Tidskriften Betong nr 5, 2010

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING BReturadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

TEKNIKMed tillsatsmaterial kan betongen lagra mer energi

DESIGNAnn-Charlott Fornheds räv

vårdar betong i Sumpan

NR 5/2010 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2010

MÄNSKLIGTSträngbetongs vd Charlotte Bergman vill helst vara läkare

www.betong.se / SE FILMEN FRÅN 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA VÅRA EXPERTER/EN KUNSKAPSBANK I VÄRLDSKLASS/ALLT BETONGSEKTORN BEHÖVER/ BETONGTV LIVE

CitytunnelMALMÖS NYA

CitytunnelÖPPNAR VÄRLDEN

MAXXI I RomZAHA HADID

TÄNJER FORMERNA

20år fyllerVasamuseet

BETONG MÖTER MÄNNISKORNA BAKOM

/FRÅN BETONGFÖRENINGEN

MED TYNGD OCH KREATIVITET

GÖR VI BRANSCHEN STOLT

BET0510_1_52_omslag.indd 1 2010-10-11 17:17:27

Grace Construction Products

N Y H E T - ADVA® XR™ 3018ADVA® XR™ 3018 är en nyutvecklad flyttillsats till fabrikstillverkad betong därfokus ligger på förbättrad ekonomi för användaren utan att göra avkall pågoda flytegenskaper och bra öppethållande.

En andra stor fördel med produkten är att nygjutna ytor kan bearbetas medlätthet utan att klistra mot verktyg och annan utrustning. ADVA XR 3018 gerbra betong och god ekonomi till de flesta betongsorter, inklusive anläggnings-betong.

Kontakta Grace och boka din provning.

www.graceconstruction.com 042-16 78 00

Specialisterna på flyttillsatserhar också en standardlösning.ir

eo.s

e

BET0510_annonser.indd 2 2010-10-11 15:27:12

INNEHÅLLNR 5/2010

28

12 Citytunneln

Möt pristagarna och gästerna.

i Malmö är ännu inte invigd. Men med Tidskriften Betong kan du ändå få se den.

ARTIKLAR & REPORTAGE12 Projektet | Citytunneln Citytunneln i Malmö invigs den 4 december. Tidskriften Betong har varit på jungfrutur och betongexperten Ulf Jönsson delar med sig av sina betongerfarenheter.

21 Återblick | Vasamuseet 20 årVasaskeppet sjönk för över 400 år sen, bärgades för nästan 50 år sen och fi ck ett nytt hem för exakt 20 år sen. Möt människorna som byggde det nya museet.

28 BetonggalanLäs om våra sju pristagare från Betonggalan och se alla bilderna.

32 Arkitektur | MAXXINär Zaha Hadid ger uttryck för sina former i betong är det svårt för oss att låta bli att skriva om det. Bo Göran Hellers har varit i Rom och tittat på det nya museet för samtidskonst, MAXXI.

50 Miljö | Tyskt cementI Tyskland utvecklas just nu ett cement som framställs med bara 200 graders uppvärmning. Dessutom kräver det mindre kalk än vanligt portlandcement.

4 Ledare

7 MixatAbetongs största order någonsin och en skruvad världsnyhet.

9 DesignatTove Admans tunga böcker och en invandrad hand i betongrelief.

10 AktuelltI Solna möts det plats-byggda bjälklaget och de förtillverkade väggelemen-ten i sandwichmodell.

42 Hallå där!Sto Scandinavia väljer en professor som ny vd. Björn Täljsten, som är den vi talar om, är själv förvånad.

49 InspirationIn Praise of Shadows är ett nytt kontor som hämtar inspiration från Schweiz.

54 Betongfören-ingenBetong är på väg. Det tycker Johan Silfwerbrand ordförande i Betongför-eningens kommission för betongbeläggningar.

57 AnslagstavlanPå Signerat skriver Bo Göran Hellers om värdet av avancerad arkitektur.

58 MänskligtCharlotte Bergman, är ny vd på Strängbetong. Fa-voritordet är JA! och helst hade hon velat vara läkare.

45MAXXI i Rom

19 CitytunnelnUlf Jönnson berättar om Citytunneln vars betong bör hålla ett tag.

39 Beständighet genom tidenFå vet mer om betongs beständighet än profes-sor Göran Fagerlund. För Tidskriften Betong gör han en historisk återblick på hur bestämmelserna för beständighet utvecklats.

44 Förstärk ener-gilagringen med andra materialKristian Tammo berättar om aktuell forskning som visar att andra material kan förstärka betongens förmåga att lagra energi.

I VARJE NUMMER! TEKNIK

BETONG 5/10 3

Betongs95-årsfest

BET0510_03_innehall.indd 3 2010-10-11 12:35:56

ROGER ANDERSSON

CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG OCH MELLANRUM, BLOGGAR PÅ BETONG.SE STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

LEDARE

4 BETONG5 5/10

Garanterad hållbarhetÅR 2030 är betongsektorn drivande i ett hållbart stadsbyggande i världsklass. Är det sant? Nja, det är en vision framtagen i arkitekten Håkan Cullbergs think-tank på andra sidan älven i Göteborg. Och en vision är dit man vill nå, det behöver inte vara helt realistiskt. Ta Väg-verkets Nollvision som exempel. Det är kanske inte helt realistiskt att ingen dör i trafi ken i framtiden, men det är en markernan av vad man vill.

Anledningen till att vi satt där i think-tanken omgiven av Göta älv och Danmarksbåtar var att vi skulle förbereda Betongbyggnadsdagen 2010 som ska handla om hur betongsektorn ska svara upp mot framtidens samhällsbyggande. Vi var idel skarpa visionärer samlade, varav Håkan Cullberg själv var en.

Vi började med att fundera över hur samhällsbyggandet ser ut då, om 20 år. Det kommer vara kunniga kunder som ställer krav, de vill bo, arbeta, leka och umgås i sin stadsdel. De vill bo integrerat, mångkulturellt och blanda åldrar och samhällsklasser. Och de tänker på miljö och hållbarhet.

Därför måste vi samhällsbyggare garantera hållbart byggande. Om en byggnads livslängd är 80 år måste garantitiden vara minst 25 procent av den tiden, det vill säga 20 år. Inte fyra, fem år, som idag. Vi måste ha de skarpaste hjärnorna inom sektorn och det får vi bara om vi har utbildning och forskning i världsklass. Vi måste också ha kunnande i hela ledet, från byggherren, där de offentliga beställarna måste ta täten och vara de bästa, till materialleve-rantörerna som måste ta ansvar för sin produkt ända fram till färdig byggnad.

Men om vi ska bygga ett samhälle som samhället vill ha krävs en viss politisk styrning. Annars förblir vi den tröga sektor vi inte vill vara och bygger på som vi alltid gjort. År 2004 fi ck vi vår första samhällsbyggnadsminister när Mona Sahlin gjorde politisk comeback, nu är vi uppdelade på olika statsråd. Jag frågade Mats Odell när han var nytillträdd varför den borgerliga regeringen tagit bort den posten. Vi har heller ingen lastbilsminister, svarade han. En konstig syn, tycker jag.

År 2030 är betongsektorn drivande i ett hållbart stadsbyg-gande i världsklass. Men hur når vi dit? Kom på Betongbyggnadsdagen den 24 november i Göte-borg. Då tar vi ett steg till.

» Därför måste vi sam-hällsbyggare garantera

hållbart byggande. «VisionMed tyngd och kreativitetgör vi branschen stolt.

Utgiven av BETONGFÖRENINGENTidskriften BetongStorgatan 19Box 55684102 15 StockholmTelefon: 08-762 62 14Fax: 08-762 62 39www.betong.se

RedaktionCHEFREDAKTÖR Roger Andersson [email protected] Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: [email protected]

Telefon: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: [email protected] Telefon: 0739-55 04 51

REDAKTIONSRÅDKjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Ulf Mangefors, Margareta Redlund och Anders Rönneblad.

AnnonserANNONSHUSET ABLinnégatan 22, 114 47 Stockholm

Telefon: 08-662 75 00

Fax: 08-662 71 29

Patrik Swenzén [email protected]

Philip Otter [email protected]

Fredrik Johnsson [email protected]

PrenumerationMARIE BRUNNBERG ABBox 55763 22 HallstavikTelefon: 0175-216 50Fax: 076-765 37 [email protected]

PrisLösnummerpris: 99 SEK, finns även att köpa i utvalda Presstop-butiker.

Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

ISSN 1101-9190

OmslagsbildCitytunneln av Boel Ferm

Klippt och skuretTIDNINGEN KUPÉ listar i

senaste numret den mest spännande arkitekturen i Stockholm och väljer fyra

byggnader. Betongstilbildarna Stiller Studios på Lidingö och

Vårfrukyrkan i Fruängen finns med. Båda givetvis beskrivna i

tidigare nummer av Tidskriften Betong.

Roger

Jenny

Johan

FelnomineratHALMSTAD ARENA är nominerat till Stora Samhällsbyggarpriset 2010 för ”en föredömlig samverkan mellan de olika aktörerna i samhällsbyggnads-processen”. Konkurrensverket är av en annan uppfattning och tycker att kommunen brutit mot upphandlings-reglerna genom en otillåten direktupp-handling. Är det någon som tror att Halmstad arena vinner?

BET0510_04_ledare.indd 4 2010-10-12 10:13:45

Smartare byggande

Strängbetonghus uppskattas av naturenBetong är ett ovanligt smart material. Det innehåller bara naturliga råvaror. Det har en otrolig livslängd, och kan både återanvändas och återvinnas. Det har en hög täthet och en värmelagrande förmåga som spar energi och håller driftskostnaderna nere. Alltså, helt i linje med vad dagens miljö medvetna kunder frågar efter. Det tycker vi är smartare byggande.


Combimix erbjuder ett komplett betongrenoveringsprogramCombimix har tagit fram ett urval av betongrenoveringsprodukter som är lämpade för husbyggnads- och anläggningskonstruktioner.

Enkla metoder kombinerad med modern teknik och största hänsyn till miljön har väglett vårt val.

För att förenkla hanteringen och även minimera belastningen hos användaren levereras samtliga av våra säckade betongrenoveringsprodukter i 20kg-säckar.

www.combimix.se

Mer än ett plåster på såren


BETONG 5/10 7

/BIL

D: A

BETO

NG

BM Impex får ny vdBM IMPEX, som till-handahåller prefa-blösningar genom att vara mellanlänk mellan beställare och tillverkare, har fått en ny vd. Claes Hofmann, tidigare vd för byggföretaget Byggnads AB Åke Sundvall efterträder avgående vd Jörgen Brandsvig.

ABETONG HAR MED SITT delägda bolag Alrashid-Abetong tagit hem en stororder i Sau-diarabien. Ordern inkluderar 2 249 villor i ett bostadsprojekt i Jizan, på gränsen till Yemen. Projektvärdet är cirka en miljard kronor och är det största i bolagets historia.

– Projektet har mycket tuffa tidsramar och höga kvalitetskrav. Med prefabricerade betong-element får man kortast möjliga tidsåtgång, från byggstart till infl yttning, vilket gör att de lämpar sig mycket bra för projektet, säger Pat-rik Lindh, General Manager, Alrashid-Abetong.

För att ha tillräcklig produktionskapacitet för projektet kommer Alrashid-Abetong att bygga en ny fabrik i Saudiarabien, företagets femte i landet.

– Den ska ligga i närheten av projektet, det vill säga mitt i öknen, och står färdig under hösten, säger, Patrik Lindh.

Fabriken kommer att producera 400 kubikmeter betongprodukter per dygn och sysselsätta cirka 800 medarbetare, som just nu rekryteras från olika asiatiska nationer. Hela bostadsprojektet kommer att sysselsätta mellan 1 000 och 1 500 personer.

MIXAT

Abetongs största order

Skanska bygger högt i LundNU FÅR LUND ett nytt land-märke när Ideon Gateway klättrar uppåt med 75 meter mot himlen. Byggnaden blir ett kombinerat kontor och hotell och entrepre-naden går till Skanska för en summa på 250 miljoner kronor.

Ideon Gateway omfat-tar 22 000 kvadratmeter fördelat på 19 våningar. Uulas arkitekter ritar bygg-naden och klär den med en glasfasad som skiftar i färg beroende på vilken vinkel man tittar från. Byggstarten är planerad till fjärde kvarta-let i år och Ideon Gateway beräknas vara färdigställt i juli 2012. Under byggtiden räknas cirka 120 personer sysselsättas.

Origo blir fi nsktORIGO ENGINEERING har köpts upp av fi nskbaserade Mid-Matic Oy och byter namn till Origo-Polarmatic AB. Ny vd blir Alexander Eisner och med köpet avser Polarmatic att stärka sin position som leverantörerna av styr- och mätsystem till betongindustrin i Skandi-navien.

Balkonger utan köldbryggorTYSKA FÖRETAGET SCHÖCK lanserar just nu en produkt kallad Isokorb som sägs minska värmegenomströmningen med upp till 70 procent jämfört med traditionella anslutningar mellan bal-kong och bjälklag. Isokorb isolerar direkt vid anslutningen och stoppar därmed den köldbrygga som annars blir. Isoleringskrop-pen består av en skummad polystyrol (EPS) med grafi ttillsats, och har en värmeledningsförmåga på λ=0,031 W/(mK).

Betongskruv utan pluggNU KOMMER världsnyheten M-Cut, en skruv som kan dras direkt i betong utan plugg. M-Cut är härdad och gängan skär i materialet utan att pressa vilket medger infästning närmare kanter jämfört med expan-derande infästningar. Tillverkare är Gothia Fäst-teknik.

Energibehovet i miljonprogrammet kan halverasENERGISMART RENOVERING kan halvera energianvändningen i miljonprogrammets hus. Det visar kampanjen Renovera energis-mart som Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket står bakom. Halveringen fås genom att upprusta klimatskärmen, installationer och lägenheternas ytskikt, tilläggsisolera tak och installation av frånluftsventilation med värmepump och sätta in nya fönster, tilläggsisolera väggar på västfasaden och gavlarna samt installera individuell mätning av tappvarmvatten. Kampan-jen visar även att det kan kosta 2 675 kronor per kvadratmeter att inte genomföra en energibesparing på 50 procent.

