harr 2101 kg (24) sik 3105 kg (33) gaumldda 1860 kg (20) abborre 1077 kg (11) och lake 167 kg 2) eller sammanlagt 9297 kgrdquo rdquoAringVF har vidare framharingllit att man enligt gaumlllande praxis vid ersaumlttningsberaumlkningar icke skall utgaring fraringn vattnets biologiska optimala avkastning utan fraringn den ekonomiskt optimala avkastningenhellip Motsvaras av det faktiska fiskeutnyttjandetrdquo rdquohellipFiskeriintendenten som konstaterar att den faktiska avkastningen foumlre regleringen troligen legat ett gott stycke under den biologiskt optimala avkastningen uttalat att en oreglerad avkastning om

RAPPORT NR 12009

9000 kg skulle utgoumlra en ekonomiskt optimal avkastning motsvarande 12 kg per hektar och 100 kg per fiskande husharingllrdquo (gaumlller Vojmaringn) rdquoFiskeriintendenten anfoumlrhellipatt 40 av ersaumlttningsbeloppet motiveras av skadan paring husbehovsfiske och 60 av skadan paring sportfisketrdquo rdquoI foumlrevarande maringl aumlr denna statistik - aumlven om den i maringnga fall insamlats laringngt efter regleringsingreppet och daumlrfoumlr kan anses foumlrenad med osaumlkerhet ndash osedvanligt fullstaumlndigrdquo (Vattendomstolen) rdquoVissa sakaumlgare har paringstaringtt att faringngster tagna av sportfiskare och av personer som fiskat utan fiskeraumltt borde medraumlknas i underlaget foumlr ersaumlttningsberaumlkningen Dessa resonemang kan icke godtagas av Vattendomstolenrdquo rdquoFiskeavdelningen (AringVF) anser daumlremot icke att regleringen och daumlrmed sammanhaumlngande aringtgaumlrder skulle ha aringstadkommit saring betydande bestaringndsskador att haumlrav faringngstminskning motsvarar eller kommer i naumlrheten av ekonomisk totalskada Mot en saringdan uppfattning talar exempelvis kortfiskets utveckling under skadeperiodenrdquo rdquoMan boumlr uppmaumlrksamma det samband som foumlreligger mellan fisktillgaringngen i Vojmsjoumln och fisktillgaringngen i de oumlvre delarna av aringn vilket beror paring nedspolning av sik och oumlring vid tappning fraringn Vojmsjoumln hellip Det kan konstateras att fiskeavdelningen betraumlffande skadorna i sjoumln efter 1957 uppskattar oumlringskadan till 80 harrskadan till 100 och sikskadan till 50 rdquo (Kjoumllsrud foumlr sakaumlgare) rdquoVattendomstolen delar i oumlvrigt i allt vaumlsentligt de av AringVF framfoumlrda synpunkterna roumlrande skadeprocenternas storlek hellip Vattendomstolen bestaumlmmer paring grund av vad saringlunda foumlrekommit foumlljande skadeprocentsatser att tillaumlmpa foumlr den till proumlvning aringterstaringende perioden 1956- all framtid att gaumllla foumlr samtliga skifteslag i Vojmaringn nedstroumlms Vojmsjoumln naumlmligen foumlr oumlring 30 foumlr harr 30 foumlr sik 25 foumlr gaumldda 10 och foumlr abborre 10 rdquo rdquohellipberaumlknar Fiskeriintendenten normalavkastningen fraringn sportfisket i Vojmaringn under garingngen tid och framtiden till 1300 kronor per km stroumlmstraumlcka och aringr Den totala laumlngden av stroumlmstraumlckorna mellan Vojmsjoumln och Volgsjoumln uppgaringr till 115 km hellip 15000 kronor per aringrrdquo rdquohellip att de metoder foumlr beraumlkning av sportfiskeskadan som anvaumlnts av Fiskeriintendenten och

RAPPORT NR 12009

sakaumlgarombuden icke kan tillaumlmpas i maringletrdquo 8Vattendomstolen) rdquoVattendomstolen finner ej antagligt att harrfisket i Dikasjoumln skadats till foumlljd av Vojmsjoumlns reglering i naringgon naumlmnvaumlrd utstraumlckningrdquo rdquoVattendomstolen finner vid oumlvervaumlgande av vad som saringlunda foumlrekommit att Vojmsjoumlns reglering ej orsakat naringgra skador paring fisket i Skikkisjoumln eller Skikkisjoumlbaumlcken och ogillar daumlrfoumlr alla i detta avseende framfoumlrda yrkandenrdquo

