Nummer 4 2009En tidning för dig som är cirkelledare hos Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet

Attflytta

är stort

EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

Margot Wallströms största förändring

Trendanalytikern: Så klarar du av

förändringar

VINN EN SPÄNNANDE

UPPLEVELSE!

Margot Wallströms

meritlista är lång

och imponerande.

Men det modigas-

te hon har gjort har

inget med den poli-

tiska världen att göra.

Margot Wallströms politiska resa har gått från ombudsman för SSU som 20-åring till att 30 år senare bli EU-kommissionens första vice ordförande, närmast under ordförande José Manuel Barroso med ansvar för institutionella relationer och kommunikationsstrategi. Däremellan haglar titlarna.

Hon var biträdande civilminister (kon-sument-, kyrko- och ungdomsminister) 1988–1991, kulturminister 1994 –1996 och socialminister 1996 –1998. Utnämn-des 1999 till ledamot i Europeiska kom-missionen och ansvarade för miljöfrågor i Prodi-kommissionen.

Margot Wallström är utnämnd till hedersdoktor vid tre lärosäten, har fått miljöpris, blivit utsedd till Årets europa

kommissionär och fått medalj av kungen för sina insatser i

svensk och europeisk politik.Förändring är det minsta

man kan kalla hennes resa. Frågan är vilken inställning en kvinna som Margot Wall-

ström har till just förändring?– Det enda man vet säkert

är att allting förändras, ingenting är konstant. Jag gillar förändringar. Det

passar mitt kynne. Jag är otålig och gillar när det händer saker och när det rör på sig, berättar hon för Oscar.

På frågan vilken förändring som är den största och viktigaste i hennes liv kommer svaret inte från den politiska resan.

– Att få barn, säger Margot och förkla-rar: Det blev mer kärlek och glädje och mer ansvar som varar livet ut.

Vad fick dig att våga den?– Att jag har någon som jag litar på och älskar och vill leva med, svarar hon, EU-kommissionens förste vice ordförande.Margot är gift med Håkan Wallström. De har två barn tillsammans.�

� Text:�Mårten�Gudmundhs��

� Foto:�Sven-Erik�Alfredsson

ag sitter och ”smakar” på ordet förändring, vilket är temat för det här numret. Tankarna går till mina mor- och farföräldrar och hur värl-den såg ut då de föddes. Farmor

som föddes 1886 – vad skulle hon säga om den värld vi har idag? Många saker har blivit bättre, andra sämre. Det är i alla fall mycket som är annorlunda. Förändringar sker hela tiden vare sig vi vill eller inte. Många kan vi påverka, andra inte, men vi kan påverka vår inställ-ning till föränd-ringar.

I det här numret kan du läsa om några områden där det sker förändringar, såsom sociala medier och språk. Du kan också läsa om aktuella trender i inter-vjun med Bengt Wahlström. De flesta måste vi förhålla oss till på något sätt.

Jag har bestämt mig för att försöka se det positiva i förändringarna – har du gjort detsamma?

Yvonne�

Strömberg�

2 | Oscar | nr 4/2009

JFÖRÄNDRING

Farmor som föddes 1886 – vad skulle

hon säga om den

värld vi har idag?

TIDNINGEN OSCAR är till för dig som är studiecirkelledare hos Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV. Tidningen kommer ut fyra gånger per år.

ANsvArig utgivAre | Anders Castberger CHeFreDAKtÖr | Yvonne Strömberg AssisterANDe reDAKtÖr oCH FormgivAre | Mårten Gudmundhs, Impacta AB tryCK | Sandvikens Tryckeri, Sandviken upplAgA | 9 000 exemplar omslAgsFoto | Istockphoto.com

utgivNiNgsDAgAr | nr 1: 15–19/3, nr 2: 10–14/5, nr 3: 23–27/8, nr 4: 22–26/11

KoNtAKtA reDAKtioNeN | tidningen.oscar@nbv.se | NBV, Tidningen Oscar, Box 12825, 112 97 Stockholm | tel: 08-672 61 00 | fax: 08-672 61 21

vill Du läsA gAmlA Nummer? | www.nbv.se/oscar

Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet är studieförbundet för dig som är intresserad av: kultur, hantverk, musik, samhälle, demokrati, miljö, hälsa, alkohol- och drogfrågor, globala frågor, integration.