M-Cut, en plugglös betongskruv

BET0510_07_mixat.indd 7 2010-10-11 14:42:24


Betong 5/10 9

designat

En räv bakom örat

Hållbara händer AnnikA Heeds händer finns i två varianter som tillverkats i serier om fem. Hon jobbar ofta med snabba skisser som hon överför till betong. Handen tillhör en kvinnlig mo-dell som kommit till Sverige som flykting och reliefen försöker uttrycka den utsatthet hon måste ha känt. Pris 4 000 kr. annikaheed.se

Svamptider HAnnA Zetterlunds svampar finns i varierade modeller där hatten hänger lite olika. De finns att köpa i hennes butik i Söderhamn eller via hemsidan och kostar 295 kr. fargoformideer.dinstudio.se

Ann-CHArlott Forn-

Hed har det senaste året skapat en större skulp-turgrupp till Ängskolans skolgård i Sundbyberg. Senaste tillskottet är ”en räv bakom örat” som är en bronsräv som ömt vår-dar ett vitt öra i betong. fornhed.se

Tung läsning BöCker som är som tegelstenar har man hört talas om, men kanske inte som betong. Men den senaste av tove Admans vilda idéer är bokstöd i betong. De säljs i par och kostar 1 125 kr. toveadman.se

Småskalig betong Även små världar behöver betong. Margareta täxas Johans-son använder mest betong till fundamenten till sina skulpturer och just nu visas tre av dem på Väsby Konsthalls jurybedömda oktobersalong. På bilden syns »Den lilla världen« som kostar 1 500 kr.skrotkorn.com

Betong 5/10 9

BET0510_09_designat.indd 9 2010-10-11 14:47:17

Investera i framtiden - impregnera i tid.

Oavsett om det handlar om impregnering av broar, tunnlar, parkeringshus eller vattentorn: Som betongspecialist garanterar Sto ett varaktigt skydd av de flesta betongkonstruktioner. Vi kan erbjuda ett patenterat djupimpregne-ringsmedel som uppfyller villkoren enligt EN1504-2 och TK Bro.

Produkten hindrar nedbrytning orsakad av vatten- och kloridinträngning. Den förhindrar den kapillära vattenupptagningen och minskar därmed transporten av aggressiva ämnen och salter in till betongkonstruktionens inre delar. Mer om de ekonomiska och ekologiska fördelarna med gel-teknologi finns på vår hemsida.

Sto Scandinavia AB | tel. 020-37 71 00 | www.sto.se


BETONG 5/10 11

VIMMEL

I Solna möts det plats-gjutna och förtillverkade i en speciell kombination. Kvarteret Turkosen med både kontor och bostäder får platsgjuten stomme med sandwichfasad./TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: JULIA PERSSON

– MED UTFACKNINGSVÄGGAR får man bara problem med fukt innan man har en tät fasad. Med sandwichväggar blir det någon krona dyrare, men du får en tyngre fasad och slipper fuktproblemet och du har en färdig yta att putsa på och totalt tjänar du på det säger Börje Göransson, projektledare för Turkosen.

Byggherre för Turkosen är Bostadsstif-telsen Signalisten som också har ett dot-terbolag i Solnabostäder.

Turkosen blir åtta våningar högt med kontor på de två nedre planen. De högre planen blir 22 stycken hyreslägenheter.

Filigranbjälklag och skalväggar får allt-så sällskap av sandwichväggar allt för att

få ner energiförbrukningen som ska ligga på 80 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

– Jag har ställt höga krav på fi nishen på betonggolven och man ska kunna lägga parkett direkt på betong, med andra ord ska ingen avjämningsmassa behövas, sä-ger Börje Göransson och sparkar undan ett avsågat plaströr som hamnat mitt på golvet.

Kontoren får radiatorer men bostäderna får golvvärme och övertempererad tilluft. Energiförbrukningen fås ner genom vär-meväxlare som tillvaratar värmen i från-luften, förutom att huset är välisolerat.

Utanför huset borras sex hål ner till 160-180 meter. Det är för att utnyttja bergkyla för kylning av bostäderna.

– Jag känner inte till några andra hyres-lägenheter i Sverige som får komfortkyla, säger Börje Göransson.

Förutom tekniken är Turkosen även speciellt ur andra synvinklar. Det byggs inklämt mitt i ett befi ntligt bostadsom-råde, rakt på en tidigare gångväg och en igenfylld gångtunnel. Fasaden får välva

sig mot ett hyreshus bredvid för att klara brandgränsen.

– Detaljplanen godkändes i maj 2008 men de kringboende tog ärendet ända upp i regeringsrätten så byggstart blev först i juni 2009, säger Börje Göransson.

Börje Göransson berättar också om det tillbyggda garaget bredvid som just nu gräver ett stort hål i marken, men som kommer att fyllas igen.

– Det kommer inte att märkas när det är klart, men en alm fi ck stryka med och det blev ett väldigt liv om den.

Detaljplanen med tydliga gränser för planform, höjder och användning var lagda och godkända i regeringsrätten och arkitek-ten Mikael Andersson från Arkitekturkom-paniet hade inget att säga till om där.

– Vårt uppdrag var att optimera plan-lösningar för att på bästa sätt nyttja bygg-rätten. Karaktären på huset fås genom tre delar: stenfasaden på de två undre våning-arna, de putsade ytorna på resten av huset och färgade skivmaterialen runt de gla-sade balkongerna, säger Mikael Anders-son. .

TURKOSEN

MER OMTurkosenBESTÄLLARE: Bostadsstiftelsen Signalisten

ARKITEKT: Arkitekturkompaniet

KONSTRUKTÖR: Kåver & Mellin

ENTREPRENÖR: delad generalentre-prenad

BYGGKOSTNAD: 70,5 miljoner kr

BYGGTID: 18 månader

BETONGMÄNGD: 1300 m3

BETONGLEVERANTÖR: Färdig Betong

AKTUELLT

TURKOSENBetongvärldar möts i

BET0510_11_aktuellt.indd 11 2010-10-12 10:40:16

12 BETONG 5/10

PROJEKTETPROJEKTET

CITY TUNNELN

PROJEKTET

BET0510_12-20_projektet.indd 12 2010-10-11 13:23:59

BETONG 5/10 13

PROJEKTET

CITY TUNNELNSKÅNSK TILLFÖRSIKT

BYGGS I BETONG

Citytunneln är klar. En miljard under budget och färdigställd ett halvår före tidplanen kommer den att invigas av Hans Majestät Konungen den 4 de-

cember. Tidskriften Betong har provåkt rälsen och känt på betongen i perrongerna.

/TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: BOEL FERM


14 Betong 5/10

projektet

Över 40 journalister och fotografer har samlats vid den nya glashallen som ska bli Malmö Centrals samlade ingång. Calatravas Turning Torso blickar ner på oss mellan husen och följer spänt utveck-lingen av det nya Malmö som växer fram med tunnlar och arenor.

Malmö Central är idag utnyttjad till 100 procent. Den är dessutom en säcksta-tion där tågen vänder och får ta samma väg tillbaka. Men snart öppnas Citytun-neln och därmed öppnas även spåren ge-nom Malmö så att tågen mot Köpenhamn och övriga södra och östra Skåne bara kan fortsätta utan att koppla om loken.

Malmös centrals nya underjordiska del, med arbetsnamnet Malmö Central Nedre, är en cut-and-cover-konstruktion som byggts i ett öppet schakt och sedan fyllts igen. Tio meter under jorden har den för-lagts och har 340 meter långa plattformar och fyra uppgångar. En går direkt till det nya parkeringshuset som är sammanbyggt med den nya glashallen.

Röda hjälmar delas ut och säkerheten gås igenom.

– Alla värdar från Citytunneln har vita hjälmar och vid eventuell krissituation ska våra direktiv följas, berättar informa-tionschef Anders Mellberg.

Han berättar också att vi inte får avbry-ta någon som pratar i kommunikationsra-dio. Det är via den som trafiken kommer skötas denna lördag när övriga system inte är igång. Några frågor?

– När blir det kaffe? frågar Sydsvenskans fotograf.

Nere i Malmö Central väntar de båda Pågatågen Birgit Nilsson och Östen War-nebring. De är speciellt utvalda för press-visningen och de uppfällbara stolsdynorna luktar ny galon och otvättad plysch. Öst-en får ta alla journalister och Birgit åker bredvid för att bli fotograferad.

Stationen är helt befriad från ballast. Varje räls ligger på individuella slipers som vilar på en vibrationsdämpare som sen gjutits in i en betongplatta. Det är unikt för Sverige. Anledningen är att minska de vibrationer som av de närboen-de kan uppfattas som ett knappt hörbart stomljud. Fast varken de närboende eller

Trafikverket som äger Citytunnelprojektet har någon talan. Nivåerna har slagits fast i en dom i miljödomstolen som för övrigt är på 220 sidor. Fast den omfattar mer än bullernivåer. Till exempel hur mycket grundvatten som maximalt får pumpas bort från byggarbetsplatserna och hur stor andel som måste återinfiltreras.

– Tur ett åker TV4 och SVT!Informationschef Anders Mellberg läser

upp schemat över vilka som får fotografera i förarhytten där utrymmet är begränsat. Östen Warnebring, vårt pågatåg, kommer nämligen köra fram och tillbaka mellan Malmö Central och Hyllie hela förmidda-gen tills alla är nöjda. Efter TV-kanalerna är det Sydsvenskans och Skånskans tur, följt av TT och Dagens Industri. Tidskrif-ten Betong får åka tur nummer sju. Inte illa. Före Scanpix och Svensk Bergs- och Brukstidning.

Tunnlarna vi står och tittar in i är sex kilometer långa och har tagits fram av de två märkliga tunnelborrarna Anna och

Katrin. Alla bilder i huvudet av vanliga borrar försvinner snabbt när Anders Mell-berg berättar att de är 120 meter långa.

– De är snarare tunnelfabriker än bor-rar. De gör det mesta: borrar, tätar med betong och forslar bort borrmassorna, sä-ger Anders Mellberg.

Den främre Delen av Anna och Katrin, den som borrar, är tio meter lång. Den innehåller små runda skivor förstärkta med hårdmetallskär som pressas mot ber-get. Det krossade berget passerar bakåt genom borrhuvudets öppningar och en transportskruv för massorna vidare upp på ett band som tar dem bakåt. Cirka 600 000 kubikmeter blev det under hela byggtiden.

Samtidigt transporteras betongelemen-ten som ska klä in tunneln framåt, monte-ras och tätas med injekteringsbetong. Allt sköter Anna och Katrin som även innehål-ler kraftförsörjning, vatten, ventilation, verkstäder, kontor och personalutrym-men. 30 meter per dygn tog de sig fram med ett rekord på 36 meter. Fler såna kvinnor i byggbranschen!

Vi stiger in i Östen Warnebring. Anders

»Klockorna står på prick tolv. Men det har de gjort på alla stationer

hela dagen. .»


Betong 5/10 15

Fakta omCity TunnelnProjektstart: Våren 2006

Beställare: trafikverket

konstruktör: sweco

anläggningsentrePrenörer: nCC, MCg och skanska

kostnad: 8,5 miljarder kr (2001 års penningvärde)

Byggtid: Mars 2005 – december 2010

BetongMängd: 400 000 m3

BetongleVerantör: sydsten och MCg


16 Betong 5/10

Mellberg tar av sig sin vita hjälm och visar att det är fritt fram. De flesta följer exem-plet utom Sydsvenskans fotograf som har med sig egen hjälm med logotyp. Även signalvästen står det Sydsvenskan på med stora bokstäver. Det får jag inte glömma att räkna med i nästa års marknadsfö-ringsbudget.

Här på Malmö Central Nedre kommer konstnären Tania Ruiz Gutierrez video-konstverk Elsewhere att installeras. El-sewhere betyder annorstädes på engelska och består av projicerade tågfönster med sekvenser från olika platser i världen. Det är så omfattande att även de mest frekventa resenärerna inte kommer att få se samma

sekvens två gånger. I alla fall inte ofta.Anders Mellbergs radio sprakar till och

vi rullar iväg in i tunnelröret som har en diameter på 7,9 meter. Efter invigningen be-hövs inga kommunikationsradior, då kom-mer det nya signalsystemet ERTMS, Euro-pean Rail Traffic Managemnet System, att fungera. Det är ett nytt system för Sverige, ett europeiskt standardsystem, som förenk-lar tågtrafiken över gränserna. Nödvändig information skickas med radiosignaler istäl-let för som nu, med ljussignaler.

– Nu kör vi på max hastighet vilket är 160 kilometer i timmen, meddelar Anders Mellberg.

Citytunneln kommer inte hålla sin

budget. Samtidigt kommer den att gå under budget med en miljard kronor. Det beror från vilken budget man utgår från. Jämför man med den budget som godkän-des av riksdagen 1997 kommer den över-skridas med 68 procent.

Anders Mellberg jämför hellre med den fastslagna byggbudget som antogs 2005 och som var på 9,45 miljarder kronor.

– Den senaste slutkostnadsprognosen visar att projektet kommer att kosta 8,46 miljarder kronor. Det är förvisso högre än den första beräkningen som gjordes 1997, men den beräkningen saknade exempelvis byggherrekostnader. Dessutom blev pro-jektet dyrare bland annat på grund av den utdragna miljö- och tillståndsprövningen, förklarar Anders Mellberg

Den nya miljöbalken kom 1999, mitt i projektet och Citytunneln är det första stora infrastrukturprojekt som prövats fullt ut enligt den, vilket gör projektet unikt i miljösammanhang. Så den över-skridna budgeten må vara ursäktad. Kan-ske ännu mer eftersom hela projektet blev klart ett halvår före tidplan.

Så angör öSten perrongen vid Sta-tion Triangeln som blir Malmös nya mitt-punkt. Nästan 40 000 människor beräk-nas passera här i framtiden. Den norra uppgången mot S:t Johannes kyrka leder till Triangelns köpcentrum som ligger 25 meter rakt uppåt. Med den andra upp-gången mot Smedjegatan når man Uni-versitetssjukhuset som är Malmös största arbetsplats och Tandvårdshögskolan.

Projektets bor-rade tunnlar

består av 41 000 betongsegment

som monteras till drygt 5 000

tunnelringar, varje tunnelring

består av åtta segment. Varje segment väger sex ton och är

180 centimeter breda.


Betong 5/10 17

.

Station Triangeln är ett bergrum som är 28 meter brett och tolv meter högt. Ett in-nertak fem meter upp tar ner höjden. Det slutar halvägs ut över spåret och får ett märkligt ljus att stråla ut från taket ovan.

Fotograferna radar upp sig på per-rongen. Birgit Nilsson har nämligen åkt i förväg och ska vända och komma in mot perrongen för att ge trovärdiga bilder och filmsekvenser. Sydsvenskans fotograf tar täten. Ni som är intresserade kan se den spännande händelsen på BetongTV på hemsidan.

In i Östen Warnebring igen och bort mot Hyllie som är ändhållplatsen för dagens resa. Vi passerar några av de 13 tvärtunnlar som tagits ut med 350 meters mellanrum. Det finns också två angrepps-schakt där Räddningstjänsten kan ta sig ner till tvärtunnlarna. Innan invigningen ska det tränas såväl huliganupplopp som brand och urspårning.

