LÄNSNÄTVERKET MEDICINSKA ELEVHÄLSAN I VÄRMLAND ......klass, årskurs 4 och 7 samt i gymnasiets årskurs 1 sammanställts sedan 2009. Både eleven och vårdnads-havare svarar på

Insomningssvårigheter hos skolelever 1

FÖR VALT N ING SBER ÄT T EL SE

LÄNSNÄTVERKET MEDICINSKA ELEVHÄLSAN I VÄRMLAND

INSOMNINGSSVÅRIGHETER HOS SKOLELEVER

EN RAPPORT BASERAD PÅ ELEVERS HÄLSOBESÖK HOS SKOLSKÖTERSKAN I VÄRMLAND

FÖRVALT N ING SBER ÄT T EL SE

2 Insomningssvårigheter hos skolelever


Den här rapporten har intitierats av länsnätverket för medicinska elevhälsan som är ett forum för samverkan mellan kommunerna i Värmland.

MunkforsRansäter Munkfors Kommun


INNEHÅLL

SAMMANFATTNING�� 5

INLEDNING �� 6

BAKGRUND �� 7

Sömnbehov och dygnsrytm �� 7

Vad händer när vi sover? �� 7

Vad påverkar sömnen? �� 7

Vanliga sömnstörningar �� 8

Behandling av sömnstörning hos barn och unga �� 8

SYFTET MED RAPPORTEN �� 10

METOD �� 11

Hälsovariabler för analys �� 11

RESULTAT �� 12

Insomningssvårigheter i olika årskurser �� 12

Boendet �� 12

Studieprogram på gymnasiet �� 14

Funktionsvariationer �� 14

Skolanknytning och trygghet �� 15

Aktiviteter �� 16

Utsatthet och riskbeteende �� 16

Psykisk hälsa och välbefinnande �� 18

DISKUSSION OCH SLUTSATSER �� 20

REFERENSER �� 23

Utgiven av: Karlstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, 2018Text: Lisbet Engh och Malin Lundgren KullgrenLayout och form: Kommunbyrån, Karlstads kommunTryckeri: Tryckservice, Karlstads kommunOmslagsbild: shutterstock�com

https://www.shutterstock.com/home


andel elever med insomningssvårigheter återfanns i gymnasiets årskurs 1. Inga skillnader fanns mellan flickor och pojkar i förskoleklass och årskurs 4. Däremot var det fler flickor jämfört med pojkar som uppgav insomningssvårigheter i årskurs 7 och årskurs 1 i gymnasiet. Elever med utvecklingsrelaterade funktionsvariationer såsom ADHD/ADD och autism/Asperger samt elever med övervikt inklusive fetma var särskilt utsatta grupper avseende insomningssvårigheter.

Resultatet visar att sömn är ett viktigt område som skolsköterskan behöver ta upp med både eleven och vårdnadshavare i samband med hälsosamtalet. Om eleven uppger insomningssvårigheter bör detta kartläggas och vid behov följas upp. Svåra sömn- rubbningar bör hänvisas vidare till annan vårdgivare. Eleverna behöver involveras och göras delaktiga i arbetet med att skapa gynnsamma skol- och lärandemiljöer. Hälsofrämjande och förebyggande insatser i skolan kan, för att stärka en god sömn, innefatta undervisning om sömnens betydelse för inlärning och påverkan på kroppen. Aktiviteter som kan gynna en god sömn är diskussioner om mediavanor, att erbjuda dagliga utomhusaktiviteter samt stresshantering.

Att ha god sömn är viktigt för att kroppen ska kunna slappna av och återhämta sig. Om barn och unga får tillräckligt med sömn blir de bättre rustade för att möta kraven i vardagen. För lite sömn eller störd sömn skapar sämre förutsättningar för inlärningen. Syftet med denna rapport var därför att undersöka sambandet mellan elevers insomningssvårigheter och deras upplevda hälsa och livssituation.

För analyserna har data hämtats från elevhälso- databasen ELSA i Värmland. I denna databas har data från elevens hälsobesök hos skolsköterskan i förskole-klass, årskurs 4 och 7 samt i gymnasiets årskurs 1 sammanställts sedan 2009. Både eleven och vårdnads-havare svarar på hälsoenkäter med frågor om elevens hälsa, livsstil, relationer, trivsel och skolsituation före hälsobesöket. Till denna rapport gjordes sambands-analyser av data som var insamlade under läsåret 2016–2017.

Sammanfattningsvis visar resultatet på ett samband mellan insomningssvårigheter och bristande skolan-knytning, inaktivitet, utsatthet, riskbeteende, psykisk ohälsa samt lågt välbefinnande. Resultatet visar ingen alarmerande ökning av insomningssvårigheter de senaste sex läsåren. Andelen elever med insomnings-svårigheter varierar dock mellan årskurserna. Högst

SAMMANFATTNING

S AMMANFAT T N ING


INLEDN ING

Sömnens betydelse för barns hälsa och utveckling är relativt väl studerat. En svensk studie visade att barn och ungdomar i Sverige sover betydligt mindre idag jämfört med för 30 år sedan. Gruppen barn som sover tillräckligt många timmar har alltså minskat. Insomningssvårigheter har ökat och färre barn lägger sig i tid på kvällen. Ungdomar som sover mindre än sju timmar löper nästan fördubblad risk för att få psykosomatiska symtom varje vecka (Norell-Clarke & Hagquist, 2017).

