Tid som förloras när den behöver vinnas

Betydelsen av att identifiera sepsis

Jacobsson, Emilia

Norberg, Amanda

Examensarbete

Huvudområde: Omvårdnad GR (C)

Högskolepoäng: 15 hp

Termin/år: VT/2020

Handledare: Annika Hellström

Examinator: Lena Junehag

Kurskod: OM080G/OM082G

Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet

“Vid sepsis är det som att du

bränner av en atombomb

i ditt eget land”

(Adam Linder, Infektionsläkare)

Abstrakt

Bakgrund: Oidentifierad sepsis kan ge allvarliga konsekvenser för patienten och varje år drabbas

globalt cirka 48,9 miljoner människor varav cirka 11 miljoner avlider. Sjuksköterskan som arbetar

nära patienten har ett stort ansvar i att tidigt kunna identifiera symtom på sepsis och för att

minska onödigt lidande för patienten samt eventuell död. Syfte: Syftet var att belysa

sjuksköterskans identifiering av sepsis hos patienten. Metod: Tre artiklar av kvalitativ design

analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell och tolv artiklar av

kvantitativ design analyserades utifrån Fribergs (2017) analysmodell som sedan sammanställdes

till en litteraturöversikt. Resultat: Tre kategorier identifierades; Sjuksköterskans kunskaper och

erfarenheter, stöd av vitala parametrar och screeninginstrument samt hälso- och

sjukvårdsorganisationens betydelse. Diskussion: Sjuksköterskan var den som var mest

involverad i den dagliga vården kring patienten där kunskap och erfarenhet var av stor vikt.

Enligt Benner behöver novisen lära sig av experten för att kunna utvecklas och bli mer

självständig. Olika screeninginstrument kunde användas vid identifieringen av sepsis, dock

framgick blandade åsikter gällande stöd och behov. För att uppnå optimala arbetsförhållanden

behövde hälso- och sjukvårdsorganisationen eftersträva bättre arbetsvillkor för sjuksköterskan,

samt ett fungerande samarbete mellan professionerna behövdes. Slutsats: För att minska

mortaliteten i relation till sepsis måste sjuksköterskans arbetsförhållanden förbättras och

kontinuerlig utbildning är ett förslag för att underhålla sjuksköterskans kunskaper gällande

sepsis och screeninginstrument är en fördel i omvårdnadsarbetet.

Nyckelord: Identifiering, kunskap, litteraturöversikt, Patricia Benner, sepsis, sjuksköterskan.

Innehållsförteckning

Introduktion 1

Bakgrund 1

Definition av sepsis 1

Patofysiologi 2

Konsekvenser för patienten 2

Orsak och symtom 2

Diagnos och behandling 3

Omvårdnad i samband med sepsis 5

Teoretisk anknytning 6

Problemformulering 7

Syfte 7

Metod 7

Design 7

Inklusions- och exklusionskriterier 8

Litteratursökning 8

Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning 9

Analys 10

Etiska överväganden 11

Resultat 11

Sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter 12

Stöd av vitala parametrar och screeninginstrument 13

Hälso- och sjukvårdsorganisationens betydelse 15

Diskussion 16

Metoddiskussion 16

Resultatdiskussion 18

Slutsats 22

Referenser 23

Bilagor 28

1

Introduktion

Trots dagens breda kunskaper om sepsis så insjuknar cirka 48,9 miljoner människor varje år

världen över, av dessa avlider cirka 11 miljoner vilket motsvarar en person var tredje sekund

(Rudd et al., 2020). I Sverige drabbas cirka 40 000 människor av sepsis varje år och av dem

avlider cirka 10 000 människor (Obminska, 2018). Försenad identifiering av sepsis kan ge

allvarliga konsekvenser då sjukdomsförloppet fort förvärras och kan därför leda till dödlig

utgång. Förutom hög mortalitet orsakar sepsis stora kostnader för samhället, förlänger

sjukhusvistelsen och lidandet för patienten med allvarliga konsekvenser som följd (Andersson

et al., 2015).

Bakgrund

Definition av sepsis

Enligt Geroulanos och Douka (2006) gjordes den första beskrivningen av sepsis under antikens

Grekland i dikterna av Homer som beskrev sepsis som förruttnelse av en levande varelse eller

organiskt ämne i närvaro av bakterier. Även Hippocrates benämner sepsis 400 år f. Kr som

föruttnelse i Corpus Hippocraticum (ibid.). Teorin om sepsis förblev sedan osagd fram till 1800-

talet då ett paradigmskifte skedde i huruvida världen såg på syndromet och forskare har sedan

dess försökt att reda ut patofysiologin bakom sepsis (Funk, Parrillo & Kumar, 2009). Sepsis har

länge varit känt som blodförgiftning vilket uppstår i samband med att kroppens blodomlopp

attackeras av bakterier, till skillnad från sepsis som kan påverka hela kroppen utan att en

blodförgiftning har inträffat (Jones, 2017). Singer et al. (2016) definierar sepsis som livshotande

organdysfunktion orsakad av ett överdrivet svar på infektion och inte som en sjukdom utan ett

syndrom som kan identifieras genom en kombination av flera kliniska symtom hos en patient

med misstänkt infektion.

2

Patofysiologi

I det nationella vårdprogrammet om svår sepsis och septisk chock av Andersson et al. (2015)

beskrivs sepsis som en komplicerad process som involverar kroppens inflammatoriska- och

antiinflammatoriska aktiviteter vilket startar när kroppen uppfattar en främmande bakterie. När

sepsis inträffar överreagerar kroppens normala inflammatoriska reaktion, vilket leder till en

kedjereaktion av det inflammatoriska gensvaret som inte går att bromsa. Septisk chock inträffar

när de frisatta mediatorerna påverkar blodkärlens dilation och minskar blodgenomströmningen

till kroppens vävnader (ibid.).

Konsekvenser för patienten

I Socialstyrelsens (2019) lägesrapport Allvarliga skador och vårdskador framgår det att sepsis följt

av lunginflammation är en av de två allvarligaste vårdrelaterade infektionerna och som leder till

flest dödsfall inom svensk hälso- och sjukvård. När sepsis uppstår i samband med vårdingrepp

klassificeras sepsis som en vårdskada och kräver förlängd vårdtid för patienten och kan ge

bestående men. Detta bekräftas i studien av Umberger och Thomas (2019) där flera patienter

uppgav att deras livskvalitet blivit sämre efter sin upplevelse av sepsis, där försämrad

minneskapacitet var ett återkommande problem. Enligt det nationella vårdprogrammet om svår

sepsis och septisk chock av Andersson et al. (2015) kan septisk chock utveckla ett nedsatt

gasutbyte i lungorna som leder till acute respiratory distress syndrome (ARDS). ARDS

komplicerar transporten av syrgas till kroppens alla organ, samt syrebrist i vävnader, metabol

acidos och laktatansamling. Vidare utvecklas sviktande organfunktion och utan behandling är

risken stor för att en irreversibel chock utvecklas vilket kan innebära dödlig utgång för

patienten. Enligt Rudd et al. (2020) varierar mortaliteten relaterat till sepsis bland olika länder

där Centralafrikanska republiken dominerar med flest insjuknanden och dödsfall per år.

Orsak och symtom

Sepsis som orsakas av en pågående infektion i kroppen kan uppstå i samband med bland annat

inflammationer och infektioner i andningsorganen, urinvägarna och mag-tarmkanalen

(Andersson et al., 2015). Risken för att drabbas av sepsis ökar för patienter med nedsatt

3

immunförsvar som bland annat omfattas av patienter med svåra och oläkta brännskador

(Wineberg, Moore & Kruger, 2020) och patienter med cancersjukdomar (Liu, Mahale & Engels,

2018). Dock kan vilken patient som helst drabbas av sepsis och hur starkt det inflammatoriska

gensvaret blir påverkas av bland annat läkemedel och grundsjukdomar hos den drabbade

(Andersson et al, 2015). Även patienten med trycksår, urinkateter, perifer venkateter och

gastrostomi löper en ökad risk för sepsis (Jones, 2017).

Sepsis är ett tillstånd med diffusa symtom där den kliniska bilden av sepsis kan variera

beroende på svårighetsgrad, vart infektionen startade i kroppen och patientens tidigare

sjukdomshistoria (Ladha, House-Kokan & Gillespie, 2019). Några vanliga symtom vid sepsis är

snabb eller ansträngd andning, förhöjd kroppstemperatur, hög puls, marmorerad hud,

illamående, kräkningar och diarré (Jones, 2017). Även en kroppstemperatur under 36°C kan

vara tecken på sepsis (Robson, Beavis & Spittle, 2007). Äldre patienter uppvisar ofta atypiska

symtom som låg kroppstemperatur och medvetandepåverkan (Lee, Chen, Chang, Chen & Wu,

2007). Utebliven- eller försenad behandling kan leda till septisk chock (Singer et al., 2016) och

organsvikt, där symtomen oftast är detsamma som vid sepsis fast allvarligare (Ericsson &

Ericsson, 2015, s. 734). Det finns dock några avvikande symtom för septisk chock som

exempelvis varm och torr hud. Vanligt förekommande är även att patientens andningsfrekvens

och puls ökar, samt att det systoliska blodtryck sjunker vilket gör att patientens

medvetandegrad påverkas. Några vanliga tecken vid organsvikt är kraftigt nedsatt

urinproduktion, kall och cyanotisk hud, samt snabb och ytlig andning då ventilationsförmågan

avtar.

Diagnos och behandling

Inom hälso- och sjukvården används olika screeninginstrument som är till hjälp för

sjuksköterskan vid kontroll av patientens vitala parametrar, samt för att få en uppfattning när

de vitala parametrarna avviker från det normala (National early warning score [NEWS] 2, 2017).

Några screeninginstrument som kan användas är bland annat Quick Sepsis- Related Organ

Failure Assessment (qSOFA), Systemic Inflammatory Response Syndrome (SIRS), Hamilton

Early Warning score (HEWS), Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS), Early

4

Warning Response System (EWRS) och National Early Warning Score (NEWS), se även Bilaga 1.

För översikt av screeninginstrument, se tabell 1. Känslighet hos ett screeninginstrument innebär

hur pass lätt det indikerar vid sepsis utifrån inkluderade parametrar som ingår för respektive

screeninginstrument (Singer et al., 2016).