På Hyllie station har betongen fått en spe-ciell plats. Taket är gjutet mot ohyvlade brä-dor och pelarna mot vertikala ribbor som avslutas med ett vackert kapitäl. Klockorna står på prick tolv. Men det har de gjort på alla stationer hela dagen. Tydligen har elek-trikerna inte kommit så långt ännu.

Hyllie är den nya stadsdelen som väntar på att få liv. Stadsdelen som skapats från noll, precis som Brasilia. Idag stoltserar här Percy Nilssons arena och byggkranar-na till Skandinaviens största shoppingcen-ter Emporia. Men de 7 000 bostäder och de lika många arbetsplatser som är tänkta här ser man inte skymten av.

– Tidskriften Betong, ropar Anders Mellberg.

Det är vår tur att få fotografera från fö-rarplats.

Östen svischar fram, lamporna far förbi lite suddigt och betongelementen i taken

ser ut att hålla bergmassorna borta. Ka-trin och Anna har gjort ett bra jobb. Med 1 200 mätpunkters hjälp runt om i Mal-mö har de fått de båda tunnlarna att ta sig fram under Malmö med fem centimeters feltolerans.

Den 4 december kommer Kung Carl XVI Gustaf att göra samma resa, kanske i sam-ma förarhytt. Efter midnatt den 12 decem-ber börjar så tågen rulla och snart kommer 350 tåg per dygn passera med 80 000 pas-sagerare. Det känns lite extra eftersom det är stycke svensk infrastrukturhistoria som skrivs och vi är där före alla andra.

Citytunneln kommer minska biltrafiken i centrala Malmö med

tre procent, jämfört med om tun-neln inte byggts. Det blir 200 färre tåg per dygn på Kontinentalbanan

genom Malmö.

projektet

»Den senaste slutkostnadsprognosen visar att projektet kommer att kosta

8,46 miljarder kronor.»


18 Betong 5/10

projektet

På ElEmEntfabrikEn i Träkumla på Gotland tillverkas de betongplattor som skall pryda golvet i station Triangelns södra nedgång. De stiliserade prydnads-mönstrade plattorna är 1x1 meter. Vid en första blick ger de ett intryck av orienta-liska motiv av slingor och blad. Men så är det inte. För den som har ögonen med sig kommer att upptäcka en helt ny värld med symbolbilder.

Konstnären Gunilla Klingberg har arbetat sju år med den konstnärliga ut-smyckningens mönster.

– Det ska symbolisera rörelse, men man ska också kunna se något nytt varje gång man går förbi. En tågstation sym-boliserar vardag. Vissa kanske kommer att gå på mitt golv två gånger om dagen, fem dagar i veckan i flera års tid. Jag ville göra något för dem, säger Gunilla Kling-berg.

Det har varit en lång process att få fram en ljus färg med en lättflytande konsistens på betongen. Målet var att få så vita ste-

nar som möjligt för att skapa en kontrast mellan betongen och de ingjutna svarta motiven. Dessutom fick stenmaterialet inte vara större än åtta millimeter för att flyta ut i den finmaskiga silikonformen. Formarna har tillverkats hemma i ateljén på norra Gotland.

Vid blandningen av betongen har an-vänts anläggningscement. När formarna är gjutna fylls motiven ut med en svart massa som bildar de olika symbolerna. Den svarta betongmassan med pigment av järnoxid är gjord på ett hemligt recept som är mönsterskyddat av konstnären.

Betongplattorna har sedan testats av CBI Betonginstitutet för att kolla att de håller för dagligt slitage under en livstid. Efter invigningen av Malmö tågstation i december kommer 40 000 raska fötter dagligen att stressa fram över terazzogol-vet med intarsia från symbolernas värld. Men kommer den jäktade nutidsmännis-kan på väg till eller från jobbet att upp-täcka denna konstnärliga värld?

vid Triangeln /TexT och foTo: Leif KåvesTad

.

betongsymbolik


BETONG 5/10 19

TEKNIK

CITYTUNNELN I MALMÖ kommer att bli ett nav i det svenska järnvägsnätet, och sammanbinder det med Danmark via Öresundsbron. Det är viktigt att und-vika störningar genom underhålls-, och reparationsarbeten under den 120-åriga driftstiden. Byggkontrakten med kon-struktionssansvar fokuserar därför på be-ständighetsfrågor, där entreprenören tillåts välja detaljutformning under förutsättning att Citytunnelns krav på vattentäthet, skydd mot brandspjälkning, motstånd mot armeringskorrosion och frostbeständighet uppfylls.

Citytunneln kommer att trafi keras dyg-net runt med upp till 20 tåg i timmen. Om man skulle vara tvungen att stänga tun-neln för underhåll eller reparation skulle det medföra stora störningar i tågtrafi ken. Därför bestämdes tidigt att ribban skulle sättas högt avseende beständighetskrav på betong och andra material för att minimera underhåll under den 120-åriga driftstiden.

De bärande huvudsystemen är byggda inom ramen för byggkontrakt med kon-struktionsansvar, vilka fastlade funktions-krav men gav entreprenören frihetsgrader att välja detaljlösningar under ansvar.

Anbudshandlingarna till Citytunnelpro-jektet skrevs kort tid efter färdigställan-det av Öresundsbron. Betongkraven för Öresundsbron byggde på de europeiska delmaterialstandarderna med en dansk-svensk påbyggnad av kvalitetsförbättrande tilläggskrav till delmaterial och ett antal krav på betongens sammansättning.

Till Citytunneln kunde Öresundsbro-kraven inte direkt användas eftersom Ban-verket ville basera kraven på de svenska standardkraven för konstruktioner till Banverket.

VID DEN TIDPUNKT 2002, när kraven för Citytunneln skulle tas fram, var ett stort

antal europeiska standarder under infö-rande i Sverige, varav EN 206-1 var den viktigaste. I det nya normpaketet fanns en hel del oklarheter och de nya kraven hade aldrig använts i praktiken.

Citytunneln utarbetade därför betong-krav som skulle ta hänsyn till alla goda erfarenheter från Öresundsbron, samt säkra att det inte fanns hål i EN 206-1 som skulle kunna medföra en kortare teknisk

livslängd än de krävda 120 åren och att svensk praxis och svensk betongteknologi skulle kunna användas.

Dessutom skulle det speciellt fokuseras på brandsäkerheten i Citytunneln, eftersom brandsäkerhet de senaste åren tillmätts allt större betydelse.

Frostkraven följer svensk bro-praxis med den uppstramning av formuleringarna som också användes på Öresundsbron.

Citytunneln håller i 120 årNär Citytunneln invigs i december i år blir det startskottet för en järnvägstunnel som ska hålla i 120 år. Ulf Jönsson, betongexpert på Fehmarn Bält-förbindelsen, var tidigare anställd som betongexpert på Citytunneln och här berät-tar han om sina betongerfarenheter.

ULF JÖNSSON

BETONGEXPERT FEHMARN BÄLT-FÖRBINDELSEN

Segmenten tillverkades i en tillfällig fabrik som upprättas vid Holma. Segmenten krävde 85 000 kubikmeter betong och 7 200 ton ar-meringsstål.


20 Betong 5/10

projektet

Förundersökningsprogrammet innehål-ler flera tidskrävande moment. Eftersom entreprenörerna för båda huvudentrepre-naderna ”Malmö C Nedre” och ”Tunnlar” valde att sätta upp nya betongstationer innebar det att en fullständig förundersök-ning fick genomföras före produktions-start. De två kritiska momenten var frys-provningar och acceptansprovningen av brandspjälkning. Frysprovningar skulle göras till 112 cykler, föregånget av 30 da-gars härdning, vilket gör totalt cirka fem månaders provningstid. Brandprovningen föregås av en härdningstid på minst tre och högst fyra månader. Det var sedan tidigare känt att polypropylenfiber kan påverka luftporbildningen. I Hallandsåsprojektet hade polypropylenfibrer börjat användas under 2004, både i segmenttillverkning, i platsgjuten betong, samt i sprutbetong. Därifrån fanns erfarenheter av att fibern kunde orsaka svårkontrollerad ökning av lufthalten i betongen.

Under förundersökningsskedet genom-förde entreprenörerna kvalitetsrevisioner hos leverantörerna av pp-fibrer (IFT i Tysk-land och Fibrin i Belgien). Produktionspro-cessen innehåller ett moment när man be-lägger fibern med en så kallad ”spin finish” för att få den att hålla ihop under hantering samt blandas ut i betongen när fibern kom-mer i kontakt med vatten. Denna ”spin fi-nish” kan verka luftindragande. Vad ”spin finishen” består av är sekretessbelagt. För-utom att det är belagt anses valet av ”spin finish” påverka pp-fiberns luftindragande förmåga.

NCC hade valt Sydsten som betongleve-rantör, som också tillverkar segmentbetong till Hallandsåsprojektet. Malmö Citytun-nel Group (MCG) hade erfarenheter från tunnelbanan i Wien av polypropylenfiber-användning. Den långa provningstiden, det kostsamma provningsförfarandet och den snäva tidplanen för de stora betong-intensiva entreprenaderna skapade en viss nervositet hos entreprenörerna.

Både MCG och NCC valde att tillverka provkroppar för brandprovning med tre olika pp-fiberinnehåll. Eftersom man ansåg att sannolikheten var störst att man skulle landa på ca 1 kg/m3 pp-fiber (d = 18 micro-meter, l= 6 mm) för att klara brandspjälk-ningskraven, valde man att genomföra frys-provningarna med det pp-fiberinnehållet.

Betongsammansättningarna hos de två entreprenörerna baserade sig på an-läggningscement, sjösand från Köge bukt, samt Dalby-makadam. Skillnaderna i del-material var leverantören av silika-slurry samt typ och leverantör av tillsatsmedel.

MCG valde en polykarboxylatbaserad vattenreducerare, medan Sydsten valde en melaminbaserad sådan. MCG kunde där-för arbeta med en lägre vattenhalt (och cementhalt) än Sydsten, tack vare den ef-fektivare vattenreduceringen. Skillnaderna i pastamängd ledde till att MCG fick en längre inkörningsperiod eftersom receptet var mer svårstyrt. Dock blev sättmåttsför-lusterna lägre tack vare den lägre cement-halten och den inbyggda retardationen i vattenreduceraren.

Förundersökningen av den pp-fiberin-blandade betongen ledde till, hos både MCG och Sydsten, att pastamängden och tillsatsmedelsmängden fick ökas för att kunna bibehålla arbetbarheten i betongen. Utöver detta fick man lägga avsevärd tid på att få stabila lufthalter, det vill säga för-hindra att lufthalten ökar under transport och pumpning.

Den viktigaste faktorn för att nå sta-bila lufthalter var att blandningstiden mås-te förlängas avsevärt jämfört med vanlig luftinblandad ”brobetong”. Konsekvensen är att betongstationens leveranskapacitet sjunker. Man fick också arbeta med att för-bättra den automatiska doseringsutrust-ningen för att kunna väga pp-fibrerna med tillräckligt små avvikelser.

Det första steget i brandprovningen var den småskaliga provningen. Provningen utfördes vid SP i Borås, enligt ett förfa-rande, beskrivet ovan, som tagits fram vid utvecklingsprojekt de senaste åren vid SP där branschens aktörer varit aktiva i finan-siering och genomförande.

Resultatet var att ingen av de sam-mansättningar, vilka i det här stadiet alla innehöll pp-fiber, som provades uppvisade någon mätbar brandspjälkning. Om anled-ningen är att man inte provade tillräckligt låga doseringar av fibrer eller att metoden är för okänslig, torde vara osagt.

Efter analys av resultaten planerades så

acceptansprovningarna. MCG skulle pro-va betong till tunnelinklädnaden samt till väggarna i cut-and-covertunneln i Holma. NCC planerade provningar av betongen till väggarna i Malmö C Nedre samt stöd-murarna och taket i Hyllie Station. För-spänningsnivån och gjutriktning valdes för att motsvara verkliga förhållanden. Det innebar att väggelementen till cut-and-co-vertunneln göts stående och provades för-spända till cirka 11 MPa. Tunnelelementen göts liggande och provades med cirka 2.3 MPa förspänning.

Den första omgången brandprovningar genomfördes på SP i Borås. MCG utför-de därefter i en andra och tredje omgång provningar på MFPA i Leipzig enligt sam-ma förfarande. Resultatet av acceptans-provningarna bekräftade att cirka 1.0 kg/m3 pp-fibrer var tillräckligt för att klara brandspjälkningskravet med de valda be-tongsammansättningarna, så som det for-mulerats i Citytunnelprojektet. I de fall där brandspjälkning uppstått har detta skett inom en första halvtimmen av branden.

I samband med förundersökningen av öv-riga egenskaper har beständighetsegenska-per som frostavskalning enligt SS 13 72 44 (”Boråsmetoden”) samt kloriddiffusions-motstånd enligt NT Build 492 provats. Det har inte noterats någon signifikant skillnad i egenskaper mellan pp-fiberinblandad be-tong och den icke-fiberinblandade betong-en. Frostavskalningen har normalt varit ca 0.1 kg/m2 och kloriddiffusionskoeffcienten vid 90 dygns ålder 2,7 x 10-12 m2/s.

En produktionsteknisk erfarenhet som gjorts vid gjutningarna av de hårt arme-rade tio meter höga väggarna på Malmö C Nedre är att pp-fiberbetongen kräver ett signifikant cirka 30 millimeter högre sätt-mått än icke-fiberinblandad betong för att kunna vibreras på konventionellt sätt. Om sättmåttet är för lågt blir verkningsradien på vibratorstavarna för liten för att vara praktiskt fungerande. .

Citytunneln är stilbil-dande för framtida miljöprövningar av väg- och järnvägspro-jekt eftersom det är ett av de första stora infrastrukturprojekt som prövats enligt miljöbalken i miljö-domstolen. Därför ville miljöprofilen Björn Gill-berg gärna engagera sig som miljöcontroller.


BETONG 5/10 21

ÅTERBLICK

20 år- möt människorna bakom

Vasamuseet

ÅTERBLICK

I en gammal docka mitt i Stockholm bor världens enda bärgade 1600-talsskepp. Skalet skulle enligt arkitekterna upplevas mer som show än kyrka. Följ med oss till ett tjugoårigt museum och möt människorna bakom.TEXT: CARINA TYSKBO BILD: JULIA PERSSON

BET0510_21-26_vasamuseet.indd 21 2010-10-11 14:25:44

22 BETONG 5/10

» ”Med sin skulpturala och på marina

associationer rika exteriör och med sin

överdådiga interiör, har Vasamuseet

förutsättningar att bli ett mycket

beundrat verk från vår tid”. »Del av utlåtandet från juryn för Kasper Salin-priset 1990.