Bakom NBV står: Förbundet mot Droger, Riksförbundet Hälsofrämjandet, IOGT-NTO, IOGT-NTOs Juniorförbund (JUNIS), KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället), Länkens Kamratförbund, Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF), MHF-Ungdom, Nykterhetsrörelsens Scout-förbund (NSF), Svenska Frisksportförbundet, Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund (SAN), Sveriges Blåbandsförbund (SBF), Sveriges Blåbandsungdom (SBU), Sveriges Lärares Nykterhetsförbund (SLN), Sveriges Polismäns Helnykterhetsförbund (SPHF) samt Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF).

FOTO

: ÅS

A P

ETR

É

Margots största förändring krävde tillit

nr 4/2009 | Oscar | 3

Rune Nilsson skriver om cirkelpedagogik i Oscar. Rune har skrivit NBV:s Cirkel-ledaren och har lett oräkneliga cirkelledarutbildningar, inte minst för ledare bland handikappade deltagare. Han har varit lärare och rektor på Tollare folkhögskola och förbundsordförande i NBV.

PEDAGOGIK

Byt fika! Pröva något helt annat, t ex exotiska frukter. Skär i små

bitar så att alla kan smaka allt. Prata om var frukterna kommer ifrån. Hur har de kommit till er ort? Hur miljösmart är det? Vad tycker ni om

att vi har tillgång till så mycket frukt året om? Vad finns det för

fördelar respektive nackdelar?

stråktidstips

Det var 1902 som Oscar Olsson lan-serade studiecirkeln. Tänk vad mycket som har förändrats sedan dess! Idag går förändringarna snabbare och snabbare. Då finns risken att vi söker oss in i ett hörn, inte vågar vara med. Men som öppna cirkelledare måste vi våga förändring, våga utveckling, våga bryta mönster. Det är inte förändringen i sig som är viktig utan det som händer med människorna och deras sätt att tänka.

Byt lokalTräffas där ni inte brukar vara. Ett annat rum och vägen dit ger nya intryck.

Byt platserAtt sitta mittemot någon annan kan ge inspiration och nya infallsvinklar.

Byt börjanBörja med tre minuters stillhet och tystnad. Lugn musik och ett tänt stearinljus.

Byt avslutningBe deltagarna, en för varje gång, berätta om hur de har upplevt träffen.

Byt ämneStimulera tankarna genom att någon gång göra något helt annat.

Byt faktaBjud in en fackman som fördjupar det ni studerar. Ni får nya perspektiv.

Bjud in en annan gruppBe få träffa en annan studiecirkelgrupp, gär-na med deltagare ni inte känner. Byt tankar, argument och upplevelser.

”Det är inte de starkaste som överlever, inte heller de mest intelligenta, utan de som är mest mottagliga för förändring.”| Charles Darwin

Förändring kräver mod

Tidning för dig■ Den här tidningen är till för dig som är cirkelledare hos NBV. Den kommer fyra gånger per år. I varje nummer finns en sida om pedagogik och cirkelmetodik. På www.nbv.se/oscar finns de senaste 17 numren.

Trendspana■ Ägna en stund åt att trend-spana. Prata om vad ni tror kom-mer att förändras inom ert cir-kelområde de närmaste tio åren. Vilka trender ser ni idag? Börja gärna med att titta bakåt. Det är ett bra sätt att få perspektiv.

Foto:�Stockxpert.com

Fo

to:�S

tock

xper

t.co

m

Fo

to:�S

tock

xper

t.co

m

Foto:�Istockphoto

4 | Oscar | nr 4/2009

TRENDSPANARENS BÄSTA

Vi träffas på Hellmans café på 280 år gamla Hellmanska gården mitt i Nyköping. På väggen hänger en skylt som berättar att caféet erbjuder närproducerat ekologiskt hembakat fika. Miljön är rustik i milda färger. Kanske inte som det en gång såg ut, men i alla fall i samma anda.

Bengt är redan på plats och hälsar med fast hand. Han är en energisk, lätt fårad, grånad man med ett headset till mobilen som sticker upp vid halsen i tröjan, redo för de samtal som dyker upp nu och då under vår träff.

– Många tycker att vi lever i en värld som känns mer och mer overklig, inte minst därför att vår vardag blir allt mer digitaliserad och nedtyngd av information och signaler som vi måste hantera, konstaterar Bengt, samtidigt som han avbryter samtalet omed-vetet illustrativt för att svara i telefonen.