Tabell 1

Översikt av screeninginstrument.

qSOFA SIRS HEWS RETTS EWRS NEWS

Fri luftväg X

Andningsfrekvens X X X X X X

Saturation I X X X X

Saturation II X

Fått syrgas X X

Puls X X X X X

Blodtryck X X X X X

Medvetandegrad X X X X

Temperatur X X X X X

Antal leukocyter X

Vitala parametrar som ingår i respektive screeninginstrument.

Vid misstanke om sepsis är det viktigt att en blododling görs inom de sex första timmarna efter

identifiering för att kunna fastställa diagnos. Detta är något som läkaren ordinerar

sjuksköterskan att göra och vidare krävs det att ta reda på källan för infektionen (Dellinger et al.,

2013). Ett tecken på sepsis genom blododlingen kan vara minskat antal vita blodkroppar

(Robson et al., 2007).

Vid behandling av sepsis ges intravenös antibiotika med brett antibakteriellt spektrum inom de

första 60 minuterna efter att resultatet om sepsis har bekräftats. Även intravenös kristalloid

5

lösning som Ringer Acetat ges till patienten som infusion och antibiotika regleras sedan efter att

bakterietyp fastställts (Dellinger et al., 2013). Sjuksköterskan administrerar både antibiotika och

kristalloid lösning till patienten och övervakar patientens andningsfunktion, cirkulation,

njurfunktion, medvetande, kroppstemperatur, hudkondition samt allmäntillstånd noggrant.

Patienter med sepsis bör vårdas i ett enskilt rum där sjuksköterskan regelbundet följer upp

vitala parametrar i syfte för att tidigt uppmärksamma tidiga tecken på septisk chock. Även

peroral nutrition är viktigt vid omvårdnaden för att minska risken för bakteriell translokation

(Ericson & Ericson, 2015, s. 730-731).

Omvårdnad i samband med sepsis

Sjuksköterskan är den person med störst omvårdnadskompetens där utgångspunkten för

omvårdnad är att ha ett holistiskt- och etiskt förhållningssätt för patienten. Omvårdnad handlar

även om att stärka patientens hälsa samt lindra deras lidande, symtom och ohälsa (Finnström,

2015, s. 75-78). Sjuksköterskan måste ha relevant kunskap, förståelse samt ett professionellt

förhållningssätt för att kunna utföra ett patientsäkert arbete (Finnström, 2015, 62-63.). Umberger

och Thomas (2019) beskriver sjuksköterskan som omtänksam och observant i utförandet av

omvårdnadsarbetet och enligt Al Awaisi, Cooke och Pryjmachuk (2015) innebär

sjuksköterskeyrket många känslor då sjuksköterskan måste utstå påfrestande situationer som

död och lidande hos patienten. Ett holistiskt synsätt skapar en bättre upplevelse för den sjuka

patienten (Jakimowicz, Stirling och Duddle, 2015). Enligt Carter et al. (2018) är sjuksköterskan

patientens advokat när det bland annat kommer till administreringen av antibiotika eftersom att

det är viktigt att tänka på antibiotikaresistensen. Det är även av stor vikt att sjuksköterskan får

patienten att känna sig respekterad och behandlad som en unik individ (Jakimowicz et al., 2015).

Till sin hjälp har sjuksköterskan fyra grundläggande ansvarsområden att förhålla sig till som

grundar sig på den etiska koden av International Council of Nurses (ICN). ICN´s etiska kod är

att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande, vilket utgör en

referensram för sjuksköterskors etiska handlingar (Finnström, 2015, s. 66-67).

Vid identifieringen av sepsis har sjuksköterskan en viktig roll och ett ansvar i

omvårdnadsarbetet kring patienten (Kleinpell & Schorr, 2014; van den Hengel, Visseren,

6

Meima-Cramer, Rood & Schuit, 2016). Sjuksköterskan med liten erfarenhet kan uppleva

sjuksköterskerollen som förvirrande och måste trots sina känslor möta svåra situationer, även

den nyutexaminerade sjuksköterskan uttrycker svårigheter i att omsätta sina teoretiska

kunskaper i praktiken (Al Awaisi et al., 2015).

Teoretisk anknytning

Benners (1984/1993, s. 37-45) beskriver fem olika stadier i sin omvårdnadsteori för att tydliggöra

sjuksköterskans olika utvecklingsnivåer: novis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig och expert.

Enligt Benner (1984/1993, s. 37-45) saknar novisen erfarenhet och omfattar alla sjuksköterskor

som kommer till en ny klinisk miljö där erfarenhet saknas kring patientgruppen. När novisen är

obekant kring omvårdnaden för en viss patientgrupp krävs tydliga riktlinjer och regler för att

vägleda novisens handlande. Den avancerade nybörjaren är sjuksköterskan som kan visa upp

godtagbara prestationer och som därmed har gått vidare från det första stadiet. Sjuksköterskan

kan nu ensam eller med hjälp av en handledare särskilja återkommande och betydelsefulla

moment. Både novisen och den avancerade nybörjaren är koncentrerade på att komma ihåg

principer och riktlinjer vilket gör det svårt för dem att förnimma en hel situation. Sjuksköterskan

som har arbetat under samma eller liknande omständigheter i minst två till tre år ingår i stadiet

kompetent. Utvecklingen av kompetensen sker när sjuksköterskan kan se och förstå sina egna

handlingar samt börjar bli medveten om oförutsedda händelser som kan uppstå i den kliniska

omvårdnaden. Sjuksköterskan kan även avsiktligt planera och genomföra åtgärder, vilket bidrar

till större effektivitet och struktur i omvårdnadsarbetet. Det fjärde och näst sista stadiet är

skicklig. Här börjar sjuksköterskan få en helhetssyn istället för att endast se olika aspekter.

Genom ett nu mer holistiskt synsätt kan sjuksköterskan lära sig av erfarenheter och vad som kan

komma att hända i olika situationer. Det femte och sista stadiet är expert. Här förlitar sig

sjuksköterskan inte längre på regler och riktlinjer, utan kan med hjälp av sin erfarenhet uppfatta

avvikande situationer och omedelbart därefter agera samt vidta korrekta åtgärder. Experten

arbetar tidseffektivt tack vare sin erfarenhetsbakgrund och kan intuitivt förstå olika situationer

samt identifiera orsaken till problemet (ibid.).

7

Problemformulering

Sepsis kan vara ett livshotande tillstånd och trots den breda kunskapen om sepsis avlider cirka

10 000 människor i Sverige varje år, vilket motsvarar 25 % av alla som insjuknar (Obminska,

2018). Tidigare forskning visar att insjuknandet vid sepsis sker fort och att tidiga symtom på

sepsis kan vara svåra att identifiera. Detta är ett problem då det kan göra att symtomen

misstolkas vilket medför försenad identifiering och som leder till ett allvarligt lidande för

patienten och i värsta fall att patienten avlider. Sjuksköterskan har ett ansvar i sitt

omvårdnadsarbete att i ett tidigt skede kunna identifiera sepsis oavsett vilken erfarenhet

sjuksköterskan har. Denna litteraturöversikt har som avsikt att bidra till att främja

sjuksköterskans omvårdnadsarbete vid identifiering av sepsis hos patienten genom att ge ökad

kunskap för både sjuksköterskor, andra professioner och allmänheten.

Syfte

Syftet var att belysa sjuksköterskans identifiering av sepsis hos patienten.

Metod

Design

Den design som tillämpades i det vetenskapliga arbetet är en litteraturöversikt.

En litteraturöversikt kan enligt Polit & Beck (2017, s. 733) definieras som en kritisk

sammanfattning av forskning utifrån ett specifikt ämne, ofta förberedd på att sätta forskarens

problem in i ett kontext. Genom att utföra en grundlig litteraturöversikt kan forskaren se över

befintlig forskning och således om det existerar klyftor eller motsägelser inom ämnet (Polit &

Beck, 2017, s. 88). Detta görs genom att granska och analysera redan befintlig forskning kring

det valda ämnet för att få en uppfattning om vad som vidare behöver studeras (Friberg, 2017, s.

141-142).

8

Inklusions- och exklusionskriterier

I litteraturöversikten har vetenskapligt granskade originalartiklar med kvalitativ-, kvantitativ-

eller mixad metod på svenska eller engelska med publiceringsår mellan 2010-2020 inkluderats.

Vidare krävdes ett etiskt godkännande samt en tydlig metoddel. De inkluderade kvalitativa

artiklarna skulle uppfylla minst 16 av 21 punkter efter kvalitetsgranskningen enligt Statens

beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) (2014) granskningsfrågor och de

kvantitativa artiklarna skulle uppfylla minst 9 av 13 punkter efter kvalitetsgranskningen utifrån

Fribergs (2017, s. 187-188) granskningsfrågor. Endast sjuksköterskans perspektiv i öppen-,

sluten- och primärvård inkluderades. I artiklar som även innehöll andra professioners

perspektiv inkluderades delar ur resultatet som tydligt beskrev sjuksköterskans perspektiv.

Patienter under 18 år exkluderades och ingen geografisk avgränsning gjordes.

Litteratursökning

Artiklarna som inkluderades i litteraturöversiktens resultat söktes i databaserna Cinahl och

PubMed i februari år 2020. Sökningarna som gjordes utgick från litteraturöversiktens syfte och

innehöll Headings, MeSH-termer, de booleska operatorerna AND/OR samt fritextord. I Cinahl

gjordes en avgränsning för peer-reviewed, 2010-2020 och swedish and english och i PubMed var

avgränsningarna 10 years och swedish and english. I Cinahl användes "Sepsis" som heading, de

booleska operatorerna AND och OR, fritextorden nurs* och early, diagnosis, recognition,

identification, screen* och methods i olika kombinationer, vilket gav 135 träffar varav sex

artiklar inkluderades i litteraturöversikten. Den första sökningen i Pubmed innehöll MeSH-

termen "Sepsis”, den booleska operatoren AND och fritextorden nurs* och identification, vilket

genererade i 96 träffar varav fem artiklar inkluderades. Den andra sökningen i PubMed innehöll

Mesh-termerna “Nurses” och “Sepsis” samt den booleska operatoren AND och resulterade i 34

träffar varav en artikel inkluderades. Ytterligare två artiklar inkluderas via sekundärsökningar,

se tabell 2.

9

Tabell 2

Översikt av sökningar

Databas Datum

Sökord Avgr. Antal relevanta

träffar

Urval* 1

Urval* 2

Urval* 3

Urval* 4

Antal valda

Artikel

Cinahl

2020-02-04

(MH

"Sepsis")

AND nurs* AND (early

AND

(diagnosis or recognition

or

identification or screen* or

methods))

English

and

Swedish, 10 years,

Peer

Reviewed

135 56 19 14 10 6 Bigham et

al. (2019);

Burney et al. (2012);

Drahnak et

al. (2016); Guidi et al.

