200 på Fortum får ny arbetsgivare – ”Inte ok, men ingen oro” SIDAN 5

Arbetet stoppades på bygge – ”Risk för livet” SIDORNA 6-7

Nyheter

Nyheter

NUMMER 8 | OKTOBER 2014 | SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING | ÅRGÅNG 108 POSTTIDNING B

Tjejträff SIDORNA 12-13 Jubileum SIDORNA 24-25 Krönikan Therese Guovelin SID 10

Allt fler unga tjejer blir elektriker – vi mötte några

Vi firar den 1 000:e sidan med ett besök på tryckeriet

”Jag kom ut ur garderoben 2012” – då startade tina springers resa sidORNA 20-21

FO

TO: T

OM

AS

NY

BE

RG

Tommy blev Tina

”Är det helt enkelt så att en fullgjord utbildning, ett jobb med en lön du kan leva av och en bostad till dig och din familj är det som gör att samhäl-let håller ihop?”

2 3

Radiatorvägen 2702 27 ÖREBROTel: 019-611 12 12

Åvägen 17 J412 51 GÖTEBORGTel: 031-335 84 40

Västra Bangatan 54692 35 KUMLATel: 019-58 77 23

Muskötgatan 4254 66 HELSINGBORGTel: 042-16 11 65

Väringagatan 7582 78 LINKÖPINGTel: 013-13 95 50

Granitvägen 4553 03 JÖNKÖPINGTel: 036-10 02 22

Friledningsgatan 2721 37 VÄSTERÅSTel: 021-41 21 00

Pyramidvägen 7169 56 SOLNATel: 08-730 46 20

Virkesvägen 11120 30 STOCKHOLMTel: 08-691 71 60

Industrivägen 8901 30 UMEÅTel: 090 -13 11 55

Agnesfridsvägen 190213 75 MALMÖTel: 040-94 20 03

Malmbergs Elektriska AB (publ), Västra Bangatan 54, Box 144, 692 23 Kumla Tel vxl: 019-58 77 00 Ordertel: 019-58 77 30 order@malmbergs.com www.malmbergs.com

Säbygatan 6753 23 UPPSALATel: 018-69 24 00

Highbay LED•5-års LED-garanti

•Energiklass: A++

•Dimbar 1-10V

•4200K

•Enkel montering

•Underhållsfri

•Reflektor och bländskydd finns som tillbehör

•Inkl. kabel och stickpropp

•Lämplig ersättning för 150W resp. 250W metallhalogen

Art.nr: 72 103 66 med reflektor 72 103 69 - 90º

76W, 8331 lm

Art.nr: 72 103 67 med reflektor 72 103 68 - 60º

108W, 11145 lm

ELMÄSSA 201422-23 Oktober 2014 | Kistamässan | Stockholm

Välkommen till Malmbergs monter G:145Å

RS LE

D-G

AR

AN

TI • YEAR LED GUARAN

TE

E

• V

UO

DEN LED-TAKUU •

Elektrikern 2014-08.indd 1 2014-09-30 12:05:57

Veteranerna äger!

Robert Nybergs hörna

Svenska Elektrikerförbundets tidning.

Grundad juli 1907. Utgivningsbevis nr 679.Årgång 108. TS-kontrollerad direktdistribution.Elektrikern utkommer tio gånger per år. Webbplats: www.tidningenelektrikern.se

Redaktör och ansvarig utgivarePer EklundTel: 023– 475 15 070 – 517 28 10elektrikern@daladem.se Fotograf och redigerareTomas NybergTel: 023 – 475 16 070 – 512 09 17tomas.nyberg@daladem.se Webbredaktör och reporterEric SalomonssonTel: 023 – 475 11 070 – 851 19 00eric.salomonsson@daladem.se

ReporterHelena ForsbergTel: 023 – 475 72 070 – 376 90 19helena.forsberg@daladem.se AnnonsbokningarJörgen Rosengren Media Promotion ABTel: 08 – 109 585 070 – 728 34 70

E-post: info@mediapromotion.se Övriga medverkande på redaktionell plats (beställt material, annan plats än debatt och insänt):Jan-Erik Johansson, text och fotoRobert Nyberg, satirteckningLeif Göbel, text och fotoAnna-Maria Engqvist, textThomas Gustafsson, fotoLars-Åke Lundin, fotoPetter Johansson, fotoMicke Pettersson, fotoAnders Zetterström, foto Adress till redaktionenElektrikern/Dala-DemokratenBox 825791 29 Falun(Besöksadress: Zettergrens väg 7-9, Falun)

Tryckupplaga31 500 ex

TryckeriVF Tryck, Karlstad

PrenumerationNi som vill prenumerera på Elektrikern mejlar namn och adressuppgifter till:medlemsregistret@sef.sePriset för prenumeration är 510 kr.Priset för utlandsprenumeration är 810 kr.

AdressändringGör du via ditt administrativa centra.Kontaktuppgifter finns på sidan ??. Utgivning av Tidningen Elektrikern 2014

Nr Sista dag Tidningen annons/text/bild i brevlådan9 4 november 17-21 november10 2 december 15-19 december www.tidningenelektrikern.sewww.facebook.com/tidningenelektrikern

Ges ut i samarbete med:

Ute skiftar färgerna i allt från grönt till rött. Även om höstar kan vara ruskiga, så är det nog inget som slår färgkartan man kan

uppleva under höstmånaderna. I Ro-senbad har en del av det gröna och en del av det röda tagit plats. Jag ska inte kommentera detta i övrigt. Det finns andra som sköter det på annan plats i tidningen.

Det är höstens andra 40-sidiga num-mer av Elektrikern. Det verkar som annonsörer tycker det är intressant att nå ut till en massa elektriker. Det är bra och det är roligt att kunna presen-tera en tidning som blir tjockare. Som ni kan läsa på sidan 26-27 har vi i och med detta nummer passerat 1 000 pro-ducerade sidor i Elektrikern, sen vi tog över som redaktion 2012. Det känns nästan lite overkligt. 1 000 sidor är som två tegelstensromaner och dess-utom i betydligt större format. Vi fort-sätter nu mot nya jubiléer. Det är alltid lika roligt att fira något.

Jag träffade Elektrikerveteranen Tommy Springer för ett par år sedan på Gilla Jobbet-mässan. Han hade då börjat sin resa från man till kvinna. Jag sa att jag gärna vilje göra ett reporta-ge om honom. Jo det skulle jag få, men först skulle det vara klart. Och redan dagen efter att socialstyrelsens rätts-liga råd tagit det definitiva beslutet att byta personnumrets sista fyra siffror, så satt jag och två kollegor hemma på Tina Springers altan. Tommy hade bli-vit Tina. I bilen hem över Värmlands-skogen tänkte jag att detta får jag nog aldrig vara med om igen. Det är ett mo-

digt steg Tommy/Tina har tagit. Jag tror jag lärde mig något om livet den dagen.

I september träffade jag en an-nan veteran, Bengan Thunholm från Linköping. Det är en sån där enveten fackligt aktiv person, som aldrig ger sig. För 27 år sedan tog han det första initiativet för att få ett medbestäm-mandeavtal, ett UVA-avtal, inom Nea-koncernen. Först i våras blev parterna överens. Då hade koncernen bytt äga-re ett par gånger och nya chefer hade tagit över. I dag tillhör de den interna-tionella Imtech-koncernen.

Jag träffade också några kvinnliga veteraner nyligen. För snart 20 år se-dan arrangerades den första tjejträf-fen inom Elektrikerförbundet. Inte så helt enkelt att alla skulle tycka det-ta är viktigt. Nu var veteranerna som var med vid de förstaträffarna i mino-ritet, när många unga tjejer dyker upp. Det blir fler tjejer som vill bli elektri-ker. Mer om detta i nästa nummer. I Tomas Nybergs bilder kan ni se att det var ganska nöjda tjejer på tjejträffen på Rönneberga.

Att skyddsombud och fackligt akti-va verkligen kan göra livet bättre och behagligare för det stora flertalet kan ni läsa om på sidorna 6-7. På en arbets-plats arbetade lettiska elektriker med livet som insats. När skyddsombuden från Elektrikerförbundet röt till om ordning och reda och stoppar arbetet, med den irritation det för med sig, så säger Skanskas vice vd ”tack för vad ni gjort”, och kollegor från andra för-bund ger skyddsombuden en eloge.

Det är viktigt att säga ifrån när ar-betsplatserna inte är säkra!

Ha en trevlig stund i fåtöljen, tv-sof-fan eller byggbaracken med tidningen, och hör av er om ni vill att vi skriver om något speciellt.

Det är en sån där en-veten fack-ligt aktiv person, som aldrig ger sig.

Per EklundRedaktör

1,2 miljarder människor runt om i världen lever i extrem fat-tigdom.

Regionala skyddsombuden i El-ettan som sa ifrån och fick ordning på arbetsmiljön vid ett bygge i Sundbyberg.

4 Ledare 5

Vi slåss fortfarande för rättvisa, jämlik-het och solidaritet.

För egen del gör jag bedömningen att risken för nyval kommer att vara stor.

Fackföreningarna är den enda motståndsrörelsen

Osäkert läge efter valet – risk för nyval

Jag är besviken! Efter åtta år av nyliberalt Alli-ansexperimen-terande blev va-let ett stort steg

åt höger. Mot yttersta hö-gern med rasism och främ-lingsfientlighet. Sverigede-mokraterna gick till att bli Sveriges tredje största parti - större än Folkpartiet och Centern tillsammans. De som är så pretentiösa. Var tredje ny SD-väljare kom från Moderaterna. De s k Nya Moderaterna. Vilket betyg!

När denna ledare publice-ras har en ny regering pre-senterats. Kanske vet vi mer och om budgetinriktning. Men det är en minoritets-regering. Alltid beroende av andra för att få majoritet för förändring av Sverige.

Sett ur ett löntagarper-spektiv finns ingen anled-ning att vara glad. Alliansen och SD var som ler och lång-halm när det gällde de frå-gor som var viktiga för oss i fackföreningsrörelsen. I nio fall av tio röstade Sverigede-mokraterna med Alliansen.

Vad har hänt i Sverige? 400 000 går arbetslösa. Var femte svensk ungdom står

utanför arbetsmarknaden. Det råder akut bostadsbrist i storstäderna. Infrastruk-turen faller samman. Klass-klyftorna ökar mest i hela Europa.

Det borde bara finnas någ-ra mantra för den veliga och splittrade svenska inrikespo-litiken. Ordna till utbildnings-politiken, restaurera välfär-den, skaffa fram fler riktiga arbeten och bygg bostäder för vanliga människor. Ska det vara så förbannat svårt att kommunicera? Behövs spinndoktorer för det?

Vad ska politikerna ha staten för? Alliansen vill rusta ner den och låta mark-naden (dvs mer till de som har) bestämma mer. Sve-rigedemokraterna låtsas bry sig om vanligt folk men hänger i alla avgörande frå-gor i arbetsgivarnas och hö-gerns kjolar. Vadå nationa-lister? Vadå demokrater? Vadå folkliga?

Vem bryr sig om ett par miljoners löntagares ar-betsmiljö? Är det inte till-räckligt hipp att tala om det? De som skadar eller dör av att försöka utföra sig ar-bete? Hur långt ska pressa-de byggtider få gå? Men det

Alliansen som styrt Sverige i åtta år förlorade makten

och statsminister Fredrik Reinfeldt meddelade redan på valnatten att han avgår både som statsminister och partiordförande för mode-raterna. Så långt kändes allt bra under valnatten när det stod klart att alliansen inte fick fortsätta.

Men trots att de rödgrö-na partierna Socialdemo-kraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet fick ihop fler mandat än alliansen blev det ingen riktig segerstäm-ning, man fick inte tillräck-ligt många mandat för att kunna bilda en majoritets-regering. Det parti som gick fram mest var Sverigede-mokraterna som blev tred-je största parti med nästan 13 procent av rösterna. Det innebär att de kan komma att få en ännu starkare våg-mästarroll än förra mandat-perioden.

Varför gick det så bra för SD? Denna fråga måste de etablerade partierna och dess politiker ställa sig. Hur kan ett rasistiskt parti som

SD få 13 procent av röster-na från svenska folket? För inte kan det vara så att 13 procent av Sveriges befolk-ning är rasister, nej så är det inte utan det här är till mångt och mycket missnöj-esröster.

Media har också en roll i det här. Under hela valrö-relsen skulle man försöka hjälpa folk att ta ställning hur man skulle rösta genom att man skulle välja ut den fråga som man tyckte var viktigast. Till exempel tyck-te man betyg i skolan var viktigt så skulle man rösta på Folkpartiet, tyckte man att vi skulle stänga kärn-kraft så skulle man rösta på Miljöpartiet, tyckte man att vi tar in för mycket invand-rare och flyktingar i landet då skulle man rösta på Sve-rigedemokraterna.

Detta blir helt fel, man mås-te se en helhet av frågor som leder till bra politik. Den se-naste mandatperioden har SD röstat med Alliansen i de flesta av omröstningar-na. Tack vare detta fick alli-ansen igenom försämringar i frågor som varit viktiga för oss från LO-kollektivet, till exempel arbetsmarknads-frågor, sociala skyddsfrå-

är ju en värld utanför kans-likorridorerna och latteba-rerna…vad vet dagens poli-tiker om damm, asbest och stress på ett bygge?

Vad ska man göra med bo-städerna för alla de som vill arbeta och är beredda att ta jobben där de finns dvs i storstäderna? Var ska de bo? Var finns de lediga hyreslä-genheterna? Komma och snacka om rörlighet på ar-betsmarknaden när minsta lya kostar miljoner i lån.

Jag konstaterar bara att det endast finns en riks-täckande motståndsrörel-se idag. Det är fackfören-ingsrörelsen. Kanske stu-kad och vingklippt. Men vi ger inte upp. Vi slåss fortfa-rande för rättvisa, jämlik-het och solidaritet. För oss betyder Arbete åt alla något och vi anser fortfarande att en social bostadspolitik är bra. Men vad duger dagens politiker till?

gor och vård och omsorgs-frågor.

I skrivande stund tänker Socialdemokraterna försö-ka bilda regering ihop med Miljöpartiet och lämna Vänsterpartiet utanför. Sä-kert en förhandlingsstrate-gisk åtgärd för att öka möj-ligheten till samarbete med något eller några av de bor-gerliga partierna. Vi kom-mer att ha ett osäkert par-lamentariskt läge i landet. Kommer Stefan Löfven och S få ihop sin minoritetsre-gering ihop med Miljöpar-tiet och få igenom en budget med stöd av något av alli-anspartierna eller kommer borgarna stoppa honom?

Även om Stefan Löfven lyckas få igenom sin bud-get väntar många svåra frå-gor att få igenom i riksda-gen av det som Socialde-mokraterna gick till val på. S lovade höja taket i A-kas-san, att fasta anställningar skall vara norm och anställ-ningsformen allmän visstid

ses över samt ta bort tids-gränserna i sjukförsäkring-en och höja sjukpenningen.

De var också överens med LO om ett 10-punktspro-gram för ordning och reda på arbetsmarknaden. Det kommer inte vara några lät-ta frågor att få igenom i riks-dagen med en minoritetsre-gering, så för egen del gör jag bedömningen att risken för nyval kommer att vara stor, antingen kommer det ske direkt om man inte får igenom en budget eller se-nare under mandatperio-den på någon av portalfrå-gorna för Socialdemokra-tisk politik.

Jonas WallinFörbundsordförande Sef

Ulf Carlsson2:e vice ordförande Sef

SaxatK ”Socialdemokraterna lovade före valet att riva upp lex Laval, som en av åtgärderna i partiets tiopunktsprogram för att få ord-ning på arbetsmarknaden. Med tanke på det minst sagt kom-plicerade parlamentariska läget efter valet så återstår det att se hur det blir med den saken.”

Kenneth Petterson

chefredaktör Byggnadsarbetaren

K ”I Vallåkra i Skåne finns en gymnasieskola med bara for-donselever. När den höll skolval nyligen röstade 72 procent på Sverigedemokraterna, SD. Studenterna i Vallåkra är mor-gondagens transportare. Ska vi fördöma deras agerande och åsikter? Markera avstånd och utmåla dem som rasister? Eller ska vi försöka att på allvar förstå vad som ligger bakom SD:s ex-ceptionella framgångar?”

Jan Lindkvist

chefredaktör Transportarbetaren

K ”Stefan Löfven är som gam-mal fackföreningsboss van att förhandla, kanske hjälper det i den väldigt snurriga parlamen-tariska situationen som nu upp-stått. Renodlad socialdemokra-tisk minoritetsregering? S–MP? S–MP–V? Löfven har flirtat med Centerpartiet och Folkpartiet. Ett taktiskt sätt att slå hål på Allian-sen, men går det?”

Jan-Åke Lindahl

chefredaktör Fastighetsfolket

K ”Jag förväntar mig redan i budgeten få se förslag på en höjd a-kassa, och ett slut på lek-stugan med arbetsmarknads-politiken. Jag vill även se skarpa förslag på bostadsbyggandet, och inte minst på skolans om-råde. Här borde det rimligtvis gå att hitta majoriteter, åtminstone om partierna menade vad de sa under valrörelsen.”

Mikael Johansson

ansvarig utgivare Målarnas Facktidning

K ”Under de senaste åren har solidaritet och medmänsklighet blivit mer och mer av en brist-vara i vårt samhälle. Fler och fler blir de som hela tiden måste ha svar på frågan ”vad har jag att vinna på det här” innan de kan tänka sig att betala för något, stort eller smått.”

Susanna Lundell

chefredaktör Kommunalarbetaren

K ”Vänstervindarna i årets riksdagsval var inte tillräckligt starka. Det måste vi också ta in. Det är nödvändigt med blockö-verskridande lösningar.”

Malin Klingzell-Brulin

chefredaktör Mål och medel

K ”EL & IT Forbundet har satset extra på ungdomen de to siste landsmöteperiodene. I 2006 fick EL & IT Forbundet en ungdoms-representant i forbundsstyret og et sentralt ungdomsutvalg. Satsingen på ungdommen har gitt resultater, både i form av större engasjement runt ungdomsarbeidet og ikke minst rekruttering og verving av ungdom.”

Knut Viggen,

ansvarlig redaktör

Nettverk, Norge

MARKLUNDSKONCERNEN REKRYTERARPLATSCHEF ÅRE (annonsnr: 946235) Som platschef på El Tele & Data i Åre som är en del av Marklundskoncernen kommer du att ansvara för företaget som har 3-5 anställda elektriker. Jobbet innebär att du har personal- och budgetansvar, gör kundbesök och jobbar med sälj, skriver anbud och offerter samt att göra kalkyler. Vi söker dig som är utbildad elektriker och helst har allmän behörighet alternativt är beredd att genom utbildning få denna behörighet. Du har erfarenhet av arbete som chef/ledare i någon form, t.ex. som arbetsledare eller lagbas.

SERVICEELEKTRIKER TILL ÅRE (annonsnr: 946236) SERVICEELEKTRIKER TILL ÖSTERSUND (annonsnr: 946237) Som serviceelektriker på El Tele & Data i Åre som är en del av Marklundskoncernen eller på Marklunds El AB i Östersund kommer du att jobba primärt med servicearbeten inom el mot privat- personer och företag. Vi söker dig som är utbildad elektriker och har flera års arbetslivserfarenhet inom området. Du är van med kundrelationer och trivs med att ge service och finna lösningar.

Ansök och läs mer på experis.se via respektive annonsnummer. För frågor är du välkommen att kontakta rekryteringskonsult Karin Backman på telefon 063-57 66 63 eller e-post karin.backman@se.experis.com. Varmt välkommen med din ansökan senast den 2014-11-02!

Marklunds grundades år 1945 och har sedan dess vuxit från att ha varit ett mindre elföretag till att bli ett av Jämtlands ledande företag inom såväl el som service och försäljning av tunga produkter inom storkök, fastighets- och industritvätt. Butiker finns i Brunflo och Bräcke.

I dagsläget har koncernen totalt 36 anställda och arbetsområdet sträcker sig över hela Jämtland och Härjedalen. Marklunds-koncernen består av fyra bolag som finns på olika ställen i Jämtland med huvudkontoret i Brunflo: Marklunds El AB, Marklunds Service AB, Marklunds El i Bräcke AB, samt El, Tele & Data i Åre AB som Marklundskoncernen förvärvade 30:e april 2014.

Läs mer på www.marklunds.se

”Inte ok, men ingen känner sig orolig”Företaget Bilfinger tar över att drift och under-håll vid Fortums samtliga kraftverk och dammar i Sverige.

– De flesta tycker det är skit. Men ingen av pojkar-na känner sig oroliga, sä-ger Tommy Bandert, klub-bordförande för Fortums elektriker i Norra Sverige.

K Ända sen i våras har det förts en diskussion inom Fortum om att outsourca all drift och underhåll. Från början var det ett tiotal fö-retag som Fortum diskute-rade med.

Runt midsommar blev det klart att det skulle bli Bilfinger. Och i förra veckan skrevs avtalet mellan For-tum och Bilfinger.

− Detta är ett otroligt vik-tigt kontrakt för oss. Vi ser stora möjligheter till yt-terligare tillväxt inom vat-tenkraft i såväl Sverige och Norge som i övriga Europa, säger David Hellström, VD

för Bilfinger Industrial Ser-vices Sweden AB.

Totalt är det 200 perso-ner som i dag är anställda av Fortum för drift och under-håll. Majoriteten är anslut-na till Elektrikerförbundet.

Avtalet mellan Bilfing-er och Fortum gäller For-tums 125 kraftstationer och 250 dammar i framför allt Klarälven, Dalälven, Ljus-nan och Indalsälven. For-tum äger nästan alla kraft-verk från södra Värmland till norra Jämtland.

– Vi vill öka flexibiliteten. Enklare för oss som sitter på beställarsidan att få sa-ker gjorda. Vi har kommit långt när det gäller effekti-visering, men det finns en del mindre besparingar att göra, säger Jens Björn, kom-munikationschef för kraft-produktionen i Fortum.

Övertagandet ska ske från nyåret och avtalet gäl-ler tre år med en option på ytterligare två år. Alla an-

ställda inom Fortum får nu ett erbjudande att gå över till Bilfinger. Kvar inom For-tum blir det bara en liten be-ställarorganisation.

Tommy Bandert är klubb-ordförande för elektriker-na i den norra delen. Han är nöjd över att hans medlem-mar får fortsätta jobba un-der kraftverksavtalet, med samma villkor. Men villko-ren för de anställda kan ändå förändras från 2016. I avtalet har alla anställda kvar de lo-kala avtalen från Fortum un-der ett år. Därefter kan de lo-kala villkoren förändras.

Från Elektrikerklubbar-nas sida hade man velat ha kvar verksamheten i For-tum. En klubb organiserar Fortumanställda i Värm-land. Den andra klubben or-ganiserar elektrikerna i Da-larna och norrut.

– Ingen tycker det är OK. De flesta hade velat ha kvar det som det varit. Man vet vad man har, men inte vad

man får, säger Tommy Ban-dert.

Men från klubbarna man är ganska nöjd med proces-sen.

– Det har varit regelbun-den information under tiden.

Bilfinger är ett interna-tionellt företag med 70 000 anställda. I Sverige har man 1100 anställda på 29 orter. Det är första gången före-taget går in i kraftproduk-tionsbranschen i Sverige.

Per Eklund

per.eklund@daladem.se

Tommy Bandert. FOTO: Per eklund

Krångede kraftverk i Indalsälven utanför Hammarstrand i Jämtland. FOTO: FOrTum

Föreslår förbud att fråga om belastningsregistretK En ny statlig utredning föreslår att det införs ett ge-nerellt förbud mot att arbetsgivare får efterfråga utdrag ur polisens belastningsregister. Förbudet för arbetsgi-vare att söka i belastningsregistret gäller om arbetsta-gare, när någon söker arbete, gör praktik eller någon som är inlånad eller uthyrd. Förslaget är att lagen ska vara tvingande och att den som bryter mot reglerna ska betala skadestånd.

EIO skriver nytt avtal med UnionenK Fackförbundet Unionen har skrivet ett nytt kollek-tivavtal, med flera arbetsgivarorganisationer, bland an-nat Eio. Det gäller lokal lönebildning för Unionen-an-slutna på företag anslutna till Eio.

Avtalet innehåller ett omfattande regelverk för hur löneprocessen ska gå till med bland annat förberedel-ser, lönekriterier utvecklingssamtal och lönesamtal. Avtalet innehåller dock ingen pott att fördela, och kan användas om företaget och den lokala Unionen-klub-ben kommer överens om detta. Annars gäller det tradi-tionella löneavtalet.

Goodtech omorganiserarK Goodtech samlar hela sin kraftverksamhet i Sverige och Norge i en division, som ska heta Goodtech Power.

Två män brännskadadesK Två montörer, 30 och 60 år, brännskadades vid arbe-te på ett ställverk i Trollhättan. Skadorna klassas som lindriga enligt Trollhättan energi.

Elolycka på kärnkraftverk K Andra veckan i september inträffade en elolycka vid Oskarshamns kärnkraftverk. En man som arbeta-de med ett elskåp kom på något sätt åt en strömföran-de ledning. Han fördes till sjukhus med ambulans, han hade bland annat brännskador på armarna.

Andersson ny vd på ETGK Jonas Andersson är sen 1 oktober ny vd på Elteknik-branschens gymnasieskola, ETG. Han kommer närmast från ett jobb som rektor på Thorildsplans gymnasium i Stockholm. ETG ägs av Elektriska Installatörsorganisa-tionen, Eio, och Svenska Elektrikerförbundet, Sef.

Kvinna svårt brännskadad K En ung kvinna blev svårt brännskadad när hon kom i kontakt med el i ett transformatorrum vid Piteå älv-dals sjukhus.

Upptäckten gjordes efter att det blivit elstörningar på sjukhuset. Hur kvinnan hamnat i transformator-rummet var direkt efter olyckan inte klargjord.

Bostadsbristen i Sverige. FOTO: TOmas nyberg

6 7

S T F I N G EN J Ö R SU T B I L D N I N G

Din partner för kompetensutveckling Kurser inom el

www.stf.se

Kompetens med spänningKomplettera dina elkunskaperSTF utbildar dig inom elbranschen och ger dig kompetens som resulterar i säkrare arbetsmiljö inom Elsäkerhet och Elteknik.

Kontakt för anmälan och information:Kristina Franzén 08-586 386 84, kristina.franzen@stf.se

• ELSÄK 14 Stockholm/Arlanda 1 decemberSTFs återkommande Elsäkerhetsdag!