MER OMVasamuseetBYGGHERRE: Byggnadsstyrelsen

KONSTRUKTÖR: Tyréns, Erik Enhamre

ENTREPRENÖR: ABV, som samordnad generalentreprenör, samt 11 delentre-prenörer

ARKITEKT: Månsson & Dahlbäck Arkitekt-kontor genom Marianne Dahlbäck och Göran Månsson

BETONGLEVERANTÖRER: Betongindustri AB

BETONGMÄNGD: 12 000 m3

BYGGTID: 3 år, invigning 1990

Totalyta: Besöksyta ca 7 600 kvm, varav 3 265 kvm är utställningsytor.


DAMER FRÅGAR MAN INTE om ålder men regalskeppet Vasa har girl power värdigt vartenda sekel. Uppmärksamhet har hon heller inte saknat: Den 10 augusti 1628 gör hon sin jungfrufärd men kan-trar och sjunker mitt i Stockholms hamn efter bara trettonhundra meters seglats. Den 24 april 1961 bärgas hon efter drygt trehundra år under vattnet, inför teve, världspress och den arkeologiskt intres-serade kung Gustav VI Adolf. Den 15 juni 1990 klipper vår nuvarande regent banden till Vasamuseet, ett unikt nytt landmärke vid Galärvarvet. Och förra året slogs besöksrekord med närmare 1,2 miljoner besökare från när och fjärran, minst lika hänförda som skarorna kring Stockholms kajer knappa fyrahundra år tidigare.

Är man stjärna så är man, oavsett fl agnad färgprakt och ständigt behov av halvdunkel och sextioprocentig relativ fuktighet.

Men så har hon också ett hem av rang. Arkitektparet Marianne Dahlbäck och Göran Månsson vann 1983 en nordisk arkitekttävling med rekordmånga bidrag. Deras förslag hette ”Ask”, ett museum för Vasa som blev lika debatterat i förväg som lovordat i efterhand. Måttstocken blev marinens gamla torrdocka vid Ga-lärvarvet - museet skulle kunna vattenfyl-las och senare torrläggas när pontonen med Vasa bogserats in. Viktigt var att det omkring tusen ton tunga, elva meter breda och sextionio meter långa skeppet skulle kunna ses i alla riktningar, på av-stånd och från nära håll, från kölen upp till riggnivån. Parallellt krävdes stora ut-ställningsytor och plats för femtonhundra personer samtidigt. De utmaningarna gav betongen en huvudroll.

- Det fanns inget annat alternativ än platsgjuten betong. Kravet är högt ställt på många museer men ännu högre på Va-samuseet, eftersom det känsliga skeppet

skulle brytas ner fortare i fel miljö, säger Marianne Dahlbäck.

Lösningen, som gjorde arkitektparet till Kasper Sahlin-prisvinnare 1990, blev ett stort sammanhängande museiutrym-me där Vasa ligger förankrad innanför två höga betongväggar i vinkel. Utifrån det katedralliknande mittskeppet öpp-nar sig byggnaden åt sidorna. Besökarna vandrar omkring, ut mot utställningar, in mot skeppet, upp på överskjutande bal-konger för att se skeppet i sin helhet och ända ner till kölen, där konservatorerna arbetar och där fl er utställningar fi nns, bland annat kvarlevorna och rekonstruk-tionerna av några av de femtio personer som följde Vasa ner i djupet. Hela tiden kan man vända blicken mot Vasa, komma nära, nästan uppleva sig känna skrovets 500-åriga ekträ mot handfl atan. En van-lig måndag i september hörs åtminstone sex språk dansa runt i rummet medan ka-merablixtar fyras av åt alla upptänkliga

OLLE SABEL, DÅ PRODUKTIONSCHEF PÅ BETONGINDUSTRI, ARBETAR NU MED RÅVARUFÖRSÖRJNING PÅ JEHANDERS

– Vasamuseet var ett ganska spektakulärt projekt. Inte själva betongleveransen men kravet på luftfuktighet krävde i sin tur en helt tät konstruktion utan sprickor. Därför ville vi åstadkomma en så låg temperatur som möjligt under gjutningen och få en långsam temperaturutveckling och bibehållen hållfasthet. Jag hade läst i amerikan-ska tidskrifter om hur man kunde kyla betongen med fl ytande kvävgas. Det kostar förstås mer än de mer konventionella kylningsmetoderna men vi bestämde oss för att prova.

Betongindustri gjorde noggranna beräkningar på hur många kilo som skulle beställas för att få önskad temperatursänkning. När containern kom från AGA injicerades den 190 grader kalla kvävgasen med en specialkonstruerad lans direkt i betongen, där den expanderade våldsamt. Det var spännande, betong-chauffören i den första roterbilen kastade sig ut när det stora gasmolnet plötsligt omgav bilen… men vi tog hand om honom!

svensktnaringsliv.se/forsakring


24 Betong 5/10

återblick

Erik EnhamrE, då ansvarig konstruktör från

tyréns, nu pensionär– när jag såg arkitektrit-ningarna för första gången sade jag: Vad i all sin dar – trettiosex hörn! Men arkitekterna förklarade att byggnaden skulle bli alltför

dominant i den känsliga miljön om den inte bröts ned i mindre enheter. Det löstes på ett genialt sätt. I bygghand-lingsskedet placerades alla hörn i en

av skärningspunkterna i ett rätvinkligt rutnät. Detta förenklade måttsättningen, inte minst för att tyréns utförde den med datorstöd.

Vasamuseet var ett udda och spän-nande uppdrag där det ställdes stora krav på framförallt inomhusklimatet, som inte fick variera för mycket. en tät och väl sammanhållen konstruktion krävdes, den största faran var fukten – skeppet kräver hög luftfuktighet och om fukt tränger igenom betongen kan det orsaka skador i fasaden. tidigt bestämdes att vi skulle använda betong runtom hela huset, även i taket, där prefabricerade betongbalkar lades ut som stomme. På det ligger ett luftat plåttak. Betongen armerades för krympning och saknar skarvar. De stora spännvidderna var också en

utmaning, museet mäter uppemot 50 meter i takhöjd räknat från källarens botten.

Vasamuseet är ett av de mest intres-santa projekt jag varit med om. Den största dagen var skeppets sista resa från det provisoriska museet vid Va-savarvet till galärvarvet. Hela betong-stommen var färdig utom en öppning som ordnats för Vasa, detta för att få tätt hus så fort som möjligt. Skeppet gled in genom öppningen till museets källare, som då var vattenfylld. när väggen mot havet var byggd och tät, pumpades vattnet ut, enligt samma princip som vid en slussning.

Strax efter att museet blivit klart gick jag i pension men har hållit en del föredrag om projektet på bland annat på Stockholms Byggnadsförening.


BO WALLGREN, DÅ BYGGLEDARE FRÅN NCC, NU PEN-SIONÄR– Vi använde oss av en av marinens största torrdockor som var utsprängd i berget. Den var lite för trång för att skeppet skulle få plats, därför vidgades dockporten i tre etapper utåt mot sjön. Själva klimatska-let byggdes av duktigt anläggningsfolk, vana med brobyggen – museet är ju väldigt högt till tak. Tätväggen är sextio centimeter tjock och går runt hela gropen upp till någon meter över vattennivån. Berget under tätväggen är ridåinjekterat på cirka tjugo meters djup. Inbogsering och nedsättning var en utmaning, vi fi ck klura länge på hur vi skulle sätta ner Vasa på den iordningsställda grundläggningen utan att det skulle uppstå spänningar i pontonen. Det löstes genom fjädrande trätravar som sedan försiktigt togs bort när Vasa låg på plats.

Vasamuseet är det roligaste jobb jag haft under hela min karriär. Så duktigt folk var med, framförallt arkitekterna som jag verkligen respekterar. Göran och Marianne var intresserade, kunde byggteknik och var trevliga att jobba med. De hajade att en kåk med så hög luftfuktighet måste vara tät. Detta med att skruva fönstren direkt mot stommen med en gummilist till exempel – klockrent tänkt! De hade sitt kontor på Kastellholmen och på fönstret mot bygget satt en exakt skiss av museet – varje gång man besökte dem kunde man se hur långt vi kommit och hur det skulle se ut när det var klart. Till bygg-mötena kom de med roddbåt och ibland lånade vi båten och rodde omkring inne i museet. En oförglömlig eftermiddag var kring Lucia 1988: arkitekterna bjöd på glögg och hade placerat ut marschal-ler överallt, i gallerierna och på brädbitar i vattnet. Den röda himlen utanför och så valsång i högtalarna. En riktig rysare! Strax efter det bogserades Vasa in.

Efter invigningen har jag varit inkopplad på en del mindre ombygg-nader på museet. Den regniga sommaren 2000 blev besökarnas alla blöta regnkläder ett problem för klimatet. Fuktigheten varierade för mycket, och det slogs larm om saltutfällningar på skeppet. Så 2004 installerades en ny klimatanläggning med dubbla antalet kylmaskiner, ett viktigt led i att bevara Vasa så länge som möjligt.


Origo AB är nu Origo-Polarmatic AB!

Det finskbaserade moderbolaget till Polarmatic Oy, Mid-Matic Oy, har förvärvat 100% av aktierna i det svenskbaserade bolaget

Origo Engineering AB. Förvärvet stärker Polarmatic’s position som en av de ledande nordiska leverantörerna av styr- och

mätsystem till betongindustrin.

www.polarmatic.fi

För mer information:

Origo Polarmatic AB:s VD Alexander Eisner (+46-705 47 12 99)eller Polarmatic Oy:s VD Lasse Mannola (+358-50-339-1327)

Nytt! Sensocrete Concrete Optimizer revolutionär mätningssystem för betongs kvalitet. Mätning (temperatur, konsistens, volym osv.)

direkt från transportbils blandare.

/FO

TO:

ÅK

E E:

SON

LIN

DM

AN


26 Betong 5/10

återblick

håll. Ändå manar dunklet fram en stillhet mitt i myllret. Rörelse var mycket riktigt centralt när museet ritades, liksom rikt-ningar och förflyttning.

– Känslan ska vara ett hamnområde snarare än ett vanligt hus, en lastplats med skiftande och väldigt enkla material. Utvändigt kopparplåt och träpanel, in-omhus skurgolv, gatsten, stenplattor, och så råa betongväggar utan elementskarvar eller dilatationsfogar.

Fönstren har pressats direkt mot be-tongstommen så att de inifrån ser ut som hål. På väggarna ville vi att formolja, byggsmuts och ojämn ytkvalitet skulle bidra till råa intrycket. Vid ett tillfälle spacklade hantverkarna igen ett ”råtthål” men vi bad dem undvika det om det inte var tekniskt nödvändigt, berättar Göran Månsson.

Vi återVänder till debatten kring mu-seibygget. Trots att arkitektparet gjorde flera presentationer för allmänheten med ingående förklaringar var kritiken massiv och kom från flera olika håll. Man pe-tar inte i Kungliga Djurgården obemärkt. Östermalmsborna slog vakt om vatten-

landskapet och utsikten, arkitektkolle-gorna fann storleken skrämmande.

– Kritiken är begriplig, människor är stolta över sin stad och sitt vattenlandskap och ett så här stort hus har tusentals detal-jer som är svåra att förstå. Dessutom upp-levdes betongstommen väldigt klumpig men efter hand vi klädde på detaljeringen såg alla att det visserligen var stort - men inte för stort, säger Göran Månsson.

Marianne flikar in att man alltid tar till sig kritik som är seriös men att det är nödvändigt att fjärma sig från den medan man arbetar. Däremot hyllar hon alla in-blandade på plats vid bygget, byggledare Bo Wallgren, konstruktören Erik Enham-re och inte minst alla kloka, erfarna och duktiga hantverkare som gav flera bra förslag till konkreta förändringar som ar-kitekterna tog till sig.

– Om vi inte lyssnar på de olika kom-petenserna på bygget blir vi löjliga, säger hon. Vi har arbetat mycket med gamla hus och där krävs en särskild hänsyn till huset och byggnadstekniken – det har gjort oss lyhörda inför andras kunnande.

Hantverkarna som byggde formen för betonggjutningen fick bygga efter

eget huvud och det blev väldigt lyckat. Ja, lyckat blev det hela, succéartat

publikt sett. Med ett snitt på drygt tre-tusen besökare per dag - nästan dubbelt upp jämfört med kalkylerna - måste en-tré, kapprum och toaletter nu byggas ut. Dahlbäck-Månsson är åter inkopplade, den här gången som senior advisors.

Hur känns det då att kliva in här igen, är de extra stolta över att ha lyckats så väl med något så publikt?

– Det är roligt att såhär tjugo år ef-teråt höra hur nöjda alla är. Då var vi så trötta efter all anspänning, kritik och sju års hårt arbete att vi var osäkra på om det vi gjort var bra eller inte. Hus är som barn, de måste växa upp och kla-ra sig själva. Man ska rita så att huset själv talar om för brukarna hur det ska användas. Själva flyttade vi till Skåne och ritade Kårhuset på LTH i Lund och ombyggnaden av Hippodromteatern i Malmö. Vi sågs knappast som några stjärnarkitekter från huvudstaden, sna-rare tvärtom: folk tyckte nog att vi skul-le åka tillbaka till Stockholm med alla våra märkvärdiga idéer, säger Marianne Dahlbäck och skrattar. .

Sofia dahlquiSt, museipedagog– Jag har arbetat på Vasamu-seet sedan 2007, främst med barn och unga i alla åldrar. Vi erbjuder pedagogiska pro-gram med olika teman utifrån skeppet. Det kan handla om marinarkeologi, rep, skelett eller livet ombord. Museet ger oss tre arenor: skeppshallen runt skeppet och två pedago-giska rum där man i ett kan ”gå ombord”, uppleva ljus, dofter, smaker eller prova och undersöka.

Vi brukar tala om Va-samuseets wow-effekt, den som uppstår direkt när man kommer genom entrén, från ljuset därute, in i dunklet och ser skeppet. Den effekten brukar vi starta i och samlar

barnen framme vid fören för att behålla känslan. Storleken på skeppet, mörkret, skeletten och smaken av torkad fisk brukar vara det som fastnar mest i minnet hos mina grupper. och den vanligaste frågan:” Hur fick man in skeppet?”

Museets uppbyggnad är ganska pedagogisk och skapar nyfikenhet, lockar fram frågor som ger oss förutsätt-ningar att jobba vidare. Jag tycker om alla spännande perspektiv, att man ser skep-pet från olika håll i huset och att museet har så många funktioner.