Att kunna sova gott är viktigt för att kroppen ska kunna slappna av och därmed återhämta sig. Under sömnen utsöndras hormoner och minnen samt intryck bearbetas. Det lagras också kunskap i hjärnan

under sömnen. Därmed blir barn och unga som får tillräckligt med sömn bättre rustade för att möta kraven i vardagen. Studier har visat att ungdomar som sover för lite eller blir störda under sömnen har sämre förutsättningar för att klara sina studier. God sömn är således en förutsättning för att inlärning ska ske. Sömnbrist ger koncentrationssvårigheter och barn och unga blir lättare arga eller ledsna då de sover dåligt. För den som är utsövd ökar förmågan att lära sig nya ord och minnet skärps (Nylander, 2017; Titova et al., 2015). Mot denna bakgrund kommer rapporten att fokusera på sambandet mellan insomningssvårigheter och elevers hälsa och livssituation.

INLEDNING


BAKGRUND

BAKGRUND

Sömnbehov och dygnsrytm

Att sova är ett basalt behov och cirka en tredjedel av livet sover vi. Ålder, ärftlighet och sociala vanor har betydelse för behovet av sömn och dygnsrytm. Det finns två grundläggande sömnreglerare som kallas jämnviktfaktorn och den biologiska klockan. Med jämnviktfaktorn menas den balans som kroppen strävar efter gällande vakenhet och sömn. När vi är vakna och aktiva förbränns energi och detta skapar ett behov av sömn för vila och återuppbyggnad. Den biologiska klockan styrs av hormonerna melatonin och kortisol, som prioriterar sömn till natten och vakenhet till dagen. Mängden melatonin i blodet ökar när ljuset minskar och då sänks såväl aktivitets-nivån som ämnesomsättningen och kroppstemperaturen. Kortisol har motsatt effekt och förbereder för aktivitet och vakenhet (Nygren, 2017).

Spädbarn sover större delen av dygnet och barn under 13 år behöver cirka tio till elva timmars sömn per natt. Under tonårsperioden sker mycket av till- växt och utveckling som gör att sömnbehovet ökar. Tonåringar behöver därför nio till tio timmars sömn per natt. I puberteten förskjuts dygnsrytmen och det finns en biologisk förklaring till att tonåringen blir piggare på kvällen. Insöndringen av melatonin minskar kvällstid och tonåringen har därför svårare än vuxna att somna på kvällen. Vuxna personer klarar sig ofta på runt sju timmars nattsömn. Det finns dock forskning som visat att en längre period med mindre än sex timmars sömn per natt kan leda till hälso- problem (Larsson & Smedje, 2013; Nygren, 2017).

Vad händer när vi sover?

Sömnen delas in i fyra olika stadier som upprepas flera gånger under natten. I de första stadierna är stora delar av hjärnan fortfarande vaken. Det är i tredje stadiet och framför allt i fjärde som hjärnan får vila. Det är under fjärde stadiet, det vill säga under djupsömnen, som kroppens celler återhämtar sig, nyproduceras och immunförsvaret stärks.

Djupsömnen är viktig för förmågan att kunna klara stress och utmaningar (Nygren, 2017).

Sömn är en aktiv process som styrs av hjärnan och sömnen har en omfattande påverkan på många av kroppens funktioner. Nivåer av stresshormonerna adrenalin och kortisol sjunker och andnings- och hjärt- frekvens går ner när vi sover. Även immunförsvaret aktiveras och ämnesomsättningen sjunker vid sömn. Insöndringen av tillväxthormoner ökar och främjar därmed tillväxt och utveckling. Dagens intryck och minnen sorteras och sömnen stärker koncentrations- och inlärningsförmågan. Nya minnen som skapats flyttas från korttidsminnet till långtidsminnet och nervbanorna justeras (Larsson & Smedje, 2013).

Vad påverkar sömnen?

En mängd olika saker kan påverka sömnen, både positivt och negativt. Alkohol, tobak och andra droger försämrar sömnens kvalitet. Koffein som exempelvis ingår i energidrycker och kaffe ökar hjärnaktiviteten och det blir svårare att komma ner i djupsömn. Att ständigt vara uppkopplad genom att ha dator och mobiltelefon påslagen bredvid sängen kan leda till en överbelastning av intryck. Hjärnan får dubbla budskap, att vara beredd att ta emot information även vid sömn leder till att djupsömnen uteblir. Att spela tv-spel och använda mobiltelefon och/eller dator är i sig inget problem om den stängs av och personen varvar ner minst en timme innan läggdags. Skärmtiden bör således minimeras före sänggående (Läkemedelsverket, 2014; Nygren, 2017).

Fysisk aktivitet är det som har störst betydelse för vår hälsa och vår förmåga att hantera stress. Att inte vara fysiskt aktiv har en koppling till sämre sömn. Om man rör sig tillräckligt under dagen har det en positiv effekt på sömnen. Däremot kan träning för sent på kvällen göra att det blir svårare att somna (Nygren, 2017).

Kroppen är inställd på att öka sin ämnesom- sättning under dagtid och på kvällen/natten sjunker


BAKGRUND

men saknar orienteringsförmåga och kommer oftast inte ihåg någonting av händelsen dagen efter. Omkring 20 procent av alla barn går någon gång i sömnen. Mardrömmar uppkommer under REM-sömnen och efter en mardröm blir barnet ofta klar- vaket och kan snabbt tröstas och somna om. Det är helt normalt och relativt vanligt att barn har mardrömmar vid enstaka tillfällen. Intensiva och frekventa mardrömmar kan vara ett tecken på bakom-liggande problem och behöver undersökas och kart-läggas (Larsson & Smedje, 2013; Nygren, 2017).

Behandling av sömnstörning hos barn och unga

Oavsett barnets ålder och eventuellt andra problem är det enligt Läkemedelsverket (2014) viktigt med en noggrann anamnes när behandling planeras. Barnets utveckling och allmänna hälsa behöver kartläggas tillsammans med elev och vårdnadshavare. Sömnproblem hos barn och unga kan påverka hela familjen och det är viktigt att få både barnets och de vuxnas syn på problematiken. Frågor som behöver ställas är; Hur ser barnets livssituation ut, exempelvis relationer i skolan, i hemmet och på fritiden? När började problemen? Hur ser sovsituationen ut? Vilka åtgärder har provats? Har fler i familjen problem med sömnen? Hur påverkar sömnproblemen barnet/den unga och övriga familjen?