Av Skogsstyrelsen publicerade Rapporter 19881 Mallar foumlr staringndortsbonitering Lathund foumlr 18 laumln i soumldra Sverige 19911 Taumltortsnaumlra skogsbruk 19923 Aktiva Natur- och Kulturvaringrdande aringtgaumlrder i skogsbruket 19937 Betespraumlglad aumlldre bondeskog ndash fraringn naturvaringrdssynpunkt 19945 Historiska kartor - underlag foumlr natur- och kulturmiljoumlvaringrd i skogen 19951 Planering av skogsbrukets haumlnsyn till vatten i ett avrinningsomraringde i Gaumlvleborg 19952 SUMPSKOG ndash ekologi och skoumltsel 19961 Women in Forestry ndash What is their situation 19962 Skogens kvinnor ndash Hur aumlr laumlget 19972 Naturvaringrdsutbildning (20 poaumlng) Hur gick det 19975 Miljeu96 Raringdgivning Rapport fraringn utvaumlrdering av miljeuraringdgivningen 19976 Effekter av skogsbraumlnsleuttag och askaringterfoumlring ndash en litteraturstudie 19977 Maringlgruppsanalys 19978 Effekter av tungmetallnedfall paring skogslevande landsnaumlckor (with English Summary The impact on forest

land snails by atmospheric deposition of heavy metals) 19979 GISndashmetodik foumlr kartlaumlggning av markfoumlrsurning ndash En pilotstudie i Joumlnkoumlpings laumln 19981 Miljoumlkonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbraumlnsleuttag asktillfoumlrsel och oumlvrig naumlringskompensation 19983 Dalaskog - Pilotprojekt i landskapsanalys 19984 Anvaumlndning av satellitdata ndash hitta avverkad skog och uppskatta loumlvroumljningsbehov 19985 Baskatjoner och aciditet i svensk skogsmark - tillstaringnd och foumlraumlndringar 19986 Oumlvervakning av biologisk maringngfald i det brukade skogslandskapet With a summary in English

Monitoring of biodiversity in managed forests 19987 Marksvampar i kalkbarrskogar och skogsbeten i Gotlaumlndska nyckelbiotoper 19991 Miljoumlkonsekvensbeskrivning av Skogsstyrelsens foumlrslag till aringtgaumlrdsprogram foumlr kalkning och vitalisering 19992 Internationella konventioner och andra instrument som behandlar internationella skogsfraringgor 20001 Samordnade aringtgaumlrder mot foumlrsurning av mark och vatten - Underlagsdokument till Nationell plan foumlr

kalkning av sjoumlar och vattendrag 20004 Skogsbruket i den lokala ekonomin 20005 Aska fraringn biobraumlnsle 20006 Skogsskadeinventering av bok och ek i Sydsverige 1999 20011 Landmolluskfaunans ekologi i sump- och myrskogar i mellersta Norrland med jaumlmfoumlrelser betraumlffande

foumlrharingllandena i soumldra Sverige 20012 Arealfoumlrluster fraringn skogliga avrinningsomraringden i Vaumlstra Goumltaland 20013 The proposals for action submitted by the Intergovernmental Panel on Forests (IPF) and the

Intergovernmental Forum on Forests (IFF) - in the Swedish context 20014 Resultat fraringn Skogsstyrelsens ekenkaumlt 2000 20015 Effekter av kalkning i utstroumlmningsomraringden med kalkkross 0 - 3 mm 20016 Biobraumlnslen i Soumlderhamn 20017 Entreprenoumlrer i skogsbruket 1993-1998 20018A Skogspolitisk historia 20018B Skogspolitiken idag - en beskrivning av den politik och oumlvriga faktorer som paringverkar skogen och

skogsbruket 20018C Groumlna planer 20018D Foumlryngring av skog 20018E Fornlaumlmningar och kulturmiljoumler i skogsmark 20018G Framtidens skog 20018H De skogliga aktoumlrerna och skogspolitiken 20018I Skogsbilvaumlgar 20018J Skogen sociala vaumlrden 20018K Arbetsmarknadspolitiska aringtgaumlrder i skogen 20018L Skogsvaringrdsorganisationens uppdragsverksamhet 20018M Skogsbruk och rennaumlring 20018O Skador paring skog 20019 Projekterfarenheter av landskapsanalys i lokal samverkan ndash (LIFE 96 ENV S 367) Utharinglligt skogsbruk

byggt paring landskapsanalys i lokal samverkan 200111A Strategier foumlr aringtgaumlrder mot markfoumlrsurning 200111B Markfoumlrsurningsprocesser 200111C Effekter paring biologisk maringngfald av markfoumlrsurning och motaringtgaumlrder 200111D Urvalskriterier foumlr bedoumlmning av markfoumlrsurning 200111E Effekter paring kvaumlvedynamiken av markfoumlrsurning och motaringtgaumlrder 200111F Effekter paring skogsproduktion av markfoumlrsurning och motaringtgaumlrder 200111G Effekter paring tungmetallers och cesiums roumlrlighet av markfoumlrsurning och motaringtgaumlrder 20021 Ekskador i Europa 20022 Groumlna Huset slutrapport