Det finns några baksidor: Här är kyligt, framförallt vin-tertid. gatstenarna på golvet är jättesnygga men försvårar

ibland för äldre, personer med funktionsnedsättning och för personalen när vi transporte-rar material på vagnar. Mörk-ret kan också vara ett problem om man ser dåligt. Framförallt är det väldigt besvärligt att orientera sig, det finns ingen riktigt logik i de sju utspridda planen. Vi har svårt att få be-sökare att förstå var de är och hur de kommer dit de vill. ett lyxproblem är att vi periodvis har så många besökare att det är svårt att hitta plats för grupper och göra sig hörd. Ljuddämpningen räcker inte till när över tusen personer trängs kring skeppet. Men jag trivs - det är ett jättehäftigt hus att få arbeta i! Jag gillar att man har ut-nyttjat den gamla dockan och

placerat skeppet mitt i denna betongkoloss. Ingen som kommer till Vasamuseet förblir oberörd.


Åsa Blomberg, försäkringskonsult, Svenskt Näringsliv

Lugn, vi förklarar avtalsförsäkringarna så du förstår.

Tycker du också att avtalsförsäkringarna är en enda djungel av konstiga förkortningar?Eller vill du kanske fördjupa dig i tjänstepensioner? Oavsett vilken kunskapsnivå du ligger på kan våra duktiga försäkringskonsulter hjälpa dig som är involverad i försäkringsfrågorna på din arbetsplats att reda ut begreppen. Gå in på svensktnaringsliv.se/forsakring så kan du läsa mer om alla våra kurser, från introduktionskurser till avancerade fördjupningskurser.

LEIF

.SE

Gratis ordbok som reder ut begreppen.Beställ på svensktnaringsliv.se/forsakring


28 Betong 5/10

Med över 500 inbjudna gäster till Berns i Stock-holm firade Tidskriften Betong att den fyllt 95 år. Samtidigt infördes Betonggalan där läsarna röstade fram vinnare i sju olika kategorier. /TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: KENT jOhANSSON

BernS är en anrik byggnad med mycket historia i ljuskronor och tapeter. Nu kom-mer även Tidskriften Betongs ande att leva kvar där efter ett hejdundrande 95-årska-las. Över 500 gäster fyllde salen och fick till en början se vår live-tidning med pre-sentationer av Skellefteå Krafts nya hu-vudkontor i Skellefteå, Flat Iron Building i Stockholm och Max Hamburgerrestau-rangers nya miljökoncept där betong fått en framträdande funktion.

Efter prisutdelningen där 1 140 rös-tande via hemsidan utsett de värdiga vin-narna i de sju olika kategorierna var det dags för bandet Upstairs att ta över Berns. Och det gjorde de. När festen var tänkt att ta slut vid elva lyckades den dansande publiken flirta åt sig två extranummer.

95 år

Tidskriften

FIrADe 95 År PÅ BernS

VIMMEL

Lise Langseth, Svensk Betong och kvällens värd Roger Andersson, chefredaktör för 95-åringen.

L isa Gren och Kicki Westerlund.

Erik Edström och Inger Billsjö från BSK Arkitekter rockar loss.

»Tackar för igår!

Säg till om ni vill

ses och prata idéer

för nästa års gala.«

/Emelie och Mia!

» Tack för en mycket trevlig kväll på Berns! Det blev inte så mycket betongprat men det var jättekul att vara med!« /Marie-Louise och Kristina

BET0510_28-31_festen.indd 28 2010-10-12 10:20:37

VIMMEL

Karin Johans-son, Skanska Fastigheter, var en del av livetidningen.

Marie Bergman, Strängbetong och Karin Petters-son, Swerock.

Jens Engstrand, Sika och Tidskriften Betongs teknikredaktör Johan Silfwerbrand.

Gänget från Cemen-ta: Fredrik Winberg, Anita Stenler och Gerdt Lundeberg.

Henrik Rundquist, Rundquist Arkitketer och Martin El-Sherif, Infrakonsult.


» Stort tack för en jätte-

trevlig kväll, mycket bra

form att träffas på tycker

jag. Vi ser fram mot

96-årsfesten!« /Kajsa

»Får tacka för en mycket trevlig tillställning.« /Stefan

» Jag vet, åtminstone på ett ungefär, hur

mycket av planering som ligger bakom ett

arrangemang som detta jubileum.« /Ingvar

BET0510_28-31_festen.indd 29 2010-10-12 10:21:12

30 BETONG 5/10

Hur känns det?Det var väldigt överraskande, det var hård

konkurrens. Bo Westerberg är ju Mr Dimen-sionering i Sverige och jag trodde han skulle vinna. Det var väldigt roligt, faktiskt. Sen fi ck jag tårta på jobbet dagen efter. Vilken är din största utmaning du varit med om?

Vattenkraftverken URI i Indien och Mrica i Indonesien. Det var mycket betong, i URI göts 780 000 kubikmeter, vilket är tre gång-er så mycket som i Oskarshamnsverket III för att ge ett exempel. Speciellt utmanande var det torn i Mrica där vattnet till kraftverket tas in, det var enorma seismiska krafter, tornet blev en svajmast på 40 000 ton. Då fungerar inte att titta på normer i BBK, då måste man tänka själv. I Sverige är nog Hal-landsåsen största utmaningen. Där är allt på marginalen med enorma laster kombinerat med ingejörsgeologiska utmaningar.Vilket är ditt bästa jobbminne?

När jag var en av 100 man som jobbade med betongen på oljeplattformen Gullfaks C i Norge. Jag var bara en liten kugge, men det var ett härligt gäng av svenskar, norrmän och danskar. Sen skulle platt-

formen grundläggas på 216 meters djup, vilket gjorde det hela extra spännande.Vilka betongkonstruktioner imponerar på dig?

I Sverige är det Oskarhamnsverket 3 där i stort sett alla väggar glidformsgöts. Där var det ett väldigt kompetent gäng där alla kunde sitt jobb så bra. Jag hade varit med på två kärnkraftverk tidigare, men jag kände mig som en rookie. I världen är förstås Hooverdam i USA imponerande. Det bygg-des med ungefär tre miljoner kubikmeter betong redan på 1930-talet. Har du något drömprojekt?

Det skulle vara roligt att vara med på Cityringen i Köpenhamn. Sweco är med och räknar men vi vet inte just nu om vi får det.Vilken förebild har du som konstruktör?

Det är väl Alf Engelbrecktsson på gamla VBB, han tänkte alltid rätt. Sten Forsström här på Sweco är också skicklig.Kan du nämna någon världskonstruktör?

Det får bli Alf Engelbrecktsson även där. Sverige står sig bra i internationell konkur-rens, själv har jag aldrig känt mig direkt underlägsen någon när jag haft att göra med konstruktörer från andra länder.

UNDER MER än 40 år har Jan-Erik Jonasson, professor på LTU, försett betongbranschen med grundläggande forskningsrön och praktiska hjälpmedel däribland Torka-S som är ett nytt program för uttorkning i betong. Av läsarna blev han framröstad till Årets betongforskare.

FREDRIK WINBERG, vd på Cementa, fi ck motta Tidskriften Betongs heders-pris med motiveringen: ”För sitt stora personliga engagemang för tidskriftens fortlevnad”

Betongprisvinnarna 2010!

MATS BURTU, Sweco, blev utsedd till Årets Betongkon-struktör av Tid-skriften Betongs läsare.

BET0510_28-31_festen.indd 30 2010-10-12 10:21:30

BETONG 5/10 31

VIMMEL

AMIRALSGATAN i Malmö vann Årets miljöpris. Det är ett fullskaleprojekt med titandioxid i gatu-beläggningen och med de efterföljande provning-arna har Malmö kommun fört betongbyggandet framåt inom miljöområdet. Priset mottogs av Tomas Ohlsson som är ingenjör på Gatukontoret i Malmö och den som varit den drivande i projektet.

ÅRETS BETONG-DESIGNER blev Stina Lindholm som med sitt företag Skulptur-fabriken har gett oss produkter med ena-stående design och fi nish genom åren. Hon färgar gärna in betongen och kombi-nerar den med andra material.

KVÄLLEN GLADASTE VINNARE var Patric Svedberg, Strängbetong, som vann i kategorin Årets montageledare. Det senaste året har han varit arbetsledare för uppförandet av stom-men till en 19 våningar hög kontorsbyggnad i Göteborg.

MÖRRUM KONFERENSCENTER fi ck även en vinnare i Nils Ohlin, JSB Bygg, som blev utsedd till Årets betongentre-prenör. De böljande, organiska formerna komplicerade gjutningen men juryn tyckte att trots det präglas byggnaden av noggrannhet i utförandet och detaljerna.

ÅRETS BETONGARKITEKT var det många som ville vara med och utse. Anders Törn-qvist med eget kontor fi ck fl est röster för Mörrum Kon-ferenscenter där möjlighe-terna med materialet betong visas, från den skulpturala utformningen, där de lokala förutsättningarna har tagits tillvara på ett skickligt sätt, till bra val av ytor.

»Tack, du är toppen! Fantastiskt kul födelse-dagsfest du ordnat. Hjärtligt tack från oss från

Strängbetong!« /Marie

»Tack för en riktigt trevlig tillställning. Det var roligt att träffa så många betongfrälsta på en och samma gång och dessutom få lite partaj på det.«

/Johan

»Tycker att det var ett storartat arrangemang, Du fyller en lucka i vår sektor.« /Johan

»Tack för den gula T-tröjan!« /Kalle

»Tack för en fi n och trevlig kväll.« /Vesa

»Fantastisk afton!« /Mats

TACK FÖR FESTEN!

BET0510_28-31_festen.indd 31 2010-10-12 10:21:50

32 Betong 5/10

Zaha Hadidleker med former i Rom

Zaha Hadid leker med former i Rom

arkitektur

BET0510_32-35_maxxi.indd 32 2010-10-12 10:35:03

Betong 5/10 33

Zaha Hadid ritar fria geo-metrier i betong. Och får dem utförda, särskilt sedan hon vunnit Pritzker-priset 2004, den finaste utmär-kelse en arkitekt kan få. Senast invigdes nu hennes museum för samtida konst i Rom, MAXXI, ett böljande landskap i betong. /TEXT: Bo G HEllErs Bild: sonia sanTElla

ZAHA HAdIdS nAMn skvallrar om ett ursprung i arabvärlden, närmare bestämt Bagdad, kalifernas gamla säte. Men Ha-dids karriär speglar hennes knytning till den brittiska världen, först genom en egen utbildning vid AA i London, fortsatt vid the Royal Academy där hon mötte Rem Koolhaas, som fick stort inflytande på hen-nes utveckling.

Framför allt lärde han henne att våga vara sig själv inom arkitekturen, expressiv och obegränsat fantasifull, på gränsen till det extrema. Hon har tagit bestående in-tryck av de ryska konstruktivisterna från 1920-talet men också av dekonstruktivis-men från 1970-talet. Hennes uttryck inne-håller en sorts flytande geometri av plan och kroppar som skär genom rymden, på ett sätt som utmanar den traditionella formningen av volymer inom arkitektur.

Ett tidigt exempel på en sådan oppo-sition finns i Guggenheim-museet i New York, ritat av den åldrande Frank Lloyd Wright. När detta verk skulle byggas fick det stark kritik för att det utnyttjade bygg-nadsytan så dåligt, eftersom formen inte var den vanliga parallellepipeden. På sam-ma sätt utmanar Zaha Hadid konventio-ner – hon behöver generösa ytor för sina verk. Helst en fri yta, utan anknytningar till omgivande struktur.

Hon är nu knappt 60 och har ett stort kontor med 300 anställda i London. Där-utöver har hon ett hundratal anställda vid de olika pågående projekten runt om i världen. Det är knappast någon mo-dern arbetsgivare vi talar om, snarare en mycket självmedveten konstnär, som ge-

BET0510_32-35_maxxi.indd 33 2010-10-11 11:40:43

34 BETONG 5/10

.

nomdriver sin vilja med järnhand. His-torierna om hennes skoningslösa kritik i samband med undervisning som profes-sor vid fl era universitet är legio. Hennes beundrare i Sverige skulle knappast tåla hennes regemente på arkitektkontoret i vardagen.

En fantastisk byggnad, just färdig-ställd och invigd, är MAXXI, museet för samtida konst, i Rom. Det är en trevå-ningsbyggnad med en sinnrik geometri

som det har tagit ett tiotal år att bygga. Allt är av böljande betong, som gjutits med självkompakterande kvalitet, för att åstadkomma de rätta ytorna.

Formsättningen har varit ytterst sinn-rik och kvarstående under mycket lång tid – Zaha Hadid har en dragning åt mi-nimalism vad avser bärning – en statiskt bestämd rymdkonstruktion kräver kvar-sittande och bärande form ända fram till sista kompletteringen, vilket kan vara överraskande för svensk tradition, som innehåller så mycket övertalighet. Det fi nns en undre gräns för antalet bärande punkter mot grunden och det är förun-derligt att så stora konstruktioner som Zaha Hadids, nu närmar sig ett mini-mum. Speciellt tydligt är detta i Phaeno Science Center i Wolfsburg, som bygg-des 1999-2005.

MAXXI ligger i stadsdelen Flaminio, strax utanför centrum i Rom. Den stora byggnaden står på ett militärt område, vars baracker länge präglat miljön. De-lar av denna miljö har bevarats. Mot MAXXI står kvarter med tunga bo-stadsområden, byggda under Mussolini, ritade av förträffl iga arkitekter, som till exempel Gio Ponti. Dessa bostäder hör till de mest begärliga i Rom. Samspelet över tiden, ett sjuttiotal år, speglar ut-vecklingen av modernismen inom arki-tektur, det nyaste då mot det nyaste nu.

Zaha Hadids byggnad MAXXI har historiska implikationer. En sorts utrops-tecken mitt i den tusenåriga kulturen.

» Allt är av böljande betong, som gjutits med självkompakt-erande kvalitet. »

ARKITEKTUR

BET0510_32-35_maxxi.indd 34 2010-10-12 10:36:34

BETONG 5/10 35

BET0510_32-35_maxxi.indd 35 2010-10-11 11:40:50

Nu kan du ge dina anställda och kunder en julklapp som räcker hela året!

ÅRETS

Årets julklapp i betongbranschen kommer bli en HELÅRSPRENUMERATION av Tidskriften Betong tillsammans

med en TVÅLKOPP designad av TOVE ADMAN.

BESTÄLL

IDAG!

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B

Returadress: Tidskriften Betong,

Box 55684, 102 15 Stockholm



TEKNIKBetong på vägen och parkerings-

garage som står emot salt

DESIGNLåt makakerna ta

över trädgården i vår


1

DE

N K

RE

AT

IVA B

YGG

TID

SK

RIFT

EN

1/2010

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, [email protected], www.sika.se

Baserad på en verklig historia. Läs hela på www.sika.se

I Bolidens gruva i Garpenberg har det brutits

malm i åttahundra år. Idag hämtas zink, bly,

silver, koPPar och guld 1100 meter under jorden.