Ett användbart verktyg kan vara att skriva sömn-dagbok under minst två till tre veckor. Dagboken kan se lite olika ut men bör alltid innefatta tidpunkt för sänggående och uppstigning på morgonen. Det kan ge en bild av sömnmönster och rutiner som sedan används för att optimera eventuell behandling. Behandling av sömnstörningar hos i övrigt friska barn och unga innefattar alltid råd och stöd kring sömnhygien, se tidigare avsnitt om vad som påverkar sömnen. Läkemedel för att behandla sömnrubbningar är något som ska användas i undantagsfall. Se figur 1.

Somatiska sjukdomar och eventuell läkemedels- behandling behöver också kartläggas. Barn med flera funktionsnedsättningar har i högre grad sömn-rubbningar, exempelvis kan läkemedelsbehandling vid epilepsi påverka sömnen. Barn och unga med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar, rörelsehinder och synskador är andra grupper där sömnproblem är vanligare än hos övriga barn. Barn och unga med ADHD och/eller autism har ofta

kroppstemperaturen och sömnhormonet melatonin ökar. Regelbundna sömnrutiner och en lugn, sval, mörk och trygg sovmiljö är faktorer som främjar sömnen. Att sova på dagen och vara vaken på natten kan leda till en störd dygnsrytm och försämra möjlig-heterna till återhämtning och djupsömn. Forskare menar att samma typ av jetlag som uppstår vid en helgresa till New York också uppstår om man vänder på dygnet varje helg. Kroppens biologiska dygnsrytm påverkas på ett liknade sätt med ökad risk för övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar som följd (Läkemedelsverket, 2014; Nygren, 2017).

Vanliga sömnstörningar

Det finns olika typer av sömnstörningar, en del är vanliga och andra mer sällsynta. Sömnstörningar omfattar flera olika diagnoser, vilka sällan är enkla och tydliga att förstå. Insomningssvårigheter är en relativt vanlig sömnstörning. Normal insomningstid är 10–15 minuter. Sekundär insomni är när en person somnar på kvällen men vaknar flera gånger under natten. En orsak till detta kan vara förhöjda värden av stresshormonet kortisol. Om det tar mer är 30 minuter att somna kallas det primär insomni. Ofta är insomni ett symtom på något annat såsom oro, stress, depression eller missbruk.

Det är inte ovanligt att barn med utvecklingsrelaterade funktionsvariationer (ADHD, autism) har insomningssvårigheter. Sömnrelaterade andnings- störningar, exempelvis sömnapné, hos barn kan bero på förstorade tonsiller, övervikt och funktionsvariationer såsom Downs syndrom. En lungfunktions-störning som astma kan också ge andningspåverkan under sömnen.

Till motoriska sömnrelaterade störningar hör restless legs och periodiska benrörelser. Dessa när- besläktade tillstånd, med obehaglig krypkänsla i benen och ryckiga rörelser, kan ge insomningsbesvär och försämrad sömnkvalitet. Bruxism, att gnissla tänder under sömnen, är vanligt och gnisslandet förvärras ofta under perioder av stress.

Parasomnier är ett samlingsnamn på olika beteenden eller fenomen som förekommer vid insomning eller under själva sömnen. Sömngång och nattskräck förekommer oftast i början av natten och största skillnaden är att vid nattskräck skriker ofta barnet till och har ett stresspåslag. Barnet ”sover”


BAKGRUND

svårigheter, uppvaknande under natten och dålig sömnkvalitet. Vissa ungdomar kan också reagera med hypersomni. Sömnproblem är ofta relaterade till depressionens allvarlighetsgrad och kan ha ett samband med ökad suicidrisk. Läkemedelsbehandling kan övervägas när sömnproblemen inte går att lösa. Dessa barn och ungdomar ska alltid följas och behandlas på specialistnivå (Läkemedelsverket, 2014).

sömnproblem. Läkemedelsbehandling vid ADHD kan också påverka sömnen negativt. För barn och unga med funktionsnedsättningar är samverkan med berörda aktörer, exempelvis övrig hälso- och sjukvård viktigt, såväl medicinska som psykologiska och sociala behov behöver kartläggas och tillgodoses.

Sömnstörningar förekommer hos 50–90 procent av ungdomar med depression. Vanligast är insomnings-

Figur 1� Behandlingstrappa vid insomni och störd dygnsrytm hos barn och unga� Melatonin är inte godkänt till barn och vetenskapligt stöd är svagt�

Läkemedelsverket (2015, sid 18).

Utvärdering

Melatonin*

+ fortsättning sömndagbok

Sömnhygien

(+ optimera medicinsk och övrig situation)

Sömndagbok

Anamnes

Information

Sömnu

tredn

ing, d

iffer

entia

ldiag

nost

ik

Utvär

derin

g med

sömnd

agbo

k

STEG 2

STEG 3

STEG 4

STEG 1

Utvärdera melatonin.Utsättning om ej effektivt.

Prövas individuellt*

Alla (särskilt vid samsjuklighet)

Alla

*Behandling med melatonin kan prövas vid insomni/störd dygnsrytm om åtgärder enligt steg 1–3 inte varit tillräckliga�

FÖRVALT N ING SBER ÄT T EL SE

SYFTET MED RAPPORTEN

SY F T E T MED R AP P OR T EN

Syftet med denna rapport var att undersöka sambandet mellan elevers insomningssvårigheter och deras upplevda hälsa och livssituation. Denna kunskap kan användas som underlag för planering av hälsofrämjande och förebyggande insatser i kommunerna och i länet.