(2015);

Tedesco et al (2017);

Tromp et al.

(2010)

PubMed 2020-02-04

("Sepsis"[Mesh]) AND

nurs* AND

identification

English and

swedish,

10 years

96 32 20 9 8 5 Breen & Rees (2018);

Gyang et al.

(2015) Harley et al.

(2019);

Rahman et al. (2019);

Torsvik et

al. (2016)

PubMed 2020-02-04

("Nurses"[Mesh]) AND

"Sepsis"[Mes

h]

English and

swedish,

10 years

34 19 10 5 4 1 Storozuk et al. (2019)

Sekundär- sökning

2 Askim et al. (2017);

Bohm et al.

(2015)

*Urval 1: Antal valda artiklar efter att titel lästs, Urval 2: Antal valda artiklar efter att abstrakt lästes, Urval 3: Antal valda artiklar

efter att hela artikeln lästs, Urval 4: Antal valda artiklar som kvalitetsgranskas.

Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning

De vetenskapliga originalartiklarna som inkluderades i denna litteraturöversikt genomgick en

urvalsprocess enligt SBU (2017, s 41-42) som bestod av fyra steg för relevansbedömning där de

första tre stegen gjordes enskilt. I det första steget lästes artiklarnas titel och om titeln var

relevant utifrån syftet lästes artikelns abstrakt. I de fall då abstraktet stämde överens utifrån

litteraturöversiktens syfte och inklusionskriterier så lästes hela artikeln överskådligt igenom.

10

Om artikeln fortfarande ansågs vara relevant genomfördes en kvalitetsgranskning. För de

kvalitativa artiklarna användes SBU´s (2014) granskningsmall. Mallen innehöll fem kategorier

med totalt 21 frågor. Alla fem kategorier: syfte, urval, datainsamling, analys och resultat

granskades noga och kritiskt för att ta reda på om artiklarna skulle inkluderas eller inte i

litteraturöversikten. Artiklar som uppfyllde 16-21 punkter ansågs vara av hög kvalitet och

inkluderades. De kvantitativa artiklarna granskades enligt Fribergs granskningsmall (Bilaga 2)

som bestod av frågor som rör artikelns syfte, metod, analys, resultat och diskussion där även

dessa granskades noggrant och kritiskt innan de inkluderades i litteraturöversikten. Totalt var

det 13 punkter där artiklar med 5-9 punkter uppfyllda var av medelhög kvalitet och 10-13 var av

hög kvalitet. De kvantitativa artiklarna skulle uppnå minst 9 av 13 punkter och därför

inkluderades både artiklar med medelhög kvalitet och och artiklar med hög kvalitet. Alla

studier skulle ha ett etiskt godkännande samt innehålla en tydlig metoddel. Se Bilaga 3 för

översikt av de inkluderade artiklarna.

Analys

De kvalitativa artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundman (2004). Artiklarna lästes

först igenom individuellt, därefter färgmarkerades innehållet var för sig som svarade mot

formulerat syfte och som sedan blev till meningsenheter där det engelska språket bevarades.

Meningsenheterna jämfördes sedan med varandra för att se om artiklarna uppfattats på samma

sätt eller ej. Därefter kondenserades meningsenheterna ner genom att ta bort oväsentliga ord för

att enklare kunna få en överblick över det meningsbärande innehållet. I det tredje steget

skapades koder utifrån de kondenserade meningsenheterna som översattes till svenska. I det

fjärde steget sorterades koderna ytterligare ner till subkategorier och som avslutningsvis blev till

tre olika kategorier. Se Bilaga 4 för analysprocessen enligt Graneheim och Lundman (2004). Alla

kategorier skrevs sedan ned var för sig och under dem skrevs de tillhörande meningsenheterna

för att bevara innehållet så ingen relevant information gentemot syftet skulle gå förlorad.

Meningsenheterna översattes till svenska och därefter togs likheter och skillnader ut som blev

till en löpande text. De kvantitativa artiklarna analyserades utifrån Friberg (2017, s. 148-149) där

artiklarna först lästes igenom enskilt upprepade gånger för att få en förståelse av innehållet.

Därefter plockades informationen ut som ansågs vara relevant utifrån formulerat syfte. Den

11

utvalda informationen från varje artikel sammanställdes och färgkodades var för sig.

Sammanställningarna jämfördes sedan och efter det gjordes ett gemensamt arbete där likheter

och skillnader hittades mellan de olika artiklarna och som sedan blev grunden till tre olika

kategorier. Varje kategori skrevs sedan ned var för sig och under dem skrevs resultatet in från

varje artikel som berörde samma sak. Analysen av de kvalitativa samt kvantitativa artiklarna

jämfördes och sammanställdes utifrån likheterna och resulterade i tre kategorier; Sjuksköterskans

kunskaper och erfarenheter, stöd av vitala parametrar och screeninginstrument och hälso- och

sjukvårdsorganisationens betydelse.

Etiska överväganden

De vetenskapliga originalartiklarna som presenteras i litteraturöversiktens resultatdel har

genomgått en kritisk granskning utifrån de förslag som anges av Polit & Beck (2017, s. 154-155)

för att kunna överväga en studies etiska aspekter. Alla artiklar som presenteras i resultatet har

ett etiskt godkännande. All information från de vetenskapliga artiklarna som svarade mot syftet

inkluderades i litteraturöversikten. Med ett öppet förhållningssätt försökte personliga åsikter,

fördomar, förutfattade meningar och egna erfarenheter i största mån att åsidosättas (SBU, 2017,

s. 86).

Resultat

Totalt inkluderades 14 vetenskapliga originalartiklar som handlade om sjuksköterskans

identifiering av sepsis, där tre artiklar var av kvalitativ metod och elva artiklar var av

kvantitativ metod. Sju studier var från Nordamerika, fem studier var från Europa, en studie var

från Asien samt en studie var från Oceanien, se Bilaga 3. Tre kategorier påvisades:

Sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter, stöd av vitala parametrar och screeninginstrument samt

hälso- och sjukvårdsorganisationens betydelse.

12

Sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter

Sjuksköterskan har en viktig roll vid identifieringen av sepsis då den första bedömningen hos

patienten görs vid triagering som sjuksköterskan ansvarar för.

I studien av Harley et al. (2019) uttryckte sjuksköterskorna att det behövdes en intuitiv känsla

för att identifiera sepsis och att oerfarna sjuksköterskor kunde ha svårigheter i att identifiera

sepsis till skillnad från erfarna sjuksköterskor. Sjuksköterskorna i studien av Bohm, Kurland,

Bartholdson och Castrèn (2015) beskrev en känsla av att något inte stämde med patienten då de

upplevde patienten som annorlunda och inte kände igen deras vanliga beteende.

Caller (nurse): This is apparently, according to the staff who know her, a quite lively old retiree who is normally

ambulant and one who. . . She is the most lively there in the department. . . Yes, like that and. . . up and walking around

and helping and yes, you know. And now she has just been lying down (Bohm et al. 2015, s. 296).

Enligt 72 % (n=225) av sjuksköterskorna behövdes mer kunskap om sepsis (Storozuk et al., 2019).

Bristfällig igenkänning av symtom för sepsis vid triageringen ansågs av 15,8 % (n=9) av

sjuksköterskorna vara den största orsaken till att sepsis inte identifierades (Burney et al., 2012).

Svårigheter i att identifiera symtom på sepsis ansågs vara en barriär hos 28 % (n=16) av

sjuksköterskorna och 57 % (n=33) ansåg att de behövde bli bättre på praktiska moment, medan

95 % (n=55) uttryckte att de på ett tillförlitligt sätt kunde identifiera sepsis tack vare sina

teoretiska kunskaper (Breen & Rees, 2018). Även 76 % (n= 183) av sjuksköterskorna i studien av

Storozuk et al. (2019) uttryckte att deras teoretiska kunskaper gjorde att de kunde identifiera

sepsis. Dock nämnde 93 % (=224) av sjuksköterskorna att de trots sin nuvarande kunskap

behövde ytterligare kunskap om sepsis för att lättare kunna identifiera sepsis.

I flera studier framkom det att utbildning arrangerades för sjuksköterskorna (Drahnak,

Hravnak, Ren, Haines & Tuite, 2016; Gyang, Shieh, Forsey och Maggio, 2015; Tedesco,

Whiteman, Heuston, Swanson-Biearman och Stephens, 2017; Torsvik et al., 2016). I studien av

Drahnak et al. (2016) ställdes en fråga både innan och efter utbildningen om hur ofta en patient

skulle bli undersökt vid misstanke om sepsis, där det fanns en signifikant skillnad i resultatet

före och efter utbildningen (p <0,001). Innan utbildningen var det 44,68 % (n=298) av

13

sjuksköterskorna som svarade rätt på frågan medan efter utbildningen svarade 87,44 % (n=559)

rätt. Flera sjuksköterskor upplevde en positiv förbättring kring deras kunskaper om sepsis efter

utbildningen vilket bidrog till att de kände sig tryggare vid identifiering av sepsis, samt vågade

rapportera till läkaren vid misstankar om sepsis (p <0,0001) (ibid.). I studien av Tedesco et al.

(2017) genomgick sjuksköterskorna en utbildning om sepsis och om dess symtom, orsak samt

behandling där deras kunskaper ökade i viss mån från 79 % till 85 %. I studien av Torsvik et al.

(2016) förbättrades sjuksköterskornas iakttagelse av vitala parametrar efter utbildningen (p

≤0,002) där de observerade andningsfrekvens, puls och temperatur efter påvisad infektion i

blodbanan.

Stöd av vitala parametrar och screeninginstrument

Olika screeninginstrument används av sjuksköterskan vid identifiering av sepsis, där

handhavandet gällande olika instrument och patientens vitala parametrar varierar.

I studien av Bigham, Chan, Skitch och Fox-Robichaud (2019) menade sjuksköterskorna att en

viktig faktor i arbetet för identifiering av sepsis var en medvetenhet kring patienternas vitala

parametrar. Detta bekräftas även av Bohm et al. (2015) där sjuksköterskorna inom

primärsjukvården identifierade avvikande parametrar hos patienterna som kunde vara snabb

andning, stigande temperatur, högt blodtryck och snabb puls. Detta fick sjuksköterskorna att

kontakta larmcentralen då misstankar om sepsis fanns på äldreboendet.