Varje dag, när man spränger nya

orter, måste tak och väggar sprutbe-

tongsäkras. Det är svårt, men viktigt.

ANNars kan lösa stenar ramla ner.

HM.

Det fiNNs bara

en lösning på

problemet. Kalla

hit SikaMan!

Sikas

alkalifria

accelerator

Sigunit L54PAF

skulle nog

göra susen.

Det funkade! Med Sikas lösning kunde

Boliden öka säkerheten och spara

maSSor av tid.

Det är bergsäkert.

Hur ska

det gå till?

Vi måste ha en betong-

blandning som har en

hållfasthet på minst

4 MPa på fyra tiMMar.

Men för att göra det säkra äNNu

säkrare bestämde Boliden en dag:

SikaMan samarbetar med Boliden och leverantören Färdig Betong dag som

natt i gruvan. Till sist får han en idé.

och bergsäkert i gruvan

Illustratör: Johan Toorell

GRANSKAT

Certifi ering av passivhus

delar entreprenörerna

www.betong.se / LÄS ALLT OM BETONGBRANSCHENS VIKTIGASTE NYHETER

SNART BÖRJAR BETONGTV IGEN

KÖPENHAMNUNDER JORDEN

Tufft 2010MEN BRANSCHEN

TROR PÅ VÄNDNING

Betong i kub

NORGE SATSAR

PÅ VILLORMänskligtFÖRST UT ÄR

GERT WINGÅRDH

arkitekt-frågor

OM BETONG

BESVARAS5Nytt i Betong!

BET0110_1_52_omslag.indd 1

2010-02-02 14:13:35

NR 1/2010

GRANSKAT



XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B










1

DE

N K

RE

AT

IVA B

YGG

TID

SK

RIFT

EN

1/2010










HM.

Det fiNNs bara

en lösning på

problemet. Kalla

hit SikaMan!

Sikas

alkalifria

accelerator

Sigunit L54PAF

skulle nog

göra susen.



maSSor av tid.


Hur ska

det gå till?











GRANSKAT







TROR PÅ VÄNDNING

Betong i kub

NORGE SATSAR


GERT WINGÅRDH

arkitekt-frågor

OM BETONG



2010-02-02 14:13:35

KÖPENHAMN

GRANSKAT



XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B










1

DE

N K

RE

AT

IVA B

YGG

TID

SK

RIFT

EN

1/2010










HM.

Det fiNNs bara

en lösning på

problemet. Kalla

hit SikaMan!

Sikas

alkalifria

accelerator

Sigunit L54PAF

skulle nog

göra susen.



maSSor av tid.


Hur ska

det gå till?











GRANSKAT







TROR PÅ VÄNDNING

Betong i kub

NORGE SATSAR


GERT WINGÅRDH

arkitekt-frågor

OM BETONG



2010-02-02 14:13:35

KÖPENHAMN

GRANSKAT



XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B










1

DE

N K

RE

AT

IVA B

YGG

TID

SK

RIFT

EN

1/2010










HM.

Det fiNNs bara

en lösning på

problemet. Kalla

hit SikaMan!

Sikas

alkalifria

accelerator

Sigunit L54PAF

skulle nog

göra susen.



maSSor av tid.


Hur ska

det gå till?











GRANSKAT







TROR PÅ VÄNDNING

Betong i kub

NORGE SATSAR


GERT WINGÅRDH

arkitekt-frågor

OM BETONG



2010-02-02 14:13:35

KÖPENHAMN

GRANSKAT



KÖPENHAMN

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B










1

DE

N K

RE

AT

IVA B

YGG

TID

SK

RIFT

EN

1/2010










HM.

Det fiNNs bara

en lösning på

problemet. Kalla

hit SikaMan!

Sikas

alkalifria

accelerator

Sigunit L54PAF

skulle nog

göra susen.



maSSor av tid.


Hur ska

det gå till?











GRANSKAT







TROR PÅ VÄNDNING

Betong i kub

NORGE SATSAR


GERT WINGÅRDH

arkitekt-frågor

OM BETONG



2010-02-02 14:13:35

1/2010 PRIS: 95 SEK

GRANSKAT



xxxxxx

xxxx

xx

xx

xx


teknikMed tillsatsmaterial kan betongen lagra mer energi

designAnn-Charlott Fornheds räv

lägger betongägg i Sumpan

nr 5/2010 pris: 99 sek /från betongföreningen

5

den kreativa byg

gt

idskriften 5/2010

MänskligtSträngbetongs vd Charlotte Bergman vill helst vara läkare

www.betong.se / Se filmen från 95-årSfeSten/ fråga våra experter /en kunSkapSbank i världSklaSS/allt betongSektorn behöver/ betongtv live

CitytunnelMalMös nya

CitytunnelCitytunnelöppnar världen

MAxxI I Rom Zaha hadid

tänjer formerna

20år fyller Vasamuseet

Betong möter människorna Bakom

råga våra experteretongtv live

I I Romadid

tänjer formerna

JULKLAPP!

Ordinarie pris för paketet är 720 kronor, du får det för endast 495 kr (priserna exklusive moms).Kontakta chefredaktör Roger Andersson för mer information. Tel. 08-762 62 14 eller [email protected]

CitytunnelCitytunnelöppnar världenöppnar världen

Citytunnelöppnar världen

CitytunnelRoger Andersson för mer information. Tel. 08-762 62 14 eller [email protected]+

BET0510_36_julannons.indd 36 2010-10-11 13:50:34

Betongens beständighetunder 85 år

BETONG ÄR ETT FANTASTISKT material med många goda egenskaper men dess fulla potential kan inte nås utan ansträng-ning. Beständighet och energilagringsför-måga är två betongegenskaper som fått ökad aktualitet i dagens miljömedvetna samhälle där hållbarhet är ett nyckelord.

Fram till 1960-talet fanns nog en bild att betongens beständighet uppnåddes automatiskt. Senare tiders forskning och erfarenhet har dock visat att man behöver ställa krav på täthet, luftporsystem och täckskikt för att nå målet som kanske är

120 års livslängd eller mer. Få svenskar kan mer om beständig betong än profes-sor emeritus Göran Fagerlund och det är med stor glädje som Tidskriften Betong kan publicera hans artikel om hur vårt lands betongbestämmelser utvecklats över tid för att nå just beständighet.

Alla vet att tunga konstruktioner som våra stenkyrkor ger svalka även under varma sommardagar. Orsaken är det tunga materialets värmelagringsförmåga.

I våra kyrkor är det sten, men betong har samma potential. Men det är först de

allra senaste åren man har uppmärksam-mat denna betongegenskap.

Den moderne medborgaren kanske inte nöjer sig med betonghusets relativa svalka utan önskar sig ett klimat ännu närmare 23 grader. Då fi nns det numera möjlighet att förbättra betongens egen-skaper att jämna ut temperaturen.

Ett sätt är att utnyttja så kallad fasom-vandlingsmaterial som man gjuter in i be-tongen. I detta nummer berättar Kristian Tammo mer om hur det går till.

Beständigt och gemytligt

Reglerna för beständighet av betong har varierat genom åren. Tillåtet täckskikt i karbonatiseringsmiljö är till ex-empel mindre än det var 1926 och krav på luftinblandning i frostutsatt betong infördes 1965. Göran Fagerlund gör för våra läsare en överblick över 85 års regelutveckling.

TEKNIK REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND [email protected]

GÖRAN FAGERLUND

TEKN. DR CBI BETONGINSTITUTET

DEN ARMERADE BETONGEN ”föddes” för mer än ett sekel sedan. Redan från början fi ck den sin främsta användning i konstruktioner som utsätts för hård miljöpåfrestning, till exempel i vatten-kraftanläggningar, hamnkonstruktioner, fundament och liknande konstruktioner.

adv BERGTEAMET 185x65mm ha af resins.indd 1 01-10-2010 08:37:08BET0510_37-41_teknik1.indd 37 2010-10-11 15:37:59

38 Betong 5/10

teknik

För denna typ av konstruktioner kräver man särskilt hög beständighet och livs-längd och man förväntade sig att betong skulle tillfredsställa dessa höga förvänt-ningar. Det visade sig dock att många av de tidiga konstruktionerna fick omfat-tande skador redan inom några decennier efter att de tagits i bruk. Vanliga skador var sönderfrysning samt urlakning orsa-kad av genomströmmande vatten. Arme-ringskorrosion förekom men var oftast en konsekvens av andra betongskador, till exempel sönderfrysning. Även haverier förorsakade av bristande hållfasthet hos konstruktionen förekom.

Det visade sig därför vara nödvändigt att ta fram regler för hur betong skulle sammansättas och betongarbete utföras. Betongkonstruktioner har därför under mycket lång tid reglerats av någon form av statliga normer och bestämmelser, eller av staten godkända standarder. Dessa regel-verk har alltid innehållit krav som har med konstruktionernas beständighet att göra.

En genomgång av officiella beständig-

hetsregler från år 1926 till i dag redovi-sas i referens (1). En sammanfattning av rapporten ges i denna artikel. En detal-jerad genomgång av senare decenniers regler för frostbeständighet redovisas i referens (2).Reglernas formella status har varit något olika under olika perioder:Perioden 1926-1994: Statliga bestäm-melser (normer)Perioden 1994-2004: Statliga bestäm-melser kombinerade med av staten god-kända handböcker (BBK)Från och med 2004: Europeiska stan-darder med tillhörande svenska anpass-ningsdokument

Reglerna har med åren blivit alltmer detaljerade. 1926 års norm omfattade enbart 44 sidor. På dessa gavs regler för såväl cement som betong, betongarbete, provning och konstruktion. I 2008 års regler, som nu gäller, omfattar enbart text som avser betongmassan inte mindre än cirka 90 sidor vartill kommer omfattande och detaljerade standarder som reglerar olika delmaterial som cement, ballast, tillsatsmedel, tillsatsmaterial med mera, samt standarder för utförande, konstruk-tion och provning.

Även beständighetsrelaterade regler har med åren blivit alltmer omfattande, vilket naturligtvis sammanhänger med den bris-tande beständighet man under den senare hälften av 1900-talet allt oftare noterade hos ett stort antal utomhuskonstruktio-ner, även sådana som var tämligen nya. Äldre konstruktioner, som tidigare funge-rat väl visade ålderstecken, ofta i form av armeringskorrosion och frostskador. Pro-

blemen var till stor del relaterade till den ökande användningen av tösalt på broar och gator. En annan orsak var att allt-för små täckskikt använts. Det blev alltså uppenbart att beständighetsreglerna var otillräckliga.

De viktigaste faktorerna som avgör konstruktionens beständighet och som därför ägnats störst intresse i bestämmel-serna under de senaste decennierna är:• vattencementtal• lufthalt och frostprovning• täckskikt• Bindemedelstyp

Den första gången vi fick en betong-norm som tog beständighetsfrågan på större allvar var 1965 då betongbestäm-melsen B5 gavs ut. Där infördes till exem-pel för första gången krav på luftinbland-ning i betong exponerad för stark frost. Detta är anmärkningsvärt sent eftersom den positiva effekten av luftinblandning då varit känd i mer än 25 år. Tveksam-heten mot luft berodde troligen till stor del på att man var rädd att hållfastheten skulle bli för låg. Reglerna i B5 visade sig snart vara otillräckliga, främst genom att inga krav ställdes på maximalt tillåtet vattencementtal. Sådana krav uppställdes för första gången i BBK 79 som ersatte B5 år 1979. VCT-kravet har därefter suc-cessivt skärps, första gången år 1988, se tabell 1.

I BBK 79 infördes dessutom för första gången sev miljöklasser kopplade till mil-jöns aggressivitet; tre klasser för frost och 3 för korrosion. År 1994 utökades antalet miljöklasser till totalt åtta. I nuvarande betongstandard EN 206-1 indelas miljön

Period

vct max

Frostmiljö Korrosionsmiljö

måttlig mycket måttlig mycket extrem

1926-1979 inget krav inget krav

1979-1988 0,60 0,50 0,70 0,50

1988-1994 0,60 0,45 0,60 0,45

1994-2004 0,55 0,45 0,55 0,45 0,40

2004- 0,55 0,45 0,55 0,45 0,40

Tabell 1: Högsta tillåtna vct i

aggressiva miljö-typer

mer om Vid utformning av en betongkonstruktion utgår projektören från gällande officiella betongbestämmelser. I dessa finns regler som avgör konstruktionens beständighet och livslängd. Beständighetsreglerna, vilka kan förväntas utarbetas av expertis inom området, baseras på erfarenheter från tidigare utförda konstruktioner, men också från resultat av den rätt omfattande bestän-dighetsforskning som bedrivits, framförallt under de senaste decennierna. Reglerna har förändrats kraftigt under årens lopp, från att vara mycket summariska för 30 år sedan till att bli alltmer detaljerade.

BET0510_37-41_teknik1.indd 38 2010-10-11 15:38:00

PERIOD

vct max

Frostmiljö Korrosionsmiljö

måttlig mycket måttlig mycket extrem


1979-1988 0,60 0,50 0,70 0,50

1988-1994 0,60 0,45 0,60 0,45

1994-2004 0,55 0,45 0,55 0,45 0,40

2004- 0,55 0,45 0,55 0,45 0,40

Sikas huvudkontori Spånga

KC BETONG, BOX 139, 641 22 KATRINEHOLM, TEL 0150-34 99 00 [email protected] WWW.KC-BETONG.SE

Ingår i Finja Prefab AB

KC Betong / Finja Prefab ger dig allt från stomförslag till färdig miljöanpassad byggnad i betong innan du hunnit räkna till TRÄ. Vi svarar för såväl projektering och produktion som leverans och montering av betongelement till alla typer av byggnader.

Totalentreprenad med KC Betong / Finja Prefab

BET0510_37-41_teknik1.indd 39 2010-10-11 15:38:02

40 Betong 5/10

teknik

i inte mindre än 18 olika så kallade exponeringsklasser, Man kan ifrågasätta om alla dessa klasser behövs i Sve-rige. Det visar sig nämligen att flera klasser kan slås sam-man i täckskiktsstandarden, vilket är en viktig standard som reglerar livslängden. Troligen var indelningen 1994 tillräckligt detaljerad och lättförståelig.

En viktig skärpning skedde år 1994 när BBK 79 er-sattes av Boverkets Konstruktionsregler tillsammans med handboken BBK 94. I dessa skrifter uppställdes nämligen för första gången krav på att betong i hård frostmiljö skulle frysprovas, se tabell 2.

Täckskiktet har reglerats ända från 1926. Till en bör-jan gällde reglerna troligen enbart konstruktiva aspekter. Första gången man explicit skilde på täckskikt med av-seende på konstruktion och täckskikt med avseende på miljö var år 1979 i och med att BBK 79 började gälla. Då infördes också en nyanserad indelning av korrosionsmil-jön i tre olika klasser.