• EBR Diplomerad distributionselektriker i samarbete med Svensk Energi!

• ESA Stockholm 27 okt, 8 decGöteborg 25 novHär tillämpas de bransch framtagna elsäkerhets anvisningarna ESA Grund och ESA Arbete som är nya fr o m hösten 2014. Kursen tar även upp de delar av arbetsmiljö- och ellagstiftning som syftar till att ge en betryggande elsäkerhet på arbetsplatsen.

• Elkvalitet Stockholm 2-3 decemberProblematiken de�nieras och detaljeras i kursen med praktiska åtgärder för att kunna tillfredsställa elkunderna.

Axplock av höstens

kurser!

YRKESHÖGSKOLAEtec erbjuder flera Yrkeshögskoleutbildningar. Kursinnehållet är utarbetat i samarbete med näringslivet och därmed verklighetsrelaterat. Möjligheterna till jobb är därmed mycket goda.

GYMNASIUMEl- och energiprogrammet vid Etec i Oskarshamn är en gymnasieutbildning med flera yrkesutgångar. Jobb direkt efter studietiden eller studier vid hög-skola eller Yrkeshögskola innebär att alla dörrar till en ljus framtid är öppna.

Vägen till en ljus framtid

Automationsingenjör 400 Yh-poäng Utbildningen leder till en kvalifi-cerad yrkeshögskoleexamen som ingenjör inom området automa-tionsteknik.

Elkonstruktör för Europa-marknaden 225 Yh-poängVänder sig till dig som är utbildad elektriker och som vill utbilda dig till elkonstruktör.

Samtliga våra

utbildningar är

studiemedels-

berättigande!

Automationstekniker Hydraulik 300 Yh-poängSom Automationstekniker med specialinriktning mot hydraulik kan man jobba med att utföra installation, drifttagning, underhåll och felsökning på enklare manuella hydrauliska maskiner till helt auto-matiserade hydrauliska system.

För mer info www.elajotec.com

Elajo Technical Education Center AB Förrådsgatan 6, OskarshamnTelefon: 0491-76 76 99

Vice vd Håkan Stenström: ”Så här får det inte se ut”

K Håkan Stenström har ta-git del av de bilder som Pet-ter Johansson och Patrik Eriksson tog vid sitt besök på Skanskas bygge vi kvar-teret Banken i Sundbyberg.

– Vi har samma syn på att det behövs förbätt-

ringar, samma ambitioner. Ibland måste man vara öd-mjuk och konstatera att vi inte lyckas. Jag är jätteglad att de hjälper oss, säger Stenström med adress till Petter Johansson och Pat-rik Eriksson.

Efter skyddsombudens agerande gjordes det i ord-ning skyddsräcken för de stora fallriskerna. Därmed kunde skyddsombudens stopp för arbete hävas un-der tisdagen.

– Vi ska så snabbt som möjligt åtgärda proble-men och ta fram en hand-lingsplan för att det inte ska hända igen, säger Sten-ström.

Per Eklund

per.eklund@daladem.se

Ingen ersättning för p-avgifter i tjänstenEn målare har inte rätt att få parkeringsavgifter betalda när han använ-der egen bil i tjänsten. Det slog Arbetsdomsto-len fast i sin dom.

K Svenska Målareförbun-det och arbetsgivarorga-nisationen Målaremäs-tarna har tvisteförhand-lat om parkeringsavgifter som Målareförbundet har hävdat att arbetsgivaren ska betala. När tvisten inte kunde lösas tog arbetsgi-varorganisationen frågan till Arbetsdomstolen.

Jan-Ove Berg, Göteborg, använder sin egen bil för att ta sig och sina verktyg från hemmet till platsen där han för dagen arbe-tar. Bilen används också för förflyttning mellan ar-betsplatser under dagen. För dessa resor får han milersättning enligt Må-leriavtalet. Normalt sett ses en resa mellan hem-met och arbetet som en privat resa men för målar-nas del när de utgår från hemmet i stället för en av arbetsgivaren anvisad lo-kal räknas det som tjäns-teresa och milersättning-en som arbetsgivaren be-talar är skattefri.

Parkeringsavgifterna, i det aktuella fallet 2 400 kronor, ansåg inte arbets-givaren Allerby måleri att de hade skyldighet att be-tala.

Reskostnadsersättning regleras i Måleriavtalets §8. Till skillnad mot ar-betsgivarparterna menar förbundet att § 8 riksav-talet inte uttömmande reglerar vilken ersättning som kan utgå vid tjäns-teresor. Avtalet reglerar enbart vilken milersätt-ning som ska utgå vid an-vändande av egen bil. Det finns ingen uttrycklig reg-lering om övriga reskost-nader. Målareförbundet har hävdat att även om det inte finns reglerat i kollek-tivavtalet eller i anställ-ningsavtalet är det praxis att arbetsgivaren står för kostnader i samband med jobb.

Arbetsgivaren ersätter parkeringskostnader när de anställda använder ar-betsgivarens bil. Detta

framgår inte heller av kol-lektivavtalet. Målareför-bundet anser det inkon-sekvent att arbetsgivaren inte ska ersätta parke-ringskostnader också när den anställde använder egen bil i tjänsten.

Målaren ska till arbets-stället ta med sig sina egna handverktyg samt skyddsutrustning. Detta väger enligt Målareför-bundet 20 kilo och gör det komplicerat att färdas kollektivt.

Arbetsgivaren häv-dar att de arbetstagare som åker kollektivt fått en sportbag av företaget att bära sin utrustning i. En annan anställd vid fö-retaget vittnade i Arbets-domstolen om att hon gett upp försöket att åka kol-lektivt eftersom hon då var beroende av kollegor med bil som transportera-de hennes verktyg.

Arbetsdomstolen skri-ver i sin dom att det var-ken av kollektivavtalet el-ler av anställningsavta-let följer någon skyldig-het för bolaget att ersätta den anställde för parke-ringskostnaderna. Enligt Arbetsdomstolen är det en klassisk intressefrå-ga som bör lösas avtals-vägen. Målareförbundet ska ersätta motparten för rättegångskostnaderna om 320 000 kronor. En ledamot i domstolen hål-ler inte med utan anser att måleribranschen är orga-niserat på så sätt att det i praktiken kräver egen bil, och då ska arbetsgivare stå för utläggen.

Helena Forsberg

Målare har inte rätt till att få parkeringsavgifter betalda när bil används i tjänsten fastslår AD. Foto: tomas Nyberg

Fallriskerna på bygget var stora. Foto: Petter JohaNssoN

Skanskas vice vd, och företagets ansvarige för bo-stadsbyggande, Håkan Stenström reagerar också på de stora risker som de regionala skyddsombuden Pet-ter Johansson och Patrik Eriksson pekat på vid ett bygge i Sundbyberg.

– Jag är tacksam över att de agerar, säger Sten-ström om skyddsombudsstoppet.

SKYDDSOMBUDSSTOPP I SUNBYBERG

Nytt avtal för elektriker på bemanningsföretagElektrikerförbundet och Eio har undertecknat ett avtal som reglerar arbetet för elektriker som är an-ställda på bemanningsfö-retag och vad som gäller vid uthyrning.

K Det förändrade regelver-ket med att anställnings-förhållandet mot ansvarig installatör tagits bort, har gjort att det nu är möjligt för bemanningsbolag att ha elektriker anställda som de hyr ut. Dessutom har Eio beslutat att släppa in be-manningsföretag i sin orga-nisation.

Detta har i sin tur gjort att det finns ett behov av regle-ring av detta. Elektrikerför-bundet och Eio har därför kommit överens om ett till-lägg till installationsavtalet.

– Det är viktigt att få ord-ning på bemanningsbran-

schen. Vår uppfattning är att Eio klarar det bäst i vår bransch, säger Urban Pet-tersson, biträdande för-handlingschef i Elektriker-förbundet.

Sen i våras har parterna därför diskuterat ett be-manningsavtal. Parterna är nu helt överens om avtalet som gäller från den 1 okto-ber. Avtalet reglerar perso-nal som i sitt anställnings-bevis har inskrivet att de är anställda på Installationsav-talets område och är anställ-da på ett bemanningsföretag som har medlemskap i Eio. Det innebär att det berör dem som har den utbildning som en elektriker ska ha en-ligt parternas utbildnings-avtal. Med avtalet räcker det med att meddela inlåningen av personal som jobbar på Installationsavtalet.

– För andra anställda gäl-

ler fortfarande MBL § 38 om förhandlingar, förklarar Urban Pettersson.

Han säger att det varit konstruktiva förhandlingar mellan parterna.

– Det tar upp ett antal saker som ska göras innan man lånar in personal. Just nu är det ytterst få som avta-let berör, men det kommer att öka. Det är bra att göra saker i förväg, säger Urban Pettersson.

Avtalet föreskriver bland annat att det inlånade före-

tag ska meddela den inlåna-de vems behörighet elektri-kern ska arbeta under. Vem som är behörig installatör för det arbete som ska utföras.

– Med detta avtal har vi säkrat att det ska vara en yr-kesman. Man kan inte ta in vem som helst för elarbete, säger Pettersson.

En nämnd med två per-soner vardera från parterna ska övervaka ”tillämpning-en och utvecklingen avse-ende bemanningsföretag”.

Per Eklund

Andreas knep medalj vid Yrkes-EMDet blev elva svenska medaljörer på Yrkes-EM/EuroSkills i Lille. Industri-elektrikern Tobias Winge tog ett silver och installa-tionselektrikern Andreas Holmberg fick en heders-medalj.

K I tre dagar har det svens-ka Yrkeslandslaget tävlat om medaljerna i en av Eu-ropas största tävlingar, Yr-kes-EM/EuroSkills. Cir-ka 450 ungdomar från 25 länder har slagits om med-aljer i 41 yrkesgrenar in-för 90 000 besökare. Det svenska Yrkeslandslaget har tävlat i 17 olika yrken med 22 tävlande.

Det blev guld i tre klasser, silver i fem klasser, brons i en klass samt fyra heders-medaljer.

En av hedersmedaljerna gick till installationselek-

trikern Andreas Holmberg från Bromma som kom på en 5:e plats. Industrielek-trikern Tobias Winge från Kristianstad tog en silver-medalj.

Tävlingarna pågick 4-6 oktober i Lille i Frankrike. Nästa år är det Yrkes-VM i Sao Paolo i Brasilien. 2016 är det Yrkes-SM i Malmö och Yrkes-EM i Göteborg.

Per Eklund

De svenska medal-jerna gick till:

Guld:K Mekatronik - Daniel Petters-son och Dan AnderssonK Frisör - Danielle KanetoftSilver:K Florist - Elin Persson och Therese NordhK Hotellreception - Sabina NykänenK Industrielektriker - Tobias WingeK Personbilsteknik - Marcus MorénK Svetsare - Jimmie KarlssonBrons:K Dekoratör/butikskommuni-kation - Sara Andersson och Denise LandénHedersmedaljer:K Elektriker - Andreas HolmbergK Hudterapeut - Emmastina DanneredK Målare - Anna SelanderK Webdesign - Linus Stengård

Andreas Holmberg. Foto: Worldskills

Fo

to: t

om

as

Ny

be

rg

Arbetet stoppades

K Det hela började med att Petter Johansson tillsam-mans med kollegan Patrik Eriksson besökte arbets-platsen i kvarteret Banken i Sundbyberg. De blev båda förskräckta över hur det såg ut på arbetsplatsen. Öppna hål i golvet, öppna schakt, dammigt och oerhört skrä-pigt.

– Skanska bygg har ju

enorma föreskrifter om allt, bland annat regelverk om skyddsglasögon och hand-skar. Och så ser det ut så här. Det rimmar illa, sa Pet-ter Johansson efter besöket.

Besöket slutade i att ar-betet fick avbrytas under ett dygn innan det kunde återupptas igen. Skydds-ombuden använde sig av

möjligheten av ett så kallat skyddsombudstopp.

Skanska bygg står för bygget som ska bli bostäder. Elarbetet görs av det lettis-ka företaget NIK Energo.

Dagen efter var skydds-ombuden tillbaka på ar-betsplatsen. De hävde då skyddsombudsstoppet när det inte längre var någon fara för livet.

Samtidigt reagerade ock-så Skanskas vice vd Håkan Stenströms på den dåliga ordningen. Hans syn kan ni läsa om i artikel härinvid.

I slutet av samma vecka var El-ettans Nille Thorsell och Pierre Håkansson på besök på arbetsplatsen och de blev mycket nöjda.

– Det var inte perfekt, men de hade snabbt gjort jättestora framsteg. Det är klart att det var ett irrita-tionsmoment när arbetet stoppades. Men nu hade man tagit tag i det. I källar-planet var det en helt annan luft. Det gick att andas, sä-ger Nille Thorsell.

Nu finns det en åtgärdslis-ta och en arbetsmiljöplan. Elektrikerna tycker det är bra att det finns en dialog, och andra arbetsgrupper känner sig nöjda.

– Byggarna och ventila-tionskillarna kom fram och tackade oss för vad vi gjort, säger Nille.

Per Eklund

– Skanska har så hög svansföring i sitt skyddarbete och så ser det ut så här. Det är för jävligt.

Det sa en irriterad Petter Johansson, ombudsman och regionalt skyddsombud, efter ett besök på ett bygge i Sollentuna.

En vecka senare är man från skyddsombud och fack-liga representanter mycket nöjd.

– De har gjort jättestora framsteg, säger Nille Thorsell från El-ettan.

Säkerheten bättre efter ny arbetsmiljöplan på Skanska-bygge

Så här såg det ut när Elektrikernas regionala skyddsombud kom till arbetsplatsen första gången. Foto: Petter JohaNssoN

– Jag tycker det är skräm-mande sällan som vi får förslag från er sida.

Imtech Eltekniks vd Fredrik Cederholm vill ha mer förslag från de an-ställda. Vid träffen med förtroendevalda betonade han att han vi ha former som gynnar samverkan mellan företag och fack.

K Han pekade på det posi-tiva med att man nu kom-mit överens om ett så kallat UVA-avtal, som klargör för hur de anställda och facket har möjlighet att medverka i företagets beslut och om hur de anställda ska ha informa-tion om vad som händer.

– Det är en ny företeelse här i företaget, men jag har tidigare erfarenheter från andra bolag jag jobbat. Jag är glad att vi kunnat införa

det. En sån här träff är ett bra forum för oss att träffa fackliga företrädare och jag menar att det gynnar sam-arbetet mellan fack och fö-retag.

Samtidigt menade han att anställda måste komma med mer egna idéer och förslag om hur man kan lösa problem.

– Jag tycker att det är otroligt viktig att vi får era förslag. Jag tycker det är skrämmande sällan som vi får förslag från er sida, sa Cederholm och fick till den debatt han ville med att pro-vocera.

Många klubbordförande reagerade och menade att den lokala ledningen inte lyssnar på deras förslag.

– Det är en ond spiral. Det

blir skitsnack och företags-känslan finns inte. Det finns ingen stolthet. Cheferna sit-ter ofta inne på kontoret, sa en elektriker från Stock-holmsområdet.

– Ledningen ska söka upp er och inte bara sitta inne på kontoret, sa vd Fredrik Ce-derholm.

Cederholm gick också ige-nom resultat för företaget och arbetsmiljöfrågor.

– Det är lite allvarligt att vi har ganska många till-bud med strömgenomgång. Dessutom kan mörkertalet vara ganska stort. Antalet arbetsplatsolyckor är dub-belt mot vad Skanska har, sa Cederholm.

Tillsammans med perso-nalchefen Jesper Ekström svarade de på en rad av kon-

kreta problemområden som klubbordförandena tog upp.

Per Eklund

8 9

A 2

793-

Ele

ktrik

erna

14-

02

Som medlem i Elektrikerförbundet får du ett erbjudande som tagits fram i samarbete mellan Folksam och ditt förbund. Vissa försäkringar ingår från början med ditt medlemskap – andra kan du själv köpa till, om du har behov. Med hemmet försäkrat hos oss får du rabatt på många av våra andra för-säkringar. Vi försäkrar nästan allt, från fritidshus, bilar och båtar, till barn och husdjur.

Vad klappar ditt hjärta för? Ring 0771-950 950 eller besök folksam.se/dinarabatter

Grattis till dinamedlemsförsäkringar

A2793-Elektrikerförbundet_248x372.indd 1 2014-04-03 15:05:58

”27 år tog förhandlingen”– Det tog 27 år att få till ett UVA-avtal. Det är den längsta förhandling jag medverkat i.

Det säger Bengt Thun-holm från Linköping, som jobbat fackligt inom Nea och nuvarande Imtech-koncernen i många år. Han är mycket nöjd att det till sist blev ett medbestäm-mandeavtal.

K Innehållet i UVA-avtalet var huvudpunkten när ett 30-tal klubbordföranden och andra fackligt aktiva inom Imtech Elteknik möt-tes i Älvsö. UVA-avtalet reg-lerar hur medbestämman-det ska se ut inom Imtech Elteknik. Det handlar om arbetsplatsträffar, filialråd och om klubbråd där repre-sentanter från alla enheter kan träffas en gång om året. Det handlar om personlig utveckling, om kompetens-utveckling, om förslags-verksamhet, om öppenhet vad gäller verksamhetspla-nering och en hel del annat.

– Avtalet bygget på MBL

och det är till för att få ut be-slut så långt ut i organisatio-nen som möjligt. Det är den lilla människan i det sto-ra Imtech det gäller, säger Lars Jönsson från Helsing-borg som deltagit i förhand-lingarna om avtalet.

Han och flera deltagare menade dock att man mött problem med att använda sig av avtalet lokalt. Chefer-na hade ingen kunskap om avtalet.

– Vad gör vi när cheferna lokalt inte kan avtalet, frå-gade sig en av deltagarna.

Bengt Thunholm har del-tagit i förhandlingar under 27 år om att få till ett UVA-avtal om medbestämmande.

– De har tyckt att det skulle bli för dyrt och det här skulle de lokala chefer-na klara ändå. Konstigt nog var det när det när vi fick riskkapitalister som äga-re som man började se det som intressant, säger Thun-holm.

I avtalet inbegrips också facklig information under fem betalda timmar. Total har Elektrikerförbundet

1440 medlemmar inom Im-tech Elteknik.

På träffen kom en rad frå-gor verksamheten ute på fi-lialerna. Det handlade om hur servicebilar ser ut, om hur telefoner fungerar, om arbetskläder och en del an-nat. En del av frågorna dis-kuterades med vd Fredrik Cederholm och personal-chefen Jesper Ekström. En del frågor hänvisades till de samarbetsorgan, som man valde representanter till.

Per Eklund

per.eklund@daladem.se

Ett 30-tal klubbföreträdare deltog vid klubbrådet. Se flesta tillhörde Elektrikerförbundet, ett fåtal tillhörde Unionen. FOTO: Per eklund

Bengt Thunholm, till vänster, och Lars Jönsson, har tillsammans med Tommy Lind från Västerås förhandlat fram det nya UVA-avtalet inom Imtech från Elektrikerförbundets sida.

Fotbollstränaren Hans Backe besökte den fackliga koncern-träffen och talade om ledarskap och om sitt arbete i en rad stora fotbollsklubbar.

Imtechs vd mötte klubbföreträdare

Imtech Eltekniks vd Fredrik Cederholm var bekymrad över utvecklingen på marknaden. Speciellt inom Stockholmsom-rådet, där han menade att allt för många projekt går med förlust. FOTO: Per eklund

Valda fackliga representanter inom Imtech

Facklig representant i BolagsstyrelsenOrdinarie sen tidigare: Bengt Thunholm, LinköpingErsättare två år: Daniel Lundblad, AlingsåsKlädrådetOrdinarie: Camilla Sjöberg, EskilstunaErsättare: Daniel Lundblad, AlingsåsBilrådetLedamot: Olle Klingström, StockholmErsättare: Per-Åke Sjöberg, EskilstunaPersonalstiftelsenOrdinarie: David Fernhed, ÖrebroErsättare: Anders Olsson, ÖrebroCentrala Medbestämmandegruppen, CMGBengt Thunholm, Sef LinköpingPierre Alexandersson, Sef FalkenbergLars Jönsson, Sef HälsingborgMartin Nord, UnionenKent Ivarsson, UnionenValberedningLars Jönsson, Helsingborg, sammankallandeViktor Gunnarsson, StockholmJohan Berglund, StockholmErsättare: Stefan Ekberg, Uppsala

Ackord Imtech Elteknik 2013

K 215 registrerade ackordssedlarK 218 552 registrerade ATL-timmarK 8 480 ÖK-tidK 323 548 arbetstimmarK 196 kronor/timmeK 17 procent av arbetade timmar görs på ackord. Den största andelen har man i Skåne och Blekinge där ackorden står för 53 procent. I Norr-botten har inga ackordsedlar registrerasts.

Imtech Elteknik

K 1700 anställdaK Under våren 2013 köptes Nea-koncernen upp och blev Imtech Eltek-nik.

Månadslöner Imtech Elteknik Medelvärde 2013

Lön AntalFörstaårselektriker 19 932 69Andraårselektriker 22 561 63Fullbetald 28 003 732Servicemontör 29 726 238Tekniker 31 223 30Lärling första 800 tim 15 630 5Lärling sista 800 tim 16 185 28

Imtech

K Ett holländskt bolag som har sitt säte i Gouda i Holland. Finns i stora delar av Europa och arbetar inom en rad olika sektorer.K Cirka 70 000 anställda.K En halvårsrapport för hela den internationella Imtechkoncernen som kom i mitten av augusti visar på en förlust på 2,2 miljarder kronor före skatt. Det mesta av förlusten uppstod under andra kvartalet 2014.K Förlusten ligger till stor del i Tyskland, där man gjort en hel del miss-lyckade satsningar.

Imtech Sverige

K 4300 anställda.K Är en del av Imtech Nordic med verksamhet i Sverige, Norge och Finland.K Finns på 84 orter i Sverige.K Imtech Sverige består avK Imtech ElteknikK Imtech VentilationK Imtech VS-teknikK Har haft en del ekonomiska förluster i arbetet med Nya Karolinska sjukhuset.

SenaSte nytt på:www.tidningenelektrikern.Se

10 11

www.sg-ab.se

SG Armaturen ABAugust Barks Gata 30B 42132 Västra FrölundaTel: 31 81 71 10, info@sg-ab.se

JUPITER TEK Jupiter TEK Mattvit 74 629 98Levereras inklusive dimbar ledljuskällaGU10 6,5W 2700K350lm32° spridningsvinkelSDCM 4COB-teknikRA>80Ställbar 45°

Läs mer på www.sg-ab.se

PATENTSÖKT NYHET!

Vi finns i monter F:03 på Elmässan 22-23 oktober, Easyfair i Kista.

Elsäkerhet vid arbete

NYHET!

Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter. Telefon: 0155-29 29 00. E-post: euu@euu.se

En riktig utbildare.

När standarder uppdateras är det viktigt att inblandade personer förnyar sina kunskaper så att alla förstår nya

benämningar och begrepp, annars kan vi inte kommunicera på lika villkor. Den nya utgåvan av standarden innehåller

nya roller, begrepp och definitioner.

Nu är alla våra kurser uppdaterade, välj mellan:

Distans – NYHET! • Lärarledd • Företagsförlagd

Skötsel av elektriska anläggningar

Nu även på distans!

Många förstå-sig-på-are har indig-nerat

uttalat sig om att 13 procent av Sveriges väljarkår är ra-sister. Andra säger sig veta att det är arbetare som oro-ar sig för utländsk arbets-kraft och låglönekonkur-rens. Ytterligare kolumnis-ter pekar på en ökande an-del kvinnliga pensionärer som lyssnat på herr Åkes-sons löften om höjda pen-sioner och ökad trygghet i sitt närområde.

Det är i det närmaste oom-tvistat att 13 procent av väl-jarkåren lagt sin röst på ett rasistiskt och främlings-fientligt parti.

Jobben, skolan och vår-den var topp tre på listan över viktigaste frågor bland väljarna. Bland storstads-bor kom bostadsfrågan ock-så högt. Många fler än 13 procent har också rankat integration och invandring som en viktig fråga. Därmed inte sagt att alla är rasister, eller för den delen röstar på SD. Självklart är det viktigt att analysera vilka grupper som lagt sin röst på SD och varför.

Under tiden som vi med rätta är djupt bekymrade

över det parlamentariska läget i allmänhet och Sveri-gedemokraternas valresul-tat i synnerhet befinner sig 100 000-tals människor på flykt. På flykt från krig och förföljelse.

De flyr för att ta sig själva och sin familj till ett land där de kan leva i fred. Utan rädsla för granater, summa-riska avrättningar, epide-mier eller torka. Många är de som betalar för en enkel biljett med båt över medel-havet. Priset är högt, allt för högt. Många fick betala med sitt eget liv.

Hittills i år har över 4000 migranter drunknat i Med-elhavet. Detta är lågt räknat och mörkertalet är troligt-vis högt. Även för de som väljer att försöka ta sig till Europa landvägen löper stor risk att rånas, skadas el-ler i värsta fall dödas. Andra väljer att ta sig in i Europa il-legalt genom att gömma sig i lastbilar eller smugglas på annat sätt.

De som tar sig till gränsen till ett land i Europa möts av visumtvång och stor risk för avvisning. De rika länderna satsar allt mer på gränskon-troller.

Europa har byggt en osynlig mur.

Vi ska inte gömma oss

bakom denna mur. Vi ska inte luras av enkel retorik om att hjälpa människor på plats. Det är mångfald som för Sverige framåt.

Förutom ren medmänsk-lighet står vi dessutom inför ett framtida arbetskrafts-behov. De åtta åren med en Moderatledd regering har ökat klyftorna. Skolresul-taten sjunker, arbetslöshe-ten ökar och produktionen av hyreslägenheter är all time low. Klyftorna mellan de som tjänar mest och de

som tjänar mindre har ökat. Ojämlikheten har ökat.

Är det helt enkelt så att en fullgjord utbildning, ett jobb med en lön du kan leva av och en bostad till dig och din familj är det som gör att samhället håller ihop? Oav-sett var du kommer ifrån.

Nu sätter jag min tilltro till en regering som bekäm-par arbetslösheten, satsar på skolan, renoverar mil-jonprogrammen och byg-ger hyresrätter. Det skapar ett Sverige för alla, inte bara för några.

Europa har byggt en osynlig mur

Klyftorna mel-lan de som tjänar mest och de som tjänar mindre har ökat. Ojämlikheten har ökat.

Therese GuovelinVice ordförande Hotell- och restaurangfacket

Sef på världskonferensI början av september träffades elfack från olika länder runt om i världen vid en konferens i Köpen-hamn.