I think a lot of people have, kind of have basic knowledge of what they think sepsis is, but no one really knows how to

look after septic patient... it’s, I just don’t think anyone really has a really good grasp on what we’re doing. Registered

nurse (Harley et al., 2019, s. 110).

I studien av Harley et al. (2019) menar sjuksköterskorna att screeninginstrument kunde

möjliggöra identifieringen av sepsis och påskynda vården. Det var även viktigt att kunna

kombinera kunskap och hanteringen av screeninginstrument. Ingen av sjuksköterskorna kände

till screeninginstrumentet qSOFA eller hade någon kunskap om SIRS-kriterierna. I studien av

14

Bigham et al. (2019) implementerades screeninginstrumentet HEWS. Sjuksköterskorna i studien

ansåg sig inte vara i behov av HEWS då de ansåg sig själva redan ha tillräckligt med kunskap

och erfarenhet om vitala parametrar och kliniska symtom, medan oerfarna sjuksköterskor

rekommenderades att använda screeninginstrument för att identifiera sepsis.

I think it just comes with clinical experience um those who have been exposed to a patient with sepsis they then know

the signs and symptoms where a junior nurse may not know some of the subtle signs of a septic patient, um some of the

junior staff are just fixated on vital signs and early warning tools so looking at that and not looking at the actual picture

of the patient itself and assessing the colour of the patient and rashes and things like that they just look at observations

and that’s all there focused on um so I think it just comes with clinically experience and expose to different cases.

Registered nurse (Harley et al., 2019, s. 110).

I studien av Askim et al. (2017) löpte sjuksköterskorna större risk att glömma att kontrollera

vitala parametrar som andningsfrekvens, systoliskt blodtryck, temperatur och puls hos de

yngsta patienterna som tidigare diagnostiserats med emotionellt instabilt personlighetsstörning

(p =0,12). Även sannolikheten för att gå miste om värden utifrån Glasgow Coma Scale (GCS)

ökade ju äldre patienten var (p =0,013) och fick därmed en högre triage prioritering (p =0,004).

Ingen signifikant skillnad gällande patienternas åldrar påträffades i studien av Gyang et al.

(2015) (p =0,25) eller i studien av Torsvik et al. (2016) (p >0,1).

Sjuksköterskornas kunskaper kring screeninginstrumentet SIRS varierade mellan studierna

(Burney et al., 2012; Rahman, Chan, Zakaria & Jaafar, 2019; Storozuk et al., 2019). När det kom

till kunskap kring SIRS upplevde 72,4 % (n=84) av sjuksköterskorna att de hade medelhög eller

hög kunskap om SIRS och i studien av Storozuk et al. (2019) kunde 95,8 % (n=231) av

sjuksköterskorna identifiera minst två av fem SIRS-kriterier. Lite eller ingen kunskap gällande

SIRS framkom hos 85 % (n=48) av sjuksköterskorna (Burney et al., 2012).

Implementering av ett skriftligt protokoll var ett önskemål bland 89,5 % (n=51) av

sjuksköterskorna (Burney et al., 2012) och vidareutbildning i en sepsisalgoritm över vad som är

viktigt vid identifiering av sepsis var ett önskemål från 52 % (n=30) av sjuksköterskorna (Breen

& Rees, 2018). I studien av Askim et al. (2017) undersöktes vilket screeninginstrument som var

till störst hjälp för sjuksköterskorna vid identifiering av sepsis. Av dessa patienter identifierades

15

15,4 % (n=4) med qSOFA, jämfört med 65,4 % (n=17) som identifierades med SIRS och 61,5 %

(n=16) identifierades med RETTS. I studien av Guidi et al. (2015) testades EWRS med syfte att

förbättra identifieringen av sepsis där 28 % (n=65) av sjuksköterskorna uttryckte att EWRS var

till hjälp vid identifieringen av sepsis. I studien av Tromp et al. (2010) testades ett nytt sepsis

protokoll där sjuksköterskans identifiering av sepsis förbättrades signifikant (p= 0,005). I

samband med implementeringen av sepsis protokollet ökade färdigheterna i att uppskatta

laktatnivåer från 23 % till 80 % och urin- och blododling från 49 % till 67 % bland

sjuksköterskorna. I studien av Gyang et al. (2015) fick sjuksköterskorna testa ett nytt

screeninginstrument på medicinska- och kirurgiska avdelningar där det inte framkom någon

signifikant skillnad gällande screeninginstrumentets noggrannhet mellan avdelningarna (p

=0,12). Sjuksköterskorna upplevde att screeninginstrumentet var till stor hjälp vid

identifieringen av sepsis då en känslighet på 95,5 % påträffades hos screeninginstrumentet. I

studien Tedesco et al. (2017) implementerades en sepsisalgoritm för sjuksköterskorna. Efter att

sjuksköterskorna började använda en sepsisalgoritm minskade mortaliteten med 28 % hos

patienter med sepsis signifikant inom ett år.

Hälso- och sjukvårdsorganisationens betydelse

Sjuksköterskans identifiering av sepsis kunde vara ett tidskrävande moment där ett aktivt

handlande krävdes för att öka patientens chanser för välmående och överlevnad.

I studien av Harley et al. 2019 visade det sig att vid personalbrist behövde sjuksköterskorna

arbeta under hård belastning vilket ledde till korta möten med patienten och att flera

komplicerade arbetsuppgifter behövde utföras samtidigt. Genom korta patientmöten uppstod

misslyckanden i kommunikationen mellan sjuksköterskorna och patienterna vilket resulterade i

svårigheter för identifiering av sepsis. Identifieringen av sepsis lyckades bättre när

sjuksköterskorna hade mer tid för patienterna och menade därför att organisationens val av

arbetsstruktur var en viktig del för att möjliggöra identifiering av sepsis hos patienterna.

Samarbete i arbetsgruppen, jämlikhet och att sjuksköterskan vågade söka hjälp hos de med mer

erfarenhet och hos andra professioner var därför förslag som framkom för att förbättra

möjligheten i att identifiera sepsis (ibid.).

16

Time constraints make nurses not have time to ‘think’ therefore being task orientated and less likely to recognise sepsis-

not engaging your brain as much when you are busy, and task orientated. You write the observations down so all the

boxes are ticked, patient can be moved into next area and so busy between different jobs that you are not actually

thinking about what you are doing. You are not in a space to think as it is so fast. Registered nurse (Harley et al., 2019,

s.109).

Diskussion

Metoddiskussion

För att se över en kvalitativ studies trovärdighet presenterar Polit och Beck (2017, s. 559-560)

begreppen giltighet, tillförlitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet, medan för de

kvantitativa studierna används bland annat begreppen validitet (Polit & Beck, 2017, s. 216-217)

och reliabilitet (Polit & Beck, 2017, s. 303).

Endast artiklar med kvalitativ- och kvantitativ metod inkluderades då inga artiklar av mixad

metod svarade på litteraturöversiktens syfte. Vetenskapliga originalartiklar på svenska eller

engelska inkluderades för att endast inkludera artiklar med språk som gick att behärska

(Östlundh, 2017, s. 77). Ett engelskt-svenskt lexikon användes för att minimera risken för

feltolkningar gällande textens innebörd vilket ökar tillförlitligheten och val av publiceringsår

gjordes för att endast presentera den senaste aktuella forskningen. Alla artiklar som

inkluderades skulle ha ett etiskt godkännande, inget krav på etiskt resonemang ställdes

eftersom att sjuksköterskan vid identifiering av sepsis inte tillhör en sårbar eller utsatt grupp

(Polit & Beck, 2017, s. 748). Artiklarna skulle ha en tydlig metoddel för att öka förståelsen för hur

studiens resultat vuxit fram. Artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod inkluderades

för att få med både kontextbundna artiklar samt artiklar med anspråk på generell giltighet

(Dahlborg Lyckhage, 2017, s. 33-34). Detta styrker litteraturöversiktens tillförlitlighet då ingen

forskning som svarar på syftet förkastades oavsett vilken metod som har använts. Både öppen-,

sluten- och primärvård inkluderades då sjuksköterskan kan komma att behöva identifiera sepsis

inom olika vårdformer. Endast sjuksköterskans perspektiv inkluderades, dock var flera artiklar

17

från akutmottagningar där sjuksköterskorna benämndes som akutsjuksköterskor. Ingenting i

dessa artiklar påvisade att sjuksköterskorna var specialistutbildade, därför inkluderades dessa i

litteraturöversikten. Ingen geografisk avgränsning gjordes eftersom att sepsis anses vara ett

globalt problem enligt World Health Organization (WHO, 2018). En styrka med att ingen

geografisk avgränsning gjordes är att överförbarheten till flera länder ökar medan en svaghet

kan anses vara att vården och sjuksköterskans arbetsuppgifter skiljer sig från andra länder

jämfört med Sverige. Personer under 18 år exkluderades manuellt efter att sökningen hade

gjorts då sökträffen blev bredare utan åldersavgräning. För att öka resultatets överförbarhet

kunde en minskad åldersavgränsning ha gjorts då det framgår att symtomen för äldre och yngre

skiljer sig åt.

De vetenskapliga originalartiklarna söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo vilket är

en styrka då alla relevanta databaser inom omvårdnadsforskning användes (Polit & Beck, 2017,

s. 90). För att systematiskt skanna av det aktuella kunskapsläget utifrån litteraturöversiktens

syfte gjordes en helikoptersökning. Sökorden och avgränsningarna som sedan användes valdes

ut med omsorg utifrån syftet samt inklusion- och exklusionskriterier vilket även Friberg (2017, s.

146-147) bekräftar då en noggrann genomgång av sökord krävs för att täcka in allt som rör

området. Detta resulterade i olika MeSH-termer, Headings, Thesaurus samt fritextord. Flera

sökningar gjordes i de olika databaserna med olika söksträngar där endast de sökningar som

gav flest inkluderade träffar inkluderades. En styrka med de olika söksträngarna var att

dubbletter påvisades ett flertal gånger i de olika databaserna. Bland annat hittades artikeln av

Tromp et al. (2010) i Cinahl och PsycInfo vilket är ett bevis på att oavsett ämnesområde kan alla

databaser vara relevanta att söka i för att ej gå miste om aktuell forskning. Två artiklar hittades

via sekundärsökningar, eftersom att Östlundh (2017, s. 78) anser att en sekundärsökning bör

tillämpas vid all informationssökning.