ME TOD

METOD

byggande insatser. Data som analyseras presenteras i hälsorapporter och vetenskapliga artiklar. Samtliga kommuner och några friskolor i Värmland för in data i ELSA. Årliga sammanställningar har gjorts sedan läsåret 2009/2010.

I denna rapport har analyser gjorts av hälsodata från ELSA på uppdrag av styrgruppen för ELSA och länsnätverket för medicinska elevhälsan i Värmland. Länsnätverket består av skolsköterskor med medicinskt ledningsansvar inom elevhälsan samt en representant från friskolor.

Hälsovariabler för analys

I samband med hälsosamtalet ställs tre hälsofrågor till eleverna om sömn. Dessa frågor är: ”Jag har lätt att somna på kvällen”, ”Jag sover gott på natten” och ”Jag känner mig utvilad när jag vaknar på morgonen”. Frågorna om sömn överlappar varandra i hög grad. De elever som svarade negativt på frågan ”Jag har lätt att somna på kvällen” svarade också negativt på frågan ”Jag sover gott på natten”. På frågan ”Jag känner mig utvilad när jag vaknar på morgonen” fanns också en överlappning med insomningssvårigheter men inte i lika hög grad. Denna rapport fokuserar på de insomningssvårigheter som mättes med frågan ”Jag har lätt att somna på kvällen”. Frågan hade fyra svarsalternativ: Stämmer mycket bra, Stämmer ganska bra, Stämmer till viss del och Stämmer inte alls. Svaren dikotomiserades (delades i motsatspar) till ”Stämmer mycket bra/stämmer ganska bra” = Ja och ”Stämmer till viss del/stämmer inte alls” = Nej. Sambandsanalyser gjordes mellan insomningssvårig-heter och funktionsnedsättningar, skolanknytning, trygghet, aktiviteter, utsatthet, riskbeteende, psykisk hälsa och välbefinnande. Alla sambandsanalyser gjordes med Chi2 test med signifikansnivå p <0.05.

Rapporten bygger på analyser av data från elev- hälsodatabasen ELSA, vilken består av insamlade och avidentifierade hälsouppgifter från elevernas hälsobesök hos skolsköterskan. Syftet med elev- hälsodatabasen ELSA är att följa alla elevers hälso- utveckling över tid och i olika åldrar samt att få kunskap för att skolan ska bli en bra arbetsplats med fokus på alla elever.

Alla elever i förskoleklass, årskurs 4 och 7 samt gymnasiets årskurs 1 erbjuds ett hälsobesök inklusive ett hälsosamtal hos skolsköterskan. I samband med besöket fyller eleven och föräldrar i varsin hälsoenkät med frågor om elevens hälsa, livsstil, relationer, trivsel och skolsituation. Även bakgrundsfaktorer såsom kön, ålder, födelseland, boende och eventuell funktionsvariation ingår. Bakgrundsfrågorna möjliggör för- djupade analyser om vad som påverkar barns hälsa och livsvillkor. Insamling av data sker löpande under hela läsåret.

Vårdnadshavare svarar på hälsoenkäten hemma och de lämnar den i slutet kuvert till skolsköterskan. Elever i förskoleklass svarar på enkäten tillsammans med sina föräldrar. I årskurs 4 och 7 samt i gymna-siets årskurs 1 svarar eleverna själva på enkäten i skolan, innan eller i samband med hälsobesöket. På gymnasiet finns ingen föräldraenkät. En mindre grupp elever kan ha svårt att fylla i enkäten och får då hjälp av skolsköterskan. Svaren på hälsofrågorna får eleven prata med skolsköterskan om vid sitt hälsosamtal. Skolsköterskan har tystnadsplikt och insatser inom medicinska elevhälsan är frivilliga.

Efter samtycke från vårdnadshavare och äldre elever på gymnasiet sammanställer skolsköterskan avidentifierade hälsouppgifter i ELSA. Samtliga resultat från ELSA presenteras på gruppnivå, vilket innebär att inga barns identitet kan röjas. Analyser av data i ELSA ger underlag för utvecklingsarbete på skol-, kommun- och länsnivå samt underlag för beslut och prioriteringar till hälsofrämjande och före-


RE SULTAT

RESULTAT

Studiepopulationen omfattade totalt 9 298 elever från läsåret 2016/2017 i förskoleklass (2 649 elever), årskurs 4 (2 436 elever) och årskurs 7 (2 187 elever) samt gymnasiet årskurs 1 (2 026 elever). Svarsfrekvensen var för förskoleklass 87 procent, i årskurs 4 85 procent, i årskurs 7 76 procent och i gymnasiets årskurs 1 75 procent. Det var 905 elever (9,8 procent) födda utanför Sverige. Andel elever med diagnostiserad funk-tionsnedsättning eller långvarig sjukdom var 35 procent, se tabell 1. De elever som ingick i under-sökningen gick på skolor i någon av Värmlands 16 kommuner.

I diagram 1 visas en översikt över hur andelen elever med insomningssvårigheter förändrats de senaste sex läsåren, totalt ingick 55 348 elever. Utvecklingen av rapporterade insomningssvårigheter över tid har inte nämnvärt förändrats men det finns en tendens till ökning i årskurs 4, 7 samt i gymnasiets årskurs 1. I förskoleklass var det cirka en tiondel av eleverna som uppgav insomningssvårigheter. Elever i årskurs 4 uppgav i något högre grad insomnings-svårigheter jämfört med både förskoleklass och

årskurs 7. I gymnasiet ses en ökning från 17 procent läsåret 2011/12 till 22 procent läsåret 2016/17.