20023 Project experiences of landscape analysis with local participation ndash (LIFE 96 ENV S 367) Local participation in sustainable forest management based on landscape analysis

20024 Landskapsekologisk planering i Soumlderhamns kommun 20025 Miljoumlriktig vedeldning - Ett informationsprojekt i Soumlderhamn 20026 White backed woodpecker landscapes and new nature reserves 20027 AumlBIN Satellit 20028 Demonstration of Methods to monitor Sustainable Forestry Final report Sweden 20029 Inventering av froumltaumlktssbestaringnd av stjaumllkek bergek och roumldek under 2001 - Ekdoumld skoumltsel och naturvaringrd 200210 A comparison between National Forest Programmes of some EU-member states 200211 Satellitbildsbaserade skattningar av skogliga variabler 200212 Skog amp Miljouml - Miljoumlbeskrivning av skogsmarken i Soumlderhamns kommun 20031 Oumlvervakning av biologisk maringngfald i skogen - En jaumlmfoumlrelse av tvaring metoder 20032 Faringgelfaunan i olika skogsmiljoumler - en studie paring bestaringndsnivaring 20033 Effektivare samraringd mellan rennaumlring och skogsbruk -foumlrbaumlttrad dialog via ett utvecklat samraringdsfoumlrfarande 20034 Projekt Nissadalen - En integrerad strategi foumlr kalkning och askspridning i hela avrinningsomraringden 20035 Projekt Renbruksplan 2000-2002 Slutrapport - ett planeringsverktyg foumlr samebyarna 20036 Att maumlta skogens biologiska maringngfald - moumljligheter och hinder foumlr att foumllja upp skogspolitikens miljoumlmaringl i

Sverige 20037 Vilka botaniska naturvaumlrden finns vid torplaumlmningar i norra Uppland 20038 Kalkgranskogar i Sverige och Norge ndash foumlrslag till vaumlxtsociologisk klassificering 20039 Skogsaumlgare paring distans - Utvaumlrdering av SVOs riktade insatser foumlr utbor 200310 The EU enlargement in 2004 analysis of the forestry situation and perspectives in relation to the present

EU and Sweden 20041 Effektuppfoumlljning skogsmarkskalkning tillvaumlxt och traumldvitalitet 1990-2002 20042 Skogliga konsekvensanalyser 2003 - SKA 03 20043 Natur- och kulturinventeringen i Kronobergs laumln 1996 - 2001 20044 Naturlig foumlryngring av tall 20045 How Sweden meets the IPF requirements on nfp 20046 Synthesis of the model forest concept and its application to Vilhelmina model forest and Barents model

forest network 20047 Vedlevande arters krav paring substrat - sammanstaumlllning och analys av 3600 arter 20048 EU-utvidgningen och skogsindustrin - En analys av skogsindustrins betydelse foumlr de nya

medlemslaumlndernas ekonomier 200410 Om virkesfoumlrraringdets utveckling och dess paringverkan paring skogsbrukets loumlnsamhet under perioden 1980-2002 200411 Naturskydd och skogligt genbevarande 200412 Naringr vi skogspolitikens maringngfaldsmaringl paring artnivaring - Aringtgaumlrdsfoumlrslag foumlr uppfoumlljning och metodutveckling 20051 Access to the forests for disabled people 20052 Tillgaringng till naturen foumlr maumlnniskor med funktionshinder 20053 Besoumlkarstudier i naturomraringden - en handbok 20054 Visitor studies in nature areas - a manual 20055 Skogshistoria aringr fraringn aringr 1177-2005 20056 Vaumlgar till ett effektivare samarbete i den privata taumltortsnaumlra skogen 20057 Planering foumlr rekreation - Groumln skogsbruksplan i privataumlgd taumltortsnaumlra skog 20058a-8c Report from Proceedings of ForestSAT 2005 in Borarings May 31 - June 3 20059 Sammanstaumlllning av stormskador paring skog i Sverige under de senaste 210 aringren 200510 Frivilliga avsaumlttningar - en del i Miljoumlkvalitetsmaringlet Levande skogar 200511 Skogliga sektorsmaringl - foumlrutsaumlttningar och bakgrundsmaterial 200512 Maringlbilder foumlr det skogliga sektorsmaringlet - hur garingr det med bevarandet av biologisk maringngfald 200513 Ekonomiska konsekvenser av de skogliga sektorsmaringlen 200514 Tio skogsaumlgares erfarenheter av stormen 200515 Uppfoumlljning av skador paring fornlaumlmningar och oumlvriga kulturlaumlmningar i skog 200516 Mykorrhizasvampar i oumlrtrika granskogar - en metodstudie foumlr att hitta vaumlrdefulla miljoumler 200517 Forskningsseminarium skogsbruk - rennaumlring 11-12 augusti 2004 200518 Klassning av renbete med hjaumllp av staringndortsboniteringens vegetationstypsindelning 200519 Jaumlmfoumlrelse av produktionspotential mellan tall gran och bjoumlrk paring samma staringndort 20061 Kalkning och askspridning paring skogsmark - redovisning av arealer som ingaringtt i Skogsstyrelsens foumlrsoumlks-

