Upload
others
View
2
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Norrtälje 060308
Vad vi talar om när vi talar om informationskompetens
”…the nature of information literacy is elusive or difficult to capture.”
Bruce, Christine (1997) The relational approach: a new model for information literacy. The New Review of Information and Library Research. Vol. 3. 1-22,
Norrtälje 060308
Dagens agenda• Från bibliotekskunskap till informationskompetens.• Ett vidgat perspektiv.• Forskning och praktik.• Definitioner och förhållningssätt.• Utbildning och undervisning.
– Några exempel.• Pedagogiska metoder för IK.• Istället för att tala om IK, så kan vi…
Norrtälje 060308
Från bibliotekskunskap till informationskompetens (1)
Informationskompetens (information literacy)
“bibliotekskunskap” (bibliographic instruction)(user education)
Norrtälje 060308
Från bibliotekskunskap till informationskompetens
“A more holistic view of information seeking and use is needed incorporating the interaction of thinking, acting and feeling as users actually experience the process”.(Carol C. Kuhlthau)
Det bibliografiska paradigmet
Norrtälje 060308
Faktorer som spelat roll
• Mer information• PBL (pedagogik)• Livslångt lärande (utbildningspolitik)• Internet (informationsteknik)• Knappare ekonomiska omständigheter
(fler studenter, färre lärare = fler studenter i biblioteket)
Norrtälje 060308
Lärande
”Ett lärande som leder till kvalitativ förändring i studenternas kunskapsbildning, och som är beroende av deras olika förhållningssätt, är i större utsträckning kopplat till utvecklingen av deras akademiska färdigheter än ett lärande vars mål enbart är reproduktion av kunskap.”
Anderberg, Elsie. (2004) Lärprocessens didaktik i ljuset av någraerfarenheter från pedagogiskt förnyelsearbete i högre utbildning. Pedagogiska institutionen, Lunds universitet. s.5
Jämför med: (2000) Den fjärde basfärdigheten: sju röster om lärande,värderingar och Internet. Isaksson, C. (red.) KK-stiftelsen. URL:http://www.kks.se/upload/publikationsfiler/den_fjarde_basfardigheten_2000_publ.pdf
Norrtälje 060308
En utgångspunkt
Ways of understanding teaching:
• Teaching is about transmitting knowledge from academic staff to students.
• …is about managing student activity.• …is about making it possible for students to learn
subject matter.
Ramsden, P. (2003) 2.ed. Learning to teach in higher education. Londo : RoutledgeFalmer. s.17-18.
Norrtälje 060308
Lägesbeskrivning 1(2)
• Informationskompetens – ett omskrivet fenomen.• Huvudsakligen omskrivet i anslutning till högre
(formell) utbildning.• Ofta skrivs det om informationskompetens
genom att en informationskompetent studentbeskrivs.
• Ofta beskriven utifrån ett behavioristiskt perspektiv i punktvis uppställda listor.
Norrtälje 060308
Lägesbeskrivning 2(2)
• Den mest kända listan kröns med konstaterandet:
”…information literate people are those who have learnedhow to learn.”
ALA: Presidential Committee onInformation Literacy:Final Report, 1989
Norrtälje 060308
Att se informationskompetens som något intimt förknippat med lärande stärker kopplingen till formell utbildning.
Norrtälje 060308
Ett vidgat perspektiv…
…finner att informationskompetens spelar roll även i andra sammanhang, exempelvis:
– I det informella lärandet– På arbetsplatser– I vardagslivet
Norrtälje 060308
Indikationer
Organisation, profession och metoder – teori och praktik i sex utvecklingsprojekt. Delrapport 2. (2005). Eliasson, A. et al. BHS
http://www.hb.se/bhs/vuxbib/Delrapport2.pdf
Jannert, H. (2001) Studiebibliotekarie – tankar och idéer om en ny yrkesroll. Framsteget, Nr.1http://www.bibl.vgregion.se/upload/Regionbibliotek/Framsteget/Framsteget-1.pdf
Skov, A. (2004). Information literacy and the role of public libraries. SPLQ. 37(3) http://www.splq.info/issues/vol37_3/02.htm
Hansson, J. (2005). Det lokala folkbiblioteket: förändringar under hundra år. Linköping : Mimer
Se här särskilt kapitlet: ”Folkbibliotekens slut – utbildningsbibliotekens ankomst?” (s.36-42)
Norrtälje 060308
Ett vidgat perspektiv…
…kräver att man diskuterar, och problematiserar, vad det är vi talar om när vi talar om informationskompetens!