Insomningssvårigheter i olika årskurser

I tabell 2 beskrivs andelen elever med insomnings- svårigheter läsåret 2016/2017. Drygt 15 procent (1 426 elever) av samtliga elever uppgav insomnings-svårigheter. I förskoleklass uppgav var tionde elev insomningssvårigheter. I årskurs 4 var andelen något högre (17 procent) och i årskurs 7 något lägre än i årskurs 4 (14 procent). I gymnasiets årskurs 1 uppgav drygt var femte elev insomningssvårigheter (21,7 procent). I årskurs 7 och årskurs 1 i gymnasiet var det signifikant fler flickor som rapporterade insomningssvårigheter (tabell 2).

Boende

Tabell 3 visar att elever som bodde med båda föräldrarna eller växelvis boende uppgav i lägre grad att de hade svårt att somna på kvällen jämfört med de elever som bodde tillsammans med en förälder eller i annat boende.

Diagram 1. Andel elever (%) med insomningssvårigheter från sex läsår (2011/12 till och med 2016/17) i förskoleklass, årskurs 4, 7 och gymnasiets årskurs 1 (N= 55 348 elever)�

Läsår 2011/12

Läsår 2012/13

Läsår 2013/14

Läsår 2014/15

Läsår 2015/16

Läsår 2016/17

Linjär

(läsår 2016/17

0

10

20

30

Gymnasiet årskurs 1Årskurs 7Årskurs 4Förskoleklass

10

14 14 14 14

15

19 1918

19

22

12 1213

14 14 14

9

11 11 11 11

17 17

Procent


RE SULTAT

Tabell 1.

Beskrivning av elevpopulationen läsåret 2016/2017 fördelat på kön, årskurs, födelseland och funktionsnedsättning. N 9 298.Variabel Totalt n (%) Flickor n (%) Pojkar n (%)

Kön Flicka/pojke 9 298 4 512 (48,5) 4 786 (51,5)

Årskurs Förskoleklass 2 649 1 295 (48,9) 1 354 (51,1)

Årskurs 4 2 436 1 176 (48,3) 1 260 (51,7)

Årskurs 7 2 187 1 062 (48,6) 1 125 (51,4)

Gymnasiet årskurs 1 2 026 979 (48,3) 1 047 (51,7)

Födelseland Utanför Sverige 905 (9,8) 452 (10,0) 453 (9,5)

Funktionsnedsättning Diagnostiserad 3247 (34,9) 1 434 (31,8) 1 813 (37,9)*

*Fetstilt innebär signifikansnivå: p<0.05

Tabell 2.

Beskrivning av andel elever med insomningssvårigheter fördelat på årskurser och kön och. N 9 298.n (%) Insomningssvårigheter

Flickor Pojkar

Årskurs Förskoleklass 277 (10,5) 138 (10,7) 139 (10,3)

Årskurs 4 403 (16,6) 184 (15,7) 219 (17,4)

Årskurs 7 307 (14,1) 165 (15,6)* 142 (12,7)

Gymnasiet årskurs 1 439 (21,7) 232 (23,7)* 207 (19,8)

Födelseland Alla årskurser 1 426 (15,4) 719 (16,0) 707 (14,8)


Tabell 3.

Boende. N 9 298.n Insomningssvårigheter n (%)

Boende Båda föräldrar (referens) 6 363 862 (13,5)

En förälder 1 382 319 (23,1)*

Växelvis boende 1 261 181 (14,4)

Familjehem 87 19 (21,8)*

Annan vuxen 20 8 (40)*

Annat boende (HVB) 28 11 (39,3)*

Eget boende (gymnasiet) 129 26 (20,2)*

Alla elever 9 298 1 426 (15,4)



RE SULTAT

Studieprogram på gymnasiet

Bland alla elever på gymnasiet uppgav drygt var femte elev insomningssvårigheter. Diagram 2 visar att andelen elever, både flickor och pojkar, med insomningssvårigheter var lägst på de högskole- förberedande programmen och för flickor högst på yrkesprogrammen. Nästan en tredjedel av flickorna på yrkesprogrammen uppgav insomningssvårigheter. Pojkar som gick på introduktionsprogrammet angav i högre grad insomningssvårigheter (29 procent) jämfört med övriga pojkar på andra program.

Funktionsvariationer

Sambandet mellan funktionsvariation och insomnings- svårigheter varierade beroende på vilken diagnos eleven hade. Det var inte signifikant fler elever med diagnoserna allergi, astma eller eksem som uppgav insomningssvårigheter jämfört med elever utan dessa diagnoser. Både flickor och pojkar som hade diagnosen ADHD/ADD eller autism/Asperger uppgav i högre grad insomningssvårigheter jämfört med övriga elever. Även elever med övervikt inklusive fetma hade i signifikant högre grad insomningssvårigheter

Diagram 3. Beskrivning av sambandet mellan insomningssvårigheter och funktionsvariationer fördelat mellan flickor och pojkar i samtliga årskurser� N 9 298 (%)flickor och pojkar i samtliga årskurser� N 9 298 (%)�

Flickor med

insomningssvårigheter

Pojkar med


0

10

20

30

40

Övervikt inkl fetmaDyslexiEksemAstmaAllergiAutism/AsbergerADHD/ADDFunktions-nedsättning

2018

36

30 30

25

17 17 171616

11

26

16

19 19

Procent

Diagram 2. Andel elever (%) med insomningssvårigheter på olika studieprogram i gymnasiet fördelat mellan flickor och pojkar� N 1 996�

Flickor med


Pojkar med


0

10

20

30

40

Högskoleförberedande programYrkesprogramIntroduktionsprogram

2729

31

1719 19

Procent


RE SULTAT

(19 procent) jämfört med övriga elever (15 procent). Var femte flicka med diagnosen dyslexi uppgav att de hade insomningssvårigheter. Denna skillnad sågs dock inte mellan pojkar.