K Global power trade uni-ons kallas sammanslut-ningen som träffades för-sta gången på Irland för ett år sedan. Det har varit ett sätt att fackföreningar som organiserar elektriker ska kunna diskutera gemen-samma frågeställningar.

Vid konferensen på Irland var det ett 30-tal fackfören-ingar från alla världsdelar samlade. Den konferensen utmynnade i att man tog ett gemensamt uttalande till stöd för den mexikanska fackföreningen som fick jobba i en tuff miljö, där fackligt aktiva mördades.

Vid konferensen i Kö-penhamn den 5-6 sep-tember var det något färre fackföreningar represen-terade. De kom från Aus-tralien, Irland, USA, Ryss-land, Norge, Danmark, Is-land, Finland, Sverige, Ko-sovo och England.

– Det handlar i första hand om ett informations-utbyte, ett nätverk, säger Mikael Pettersson som till-sammans med Jonas Wal-lin deltog från Svenska Elektrikerförbundet.

– Konferensen är viktig för att beskriva den fack-liga situationen för elek-triker i olika länder. Det handlar om elsäkerhet. Det handlar också om multina-tionella företag som upp-träder olika utifrån lagstift-ning i de olika länder de finns i. De kan följa svens-

ka lagar i Sverige, men i an-dra länder kan de ha betyd-ligt sämre villkor, en social dumpning, säger Mikael Pettersson.

Amerikanerna berättade om hur de organiserat sina fackföreningar, liksom del-tagarna från Kosovo. Elek-

trikernas ordförande Jonas Wallin talade om den nord-iska elfederationen om de certifikat som gäller i de nordiska länderna.

Konferensen avslutades med att man tog ett utta-lande om Kone hiss.

Per Eklund

Vid konferensen i Köpenhamn var det elva fackföreningar för elektriker samlade. Bland annat från Ryss-land. Jonas Wallin berättar om samarbetet i Norden. FOTO: Mikael PeTTerssOn

Allt fler stressas av jobbsituationenAllt fler får besvär på grund av arbetet. Det handlar mest om stress och andra psykiska orsaker i synner-het bland kvinnor. Det visar en ny rapport från Arbets-miljöverket.

K I undersökningen har omkring 16  000 sysselsat-ta personer i åldern 16-64 år som svarat på frågor om sin arbetsrelaterade hälsa. Resultatet visar att var fjär-de sysselsatt person har nå-gon typ av besvär som har med jobbet att göra. Jäm-fört med samma undersök-ning 2012 är det en betydan-de ökning, framförallt bland kvinnor. Den nedåtgåen-de trend som pågått under många år är därmed bruten.

Rapporten visar också och att andra besvär än fysiska, exempelvis stress och dåli-ga relationer i arbetet, ökar mest just nu.

– Att så många som var fjärde får besvär på grund av sitt arbete är anmärk-ningsvärt i sig. Resulta-tet ligger i linje med vad vi har sett i flera andra av våra undersökningar, alltså att allt fler mår dåligt av job-bet, i synnerhet av psykoso-ciala orsaker och att kvin-nor drabbas allra värst. Det är givetvis mycket oroan-

de, säger Ann Ponton Kle-vestedt, chef på Arbetsmil-jöverkets statistikenhet. 

Den vanligaste orsaken till besvär är stress eller an-dra psykiska påfrestning-ar. Det gäller såväl kvinnor som män. Det har skett en betydande ökning sedan 2012.

Näst vanligast är besvär som beror på påfrestande arbetsställningar. Omkring 8 procent av kvinnorna och 6 procent av männen upp-gav sig ha besvär på grund av detta.

Slår man ihop flera olika kategorier av fysiska orsa-ker (som exempelvis tung manuell hantering och på-frestande arbetsställning-ar), så har män fortfarande något mer besvär av fysiska belastningar än av stress el-ler andra psykiska orsaker. Det förhållandet gäller inte för kvinnor.

Lärare utmärker sig som yrkesgrupp, i synnerhet när det gäller besvär på grund av stress eller andra psykis-ka påfrestningar. 24 procent av de kvinnliga och 18 pro-cent av de manliga grund-skollärarna upplevde detta.

Per Eklund

Man avled i elolyckaK En man avled i en el-olycka i Mariestad.

Mannen arbetade med service på en kaffe-maskin på restaurangen Metsä Tissue i Marie-stad. Personalen reage-rade på att mannen satt länge i samma position. Han var livlös. Perso-nalen satte in hjärt- och lungräddning, men hans liv gick inte att rädda.

En förundersökning är inledd om arbetsplatso-lyckan och arbetsmiljö-verket är inkopplat.

Per Eklund

Sef stämmer ActemiumK Elektrikerförbundet stämmer elföretaget Ac-temium i Stenungsund, för brott mot arbetstidsla-gen och kollektivavtalet.

Frågan gäller hur ar-betstiden har organi-serats i samband med ett arbete i Gällivare. Företaget har haft ett skiftschema som inte är godkänt i arbetstidsla-gen och installationsav-talet, menar Elektriker-förbundet. Frågan ligger nu hos Arbetsdomsto-len, AD.

Per Eklund

12 13

Tjejer från hela landet träffadesEtt 40-tal elektrikertjejer från hela landet möttes i början av september på kursgården Rönneberga.

Det handlade om allt från arbetskläder, idriftta-gande till arbetsgivarnas syn på tjejer och mycket annat.

K För snart 20 år sedan, 1995, tog Kent Östman och Göran Söderlind initiativ till den första tjejträffen. Det var inte helt självklart att det skulle få anordnas speciella tjejträffar. De fick nog strida en del för att få till stånd träffarna.

– Hade de inte stridit för det här då hade det inte bli-vit av. Det var inte självklart,

säger Ninni Blom som höll i trådarna.

Under en tid var det år-liga träffar för att diskutera de frågeställningar som är unika för tjejerna. På senare tid, har det inte varit riktigt varje år.

Men nu samlades ändå tjejer från alla håll i landet. Allt från södra Skåne till Ki-runa.

Ninni Blom och Christine Svedjestrand höll i trådar-na, behjälpta av tre kvinn-liga ombudsmän från Regi-on mitt.

Under träffen pratade Örjan Borgström på EUU om idrifttagning. Grolls var där och visade arbetskläder,

och här fanns det många synpunkter om hur klä-derna passar tjejer. En rejäl duvning i vilka försäkringar som gäller fick deltagarna också. Det blev nog en del aha-upplevelser på denna punkt.

Det har varit upp till verk-samhetskretsarna att skicka tjejer till konferensen.

– Det har varit lite trögt hos några verksamhetskret-sar. Men jag tror att alla tje-jer som ville åka fick åka, sä-ger Ninni Blom.

Det verkar som de flesta trivdes bra under de tre da-garna man samlades.

– Vi har ett bra stöd av varandra på jobbet och vi

har bra killar. Men det är kul att träffa andra tjejer, säger Ida Björnström på Good-tech i Kiruna som var där med fyra jobbarkompisar.

Text: Per EklundFoto: Tomas Nyberg

FOTO: TOmas Nyberg

Elqvinnornas facebooksida

K Det finns en Facebook sida med ett par hundra medlemmar. Det är en så kallad sluten grupp och heter Elqvinnorna. Tjejer som jobbar som elektriker kan bli medlemmar. I Elektrikerför-bundet kan du kontakta Isabell Johansson eller Ninni Blom som är två av flera administratörer.

Kompakta knivfrånskiljarplintar sparar tid och utrymme

Nyhet: på en bredd av endast 3,5 mm

– knivfrånskiljarplint med Push-in

anslutning för ledare upp till 1,5 mm².

Färgmarkering av knivfrånskiljare och

manöverknappar indikerar tydligt

respektive strömkrets.

Oöverträffad signaltäthet kan uppnås

med 2-, 3-, eller 4-ledarplintarna eller

versionen i två-våningsutförande.

För mer information ring

08-608 64 00 eller besök

phoenixcontact.se

Ett nytt rekordUpp till 572 frånskiljbara signaler på endast en meter!

IC 09-14.001.L1 © PhOeNIx CONtaCt 2014

3,5 mm

Besök oss i monter B04 på EasyFairs Elmässa

Vilket är det största hindret att jobba som kvinnlig elektriker?K ”Jargongen.”K ”Möjlighet till ombyte.”K ”Bemötande och fördo-mar.”K ”Ergonomi på verktygen.”K ”Brist på kunskap vid havandeskap.”

Vad ska man göra åt det?K ”Få till en kvinnoportal.”K ”Kvinnokonferensen skulle kunna bjuda in de som pluggar el.”K ”Jobba med mentorskap.”K ”Fler fackliga förtroende-valda som är kvinnor.”K ”Lokala tjejträffar.”K ”Kontaktpersoner i varje VK.”

Vad ska arbetsgivarna göra för att förbättra för tjejer inom branschen?K ”Diskutera varför det är bra att anställa kvinnor.”K ”Slå hål på fördomar att det är dyrare att anställa en kvinna.”K ”Arbetsgivarna borde ha kurs i jämställdhet.”K ”Eio ska hjälpa till så att det inte är så krångligt.”

Uppsnappat på tjejträffen

14 15

Säkert att hantera – enkelt att

beställa.

Förmonterat direkt på E-nummer.

Personsäkert (IP2X) och med färre moment vid installation är Kabeldon förmonterade serviscentraler ett enkelt val. Nya produkter i familjen är CDCS 25 L och CDCS 63 Lsom är lågbyggda mätarskåp för 25, respektive 63 A. Finns direkt hos grossist för snabb leverans. Vid särskilda önskemål och behov gör du beredningar i Connect IT, där du går från enlinjeschema till färdig central på bara några minuter. Nu finns Connect IT 2.0 för gratis nedladdning på www.abb.se/kabeldon. Hör av dig till Stefan, Lennart eller Emil på fc@se.abb.com om du har några frågor.

ABB AB

Kabeldon, Box 531, 441 15 Alingsås

Tel: 0322-770 00

e-post: fc@se.abb.com

Ett lån för alla konjunkturer!Med vårt Medlemslån kan du som medlem i facket förverkliga dina planer och känna dig trygg som låntagare. Du kan låna mellan 30 000 – 300 000 kr utan krav på säkerhet, räntan är låg* och inga avgifter tillkommer. I lånet ingår försäkringen liv och betalskydd utan extra kostnad, det innebär att vi kan erbjuda dig en extra trygghet om det oförutsedda händer.

Läs mer på swedbank.se/medlemslan

* effektiv ränta 5,48 % september 2014

100 miljoner satsas på RönnebergaNu är första byggnaden vid kursgården Rönneber-ga på Lidingö totalreno-verad. Snart börjar nästa etapp.

Totalt satsas 100 miljo-ner, varav de fem fackför-bund som äger anlägg-ningen, går in med 60 mil-joner kronor tillsammans.

K Det var 1968-1969 som flera fackförbund slog sig samman och byggde kurs-gården Rönneberga, som ligger längst ut mot vattnet på Lidingö.

Den har smårustats un-der åren och simbassängen har byggts in. Men någon rejälare renovering har inte gjorts.

– Vi får göra allt, stam-mar, el, ventilation och det är nya brandkrav. Det är bara skalet som är kvar, sä-ger Birgitta Lönegård, vd på Rönneberga kursgård.

Tidigare totalrenovera-des badet och gymet. Ny-ligen öppnades det för-sta ombyggda huset, Eken. Där finns konferensrum, 14 dubbelrum, 16 enkelrum och två sviter.

– Nu går vi ut med an-budsräkning för hus två och tre. Om vi kan komma i gång i oktober, så kan vi vara kla-ra med hus två till somma-

ren och sen börja med nästa hus, säger Lönegård.

Ombyggnationen av Eken har kostat 26 miljoner. To-

talt med ombyggnaden av badanläggningen kostar re-noveringen runt 100 mil-joner. Av dessa går de fem fackförbunden in med 60

miljoner, resten står Rön-neberga för själva.

Ägare till Rönneberga är Byggnads, Elektrikerna, Målarna, Fastighets och

Seka. Av dessa köpte Fastig-hets och Seko in sig för ett par år sedan.

Styrelsens består av re-presentanter för ägarna.

Ordförande är Johan Lind-holm från Byggnads. Även Jonas Wallin från Elektri-kerna är ledamot i styrelsen.

Per Eklund

Det finns nu fler bäddar, när en-kelrum gjorts om till dubbelrum.

Arbetet med att bygga om de tre boendehusen på Rönneberga tar ett par år. Nu är det första huset Eken klart och snart fortsätter arbetet med de andra två husen. Foto: tomas Nyberg

– Vi har fått göra om allt. Ingen större renovering har gjorts sen det byggdes, säger Rönnebergas vd Birgitta Lönegård. Foto: aNders Zetterström

Jag tror inte ett totalförbud för privata företag inom skola och omsorgen är lösningen.

Bengt HarjuPolitisk sekreterare och fd elektriker

Ny form för Dagens arbeteTidningen Dagens Arbete har förnyat sig. Men ny form och delvis nytt innehåll.

K Dagens arbete är med-lemstidning för IF Metall, Pappers och GS-facket. För ett år sedan tog Helle Klein över som chefredak-tör. Samtidigt började man arbeta för en förändring av

tidningen. Nyligen lanse-rades tidningen vid en till-ställning i Stockholm. Bal-kaninfluerade musikban-det Andra Generationen

från Göteborg spelade och på scenen intervjuade Helle Klein den gamle Volvoche-fen Per G Gyllenhammar.

Per Eklund

Andra generationen. Foto: Per ekluNd

Nu är det dags att leverera

Efter en inten-siv valrörelse får Sverige äntligen en ny regering. Det parla-

mentariska läget är be-svärligt, utmaningarna är många vilket kommer att kräva ödmjukhet och vilja till samarbete.

Löfvens mandat är att vända utvecklingen och föra en aktiv arbetsmark-nadspolitik. En politik med fokus på anständiga anställ-ningsvillkor, förutsättning-ar för hållbara och utveck-lande jobb. Snabba insatser mot den höga arbetslöshe-ten bland unga och att bry-ta den negativa kunskaps-utvecklingen i skolan måste vara de prioriterade åtgär-derna i den nya regeringen.

Därför är det kul att den tillträdande regeringen lyf-ter fram mindre klasser, en obligatorisk gymnasiesko-la och lärlingsutbildning-ar som viktiga delar för att bryta nedgången i svensk skola.

En annan utmaning re-geringen har är hur vinst-jakten i välfärden. Jag tror inte ett totalförbud för pri-vata företag inom skola och omsorgen är lösningen. Fo-

kus måste ligga på kvalitén inom omsorgen och resul-taten i skolan.

Samtidigt som regering och riksdagen tar tag i ar-betslösheten och skolan så får de inte glömma en av de viktigaste frihetsreformer-na. Bostadsbyggandet mås-te ta fart på allvar igen. Unga människors rätt att flytta hemifrån, barnfamiljers rätt att växa och att kunna flytta till något mindre när barnen flyttat hemifrån.

Andelen hyresrätter sjun-ker kraftigt. 2012 utgjor-de hyresrätterna 49 pro-cent av bostadsbeståndet i Stockholm, 1990 var det 61 procent. En satsning på bo-stadsbyggandet är bra för både jobben och utveckling-en i landet.

Vi är många som väntat på ett maktskifte. Det par-lamentariska läget krä-ver dock både handlings-kraft och samarbete men framför allt ett slut på en destruktiv blockpolitik. Då kanske också klyftor-na i samhället kan mins-ka och jobben växa fram.

K Nu återkommer Gilla Jobbet-mässan i Älvsjö. 22-23 oktober kan man få reda på nästan allt om arbets-miljö och skyddsfrågor.

För två år sedan var det 100 år sedan det första

skyddsombudet i Sverige. Nu är mässan tillbaka med massor av seminarier och andra aktiviteter.

Bakom mässan står bland annat Prevent, LO, PTK, Svenskt näringsliv,

Sveriges kommuner och landsting och Afa. Ett 70-tal olika seminarier och många utställningar.

Läs mer på: gillajobbet.se.

Per Eklund

Gilla Jobbet-mässan återkommer

16 17

Mer info & köpställen på www.spit.se

Du spar massor av tid och onödiga arbetsmoment när du skjuter fast kabelclipset istället för att borra, plugga och skruva.Spikpistol Spit Pulsa 800E är speciellt framställd för att spika fast kabelclips i betong, tegel och stål.

Sortimentet innehåller spik i olika längder och för olika material samt en mängd olika typer av kabelclips.

Skjut fast clipseti tegel, stål & betong

Glöm borr, plugg & skruv

Testa spikpistolen i monter C:22 Elmässan Kista 22-23 oktober

www.ELPROCAD.com Besök vår monter E:21 på Elmässan 2014

ELKONSTRUKTÖRER...ELKONSTRUKTÖRER...ELKONSTRUKTÖRER... Ni låter väl inte BARA priset avgöra

vilket program ni skall använda? Bli inte besviken, vi har användarvänliga program

som hjälper dig att konstruera snabbt och effektivt. Dessutom till riktigt bra priser!

Kretsschema Montageritning Huvudkretsschema Yttre anslutningsschema Enlinjeschema Kabellista Apparatlista Förbindningstabeller Installationsritningar inom Kraft, belysning Kanalisation, tele Översiktscheman Centralspecifikation

och åtskilligt mera.

Löneskillnader ökarNu ökar lönegapet mellan arbetare och tjänstemän. Skillnaderna i löner är nu lika stor som på 30-talet.

Det framgår i LO:s löne-rapport 2014.

K Under flera år har löne-utvecklingen för tjänste-män och arbetare varit re-lativt jämn. Men under för-ra året ökade skillnaderna. För tjänstemännen ökade lönerna med 2,8 procent, medan arbetarnas medel-lön ökade med 2,0 procent.

– Vi kan aldrig acceptera att löneklyftorna mellan ar-betare och tjänstemän ökar. Vi kan inte tillåta att arbeta-res löner ska utgöra golv för andra grupper. Om den ut-vecklingen fortsätter kom-mer vi att få se en stökig avtalsrörelse år 2016, sä-ger LO:s avtalssekreterare, Torbjörn Johansson.

Medellönen för en arbeta-re är nu 24 000 kronor och för en tjänsteman 34 600 kronor. Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän

har därmed ökat till 10 600 kronor, eller 45 procent. Så stort har lönegapet inte va-rit sedan 1930-talet.

Mest har lönerna ökat för kvinnliga tjänstemän, 3,3 procent, jämfört med 2,3 procent för manliga tjäns-temän. Bland arbetare har lönerna ökat med 2,0 pro-cent för både kvinnor och män.

Därmed har löneskillna-derna mellan kvinnor och män jämnats ut på tjäns-temannasidan. Detta syns

inte bland arbetare. Trots det är lönegapet mellan kvinnor och män mindre på arbetarsidan än bland tjänstemän, 14 respektive 24 procent.

– Arbetarkvinnorna är på väg att bli vår nya un-derklass. Att kvinnors ar-bete systematiskt under-värderas är inte bara djupt orättvist utan också direkt stötande och något vi mås-te rätta till i de komman-de avtalsrörelserna, säger Torbjörn Johansson.

Per Eklund

Vattenfall åtalas för elektrikers dödVattenfall och en arbets-ledare på Vattenfall Ser-vice Nordic AB åtalas för en dödsolycka på Ovako i Hofors.

Åklagaren yrkar också i åtalet på att Vattenfall be-talaren en bot på 1,5 miljo-ner kronor.

K Olyckan hände den 23 februari 2011. Tre elektri-ker arbetade med att ren-göra ett högspänningsställ-verk, vid stålverket Ovako i Hofors i Gästrikland. En 48-årig elektriker, som var anställd av Vattenfall och arbetade i verksområdet, fick ström genom kroppen och avled. Ställverket hade fyra fack, tre skulle rengö-ras och var utan ström, det fjärde skulle inte rengöras

och var spänningsförande. 48-åringen som avled kom i kontakt med det spännings-satta facket och fick 33 000 volt genom kroppen.

Olyckan har utretts av Ar-betsmiljöverket och Elsä-kerhetsverket. Deras utred-ningar är underlag till det åtal som nu läggs mot en ar-betsledare.

Det är arbetsmiljöåklaga-ren Christer Forsman som lagt åtalet mot Vallenfall och arbetsledaren.

I åtalet mot arbetsledaren sägs att han inte gjort en tillräcklig noggrann elsä-kerhetsplanering och risk-bedömning, att han inte lämnat tillräckligt tydliga instruktioner, att han inte

gjort tillräckliga skyddsåt-gärder och för att inte han själv eller någon annan el-säkerhetsansvarig var när-varande hela tiden under arbetet.

Redan för ett år sedan pe-kade allt mot ett åtal mot både företaget och arbets-ledaren. I våras presente-rades kravet på företagsbot och då skulle vissa komplet-terande utredningar göras. Åtalet presenterades i förra veckan.

Rättegången mot Vatten-fall och arbetsledaren blir i Gävle tingsrätt, men det är oklart när rättegången ge-nomförs.

Per Eklund

Antalet arbetslösa elektriker fortsätter att minskaArbetslösheten bland elektriker fortsätter att minska. Från juli till au-gusti minskade arbetslös-heten med 30 personer. Samtidigt är antalet med-lemmar i Elektrikernas a-kassa större än på mycket länge.

K Under augusti var det 378 medlemmar i Elektrikernas a-kassa heltidsarbetslösa. En minskning från juli med 30 personer, och betydligt färre än i augusti i fjol. I au-gusti 2013 var det 528 elek-triker heltidsarbetslösa.

Förutom dessa heltidsar-betslösa, var 342 elektriker i olika program med aktivi-tetsstöd, och 55 elektriker var deltidsarbetslösa.

Även inom en del andra branscher minskar arbets-lösheten. Byggnads a-kas-sa rapporterar också om en minskning bland andra.

Hälften av a-kassorna rap-porterar om en minskning och hälften om en ökning. Den totala arbetslösheten minskade med 1 000 perso-ner från juli till augusti.

Samtidigt rapporterar

också Elektrikernas a-kas-sa om den högsta notering-en av medlemmar sen 1990. Den 31 augusti var det 26 043 medlemmar.

Per Eklund

Vill du veta mer:

Kontakta din grossist

eller ring Ed-Wa, 0370-50 13 30

www.edwa.seDesign, Quality & ManufacturingEd-Wa of Sweden

Tummen upp för Ed-Was nya takdosa ”Ergo”!

Från juli till augusti minskade antalet arbetslösa elektriker med 30 personer. Foto: tomas Nyberg

Målare fick lära sig elsäkerhetAtt målare råkar ut för strömgenomgång är van-ligt. Elektrikernas om-budsman Hans Anders-son föreläste om elsä-kerhet vid Målarförbun-dets skyddsombudsträff i Norrköping.

K I Målareförbundets av-delning 8 bygger fackför-bunden Målarnas, Elektri-kerna och Byggnads upp ett samarbete. Målarna sitter i Norrköping medan Elektrikerna finns i Lin-köping så något naturligt samarbete i ett Byggfack-ens hus finns inte.

– Vi och Elektrikerna är ute två dagar vid två tillfäl-len om året på gemensam-ma skyddsronder. Då är det Regionala skyddsom-bud som samarbetar, sä-ger Nicklas Ringman, om-budsman på Målareför-bundet i Norrköping.

Målareförbundet har ock-så lokala skyddsombud ute på arbetsplatserna inom avdelning 8 finns totalt 26 skyddsombud som har en utbildningsdag om året. Vid den senaste föreläste elektrikerombudsmannen Hans Andersson. Hans uppfattning är att en be-hörig installatör ska bryta strömmen innan målarna spacklar, målar och tapet-serar. Det är när kåpor och vägguttag lossas som faror uppstår.

Av de närvarande skydds-

ombuden hade samtliga nå-gon gång råkat ut för en strömgenomgång.

– Den smarta målaren sätter tapeten och skär med tapetkniven medan kåpan sitter kvar. Sedan kan man lossa och då rasar kanten ned med lite hjälp av en borste, säger Nicklas Ringman.

Är vägguttaget i när-heten av ett element och den som får ström i sig hål-ler handen på det så sitter man fast.

Enligt Hans Andersson ska alla som får en ström-genomgång uppsöka sjuk-hus. Det ska göras en ar-betsskadeanmälan och an-mälan till Arbetsmiljöver-ket.

– Om alla gör det blir det en kostnad för arbetsgiva-ren och då blir elsäkerheten också något som tas på all-var, säger Nicklas Ringman.

Efter utbildningsdagen har många frågat efter en broschyr och från Elektri-kerna har de fått några ex-emplar av ”Vägledning vid elolycka”.

Nicklas Ringman tycker att Målareförbundet bör prata elsäkerhet med lär-lingarna redan på bransch-utbildningen för att få in det i medvetandet tidigt.

Helena Forsberg

Hans Andersson informerade målarna.

Målare fick en lektion i elsäkerhet. Foto: tomas Nyberg

Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän ökar. Foto: tomas Nyberg

18 19

Bergkällavägen 34192 79 SOLLENTUNATel: 08-594 118 30

www.mwa.se & info@mwa.se

Massor med lumen för pengarnaPROTEK 50 W LED

LED dioder från OSRAMStomme av 2,5 mm lackerad aluminiumLjusreglering på beställning

IP65 Ljusfärg: 4 000 KelvinLjusfärg: 4 000 KelvinLjusflöde: 6 300 Lumen

E77 615 25 Beställes hos din El-grossist

Jutterström ny ordförande för PappersPappers har fått en ny ord-förande. Mats Jutterström efterträder Jan-Henrik Sandberg vid en i viss mån händelserik kongress.

K Vid Pappers kongress i början på september val-des Mats Jutterström till ny ordförande. Ända in till va-let så fanns tidigare ordfö-randen Jan-Henrik Sand-berg med i bilden. Men när valet skulle ske avsade han sig kandidaturen.

Inför valet och under kon-gressen fördes en tuff dis-kussion om ordförandepos-ten. Sandberg hade stöd en-dast från en avdelning i för-bundet. Kritikerna menade att han varit vek under de sista åren. Trycket ute på ar-betsplatserna har varit hård senaste tiden, med tanke på den minskade papperspro-duktionen.

Efter valet konstaterade

Sandberg att det fanns en viss mån av bitterhet.

Mats Jutterström har ar-betat som ombudsman på förbundskontoret under tio år och där arbetat med av-talsfrågor. Han är 53 år och har en bakgrund i ett fack-ligt arbete vid Iggesunds bruk.