Kraven på minsta tillåtna täckskikt har varierat an-märkningsvärt mycket under de senaste 30 åren, se figur 1 och 2. I dag tillåter man täckskikt som i flera fall, till exempel i karbonatiseringsmiljö, är mindre än de man tillät år 1926. Det rekommenderas att en snar översyn av täckskiktsstandarden görs. Behovet av en sådan accentu-eras av att nuvarande regler baseras på användning av portlandcement. Inverkan av andra godkända cement-typer på täckskiktet bör klarläggas innan dessa typer av cement blir mer allmänt använda för konstruktioner i aggressiv miljö.

Kloridhalten i betong har stor inverkan på risken för armeringskorrosion. Första gången en begränsning inför-des var genom B5 år 1965. Man tillät då 1 % klorid (1,5 % kalciumklorid) räknad på cementvikten i alla miljöty-per. Detta visade sig vara en olycklig regel som ledde till armeringskorrosion i många konstruktioner. Från 1979 har maximalt tillåten kloridhalt gradvis sänkts och är i dag enbart 0,1 à 0,2 % beroende på armeringstypen.

Det traditionella cementet i Sverige har varit portland-cement (tidigare P, numera CEM I). Kraven på cement har reglerats av Statliga Cementbestämmelser ända fram till 1994. Kraven på cementets sammansättning har va-

Period Lägsta lufthalt vid 32 mm sten, % Krav på frysprovning

måttligt aggr. mycket aggr. måttligt aggr.

mycket aggr.


1965-1979 min 3,5 min 4,5 inget krav

1979-1988 min 4,5 min 4,5 inget krav

1988-1994 medel 5,0min 3,5

medel 6,0min 5,0

inget krav

1994-2004 riktvärde 5,0min 3,5

riktvärde 6,0min 5,0

inget krav krav

2004- krav på ”tillräcklig” lufttillsats krav krav

Tabell 2: Krav på luftinblandning och frysprovning

Figur 1: Minsta täckskikt hos platsgjuten betong i mest aggressiv karbonati-seringsmiljö för 100 års livslängd. Före 1979 skildes inte på minsta täckskikt och s.k. basmått, dvs. täckskikt på ritning. Begreppet livslängd användes inte före 1994.

Figur 2: Minsta täckskikt hos platsgjuten betong i extremt aggressiv kloridmiljö för 100 års livslängd (gäller för en kloridhalt i havsmiljö <0,4 %)

BET0510_37-41_teknik1.indd 40 2010-10-11 15:38:03

REFERENSER

1. Fagerlund G. Betongkonstruktioners beständighet. En

genomgång av officiella svenska regler 1926-2010. Avd.

byggnadsmaterial, LTH. Rapport TVBM-3153, 2010.

2. Fagerlund G. Krav på frostbeständighet hos svensk

betong åren 1994-2008. Avd. byggnadsmaterial, LTH,

Rapport TVBM-7195, 2008.

.

rierat något under åren, men i grunden skulle cementet maximalt innehålla 3 à 5 % inert material (normalt kalk-stensmjöl) och maximalt 2,5 à 4 % SO3 (normalt från gips). Måttlig inblandning av masugnsslagg i cement har varit tillåtet ända från 1926. Från 1979 tilläts även in-blandning av fl ygaska och stora mängder slagg i cement, vilket ledde till att fl ygaskacementet StD M med ca 25 % fl ygaska och Massivcementet med 65 % slagg tillverkades under ett antal år på 1980-talet.

I och med att den europeiska cementstandarden började gälla även i Sverige år 1994 tilläts ett stort antal cement bestående av inblandning av olika mineraliska tillsatsma-terial, även förmodat inerta sådana, såsom kalkstensmjöl. Detta medförde att det svenska standard portlandcementet (Std P) ersattes av ett cement med mer än 10 % kalkstens-mjöl (CEM II). Cementet säljs under namnet Byggcement. I dag är inte mindre än elva cementtyper godkända i Sverige. Enligt standarden påstås samtliga vara ”beprövade för an-vändning i Sverige”, vilket är ett tvivelaktigt påstående.

Den europeiska betongstandarden reglerar vilka cement som får användas i olika miljötyper. Här har successivt en uppluckring av reglerna skett. I standarden som gällde mellan åren 1994 och 2004 godtogs enbart portlandce-ment (CEM I) i den hårdaste frost- och korrosionsmiljön. I standarden från år 2008 tillåts inte mindre än fem typer i frostmiljön varav fyra är av typ CEM II och innehåller silikastoft, fl ygaska, kalkstensmjöl eller olika blandningar av alla dessa material. I hårdaste korrosionsmiljön tillåts sex cementtyper varav fem är av typ CEM II. Än så länge används dock i praktiken huvudsakligen CEM I, vilket även är det enda cement som godtas i Vägverkets Bro-norm för brobyggnader. På sikt kan man dock förvänta att fl era i realiteten oprövade cementtyper kommer att användas även i hård miljö eftersom standarden godtar detta. Konsekvensen av detta för kommande betongkon-struktioners beständighet bör utredas seriöst.

Flygaska, silikastoft och masugnsslagg fi ck inte inblandas direkt i betong förrän år 1988. Den europeiska betongstan-darden, som nu gäller (från 2004), accepterar inblandning av sådana tillsatsmaterial i betong. Inverkan av materialen på betongens beständighet försöker man ta hänsyn till ge-nom att tillföra varje material en så kallad effektivitetsfak-tor vid beräkning av vattenbindemedelstalet. Denna faktor uttrycker hur stor mängd portlandcement som ersätts av tillsatsmaterialet. Bakgrunden till de valda effektivitetsfak-torerna är oklar.

Form

gjut

na P

rodu

kter

i Po

lyur

etan

Po

lyur

etha

ne P

rodu

cts

UW-ELAST ABFörrådsgatan 38SE-542 35 MARIESTADSWEDENOrg.no/VAT No:SE556121110201

Telephone +46501-27 94 50Fax+46501-706 [email protected]

Bankgiro793-6438Plusgiro969050-4SWIFT: PGSISESSIBAN: SE9595000099603409690504

Bank

FöreningssparbankenSWIFT: SWEDSESSIBAN: SE9580000829909931142252

faktura.indd 1 2006-06-20 13:23:37

Form

gjut

na P

rodu

kter

i Po

lyur

etan

Po

lyur

etha

ne P

rodu

cts

UW-ELAST ABFörrådsgatan 38SE-542 35 MARIESTADSWEDENOrg.no/VAT No:SE556121110201

Telephone +46501-27 94 50Fax+46501-706 [email protected]

Bankgiro793-6438Plusgiro969050-4SWIFT: PGSISESSIBAN: SE9595000099603409690504

Bank

FöreningssparbankenSWIFT: SWEDSESSIBAN: SE9580000829909931142252

faktura.indd 1 2006-06-20 13:23:37

infodringPlanblandare

infodringPlanblandare

Frifallsblandare

Betydligt längre livslängd än slitgummi och stålplåt

Mindre fastbränning av betong

Lättare att inspektera och rengöra

Dämpar buller

Samma infästningshål som befintlig infodring

Lägre kostnad per kubik

Skovlar - Regummering av drivhjul – Slitelement vågficka – Slitstöd – Släpring.

För produktinformation, Offert. Tfn 0433-627 20 – Fax 620 25 Tekniker 0433-627 26

[email protected] – www.trekollan.se

• Betydligt längre livslängd än slitgummi och stålplåt

• Mindre fastbränning av betong

• Lättare att inspektera och rengöra

• Dämpar buller

• Lägre kostnad per kubik

• Skovlar – Regummering av drivhjul – Slitelement vågficka – Slitstöd – Släpring

Frifallsblandare

• Viskräddarsyrinfodringensåattdenpassar dinblandare• Tillverkningavdeflestaskovlarpåmarknaden• Släpringar/tätningsringarmedhögstaslitstyrka• Slitplattortillvågfickorochtrattar• VårtTrekollan-materialgerbetydligtlängre livslängdänslitgummiochstålplåt• Dämparljudochvibrationer•Mindrefastbränningavbetong• Lättareattinspekteraochrengöra• Kortaleveranstider

För produktinformation, OffertTfn 0433-627 20, 0501-27 94 50

www.trekollan.se • www.uw-elast.se

BET0510_37-41_teknik1.indd 41 2010-10-11 15:38:08

Hallå där!BJÖRN TÄLJSTEN, NY VD PÅ STO SCANDINAVIA

Stora visioner för Sto

» Näringslivet ska ju tillämpa forskningen och universiteten behöver också veta var forskningsbehoven ligger «

HALLÅ DÄR

Du har varit professor de senaste fem åren, är det ett bra val att göra en professor till vd?Ha ha, den frågan har jag ställt mig själv. Jag har jobbat även som kon-sult och entreprenör och har ett bra kontaktnät. Processen för framdrift är trots allt rätt lika, även om det som vd handlar mer om människor och marknad. Men visst, det fi nns säkert risk att jag blir för intresserad av tekniken, det kan jag ärligt säga.

Du kommer jobba kvar som professor i Luleå, blir du deltids-vd?Nej, jag är vd på heltid och professuren är utöver det. Jag har aldrig haft färre än två jobb, och så länge det kan gynna både företaget och universitet så forstätter jag med det. Jag tror att byggbranschen behöver fl er som fi nns både i näringslivet och på högskolorna. Näringslivet ska ju tillämpa forskningen och universiteten behöver också veta var forsk-ningsbehoven ligger.

Hur vill du utveckla Sto?Från att vara en traditionell materialleverantör som säljer produkter till att sälja lösningar. Jag vill att vi är med i hela byggprocessen och ger stöd till såväl byggherrar och arkitekter som till entreprenörer. Jag vill gärna att vi arbetar med hela koncept, till exempel parkeringsgarage där vi erbjuder livscykelanalyser, ger råd om färgsättning och fortlöpande underhållmed mera.

Har du hunnit formulera någon vision?Ja, ”Sto ska vara världsledande inom hållbart byggande till nytta för samhälle och miljö.”

Vad är viktigast för samhällsbyggandet i framtiden?Energieffektiviseringen, förstås, det tycker vi väl alla? Men jag tycker också att det fi nns möjligheter med ett större helhetstänkande för att undvika några av de många gränssnitt som fi nns i byggbranschen, t ex leveranser av hela klimatskalet. Kunskapsöverföring är en annan viktig fråga. Nu försvinner 40-talisterna i pension och därmed massor av kun-skap. Vi riskerar att göra om samma misstag som gjorts förr vilket, och om vi inte är aktsamma kommer det att bli kostsamt.

Den nya regeringen tillsätter ingen samhällsbyggnadsminister, vad tycker du om det?Det har nog i praktiken ingen betydelse. Däremot tycker jag att politi-kerna tar samhällsbyggandet för givet. Vi genomför stora investeringar, projekt som är väldigt komplexa, trots detta anser man ofta att det inte fi nns behov av utveckling och forskning i vår bransch. Åtminstone speg-lar inte forskningsinvesteringarna de behov som föreligger.

Vilken är din favoritbetong?Anläggningsbetong. Fast får jag ändra mig säger jag StoCrete SM, en fantastisk produkt för betongrenovering.

Leverantör av SPP fabrik till

Nationalarenan i Solna

Kontakta oss 090 428 00 www.robacks.se [email protected]

-4,0 m3 Twin-Shaft blandare. -Kapacitet över 106 m3 per timme.

Prenumerera

på Tidskriften Betong! NAMN:__________________________________________________

FÖRETAG:_______________________________________________

ADRESS:________________________________________________

TELEFON:________________________________________________

MEJL:__________________________________________________________SKICKA NAMN OCH ADRESS TILL Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

xxxxxx

xxxx

xx

xx

xx

POSTTIDNING B



teknikMed tillsatsmaterial kan

betongen lagra mer energi




5

den kreativa byg

gt

idskriften 5/2010

MänskligtSträngbetongs vd Charlotte

Bergman vill helst vara läkare

www.betong.se / Se filmen från 95-årSfeSten/ fråga våra experter

/en kunSkapSbank i världSklaSS/allt betongSektorn behöver/ betongtv live


öppnar världen


tänjer formerna



5

den kreativa byg

gt

idskriften 5/2010

xxxxxx

xxxx

xx

xx

xx

POSTTIDNING B








5

den kreativa byg

gt

idskriften 5/2010






öppnar världen


tänjer formerna



5

den kreativa byg

gt

idskriften 5/2010

xxxxxx

xxxx

xx

xx

xx

POSTTIDNING B








5

den kreativa byg

gt

idskriften 5/2010






öppnar världen


tänjer formerna



xxxxxx

xxxx

xx

xx

xx

POSTTIDNING B








5

den kreativa byg

gt

idskriften 5/2010






öppnar världen


tänjer formerna





CitytunnelMal

20Betong möter människorna

xxxxxx

xxxx

xx

xx

xx

POSTTIDNING B








5

den kreativa byg

gt

idskriften 5/2010






öppnar världen


tänjer formerna



Prenumerera

nr 5/2010 pris: 99 sek

nr

20Betong möter människorna



CitytunnelMal

xxxxxx

xxxx

xx

xx

xx


teknikMed tillsatsmaterial kan betongen lagra mer energi

designAnn-Charlott Fornheds räv lägger betongägg i Sumpan


5

den kreativa byg

gt

idskriften 5/2010

MänskligtSträngbetongs vd Charlotte Bergman vill helst vara läkare



CitytunnelMalMös nyaCitytunnelCitytunnelöppnar världen

MAxxI I Rom Zaha hadid tänjer formerna

20år fyller Vasamuseet Betong möter människorna Bakom


designdesignAnn-Charlott Fornheds räv Ann-Charlott Fornheds räv lägger betongägg i Sumpan


CitytunnelCitytunnelöppnar världenöppnar världen

Citytunnelöppnar världen

Citytunnel6 NUMMER

595 kr/år!

BET0510_42_hello_dar.indd 42 2010-10-11 13:45:16

Undvik kostsamma energiförluster och isolera även vid balkongens intermittenta anslutning. Med Schöck Isokorb® i teknikens framkant.

Schöck isolerar balkonger där köldbryggor uppstår. Vid infästningen.

Schöck Bauteile GmbH � Vimbucher Straße 2 � 76534 Baden-Baden � Tyskland � [email protected] � www.schoeck.se

Generalagent i Sverige

produkter till byggindustrin

100122_Anz_IK_K_180x122_SE_rz.indd 1 06.08.10 16:44

8 Betong 5/09

vinjett

Vår grundmurade kunskap går tillbaka till1920-talet. Då handlade det hela om ett genuinthantverk. Idag är vår produktion, av fabrikstillverkade betongelement för alla typer avbyggnader, ett samspel mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet

och ett fortsatt genuint hantverk.