verksamhet 1989-2003 20062 Satellitbildsanalys av skogsbilvaumlgar oumlver varingtmarker 20063 Myllrande Varingtmarker - Foumlrslag till nationell uppfoumlljning av delmaringlet om byggande av skogsbilvaumlgar oumlver

vaumlrdefulla varingtmarker 20064 Granbarkborren - en scenarioanalys foumlr 2006-2009 20065 Oumlverensstaumlmmer anmaumllt och verkligt GROT-uttag 20066 Klimathotet och skogens biologiska maringngfald 20067 Arenor foumlr haringllbart brukande av landskapets alla vaumlrden - begreppet Model Forest som ett exempel 20068 Analys av riskfaktorer efter stormen Gudrun 20069 Stormskadad skog - foumlryngring skador och skoumltsel 200610 Miljoumlkonsekvenser foumlr vattenkvalitet Underlagsrapport inom projektet Stormanalys

200611 Miljoumlkonsekvenser foumlr biologisk maringngfald - Underlagsrapport inom projekt Stormanalys 200613 Hur drabbades enskilda skogsaumlgare av stormen Gudrun - Resultat av en enkaumltundersoumlkning 200614 Riskhantering i skogsbruket 200615 Granbarkborrens utnyttjande av vindfaumlllen under foumlrsta sommaren efter stormen Gudrun - (The spruce bark

beetle in wind-felled trees in the first summer following the storm Gudrun) 200616 Skogliga sektorsmaringl i ett internationellt sammanhang 200617 Skogen och ekosystemansatsen i Sverige 200618 Strategi foumlr hantering av skogliga naturvaumlrden i Norrtaumllje kommun (rdquoNorrtaumlljeprojektetrdquo) 200619 Kantzonens ekologiska roll i skogliga vattendrag - en litteraturoumlversikt 200620 Aumlgoslag i skogen - Foumlrslag till indelning begrepp och definitioner foumlr skogsrelaterade aumlgoslag 200621 Regional produktionsanalys - Konsekvenser av olika miljoumlambitioner i laumlnen Dalarna och Gaumlvleborg 200622 Regional skoglig Produktionsanalys - Konsekvenser av olika skoumltselregimer 200623 Biomassafloumlden i svensk skogsnaumlring 2004 200624 Traumldbraumlnslestatistik i Sverige - en foumlrstudie 200625 Tillvaumlxtstudie paring Skogsstyrelsens obsytor 200626 Regional produktionsanalys - Uppskattning av tillgaumlngligt traumldbraumlnsle i Dalarnas och Gaumlvleborgs laumln 200627 Referenshaumlgn som ett verktyg i vilt- och skogsfoumlrvaltning 20071 Utvaumlrdering av AumlBIN 20072 Traumldslagets betydelse foumlr markens syra-basstatus - resultat fraringn Staringndortskarteringen 20073 Aumllg- och raringdjursstammarnas kostnader och vaumlrden 20074 Virkesbalanser foumlr aringr 2004 20075 Life Forests for water - summary from the final seminar in Lycksele 22-24 August 2006 20076 Renskador i plant- och ungskog - en litteraturoumlversikt och analys av en taxeringsmetod 20077 Oumlvervakning och klassificering av skogsvattendrag i enlighet med EUs ramdirektiv foumlr vatten - exempel

fraringn Emaringn och Oumlreaumllven 20078 Svenskt skogsbruk moumlter klimatfoumlraumlndringar 20079 Uppfoumlljning av skador paring fornlaumlmningar i skogsmark 200710 Utgoumlr kvaumlvegoumldsling av skog en risk foumlr Oumlstersjoumln Slutsatser fraringn ett seminarium anordnat av Baltic Sea