Dominerande synsätt, och alternativ…
Norrtälje 060308
”…the prevailing librarian-centric views of information literacy /---/ limited to information skills, information seeking and information behaviour. It was decontextualised and generic. In exploration of the information literacydiscource, it became clear that information literacy education was indeed primarily based on the practice of librarians rather than in the experiences of students.” (Lupton, 2004, 9)
Norrtälje 060308
Ett alternativ
”The relational model”, utvecklad av Bruce, som kommenterar den så här:
”…a change from describing information literacyin terms of atributes (skills, knowledge and attitudes) to describing it in terms of varyingconceptions of experiences which are defined in terms of relations between people and aspects of the world. (Bruce, 1997, 16)
Norrtälje 060308
Relational model
• Utvecklad utifrån forskning med en fenomenografisk ansats som syftar till att blottlägga skillnader i hur ett fenomen uppfattas, förstås och erfars. Fyra betydelsefulla bidrag:
• Bruce (1997) ”Higher educators”• Limberg (1998) Gymnasieelever• Lupton (2004) Universitetsstudenter• Webber, Johnston, UK academics
Boon (2002-05)
Norrtälje 060308
Iakttagelser
• Det finns en diskrepans mellan praktik och teori.
• Utifrån den relationella modellen är det svårt att slå fast en definitiv definition av IK.
• Den relationella modellen (och Bruce och Limberg, ö.h.t) har emellertid haft stort genomslag bland bibliotekarier.
Norrtälje 060308
Carey’s IL continuum (1998)
Ur: Johnston & Webber (2003) Informationliteracy in higher education: a review and casestudy. Studies in higher education. 28(3), 335-52
Bibliotekens olika roller
Bibliotekarien som:Undervisare
PedagogKursutformare
Rådgivare
Bibliotekariensservicefunktion
Fritt från Boon, Johnston & Webber (2005) PP-Presentation i Skövde, 31 mars
Kunden har alltid rättUttalad servicefunktion; ”inga konstigheter”Behöver rättfärdiga sin existens; jämföra
och visa hur bra arbete som utförs.
Komma med expertråd.Negativ och positiv feedback.Professionell kunskap som ställerkrav på respekt.
s p ä n n i n g s f ä l t
Norrtälje 060308
Förhållningssätt till IK
• Texten i de följande fyra bilderna är hämtad från en presentation skapad av Olof Sundin, där han utifrån en egen studie av nordiska biblioteks webbaserade handledningar för IK har identifierat fyra olika förhållningssätt till IK.
• Presentationen återfinns på: http://www.kult.lu.se/bivil/forelasningar/Anvandare_o_behov_050912.pdf
En artikel av Sundin, som presenterar studien och dess resultat är publicerad i HumanIT, 2005, Vol. 7:3
Webbaserad användarundervisning: ett forum för förhandlingar om bibliotekariers professionella expertis
http://www.hb.se/bhs/ith/3-7/os.pdf
Norrtälje 060308
Källorienterat förhållningssätt
• Olika typer av primär-, sekundär- och tertiärkällor.
• Form, funktioner och (ämnesinnehåll).
• När Internet behandlas, görs det med en varnande ton.
• Kritiska perspektiv är frånvarande.
Sundin, O. (2005) Föreläsningsanteckningar. Lunds Universitet.http://www.kult.lu.se/bivil/forelasningar/Anvandare_o_behov_050912.pdf
Norrtälje 060308
Beteendeorienterat förhållningssätt
• Hur och i vilken ordning som källorna ska användas.
• Ett administrativt perspektiv är ofta utgångspunkten – bibliotekets resurser kommer först.
• Utrymme åt en detaljerad sökteknik där praktiskt kunnande kommer i förgrunden.
• Information blir till ett ”ting”.
• Kunskapstester i form av ”multiple choice”.
Sundin, O. (2005) Föreläsningsanteckningar. Lunds Universitet.http://www.kult.lu.se/bivil/forelasningar/Anvandare_o_behov_050912.pdf
Norrtälje 060308
Processorienterat förhållningssätt
• Fokus flyttas från information till användare.
• Fokus flyttas från praktiskt handlande till metakognition.
• Fokus är på individen sedd som en rationell problemlösare.
• Behandlar även känslomässiga aspekter på informationssökningsprocessen, jmf Kuhlthau.
• Informationssökningsprocessen behandlas som individuell meningskonstruktion.
Sundin, O. (2005) Föreläsningsanteckningar. Lunds Universitet.http://www.kult.lu.se/bivil/forelasningar/Anvandare_o_behov_050912.pdf
Norrtälje 060308
Kommunikativt orienterat förhållningssätt
• Fokus flyttas från individen till gruppen.
• Informationssökning som en rationell, förnuftsbaserad, individuell praktik problematiseras.
• Informationssökning är en social process i institutionella sammanhang.
• Frågor som berör källkritik, kognitiv auktoritet och social navigering är centrala.
• Kontexten och/eller disciplinen är central.