Skolanknytning och trygghet

Studier har visat att god anknytning till skolan har avgörande betydelse för, om eleven får en bra skol-gång. Skolanknytning definieras som en känsla av elevmakt, att kunna knyta an, känna tillhörighet och gemenskap till såväl skolan som till viktiga personer i skolan. Det handlar också om i vilken grad eleven känner sig accepterad, respekterad, inkluderad och får stöd av andra på skolan. Faktorer som associeras med skolanknytning är tillhörighet, självkänsla, vänskap, relationer med lärare, att värdesätta skolan, engagemang och trygghet. Elever som skattar högt på dessa faktorer har god skolanknytning och de som skattar lågt har bristande skolanknytning

(Zwarych, 2004). Detta är viktiga delar i skolans kompensatoriska uppdrag.

Det finns ett signifikant samband mellan indikatorer på låg skolanknytning och på otrygghet och insomningssvårigheter. De flesta elever utan insomningssvårigheter rapporterade att de tyckte lärarna lyssnade, att de fick den hjälp de behövde i skolan, att skolpersonalen var vänlig och att de kände sig trygga. Dock upplevde elever med insomnings- svårigheter i högre grad en bristande skolanknytning eller otrygghet jämfört med elever som hade lätt att somna. Särskilt tydligt var detta för elever som rapporterade att de inte hade arbetsro, inte kände sig delaktiga eller att övriga elever i skolan inte var vänliga mot dem (diagram 4 och 5). Cirka var femte elev som hade insomningssvårigheter uppgav dålig arbetsro eller att de inte kände sig delaktiga att jämföra med en tiondel för elever som inte hade insomningssvårigheter.

Diagram 4. Beskrivning av samband mellan skolanknytning och insomningssvårigheter i samtliga årskurser (%)�

Insomningssvårigheter

Ej Insomningssvårigheter

0

10

20

30

Ej delaktigBristande arbetsro (ej fk)Skolpersonal ovänligFår inte hjälp i skolanLärarna lyssnar inte

32

6

2

20

22

10109 9

Procent


RE SULTAT

Diagram 5 visar på ett samband mellan otrygghet och insomningssvårigheter. Nästan var tionde elev med insomningssvårigheter uppgav att de inte hade vänner på fritiden eller inte trivdes i skolan. De elever som hade insomningssvårigheter uppgav också i högre grad att de inte ha goda relationer med övriga elever på skolan jämfört med elever som hade lätt att somna.

Aktiviteter

Sambandet mellan aktivitet och insomningssvårig- heter visas i diagram 6. Elever som hade lätt att somna

på kvällen uppgav i signifikant högre grad att de var utomhus på raster, aktiva på idrottslektioner, rörde sig på fritiden, hade fritidsintressen och var utomhus efter skolan jämfört med de elever som hade insomningssvårigheter.

Utsatthet och riskbeteende

Diagram 7 visar på samband mellan utsatthet och insomningssvårigheter. I gruppen elever som uppgav insomningssvårigheter var det signifikant fler som inte trivdes hemma, kände sig otrygga hemma och

Diagram 5. Beskrivning av samband mellan otrygghet och insomningssvårigheter i samtliga årskurser (%)�



0

10

20

30

Elever i skolan ovänligaEj lugn och trygg inför skoldagen

Trivs ej i skolanEj vänner fritidEj vänner i skolan

4

1

8

32 2

15

5

9 9

Procent

Diagram 6. Beskrivning av sambandet mellan aktiviteter och insomningssvårigheter i samtliga årskurser (%)�



0

10

20

30

40

Ej utomhus hemmaEj fritidsintressenRör sig ej fritidenInte aktiv idrottenEj utomhus raster

24

12

3

13

36

2325

1719

9

Procent


RE SULTAT

som inte hade någon vuxen att prata med om viktiga saker. Av de totalt 694 elever som uppgav att ”Något/någon på internet gjort mig ledsen eller rädd” hade 261 elever insomningssvårigheter.

Frågor om riskbeteende ställs till elever i årskurs 7 och årskurs 1 på gymnasiet. Elever med insomnings-svårigheter uppgav oftare att de var dagligrökare eller snusade dagligen jämfört med de elever som hade lätt att somna. Elever som hade insomningssvårigheter hade också i högre grad druckit alkohol, känt sig berusade eller provat narkotika. Det fanns även ett

Diagram 7. Beskrivning av samband mellan utsatthet och insomningssvårigheter (%)�



0

10

20

30

Ingen vuxen prata medInternet ledsen/räddOtrygg hemmaTrivs inte hemmaNågon gjort illa

24

6

1 1

8

23

19

13

9

Procent

Diagram 8. Beskrivning av sambandet mellan riskbeteende och insomningssvårigheter (%)�



0

10

20

30

40

50

60

Positiv attityd narkotikaProvat narkotikaVarit berusadDruckit alkoholSnusar dagligenRöker dagligen

6

2

7

3

31

16

6

13

48

29

9

Procent

samband mellan insomningssvårigheter och att ha en positivare attityd till narkotika jämfört med elever som hade lätt att somna (diagram 8).


RE SULTAT

Psykisk hälsa och välbefinnande

I diagram 9, 10 och 11 visas samband mellan psykologiska symtom, psykosomatiska symtom, välbefinnande och insomningssvårigheter. Elever med insomnings-svårigheter uppgav i signifikant högre grad psyko-logiska och psykosomatiska symtom jämfört med elever som inte hade insomningssvårigheter.