En av de starkaste trenderna han ser i samhället just nu är vad han kallar värde-ringstrender. På ett sätt som aldrig förr finns ett fokus på förväntningar märkt av otålighet, parat med ett sökande efter äkthet.

– Vad finns och väntar runt hörnet? Det undrar många fler idag, menar Bengt.

Det bästa exemplet på otålighetstrenden menar Bengt är utdelandet av Nobels freds-pris till USA:s president Barack Obama. När nomineringstiden gick ut hade Obama varit president i fjorton dagar!

Attityden till lågkonjunkturen är ett annat exempel.

– Konjunkturläget är bekymmersamt, men folk har inte tålamod att bry sig. Konsum-tionstakten minskar inte och hushållens bostadslån är rekordhöga.

Mitt i hetsen finns en tydlig mottrend i sökandet efter äkthet. Caféet Bengt har valt för mötet med Oscar är ett sådant exempel. Ekologiskt och närproducerat, med miltals avstånd till massfabricerade kanelbullar. Här görs saker för hand.

– Idag är det en stor grupp människor som bestämt sig för att bryta det pågående tempot. Ofta tar dessa människor avstamp i miljöhotet. Risken att konsumtionssamhället ökar medeltempreturen på jorden gör det nödvändigt att byta livsstil; hur vi bor, äter och reser till exempel.

Bengt Wahlström har ägnat sig åt förändringar i över 20 år. När-

mare bestämt att analysera trender och försöka förstå dem.

– Förändring är nästan alltid något bra, men man måste vara

trygg för att klara det, säger han.

Text�och�foto:�Mårten�Gudmundhs

”Den omedelbara känslan inför en förändring är för de flesta av oss att den är livsfarlig. Men i själva verket är det stillaståendet som är det”

FÖRÄNDRINGSTIPS

Bengt visar en annons från ett reseföretag som snappat upp detta. ”Det bästa med resan är att den tar tid”, skriver de.

– Så här håller vi på hela tiden, vi män-niskor. Våra liv och värden är i en ständig process av förändring. Miljön vi lever i likaså. Den stora frågan är hur man ska förhålla sig till just förändring.

– Den omedelbara känslan inför en förändring är för de flesta av oss att den är livsfarlig. Men i själva verket är det stillastå-endet som är det, säger Bengt och illustrerar sin tes med rinnande vatten kontra stillastå-ende. Vatten i rörelse ger liv, stillastående blir unket och ohälsosamt.

– Men för att vi ska klara av förändringar måste vi vara trygga. Tryggheten ser olika ut för alla människor. Antingen har vi den i en idé eller tro, eller i en identitet eller grupp-tillhörighet. Eller i att skaffa kunskap som gör att vi förstår förändringen bättre, säger Bengt Wahlström.

Hur ser receptet ut att nå denna trygg-het?

– Något sådant finns inte. Varje människa måste skaffa sitt personliga sätt att förhålla sig till förändring. Omvärlden förändras och därför måste också vi göra det.

nr 4/2009 | Oscar | 5

FAKTA

Namn: Bengt WahlströmÅlder: 61 årGör: Driver bland annat bolaget Företag och framtid, som via trendspaning ger uppdragsgivare försprång inför kom-mande förändringar.Har skrivit bland annat böckerna Guide till det virtuella samhället, Guide till upplevelsesamhället och Ordning och oreda.

TRENDSPANARENS BÄSTAFÖRÄNDRINGSTIPS

Sociala medier, som bloggar, Fa-cebook, Bilddagboken, MSN och Twitter har för första gången fått mängden skickad e-post att minska och konsumentmakten att öka.

■ Sociala medier är samlingsnamnet på de datorbaserade kanaler där användarna själva skriver innehållet och interagerar med andra. En så enkel sak som att kunna kommentera en artikel man läst på internet direkt på sidan hör till kategorin sociala medier, men också bloggar och chattar som MSN. Här är några nyckelbegrepp:

Blogg: en blogg är en webbsida som van-ligtvis drivs av en eller flera individer som en slags dagbok. Här finns allt från personliga allmängiltiga bloggar till kommersiella och organisationsdrivna.

Mikrobloggar: mikrobloggaren delar med sig av vad den gör, tänker, läser, observerar, lär eller delar, och allt detta sker i realtid. Det liknar en vanlig blogg, men innehåller maxi-malt 140 tecken per meddelande. Twitter är den största tjänsten idag.