Genom att arbeta igenom de tre första stegen enskilt och sedan gemensamt utföra

kvalitetsgranskningen gör att litteraturöversiktens reliabilitet ökar. Att använda

granskningsmallen från SBU (2014) kan anses vara en svaghet då den utgår från

patientupplevelser vilket inte stämmer överens med denna litteraturöversikt syfte. Ingen av

frågorna i granskningsmallen riktar sig dock mot patientens upplevelse och därför valdes den

18

att användas till denna litteraturöversikt. Avgränsningarna gällande granskningsfrågorna sattes

för att sortera bort icke relevanta artiklar samt för att kunna acceptera artiklar som inte

tillfredsställde alla punkter. Meningsenheterna och de kondenserade meningsenheterna

bevarades på engelska för att kunna öka tillförlitligheten i språket samt för att minska risken för

missförstånd. När koderna bildades översattes texten till svenska eftersom att

litteraturöversikten skulle skrivas på svenska, vilket kan ses som en svaghet då det engelska

språket kan skilja sig från det svenska språket. Analyserna jämfördes för att se om respektive

analys innehöll samma innehåll, vilket ökar litteraturöversiktens giltighet, därefter

sammanställdes informationen gemensamt. För att stärka validiteten hos de kvantitativa

artiklarna gjordes samma process. Genom att försöka åsidosätta personliga åsikter, fördomar,

förutfattade meningar och egna erfarenheter stärks studiens bekräftelsebarhet.

Resultatdiskussion

Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans identifiering av sepsis hos

patienten och resulterade i tre kategorier som vidare genererade i tre huvudfynd; betydelsen av

erfarenhet och kunskap, innebörden av screeninginstrumenten och försämrad identifiering vid

överbelastning.

Sjuksköterskan har en avgörande roll vid identifiering av sepsis, då det framgår i resultatet att

sjuksköterskan i de flesta fall är den första som möter en patient vid triagering.

Kleinpell, Aitken & Schorr (2013) menar att sjuksköterskans kompetens är nödvändig för

identifiering av sepsis hos patienten. Sjuksköterskan är den som är mest involverad i den

dagliga vården av kritisk sjuka patienter och den som har störst möjlighet att identifiera

riskpatienter samt kunna upptäcka tecken och symtom vid sepsis (ibid.). Enligt Benner

(1984/1993, s. 141-142) är sjuksköterskan som kan uppfatta tidiga varningssignaler ovärderlig

och väl värd att studeras av blivande eller nya sjuksköterskor för att kunna utveckla sina

kunskaper. I en studie av Al Awaisi et al. (2015) upplevde dock flera nyexaminerade

sjuksköterskor att de fick dålig handledning på grund av tidsbrist och att handledarna lärde ut

annorlunda jämfört med vad de lärt sig från sin utbildning. Att vara handledare innebär ett stort

ansvar gentemot den nyutexaminerade sjuksköterskan och det kan även skilja sig mellan teori

19

och praktik. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har självinsikt och ett professionellt

förhållningssätt.

Ett annat fynd som framgår i resultatet var att kunskapsbrist hos sjuksköterskan var en barriär

då ett flertal studier belyser sjuksköterskans svårigheter i att upptäcka symtom och vidta

åtgärder vid identifiering av sepsis hos patienten, vilket styrks av Robson et al. (2007). Det

framgår även i resultatet att sjuksköterskor med liten erfarenhet upplevde svårigheter i att

identifiera sepsis jämfört med de som har lång erfarenhet från yrket. Även vikten av att ha en

intuitiv känsla är av stor betydelse vid identifieringen. Enligt Benner (1984/1993, s. 91) är

sjuksköterskans omsorgsfulla övervakning och tidiga upptäckt av symtom patientens första

skydd mot sepsis. För en oerfaren sjuksköterska behöver det inte vara någon självklarhet att se

eller tänka på tidiga symtom som indikerar på sepsis, till skillnad från den erfarna

sjuksköterskan som utifrån sin kliniska erfarenhet har lärt sig att känna igen symtomen. Detta

bekräftar Benner (1984/1993, s. 25) utifrån sin teori där hon menar att sjuksköterskan utvecklar

sitt expertvetande genom att skaffa sig erfarenhet och att expertsjuksköterskan i ett tidigt stadie

kan känna igen symtom vid sepsis.

Utbildning om sepsis och screeninginstrument är ett behov hos sjuksköterskan oavsett tidigare-

eller ingen klinisk erfarenhet och flera sjuksköterskor utifrån resultatet upplevde en positiv

effekt efter avslutad utbildning om sepsis. Detta bekräftas även i studien av Yousefi, Nahidian

och Sabouhi (2012) som kom fram till att sjuksköterskornas attityder, samt teoretiska- och

praktiska kunskaper förbättrades efter att de genomgått en utbildning om sepsis.

Sjuksköterskornas kunskaper var fortfarande bra tre veckor efter utbildningen vilket indikerar

på stabila effekter av utbildningen och att extra utbildning kan behövas även för redan

legitimerade sjuksköterskor. Enligt Kleinpell och Schorr (2014) bör utbildningen om sepsis som

ges till sjuksköterskor vara lika för alla och kan utföras genom bland annat föreläsningar.

Utbildning kan göra sjuksköterskor mer uppmärksamma på symtom som framträder vid sepsis

vilket kan bidra till tidig identifiering (ibid.). Genom vidareutbildning om sepsis kan

sjuksköterskan utöka sin kunskap och förståelse för vad sepsis är och varför olika

screeninginstrument är av betydelse. Detta bekräftar Benner (1984/1993, s. 37-38) i sin teori och

menar att sjuksköterskan i möte med nya situationer där erfarenhet saknas, så kan den tidigare

20

expertsjuksköterskan hamna på novisens prestationsnivå. Detta kan liknas med användandet av

ett nytt screeninginstrument där alla sjuksköterskor någon gång har varit nybörjare. Om en

erfaren sjuksköterska börjar på en ny avdelning med nya screeninginstrument kan den tidigare

erfarna sjuksköterskan behöva fråga den mindre erfarna om hjälp. Här krävs det åter att

sjuksköterskan har självinsikt om sin egen förmåga i detta fall gällande screeninginstrumentet

och vågar be om hjälp.

I de flesta screeninginstrument tas vitala parametrar som andningsfrekvens, blodtryck, puls,

temperatur, syremättnad och medvetandegrad. Genom att sjuksköterskan kontrollerade vitala

parametrar kunde identifieringen av sepsis hos patienten ske tidigare, vilket bekräftas i flera

studier (Jones, 2017; Kent & Fields, 2012) som nämner att vitala parametrar är en viktig del för

att identifiera sepsis i tid. Vidare menar Jones (2017) att varje sjuksköterska har förmågan att

identifiera sepsis genom att använda sig av vitala parametrar då de utgör en grundläggande del

i bedömningen av patientens tillstånd. Sjuksköterskan bör därför veta varför dessa parametrar

tas och vad de avvikande värdena kan indikera på. Utan kunskap och förståelse av

parametrarnas innebörd försvåras sjuksköterskans identifiering av sepsis.

Screeninginstrumentet NEWS kan med fördel användas i bedömningen av patientens vitala

parametrar då totalvärdet kan indikera sepsis hos patienten (ibid.). Inom svensk hälso- och

sjukvård används NEWS för att sjuksköterskan på ett enklare sätt ska kunna bedöma patientens

vitala parametrar, samt för att bedöma allvarliga tillstånd och se över patientens behov av

övervakning. Sjuksköterskan ska dock ha i åtanke att NEWS är ett hjälpmedel och inget som kan

ersätta den kliniska blicken (National early warning score [NEWS] 2, 2017).

Ett flertal olika screeninginstrument som kan användas av sjuksköterskan för att identifiera

sepsis hos patienten presenteras i litteraturöversiktens resultat, vilket även rekommenderas i

flera studier (Huff, Stephens, Whiteman, Swanson-Biearman, & Mori, 2019; Jones, 2017; Kent &

Fields, 2012; Singer et al., 2016). I resultatet framgår det att oerfarna sjuksköterskor

rekommenderas till att använda screeninginstrument då det visade sig ha svårare att identifiera

sepsis jämfört med sjuksköterskorna som har många års erfarenhet från yrket. Detta kan

diskuteras utifrån Benners (1984/1993, s. 37) teori som nämner att novisen saknar erfarenhet från

de situationer de möter och att det därför är viktigt med regler som kan guida dem genom sitt

21

tillvägagångssätt. Detta skiljer sig från expertsjuksköterskan som inte behöver riktlinjer eller

regler att förlita sig på och inte heller behöver slösa tid på att använda improduktiva redskap för

att lösa en situation (Benner, 1984/1993, s. 45). Att alla sjuksköterskor ej anser sig behöva

använda screeninginstrument för att identifiera sepsis kan bero på deras kliniska erfarenhet och

kunskaper kring sepsis, något som sjuksköterskan utan erfarenhet inte har. Det är därför viktigt

att sjuksköterskor utan erfarenhet får en ordentlig introduktion varför screeninginstrument ska

användas i utförandet av vården. Detta är av stor vikt oavsett om sjuksköterskan är oerfaren

eller erfaren, då det krävs en stabil grund att stå på och för att de ska kunna identifiera sepsis

och minimera onödigt lidande för patienten.

I resultatet framgår det att mer tid för patienten ökar sjuksköterskors förutsättningar för

identifiering av sepsis och personalbrist leder till hög arbetsbelastning och korta patientmöten.

Konsekvensen av detta orsakade brister i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient

vilket ledde till att sepsis inte identifierades i tid. Detta bekräftas i studien av Al Awaisiet al.

(2015) där flera nyexaminerade sjuksköterskor kände av den höga arbetsbelastning och

upplevde att de inte hade tid för att ta hand om alla patienter. De uttryckte även brist på

självförtroende och oroade sig för att begå misstag eller för att orsaka patienten onödigt lidande

på grund av deras begränsade kunskaper och erfarenhet. Benner (1984/1993, s. 132-152)

beskriver att sjuksköterskor som arbetar under hög arbetsbelastning har lite tid för reflektion

vilket bidrar till en begränsning för lärandet. För att sjuksköterskan ska kunna åstadkomma

optimala arbetsprestationer krävs det att hälso- och sjukvårdsorganisationen eftersträvar en viss

struktur som främjar stabiliteten. Ett annat fynd ur resultatet var att genom ett bra samarbete i

arbetsgruppen gynnas möjligheten till identifiering av sepsis hos patienten. Utifrån Benners

(1984/1993, s. 129-130) teori är ett fungerande vårdlag nödvändigt för att kunna utföra optimal

vård för patienten och till gagn för vårdlagets hälsa.