Sundin, O. (2005) Föreläsningsanteckningar. Lunds Universitet.http://www.kult.lu.se/bivil/forelasningar/Anvandare_o_behov_050912.pdf
Informationskompetensens sammanhang
Ämnes-kunskaper
Språk-färdigheter
Kreativitet Associations-förmåga
Personlig situationStudier, arbete etc.Kultur & Samhälle
Organisations-kultur & -klimat
Tekniska förändringar
Informationsekonomi& -former
”Teknikkoll”
Lärstil
Norrtälje 060308
Förhållningssätt till information
• “For most people, most of the time, information-related behavior consists of absorbing and using the learning and information that comes our way during the course of our daily lives.”
Bates, Marcia J. (2002) Toward an integrated model of information seeking andsearching. The Fourth International Conference on Information Needs, Seekingand Use in Different Contexts, Lisbon, Portugal, September 11-13URL: www.gseis.ucla.edu/faculty/bates/articles/info_SeekSearch-i-030329.html
Norrtälje 060308
Informationssökningssätt
Copyright © 2002-2003 Marcia J. Bates. www.gseis.ucla.edu/faculty/bates/articles/info_SeekSearch-I-030329.html
Norrtälje 060308
– Förväntningar.– Antaganden.– Kunskapssyn.
• Spelar stor roll för hur man förhåller sig till sitt informationssökande och –hanterande.
Norrtälje 060308
Kunskapssyn (Har betydelse för hur vi tänker kring information och informationssökning).
• Positivism (säker kunskap) vs Hermeneutik• ”Sanningen” vs ”tolkning, förtydligande”• Generaliserbar vs arbetshypotes knuten
till sammanhang• Värderingsfri vs värderingar• Kvantitet vs kvalitet
Norrtälje 060308
Världen som:
• Logiskt sammanhängande och förklarbar.
eller
• Disparat och inkonsekvent.
Norrtälje 060308
• Information som mening – inte som ett ting.
• Informationssökande: meningsskapande process.
Norrtälje 060308
Svårigheter i samband med (studenters) sökning och användning av information
• Läsförmåga (i vid bemärkelse).– Översiktsläsning.– ”Dra poängen ur en text”.– Saknar inte sällan redskap för att förstå; problem med
att tolka.
• Att formulera frågor (flera nivåer).– Frågeställningar som ska styra ett arbetsområde. – Sökfrågor för sökning via datorer eller andra vägar. – Ställa frågor till det material man har sökt fram.– Fokusering och avgränsning.
Norrtälje 060308
• Söktermer och sökstrategier.– Att ”tänka efter” innan man startar sitt sökande.– Letar ofta efter det ”rätta” svaret.– Styrda frågor leder till att förmågan att ställa egna frågor
inte utvecklas.
• Bearbetning – informationsanvändning.– Analysera och sammanställa; att finna är lätt men
analysera och bearbeta är svårt.– “Klippa-och-klistra-problematiken”.
Norrtälje 060308
Problematisk motsättning
• Hitta – Tänka • Söka - Använda
Limberg, L. & Folkesson, L. (2002) Informationssökning som kunskapsinnehåll…URL: http://www.hb.se/bhs/B&I-konf2002/pdf/Folkesson.pdf (Acc. 021017)
Norrtälje 060308
Utbildning och undervisning
• Alla programstudenter erbjuds en 1-poängskurs.• Informationskompetens för doktorander, 3p.• Baskurs i informationskompetens, 5p.• Kurs- och programintegrerad IK.• Uppdragsutbildningar.
Norrtälje 060308
Exempel på kursinnehåll
• Informationskompetens – synsätt och modeller– Utveckla egna uppfattningar om vad som kan läggas i begr.
• Informationssökningsprocessen & informationsbeteende – olika modeller– Bryta mönster och rutiner.
• Förberedelser för info.-sök.– Problemformulering, begreppskartor, sökordsgenerering, ”alerts”.
• Metakognition – tänkande om tänkande.– Kunskapssynens inv. på infosök. Söksätt och tekniker.
• Info.-sök. & www.• Värdering och hantering (management) av info.
– ”Problem markers”, strukturera, lagra, tillgå
Norrtälje 060308
”Redovisad forskning visar att informationssökning ses som en sammansatt process a) där tankar, känslor och handlingar är involverade; b) som kan urskiljas men inte isoleras från andra dimensioner i en inlärningsuppgift såsom ämnesinnehåll, redovisningformer och andra ramar för en uppgift t ex tid, grupp- eller enskilt arbete. Informationssökning i inlärningsammanhang utgör i denna bemärkelse en integrerad del av inlärningsprocessen; c) som ställer stora krav på olika kunskaper och förmågor hos informationssökaren”.
Limberg, L. m.fl. (2002) Informationssökning och lärande: en forskningsöversikt.Stockholm : Skolverket. Sid. 31.