Ett förslag om att minska antalet distrikt och samti-digt minska antalet perso-ner i förbundsstyrelsen blev också nedröstat. Det var en del i en omorganisation, som utretts under två år.

Även på andra platser i förbundsledningen blev det nya namn. Mikael LIlja från Rottneros blir ny förste vice ordförande och Henry Hei-niö blir ny andre vice ord-förande, tidigare förbunds-kassör.

Per Eklund

per.eklund@daladem.se

Mats Jutterström är ny ordförande för Pappers. Han efterträder Jan-Henrik Sandberg. Foto: Pressbild

Ny föreskrift om arbetsmiljö ute på remissNya regler om arbets-belastning, arbetstider, konflikter och kränkande behandling.

Det är en del av de för-slag till ny föreskrift om organisatorisk och soci-al arbetsmiljö. Arbetsmil-jöverket har nu sänt ut förslaget på remiss.

K De senaste fyra åren har antalet anmälda arbets-sjukdomar med sjukfrån-varo på grund av organisa-toriska och sociala orsaker ökat med 50 procent. Det visar Arbetsmiljöverket i en rapport om Arbetsska-dor 2013. Det handlar ofta om alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt,. Det handlar också om pro-blem i relationerna på ar-betsplatsen, som mobb-ning och trakasserier.

– Det är oacceptabelt att så många blir sjuka på job-bet av de här orsakerna. Att vi nu kan presentera ett förslag som syftar till att skapa en god organi-satorisk och social arbets-miljö på våra arbetsplat-ser och förebygga ohälsa

är mycket positivt, säger Bernt Nilsson, tillförord-nad generaldirektör.

Arbetsgivaren ska en-ligt förslaget se till att per-sonalen inte får en ohälso-sam arbetsbelastning. Det ska finnas tillräckligt med resurser på plats för att ut-föra arbetet.

Arbetsgivaren ska också förebygga att arbetstidens förläggning leder till ohäl-sa, enligt förslaget. Risker kan till exempel finnas vid skiftarbete eller nattarbe-te. Att vara ständigt nåbar kan också vara en risk.

Regler för hantering av konflikter och kränkande behandling (även kallat mobbning) är också en del av förslaget.

Arbetsgivaren ska ock-så motverka att starkt psy-kiskt påfrestande arbe-te, som kan finnas inom exempelvis vård, social-tjänst och kriminalvård, leder till ohälsa. Förebyg-gande åtgärder kan vara stöd av handledare eller dubbelbemanning.

Per Eklund

020-414 414folksamlopension.se

Vilket liv önskar du dig i framtiden? Vårt uppdrag är att se till att du som är medlem i LO:s fackförbund får en så bra tjänste- pension som möjligt. Vi har alltid haft låga avgifter och har en hög avkastning som i flera år legat i topp. Dessutom investerar vi dina pengar i schyssta företag som tar hänsyn till människor och miljö.

En halv miljon medlemmar har redan valt oss som förvaltare till deras tjänstepension. Ett naturligt val – välj oss du med!

NyckelN till eN schysst peNsioN

20 21

”Nu är jag kvinna – nu börjar nästa resa” Som 60-åring förstod Tommy Springer att det viktigaste han ville, var att ta tag i sin könsidentitet. Han ville byta kön. Tommy skulle bli Tina. Mindre än tre år senare är hon där.

Vi mötte Tina Springer dagen efter att Socialsty-relsens rättsliga råd tagit beslutet att ge henne ett nytt personnummer. Nu var det definitiva klart.

– Nu är jag kvinna, kvitt-rar hon ute på altanen i radhuset utanför Karlstad.

K – Jag kom ut ur gardero-ben i februari 2012. Det var på en kurs för försäkrings-rådgivare på Bohusgården i Uddevalla.

Bland sina fackliga kam-rater i VK 2 och VK 16 tog Tommy Springer sig mod att berätta.

”Ska du bli kärring”, sa någon vid träffen i Uddeval-la och så var det inget mer med det. Tina uppfattar det som en älskvärd kommen-tar. Omgivningen har res-pekterat beslutet. ”Det här är ditt liv” har många sagt till henne under de här åren.

Många är de elektriker som mött Tommy Springer som arbetskamrat, klubbordfö-rande, skyddsombud och försäkringsrådgivare. Det har blivit över 40 år i Elek-trikerförbundet. Den mesta tiden med något förtroen-deuppdrag.

Vi träffar Tina i huset i Hammarö utanför Karlstad. Hon har just huggit upp ved innan vi kommer och hon visar på vad som har rustats sista tiden i huset.

Tina har lite roligt av att uppleva en del mäns re-aktioner. Hur män reage-rar när möter en kvinna i 60-årsåldern, som talar de-taljerat yrkesspråk. Och om männen på bilprovningen som beter sig helt annor-lunda mot henne i dag mot för några år sedan.

– Jag var inne och besik-tade bilen. Hade jag varit man hade jag fått en tvåa. Nu släppte de igenom bilen och hjälpte dessutom till med att fixa en verkstad.

Dagen innan vårt besök var hon i kontakt med Social-styrelsens rättsliga råd. Det var då klart. Hon var kvinna och ett nytt personnummer kom dagen efter.

– Nu är jag klar med den här resan. Nu är jag kvin-na. Självkänslan står på fast mark. Nu börjar nästa resa.

Hon ska så småningom in till Karolinska för operatio-ner.

– Jag ser fram emot ope-rationen. Andra stannar där jag är i dag.

Men det är inte så myck-et ”så småningom” för Tina. Allt ska gå fort, fort, fort. Hon har bråttom att hinna med sitt liv. Hon är 63, bara ett par år till pensionen, och nu väntar ett helt nytt liv som kvinna.

Hon har just bokat in sig på en datingresa på en Ålandsbåt.

Själv mötte jag Tommy första gången för två år sen. Det var just i början av för-ändringen.

Jag noterar att den per-son jag nu möter är någon annan än den person jag då mötte. Naturligtvis en fysisk förändring och det känns också som en förändring i

tanke och intressen. Tom-my har blivit Tina.

Hon berättar om hur nöjd hon var, när en närstående tog hand om alla kostymer och manliga kläder.

I dag är det blå naglar, ör-hängen, halsband, hög-klackat, kjol. 200 timmar har det tagit att ta bort skäggväxten.

Det har varit en tuff resa för Tina. Tre år av dubbelhet och tufft med identiteten.

– Bryter man benet kan man gå till grannen och få hjälp. Det finns ingen granne som tar hand om det här.

Men ändå beskriver hon det som en lättnad.

– Jag visste det redan från barnsben.

Patent och registrerings-verket har nu godkänt Tina som namn, men under en tid har det stått Tina Tom-my Springer i körkortet.

Att byta kön, att gå från kvinna till man eller från man till kvinna handlar om något av det mest privata. Det är också kanske något av det svåraste för en utom-stående att närma sig. Vad säger man? Hur beter man sig? Samtalet som jag och mina kollegor förde inför mötet med Tina var just så trevande. Vilka frågor stäl-ler man? Det handlar om ”han” och ”hon”. När vi satt oss ner berättade jag att jag hade lite svårt att bestäm-ma mig om jag skulle säga ”han” eller ”hon”. Tina rea-gerade med ett stort garv. Så var dörren öppnad. Det blev en eftermiddag med massor av skratt.

Samtidigt med Tinas glada öppenhet, så är man inne i det allra innersta och petar. Jag förstår att Tina inte be-rättar allt för oss. Hon sätter en gräns. Det finns anhöri-ga och där släpper Tina inte in oss.

Tina berättar att det är många som inte klarar av allt det som det innebär att byta kön, eller könskorrige-ring som det numera heter. Många tar livet av sig under resan. Före resan, under re-san och även efter resan.

– Jag visste att det skul-le brinna runt mig, men jag visste också att annars skul-le vägen bara bli sämre och sämre. Bara mörker och ingen väg ut ur tunneln. Ska lastbilschauffören ha mitt liv på sitt samvete, tänkte jag en gång när jag stod in-för mitt val.

Det har varit djupa brunn-nar av frågor och jobbighet.

– Det har inte varit någon sällskapsresa mellan ljuset och det svarta helvetet. Jag

kunde gå ut och gå i 4-5 tim-mar, när det var som värst. En bieffekt var att jag tappa-de 20 kilo.

Att hitta människor som kan hjälpa till på en sån här resa är inte lätt.

– Jag hade turen och träffade en reskvinna som hjälpt mej på resan.

Tina har kunnat tänka bort det dagliga yrkesarbe-tet under en stor del av ti-den. Under 2012 var hon sjukskriven under ett halv-år för en höftoperation och i fjol tog jobbet slut. Bravida i Karlstad lades ner och hon blev arbetslös. Det har blivit enklare med alla besök på sjukhus och hos Socialsty-relsen. Inga behov av att ta ledigt och behöva förklara.

Tinas recept för att klara processen har varit att vara helt öppen. Innan det hun-nit bli ett tisslande och tass-lande har hon berättat.

– På så sätt dödade jag ny-heten direkt.

Hon har berättat på fack-klubbens årsmöte, för ar-betskamrater på Bravida, på bygget och så för männen i Odd Fellow.

– Jag har varit med i Odd Fellow i 20 år och det står ju inget i stadgarna om det här. Jag får gå ur och sen gå med i Rebeckorna.

Med hennes öppenhet känner hon att hon blivit behandlad med respekt. Samtidigt förstår hon att andra inte kan göra på sam-ma öppna sätt. Att det tar längre tid för en del, och att andra har inte lika lätt med öppenheten.

– Jag har åkt snälltåg, an-dra åker dressin.

Men jag kan inte låta bli att fråga om hur det funkar med könsrollerna på job-bet, i byggbranschen, bland elektriker. Många ser ju ändå byggsvängen som en av de machovärldar där det är svårt att tränga in med något annat.

– Det är annat nu än det var på 60-talet när jag bör-jade. Jag har blivit bemött med respekt.

Nu har Tina fått sitt nya pass och sitt nya körkort, och för bara några dagar sedan blev hon kallad till mammografiundersökning.

Per Eklund

– Bildmässigt åker jag på ett tåg. Tidtabellen tog slut i går och nu sitter jag på ett nytt tåg. Det är betydligt trevligare att åka första klass, som jag gör nu. I början åkte jag godsfinka. Jag är kvinna nu. Jag äger mitt liv och det måste jag vårda. FOTO: TOmas Nyberg

Nu ska jag tatuera in en fjäril på vän-ster sida i regnbå-gens färger. Den föds inte som fjäril.Tina Springer

Tina Springer

K 63 år.K Numera ensamstående, tidigare gift, fyra barn.K Bor i radhus i Hammarö utanför Karlstad.K Yrke: Serviceelektriker, numera arbetslös, funderar på att ta jobb som personlig assistent.

Könskorrigering

K Omkring 100 personer får varje år ett nytt kön i Sverige. Antalet ökar år från år. 2/3 blir kvinnor och 1/3 blir män.K Lagen för könskorrigering ändrades under 2013. Tidigare var det krav om tvångssterilisering och att man var ogift. Dessa krav är nu borta ur lagen. Åldersgränsen är 18 år.

Det har varit en tuff resa för Tina. Tre år av dubbelhet och tufft med identiteten. – Jag ser fram emot operationen. Andra stannar där jag är i dag. FOTO: TOmas Nyberg

22 23

Elinstallationsreglerna

SS 436 40 00, utg 2,

med kommentarer Generatoraggregat

Tekniska anvisningar för anslutning

och drift av generatoraggregat

SEKHandbok 447Utgåva 1.1

ElanläggningarSäkerhet vid arbete

SEKHandbok 446Utgåva 2

PÅ MÄSSCENEN:Nya ElinstallationsstandardenSkyddsutjämning i byggnader

Elinstallationer i badrumMässrabatt vid beställning i SEK Shop

Möt oss i Monter M:09

SEK Svensk Elstandard | Box 1284, 164 29 Kista Tel: 08-444 14 00 | E-post: sek@elstandard.se

www.elstandard.se | www.elstandard.se/shop

Missa inte SEKs KOSTNADSFRIA SEMINARIER Allt du köper kan gå sönder.

Ibland fortare än väntat.

Vid en utnyttjad kredit på 15 000 är effektivräntan för närvarande 11,96 % med e-faktura (15,03 % med pappersfaktura). Senast ändrad 2014-10-07.

Nu med

6 månaders

drulle-försäkring!

Betala med ditt Elektrikerkortet MasterCard så ingår sex månaders drulleförsäkring – utan självrisk! Du vet väl att du har ett av Sveriges bästa medlemskort, fyllt av förmåner och erbjudanden. En förmån är att du kan ansöka om Elektrikerkortet MasterCard – medlemskortet med betalfunktion och en hel rad smarta försäkringar som gäller när du betalar med det. Bland annat en sex månaders drulleförsäkring, som täcker plötsliga och oförutsedda händelser dina nya ägodelar kan råka ut för. Läs mer om Elektrikerkortet MasterCard och fullständiga villkor på tidningenelektrikern.se/mastercard eller entercard.se/lomervarde

Kunskapsbåten lättar ankarK Det är 28 och 29 oktober som Elteknikbranschens kompetensbåt samlar ett par hundra personer. Förut-om lärare är det bland annat föreläsare och läromedels-producenter med på resan.

Under resan blir det semi-narier om ETG, mångfald och jämställdhet, yrkesut-bildning, praktisk ellära, makten över gymnasiesko-lan, schyssta villkor, betyg-stänkande, kompetensut-

veckling, elsäkerhet och fle-ra ämnen.

Kunskapsbåten arrang-eras av ETG, EUU, Eio och Elektrikerförbundet.

Per Eklund

per.eklund@daladem.se

Lernia och Sef söker pengar till utbildningElektrikerförbundet och det statliga utbildningsfö-retaget Lernia samarbetar nu för att få till nya vidare-utbildningar för elektriker.

Om de får pengar kan ut-bildningarna starta nästa höst.

K – Våra medlemmar är of-tast instängda i arbetsgivar-nas bristfälliga utbildning-ar. De får ingen chans att utvecklas. Det blir en inlås-ningseffekt på arbetsmark-

naden. Det finns också elek-triker som jobbat några år och då kommer på att man vill jobba med småskalig-het. Då finns det möjlighe-ter här, säger Urban Petters-son på Elektrikerförbundet.

Tillsammans med Ler-nia har Elektrikerförbun-det diskuterat fram fyra nya utbildningar. Även företag i branschen ställer sig bakom utbildningarna. I januari får man besked om Myndighe-

ten för yrkeshögskolan an-slår pengar och utbildning-arna kan starta.

De utbildningar man söker pengar för är Reläskydds-specialist, Automations-tekniker för smarta hem, Larmtekniker specialist inom systemintegration och Installationselektriker för småskalig elproduktion. Tanken är att de ska vara distansutbildningar på hel-tid, som man kan söka stu-

diemedel för. För alla ut-bildningar krävs att den sö-kande har erfarenhet som elektriker.

– Vi får besked om det blir några pengar i januari. En tredjedel av alla ansökning-ar om kurser godkänns, be-rättar Josefin Born Nilsson, affärsområdeschef för yr-keshögskola och företags-utbildning på Lernia.

De utbildningar myndig-heten säjer ja till, kan då starta till hösten 2015. Jo-

sefin Born Nilsson berät-tar också att det finns andra utbildningar på Lernia som startar hösten 2015 och där det är meriterande att ha jobbat som elektriker.

Per Eklund

Många elektriker har ingen möjlighet att utvecklas i sitt jobb. Därför går vi in i det här samar-betet med Lernia, säger Urban Pettersson på Elektrikerförbun-det. Foto: tomas Nyberg

Under sista veckan i oktober möts många lärare vid gymnasieskolor som är anknytna till ETG-Partner. Den så kallade kunskapsbåten lämnar Stockholm för en tur i Östersjön, där det blir en rad seminarier.

Turen över Ålands hav med seminarier om yrkesutbildning och andra frågor sker på båten Cinderella. Foto: tomas Nyberg

Planerade drifttagningen av Sydvästlänken flyttas framDen planerade drifttag-ningen av SydVästlänken senareläggs från första kvartalet 2015 till slutet av tredje kvartalet samma år. K Orsaken är att företaget Alstom Grid meddelat att man i förhållande till tecknat kontrakt blir ett år sena med att leverera de HVDC-om-riktarstationer som Svenska kraftnät har beställt.

Det innebär att en över-föringslänk ska kunna tas i drift den 15 september 2015 och med slutleverans för båda länkarna den 31 janu-ari 2016.

– Vi hoppades i det längs-ta att Alstom skulle klara att leverera de omriktarstatio-ner som är hjärtat i SydVäst-länken vid den tid som var avtalad. Men vi har tving-ats acceptera att så inte är

fallet, konstaterar Svenska kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg.

Norra delen av SydVäst-länken – växelströmsför-bindelsen mellan Hallsberg och Barkeryd – påverkas inte av Alstoms leverans-problem, utan kommer att kunna tas i drift enligt plan den 25 februari 2015.

Per Eklund

44

Det finns ingadumma frågor!Funderar du på:• hur man tolkar avtalets övertidsregler?• varför du inte har rätt till a-kassa?• hur du ska göra för att vidareutbilda dig?• hur du ska agera om du upptäcker asbest på jobbet?• hur du kan lära dig ATL-listans allra innersta frågor?• eller någonting helt annat?

Skicka din fråga till: elektrikern@daladem.seVi ser till att de riktiga experterna svarar i tidningen.

Per Eklund, redaktör ElektrikernPS. Du kan vara anonym. DS

Stick intehuvudeti sanden!Funderar du på:

• hur man tolkar avta-lets övertidsregler?• varför du inte har rätttill a-kassa?• hur du ska göra föratt vidareutbilda dig?• hur du ska agera omdu upptäcker asbest påjobbet?• hur du kan lära digATL-listans allrainnersta frågor?• eller någonting heltannat?

Skicka din fråga till: elektrikern@daladem.seVi ser till att de riktiga experterna

svarar i tidningen.Per Eklund, redaktör Elektrikern

PS. Du kan vara anonym. DS Stick inte huvudeti sanden kamrater!Funderar du på:

• hur man tolkar avtalets övertidsregler?

• varför du inte har rätt till a-kassa?

• hur du ska göra för att vidareutbilda dig?

• hur du ska agera om du upptäcker asbest på jobbet?

• hur du kan lära dig ATL-listans allra innersta frågor?

• eller någonting helt annat?Skicka din fråga till: elektrikern@daladem.se

Vi ser till att de riktiga experterna svarar i tidningen.Per Eklund, redaktör Elektrikern

PS. Du kan vara anonym. DS

24 25

”Aldrig har så mångakänt sig kallade attkonkurrera omdet ’finaste jobben arbetargrabbkan få’.”

ElektrikernNUMMER 1, 2012 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 105 POSTTIDNING B

SEF första förbundet med advokatförsäkring SIDORNA 32–33

”Stora önskemål finns om förkortad arbetstid” SIDORNA 16–17

Medlemmarnas

Tema: Avtal 2012

Krönika Tommy Öberg SIDAN 19Ung kraft SIDORNA 30–31Porträttet SIDORNA 14–15

29-årige KalleLöfvenberg frånStockholm är nyklubbordförandepå Midroc ElectroEntreprenad. Elektrikern Sara Olsson jobbar i Kenya

FOTO

:TOMASNYBER

G

”Jag sökte för att jag vill ha en praktisk utbildning.” SIDORNA 10–11

Elektrikern Anders Olsson räddade livet på kollega SIDAN 20

Reportage

Nyheter

”Det är nog nu! Detmåste bli ett slut påfusk, jobbtrafficingoch osund konkur-rens på arbets-marknaden.”

En höjdare för ”Raka”SIDORNA 17-19

ElektrikernNUMMER 6, JUNI 2013 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 1O6 POSTTIDNING B

Elmontör avled efter fall från stolpe SIDAN 6

Peter fick rätt mot försäkringsbolaget SIDAN 10

Nyheter

Nyheter

Krönika Therese Guovelin SIDAN 10Reportage SIDORNA 14–15Porträttet SIDAN 5

”Jag tycker det ärkul och bra och jaggillar att vara medoch stötta kollegor.Jag känner miglugn. Det blir säkertbra.”

Teresia Lindgren, ny klubborförande i Sunne En hjälpande hand till kollegor i kris

FOTO

:TOMASNYBER

G

”För mångainnebär för-sörjnings-stöd att delåses in i fattig-dom.”

Med ackord på schemat SIDORNA 11-13

ElektrikernNUMMER 9, 2012 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 105 POSTTIDNING B

Jonas Wallin kommeterar AD-domen SIDORNA 6-7

Fullständig seger i Norge efter strejk SIDAN 10

Nyheter

Nyheter

Installationsavtalet näst bäst i Sverige” SIDAN 9

Linköpingselektriker kritiska mot nollställningen SIDAN 20-21

Nyheter

Reportage

Krönika Irene Wennemo SIDAN 8Porträttet SIDORNA 18–19Teknikfronten SIDORNA 22–23

Ingen har slagit Peters världsrekordVktor Olsson: ”Satsa på LED-teknik”

FOTO

:TOMASNYBER

G

”Nästa gång du kommer in på aku-ten och får vänta eller när det intefinns en vikarie i barnensskola vet du skälet. Vi harsänkt skatten med 700 000anställda.”

Ordning och säkert i bilen SIDORNA 14-15

KVALIFICERAD AUTOMATIONSTEKNIKER- EN EFTERFRÅGAD KOMPETENS!

0511-323 44 www.skara.se/vux

Ansök senast 15 maj För ytterligare information:

ElektrikernNUMMER 3, MARS 2014 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 108 POSTTIDNING B

Har facket rätt att företräda medlemmarna? SIDAN 6

Hälsa på hos de som veckopendlar till Norge SIDORNA 22-23

Nyheter

Nyheter

Krönika Daniel Suhonen SIDAN 10Insänt SIDAN 29Reportage SIDORNA 17–19

”På slutet fick de gåen så kallad döds-marsch. Det var ijanuari 1945. Menså kom befrielsen.”

SIMON WILCZKOWSKI Om valla och blåbär i Pontus Vasalopp

FOTO

: TOM

AS

NY

BER

G

”Det kommer att krävas politisktmod för attfrångå dettänkandesom hittillsdominerat.”

”Bandet är vår ventil” SIDORNA 18-19

ElektrikernNUMMER 5, MAJ 2013 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 106 POSTTIDNING B

Vem bär ansvaret för Peter Lundmarks död SIDAN 5

”Vi hade hoppats på mera pengar” SIDORNA 6-7

Nyheter

Avtalet 2013

Inför beslut i Centrala representantskapet SIDORNA 8 OCH 25Nyheter/Debatt

Krönika Irene Wennemo SIDAN 12Reportage SIDORNA 13–15Nyheter SIDAN 16

”Tror de att enstatlig legitima-tion är bättre ochhåller undanfifflarna?”Göran Söderlund om Elsäkerhetsverket Det behövs ny el i Dannemora gruva

FOTO

:TOMASNYBER

G

Kjell längtade ut till verkligheten

Tema om praktikoch lärlingar.Freddy och Davidom AD-domen ochdet svåra att fålärlingsplats.

ElektrikernNUMMER 8, 2012 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 105 POSTTIDNING B

Göran Greider: ”Var fan är LO-ekonomerna” SIDAN 9

Ronny Wenngren om 388 avtalsmotioner SIDAN 6

Krönika

Nyheter

6F kastar ut Transport och blir 5F SIDAN 8

Jonas Wallin om bolagens frånvaro SIDAN 5

Nyheter

Ledare

Nyheter SIDAN XXUng kraft SIDORNA 30–31Reportage SIDORNA 20–21

Fredrik ochJohan jobbarpå högrehöjder änkyrktupp ochkaffeskrapa. Björn och Håkan fixar ström i Stockholm

FOTO

:TOMASNYBER

G

SIDORNA 18-19

”Alldeles för mångaförsöker vara ”nor-mala” och gör på såsätt både sig själva ochandra en otjänst.Så jag vill slåett slag förvänligheten.”

Martintog stegetin i hetluften SIDAN 5

ElektrikernNUMMER 2, FEBRUARI 2014 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 108 POSTTIDNING B

Elektriker avled när rutten stolpe rasade SIDAN 6

Hissmontörer känner sig blåsta på lön SIDAN 8

Nyheter

Nyheter

Krönika Ulf Grundel SIDAN 10Reportage SIDORNA 18–19Kultur SIDAN 25

”Jag börjadefotograferaseriöst när jagköpte det förstakamerahuset2010.”

Elektrikern Martin Feldt som är aktuell med ny fotoutställning. Olyckan förändrade livet för Benjamin

FOTO

: TOM

AS

NY

BER

G

KVALIFICERAD AUTOMATIONSTEKNIKER- EN EFTERFRÅGAD KOMPETENS!

0511-323 44 www.skara.se/vux

Ansök senast 15 maj För ytterligare information:

”Idag har jag ett deli-kat problem, ett pro-blem med att välja.Jag har tvåKANON-jobbsom drar imig.”

”Kunde lika gärnaha strukit med”SIDORNA 16-19

ElektrikernNUMMER 7, SEPTEMBER 2013 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 106 POSTTIDNING B

Wallin stänger inte dörren till nya utredningen SIDAN 8

Vattenfall dömda – ansvariga för Patriks död SIDAN 7

Nyheter

Nyheter

Nyheter SIDORNA 12–13

Insänt SIDORNA 26–27

Oscar tog hem medaljen i Yrkes-VM

Nyheter SIDAN 15

Krönika Henrik Hagberg SIDAN 10

Hjärtstartare finns med på jobbet

Elektriker skapade kontakter i Berlin

FOTO

:TOMASNYBER

G

”Sverigedemokra-terna står inte en-bart för rasism - destår för ojämlikhet,intolerans ochfackförenings-fientlighet.”

Leif vakar över kraftverket

ElektrikernNUMMER 10, 2012 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 105 POSTTIDNING B

Ny rapport om att tjejer lämnar elutbildning SIDAN 6

Elektrikerna fick pris för elsäkerhetsarbete SIDAN 32

Nyheter

Medlemsinfo

”Den största förändringen sedan glödlampan” SIDORNA 22–23Teknikfronten

”God jul och gott nytt år önskar vi på redaktionen”

Krönika Therese Guovelin SIDAN 19Ung kraft SIDORNA 18–19Nyheter SIDORNA 10–11

Len McCluskey,stridbar fack-föreningsledarei brittiska Unite :”Vi vill återinförafackets värde-ringar i Labour.” ”Jonas” – om att ta bort löneklyftor

FOTO

:TOMASNYBER

G

SIDORNA 13-16

”Ett ivrigt tram-pande på damernastår och tre olikasnurrar var detjag hade attbjuda på.”