2020 i samarbete med Skogsstyrelsen 20081 Arenas for Sustainable Use of All Values in the Landscape - the Model Forest concept as an example 20082 Samhaumlllsekonomisk konsekvensanalys av skogsmarks- och ytvattenkalkning 20083 Mercury Loading from forest to surface waters The effects of forest harvest and liming 20084 The impact of liming on ectomycorrhizal fungal communities in coniferous forests in Southern Sweden 20085 Laringngtidseffekter av kalkning paring skogsmarkens kol- och kvaumlvefoumlrraringd 20086 Underlag foumlr en nationell strategi foumlr skoumltsel och skydd av sumpskogar 20087 Regionala analyser om kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbruk 20088 Froumltaumlkt och froumltaumlktsomraringden av gran och tall i Sverige 20089 Vaumlgledning vid skogsmarkskalkning 200810 Omraringden som skogsmarkskalkats inom Skogsstyrelsens foumlrsoumlksverksamhet 2005-2007 200811 Inventering av aumldelloumlvplanteringar paring stormhyggen fraringn 1999 i Skaringne 200812 Aluminiumhalter i skogsbaumlckar och variationen med avrinningsomraringdenas egenskaper 200813 Aringtgaumlrder foumlr ett utharinglligt brukande av skogsmarken - resultat fraringn studier finansierade inom Movib 200814 Anvaumlndningen av vaumlxtskyddsmedel inom skogsbruket 200815 Skogsmarkskalkning 200816 Skogsmarkskalkningens effekter paring kemin i mark grundvatten och ytvatten i SKOKAL-omraringdena 16 aringr

efter behandling 200818 Effekter av skogsbruk paring rennaumlringen - en litteraturstudie 200819 Hyggesfritt skogsbruk i aumldelloumlvskog - En litteratursammanstaumlllning 200820 Kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbruk i aumldelloumlvskogar - slutrapport foumlr delprojekt Aumldelloumlv 200821 Skoglig kontinuitet och historiska kartor - en metodstudie foumlr bokskog 200822 Delprojekt Skoumltsel ndash hyggesfritt skogsbruk 200823 Naturkultur ndash Utvecklingen i foumlrsoumlksserien de 10 foumlrsta aringren 200824 Jaumlmfoumlrelse av ekonomi och produktion mellan trakthyggesbruk och blaumldning i skiktad granskog ndash analyser

sparing bestaringndsnivaring baserade paring simulering 200825 Skogliga konsekvensanalyser 2008 ndash SKA-VB 08 20091 Aringtgaumlrdsplanering i reglerade vattendrag ndash arbetsgaringng och aringtgaumlrdsfoumlrslag i oumlvre Aringngermanaumllven