Vidare i resultatet framgår det att modet till att söka hjälp hos andra sjuksköterskor och

professioner var till fördel vid identifieringen av sepsis. Även här bekräftar Benner (1984/1993, s.

123-124) att sjuksköterskan måste kommunicera klart och trovärdigt, samt att sjuksköterskan

måste vara “benhård” och lita på sin egen kompetens i mötet med exempelvis läkaren som kan

tolka en patients tillstånd annorlunda. Om kommunikationen är god mellan sjuksköterskan och

22

andra professioner gynnas samarbetet och blir till en fördel för patienten (ibid.). Att våga fråga

sina kollegor om hjälp behöver inte vara någon självklarhet då känslan för att sakna kunskap

kan uppstå. Som oerfaren eller ny sjuksköterska på en arbetsplats har arbetsmiljön och

jargongen på avdelningen en stor påverkan på huruvida sjuksköterskan vågar fråga om hjälp

eller inte. Det är inte heller en självklarhet som oerfaren eller ny sjuksköterska att våga fråga

läkaren om hjälp då det ofta påvisas en viss hierarki inom sjukvården. Detta kan påverka

kommunikationen på arbetsplatsen så väl som samarbetet, vilket i slutändan kan försvåra

sjuksköterskans identifiering av sepsis hos patienten. Detta bekräftas även av flera

nyexaminerade sjuksköterskor som upplevde sig vara underordnad läkarna och andra

professioner samt att läkarna inte behandlade dem professionellt vilket blev till en barriär för

kommunikationen (Al Awaisiet al., 2015).

Slutsats

Sepsis kan vara ett livshotande tillstånd som vid försenad eller utebliven identifiering innebär

hög mortalitet. Att en sjuksköterska behöver underhålla sin teoretiska och praktiska kunskaper

tyder på att sjuksköterskan aldrig blir fullärd oavsett erfarenhet. Genom mer inriktad utbildning

om sepsis och screeninginstrument kan identifieringen av sepsis effektiviseras. Ett exempel är

att ge sjuksköterskor regelbunden utbildning liknande den som ges vid hjärt- och lungräddning

(HLR), för att underhålla kunskaperna samt för att hålla dem uppdaterade om ny

evidensbaserad vård. Hälso- och sjukvårdsorganisationen bär ett ansvar för att den

yrkesutövande sjuksköterskan ska kunna lyckas i sitt arbete kring identifieringen av sepsis och

det gäller att se över sjuksköterskornas arbetsförhållanden. Det krävs även att hälso- och

sjukvårdsorganisationen har tydliga riktlinjer för hur identifiering av sepsis ska utföras. För att

få en bredare förståelse för identifieringens svårigheter och utmaningar behövs mer kvalitativ

forskning gällande sjuksköterskans upplevelser och attityder. Genom ytterligare forskning kan

sjuksköterskans identifiering ske tidigare och onödigt lidande för patienten minska.

23

Referenser

*= Artiklar som inkluderats i litteraturöversiktens resultat.

Al Awaisi, H., Cooke, H., & Pryjmachuk, S. (2015). The experiences of newly graduated

nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman–A case study.

International journal of nursing studies, 52(11), 1723-1734.

doi:10.1016/j.ijnurstu.2015.06.009

Andersson, M., Brink, M., Cronqvist, J., Furebring, M., Gille- Johnson, P., Gårdlund, B., …

Vikerfors, T. (2015). Vårdprogram Svår sepsis och septisk chock: Tidig identifiering och

initial handläggning. Hämtad 6 mars, 2020, https://infektion.net/wp-content/uploads/

2017/05/final_svar-sepsis-och-septisk-chock-151103.pdf

Andreassen, G. T., Fjellet A. L., Hægeland, A., Wilhelmsen, I.-L., & Stubberud, D.-G. (2011).

Omvårdnad vid infektionssjukdomar. I H. Almås., D. -G. Stubberud & R. Grønseth

(Red.), Klinisk omvårdnad 1 (s. 59-103). Stockholm: Liber.

*Askim, Å., Moser, F., Gustad, L. T., Stene, H., Gundersen, M., Åsvold, B. O., ... Solligård, E.

(2017). Poor performance of quick-SOFA (qSOFA) score in predicting severe sepsis and

mortality–a prospective study of patients admitted with infection to the emergency

department. Scandinavian journal of trauma, resuscitation and emergency medicine, 25(1), 56.

doi:10.1186/s13049-017-0399-4

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Benner, P. (1993). Från novis till expert: mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. (T.

Grundberg, övers.) Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 1984).

*Bigham, B. L., Chan, T., Skitch, S., & Fox-Robichaud, A. (2019). Attitudes of emergency

department physicians and nurses toward implementation of an early warning score to

identify critically ill patients: qualitative explanations for failed implementation.

Canadian Journal of Emergency Medicine, 21(2), 269-273. doi:10.1017/cem.2018.392

*Bohm, K., Kurland, L., Bartholdson, S., & Castrèn, M. (2015). Descriptions and presentations of

sepsis–A qualitative content analysis of emergency calls. International emergency nursing,

23(4), 294-298. doi:10.1016/j.ienj.2015.04.003

*Breen, S. J., & Rees, S. (2018). Barriers to implementing the sepsis six guidelines in an acute

hospital setting. British Journal of Nursing, 27(9). 473-478. doi:10.12968/bjon.2018.27.9.473

*Burney, M., Underwood, J., McEvoy, S., Nelson, G., Dzierba, A., Kauari, V., & Chong, D.

(2012). Early detection and treatment of severe sepsis in the emergency department:

identifying barriers to implementation of a protocol-based approach. Journal of Emergency

Nursing, 38(6), 512-517. doi:10.1016/j.jen.2011.08.011

24

Carter, E. J., Greendyke, W. G., Furuya, E. Y., Srinivasan, A., Shelley, A. N., Bothra, A., …

Larson, E. L. (2018). Exploring the nurses’ role in antibiotic stewardship: a multisite

qualitative study of nurses and infection preventionists. American journal of infection

control, 46(1), 492-497. doi:10.1016/j.ajic.2017.12.016

Dahlborg Lyckhage, E. (2017). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F

Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.

25-35). Lund: Studentlitteratur.

Dellinger, R. P., Levy, M. M., Rhodes, A., Annane, D., Gerlach, H., Opal, S. M., ... & Osborn,

T. M. (2013). Surviving Sepsis Campaign: international guidelines for management of

severe sepsis and septic shock, 2012. Intensive care medicine, 39(2), 165-228.

doi:10.1007/s00134-012-2769-8

*Drahnak, D. M., Hravnak, M., Ren, D., Haines, A. J., & Tuite, P. (2016). Scripting nurse

communication to improve sepsis care. Medsurg Nursing, 25(4), 233-239. Hämtad från

databasen Cinahl.

Ericson, E., & Ericson, T. (2015). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.

Finnström, B. (2015) Den professionella sjuksköterskan i dagens vård. E. Dahlborg

(Red.), Att bli sjuksköterska: en introduktion till yrke och ämne. (s. 59-84). Lund:

Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F Friberg (Red.), Dags för uppsats:

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141-152). Lund: Studentlitteratur.

Funk, D. J., Parrillo, J. E., & Kumar, A. (2009). Sepsis and septic shock: a history. Critical care

clinics, 25(1), 83-101. doi:10.1016/j.ccc.2008.12.003

Geroulanos, S., & Douka, E. T. (2006). Historical perspective of the word “sepsis”. Intensive

care medicine, 32(12), 2077. doi:10.1007/s00134-006-0392-2

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today,

24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

*Guidi, J. L., Clark, K., Upton, M. T., Faust, H., Umscheid, C. A., Lane-Fall, M. B., ... Tait,

G. (2015). Clinician perception of the effectiveness of an automated early warning

and response system for sepsis in an academic medical center. Annals of the American

Thoracic Society, 12(10), 1514-1519. doi:10.1513/AnnalsATS.201503-129OC

*Gyang, E., Shieh, L., Forsey, L., & Maggio, P. (2015). A nurse‐driven screening tool for the

early identification of sepsis in an intermediate care unit setting. Journal of hospital

medicine, 10(2), 97-103. doi:10.1002/jhm.2291

25

*Harley, A., Johnston, A. N. B., Denny, K. J., Keijzers, G., Crilly, J., & Massey, D. (2019).

Emergency nurses’ knowledge and understanding of their role in recognising and

responding to patients with sepsis: A qualitative study. International emergency

nursing, 43, 106-112. doi:10.1016/j.ienj.2019.01.005

Huff, S., Stephens, K., Whiteman, K., Swanson-Biearman, B., & Mori, C. (2019).

Implementation of a Vital Sign Alert System to Improve Outcomes. Journal of nursing

care quality, 34(4), 346-351. doi:10.1097/NCQ.0000000000000384

Jakimowicz, S., Stirling, C., & Duddle, M. (2015). An investigation of factors that impact

patients’ subjective experience of nurse‐led clinics: a qualitative systematic review.

Journal of clinical nursing, 24(1-2), 19-33. doi:10.1111/jocn.12676

Jones, J. (2017). Managing sepsis effectively with national early warning scores and screening

tools. British journal of community nursing, 22(6), 278-281. Hämtad från databasen

Cinahl.

Kent, N., & Fields, W. (2012). Early recognition of sepsis in the emergency department: an

evidence-based project. Journal of Emergency Nursing, 38(2), 139-143.

doi:10.1016/j.jen.2010.07.022

Kleinpell, R., Aitken, L., & Schorr, C. A. (2013). Implications of the new international sepsis

guidelines for nursing care. American Journal of Critical Care, 22(3), 212-222.

doi:10.4037/ajcc2013158

Kleinpell, R., & Schorr, C. A. (2014). Targeting sepsis as a performance improvement metric:

role of the nurse. AACN advanced critical care, 25(2), 179-186.

doi:10.1097/NCI.0000000000000015

Ladha, E., House-Kokan, M., & Gillespie, M. (2019). The ABCCs of sepsis: A framework for

understanding the pathophysiology of sepsis. Canadian Journal of Critical Care

Nursing, 30(4). 12-21. Hämtad från databasen Cinahl.