Sociala�nätverk: digitala platser där människor kommunicerar med varandra, så kallade online communities. Medlem-mar skapar profiler, knyter band med andra och utforskar gemensamma intressen och andras aktiviteter. Kommunikation mellan medlemmar sker genom statusuppdate-ringar eller via meddelanden. Många sociala nätverk har blivit plattformar som möjliggör

användande av mini-applikationer (plugins). Dessa utökar möjligheterna till vad vänner kan göra sinsemellan. Facebook är idag det största webb-communityt, med upp-skattningsvis cirka 200 miljoner användare världen över. I denna stund har företaget de mest avancerade positionerings- och segmenteringsvariablerna.

De sociala medierna har ökat explosions-artat och fick helt nyligen till konsekvens att mängden skickad e-post för första gången någonsin har minskat. Spridningen av färsk information kan idag åka som en löpeld ge-nom hela bloggvärlden. Ett sådant exempel är privata recensioner av den hårdlanse-rade komedin Brüno med komikern Sacha Baron Cohen. ”Inte tillräckligt bra”, tyckte mikrobloggarna – och biljettintäkterna blev betydligt lägre än vad en sådan lanserings-kampanj normalt skulle ge.� Mårten�Gudmundhs

FOTNOT:Informationen i artikeln är hämtad bland annat från det sociala mediet Wikipedia.

Ett språk förändras ständigt■ I takt med att förutsättningarna för kommunikation förändras så förändras även språket. I Sverige har det sedan 1970-talet pågått en utveckling mot ett allt mer informellt språk, både i tal och i skrift. Tydligast är det informella språket i snabba medier som chatt, sms och e-post som ofta skrivs med korta, ofullstän-diga meningar och många förkortningar. Där används även många förkortningar av engelska ord och meningar. Det informella språket slår även igenom i massmedierna.

Myndig-hetstexter har blivit enklare och begrip-ligare, bland annat som ett resultat av ett så kallat klar-språksarbete. Men texterna har också blivit informationstätare, med kortare och mer kompakta meningar

Trots ett informellare skriftspråk med inslag av talspråk, är skriftspråket åtskiljt från talspråket. Det gäller i första hand ordförråd och stil. Ofta sägs att talspråk är slarvigt, men talspråk fyller andra funktioner än skriftspråket och är därför varken bättre eller sämre. Vill du veta mer kan Fredrik Lindströms bok ”Världens dåligaste språk” rekommenderas, Albert Bonniers förlag.

Sverige ett flerspråkigt land Den 1 juli 2009 fick Sverige en språklag. Den ställer fast att Sverige är ett fler-språkigt land. Svenska är huvudspråket och det finns fem minoritetsspråk. Det svenska teckenspråket har en särskild ställning som modersmål för döva.

De fem minoritetsspråken är: • finska,• samiska, • meänkieli (tidigare kallat tornedalsfinska), • jiddisch, • romani chib (tidigare kallat zigenarspråk).

Sammanlagt har vi med teckenspråket inräknat sju inhemska språk.

SOCIALA MEDIERny form för att umgås och hålla koll

Twitter är den största mikroblogg-tjänsten som finns idag.

ViRgiN MOjiTO

6 | Oscar | nr 4/2009

ql

*lol*

Привет (Privjet, hej på ryska)

Buerie biejjie (God dag påsydsamiska)

Alkohol- fritt!

3-6 cl saft av pressad lime 3-5 tsk socker 1-2 kvistar mynta 8-10 cl Club Soda och krossad is Garnering: myntablad, lime Lägg myntabladen och sockret i ett high-ballglas. Muddla lite så att myntabladen blir krossade. Tillsätt limejuice och rör om med en rörsked. Fyll glaset med krossad is och toppa med soda. Garnera med myntablad eller lime.Källa: Systembolaget

Foto

:�Sto

ckxp

ert.c

om

(laugh out loud)Foto:�Istockphoto

Vad är det för slags musik ni spelar?– Vi spelar mest egna låtar, mycket pop, blues och rock. Valet av låtar beror på vilken typ av publik vi spelar för.