Av Skogsstyrelsen publicerade Meddelanden 19912 Vaumlgplan -90 19915 Ekologiska effekter av skogsbraumlnsleuttag 19952 Gallringsundersoumlkning 92 19953 Kontrolltaxering av nyckelbiotoper 19961 Skogsstyrelsens anslag foumlr tillaumlmpad skogsproduktionsforskning 19971 Naturskydd och naturhaumlnsyn i skogen 19972 Skogsvaringrdsorganisationens aringrskonferens 1996 19981 Skogsvaringrdsorganisationens Utvaumlrdering av Skogspolitiken 19982 Skogliga aktoumlrer och den nya skogspolitiken 19983 Foumlryngringsavverkning och skogsbilvaumlgar 19984 Miljoumlhaumlnsyn vid foumlryngringsavverkning - Delresultat fraringn Polytax 19985 Bestaringndsanlaumlggning 19986 Naturskydd och miljoumlarbete 19987 Roumljningsundersoumlkning 1997 19988 Gallringsundersoumlkning 1997 19989 Skadebilden betraumlffande fasta fornlaumlmningar och oumlvriga kulturmiljoumlvaumlrden 199810 Produktionskonsekvenser av den nya skogspolitiken 199811 SMILE - Uppfoumlljning av sumpskogsskoumltsel 199812 Skoumlter vi aumldelloumlvskogen - Ett projekt inom SMILE 199813 Riksdagens skogspolitiska intentioner Om maringl som uppdrag till en myndighet 199814 Swedish forest policy in an international perspective (Utfoumlrt av FAO) 199815 Produktion eller miljouml (En mediaundersoumlkning utfoumlrd av Goumlteborgs universitet) 199816 De traumldbevuxna impedimentens betydelse som livsmiljoumler foumlr skogslevande vaumlxt- och djurarter 199817 Verksamhet inom Skogsvaringrdsorganisationen som kan utnyttjas i den nationella miljoumloumlvervaknin 199819 Skogsvaringrdsorganisationens aringrskonferens 1998 19991 Nyckelbiotopsinventeringen 1993-1998 Slutrapport 19993 Sveriges sumpskogar Resultat av sumpskogsinventeringen 1990-1998 20011 Skogsvaringrdsorganisationens Aringrskonferens 2000 20012 Rekommendationer vid uttag av skogsbraumlnsle och kompensationsgoumldsling 20013 Kontrollinventering av nyckelbiotoper aringr 2000 20014 Aringtgaumlrder mot markfoumlrsurning och foumlr ett utharinglligt brukande av skogsmarken 20015 Miljoumloumlvervakning av Biologisk maringngfald i Nyckelbiotoper 20016 Utvaumlrdering av samraringden 1998 Skogsbruk - rennaumlring 20021 Skogsvaringrdsorganisationens utvaumlrdering av skogspolitikens effekter - SUS 2001 20022 Skog foumlr naturvaringrdsaumlndamaringl ndash uppfoumlljning av omraringdesskydd frivilliga avsaumlttningar samt miljoumlhaumlnsyn vid f oumlryngringsavverkning 20024 Action plan to counteract soil acidification and to promote sustainable use of forestland 20026 Skogsmarksgoumldsling - effekter paring skogshusharingllning ekonomi sysselsaumlttning och miljoumln 20031 Skogsvaringrdsorganisationens Aringrskonferens 2002 20032 Konsekvenser av ett foumlrbud mot permetrinbehandling av skogsplantor 20041 Kontinuitetsskogar - en foumlrstudie 20042 Landskapsekologiska kaumlrnomraringden - LEKO Redovisning av ett projekt 1999-2003 20043 Skogens sociala vaumlrden 20044 Inventering av nyckelbiotoper - Resultat 2003 20061 Stormen 2005 - en skoglig analys 20071 Oumlvervakning av insektsangrepp - Slutrapport fraringn Skogsstyrelsens regeringsuppdrag 20072 Kvaumlvegoumldsling av skogsmark 20073 Skogsstyrelsens inventering av nyckelbiotoper - Resultat till och med 2006 20074 Foumlrdjupad utvaumlrdering av Levande skogar 20075 Haringllbart nyttjande av skog 20081 Kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbruk 20082 Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askaringterfoumlring 20083 Skogsbrukets frivilliga avsaumlttningar 20084 Rundvirkes- och skogsbraumlnslebalanser foumlr aringr 2007 ndash SKA-VB 08

Bestaumlllning av Rapporter och Meddelanden Skogsstyrelsen Bokhandeln 551 83 JOumlNKOumlPING Telefon 036 ndash 35 93 40 vaumlxel 036 ndash 35 93 00 fax 036 ndash 19 06 22 e-post bokhandelnskogsstyrelsense wwwskogsstyrelsense I Skogsstyrelsens Meddelande-serie publiceras redogoumlrelser utredningar mm av officiell karaktaumlr Inneharingllet oumlverensstaumlmmer med myndighetens policy I Skogsstyrelsens Rapport-serie publiceras redogoumlrelser och utredningar mm foumlr vars inneharingll foumlrfattarenfoumlrfattarna sjaumllva ansvarar Skogsstyrelsen publicerar dessutom fortloumlpande Foldrar broschyrer boumlcker mm inom skilda skogliga aumlmnesomraringden Skogsstyrelsen aumlr ocksaring utgivare av tidningen SkogsEko

Foumlreliggande rapport redovisar foumlrslag paring arbetsgaringngfoumlr planering och genomfoumlrande av aringtgaumlrder somsyftar till att ge god ekologisk potential i regleradevattendrag Rapporten aumlr utarbetad foumlr att kunnaanvaumlndas generellt i denna typ av vattenvaringrdspro-jekt men anvaumlnder sig av oumlvre Aringngermanaumllven(Vilhelmina kommun) som modellomraringde Treanlaumlggningar Malgomaj Volgsjoumlfors ochVojmsjoumlnVojmaringn beskrivs med avseende paringutformning och regleringseffekter Foumlr dessa utarbe-tas ocksaring exempel paring aringtgaumlrder i form av vandrings-vaumlgar floumldesregimer mm