KVALIFICERAD AUTOMATIONSTEKNIKER- EN EFTERFRÅGAD KOMPETENS!

0511-323 44 www.skara.se/vux

Ansök senast 15 maj För ytterligare information:

ElektrikernNUMMER 4, APRIL 2014 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 108 POSTTIDNING B

Pontus Boström kan bli ny 1:e vice ordförande SIDORNA 6–7

Elektriker utsattes för blygifter på Nya Karolinska SIDAN 5

Nyheter

Nyheter

Krönika David Fernhed SIDAN 10Nyheter SIDAN 8Reportage SIDORNA 19–21

”Antalet olyckorhar ökat kraftigtsom en följd avden allt hårdaretidspressen.”

ROMILDO VIEIRA DA SILVA,BRASILIANSKA BYGGFACKET ”Jag är frälst”, säger skyddsingenjören

FOTO

: TOM

AS

NY

BER

G”Elektriker skulle jag bli”

SIDORNA 14-15

”Den borgerligaregeringenmenar att sänktaingångslöner försjuksköterskornaär rimligt.”

Utbildar sig för framtiden SIDORNA 7–10

KVALIFICERAD AUTOMATIONSTEKNIKER- EN EFTERFRÅGAD KOMPETENS!

0511-323 44 www.skara.se/vux

Ansök senast 15 maj För ytterligare information:

NUMMER 4, 2012 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 105 POSTTIDNING B

Elsäkerhetsverket lägger ansvaret på förolyckad SIDAN 16

Allt om kraft- och installationsavtalen SIDORNA 6, 12–13

Nyheter

Tema: Avtal 2012

Krönika SIDAN 25Ung kraft SIDORNA 30–31Porträttet SIDORNA 18–19

Elektrikern följdemed den tystlåtnenorrbottningenGöran Rönnbäcki hans älskadeälgskog. Henric vill ha mer dialog med företagen

FOTO

:TOMASNYBER

G

ElektrikernNUMMER 8, 2013 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 106 POSTTIDNING B

Thomas Sandgren ställer inte upp till omval SIDAN 18

Smart vägbelysning som drivs av solen SIDORNA 26-27

Nyheter

Ny teknik

”Finns det inga fördelar medvardagen? Iblandfunderar jag påom det är dettasom är me-ningen medlivet?”

Vindkraftbyggs förmiljarder

Nyheter SIDAN 5

Insänt SIDAN 32

”Man plockar bort de man inte vill ha”

Nyheter SIDAN 8

Krönika David Fernhed SIDAN 16

Otryggt för polska elektriker i Sverige

Pär Jacobsson värvade hem en iPad

FOTO

:TOMASNYBER

G

SIDORNA 20-21

”Är förbannad och frustrerad överatt den borgerliga regeringen villgöra det lättare ochbilligare för arbets-givaren att sägaupp personal.”

Med många järn i elden SIDORNA 18-19

ElektrikernNUMMER 1, 2013 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 106 POSTTIDNING B

Företagen som bryter mot asbestreglerna SIDORNA 6–7

Pensionärer reagerar på förbundsledningen SIDAN 27

Nyheter

Debatt

Krönika Paula Thunberg Bertolone SIDAN 17Insänt SIDORNA 28-29Nyheter SIDORNA 10-11

”Vitajobb”–Skattebetalarnaspengar ska gå tillseriösa företagmed schystavillkor. LO:s ungdomsforum blev en succé

FOTO

:LEIFGÖBEL

”Betyder förkortningen EUElektrikernas union?Nej. Skulle knappast trodet... Jag brukaribland säga att EU ären förkortning avExtra Utgifter.”

ElektrikernNUMMER 5, MAJ 2014 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 108 POSTTIDNING B

Elektrikern bevakar mötet direkt på webben SIDAN 8

Nybakade ETG-elever klara utan lärlingstid SIDORNA 6-7

Förbundsmötet

Nyheter

Krönika Göran Greider SIDAN 19Reportage SIDORNA 12–13Porträtt SIDORNA 20-21

Bengt-GöranLillienberg:”Min vision är attsamla alla kraft-verkare i ett fackoch med ett ge-mensamt avtal.” Thomas & Oscar fixar el i Afghanistan

FOTO

:TOMASNYBER

G

Hon hoppaspå ett rödareparlament

EU-SPECIAL: SIDORNA 16-19

Jonny Gharibo fasti ett kontrakt medbemanningsföretag:”De tar ifrån migmöjligheten att blifast anställd.”

Norgeäventyr lockarSIDORNA 9–11

KVALIFICERAD AUTOMATIONSTEKNIKER- EN EFTERFRÅGAD KOMPETENS!

0511-323 44 www.skara.se/vux

Ansök senast 15 maj För ytterligare information:

ElektrikernNUMMER 5, 2012 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 105 POSTTIDNING B

Viskastrandsgymnasiet firade segern i ECY-cup SIDAN 13

Så kan du använda Ackordstidlistan SIDAN 33

Nyheter

Medlemsinfo

Nyheter SIDAN 13Porträttet SIDORNA 18–19Ung kraft SIDORNA 30–31

”Det finns kvinn-liga elektrikersom i praktikenmister sina jobb isamband med attde får barn.” Leif har jobbat i världens olika hörn

FOTO

:TOMASNYBER

G

FOTO: LEIF GÖBEL

FOTO

:PER

EKLU

ND

FOTO: PETTER JOHANSSON

Thomas glider med klass SIDAN 17

ElektrikernNUMMER 9, 2013 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 106 POSTTIDNING B

Ny rapport: Grabbigt och macho på byggen SIDAN 5

Fler berättar om oegentligheter på Titania SIDORNA 6-7

Nyheter

Nyheter

Varning – Katastrofala brister i elprodukter SIDORNA 22–23

Sveriges äldsta elektriker har fyllt 108 år SIDAN 8

Ny teknik

Nyheter

André,Viktor,Gustav,Anders– tror på enframtid somelektriker

SIDORNA 18–19

FOTO

:TOMASNYBER

G

”Man ska ju inte säga att detvar bättre förr, men detvete katten om inte bild-ning stod högre i kursnär jag började jobba islutet på 1960-talet.”

”Inga orimliga krav”

ElektrikernNUMMER 2, FEBRUARI 2013 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 106 POSTTIDNING B

”Vem ska vara behörig installatör i framtiden?” SIDORNA 10–11

12 miljoner kronor till Elektrikermedlemmar SIDAN 5

Nyheter

Nyheter

Krönika Göransson SIDAN 12Reportage SIDORNA 14–15Porträttet SIDORNA 18–19

Är det möjligenvaktmästarenLennart Palo somhar bästa kollenpå Elektrikerför-bundets historia? Malmöfacken om utländsk arbetskraft

FOTO

:TOMASNYBER

G

AKTUELLT OM AVTALET PÅ SIDORNA: 6, 7, 8, 28, 29, 30, 31

”...det slår mig än engång vilket segregeratliv jag lever idag.Jag möter sällanmänniskor somröstar på Sverige-demokraterna.”

ElektrikernNUMMER 6, JUNI 2014 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 108 POSTTIDNING B

Seko:s strid för ordning och reda får stort stöd SIDAN 8

”Ett kroniskt behov av elektriker” SIDAN 23

Nyheter

Nyheter

Krönika Ana Esteban SIDAN 11Reportage SIDORNA 18–19Porträttet SIDAN 15

Elläraren Stures bidrag till kulturhistorienElektrikern Jimmy Rosenholm målar för livet

FOTO

:TOMASNYBER

G

Waernny vice

ALLT FRÅN FÖRBUNDSMÖTET SIDORNA 5–7

Oskar Sjögrenfrån Växjökammade hemsegern i klassenElinstallation vidyrkes-SM i Malmö.

En fotbollsfest medsvart bakgrund SIDORNA 9-12

ElektrikernNUMMER 6, 2012 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 105 POSTTIDNING B

Infratek glömde betala in pensionspengar SIDORNA 18–19

Elektriker debatterade ”toppstyrning” SIDORNA 14-15

Nyheter

Nyheter

Nyheter SIDORNA 16-17Ung kraft SIDORNA 28–29Krönika SIDAN 8

”Inkomster frånturismen kanlyfta ett land urfattigdom ochskapa jobb medschysta villkor. ” Spännande examen för kraftverkare

FOTO

:TOMASNYBER

G

”Härmed förklarar jag mig för-bannad och less.Less på att sitta påmöten med mänsom inte erkän-ner mig som enlikvärdig parti samtalet.”

Steget upp för Bryggman SIDAN 23

ElektrikernNUMMER 10, 2013 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 106 POSTTIDNING B

Asbestproblemet är tillbaka på arenan SIDORNA 6–7

Antalet förtroendevalda har minskat SIDAN 11

Nyheter

Nyheter

Nyheter SIDAN 8Krönika Ana Esteban SID 10Reportage SIDORNA 16–17

Tjejer träffades för att dela erfarenheterGustavs väg tillbaka genom Galaxen Bygg

FOTO

:TOMASNYBER

G

”Åtta timmarsarbetsdag är en utopiför 100 000 medlemmari Kommunal.”

Johan – en av6 000 drabbade SIDORNA 12–13

ElektrikernNUMMER 3, 2013 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 106 POSTTIDNING B

Treåriga avtal diskuteras i förhandlingar SIDORNA 6–7

Elektrikerna fick rätt om Laval SIDAN 5

Nyheter

Nyheter

Krönika Lenita Granlund SIDAN 10Reportage SIDORNA 18–19Debatt SIDAN 26

Elisabeth Falemo:”Grundlösa påståen-den om yrkesförbud”Arne Dufåker:”Borde hetaElosäkerhetsverket” Bröderna Steiner satsar allt på rally

FOTO

:TOMASNYBER

G

KVALIFICERAD AUTOMATIONSTEKNIKER- EN EFTERFRÅGAD KOMPETENS!

0511-323 44 www.skara.se/vux

Ansök senast 15 maj För ytterligare information:

Falemo. FOTO:PRESSBILD

FOTO

:PER

EKLU

ND

TEMA – 5 SIDOR OM ARBETSMILJÖ

Elektriker fick 80 miljoner kronor i försäkringspengar SIDORNA 8-9

122 elektrikerna på valsedlarna – Så svarar partierna SIDORNA 20-23

Nyheter

Valextra

NUMMER 7 | SEPTEMBER 2014 | SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING | ÅRGÅNG 108 POSTTIDNING B

Krönikan SID 10

Pensionären SID 15

Nu kan han luta sig tillbaka den gode Torbjörn Martinussen

Reportage SID 24

I Växjö jagar företagen efter fler elektriker

Pulsenpå WallinVem är han egentligen? sid 16-17

FO

TO: T

OM

AS

NY

BE

RG

PO Bergström: ”Käbbelkulturen gör att allt fler tappar respekten för politikerna – färre orkar lyssna och än mindre enga-gera sig.”

”Är det okej att varaolika, eller förutsättsdet att de flesta skaha gjort sammalivsval och hasamma bak-grund, som jagsjälv?”

Elektrisktfestivalliv SIDORNA 9-12

ElektrikernNUMMER 7, 2012 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 105 POSTTIDNING B

Dammhalt på byggen 25 gånger gränsvärdet SIDORNA 16–17

Nya rön om långvariga sviter efter elolyckor SIDAN 6–7

Nyheter

Nyheter

Krönika Ana Esteban SIDAN 16Porträttet SIDORNA 18–19Reportage SIDORNA 14–15

Hela svenskafolket blevdelaktiga närelektrikernAnton Nilssonfrån Lyckselefriade tillMarina i radion. Jessica tog SM-guld och drog till Kina

FOTO

:TOMASNYBER

G

”Idag förstår jag varfördet misslyckades. Dethandlar framför alltom synen på vad enkonflikt egentligenär och vad deninte är.”PO Bergström

ElektrikernNUMMER 1, JANUARI 2014 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 108 POSTTIDNING B

Ökat antal sjukskrivna elektriker efter olyckor SIDAN 6

Kräver bättre villkor för anställda vid Galaxen SIDAN 8

Nyheter

Nyheter

Krönika SIDAN 21

Reportage SIDORNA 17-19

Albin: ”Drömmen är att bli hel-tidsproffs. Tror jag kan klara det.”

Christine: ”Just nu har jag fåtterbjudande om att åka till södraSudan, men det får vänta.”

Ronnies snowboardåk slutade illa

FOTO

:TOMASNYBER

G

Porträttet SIDAN 25

Nyheter SIDAN 5

Åsele– ”Här finns allt” SIDORNA 10-11

”Två högt uppsattachefer från två storasvenska försäkrings-bolag tittar ogeneratpå min kropp upp-ifrån och ner.”

Gudruns svärmor slog till SIDORNA 20-21

ElektrikernNUMMER 4, APRIL 2013 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 106 POSTTIDNING B

Kraftavtalet klart före Installationsavtalet SIDORNA 6–8

Sista chansen att teckna juristförsäkringen SIDAN 37

Avtal 2013

Medlemsinfo

Krönika Ana Esteban SIDAN 8Ung kraft SIDORNA 24–25Nyheter Läsarenkät SIDORNA 12–13

”Jag skulle vilja selite fler reportagefrån mindre ställen.Inte bara från Stock-holm och andrastörre ställen.” Ett stycke facklig vardag i Helsingborg

FOTO

:TOMASNYBER

G

200 på Fortum får ny arbetsgivare – ”Inte ok, men ingen oro” SIDAN 5

Arbetet stoppades på bygge – ”Risk för livet” SIDORNA 6-7

Nyheter

Nyheter

NUMMER 8 | OKTOBER 2014 | SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING | ÅRGÅNG 108 POSTTIDNING B

Tjejträff SIDORNA 12-13 Jubileum SIDORNA 24-25 Krönikan Therese Guovelin SID 10

Allt fler unga tjejer blir elektriker – vi mötte några

Vi firar den 1 000:e sidan med ett besök på tryckeriet

”Jag kom ut ur garderoben 2012” – då startade tina springers resa sidORNA 20-21

FO

TO: T

OM

AS

NY

BE

RG

Tommy blev Tina

”Är det helt enkelt så att en fullgjord utbildning, ett jobb med en lön du kan leva av och en bostad till dig och din familj är det som gör att samhäl-let håller ihop?”

”Att jämna ut löneskill-naderna mellan mans-och kvinnodomine-rade yrken är ingenquick fix, utan ettlångsiktigtarbete.”

ElektrikernNUMMER 2, 2012 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 105 POSTTIDNING B

4 000 har reserverat sig mot advokatförsäkring SIDORNA 32–33

Wennberg och Kjellberg-Kahn om avtalet SIDORNA 16–17

Medlemmarnas

Utredningen om dödsolyckan i Värmland dröjer SIDORNA 10–11Nyheter

Tema: Avtal 2012

Elektrikern Ove Ymerstam bryter ny mark i Pajala SIDORNA 14–15Reportage

Krönika Lenita Granlund SIDAN 21Ung kraft SIDORNA 30–31Porträttet SIDORNA 18–19

Nu är det sambo,sommarstuga ochfackligt arbetesom gäller för denföre detta speed-waymekanikernChrister Olsson. Med målet att få jobb efter plugget

FOTO

:TOMASNYBER

G

SIDORNA 7–9

Inte många – men stolta”Allt detta fokus påkungahuset fickdet svenska folketatt åldras ungefär200 år inom loppetav ett dygn”

I melodifestivalens kulisserSIDAN 7–9

ElektrikernNUMMER 3, 2012 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDETS TIDNING ÅRGÅNG 105 POSTTIDNING B

”Pengar som ger guldkant vid pensionen” SIDORNA 32–33

Den arga elektrikern vill ha jämnare löner SIDORNA 14–15

Medlemmarnas

Tema: Avtal 2012

Krönika SIDAN 36Ung kraft SIDORNA 30–31Porträttet SIDORNA 18–19

TomasGustafssonskulle viljaha en om-budsmani varje stad Unga elektriker med ideér om villkor

FOTO

:ANNIKABJÖ

RNDOTTER

DD producerarK Sen 2012 görs tidningen Elektrikern av AB Nya Dala-De-mokraten på uppdrag av Svenska Elektrikerförbundet. Re-daktionen är alltså anställd av Dala-Demokraten.

Dala-Demokraten är numera en del av Mitt-Media AB, en tidningskoncern som gör ett 20-tal dagstidningar från Avesta och Ludvika i söder till Östersund och Örnskölds-vik i norr.

AB Nya Dala-Demokraten är ett dotterbolag till Mitt-Media. Elektrikerns redaktion sitter tillsammans med Da-la-Demokratens redaktion. Emellanåt händer det att vi skri-ver och fotograferar även till Dala-Demokraten, men vårt huvudsakliga arbete är att göra fackförbundstidningen.

Hör av er till oss!K Vår ambition är hinna ut och träffa medlemmar på ar-betsplatser inför varje nummer.

För att få idéer till reportage och nyhetsartiklar är det viktigt att ni hör av er. Ingen idé är för liten. Hör av er, vi kanske kan hitta ett sätt att skriva om just det ni vill.

Vi vill ha en journalistik som är så nära er medlemmar som möjligt. Som handlar om era frågeställningar, era pro-blem och era glädjeämnen. Naturligtvis hinner vi inte åka runt på långa resor på kort varsel. Men med lite planering brukar vi hitta lösningar på det. Telefonnummer och mail-adresser hittar ni på sidan 3.

Tidningens redaktionsrådK Två gånger om året möts redaktionen och utsedda repre-sentanter för Elektrikerförbundet för att diskutera tidning-ens utveckling.

Redaktionsrådet består just nu av Thomas Sandgren, ombudsman, Göteborg, Johan Fredriksson, VK-ledare, VK 10, Jonas Lindgren, VK-ledare ,VK 8 samt Joel Larsson, na-tionellt ungdomsansvarig. Dessutom deltar naturligtvis tidningens redaktion.

Alla tiders redaktörerK Första numret av Elektrikern utkom i juli 1907. Den kom sedan ut en gång i månaden fram till 1910. Därefter varan-nan månad för bli en gång per kvartal från 1912. Först 1943 blev det åter en månadstidning.

Ture Andersson 1907 - 1913Oskar Sjöström 1916 - 1937Erik Jonsson 1937 - 1946Oskar Sjöström 1946 - 1956Stig Thorsberg 1956 - 1971Erik E Lindström 1971 - 1975Stig Thorsberg 1975 - 1978Lars Freij 1978 - 1979Gunnar Nilsson 1979 - 1995Pentti Lehto 1995 - 2011Per Eklund 2012 -

Elektrikerns redaktion jubilerar – Så gör vi tidningenDen här sidan du nu läser är nummer 1 000 av de si-dor som vi gjort sen den nuvarande redaktionen tog över ansvaret att pro-ducera Elektrikerförbun-dets tidning Elektrikern.

Produktionen av pap-perstidningen sköts hu-vudsakligen av två perso-ner. Redaktör Per Eklund samt Tomas Nyberg, foto-graf och redigerare. Dess-utom sitter redaktören för Målarnas facktidning, Helena Forsberg, tillsam-mans med oss och skriver en del material.

K Tidningen kommer ut med tio nummer per år. Det blir därför fyra eller fem veckor mellan utgåvorna, förutom under sommaren.

När vi tog över som re-daktion, så ändrades också formatet och utseendet, lay-outen. I dag gör vi en så kall-lad tabloidtidning. Ett for-mat som är vanligast när det gäller dagstidningar. Men det här formatet används också av andra fackför-bundstidningar. Tidningen

Arbetet som ägs av LO och Transports tidning Trans-portarbetaren har samma format.

Förutom de reportage som redaktionen produce-rar, så kommer det en hel del material från annat håll. Vi har Elektrikernas förbunds-ledning som skriver ledare och andra skribenter skriver krönikor. Jan-Erik Johans-son skriver om ny teknik och Leif Göbel skriver i varje nummer reportage från ar-betsplatser runt om i landet.

Dessutom kommer det mängder av insänt materi-al från läsare, fackligt aktiva och anställda inom organi-sationen. Normalt är det 20-30 bidrag till insäntsidorna. Ett unikt material som ing-en annan fackförbundstid-ning har.

Redaktionen köper också material från andra frilan-sare, när vi själva inte kan göra det av olika skäl.

Jag som redaktör sam-manställer allt material, lägger in det i vårt redak-tionella system som heter

Newspilot, och kopplar bil-derna till texterna. Tomas Nyberg kikar på alla bilder, både hans egna och de in-skickade. Texter och bilder kopplas ihop och sen läggs allt in på sidorna tillsam-mans med annonser i något som heter Indesign.

Själva produktionen av sidorna, som Tomas Ny-berg sköter, tar upp emot två veckor.

När vi är klara med tid-ningen, så är det ofta tisdag kväll. Dagen efter på ons-dag skickas sidorna över nätet till Värmlands Folk-blad i Karlstad. Värmlands Folkblad är i dag den enda tidning som är arbetarrö-relseägd. På VF tar Drazan Rozic eller Johnny Morten-sen över ansvaret och ser till att sidorna fungerar i tryckpressen. Torsdag mor-gon sätts offsetplåtarna in i tryckpressen, rullar med papper kopplas in i pappers-banorna, och tryckpressen startas. På ett par timmar trycks 30 000 tidningar. De går in i en adressmaskin och

alla adresser trycks på tid-ningen. De buntas efter oli-ka postnummer och frak-tas så småningom till Pos-tens central i Karlstad. Sen ska alla tidningar fraktas ut i landet innan de landar i er postlåda. Då har det oftast blivit måndag eller tisdag. Ibland kan det bli ännu se-nare i veckan.

När ni får tidningen är vi redan i gång med att produ-cera nästa nummer av tid-ningen och att lägga ut ma-terial på webben. Efter nå-gon vecka kommer också tidningen ut som blädder-bar tidning på webben.

Per Eklund

Drazan Rozic jobbar med att de sidor Elektrikern producerar ska fung-era i tryckpressen. Sen tar tryckarna Gabriel Hevelius, Seine Hansson och Lars Magnusson över.

Seine Hansson kollar trycket och ställer in färgerna i tryckpressen. På varje sida ska fyra tryckverk passas, så att vi får färgbilder. FOTO: TOmas Nyberg

Första numret av Elektrikern 1907.

Det här är den1 000:e sidan

Resor ute i landet för reportage är viktiga för redaktionen. Här inter-vjuar Per Eklund Tina Springer, ett reportage ni kan läsa på annan plats i tidningen. Ilse Vornanen är till vardags webbredaktör på Dala-Demokraten. I hennes arbete ingår att även jobba med webbsidorna för Elektrikern och Målarnas facktidning. Det inne-bär också att filma med iPhonen. FOTO: TOmas Nyberg

På Ingarvet i Falun huserar redaktionen för Elektrikern. I lokalerna finns även Dala-Demokraten, Dalarnas Tidningar och företaget Ageris. Mittmedia print huserar på bottenvåningen.

Tomas Nyberg, fotograf och redigerare för Elektrikern och Målarnas facktidning kamperar ihop med Per Eklund, redaktör och ansvarig utgivare för Elektrikern.

Eric Salomonsson sköter flödet på Elektrikerns och Målarnas hemsida, samt även Dala-Demokratens. Ett uppdrag som han delar med Ilse Vornanen.

26 27

Rätten till en anständig och trygg arbetsmiljö ska gälla alla.De som arbetar svart och grått i dag riskerar sina liv.

Prod

ucer

ad a

v Sv

ensk

a El

ektr

iker

förb

unde

t / B

asun

Rek

lam

& In

fo, i

nfo@

basu

n.se

Svart, grå eller vit

arbetskraft

Tyvärr är det vanligt i byggbranschen med företag som tar genvägar för att tjäna extra. Det finns gott om osund konkurrens och ekogangsters. De dumpar löner och arbetsvillkor och äventyrar sin arbetares liv, säkerhet och hälsa. Alla ska ha lika värde och vi ska ha vita jobb i Sverige.

Alla som arbetar har rätt till en trygg arbetsmiljö

25 000 proffs inom elteknik, kraft, och elektronik.

75 rulltrappor i underjorden Citybanan i Stockholm är ett av Sveriges större in-frastrukturprojekt. Givet-vis finns där elektriker som arbetar med installa-tioner av olika slag. En av dem är Björn Berger, från Stockholm som är rull-trappstekniker på Otis.

K Björn och hans kollegor är med och monterar och driftsätter totalt 1,8 kilome-ter rulltrappor. Det blir ett 70-tal som ska transportera hundratusentals resenärer. Efter bygget blir t ex pen-deltågstationen Odenplan en av Sveriges mest frek-venterade stationer.

Björn Berger är 44 år. Le-damot i klubbstyrelsen för Otis i Stockholmsområdet. Började 1992 som hissmon-tör i Kalmar. Läste till drift-tekniker på gymnasiet och gick vidare till driftteknik på högskola. Flyttade till Stockholm 1997 och bör-jade på Otis. Började med rulltrappor och håller fort-farande på.

– På en rulltrappa rör sig nästan alla delar. Myck-et mekanik och felsökning är en stor del i jobbet. Idag finns fjärrstyrning och pro-grammering till varje rull-trappa. Allt styrs och över-vakas noggrannare.

Rulltrappstekniker mon-terar, driftsätter och under-håller rulltrappor och rull-band. I regel har det varit en femårig servicegaranti

efter en installation av en rulltrappa. Idag har Stock-holms Lokaltrafik ett un-derhållsavtal med Kone för alla rulltrappor som sträck-er sig till 2017 då det ska om-förhandlas, berättar Björn.

För projektet Citybanan är det fem rulltrappstekniker som jobbar. Stockholm City kommer att ha 50 rulltrap-por och Odenplan 25 styck-en.

– Osäkerheten är att ar-betet styckas upp för att få in billigare arbetskraft att göra vissa moment. Svårt då att få till heltidsjobb för oss dyra. Det är en liten bransch med få företag och olika avtal. Så klart skulle vi bli starkare om alla vore med i ett fack och hade ett kollektivavtal. Hittills har fackförbunden legat i sina skyttegravar. Men arbetsgi-varna har större perspektiv.

De vill plocka folk från hela Europa för att pressa kost-naderna, säger Björn.

Han vill att förbundet bör se till att hiss- och rull-trappstekniker i de olika fö-retagen och förbunden kan träffas mer regelbundet för att stärka varandra.

– Inte minst på nordisk nivå så att inte arbetsgivar-na spelar ut oss.

Lönemässigt ligger man runt 30 000 kronor i må-naden. På Otis har man haft detta tidigare, fram till 2008. Nu har man ett före-tagsstyrt bonussystem som man inte kan påverka något större.