Tjejgrupper är väl inte så vanliga?– Nej det är det inte. Folk blir förvånade över att vi faktiskt är så bra som vi är. Det kan låta lite skrytigt, men så är det. Det är som om folk inte tror att tjejer kan. Möjligen att en tjej kan sjunga i ett band, men inte spela. Det är jätteroligt att det har gått så bra för oss och vi är ofta ute och spelar, speciellt nu i somras.

– Det är nästan som om vi star-tat en trend eftersom det här i området har startats flera band med yngre tjejer, vilket är väldigt kul. Tycker man om att spela så tycker jag att man ska försöka hitta några att spela med och våga starta ett band.

Är musik något som ni vill satsa på?– Ja det är det. Musiken ger oss så mycket, men det är en svår bransch. Vi repar två gånger i veckan. När vi har spelningar kan det bli lite oftare. Egentligen skulle vi vilja repa mer. Vi går alla fyra i skolan och vi måste hinna med den också. � Yvonne�Strömberg

nr 4/2009 | Oscar | 7

Fakta

Sara Hävermark, 18 år, trummor och sång, Anna Carlsson, 18 år, gitarr och sång Ida Jakobsson, 18 år, gitarr och sång Char-lotte Berlevik, 17 år, bas och sång Bor: Mönsterås kommun i Kalmar län

Hallå…

Vad skulle du vilja prova för

aktivitet om du fick 2000 kr till den hos företaget www.liveit.se?

Skriv och berätta vad du drömmer om och motivera varför just du ska vinna.

Skickas senast den 11 december 2009 till : Tidningen Oscar, Box 12825,

112 97 Stockholm. Glöm inte att ange namn

och adress.

TÄVLING!

Från och med nästa år kan även alla NBV:s studiecirklar delta i den lek-fulla tävlingen Musikleken. Tävlingen äger alltid rum den första

tisdagskvällen i februari. Tidigare har tävlingen bara varit öppen för föreningar inom nykterhetsrörelsen. Vinnande lag får ett kulturprogram. Blir det en studiecirkel

som vinner nästa år får de i stället biljetter från Ticnet. Mer information finns hos NBV-avdelning-arna.

Vinn en dröm!

Från vänster: Ida, Charlotte, Anna och Saga.

musikleken öppnar för fler

...Saga Hävermark i tjej-bandet Queens of Grace.

Fo

to:�I

sto

ckp

ho

to

Det händer hela tiden saker runt om oss som leder till förändringar. Det kan vara både små och stora för-ändringar. En del av förändringarna kan vi vara med

och påverka, som de personliga: byta arbete, flytta, få barn eller byta åsikter. Andra förändringar som politiska beslut har vi lite mindre möjlighet att påverka. Det kan vara beslut om ny stadsplan, ränteläget eller förändring av skattesatser. Tillkomsten av ny teknik har vi heller inte så stor möjlighet att påverka. Däremot kan vi påverka vårt förhållningssätt till förändringar.

Den snabba föränd-ringstakt vi har idag ställer krav på att vi är flexibla och anpassningsbara. För dem som ser utmaningar och möjlig-heter kan en förändring upplevas som något positivt. Den som däremot är emot förändringar kan känna sig osäker och otrygg. Om man har en positiv inställning till förändringar eller inte handlar ofta om tilltron till den egna förmågan.

Det går att förändra sin inställning och bli mer positiv. Försök att se fördelarna som en förändring kan föra med sig. Lista dem gärna. Sätt upp mål i livet och ta fram dina styrkor. Resultatet av att du tror gott om dig själv är att du blir handlingskraftig och bättre på att möta eventuella motgångar. Då kan du också påverka de förändringar som du tycker inte går åt rätt håll.

Att AnvänDA I cIrKEln

Posttidning B Avsändare: NBV, Box 12825, 112 97 Stockholm

rub

ba

din

a c

irkl

ar

Att diskutera

Förändringar - en del av vardagen

• Hur brukar du möta förändringar?• Vilka förändringar har varit störst för dig och påverkat dig mest?• Vilka förändringar kan du påverka i ditt liv?• Vad kan du inte påverka och i så fall varför inte?

En av de största förändring-arna en människa kan göra i sitt liv är att flytta till ett nytt land. Med den här boken och studieplanen kan du läsa och diskutera faktorer som spelar in vid mötet med det nya landet.

”Alla tänker på att förändra världen, men

ingen tänker på att ändra sig själv” | Tolstoy

BOKTIPS!

Fo

to:�S

tock

xper

t.co

m