Foumlrord

Sammanfattning

English summary

Vattenstaringndsfoumlraumlndringar i reglerade sjoumlar

Floumldesfoumlraumlndringar i reglerade vattendrag

Vandringshinder vid dammar


Vattendomar

Hur faringr man fram uppgifter om vattendomar

Hur kopplar man sjoumlregleringar till raumltt kraftverk

Omproumlvning av vattendomar

Biologisk aringterstaumlllning i reglerade vatten

Aringtgaumlrder i reglerade sjoumlar

Aringtgaumlrder i reglerade vattendrag

Aringtgaumlrder vid dammar


Naturndash och kulturvaumlrden i anslutning till vattendrag och sjoumlar

Vojmaringn


Vojmsjoumln









Malgomaj










Aringngermanaumllven straumlckan Volgsjoumln ndash Volgjoumlfors daumlmningsomraringde - Meselet




Samverkan med vattenraringd fiskevaringrdsomraringden och ideella organisationer

Resultat och sammanfattande diskussion

Bilaga 1 Lite lagtextpdf

Bilaga 2

Bilaga 2 Vojmsjoumlns regleringpdf


copy Skogsstyrelsen januari 2009

ProjektledareMikael Stroumlmberg

FoumlrfattareErik Sjoumllander

Mikael StroumlmbergErik Degerman

Leif GoumltheLeif Jougda

Fotografercopy Mikael Stroumlmberg

copy Erik Sjoumllandercopy Vilhelmina fotoarkiv

StyrgruppLeif Jougda

Erik DegermanLeif Goumlthe

Ingemar NaumlslundTorleif ErikssonAnders BerglundHenrik Schreiber

TryckElanders AB

Upplaga500 ex

ISSN 1100-0295BEST NR 1813

Skogsstyrelsens foumlrlag551 83 Joumlnkoumlping

Inneharingll

Foumlrord __________________________________________________________ 1

Sammanfattning__________________________________________________ 2

English summary _________________________________________________ 4

Inledning________________________________________________________ 6

RAPPORT NR 12009

HoumlgGod

Maringttlig

RAPPORT NR 12009

Maximal

Maringttlig

Daringlig

t mo-tt foumlr

RAPPORT NR 12009

rimars maj jul

Floumld

median 1949-2006Median 1909-1948

RAPPORT NR 12009

artblad

RAPPORT NR 12009

foumlr

RAPPORT NR 12009

Summa 2 602 802 453 kr 10000 412 10000

505 392 851 kr 10000

RAPPORT NR 12009

I Vojmaringn

RAPPORT NR 12009

Vojmaringn

RAPPORT NR 12009

Vojmsjoumln

RAPPORT NR 12009

Malgomaj

RAPPORT NR 12009

Bilaga till 801946 1950-08-11

1956-07-09

RAPPORT NR 12009

Fisket inom landet

RAPPORT NR 12009

Foumlrord

Sammanfattning

English summary





Vattendomar










Vojmaringn


Vojmsjoumln









Malgomaj

















Bilaga 2



Inneharingll

Foumlrord __________________________________________________________ 1

Sammanfattning__________________________________________________ 2

English summary _________________________________________________ 4

Inledning________________________________________________________ 6

RAPPORT NR 12009

HoumlgGod

Maringttlig

RAPPORT NR 12009

Maximal

Maringttlig

Daringlig

t mo-tt foumlr

RAPPORT NR 12009

rimars maj jul

Floumld

median 1949-2006Median 1909-1948

RAPPORT NR 12009

artblad

RAPPORT NR 12009

foumlr

RAPPORT NR 12009

Summa 2 602 802 453 kr 10000 412 10000

505 392 851 kr 10000

RAPPORT NR 12009

I Vojmaringn

RAPPORT NR 12009

Vojmaringn

RAPPORT NR 12009

Vojmsjoumln

RAPPORT NR 12009

Malgomaj

RAPPORT NR 12009

Bilaga till 801946 1950-08-11

1956-07-09

RAPPORT NR 12009

Fisket inom landet

RAPPORT NR 12009

Foumlrord

Sammanfattning

English summary





Vattendomar










Vojmaringn


Vojmsjoumln









Malgomaj

















Bilaga 2



RAPPORT NR 12009

HoumlgGod

Maringttlig

RAPPORT NR 12009

Maximal

Maringttlig

Daringlig

t mo-tt foumlr

RAPPORT NR 12009

rimars maj jul

Floumld