Lee, C. C., Chen, S. Y., Chang, I. J., Chen, S. C., & Wu, S. C. (2007). Comparison of clinical

manifestations and outcome of community-acquired bloodstream infections among

the oldest old, elderly, and adult patients. Medicine, 86(3), 138-144.

doi:10.1097/MD.0b013e31806a754c

Liu, Z., Mahale, P., & Engels, E. A. (2018). Sepsis and risk of cancer among eldery adults in

the United States. Clinical Infection Diseases, 68(5), 717-24. doi:10.1093/cid/ciy530

National Early Warning Score [NEWS] 2. (2017). National early warning score [NEWS] 2.

Hämtad 11 mars, 2020, från Royal College of Physicians, https://www.rcplondon.

ac.uk/projects/outputs/national-early-warning-score-news-2

26

Obminska, M. (2018). Ökad upplysning om sepsis. Hämtad 22 januari, 2020, från Sveriges

Riksdag, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/okad-

upplysning- om-sepsis_H6021674

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing Research: Generating and assessing evidence for

nursing practice (10th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

*Rahman, N. I. A., Chan, C. M., Zakaria, M. I., & Jaafar, M. J. (2019). Knowledge and attitude

towards identification of systemic inflammatory response syndrome (SIRS) and

sepsis among emergency personnel in tertiary teaching hospital. Australasian

emergency care, 22(1), 13-21. doi:10.1016/j.auec.2018.11.002

Robson, W., Beavis, S., & Spittle, N. (2007). An audit of ward nurses’ knowledge of sepsis.

Nursing in Critical Care, 12(2), 86-92. doi:10.1111/j.1478-5153.2007.00210.x

Rudd, K. E., Johnson, S. C., Agesa, K. M., Shackelford, K. A., Tsoi, D., Kievlan, D. R., ... &

Fleischmann-Struzek, C. (2020). Global, regional, and national sepsis incidence and

mortality, 1990–2017: analysis for the Global Burden of Disease Study. The Lancet,

395(10219), 200-211. doi:10.1016/S0140-6736(19)32989-7

Singer, M., Deutschman, C. S., Seymour, C. W., Shankar-Hari, M., Annane, D., Bauer, M., …

Hotchkiss, R. S. (2016). The third international consensus definitions for sepsis and

septic shock (Sepsis-3). Jama, 315(8), 801-810. doi:10.1001/jama.2016.0287

Socialstyrelsen. (2019). Allvarliga skador och vårdskador: Fördjupad analys av skador och

vårdskador i somatisk vård av vuxna vid akutsjukhus. u.o. Från https://www.

socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ ovrigt/

2019-4-3.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Bedömning av en studies

relevans. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social

utvärdering. Från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_

kapitel05.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Metodbok. Kvalitativ

forskningsmetodik. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social

utvärdering. Från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_

forskningsmetodik.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Utvärdering av metoder i

hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten (3. uppl.). Stockholm: Statens

beredning för medicinsk och social utvärdering. Från https://www.sbu.se/

globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf

*Storozuk, S. A., MacLeod, M. L., Freeman, S., & Banner, D. (2019). A survey of sepsis

knowledge among Canadian emergency department registered nurses. Australasian

emergency care, 22(2), 119-125. doi:10.1016/j.auec.2019.01.007

27

*Tedesco, E. R., Whiteman, K., Heuston, M., Swanson-Biearman, B., & Stephens, K. (2017).

Interprofessional collaboration to improve sepsis care and survival within a tertiary

care emergency department. Journal of emergency nursing, 43(6), 532-538.

doi:10.1016/j.jen.2017.04.014

*Torsvik, M., Gustad, L. T., Mehl, A., Bangstad, I. L., Vinje, L. J., Damås, J. K., & Solligård, E.

(2016). Early identification of sepsis in hospital inpatients by ward nurses increases

30-day survival. Critical care, 20(244), doi:10.1186/s13054-016-1423-1

*Tromp, M., Hulscher, M., Bleeker-Rovers, C. P., Peters, L., van den Berg, D. T., Borm, G. F.,

... & Pickkers, P. (2010). The role of nurses in the recognition and treatment of

patients with sepsis in the emergency department: a prospective before-and-after

intervention study. International journal of nursing studies, 47(12), 1464-1473.

doi:10.1016/j.ijnurstu.2010.04.007

Umberger, R. A., & Thomas, S. P. (2019). Survivor But Not Fully Recovered: The Lived

Experience After 1 Year of Surviving Sepsis. Dimensions of Critical Care Nursing, 38(6),

317-327. doi:10.1097/DCC.0000000000000381

Van den Hengel, L. C., Visseren, T., Meima-Cramer, P. E., Rood, P. P. M., & Schuit, S. C. E.

(2016). Knowledge about systemic inflammatory response syndrome and sepsis: a

survey among Dutch emergency department nurses. International journal of emergency

medicine, 9(19), doi:10.1186/s12245-016-0119-2

Wineberg, D., Moore, R., & Kruger, D. (2020). Procalcitonin and bacterial sepsis in burn

patients in South Africa. Journal of surgical research, 246(1), 490-498.

doi:10.1016/j.jss.2019.09.040

World Health Organization. (2018). Sepsis. Hämtad 20 februari, 2020, från World Health

Organization, https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/sepsis

Yousefi, H., Nahidian, M., & Sabouhi, F. (2012). Reviewing the effects of an educational

program about sepsis care on knowledge, attitude, and practice of nurses in intensive

care units. Iranian journal of nursing and midwifery research, 17(2), 91-95. Hamtad fran

databasen Cinahl.

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F Friberg (Red.), Dags för uppsats:

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59-82). Lund: Studentlitteratur.

28

Bilagor

Bilaga 1

qSOFA: Quick Sepsis- Related Organ Failure Assessment

Andningsfrekvens ≥ 22/min

Systoliskt blodtryck < 100 mmHg

Glasgow Coma Scale

≤ 14

SIRS: Systemic Inflammatory Response Syndrome

Andningsfrekvens >20/miunt eller PaCo2 <４ kPa

Puls > 90/minut

Kroppstemperatur > 38° eller < 36°

Antal leukocyter (LPK) > 12 x 10⁹ /l eller <4 x 10⁹/ eller > 10 procent omogna former.

HEWS: Hamilton Early Warning Score

3 2 1 0 1 2 3

Andningsfrekvens <8 8-13 14-20 21-30 >30

Saturation <85 85-91 >92

Fått syrgas Rumsluft ≤ 5L/min eller

≤ 50% på

mask

> 5 L/min

eller > 50% på mask

Puls <40 41-50 50-100 101-110 111-130 >130

Systoliskt

blodtryck

<70 71-90

91-170 171-200 >200

Neurologisk status

CAM positiv

Alert Voice Pain Unresponsive

Temperatur

<35 35,1-36,4 36,5-38 38,1-39 >39,1

Neurologisk status är baserad på CAM, Confusion Assessment Method Tool och AVPU A: Alert, C: Confusion (nytillkommen eller förvärrad

förvirring), V: Voice (reagerar med ögonöppning, tal eller rörelse vid tilltal/kraftiga tillrop, P: Pain (reagerar vis smärtstimulering), U:

Unresponsive (reagerar ej vid tilltal/smärtstimulering). Assessment with outlines the patient´s responsiveness to stimuli.

29

RETTS: Rapid Emergency Triage and Treatment System

Prioritering Röd Orange Gul Grön

A: Luftväg Ofri luftväg eller stridor

B: Andningsfrekvens

och syresättning

SpO2 < 90% med syrgas

AF > 30/min eller <

8/min

SpO2 < 90% utan syrgas

AF > 25/min

SpO2 90-95% utan

syrgas

SpO2 > 95% utan O2

AF 8-25

C: Puls och blodtryck RR > 130 ORR > 150

SBT < 90 mmHg

Puls > 120 eller < 40 Puls > 110 eller < 50 Puls 50-110

D: RLS eller GCS Medvetslös

RLS > 3

GCS < 8 Pågående krampanfall

Somnolent

RLS: 2-3

GCS 8-12

Akut oklar Alert

E: Temp Temp >41 eller < 35 Temp > 38,5 Temp 35.38,5

ESS Röd ESS Orange ESS Gul ESS Grön ESS

EWRS: Early Warning Response System

3 2 1 0 1 2 3

Andningsfrekvens ≤ 8 9-20 21-30 31-35 ≥ 36

Saturation < 85 85-89 90-92 ≥ 93 -

Puls ≤ 29 30-39 40-49 50-99 100-109 110-129 ≥ 130

Blodtryck ≤ 69 70-79 80-99 100-199 ≥ 200

AVPU resultat Alert Voice Pain None

Temperatur ≤ 33,9 34-34,9 35,0-35,9 36,0-37,9 38,0-38,9 ≥ 39,0

AVPU: A: Alert, C: Confusion (nytillkommen eller förvärrad förvirring), V: Voice (reagerar med ögonöppning, tal eller rörelse vid tilltal/kraftiga

tillrop, P: Pain (reagerar vis smärtstimulering), U: Unresponsive (reagerar ej vid tilltal/smärtstimulering)

30

NEWS: National Early Warning Score

Fysiologiska

parametrar

3 2 1 0 1 2 3

Andningsfrekvens ≤ 8 9-11 12-20 21-24 ≥ 25

Saturation I ≤ 91 92-92 94-95 ≥ 96

Saturation II

(används på

läkarordination*)

≤ 83 8-84 86-87 88-92 93-93 med syrgas

95-96 med syrgas

≥ 97

med syrgas

Tillförd syrgas Ja Nej

Puls** ≤ 40 41-50 51-90 91-110 111-130 ≥ 131

Systoliskt blodtryck ≤ 90 91-100 101-110 111-219 ≥ 220

Medvetandegrad*** Alert CVPU

Temperatur ≤ 35,0 35,1-36,0 36,1-38,0 38,1-39,0 ≥ 39,1

* Syremättnad 2 används endast efter läkarordination vid låg habituell syremättnad, t.ex. vid KOL.

** Om hjärtfrekvens mäts skall detta användas istället för pulsfrekvens i denna parameter.

*** Medvetandegrad: AVPU. A: Alert, C: Confusion (nytillkommen eller förvärrad förvirring), V: Voice (reagerar med ögonöppning, tal eller

rörelse vid tilltal/kraftiga tillrop, P: Pain (reagerar vis smärtstimulering), U: Unresponsive (reagerar ej vid tilltal/smärtstimulering).