Diagram 9 visar att av elever som hade insomnings-

Diagram 10. Beskrivning av samband mellan psykosomatiska symtom och insomningssvårigheter (%)�



0

10

20

30

40

Ont axlar, rygg, nackeYrselMagontHuvudvärk

32

13

27

1112

4

12

29

Procent

Diagram 9. Beskrivning av samband mellan psykologiska symtom och insomningssvårigheter (%)�



0

10

20

30

40

50

60

Svårt koncentrationIrriterad/dåligt humörArgOroligLedsen

25 24

7

53

2323

36

8

129

Procent

svårigheter kände sig var fjärde elev ledsen, orolig eller arg varje dag eller ofta. Drygt hälften att dem hade även svårt att koncentrera sig jämfört med en fjärdedel för de som hade lätt att somna. Elever med insomningssvårigheter hade också i högre grad huvudvärk, magont, yrsel samt ont i axlar, rygg och nacke varje dag eller ofta jämfört med elever som hade lätt att somna (diagram 10).


RE SULTAT

Det fanns ett signifikant samband mellan insomnings- svårigheter och negativt välbefinnande (diagram 11). Av de elever som uppgav insomningssvårigheter rapporterade omkring var fjärde elev att de var miss- nöjda med sin kropp, att jämföra med en tiondel för de som inte hade svårt att somna. De flesta elever har en positiv framtidstro (98 procent), vilket dock var lägre för elever med insomningssvårigheter (91 procent).

Diagram 11. Beskrivning av samband mellan välbefinnande och insomningssvårigheter (%)�



0

10

20

30

Negativ framtidstroMissnöjd sig självMissnöjd kroppMår ej bra

12

22

2

10

6

4

26

9

Procent


DISKUS S ION OCH SLU T S AT SER

DISKUSSION OCH SLUTSATSER

i högre grad insomningssvårigheter än de elever som bodde med båda sina föräldrar. Liknande resultat åter-finns i en svensk studie där man bland annat studerat barns upplevelse av stress, välbefinnande, fysisk och psykisk hälsa kopplat till boendesituation. Vardags- relationer till båda föräldrarna verkar vara viktigare än att bo på samma ställe hela tiden (Bergström, 2017).

Ett överraskande resultat var att yngre elever i årskurs 4 i högre grad än elever i årskurs 7 uppgav insomningssvårigheter. Detta skulle kunna förklaras av att yngre elever oftare uppgav att de blivit utsatta på nätet eller att någon har gjort dem illa (Engh, 2017). Utsatthet kan vara en betydande stressfaktor, vilket kan ha en koppling till psykisk ohälsa i form av psykologiska och psykosomatiska symtom. Sömn-brist kan i sin tur leda till ökad risk för psykosomatiska symtom, vilket också ligger i linje med vår studie. Att elever i årskurs 4 oftare än elever i årskurs 7 rapporterade psykisk ohälsa har även Lundgren Kullgren (2017) visat i sin studie. Sam- bandet mellan stress, psykosomatiska symtom och för lite sömn bekräftas också i andra studier (Bremberg & Eriksson, 2010; Cedernaes et al., 2015; Norell-Clarke & Hagquist, 2017).

Tidigare studier har visat att mycket skärmtid ökar ungdomars sömnbrist (Läkemedelsverket, 2014). Vårt resultat antyder att det finns fler dimensioner än skärmtid i barns mediavanor som kan påverka deras sömn negativt. Att uppleva utsatthet på nätet är ett sådan negativ faktor. Andra orsaker till insomnings-svårigheter kan vara användning av dator och mobil-telefon i samband sänggående, vilket kan leda till en överbelastning av intryck och att hjärnan får dubbla budskap. Det kan leda till att djupsömnen uteblir. Läkemedelsverket (2015) rekommenderar att skärm-tiden bör minimeras en timme före sänggående.

En förutsättning för inlärning är god sömn. Sömn-brist leder till koncentrationssvårigheter och att barn lättare blir arga eller ledsna (Nylander, 2017; Titova et al., 2015), vilket också våra resultat visar.

Sammanfattningsvis visar resultatet på ett signifikant samband mellan insomningssvårigheter och låg skolanknytning, otrygghet, inaktivitet, utsatthet, riskbeteende, psykisk ohälsa och lågt välbefinnande. Resultatet visar ingen alarmerande ökning av in- somningssvårigheter de senaste sex läsåren. Andelen elever med insomningssvårigheter varierade dock mellan årskurserna. Flest elever med insomningssvårig- heter återfanns bland de äldre eleverna i gymnasiets årskurs 1. Inga skillnader fanns mellan flickor och pojkar i förskoleklass och årskurs 4. Däremot var det signifikant fler flickor jämfört med pojkar i årskurs 7 och i gymnasiets årskurs 1 som uppgav insomnings-svårigheter. Flickor på gymnasieskolans yrkesprogram angav i högre grad insomningssvårigheter jämfört med elever på övriga gymnasieprogram. Resultatet att flickor på yrkesprogrammen hade svårare att somna än alla andra väcker fler frågor. Det skulle kunna finnas ett samband mellan en högre grad psykisk ohälsa och upplevd stress bland dessa flickor.

Att det var fler elever på gymnasiet som hade insomningssvårigheter kan ha en biologisk förklaring. Tonåringars insöndring av Melatonin minskar och de blir ofta piggare på kvällen, vilket leder till insomningssvårigheter och förskjutning av dygnsrytmen. Mindre än sex timmars nattsömn kan dock ge allvarliga hälsoproblem (Larsson & Smedje, 2013; Nygren, 2017). Elever med funktionsnedsättning uppgav i högre grad insomningssvårigheter jämfört med övriga elever. Särskilt elever med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar såsom ADHD/ADD, autism/Asperger och dyslexi. Ett resultat som återkommer i flera andra studier där också medicinering kan vara en förklaring (Larsson & Smedje, 2013; Läkemedelsverket, 2015).