median 1949-2006Median 1909-1948

RAPPORT NR 12009

artblad

RAPPORT NR 12009

foumlr

RAPPORT NR 12009

Summa 2 602 802 453 kr 10000 412 10000

505 392 851 kr 10000

RAPPORT NR 12009

I Vojmaringn

RAPPORT NR 12009

Vojmaringn

RAPPORT NR 12009

Vojmsjoumln

RAPPORT NR 12009

Malgomaj

RAPPORT NR 12009

Bilaga till 801946 1950-08-11

1956-07-09

RAPPORT NR 12009

Fisket inom landet

RAPPORT NR 12009

Foumlrord

Sammanfattning

English summary





Vattendomar










Vojmaringn


Vojmsjoumln









Malgomaj

















Bilaga 2



RAPPORT NR 12009

HoumlgGod

Maringttlig

RAPPORT NR 12009

Maximal

Maringttlig

Daringlig

t mo-tt foumlr

RAPPORT NR 12009

rimars maj jul

Floumld

median 1949-2006Median 1909-1948

RAPPORT NR 12009

artblad

RAPPORT NR 12009

foumlr

RAPPORT NR 12009

Summa 2 602 802 453 kr 10000 412 10000

505 392 851 kr 10000

RAPPORT NR 12009

I Vojmaringn

RAPPORT NR 12009

Vojmaringn

RAPPORT NR 12009

Vojmsjoumln

RAPPORT NR 12009

Malgomaj

RAPPORT NR 12009

Bilaga till 801946 1950-08-11

1956-07-09

RAPPORT NR 12009

Fisket inom landet

RAPPORT NR 12009

Foumlrord

Sammanfattning

English summary





Vattendomar










Vojmaringn


Vojmsjoumln









Malgomaj

















Bilaga 2



RAPPORT NR 12009

HoumlgGod

Maringttlig

RAPPORT NR 12009

Maximal

Maringttlig

Daringlig

t mo-tt foumlr

RAPPORT NR 12009

rimars maj jul

Floumld

median 1949-2006Median 1909-1948

RAPPORT NR 12009

artblad

RAPPORT NR 12009

foumlr

RAPPORT NR 12009

Summa 2 602 802 453 kr 10000 412 10000

505 392 851 kr 10000

RAPPORT NR 12009

I Vojmaringn

RAPPORT NR 12009

Vojmaringn

RAPPORT NR 12009

Vojmsjoumln

RAPPORT NR 12009

Malgomaj

RAPPORT NR 12009

Bilaga till 801946 1950-08-11

1956-07-09

RAPPORT NR 12009

Fisket inom landet

RAPPORT NR 12009

Foumlrord

Sammanfattning

English summary





Vattendomar










Vojmaringn


Vojmsjoumln









Malgomaj

















Bilaga 2



RAPPORT NR 12009

HoumlgGod

Maringttlig

RAPPORT NR 12009

Maximal

Maringttlig

Daringlig

t mo-tt foumlr

RAPPORT NR 12009

rimars maj jul

Floumld

median 1949-2006Median 1909-1948

RAPPORT NR 12009

artblad

RAPPORT NR 12009

foumlr

RAPPORT NR 12009

Summa 2 602 802 453 kr 10000 412 10000

505 392 851 kr 10000

RAPPORT NR 12009

I Vojmaringn

RAPPORT NR 12009

Vojmaringn

RAPPORT NR 12009

Vojmsjoumln

RAPPORT NR 12009

Malgomaj

RAPPORT NR 12009

Bilaga till 801946 1950-08-11

1956-07-09

RAPPORT NR 12009

Fisket inom landet

RAPPORT NR 12009

Foumlrord

Sammanfattning

English summary





Vattendomar










Vojmaringn


Vojmsjoumln









Malgomaj

















Bilaga 2



RAPPORT NR 12009

HoumlgGod

Maringttlig

RAPPORT NR 12009

Maximal

Maringttlig

Daringlig

t mo-tt foumlr

RAPPORT NR 12009

rimars maj jul

Floumld

median 1949-2006Median 1909-1948

RAPPORT NR 12009

artblad

RAPPORT NR 12009

foumlr

RAPPORT NR 12009

Summa 2 602 802 453 kr 10000 412 10000

505 392 851 kr 10000

RAPPORT NR 12009

I Vojmaringn

RAPPORT NR 12009

Vojmaringn

RAPPORT NR 12009

Vojmsjoumln

RAPPORT NR 12009

Malgomaj

RAPPORT NR 12009

Bilaga till 801946 1950-08-11

1956-07-09

RAPPORT NR 12009

Fisket inom landet

RAPPORT NR 12009

Foumlrord

Sammanfattning

English summary





Vattendomar










Vojmaringn


Vojmsjoumln









Malgomaj

















Bilaga 2



Documents

Åtgärdsplanering i reglerade vattendrag · 2020. 1. 27. · RAPPORT NR 1/2009 1 Förord Denna rapport har sammanställts på uppdrag av Naturvårdsverket, Vattenmyndig-heten i Bottenhavets