– Ta tillbaka ackordet för en bättre löneutveckling och effektivare produktion, säger Björn.

Arbetsledningen har blivit alltmer administrativ. Förr var det mer produktions-folk. Det innebär att allt större ansvar läggs på rull-trappsteknikerna. Mer an-svar men inte betalt för det.

– Arbetsmiljön har för-sämrats under 2000-talet, från att förbättrats under 1990-talet. Byggena har bli-vit rörigare, skitigare, för-sämrat säkerhetstänkande, pressade byggtider. Natt-jobb fanns inte förr nu drivs byggen dygnet runt. Fast det kanske är svenskar på dag-tid och utländska företag på nätterna, säger Björn.

Leif Göbel

Björn Berger, sitter med i klubb-styrelsen Otis Stockholmsom-rådet.

Rulltrapporna tillverkas indivi-duellt. Sätts ihop och testas på fabriken. Nedmonteras och sätts sedan ihop igen på plats.

Parallellt med Citybanan går en service- och rädd-ningstunnel. Fyra tillfartstunnlar finns också. Björn justerar panel med elektronik på en rulltrappa. FOTO: LeiF GObeL

Otis har ett särskilt instrument för teknikerna att programmera varje rulltrappa.

En av de två plattformarna på nya Stockholm City - här blir fyra spår.

Citybanan Stockholm

K Färdig år 2017. Kostnad cirka 17 miljarder kronor. Säkrare, snabbare och ökad kapacitet. Åtta av tio tågresor i Sverige börjar eller slutar i Stockholm. Dagligen passerar cirka 250 000 människor Stockholms central. Var femte svensk bor i Stockholmsregionen.K Citybanan är ett gigantiskt underjordiskt bygge. En sex kilo-meter lång tunnel för pendeltåg-trafik, börjar vid Tomteboda i norr och slutar vid Södra Station på Södermalm. Två nya pendeltågs-stationer - Stockholm City (45 m under T-Centralen). och Station Odenplan (35 m under nuva-rande T-banestation) - plus en ny järnvägsbro. I urberg och under Riddarfjärden. Schaktmassor mot-svarande trettio Hötorgsskrapor har sprängts ut. K Stockholm City får fyra spår jämfört med de två som funnits sedan 1871 för tio tåg per dygn. Idag är det över 550 tåg per dygn. 60 procent av tågtrafiken i Stock-holm är pendeltåg.

Otis & hissbranschen

K Otis är en amerikansk koncern. Världens största hissföretag som tillverkar, installerar, moderniserar och utför service av hissar, rull-trappor och rullramper. K 60 000 anställda i hela världen varav Sverige har 300 anställda. Elektrikerna har cirka 200 med-lemmar på Otis i Sverige. Mer-parten arbetar som hisstekniker/montörer. De arbetar på Installa-tionsavtalets löner och villkor.K De större företagen inom branschen är finländska Kone (montörerna organiserade i IF Metall), Thyssen (eget avtal inom Elektrikerna) och schweiziska Schindler.

Om rulltrappor

K En rulltrappa är en anordning för att transportera människor och består av en trappa vars trapp-steg förflyttas uppåt eller nedåt. Rulltrappor tillverkas i mängder av storlekar, utseende och funktio-nalitet. Hastigheten av rulltrappor varierar, normalt mellan 0,5 och 0,75 meter/sekund. Den första rulltrappan introducerades 1899. Dagens rulltrappor har mycket mer av design och styrning för att uppnå bästa drift. Det finns grovt sett två slags rulltrappor. En för butiker som inte är så hårt belas-tad och en tyngre för miljöer typ på stationer.K Längst. Tunnelbanestationen i Västra Skogen i Huvudsta, Solna kommun. 66 meter, är 33 meter hög och har 362 trappsteg. Rull-trappan går ner 40 meter under markytan.K Sveriges längsta rullband finns i Ropsten. Rullbanden mellan Ropstens tunnelbanestation och Hjorthagen mäter 120 meter.

28 Ny teknik Ny teknik 29

Mer fakta om Imtechs uppdrag:

K 3 690 kvadratmeter.K 95 bäddar.K 8 våningar högt.K Längd: 47,9 m. K Bredd: 12,2 m. K Höjd: 32,2 m.K Väger cirka 1 990 ton.K Skeppas ut på Nordsjön 1 maj 2016.

JAN-ERIK JOHANSSONj-e.johansson23134@telia.com

Nya smarta lösningar

Kapten Zoom-miljö med näsan i ritningarna

K Det säger Torbjörn Olofs-son och Jimmy Karlsson, elinstallatörer från Imtech Alingsås, som är inlånade till Apply Emtunga i Göte-borg för att vara med och bygga living quarters till en norsk oljerigg.

64 moduler som ska bli ett åtta våningars bostadsho-tell med helikopterplatta, hytter, kök, fritidsrum, tek-

nikrum… ja, allt som behövs för arbetet såväl som en sä-ker och dräglig tillvaro till havs för personalen på olje-riggen. Helt klara för sam-mankoppling ska moduler-na vara innan de skeppas ut, lyfts på plats likt Legobitar och hookas ihop till gastäta fungerande enheter.

Men när komplexa sys-tem för el, vatten, gas och luft ska samsas på liten yta

och sedan passas ihop med nästa och nästa modul blir varje kubikcentimeter vik-tig.

– Här gör du inte som vanligt så som du tycker blir bra, utan här gör du som det är tänkt. Avviker verklighe-ten mot dokumentationen så är något fel, säger Jimmy Karlsson och ler.

De håller på med kana-lisationen, och på tre oli-ka ritningar visar han hur åtta olika och segregerade system med kabelrännor och trådstegar ska monte-ras. Här ska gasindikering, dubbla eller fyrdubbla loo-

par med brandlarm och högtalarsystem, kraft, nöd-kraft, telecom med mera gå i separerarade kanaler och sedan monteras i ex-klassa-de installationer, allt för att undvika gnistbildning.

– Vi har ju sett hur tight det blir när undertaket väl kommer på plats, så ja, bäst att det blir rätt från början, säger Torbjörn Olofsson som tillsammans med kol-legan arbetar för Emtunga för första gången.

– Ja, det är en del nytt för oss. Ska bli kul att följa och se helheten. Ett mycket spe-ciellt jobb.

Modulerna från Em-

tunga säljs till offshorein-dustrin över hela världen. Miljön på olje- eller gasrig-

En miljö a´la Kapten Zoom men här är det inte rymden utan Nordsjön som gäller. I Göteborg byggs färdiga bostads- och teknikmoduler till olje- och gasriggar över hela världen. Elinstallatörerna Jimmy Karlsson och Torbjörn Olofsson, Imtech Alingsås, går igenom ritningarna med Jan Augustsson, Apply Emtunga. Mycket teknik ska samsas på kompakt yta i modulerna som sedan sammanfogas till ett högteknologiskt bostadshotell. FOTO: JAN-ERIK JOHANSSON

Christian Lindgren, Caverion Mariestad, och Ola Stenemar, STIM elkon-sult, har varit med på flera projekt och även följt med utomlands vid driftsättning.

Anläggningen checkas av ned till minst skyltskruv innan den skickas ut på haven. Olika kunder har dessutom olika önskemål kring hur ar-betet ska vara utfört.

14 sådana här moduler ska skruvas ihop till ett 24-bädds hotell med teknik/ styrrum och uppehållsrum på två våningar. I november seglas den i väg till en brittisk gasrigg i Nordsjön.

Åtta olika och helt separerade kanalisationer samsas ovan undertak i just de här modulerna.

gen kräver hård säkerhets-klassning, därtill kommer olika köpares önskemål så-väl som olika reglementen världen över. Bara som ex-empel så är den kvadrat-meterstora luftslussen som är ingången från riggen be-styckad med två gasdetek-torer och tre rökdetektorer, alla separerade i olika egen-säkrade system.

– Ett annat skäl till nog-grannheten är att det tar dubbelt så lång tid att göra ändringar väl ute till havs, säger Jan Augustsson från Apply Emtunga som guidar Elektrikern runt. Han är MC& Commissioning Lead

Engineer och håller i myck-et av kontroller och drift-tagning inom el, telecom och instrumentsidan, samt-liga system som elektriker-na monterar.

Längre bort i den enor-ma hall som en gång var Arendalsvarvet står modu-ler som kommit längre och som nu checkas av. Modu-ler som ska ingå i ett 14 mo-duler stort tvåvåningsbygge till norska oljefälten.

Här jobbar Christian Lindgren, Caverion, och Ola Stenemar, STIM elkon-sult, med provning och änd-ringar. Christian har följt

med modulerna från bygget på Emtungas fabrik i Vara-trakten och nu är han med vid kontrollarbetet.

– Vi har checklistor som vi bockar av ned till minsta popnit i princip.

De har varit med förr, även följt med till bland an-nat Indonesien och Azer-badjan vid igångkörning.

– Nej, van blir man ald-rig. Varje projekt är så oli-ka och specifika lösningar efter vart det ska och vad som gäller. Men det är kul, annorlunda, säger Ola Ste-nemar.

Jan-Erik Johansson

Energisnål arbetsbelysningArbetsbelysning med svajande stativ som balanserar 1000-gradiga bländande monsterlampor som mest ger skugga? Nej, den tiden borde sedan länge vara förbi när det numera finns alternativ. Ett av dem är Cellite Future LED som nyligen lanserats i Sverige av företaget Wendler. Ger 2950 lumen vid 32 W med lysdioder som ska hålla 50 000 tim-mar. Två 230 V uttag på baksidan där kabeln också lindas upp på det ställbara stödet. Finns med rörel-sesensorer och ledljusfunktion och säljs hos de större grossisterna. FOTO: pRESSbIld

Gå inte på knänaKneefree heter ett nytt svenskpa-tenterat knäskydd som väckt stor uppmärksamhet inom bygg-svängen. Den sluttande och upp-byggda formen gör att inte bara knäna avlastas utan också vrister och tår; Själva tyngden hamnar på skenbenen. – När du sitter i avlastningsläge, alltså med kroppen upprätt, så kan du röra på fötterna. Du slipper den här hemska stelheten när du reser dig upp och kan i stället sitta bra länge, säger uppfinnaren Mattias Tjärnström som fick idén när han skruvade altangolv i egna villan. Fästs utanpå byxorna med breda kardborrband och utformad att sitta på plats hur du än kryper omkring på knäna. Kneefree är spikskyd-dande, 46 cm långa (one size storlek) och väger 350 gram per styck. Slitageytorna är utbytbara och cellplastmaterialet i skydden isolerar mot markkyla. Flera yrkesgrupper har testat skydden innan de slutligen kom ut på marknaden i november förra året. FOTO: pRESSbIld KNEEFREE

Rigorös dokumentation, potentialjordade förskruvning-ar och egensäkrade kretsar. Bostadsmodulerna som ska ut på Nordsjöns oljeriggar är något utöver det van-liga för en elinstallatör att färdigställa.

– Ett väldigt annorlunda jobb. Här står du mer med nä-san i ritningarna än du använder verktygen.

Vi har checklistor som vi bockar av ned till minsta popnit.

30 31

När drömmen blir verklighet

K Vi sitter i ett litet plåt-skjul som fungerar som samlingslokal för bostads-kooperativet Indepencia. Ett tiotal boende från koo-perativet har kommit för att berätta för Riksbyggens de-legation om deras arbete för ett värdigt boende.

Runt samlingslokalen lig-ger plåtskjulen som utgör bostäder. De bildar en liten gård och i mitten finns också en länga med fem toaletter.

– Vi bor 18 familjer här med 60 vuxna och 40 barn. Det blir långa köer till toa-letterna, särskilt på mor-gongen, förklarar Ale-jandra. Dessutom måste vi köa till de två vattenkranar-na som finns i området.

Alejandra visar skjulet som hon, hennes man och deras tre barn bor i. Det ligger all-deles intill samlingslokalen.

Trots det syns knappt in-gången bakom flera rader av linor med ren tvätt. Vi duck-ar för tvätten och Alejandra öppnar en grind in till bo-staden. Först kommer vi till ett litet rum med en disk-bänk och några baljor. Se-dan kliver vi in i det rum där alla i familjen bor. En säng upptar nästan hela utrym-met. Det hänger kläder i ta-ket och sakerna de äger lig-ger staplade i högar. Större än så är inte deras hem och sängen måste även använ-das som matbord. Hennes man, Nelson, berättar att de har problem med råttor. De sover och äter med råttorna som sällskap.

– Jordbävningen 1986 förstörde stora delar av sta-dens centrum och de som hade råd flydde till bättre områden och skaffade sig nya hus. Kvar blev vi som

inte hade de ekonomiska möjligheterna att fly till nå-got bättre. Det är tufft. Vi har försökt bygga upp något att bo i. Det är sämre än för-ut, men det är i alla fall ett tak över huvudet, säger Ale-jandra.

Den gamla delen av San Salvador, Centro Historico, byggdes aldrig upp igen. Is-tället har slummen brett ut sig.

De boende i området fick hjälp med att bilda bostads-kooperativet Indepencia, som betyder Självständig-heten. De har fått utbild-ning för att klara styrelse-uppdrag och för att kunna organisera ett kooperativ. De har startat upp olika ar-betsgrupper, bland annat ett säkerhetsråd, ett admi-nistrativt råd, ett ekono-miskt råd och ett utbild-ningsråd.

– Vi har börjat spara pengar gemensamt för att så småningom kunna köpa loss marken och för att ha råd att bygga nya bostäder, berättar Alejandra stolt.

Hon försörjer sig på att tillreda frukost och lunch som hon sedan säljer på ga-tan. Nelson, hennes man, arbetar som mekaniker.

I den lilla samlingsloka-len tar de fram ritningar på hur de har tänkt sig sina nya bostäder. Ett tvåvånings-hus där varje lägenhet är 60 kvm och har egen toalett. Men processen dit är lång. De måste spara pengar, för-handla om fördelaktiga lån och om att få köpa marken till ett fördelaktigt pris. Det kan ta flera år.

– Det vore en dröm att få en egen toalett. Vi längtar verkligen efter ett mer vär-digt boende än det här. Men så länge har vi gjort en del förbättringar här i områ-det. Det är mycket lättare att komma överrens om ge-mensamma förbättringar nu när vi arbetar mer orga-niserat, berättar Alejandra.

Totalt finns det elva koope-rativ i området med 325 fa-miljer som kämpar för ett mer humant boende.

Kooperativet ACO-VIVAMSE har kommit läng-re och kunde flytta in i sina nybyggda bostäder för ett år sedan. Här bor nu 34 fa-miljer med totalt 104 perso-ner. Lägenheterna är 60 kvm stora och de har tillgång till vatten och toalett inne i bo-staden. På gården finns det både bollplan och lekplats.

– Det har varit ett hårt jobb i många år och det var nog inte alla som trodde att det skulle gå. Vi är fortfa-rande fattiga men vi har ett värdigt boende nu, säger

Lucy Faraona, som var med och byggde husen i koope-rativet.

De var 30 kvinnor och 10 män som under byggperio-den deltog i arbetet. De or-ganiserade sig i arbetsgrup-per. En inköpskommitté som såg till att varorna höll den standard som de hade beställt, en lagerkommitté som såg till att det inte tog slut på byggmaterial, en sä-kerhetskommitté som vak-tade bygget och ansvarade för att alla verktyg lämnades in vid dagens slut och en ar-betskommitté som schema-lade arbetstiden. En profes-sionell byggledare höll ihop arbetet och såg till att byg-get utfördes på rätt sätt.

De har valt en modell för att betala tillbaka lånet där medlemmarna i koopera-tivet betalar mellan 30 och 80 dollar i månaden bero-ende på vilken inkomst de har. De lägger också pengar i en fond som fungerar som en egen sjuk- och arbetslös-hetskassa.

Anna-Maria Engqvist

Alejandra de Lopez och hennes man Nelson de Lopez i deras bostad. Foto: thomas GustaFsson

Kooperativet Acovivamse har lyckats bygga nya lägenheter på 60 kvadratmeter. Foto: Lars-Åke Lundin

Slummen.

– Vi bodde i slummen och vi hade en dröm om att kunna bo så här. Nu är det verklighet. Den koope-rativa modellen har fungerat, men utan stöd från er hade vi aldrig kommit så här långt. Det är fan-tastiskt att ni bryr er om hur det går för oss och stödjer de fattigas kamp för ett bättre boende, säger Carmen Quintania som bor i koo-perativet, om stödet från We Effect.

Riksbyggen och We Effect

K Riksbyggen är medlem i We Effect (fd Kooperation Utan Gränser) och stödjer genom insamling We Effects arbete. We Effect samarbetar i sin tur med lokala samarbetsorganisationer som ger stöd till bostadskooperativ, främst genom utbildning, teknisk rådgivning, förhandlingar om lånevillkor och opinionsbildning. Idén är långsiktig hjälp till självhjälp. K Av varje hundralapp som kommer in till We Effect går 92 kr till ända-målet, utvecklingsbistånd och kommunikation. 4 kronor går till adminis-tration, 3 kr till insamling och 1 kr till sparade medel. Elektrikerförbundet har bidragit med 75 000 kronor till projektet.K Vill du stödja arbetet för att fler människor ska få en värdig bostad så sätt in pengar på PG: 90 10 01-8, BG: 901- 00 18. Skriv Bygga & Bo i meddelanderaden så kommer pengarna Riksbyggens insamling tillgodo.

El Salvador

K Minsta landet i Centralamerika, som Uppland och Södermanland tillsammans.K Drygt 6 miljoner invånare.K Officiell arbetslöshet på 7 procent, men två tredjedelar av befolk-ningen saknar formell anställning.K 40 procent av befolkningen lever i fattigdom.K Lång historia av konflikter, inbördeskrig 1980-1992.K Jordbävningar, vulkanutbrott, översvämningar och jordskred är vanliga.K Tropiskt klimat med regnperiod maj-oktober.K Räknades som ett av de mest våldsamma länderna, men är något lungnare efter att två stora ungdomsgäng slöt fred 2012.K Presidentval vart femte år, senast i februari 2014.

Vi längtar verkligen efter ett mer värdigt boende.AlejAndrA de lopez

– Min pappa har bott här i sjuttio år. Han har berättat att San Salvadors gamla centrum en gång var en vacker plats. Husen var fina och målade och det fanns mycket kultur här. Runt omkring bodde doktorer, ingenjörer och andra högutbildade personer. Det var innan den stora jordbävningen, berättar Alejandra de Lopez.

Emmelie Renlund är första kvinnan i Byggnads för-bundsstyrelse.

Hon har också fått årets Isabellestipendium.

K Motivering till årets sti-pendiat lyder:

2014 års Isabellestipen-diat har med osviklig envis-

het, kunskap och mod visat att det går att bryta förlega-de normer och traditioner. Snickaren Emmelie Ren-lund gör dagligen en avgö-rande insats för framtidens

byggbransch genom sitt stora engagemang för alla människors lika värde. En sann förebild och inspiratör som skriver historia.

För att uppmuntra fler kvinnor att utbilda sig och uppmärksamma de som redan är verksamma inom

branschen, startade inre-daren och programledaren Isabelle McAllister Isabel-lestipendiet, 2011. Stipen-diet på 20 000 kronor är ett samarbete mellan den ide-ella föreningen Rättvise-förmedlingen och Isabelle McAllister.

Över 500 hantverkare

nominerades till årets Isa-bellestipendium. Juryns val föll till slut på 25-åriga snickaren Emmelie Ren-lund från Umeå som är för-sta kvinna i Byggnads för-bundsstyrelse.

Helena Forsberg

Första kvinnan i Byggnads styrelse

Utmaningarna i fokusför MålareförbundetMålarnas förbundsmöte hade namnet Framtidens utmaningar.

Organisation, medlems-rekrytering och jämställd-het var några av frågorna på agendan.

K Lite motsträvigt besluta-de Förbundsmötet att Må-lareförbundet ska arrange-ra ett ungdomsforum. För-bundsstyrelsen ville inte att förbundet skulle låsa sig vid något sådant utan att ung-domsfrågor bäst möttes med utbildningar och insat-ser som var behovsprövade.

Stefan Johansson i Måla-rettan talade engagerat och gav några exempel på unga han mött som vill komma in i den fackliga verksam-heten, som vill ha uppdrag - men inte släppts in. Han gav exempel från andra för-bund där ungdomsforum

lett till en föryngring i leden av förtroendevalda. Kanske var det också påpekandet att motionen efterfrågade ett, bara ett, ungdomsforum som fick mötesdelegaterna att rösta emot sin ledning. Förbundet binder sig alltså inte till en fortsättning men ett ungdomsforum ska hål-las.

Kvinnorna i målarbran-schen stod i fokus såväl i förbundsordförande Mi-kael Johanssons inledning och avslutning som i mo-tionsbehandlingen. En mo-tion föreslog ett kvinnligt nätverk för att möta ett be-hov av att tillsammans bli starkare. Kvinnor är oftast ensamma av sitt kön på ar-betsplatserna och möter många gånger en arbetsmil-jö där de blir trakasserade på olika sätt.

Beslutet blev att bifalla

styrelsens utlåtande som innebär att avdelningar och sektioner ska diskutera vil-ka frågor nätverket skulle kunna behandla. När denna process är klar ska verksam-heten fastställas i den mål-plan som förbundsmötet fastställer varje år.

Martin Eriksson, ordfö-rande i avdelning 5 försva-rade motionen:

– Jag tycker vi kan gå längre än så och göra mer och fortare.

Förbundsstyrelsen redo-gjorde också för det arbete som gjorts och pågår kring jämställdhetsfrågan. Per-Olof Kjellström poängtera-de att alla avdelningar har ett stort och viktigt arbete.

– Inga konferenser kan ersätta den diskussion vi tar på arbetsplatsen och vid varje möte.

Målareförbundet beslu-

tade att lägga speciellt fo-kus på lack det kommande året. Lackerarna utgör i dag cirka 10 procent av förbun-dets medlemmar, förbundet ska aktivt arbeta för att öka andelen lackerare med 100 personer. I målplanen för 2015 finns bland annat upp-sökande verksamhet, fack-

lig information på betald arbetstid, rekrytering av SO och MB. På alla dessa punk-ter är lackeringsmedlem-mar och lackföretag särskilt nämnda.

Helena Forsberg

helena.forsberg@daladem.se

Förbundsmöte varje år men 2015 hålls ett förstärkt förbundsmöte. Då ska ny förbundsledning väljas. Foto: heLena ForsberG/mÅLarnas FacktidninG

Emmelie Svensson fick priset Årets Nordsjölärling tack vare nästan full pott på gesällprovet och ett fackligt engagemang.

Jonas Wallin......ordförande för Elek-trikerförbundet. Hur ser du på ministerlistan i den nya regeringen?

– Jag är förvånad över vissa utnämningar. Jag har känt Ibrahim Baylan i tio år, men aldrig diskute-rat energifrågor med ho-nom. Men han kanske är duktig på det. Är lite osä-ker på Mikael Damberg som näringsminister.

Vad tror du om reger-ingen och elsäkerheten?

– Det blir nog så att el-säkerheten hamnar på två departement. Både hos energiministern och försvarsministern. Och både Ibrahim Baylan och Peter Hultqvist har jag stort förtroende för.

LO och Socialdemo-kraterna presenterade ett 10-punktsprogram i våras. Tror du att pro-grammet blir verklighet?

– Som jag fattar finns det en ambition att ge-nomföra 10-punktspro-grammet. De kostar ju inget, utan blir snarare en intäkt för Sverige att införa programmet.

Ylva Johansson blir arbetsmarknadsminis-ter. En viktig minister för de fackliga organi-sationerna.

– Jag antar att hon är positiv till 10-punkts-programmet, men jag vet inte riktigt var hon står.

Vad är det viktigaste för den nya regeringen?

– Att ta tillbaka det vi sålt och förlorat.

Hur ser du på reger-ingsförklaringen?

– Ambitionsnivån lig-ger bra. Det är inget jag saknar. Men jag kan ha missat något. Det är ju ett besvärligt parlamen-tariskt läge. S är ju över-ens med Mp och nu med V också. Men de behöver andra. Det är först i bud-getförhandlingarna vi vet vad det blir.

LO och Svenskt nä-ringsliv reagerade på att regeringen vill lag-stifta om arbetsmark-nadsfrågor. Hur ser du på det?

– Politikerna ska hålla borta från de här frågor-na. Det är bättre om vi hit-tar avtalslösningar. Lagar kan alltid förändras.

Per Eklund

Hallå där!

Fo

to: t

om

as

ny

be

rG

32 Debatt Insänt 33

Säkerhet i servicebilarJönköpingMånga som kör servicebil i yrket fick möjlighet att se om man körde säkert och lagligt. I Jönköping ställde två poliser upp och kolla-de servicefordonen.

K Elektrikerna i Jönköping planerade en arbetsmiljö-satsning för servicemontö-rer med vägning och infor-mation om fordonen. Övri-ga förbund inom 6F tyckte det var en bra idé så vi gjor-de en gemensam aktivitet. Vi kontaktade polisen som var vänliga att ställa upp.

Vid kontakten med po-lisen var vi överens att det skulle vara förebyggande och informativt. Inte att sät-ta dit någon.

Vi ville i första hand att man skall inse vilka risker det finns med överlast men även att lastning sker på rätt sätt. Då det har hänt en olycka men lastning på tak i VVS-rör i plast med plast-lock. Vid en kö-krock for ett vinkeljärn genom plast-locket som ett spjut mot den påkörda bilen. Man kan ju inse risken om den farit ge-nom rutan och det suttit ett barn i baksätet.

De som kom från polisens fordonskontroll hade full tek-nisk utrustning så fordonsfö-rarna fick all information om fordonet utskrivet och kon-trollanten gick igenom vad som gällde det fordonet.

Det blev många bra dis-kussioner om säkerhet gäl-lande servicebilar. Vi hade tur att ha två duktiga och trevliga poliser på plats.

Då det var dagarna före valet passade vi på att bju-da in kommunalrådet i Jön-köping Ilan de Basso (s). Medan man intog korv och dricka fick man tillfälle att diskutera politik, viket många tog tillfälle att göra och det blev bra diskussio-ner.

Arne Forsberg

Polisen hade full teknisk utrustning när de kontrollerade servicebilarna. Polis och facken var överens om att testerna skulle vara förebyggande och informativt, inte att sätta dit någon. Och det fungerade bra. Foto: Arne Forsberg

Biltestet gjordes dagarna före riksdagsvalet och därför blev det en hel del politiska diskussioner vid korvgrillningen. Kommunalrå-det i Jönköping var på plats.