Intressanta resultat i den här studien visade att elever med växelvis boende inte hade svårare att somna på kvällen än övriga elever som bodde med båda sina föräldrar. Däremot hade elever som bodde hos en vårdnadshavare eller i annat boende





har dock gjorts och svenska barnläkare samt sömn-forskare är tveksamma till detta. Det anses finnas en risk att ungdomar ytterligare flyttar fram sin tid för sänggående och att skoldagarna behöver förlängas. Många ungdomar presterar dåligt på sena efter- middagar. För att förbättra skolelevers sömnvanor krävs en kombination av åtgärder såsom ökat vuxen-ansvar, dialog med de unga, senare skolstart, daglig fysisk aktivitet ute i dagsljus och minimerad skärmtid i samband med sänggående (Nylander, 2017).

Hur kan resultatet från denna rapport användas på skolor i Värmland framöver? På grupp- och organisationsnivå bör skolsköterskors kunskap om sömnens centrala betydelse för hälsa och inlärning tillvaratas. Elever med utvecklingsrelaterade funktions- nedsättningar och elever med övervikt inklusive fetma är särskilt utsatta grupper när det gäller insomnings-svårigheter. Flickor från årskurs 7 och uppåt är också en utsatt grupp. Mest framgångsrikt torde det vara att i samarbete med eleverna och deras vårdnads- havare genomföra generella insatser. Exempelvis undervisning om sömnens påverkan, dagliga utomhusaktiviteter och ha pågående diskussioner om stress, mediavanor, riskbeteende och skolmiljön ur ett hälsofrämjande perspektiv.

Vår studie visar vidare på ett samband mellan in- somningssvårigheter och dålig skolanknytning i form av att inte få hjälp i skolan, inte bli lyssnad på, dålig relation till vuxna, bristande arbetsro och bristande delaktighet i skolan. Oavsett det kausala sambandet, om sömnrubbningen är det primära, så har dessa faktorer betydelse för elevens inlärning. God skol-anknytning bidrar till ökad självkänsla, motivation, ansträngning och bättre skolprestationer (Mouton, Hawkins, McPherson, & Copley, 1996). Lärarens positiva förväntningar på eleven påverkar inlärningen genom att öka motivationen till att vilja medverka i sin lärprocess (Wery & Thomson, 2013).

Det finns olika saker som påverkar sömnen, både positivt och negativt. Vår studie visar att elever som druckit alkohol, var dagligrökare och hade provat narkotika oftare hade insomningssvårigheter. Våra resultat visar också på ett samband mellan fysisk inaktivitet och insomningssvårigheter, vilket går in linje med tidigare studier (Larsson & Smedje, 2013; Nygren, 2017).

Amerikanska studier har visat att elever som började skolan runt klockan nio på morgonen upp-levde positiva förändringar när det gäller koncentra-tionsförmåga och måluppfyllelse. Få uppföljningar

REFERENSER

REFERENSER


Bergström, M. (2017). Barn till separerade mår bättre av växelvis boende. Hämtad från http://läkartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Nya-ron/2015/05/Barn-till-separerade-mar-battre-av-vaxelvis-boende/

Bremberg, S., & Eriksson, L. (2010). Investera i barns hälsa. Stockholm: Gothia.

Cedernaes, J., Rångtell, F. H., Axelsson, E. K., Yeganeh, A., Vogel, H., Broman, J.-E., . . . Benedict, C. (2015).

Short sleep makes declarative memories vulnerable to stress in humans. Sleep, 38(12), 1861–1868.

Engh, L. (2017). Sammanställning av ELSA – data i Värmland läsåret 2016/2017. Karlstad: Karlstads kommun.

Larsson, J.-O., & Smedje, H. (2013). Ungas sömn ofta en fråga om livsstil – men inte alltid. Läkartidningen, 36/2013.

Lundgren Kullgren, M. (2017). Elevers upplevda delaktighet: En populationsbaserad studie av elevers delaktighet i skolmiljön och deras självskattade hälsa. Examensarbete. Karlstad. Karlstads universitet.

Läkemedelsverket. (2014). Sömnstörningar hos barn – kunskapsdokument. Hämtad från https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/Somnstorningar_hos_barn_kunskapsdokument_webb.pdf

Mouton, S. G., Hawkins, J., McPherson, R. H., & Copley, J. (1996). School attachment: Perspectives of low-attached high school students. Educational Psychology, 16(3), 297–304.

Norell-Clarke, A., & Hagquist, C. (2017). Changes in sleep habits between 1985 and 2013 among children and adolescents in Sweden. Scandinavian journal of public health, 45(8), 869–877.

Nygren, A. (2017). Så funkar det! -sömn, stress och lite annat. Estland, Tallin: Frija förlag.

Nylander, L. (2017). Sömnen förstör studierna. Hämtad från https://www.forskning.se/2017/09/07/somnbrist-stor-studierna/

Titova, O. E., Hogenkamp, P. S., Jacobsson, J. A., Feldman, I., Schiöth, H. B., & Benedict, C. (2015). Associations of self-reported sleep disturbance and duration with academic failure in community-dwelling Swedish adolescents: sleep and academic performance at school. Sleep medicine, 16(1), 87–93.

Wery, J., & Thomson, M. M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support For Learning, 28(3), 103–108.

Zwarych, M. S. (2004). Student attachment to school in three secondary schools. Doctoral Dissertation, Saskatoon, Canada: University of Saskatchewan.

24 KARLSTADS KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2015

Maj 2

018

Karlstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad.Tel: 054-540 00 00. E-post: [email protected]. Webbplats: karlstad.se

https://karlstad.se

Documents

LÄNSNÄTVERKET MEDICINSKA ELEVHÄLSAN I VÄRMLAND ......klass, årskurs 4 och 7 samt i gymnasiets årskurs 1 sammanställts sedan 2009. Både eleven och vårdnads-havare svarar på