31

Bilaga 2

Granskningsmall för kvalitativa respektive kvantitativa studier

Titel:

Författare:

Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?

Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är den i så fall beskriven?

Vad är syftet? Är det klart formulerat?

Hur är metoden beskriven?

Hur har urvalet gjorts? (t.ex. antal personer, ålder, inklusions- respektive exklusionskriterier)?

Hur har data analyserats? Vilka statistiska metoder används? Var dessa adekvata?

Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? I så fall hur?

Vad visar resultatet?

Vilka argument förs fram?

Förs det några etiska resonemang?

Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall, till exempel vad gäller generaliserbarhet?

Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, till exempel omvårdnadsvetenskapliga antaganden?

32

Bilaga 3

Översikt av inkluderade artiklar

Författare

Årtal

Land

Studiens

syfte

Typ av studie Deltagare

(bortfall)

Datainsamling

Analys

Huvudresultat Kvalitet

Askim et.

al. (2017)

Norge

Att utvärdera det

kliniska

instrumentet qSOFA som

screening-

instrument och jämföra det med

RETTS och

SIRS för att identifiera

patienter med

sepsis som besöker akut-

mottagningen.

Kvantitativ

metod.

Observations

kohort studie.

1535 patienter

(30)

Prospektiv

datainsamling.

Stata version

13. (Stata Corp

LP, College Station, Texas).

Totalt gjordes 1505 st

screeningar av

sjuksköterskan. qSOFA hade en sämre känslighet

för att identifiera patienter

med sepsis än RETTS och SIRS.

Hög

Bigham et.

al. (2019) Kanada

Att belysa

sjuksköterskors och läkares

uppfattning med

Hamilton Early Warning Score

(HEWS) i

kombination med den

kanadensiska

Triage Acuity Scale.

Kvalitativ

metod.

Semistrukturerad

e intervjuer.

12 sjuksköterskor

(0)

Datainsamling

via inspelade intervjuer.

Constructivist grounded

theory

reviewing.

Ingen av deltagarna gillade

HEWS då de upplevde att det inte var till någon hjälp

vid identifiering av sepsis.

Hög

Bohm et al.

(2015)

Sverige

Att undersöka

beskrivningen av

sepsis som användes under

kommunikationen mellan

sjuksköterskan

och mottagaren på SOS-alarm

Kvalitativ

metod.

Deskriptiv

design.

15 sjuksköterskor

(0)

Datainsamling

via inspelade

telefonsamtal.

Sepsis beskrevs genom

fysiska symtom, patientens

beteende och patientens förmåga att kommunicera.

Hög

Breen &

Rees (2018)

Storbritanni

en

Att identifiera de

upplevda

barriärerna vid

implementeringe

n av Sepsis Six

på sjukhus av sjuksköterskor

och läkare.

Kvantitativ

metod.

Tvärsnittsstudie.

200 sjuksköterskor

(142)

Datainsamling

via

frågeformulär

innehållande 25

st stängda

frågor.

Statistical

Package for Social Sciences

(SPSS), version

21. Kodning. Fisher’s exact

test.

Sjuksköterskor ansåg att

barriärer för upptäckt och

behandling av sepsis

berodde på kunskapsbrist

hos sjukvårdspersonalen,

brist på sjuksköterskor och fördröjning i deras

omvårdnadsarbete.

Sjuksköterskorna gav förslag på mer utbildning

och (57 %) av

sjuksköterskorna behövde förbättra sina praktiska

färdigheter kring

omvårdnaden av sepsis.

Medel

33

Burney et.

al. (2012) USA

Att ta reda på

sjuksköterskors och läkares

kunskaper,

attityder och beteende

angående

upptäckt och behandling vid

svår sepsis.

Kvantitativ

metod.

Tvärsnittsstudie.

101 sjuksköterskor

(0)

Datainsamling

via enkäter online.

PASW/SPSS version 18.0.

Överbeläggningar och

bördan att ta hand om för många patienter samtidigt

ansågs vara barriärer.

Sjuksköterskorna trodde att sepsis protokoll skulle

hjälpa dem i handhavande

av patienter med sepsis.

Hög

Drahnak et.

al. (2016) USA

Att förbättra

sjukvården kring sepsis genom att

tillämpa en

utbildning för sjuksköterskor

där de använder

journaler samt sepsis

screenings- och

dokumentations-verktyg.

Kvantitativ

metod.

Före- och efter

interventionsstudie.

680 sjuksköterskor

(1)

Datainsamling

via enkäter.

Analys via

Statistical Analysis

System (SAS)

Version 9.3

Sjuksköterskorna upplevde

att de hade mer kunskap om sepsis efter utförd

utbildning.

Hög

Guidi et. al.

(2015) USA

Att undersöka

vårdpersonalens uppfattning av

Electronic early

warning and response system

(EWRS) for

sepsis.

Kvantitativ

metod.

Prospektiv

observationsstudie.

494 sjuksköterskor

(262)

Datainsamling

via frågeformulär

innehållande 16

st punkter.

Samlad data

behandlades via Research

Electronic Data

Capture och

analyserades

utifrån olika

kategorier eller likert-skalor.

Majoriteten av

sjuksköterskorna kände sig trygga i att använda EWRS.

⅓ klassificerade

varningssystemet som hjälpsamt och att det

förbättrade omvårdnaden

av patienten.

Sjuksköterskans

omvårdnad av patienten

förändrades med 56 %

utifrån utlöst larm och 35

% övervakade patienten mer vaksamt. 28 % av

sjuksköterskorna beskrev

larmet som positivt i upptäckten av sepsis.

Medel

Gyang et al.

(2015)

USA

Att undersöka

utförandet av ett

screening- instrument av

sjuksköterskor.

Kvantitativ

metod.

Observationsstu

die

245 patienter

(0)

Datainsamling

via insamling

av screenings- formulären.

Analys via SAS 9.3.

Ingen signifikant skillnad

påvisades gällande

screeninginstrumentets noggrannhet mellan

medicinska de medicinska

och kirurgiska avdelningarna.

Hög

Harley et.

al. (2019)

Australien

Att undersökte

akutvårds-

sjuksköterskors erfarenheter och

uppfattningar

kring att känna igen och svara på

patienter med

sepsis och deras medvetenhet om

sepsis screening

och prognostiska verktyg.

Kvalitativ

metod.

Semi-

strukturerade

intervjuer.

14 sjuksköterskor

(5)

Datainsamling

via individuella

intervjuer.

Graneheim &

Lundmans (2004)

kvalitativ

innehållsanalys.

Sex viktiga teman

identifierades;

1. Organisationens bidrag. 2. Uppskattning av

kunskap.

3. Förhandsbedömning av klinisk brådskande.

4. Uppskattning av vikten

av personalövervakning. 5. Medvetenhet om

betydelsen av personal

upplevelsen. 6. Medvetenhet om behovet

av att söka råd.

Hög

34

Rahman et.

al. (2019) Malaysia

Att utvärdera

akutvårds- personalens

kunskaper och

attityder när det gäller

identifiering och

hantering av SIRS och sepsis

på ett

undervisnings- sjukhus.

Kvantitativ

metod.

Tvärsnittsstudie.

118 sjuksköterskor

(2)

Datainsamling

via frågeformulär

med två

sektioner, A & B.

Statistical Package for

Social Sciences

for Windows (SPSS) Version

22.

Överlag hade

sjuksköterskorna måttliga kunskaper inom flera

viktiga områden för SIRS

och identifiering av sepsis

Hög

Storozuk et.

al. (2019) Kanada

Att bedöma

akutsjuksköterskors kunskaper

om sepsis och ta

reda på deras perspektiv på att

ta hand om

patienter med sepsis.

Kvantitativ

metod.

Deskriptiv

tvärsnittsstudie.

312 sjuksköterskor

(71)

Datainsamling

via ett frågeformulär

online.

Statistical

Package for

Social Sciences for Windows

(SPSS Version

23.0).

Sjuksköterskorna var bättre

på att identifiera högrisk- egenskaper för sepsis

medan majoriteten av

sjuksköterskorna inte kände till de olika variablerna i

SIRS som är förknippad

med sepsis.

Hög

Tedesco et

al. (2017)

USA

Att minska

sepsisrelaterad

mortalitet genom utbildning och

genom att

implementera en sepsis- algoritm.

Kvantitativ

metod.

Evidensbaserad

interventionsstud

ie

55 sjuksköterskor

(0)

Datainsamling

genom

sammanställning av sepsis-

algoritmerna.

Analys via

SPSS Statistics

version 20.

Sjuksköterskornas kunskap

om sepsis ökade efter

utbildningen.

Medel

Torsvik et al. (2016)

Norge

Att undersöka om

implementeringe

n av ett sepsis- protokoll och

utbildning kunde

förbättra identifieringen

av sepsis.

Kvantitativ metod.

Interventionsstudie.

900 patienter (19)

Datainsamling via

journalhandling

ar.

Analys via

STATA SE/13.1 12

En förbättring skedde efter utbildningen gällande

sjuksköterskans iakttagelser

hos patientens vitala parametrar.

Hög

Tromp et.

al. (2010) Nederländer

na

Att fastställa

effekterna av ett mångfacetterat

program genom

ett sepsis-protokoll med

tillhörande

screening instrument för

återkoppling av

träning och utförande av

sjuksköterskor.

Kvantitativ

metod.

Prospektiv

design.

825 sjuksköterskor

(0)

Datainsamling

via journalhandling

ar.

Analys via

deskriptiv

statistik och logaritm länk

samt Bernoulli

distribution.

Genom att sjuksköterskan

deltog i programmet så ökade upptäckten av tidig

identifiering av sepsis.

Hög

35

Bilaga 4

Analysmodell enligt Graneheim & Lundman (2004)

Meningsenhet Kondenserad

meningsenhet

Kod Subkategori Kategori

In their interviews,

participants spoke of how important senior

staff were in assisting to

recognize and respond to the patient with sepsis.

Senior staff are important when

recognize and respond to

sepsis.

Vikten av erfaren personal.

Erfarenhet.

Kunskap.

Failure to appreciate

urgency was intimately

linked to inability to rapidly escalate care

because of the time-poor senior medical and

nursing staff working in

an ED; a phenomenon exacerbated by high

patient volume and

acuity.

Failure to appreciate

urgency and inability to rapidly escalate care

were linked together with the time-poor and

the staff.

Tidskrävande

identifiering.

Hög arbetsbelastning.

Hälso- och

sjukvårdsorganisationen.