Fackliga företrädare bör hasamma lön som medlemmarna

K Tyvärr når inte förbunds-mötets diskussioner ut i till-räcklig omfattning till med-lemmarna, varken inför el-ler efter. Vi tycker dock frå-gan som vår motion tar upp är viktig och vill att diskus-sionen ska föras i förbundet, inte enbart inför delegater på förbundsmötet.

Nedan följer motionen med motivering. Vi vill i samband med det här in-lägget be förbundsledning-en att i Elektrikern redovisa dels sin uppfattning i frågan

och dels för hur löner och andra förmåner (semester, pensioner mm) ser ut för våra ombudsmän och vår förbundsledning.

 K Motion om lön för för-toendeanställda och om-budsmän

Man måste leva i samma verklighet som de man fö-reträder. Dessutom präg-las man ofta politiskt av sin ekonomiska situation; det är ingen slump att hög-inkomsttagare ofta röstar blått medan de med norma-la och lägre inkomster ofta-re röstar rött.

Därför ska vi inte ha LO-ombudsmän (som t ex LO:s ordförande) som tjänar fem gånger så mycket som en del av medlemmarna, för att ta det värsta exemplet. Med en alltför hög lönenivå hos våra valda företrädare ris-

kerar vi att de inte tillräck-ligt tar strid för medlem-marna och att de styr fack-ens politiska krav högerut.

Att vi vill sänka löneni-vån för fackliga funktionä-rer betyder inte att vi me-nar att de gör en dålig insats idag. Vi menar dock, att det inte är lönen som ska locka personer till uppgiften. Ofta framförs argumentet, att om man vill ha dugli-ga personer så måste lönen

vara hög. Det är närings-livets argumentation, och som vi känner våra chefer stämmer den inte där hel-ler. Trots sin höga lön upp-visar många chefer en ren inkompetens.

Vi menar, att när man får det hedrande uppdraget att företräda LO-medlem-marna, så gör man det för att man brinner för saken, inte för att plånboken ska bli tjockare.

Svenska Elektrikerför-bundet bör driva denna uppfattning i de LO-sam-manhang vi ingår i samt, för att visa vårt allvar, själva fö-regå med gott exempel.

Vi yrkar:K Att alla förtroendevalda samt ombudsmän inom SEF tjänar en genomsnittlig elek-trikerlön.K Att SEF jobbar för att

samma princip ska gälla inom LO, med siktet inställt på att alla LO-förbundens företrädare, inklusive Sef:s egna, ska tjäna en genom-snittlig LO-lön.

Olof Gradin

El och Säkerhet Malmö

Jens Hardewall

Skanska Installation Malmö

Julius Nilsson

Bravida Prenad Helsingborg

Karl Strandberg

Vapenskrammel från öst

K Ryssland hävdar att den ukrainska landsdelen hör till dem eftersom halvön fördes över från Ryssland till Ukraina under sovjet-tiden. Den ryska politiska och militära ledningen tar ingen längre historisk hän-syn, eftersom ursprungsbe-folkningen utgörs av Tata-rer som till stor del fördrevs under Stalintiden till andra delar av dåvarande Sovjetu-

nionen. Tatarerna är idag i minoritet, men de utgör till-sammans med den ukrain-ska befolkningen en bety-dande del av halvöns be-folkning.

Ryssarna är dock i majo-ritet och flertalet är märk-ligt påverkade av rysk sub-jektiv mediepåverkan som regiseras av Vladimir Putin själv. Massmedia i Ryssland

sprider en lögnaktig bild av västvärlden, som innehåller väldigt motsägelsefulla sa-ker. Bland annat sprids bil-den av att fler och fler blir homosexuella och att man-lighet och kvinnlighet hål-ler på att förintas i västvärl-den, samtidigt målas bil-den upp om ett nazistiskt monster som vill äta upp alla. Ibland får man känslan av att den massmediala be-vakningen hos grannen i öst åtminstone var mer sakligt och vetenskapligt sinnad under kommunismens bo-jor än vad den är idag.

kommer konflikten sprida sig till andra före detta sov-

jetrepubliker, får vi se en liknande utvecklig i de bal-tiska länderna. De baltiska staterna är tillskillnad från Ukraina medlemmar i både Europeiska unionen och militäralliansen Nato. Eu-ropeiska unionen och Nato har lagt fram en rad restrik-tioner riktade mot Ryssland som bland annat rör frysta ekonomiska tillgångar och inresetillstånd för högre politiker och militärer från Ryssland.

Dessa åtgärder kommer förmodligen inte räcka långt för att förmå Vladi-mir Putin att lämna Krim-halvön till Ukrainas öde.

Kommer han att agera på ett liknande sett i Baltikum, där en stor minoritet ryssar också finns. Dessa ryssar uppviglas dagligen på sam-ma sätt som sina landsmän på Krim av den ryska pro-pagandan via massmedia. Det är nästan ironiskt, den ryska partiapparaten an-vänder samma medel som västmakterna gjorde under kalla kriget, de sänder ny-heter och program som når bortom den egna nations-gränsen i syfte att påverka opinionen där.

Troligtvis skulle ryssarna inte gå in militärt i ett na-toanslutet land, eftersom

amerikanarna skulle sva-ra direkt, under mottot no compromise. Men faktum kvarstår, ett aggressiva-re Ryssland som utan pro-blem för in trupper i ett an-nat land i sitt närområde. Varken Sverige eller Fin-land är medlemmar av Nato och vi ligger i dess närom-råde, kanske väljer de att låta sina stridsvagnar rull-la in över våra länders ter-ritorium som vädergällning vid en eventuell ökad mili-tär närvaro från Nato i de baltiska staterna. Har vi då några möjligheter att mota Olle vid grinden?

Hans Andersson

Förbundsordförande Wallin svarar direkt...K Motionen har tidiga-re publicerats i tidningen Elektrikern inför förbunds-mötet. Argument för och emot i frågan ventilerades och diskuterades på för-bundsmötet. Förbundets högsta beslutade organ be-slöt att motionen skulle av-

slås. Ingen yrkade på om-röstning.

Förbundsmötet består av 108 valda ombud och för-bundsstyrelsen. Majorite-ten är förtroendevalda elek-triker.

Förbundsmötet hölls i maj i år, att från vår sida re-

censera förbundsmötets enhälliga beslut i frågan skulle enligt vår åsikt vara en brist på respekt för vår demokrati.  

Vill man pröva frågan på nytt står det däremot var-je medlem fritt att skicka

in en motion till komman-de Centralt Representant-skap. Dessa brukar publi-ceras i tidningen, men vi i förbundsledningen styr na-turligtvis inte tidningens innehåll.

Jonas Wallin

Förbundsordförande

Rubriken vittnar om den senaste tidens vapenskram-mel nere i Ukraina, inte sedan kalla krigets dagar har motsättningarna mellan Europa och USA å ena sidan och Ryssland å andra sidan varit så stora. Ryssland har i princip koloniserat en bit av Ukraina, de har mot folk-rättsliga och internationella regler och principer ocku-perat Krimhalvön.

Foto: tomAs nyberg

Inför förbundsmötet mo-tionerade vi om Sef:s för-troendeanställdas löner. Själva hade vi inte möj-lighet att deltaga på för-bundsmötet. Vi har infor-merats om att förbunds-ledningen argumenterade emot motionen och att den ej röstades igenom.

LiDköpingK Ett besök hos ett gäng glada medlemmar från Caverion från olika orter på arbete i Lidköping. De som fick facklig information och svar på sina frågor var från vänster: Bengt Gullström, Johan Lennartsson, Robin Svantesson, Leif Almqvist, Jan-Erik Karlsson, Vahid Kulasevic, Evelina Andersson, Willy Thorsell, Pontus Jansson och Nicklas Lenholm. text och Foto: morgAn Andersson

Välbesökt möte för förtroendevaldaJönköpingVåra återkommanden möten för förtroendeval-da, FFV-möten, har bli-vit ett bra tillfälle för våra förtroendevalda på de olika företagen att dela med sig av sina erfaren-heter.

K Efter att vi gått igenom diverse frågor om vårt kol-lektivavtal och det nya i el-säkerhetsverkets lagför-ändring passade vi på att delge varandra hur löne-förhandlingarna har gått men även om eventuellt andra uppgörelse. Något som verkar svårt att få på plats är att få till ersätt-ning för elarbetsansvar/kontrollansvar men dä-remot har vissa fått upp-görelse som extra arbets-tidsförkortning, och några

har trohetstillägg baserat på anställningstiden.

Vi tog också upp att vi måste bli bättre på att an-vända UVA tiden, den tid vi har för facklig informa-tion på betald arbetstid. Vi informerade om olika möjligheter.

Detta är för oss från verk-samhetskretsen ett ut-märkt tillfälle att infor-mera om våra utbildning-ar och förhoppningsvis så småningom få några att hjälpa till i verksamhets-kretsen. Vår nya ombuds-man för Småland Magnus Åkesson besökte oss för att presentera sig. Det var ett bra möte med givande diskussioner.

Arne Forsberg

Förtroendevalda möttes i Jönköping för att dela erfarenheter. Foto: Arne Forsberg

Sydsvenska kraftverkare utbildade i säkerhet och ESAVerksamhetskrets 8 har genomfört en utbild-ningsdag i Hässleholm för skyddsombud inom sek-tion 32 som består av 400 kraftverkare i södra Sve-rige. Några kraftverkare från verksamhetskrets 26 deltog också.

K På programmet stod ge-nomgång av nya ESA 14, El-säkerhetsanvisningar. Ur-ban Pettersson t h, från för-bundskontoret gick igenom Elektrikerförbundets elsä-kerhetsarbete och aktuel-la elsäkerhetsfrågor, bland annat uppdraget som reger-ings utredare har.

Mattias Malmborg t h från LO/TCO Rättsskydd gick igenom och kommente-rade olika rättsfall. Informa-tion om hur man ska hantera arbetsskadefall så att det blir rätt. Viktigt att man anmäler arbetsskada både till försäk-ringskassan och AFA För-säkring. Facket kan hjälpa dig att hitta rätt information och fylla i blanketter.

– Trygga och säkra jobb är vad det ytterst handlar om. Därför är det viktigt att ut-bilda våra skyddsombud ute på fältet. Vi har ju ty-värr kunnat konstatera fler olycksfall och även tragiska dödolyckor på kraftverks-området. För oss är det-ta livsviktigt, säger Anders

Kristiansson, sektionsord-förande.

Åke Persson från Falun gick igenom den nya ver-sion av Elsäkerhetsans-visningarna (ESA) som får namnet ESA 14. Det är Svensk Energi som arbe-tat fram dem, och vi kunde i våras i Elektrikern beskri-va förändringarna. Den nya versionen är anpassad till de förändringar som skett i standarden SS-EN 50 110-1 som ESA bygger på. Den nya ESA grund 14 är en sam-manslagning av ESA grund, ESA industri, ESA instal-lation – ISA. Arbetsmeto-

derna utan, nära, och med spänning är samlade i ett eget häfte ESA arbete.

– Ny europeisk standard som nu blivit översatt till svenska. Det handlar om el-säkerheten för energibran-schen. Alla arbetsgivare som utför arbete i farlig elanlägg-ning och de som äger dessa anläggningar är skyldiga att ge elsäkerhetsinformation till personal. De flesta före-tag har valt att göra ESA som sin standard för hur arbeten ska utföras säkert. Bran-schen har sagt att de plane-rar att börja tillämpa ESA 14 från och med 1 april 2015,

säger Åke Persson som suttit med i den arbetsgrupp som tagit fram ESA 14.

”gamla” ESA har nu ban-tats från nio till två häften. Nya ESA innebär att den kan användas både av en-ergibolag, entreprenörer och när man jobbar på in-dustri. Olika funktioner och begrepp har t ex bytt namn kopplingsansvarig heter numera kopplingsledare, elanläggningsansvarig har blivit eldriftansvarig. Elar-betsansvarig har blivit elsä-kerhetsledare.

Leif Göbel

Skyddsombud bland kraftverkarna i södra Sverige möttes för att diskutera skyddsfrågor. Foto: LeiF göbeL

Från elektrikerna ute i landet

44

Det finns ingadumma frågor!Funderar du på:• hur man tolkar avtalets övertidsregler?• varför du inte har rätt till a-kassa?• hur du ska göra för att vidareutbilda dig?• hur du ska agera om du upptäcker asbest på jobbet?• hur du kan lära dig ATL-listans allra innersta frågor?• eller någonting helt annat?

Skicka din fråga till: elektrikern@daladem.seVi ser till att de riktiga experterna svarar i tidningen.

Per Eklund, redaktör ElektrikernPS. Du kan vara anonym. DS

Stick intehuvudeti sanden!Funderar du på:

• hur man tolkar avta-lets övertidsregler?• varför du inte har rätttill a-kassa?• hur du ska göra föratt vidareutbilda dig?• hur du ska agera omdu upptäcker asbest påjobbet?• hur du kan lära digATL-listans allrainnersta frågor?• eller någonting heltannat?

Skicka din fråga till: elektrikern@daladem.seVi ser till att de riktiga experterna

svarar i tidningen.Per Eklund, redaktör Elektrikern

PS. Du kan vara anonym. DS Stick inte huvudeti sanden kamrater!Funderar du på:

• hur man tolkar avtalets övertidsregler?

• varför du inte har rätt till a-kassa?

• hur du ska göra för att vidareutbilda dig?

• hur du ska agera om du upptäcker asbest på jobbet?

• hur du kan lära dig ATL-listans allra innersta frågor?

• eller någonting helt annat?Skicka din fråga till: elektrikern@daladem.se

Vi ser till att de riktiga experterna svarar i tidningen.Per Eklund, redaktör Elektrikern

PS. Du kan vara anonym. DS

34 Insänt Insänt 35

Inspirerande utbildning för skyddsombudLika säkert som att hum-merfiske och älgjakt sker på hösten, lika säkert är det att Elektrikerförbun-det anordnar skyddsom-budsdagar i VK 2 och 10 på hösten.

K I år var det Robert Rox-hage som ansvarade för de båda dagarna. Thomas Sandgren, den ”ny-gamla” ombudsmannen, tog tillfäl-let i akt att presentera sig.

Tanken med årets träff var att skyddsombuden skulle få inspiration att ut-veckla en personlig hand-

lingsplan för sin roll som skyddsombud i sitt egna företag. Detta kan i sin tur leda till att man genomför fler skyddsronder och att kvalitén på arbetsmiljöar-betet ökar.

Efter flera grupparbeten med erfarenhetsutbyte blev många inspirerade till att komma igång med arbets-miljöarbetet på hemmap-lan direkt. Lars ”Tintin” Pettersson berättade om effekterna av hur AD-do-men om hur Byggnads ut-sett skyddsombud, påver-

kar hur man utser skydds-ombud.

Stort tack till Robert som engagerar oss, och till alla som deltog på träffen med förhoppningen att vårt ar-bete leder till att det blir fär-re olyckor och mindre ohäl-sa på jobbet.

Anders Eriksson

Robert Roxhage inspirerade skyddsombuden vid skyddsom-budsträffen i Göteborg.

Trångt i lokalen var det med många skyddsombud som var vetgiriga. FOTO: Lars PeTTerssOn

Från elektrikerna ute i landet

GötEborGK En givande dag i Göteborg. Företaget Bravida Göteborg har inbjudit Elektrikerförbundet och Eio till en gemensamhet utbildning i avtal och ackordstidslistan för chefer, arbetsledare och ledande montörer Parterna skickade upp Skåningarna Peter Jönsson, Sef, och Kenneth Andersson, Eio, att hålla i taktpinnarna denna dag. Lokalen var för liten för att alla skulle kunna komma med på bilden med min kamera. TexT Och FOTO: MOrgan anderssOn

AxvAllAK Ett glatt gäng montörer på Vallebygdens Elektriska i Axvalla när Elektrikerförbundet kom på besök för diskussioner. Från vänster: Fredrik Gustafsson, Timmie Andersson, Sebastian Rehn, Peter Berg-man, Johannes Nyström, Markus Caidahl och på knä Filip Jonsson. Bilden togs efter mötet vilket gjorde att några hann iväg utan att fastna på bilden tyvärr. TexT Och FOTO: MOrgan anderssOn

Bäste medlem i Sef!Skicka in ditt bidrag till: elektrikern@daladem.se

AxvAllAK Montörer som arbetar för Vallebygdens Elektriska i Axvall höll med-lemsmöte och fick besök av ombudsman Morgan Andersson, som infor-merade om kollektivavtalets värde och innehållet i Installationsavtalet. Avtalet diskuterades liksom många andra frågor som medlemmarna passade på att ställa. Ett mycket välbesökt och trevligt möte. TexT Och FOTO: MOrgan anderssOn

Här utbildas nya klubbordförande

K Mycket diskussioner om hur det ser ut på svensk ar-betsmarknad blev det. Även frågorna och åsikterna om hur oorganiserade   - icke medlemmar - ska behand-las och hur vi ska göra för att få med dessa i facket. Gläd-jande är att fem firmor ock-så har att se fram emot ny-startade klubbar. Föränd-

ringarnas vindar blåser och region mitt har genom GFU (Grundläggande förtroen-demannautbildning) utbil-dat åtminstone fem nya el-ler blivande klubbordföran-den.

David Fernhed Många nya förtroendevalda inom Verksamhetskrets 9 fick grundläggande utbildning vid en kurs i Eskilstuna. FOTO: david Fernhed

SkArAK Morgan Andersson och skyddsombudet Håkan Hermansson från Elekto Byrån besökte utbyggnad av Jula centrallager i Skara. En stor arbetsplats med full fart med många elektriker från Elektro Byrån och inlånade från Mariestads El. FOTO: MOrgan anderssOn

Ett glatt gäng på 20 deltagare äntrade Eskilstuna nyli-gen. På programmet stod facklig ideologi, ledarskap i en facklig organisation samt information om avtalsför-säkringar och hur klubbverksamhet kan bedrivas. Det handlar om grundläggande förtroendeutbildning inom verksamhetskrets 9 i Region mitt.

Klubb 67 på nya äventyrKöping var målet för årets utflykt med Klubb 67 med damer. Ett 60-tal deltagare gick ombord på de bussar som snabbt förflyttade oss till destinationsorten och bakåt i historien.

K Vi träffar fru Scheele på Köpings museum, ett före detta kronobränneri. Hon berättade om Carl Wilhelm Scheele, den på sin tid, be-römde kemisten och apo-tekaren som såg till att vi nu vet att vi andas in syre. Innan han upptäckte det-ta hade vi inte en aning om vad vi drog in i våra lungor.

Kemisten Scheele föddes i svenska Pommern 1742 och dog i Köping av lungsot som världsberömd veten-skapsman och skicklig apo-tekare 1786. Han nedteck-nade ungefär 20 000 expe-

riment och skrev ett stort antal avhandlingar. Den mest epokgörande var Luft och eld där han förklarar upptäckten av syre.

Fru Scheele spelades med bravur av musei-intenden-ten Ingela Welén som i sin roll som fru Scheele var mycket intresserad av oss karlar och undrade om vi ville konservera henne och få apoteket på köpet. Detta var vanligt på den tiden inte bara med apotekaränkor, utan också med prästänkor. Det var bättre förr.

Efter en god lunch på Ho-tell Scheele med gratula-tioner av busstipsvinnaren Berit Blomqvist och ytter-ligare några duktiga tippa-re, Ragnhild Timber, Ire-ne Lindblom och Torsten

Carlsson samt hyllande av en lång rad fyllegubbar drog vi tillbaka till museiområdet för att tillsammans med en verklig entusiastisk motor-kunnig guide. Bengt Mag-nusson, ta oss runt i motor-historien i Bil och teknik-historiska samlingarna, en stiftelse som förvaltar arvet efter Bertil Lindblad och Curt Borgström, två bort-gångna motorsamlare.

vi fick lära oss allt om guldkungens lyxbil, en Pier-ce-Arrow från 1919, statsrå-det Bondes Panhard-Levas-sor från 1912 och den fran-ska Voisin från 1924. Endast tre exemplar av detta lyxåk finns kvar.

Vad sägs om Torsten Kreugers Bentley, en 8 li-ters 6-cylindrig motor med överliggande kamaxel, flera

Bugattibilar och motorcyk-lar från Harley-Davidson, Husqvarna och Excelsior.

kronan på verket var en Mercedes-Benz SSK 1929, konstruerad av Ferdinand Porsche. En 7 liters 6 cy-lindrig kompressormatad motor i en mycket läcker sportbil renoverad av Ber-til Lindblad från att ha va-rit en skrothög, jobbet tog 20 år. Köpingsäventyret av-slutades med fika i bilmu-seets klubblokal. Hela mu-seet ligger i Köpings meka-niska verkstads gamla loka-ler mycket bra restaurerade. Har du vägarna förbi missa inte Fru Scheele eller Bil och teknikhistoriska.

Jan Eriksson

Pensionerade elektriker från El-ettan fick se historiska bilar, när de var på resa i Västmanland nyligen. FOTO: Jan erikssOn

Nya medlemmar fick veta mer14 nya medlemmar i Upp-land fick information om facket vid en träff i Uppsa-la nyligen.

K Det var sektion 20 inom verksamhetskrets 9 som hade samlat de nya med-lemmarna. Under en hel-dag fick de veta en hel del. Erik Johansson pratade om ideologi, kollktivavtal samt ATL. Regionala skyddsom-budet Johnny Östberg be-rättade om regelverk för ar-betsmiljön. Kent Larsson och Johan Heinonen prata-de om försäkringar och en representant från Help be-rättade om juristförsäkring-en. Många deltagare fick en aha-upplevelse under in-formationsdagen.

Kent Larsson Nya medlemmar i Uppland fick sig en duvning i allt från ideologiska frågor till ackord. FOTO: kenT LarssOn

36 Medlemsinfo Medlemsinfo 37

K Ni som vill informera om möten, studier och andra aktiviteter, kan skicka in information om detta till: elektrikern@daladem.se

REGION NORDVK 15, VK 28

ATL cirklarStartas på alla orter när VK fått in tillräckligt mångaanmälningar. Att gå från månadslön till att ackordlön kanskillnaden bli cirka 100 000 kr/år.Anmälan er till: Maja Uvestål 060-7471507,postbox.nord@sef.se

Mini Ledandemontörsutbildning (4 tim)Där vi lär oss att genomföra etableringsförhandling. Utbildningen sker företags/orts vis under våren.Anmäl er till: Maja Uvestål 060-7471507,postbox.nord@sef.se

REGION MITTVK 1, VK 9, VK 21, VK 31

– – – – – – – – –

REGION VÄSTVK 2, VK 10, VK 16

Inbjudan till kursen Allmän facklig förtroen-demannautbildning - AF1- 2014.Fackföreningen är en sammanslutning mellan arbetarevars uppgift är att ta tillvara på medlemmarnas gemen-samma intressen och styrka för att skapa bästa möjligavillkor i arbetslivet och i samhället.Facket skall vara en demokratisk organisation där med-lemmarna utser förtroendevalda och beslutar om vilkauppgifter organisationen har.Den fackligt förtroendevaldas roll är att företräda sina-kamrater.Som förtroendevald förväntas du därför ofta ha kunskapom allehanda frågor från medlemsavgifter till arbetsrätt,men framförallt förväntas det av dig att du ska lyssna påoch vara solidarisk med dina arbetskamrater.Syftet med AF-1 är att du ska få grundläggande kunskapom bland annat arbetsrättsliga frågor, arbetsmiljöfrågoroch praktiskt klubbarbete.Förutom att förmedla handfasta kunskaper som är tillnytta i det fackliga uppdraget är AF-1 ett forum för dis-kussion om värderingar.Under hösten erbjuder Elektrikerna dig som är förtroen-devald att gå en allmän facklig förtroendemannautbild-ning.Kursen är tänkt som en introduktion till det facklig uppdraget men passar även den som varit aktiv länge och känner att hon eller han vill stärka sig i sin roll som förtroendevald.Kursen bedrivs i internatform på Viskadalens Folkhög-skola, onsdag-fredag veckorna 39,44 och 49.Ersättning utgår enligt fackliga förtroendemannalagen(FML) §7.Mat logi och resor betalas av elektrikerförbundet.Anmälan till kursen gan göras på telefon 031-766 6502 eller postbox.vast@sef.seFyll i ditt namn adress e-post och telefonnummer.VÄLKOMMEN!Marcus Eklund, studieansvarig VK2

KLUBB 67

Verksamhetsplan 2014

K Onsdagen den 22 oktVi besöker Globen/Tele2 arena för en tekniskvisning. Samling kl 12.00 vid Sky Wiew-entrén.T-Globen. Sista anmälningsdag 21 september.Max 30 deltagare.

K Onsdagen den 12 novNomineringsmöte kl 12.00 i ABF-huset, Sveavägen41. Kaffe och macka blir det efter mötet cirka 13.30.

K Tisdagen den 9 decemberTraditionsenlig Grötlunch med gröttips och lotteri påÅrsta Folkets Hus.Vi startar kl 12 och beräknar vara färdiga klockan 14.Buss 160 från Gullmarsplan eller Årstabergspendeltågs-station, hållplats Årsta torg.Sista anmälningsdag 1 dec. Max 60 deltagare.Anmälan till aktiviteter och studiecirklar görs till JanAspefjord 08-768 29 08 eller 070-589 62 88.Får du förhinder anmäl också detta.

ELEKTRIKERNAS SENIORKLUBB 20

Höstens programK Fredens hus på slottet.K Gamla Uppsala museum och Valsgärdet.K MC-collektion ev Arlanda flygmuseum.

REGION SYDVK 8, VK 26

Ledande montörsutbildningVi startar upp ATL-cirklar och Ledande montörsutbild-ning på olika orter i verksamhetskretsen.ATL-cirkeln omfattar ca 6-7 kvällar. Vi kommer att följaett projekt från början till slut och lära oss skriva ÖK-sedlar, hantera extrabeställningar, fördelningstidens innehåll mm.Sista kvällen sammanställer vi projektet med ackords-programmet Ackcént.Ledande montörsutbildning omfattar tre kvällar där vi fördjupar oss i ledande montörens uppgifter, fördel-ningstiden, etableringsförhandling, ersättningar,rutiner, planering mm.Kurs startar när vi är cirka tio deltagare.Vill ni ha Cirklar på andra orter så hör av er så ordnar videt eller om ni är tio på företaget som vill gå.Du väljer den ort som passar dig bäst och anmäler dittintresse antingen via Mail på postbox syd@sef.se eller till Regionskontoret på telefon 040-696 22 08 (växel).Sista anmälningsdag är 1 vecka innan utsatt datum.Separat kallelse eller sms kommer att skickas ut tillkursdeltagarna innan kursstart.

Sektion 4ATL-cirkel i Helsingborg, startar vid full kurs - Bygg-nads lokaler.LM-utb. i Helsingborg, startar vid full kurs - Byggnadslokaler.

Sektion 8ATL-cirkel Malmö, startar vid full kurs - Regionkon-toret.LM-utb. Malmö, startar vid full kurs - Regionkontoret.

Sektion 11ATL-cirkel i Ronneby, startar vid full kurs - Sektions-kontoret.LM-utb. i Ronneby, startar vid full kurs - Sektionsk.

Sektion 18ATL-cirkel i Kristianstad, startar vid full kurs - Fackets.LM-utb. i Kristianstad, startar vid full kurs - Fackets.

Sektion 22ATL-cirkel i Lund, startar vid full kurs - ABF/Lund.LM-utb. i Lund, startar vid full kurs - ABF/Lund.Om du har några frågor så ring till Jonas Lindgren, 0706-814038 eller 040-6962210.Hjärtligt välkomna!

VERKSAMHETSKRETSAR, VK

Svenska Elektrikerförbundet, SEFBox 1123, 111 81 StockholmHagagatan 2www.sef.seTel: 08–412 82 82Fax: 08–412 82 01

Elektrikernas A-kassaBox 451 04, 104 30 Stockholmwww.elektrikernasakassa.seTel: 0771–469 100Fax: 08-412 82 40

Öppettider:Måndag–torsdag 09-11, 13-15Fredagar 09-11

ADMINISTRATIVA CENTRA 2012

REGION NORDSvenska Elektrikerförbundetverksamhetskrets 15 och 28Ö. Långgatan 13 B, 852 36 Sundsvallpostbox.nord@sef.seTel: 060–747 15 15Fax: 060–747 15 06

REGION MITTSvenska Elektrikerförbundetverksamhetskrets 1, 9, 21 och 31Skytteholmsvägen 2, 171 25 Solnapostbox.mitt@sef.seTel: 08–507 373 01Fax: 08–507 373 36

REGION VÄSTSvenska Elektrikerförbundetverksamhetskrets 2, 10 och 16Olof Palmes plats 1, 413 04 Göteborgpostbox.vast@sef.seTel: 031–766 65 02Fax: 031–766 65 03

REGION SYDSvenska Elektrikerförbundetverksamhetskrets 8 och 26Amiralsgatan 81 A, 214 37 Malmöpostbox.syd@sef.seTel: 040–696 22 08Fax: 040–696 22 23

VK-1postbox.1@sef.se08–507 37 301

VK-2postbox.vast@sef.se031–766 65 02

VK-8postbox.8@sef.se040–696 22 08

VK-9postbox.9@sef.se016–15 96 97

VK-10postbox.vast@sef.se031-766 65 02

VK-15postbox.15@sef.se060–747 15 15

VK-16postbox.vast@sef.se054–773 16 16

VK-21postbox.21@sef.se0243–79 81 21

VK-26postbox.26@sef.se040–696 22 08

VK-28postbox.28@sef.se0910–74 78 28

VK-31postbox.31@sef.se013–461 31 31

VK-16

Göteborg

VK-26

MalmöVK-8

Solna

VK-31

VK-21

VK-15

VK-9

VK-28

VK-1

SundsvallRegion Nord

Region Mitt

Region Väst

Region Syd

VK-10VK-2

VK-16

Göteborg

VK-26

MalmöVK-8

Solna

VK-31

VK-21

VK-15

VK-9

VK-28

VK-1

SundsvallRegion Nord

Region Mitt

Region Väst

Region Syd

VK-10VK-2

VK-16

Göteborg

VK-26

MalmöVK-8

Solna

VK-31

VK-21

VK-15

VK-9

VK-28

VK-1

SundsvallRegion Nord

Region Mitt

Region Väst

Region Syd

VK-10VK-2

Här får du svar på dina frågor!På gång i elektrikerförbundetHär kan du få svar på dina frågor, vare sig det gäller lön, försäkringar, arbetstider, a-kassa, utbildning eller kanske något helt annat.Skicka in din fråga till elektrikern@daladem.se, så fixar vi en expert som kan svara. Du kan vara anonym. Vill du skicka frågan på annat sätt, hittar du telefonnummer och adress på sidan 3 och här intill.

Måste alla gå om kursen?

Vill vidareutbilda mig, hur gör jag?

Ej anställd i företaget, vad gäller då?

K Fråga: Det har kommit en ny Skötselstandard; mås-te alla gå om kursen nu?

Mvh På gång

K Svar: Kunskaper i elsä-kerhet vid arbete ska enligt föreskrifterna dateras upp regelbundet. Branschre-kommendationen för eltek-nikföretag är att repetera

var 3:e år. Så har ni nyss gått kursen finns ingen anled-ning att gå om just nu. Det kan dock vara en idé att alla på företaget har utbildning i samma utgåva då vissa be-

grepp har bytt namn; så att det inte ska bli begrepps-förvirring på företaget. Den gamla standarden gäller till den 11 februari 2016.

Örjan Borgström

K Fråga: Trött på att göra samma hela tiden. Vill vi-dareutbilda mig. Hur beter jag mig?

Undrande

K Svar: Det finns flera olika karriärvägar för en elektri-ker. Många går vidare i det egna företaget som ledande montör och vidare till pro-jektledare eller konstruk-

tör. Genom att gå utbild-ning för behörighet öppnar sig vägar att starta eget kan-ske tillsammans med några kompisar.

På EUU:s hemsida kan

du hitta en särskild flik med olika karriärutbildningar.

Örjan Borgström

K Fråga: Jag ska jobba un-der överinseende av en elinstallatör som inte är an-ställd i vårt företag; vad gäl-ler då?

Anställd elektriker

K Svar: Elinstallationsar-betet ska vara tidsbegränsat och datum för arbetets slut ska vara fastställt i förväg.

Elinstallatören ska ock-så dokumentera omfatt-ningen av arbetet, de tids-ramar arbetet avser och

vilka personer som deltar i arbetet. Detta kan göras på en särskild blankett som finns på Elsäkerhetsverkets hemsida. Det rekommen-deras att elyrkesmännen får en kopia på den ifyllda blan-ketten för att kunna styrka

att arbetet skett under över-inseende.

Elinstallatör ska se till att yrkesmannen har de kun-skaper och färdigheter som krävs för arbetet.

Örjan Borgström

tidningenelektrikern.se

Prod

ucer

ad a

v Sv

ensk

a El

ektr

iker

förb

unde

t / B

asun

Rek

lam

& In

fo, i

nfo@

basu

n.se

Livsviktig för dig

Om jobbet inte kan göras säkert, gör det inte. Säg ifrån. Kontakta skyddsombudet.

Du ska inte behöva bli sjuk av att arbeta. Eller riskera ditt liv som om du drog ut i krig. Men jakten efter snabba förtjänster gör att företag tar genvägar och äventyrar arbetsmiljön. Då dyker faran upp.

25 000 yrkesproffs inom elteknik, kraft, och elektronik

Asbest, byggdamm, strömgenomgång eller pressade byggtider är inga naturliga inslag i arbetslivet.

Nu drar studiecirklarna om avtalet igångEn studiecirkel med fem träffar som ba-ra handlar om avtalet. Det kan nu alla medlemmar anmäla sig till.

K I samband med Förbundsmötet innan sommaren testades en ny studiecirkel. Det handlar om fem träffar, man kan ha efter jobbet eller på raster.

Cirkelmaterialet ”Lär känna ditt avtal” handlar just om avtalet och vad som gäller för er på er arbetsplats. Passar bra i klub-ben, på företaget eller i baracken. Materi-alet är nu upptryckt. Anmäl er till närmas-te region. Se på adresserna på sidan 37.

Per Eklund

Ett gäng grabbar från Skanska Installation vid byg-get av Nya Karolinska testade avtalscirkeln vid Förbundsmötet och tyckte det gav svar på en hel del frågor. Foto: tomas Nyberg

44

Det finns ingadumma frågor!Funderar du på:• hur man tolkar avtalets övertidsregler?• varför du inte har rätt till a-kassa?• hur du ska göra för att vidareutbilda dig?• hur du ska agera om du upptäcker asbest på jobbet?• hur du kan lära dig ATL-listans allra innersta frågor?• eller någonting helt annat?

Skicka din fråga till: elektrikern@daladem.seVi ser till att de riktiga experterna svarar i tidningen.

Per Eklund, redaktör ElektrikernPS. Du kan vara anonym. DS

Stick intehuvudeti sanden!Funderar du på:

• hur man tolkar avta-lets övertidsregler?• varför du inte har rätttill a-kassa?• hur du ska göra föratt vidareutbilda dig?• hur du ska agera omdu upptäcker asbest påjobbet?• hur du kan lära digATL-listans allrainnersta frågor?• eller någonting heltannat?

Skicka din fråga till: elektrikern@daladem.seVi ser till att de riktiga experterna

svarar i tidningen.Per Eklund, redaktör Elektrikern

PS. Du kan vara anonym. DS Stick inte huvudeti sanden kamrater!Funderar du på:

• hur man tolkar avtalets övertidsregler?

• varför du inte har rätt till a-kassa?

• hur du ska göra för att vidareutbilda dig?

• hur du ska agera om du upptäcker asbest på jobbet?

• hur du kan lära dig ATL-listans allra innersta frågor?

• eller någonting helt annat?Skicka din fråga till: elektrikern@daladem.se

Vi ser till att de riktiga experterna svarar i tidningen.Per Eklund, redaktör Elektrikern

PS. Du kan vara anonym. DS

Örjan Borgström, utvecklingsansvarig hos EUU. Foto: tomas Nyberg

38 Knep & knåp Korsord 39

Tips till fåtöljenFILMENSnön på KilimanjaroRegi: RobertGuédiguianLängd: 1 tim 40 minMedv: Jean-PierreDarroussin, ArianeAscaride, GrégoireLeprince-Ringuet.

K Filmen utspelar sig i Marseilles hamnkvarter. Filmen inleds med att ord-föranden i fackförbundet CGT, Michel, genom lott-ning väljer ut arbetarna som måste gå i de senaste nedskärningarna. Michel har lagt sitt eget namn i lådan och avskedar sig själv. Som förtids-pensionär har han svårt att hitta sin roll, hans identitet har varit att genom facket hjälpa andra.

Filmen visar på något som gått förlorat. Dagens unga, sä-ger Michel till sin fru, tror att socialskydd, semesterersätt-ning och arbetstider är saker som alltid har funnits – de för-står inte att det är resultat av decenniers kamp. Genom dra-matiska händelse ställs solidariteten på sin spets.

Helena Forsberg

SKIVANDagsedlar åt kapitalismenAv Fred ÅkerströmMetronom records (LP)- Wea records (CD)

K Fred Åkerström kom fram som en av de unga tru-badurerna i början av 60-ta-let. Han var både stor och grov med sin basröst och samtidigt så ömsint i sina tolkningar. ”Sådan är kapitalismen” från den här skivan blev en slagdänga på det röda 60-talet.

Skivan innehåller flera texter av Stig Dagerman som Fred Åkerström tonsatt, bland annat ”Onkel Sam och den snälle gossen” om diktatorn Franco.

Per Eklund

BOKENCafé LehmitzAv Anders Petersen(ETC förlag)Utgiven 1982

K Anders Petersen, en av de vassaste och mest passione-rade svenska fotografer, äg-nade ett antal år åt att dokumentera livet och människorna på Café Lehmitz i Hamburg.

Arbetsmetoden är att delta och inte låta kameran bli en sköld i processen för att få förtroende och att komma nära. Petersen har producerat ett antal fina fotoböcker. Kan även rekommendera boken ”Fängelse” som följer de intagna på Österåkeranstalten.

Tomas Nyberg

FILMENDomarenSvensk film från 1960Regi: Alf SjöbergI rollerna: Ingrid Thulin, Gunnar Hell-ström, Per Myrberg, Georg Rydeberg, Ulf Palme, Holger Löwenadler mfl.Speltid: 112 minuter

K Krister Langton (Per Myr-berg) kommer tillbaka till Sve-rige efter en resa till Italien.

Hans förmyndare, domare Cunning (Georg Rydeberg), har svindlat honom på hela hans förmögenhet. Langtons fästmö Brita (Ingrid Thulin), försöker på alla sätt att ställa saker till rätta. Att få rättvisa ter sig hopplöst.

Krister Langton hamnar på sinnessjukhus mot sin vilja.Tidningen Folktribunen får sedan nys om oegentligheter-na och allt får en oväntad upplösning. Krister Langton är då redan en spillra av sitt forna jag.

Otäck film om ett moment 22. Sveriges bidrag vid film-festivalen i Cannes 1961. Den bygger på Vilhelm Mobergs teaterpjäs Domaren som uppfördes 1957.

Tomas Nyberg

KAN

STÅ

VID

”FOT

”

NISS

AN Ä

R EN

LIKSO

M N

OSSA

NDE

N ÄR

EN Ö

VER-

NATU

RLIG

FIG

UR

UPP-

HOV

STÖR

REAL

GER

STOD

PÅ

BILA

R I

YSTA

DFÖ

RR

HAR

KRON

ORSO

M R

ÖRSI

G I

VIND

EN

GJOR

DEKA

NSKE

MIS

SLYN

THÖ

RBAR

TFINN

S EN

DÅ A

LLT

EJFU

NKAR

MUS

IK-

ALIS

K BE-

ARBE

T-NI

NG

ÄRKA

NSKE

FÖR-

STÄR

KT

BLIR

JUL-

KLAP

PAR

DÅLI

GVA

NA

KOLL

ARVI

KTEN

PÅ O

M-

SLAG

ET

SVA

RTPL

AG

GFÖ

LJER

JOU

RN-

ALI

ST?

HAN

–BO

RG,

GEIJ

ER,

WEI

SE

FÖR-

STRÖ

DDE

VULK

ANISK

BERG

ART

JAZZ

IGM

USIK

-ST

IL

BARB

ROAL

VING

–O.

RÄD

DST

AV

KAN

FIBR

ERSE

S SO

M

KAN

DE S

KÖNA

DEN

TUFF

ASTE

BEHÖ

VS Ä

VEN

IUN

GKAR

LS LY

A

BRUK

ARTÅ

RTAN

BRU

KAR

MA

N D

ÅD

ET Ä

RFÖ

RM

YCKE

T

ÖPPN

ING

FLOD

-ILL

ER-

PÄLS

DEN

KA

NVA

RA E

NPO

JKE

ELLE

RKN

IPPA

DRA

ÖVER

MED

SOCK

ER

KAN

STÅ

FÖR

VON

DEL

AV S

VENS

KARE

GERI

NGS-

KANS

LIET

DOLD

AFÖ

RÖG

ONEN

AVKA

STA

KVIN

NA –

HALL

BERG

INITI

ERAD

EM

AJ-

BLOM

MAN

BLIN

K-ST

JÄRN

ORRA

KELS

SYST

ER

EDGA

R,FR

ANSK

KONS

T-NÄ

R

LÖJL

IGFI

GUR

UPP-

SLUP

PEN

BÖN

KÄNN

SVA

RMT

IKY

LA

SPEL

ARIN

GEN

ROLL

TÄRD

E

PELL

E I

BILL

EAU

GUST

SFI

LM

ASYL

FÖR

NOAK

HAR

ÄVEN

BIBE

LN

HAR

ENRE

NAND

EEF

FEKT

DE S

MÅ

SÄTT

AFA

RT

SÄR-

SKILD

ADE

LOM

-RÅ

DEN

SÅDA

NSA

K SK

AVA

RA F

RIFR

ÅN F

EL

KVOT

FÖR

FÖRS

TÅND

PRAT

AIH

OP S

IG

SÄTT

ERM

ÅNGA

EN R

OVA

PÅ

GIST

NA

FÅNG

ARVÅ

GOR

VALU

TAI O

SAKA

KAN

SÄKE

RTDE

SOM

ORK

ARFÅ

R DE

T SO

M

LIGGE

R TIL

L SI

G

RÖR

MER

ÄN E

NPE

RSON

VERK

AFÖ

RR E

TTRÄ

TTS-

OMRÅ

DEHA

ROC

KUP-

ERAT

OMRÅ

DE

F R Ö

INLE

DER

NATT

-AR

BETE

T

BLIR

FES

T-M

ÅLTI

DTA

R FÖ

R-SI

KTIG

SIG

FARK

OST

MED

TRE

KÖLA

R

ANSE

SKA

NSKE

DET U

PP-

RÖRA

NDE

UPP-

FÖRS

TYST

FÅR

MAN

VÄL

IEK

AN ?

BEN

TAR

MYC

KET

TID F

ÖRKÄ

RA

ÄRKA

NSKE

TAGE

NSA

K

GÖR

DEN

SOM

VILL

KOM

MA

VIDA

RE

ELAK

TNÖ

JE

DYKA

NDM

ED S

ÅG-

TAND

ADNÄ

BB

MOS

...,

RAPP

ARE;

KORT

DE-

FINI

TION

VATT

ENÄR

DET

RENA

NDE

ATT

GÖRA

BRUK

AR VA

RSAM

SÄGS

OM D

ETSJ

ÄLV-

KLAR

A

HAR

MAN

EN D

ELÅL

AR

TRIV

SSO

MFI

SKEN

IVA

TTNE

T

BOLA

GM

EDLA

VAL

FÄST

AGÖ

R DE

ÖVER

-TA

LIGA?

BRUK

ARM

AN H

AGU

PPY

IKU

LTUR

EJ F

ÖRUT

OM-

STÅE

NDE

REDS

KAP

BLEV

KAPA

DSK

ILD

SES

MED

BUKE

TTHE

LTSÄ

KERT

GÖR

ENDE

LHÄ

STEN

SAKN

AREJ

FÖR

-ST

ÅNDI

G

SÄTT

ERGR

ÄNSE

R51

ÄR D

ERE

DBAR

ASK

RIVA

ÖVER

KNOG

FRÖD

INGS

MAJ

ASM

OATJ

É

KAN

MAN

GÅ U

PP-

FÖR

PÅKR

ETA

MAS

K –

HJÄL

PER

ÄNNU

LÄKA

RE

BÄTT

REBO

ENDE

PÅHO

TELL

AVGÖ

R ET

T M

ÅLLA

GOM

SUP?

FÖR-

STÄR

KALÄ

M

VISS

ÄR

PAGI

N-ER

AD

TORR

,TR

IST

OCH

ENA-

HAND

A

Bild

er fr

ån m

arin

fest

ival i

Gäv

le

KAN

MAN

LÄTT

MED

LERA

80 S

T.,DÄ

GG-

DJUR

SLÖT EJ TÄTT

HALS

-SJ

UK-

DOM

AR

BUSK

EBE

-HA

NDL-

AS I

NÄM

ND

A 14

20 ©

PRO

PRES

/ in

fo@

prop

res.s

e

MB O H A G

B E D Å R A

D E L A S

G A L L R A

L E A

N E R T Z

P O R O I R D

V A S E N S K A N D A L Ö S T

O I D E P A N T O M I M E R

D R A G E R A Ä R E N D E N E X A

M S V R N Y B E R O S R S Ä R A D

A S P A R D E P A R T E M E N T S K A N K A R I

K N O R R A D E Å T E N A S K E L O D L I N G

T Å N G G E S I N K A N T R F A R L I G A

H A K E L A G G K N A T T A R N A A K T A E R K

A R R B A S A L T N A T I A K T V A R S L A R

A R M E R A T L I V L I G S A M L E V N A D L E

Ö G O N E N P Å S I G V A L Å A R V I S S T

I N S L A G N A A L F E N H Ä R A D G I V E T V I S

O S E D T R Å D A R O T Ä T A D E L U A T I D A

T A R E R A R E R Ö V R A R E N F R A M S T Ö T A R

SKÖ

N-

SJU

NG

-A

ND

EKI

NG

COLE

Tävling för dig upp till 12 år

I det här krysset gäller det att hitta rätt plats för orden. När du löst krysset så bildar siffrorna ett ord längst ner på sidan. Skicka svaret till: Tävlingssvar, Svenska Elektrikerförbundet, Ann-Kristin Lindstedt, Box 1123, 111 81 Stockholm senast 27/10-14. Glöm inte ditt namn, adress och din ålder.

1 2 3 4 8

8

4 7

6

8 5

F

5 3

6

6 1

S.K

N

KANTARELL LJUNG SKOG FLUGSVAMP STÖVLAR HÖST STORM KARLJOHAN KORG

5

5

Vinnare i Leksidan 714 är: Leo Molin 7 år Luleå Alice Eriksson 7 år Grästorp Pontus Hansson 11 år Staffanstorp Linn Falk 11 år Sundsvall Allan Andersson 6 år Ljusdal GRATTIS!

1 2 3 4 5 6

Rätt lösning på korsordet i förra numret av Elektrikern

50 FÖRGAMMALROMARE

TARLUGN

DET MED

BRUKARRYMMA

MAT

GERTIDNINGINTÄKT

HELTHEL

KÄRL

FLICKABUSKE

KERAMIK-KÄRL

KAN MAN FÖRATT PRYDA

KRIGSFARTYGMED SLAVAR

ALLA OCHINGEN-UNDAN-TAGEN

SPOLADHJORTÖDES-KVINNA

HARMÅNGAPISTER

ENLITEN

GRABB

GÖR DETVÄR-

SÄKRA

GLANS-ULL TILL

BL.AMADRASS

ÅTBLAD-FÄSTE

FLYTT-FIRMA

SÅ HETTÄR SOL-GASS

STYRSLOGMISSVAPEN

KAN DETVIKTIGA

PÅPAPPER

SLUT ISAGAN

KOAGUL-ERA –

SOM BLODBOR

KAN BOTARYGG-

PROBLEMTRÄD

KRYPERIHOP

KOTLETT-RADEN

GÖR NY-FIKEN?

GICK OCHFÅNADE

SKYDDMYCKET

REN-LÄRIGA

ÄRSTATER

MEDPRÄSTERI TOPPEN

MUSIK-ALISKHARRY

NR 1 OCHNR 28

BESTI-ALISKTLÄTE

GÖR DEVID

FOSTRANVELAR

YTENHETGÖR GIN

OCHRENAT

GÖR DEIBLANDSJUK

PÅ BORD

HAN ILIMA

ÖPPNASVID VISSENTRÉ

BLEVPAVA

BLIR FINADUKAR

SLÄTDEL AVMUR;

MIDJA

ELÄNDEKOMMER

MEDPENGAR

JUPITER-MÅNE

OCH KON-TINENT

SÖNDERKUNDE

VÄL HONPÅ FILM-DUKEN

GJORDESDANDYNS

SKORNATION

PJÄSERSOM

GRIPER

TURKISKHERRE

UPPREPATMUSIK-STYCKE

CON ... ÄRÖMSINT IMUSIKENFINANS-INSTITUT

VÄL-GRUNDATANTAG-ANDE

KARP-FISK

ÄR BRABUD

HARFJÄDRAR

LEVTFLOTT

KORTADAGARMÅNGAFINNS PÅKONTOR

FÖLJD-RIKTIG

KANGÖRAFINA

HATTAR

LIGGERVÄL

EJ BREVTILL DIG

KAND-IDATBLIR

LÄXAN

TRÄDMED ENMASSAFÄRGER

TÄNKERGÖR

LÄTT OB-SERVANT

KONTAKT-SKAPANDEBYGGE

LANSIÄRHAR EN

DELGOLV

IBLAND

KAN MAN TAPÅ CYKEL

BRUKAR DEN SOMIVRAR FÖR NÅGOT

SPRICKAUPP AVTORKA

BLEVKVAR PÅ

GOTLANDEFTER

VITTRING

FOLKLIVS-FORSK-NING

MEDGE

ÄR SOMHIMLA-

KROPPAR

ÄR DEN IBAGDADKAN KOCKSMÖRET

GÖR DESOM SNORSKYDDARBORDET

ENERG-ISK OCHKRAFT-FULLVISAR

KÄNSLORHAR DE IDET VÅTA

BIBELDELEN

LITENÅKER

STEN ISMYCKE

GUDOM IEGYPTENUTAN EN

TRÅD

FRAGILKVINNA,ANTIK

KANNASTUDIE

SOM ENRUTIN

INFINITIV-MÄRKE

FISKASI VÄNERN

IFALL

HAR ENDEL MEDPENDEL-TÅGET

ATOM-FARTYG

BJUDSPÅ

KALAS

INTYGSVART

PÅVITT

Bilder från Ericssons verksamhet runt om i världen: fr.v. sociala medier i Kina, mobilt bredband i Amazonas, radiomaster drivna av solceller och vindkraft i Afrika.

HELTSÄR-EGNA

Ericsson bygger radionät i Indien

KAN MÄTAUPP RÄTT

DOSSÅDAN

AKTBEAKTAS

EJ

VETGRÄNS-LINJE

2009 © Jupiterimages Corp. A 1430 © PROPRES / info@propres.se

K Lösningen på korsordet skickas in till Elektrikern (Senast två veckor efter att tidningen landat i brevlådan). En trisslott till de tre först öppnade rätta lösningarna. I nästa nummer redovisas vinnarna och den rätta lösningen. Lycka till!

Vinnare i förra numrets korsordGöran Blomberg, Göteborg Sven Guldhag, NjurundaBenny Johansson, Laholm

Korsordet skickas till:Elektrikern/Dala-DemokratenBox 825791 29 FalunMärk kuvertet ”Korsord”

Fyll i namn, adress, ort och post-nummer här:

Elektrikern

Säkert att hantera - enkelt att beställa. Förmonterat direkt på E-nummer.

Personsäkert (IP2X) och med färre moment vid installation är Kabeldon förmonterade serviscentraler ett enkelt val. Nya produkter i familjen är CDCS 25 L och CDCS 63 L som är lågbyggda mätarskåp för 25, respektive 63 A. Finns direkt hos grossist för snabb leverans. Vid särskilda önskemål och behov gör du beredningar i Connect IT, där du går från enlinjeschema till färdig central på bara några minuter. Nu finns Connect IT 2.0 för gratis nedladdning på www.abb.se/kabeldon Hör av dig till Stefan, Lennart eller Emil om du har några frågor.

ABB ABKabeldon, Box 531, 441 15 AlingsåsTel. 0322-770 00e-post: fc@se.abb.com

Stefan SvedbergTel: 0322-771 80

Emil KarlssonTel: 0322-771 23

Lennart MattssonTel: 0322-771 12