Finish Funktion Kvalité

Fördelarna med att anlita ett litet betongelementproffs som oss är många men kan sammanfattas i tre ord:

Vi sätter PROFILpå Sverige

Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74

[email protected] | www.nybrocement.se















8 Betong 5/09

vinjett






















8 Betong 5/09

vinjett






















8 Betong 5/09

vinjett






















8 Betong 5/09

vinjett





















[email protected] | www.nybrocement.sehalvsidesannons_ncc.indd 50 2010-03-08 15:28:17

8 Betong 5/09

vinjett






















8 Betong 5/09

vinjett






















8 Betong 5/09

vinjett






















8 Betong 5/09

vinjett






















8 Betong 5/09

vinjett





















[email protected] | www.nybrocement.sehalvsidesannons_ncc.indd 50 2010-03-08 15:28:17


KRISTIAN TAMMO, CBI BETONGINSTITUTET

Betongens temperaturutjämnande effekter kan förstärkas genom olika tillsatsmaterial. Det visar aktuell forskning som pågår just nu på CBI Betonginstitutet och LTH. För bättre effekt kan till exempel ett ytskikt gjutas på konstruktions-betongen för att få bättre värmelagrande egenskaper.

Energilagringen i betong kan förbättras med andra material

BETONG OCH ANDRA stenmaterials värmel-agrande och temperaturutjämnande ef-fekt i tunga konstruktioner har länge varit känd. Den utjämnande effekten är som störst när utetemperaturen är förhållande-vis hög, men samtidigt varierar kraftigt under dygnet. Bäst nytta av tunga kon-struktioner har man därför i länder med varmt inlandsklimat. I ett land med Sver-iges kalla klimat är det inte lika självklart att tunga material har den fördelak-tiga påverkan på inomhusklimatet och energibehovet som ibland förväntas. Den kalla vinterperioden gör att husen måste ha en god isolering för att hålla god komfort och begränsa energiförbruknin-gen. Kraftiga svängningar i utomhus-temperaturen och ytterfasaden påverkar därför inte en välisolerad väggs inre del i någon större utsträckning. I moderna hus kan därför den största delen av kyl- och värmelagring i byggmaterialet istället

antas ta hand om över- och undertem-peraturer i inomhusluften. De fall där värmetransporten sker spontant mellan inomhusluften och byggmaterialet, det vill säga utan hjälp från pumpar, fl äktar och andra installationer, brukar benämnas som passiv värmelagring.

Förutom den direkta energibesparingen som kan fås från energilagring i tunga byggmaterial så kan tunga innerväggar med mera begränsa effektbehovet i byg-gnaden för både värme- och kylsystem. Många energiexperter menar att denna positiva påverkan från tunga byggmate-rial faktiskt är viktigare än den eventuella direkta energibesparingen. Anledningen till det är att dagens energisnåla installa-tioner ofta är baserade på någon typ av värmeväxlare.

Värmeväxlare får en kraftigt försämrad verkningsgrad vid växling till höga tem-peraturer (värmesystem) och låga tem-

peraturer (kylsystem). Kan man begränsa en byggnads antal och storlek på tillfäl-liga behov av kraftig värme- och kyleffekt minskar man därmed kraftigt på den to-tala energiförbrukningen. Även i ett större perspektiv leder färre och mindre effekt-toppar i samhället till en jämnare el- och värmeproduktion, vilket minskar behovet av olje- och kolproducerad energi.

För att energilagringen i ett tungt mate-rial ska få någon praktisk betydelse krävs en relativt stor temperaturskillnad mellan det tunga materialet och inomhusluften. Det gör att det kan bli svårt, med dagens krav på stabil innetemperatur, att fullt ut utnyttja tunga konstruktioners värmela-grande förmåga. För att kunna utnyttja en byggnads värmelagringsförmåga på plats-er med mer jämn dygnstemperatur och höga krav på innetemperatur, bör därför andra metoder som kan förbättra betong-byggnaders värmelagrande förmåga dis-

Mod

ell:

Esse

x Co

unty

Vet

eran

s Co

urth

ouse

, New

Jer

sey

by B

PDL

På rätt Platsi rätt tiD

www.facebook.com/tekla.structures.sverigewww.facebook.com/tekla.structures.sverigewww.facebook.com/tekla.structures.sverige

Bengt (54) får sina betongelement till rätt ställe i rätt tid. Genom att integrera projektering med tillverkning och projekthantering får du kontroll över projektet från anbud till montage, inga fel samt effektiv ändrings och tilläggshantering. Genom att samarbeta i modellen har projektgruppens medlemmar alltid aktuell information tillgänglig i realtid.

BET0510_44-46_teknik2.indd 44 2010-10-11 15:45:51

Betong 5/10 45

teknik

kuteras. Två möjliga vägar för att lyckas kombinera värmelagring i byggmaterial med komfortabel innetemperatur är:1. Optimering av det värmelagrande ma-terialet beträffande tjocklek, värmeledn-ing, densitet och värmekapacitet.2. Ihopkoppling av det värmelagrande byggmaterialet med värmeväxlare, pump-ar, fläktar och andra installationer, så kal-lade aktiv lagring.

I följande text behandlas enbart passiv energilagring med materialoptimering.

För att optimera det tunga stenmate-rialet i en byggnad måste man ta hänsyn till vilka temperaturer som är aktuella att lagra i tiden. Det är även nödvändigt att bestämma när den lagrade värmen eller kylan ska tas ut. Om exempelvis en över-temperatur produceras under dagen så kan den lagras i en tung betongvägg för att plockas ut under natten när inomhus-luften är undertempererad.

Tiden mellan inmatning (övertempera-tur) och uttag (undertemperatur) bör i aktuellt fall bli 8-16 timmar. Om det är lång tid mellan över- och undertemperatur kommer väggen att behöva vara tjockare än om det är kort tid mellan temperatur-erna. Materialets värmeledning påverkar även när i tiden den inlagrade värmen eller kylan kan tas ut.

Den styr också hur snabbt materialet kan lagra energi, vilket gör att ett kraft-igt värmeledande material, för en bestämd tid mellan över- och undertemperatur, kan utnyttja en större tjocklek av exempelvis en vägg. Hur mycket energi som slutli-

gen kan lagras i varje volymandel av en vägg bestäms av materialets densitet och värmekapacitet.

Johan Claesson har tagit fram ett fören-klat matematiskt verktyg/modell för op-timering av tunga materials dimensioner och egenskaper utifrån energibesparing och effektbehov. En första redovisning av denna modell finns i en relativt nyut-given doktorsavhandling från Chalmers [1]. Även i denna modell blir tiden mellan över- och undertemperatur avgörande för slutgiltigt materialval och utformning av konstruktionen.

Vanlig betong har redan från början mycket goda egenskaper för att lagra värme och kyla i tiden, då den har hög värmeledning, densitet och värmeka-pacitet. Betongens olika egenskaper be-träffande bärighet leder ofta till ganska tjocka konstruktioner med dimensioner som lämpar sig väl för värmelagring mel-lan dag och natt.

Trots de från början goda förutsättnin-garna för att lagra värme och kyla i be-tong bör man utforska ifall det finns me-toder att öka dess energilagrande förmåga ytterligare. Till skillnad från många andra material är det mycket lätt att blanda in olika sorters tilläggsmaterial i betongen. Tilläggsmaterialen kan bestå av tämligen varierande beståndsdelar och storlek utan att påverka betongen negativt.

Material som vid en litteraturstudie ut-förd på CBI Betonginstitutet bedömts ha god potential att förbättra betongens en-ergilagrande förmåga är:

Bild 1. Skikt av betong innehållande mikroinkaps-lad paraffinbaserad PCM. Det bakre skiktet består av konstruktionsbetong.

Bild 2. Skikt av betong innehållande makro-inkapslad paraffinbaserad PCM. Det bakre skiktet består av konstruktionsbetong.

Bild 3. Skikt av konstruktionsbetong innehål-lande PCM bestående av salthydrat i påse. Det bakre skiktet består även här av konstruktions-betong.

BET0510_44-46_teknik2.indd 45 2010-10-12 10:08:34

• PCM, Phase Canging Materials (fasomvandlingsmaterial) • Stålfi brer • Magnetit• Expanderad grafi t

PCM består av organiska eller oorganiska material som genom en fasomvandling från fl ytande till fast fas, vid en giv-en temperatur, lagrar eller frigör energi. Denna typ av värmel-agring kallas även latent värmelagring. Organiska material (till exempel paraffi n) fi nns i stort utbud, är kemiskt stabila, har låg smältvolym, låg densitet, är återkristalliserande men är mindre effektiva.

Oorganiska material (till exempel salthydrater) är mate-rial med hög smältpunkt och hög effektivitet. Nackdelen är att de är brandfarliga och dyra. PCM kan tillföras betongen som mikroinkapslade, makroinkapslade, i påsform eller som emulsion.

Stålfi brer har blandats i betong för att ersätta vanliga armeringsjärn under lång tid, så kallad fi berbetong. Utöver att fungera som armering för betongen ger stålfi brerna, enligt teoretiska kompositmodeller, även en ökad densitet, värme-kapacitet och värmeledning.

Magnetit har en mycket hög densitet vilket ger en god värmelagringsförmåga per volymenhet samt god värmeledn-ing. Som ballast är magnetit stabil och kan inte korrodera.

Expanderad grafi t är ett annat material som vid inbland-ning i betongen kan öka dess värmelagring samtidigt som densiteten blir något lägre än för ordinär betong. Anlednin-gen till grafi tens egenskaper är en mycket god värmeledn-ingsförmåga och hög specifi k värmekapacitet.

I ett forskningsprojekt som bedrivs på CBI Betonginstitu-tet har betongrecept innehållande bland annat ovan nämnda tilläggsmaterial tagits fram. Betongrecepten kommer att pro-vas utifrån: •Arbetbarhet (kompakteringsbehov, gjutsår, luftbubblor, vat-tenseparation mm)• Tryckhållfasthet • Densitet• Krympning• Värmeledning

Delar av provningen utförs som ett examensarbete vid Lunds Tekniska Högskola, vilket påbörjades i augusti 2010. Varje nytt tilläggsmaterials eventuella fasomvandlingsental-pi, känslighet för alkalinitet och värme utreds parallellt med examensarbetet. Materialens fasomvandlingsentalpi och tålighet mot alkalinitet analyseras med hjälp av kalorimetri. Examensarbetet och kalorimetrimätningarna utförs i samar-bete med Byggnadsmaterial på Lunds Tekniska Högskola.

De nya betongmaterialen ska även gå att gjuta skiktvis genom så kallad pågjutning. Anledningen till det kravet är att möjliggöra en optimal placering av de aktiva materialen, det vill säga den del av respektive byggnadsdel som har direk-tkontakt med inomhusluften. För betongerna med PCM kan det vara av extra stor vikt då de riskerar att få en relativt låg hållfasthet. Bakomliggande betong kan då bestå av en bärande konstruktionsbetong, se exempel i Bild 1-3.

REFERENS[1] Ståhl F. “Influence of thermal mass on heating and cooling demands

of a building unit” från Byggnadsfysik, Chalmers,2009.

.

Utveckla din betong i vår blandaranläggning

BetongCentrum - dotterbolagtill danska Teknologisk Institut

Teknologisk Institut AB, BetongCentrum

Tel 0455-61 79 90 www.betongcentrum.se

BetongCentrum - en samarbetspartner för frågor om betong och betongskador

Gör produktutveckling och framställ gjut- formar med vår robot

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater Siktar Värmeskåp

Vågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare Tryckpressar

Kubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare Sättmått

Utrustning för materialprovning

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

BET0510_44-46_teknik2.indd 46 2010-10-11 15:45:53

AB Färdig Betong • Tfn 0104-50 50 00 • [email protected] • www.fardigbetong.se

Fördelarna med VST Väggsystem är många. Den goda lufttätheten ger förbättrad energieffektivitet. Lagringen av värme och kyla i tung betong-stomme ger lägre effektbehov. Väggarna är dessutom lättare att frakta och hantera på arbetsplatsen än en skalvägg. Undersökningar visar även att väggarna tål fukt och kan stå emot brand.

Information: www.fardigbetong.se

Tätare stommeLagrar värme

Lätta att frakta


BETONGBYGGNADSDAGEN2010 VISION2030Årets Betongbyggnadsdag är betongbranschens framtidsdag. Utifrån en vision för morgon dagens samhälle och samhällsbyggande år 2030 diskuterar vi vilken roll betongen kommer att ha och hur vi måste arbeta i dag för att uppnå vår vision för 2030.

Som deltagare på Betongbyggnadsdagen 2010 har du en unik möjlighet att vara med och påverka byggsektorns utveckling för att möta de framtida samhällsbyggnadsbehoven.

Information om dagen och anmälan hittar du på www.betong.se/foreningen. Sista dag för anmälan är 10 november!

Betongbyggnadsdagen arrangeras av Svenska Betongföreningen i samarbete med Cementa, CBI Betonginstitutet och Svensk Betong

GÖTEBORG 24–25 NOVEMBER 2010


Betong 5/10 49

inspiration

Fredric Benesch har tidigare varit anställd på SandellSand-berg och Katarina Lundeberg har varit en av parterna i Strata Arkitektur. På det nya kontoret In Praise of Shadows Arkitektur är de just nu inblandade i en betongavgjutning av en portik på Södermalm och en nybygg-nad på Ulriksdals begravnings-plats. Här berättar de om sin inspirationsresa till Schweiz:

”Så återvände vi till Schweiz för att få inspiration till våra pågående projekt. Få har som

schweizarna under de senaste åren utforskat betongens ut-trycksmedel. De har förädlat betongen till att skapa beståen-de värden som uttrycker värme, glädje och beständighet. Få har dessutom så på djupet grävt sig ner i sin egen plats och kommit upp igen med nya historier och meningsbyggande arkitektur. Även det en källa till återkom-mande inspiration.

tillbyggnaden till Villa gar-bald från 1863 av arkitekt gottfrid Semper, är en uppgift

som förpliktigar. De ansvariga arkitekterna för renoveringen av Sempers byggnad och det kompletterande nybyggda tor-net med gästrum är Miller & Maranta Architekten.

Det nybyggda tornet är plats-gjutet och fasaden utgörs av frilagd ballast i varma jordkulö-rer. Såväl i sektion som i plan bildas deformerade rektanglar som ger byggnaden en mjuk silhuett som förändras i rörel-sen förbi byggnaden.

Skarvarna mellan formsätt-

ningens plattor är läsbar först på nära håll och vandrar över fasa-den i ett oregelbundet rutnät. På samma sätt vandrar de lik-formiga fönsterna över fasaden, med små förskjutningar i höjd och sidled, en stillsam lek mellan hål och mur som binder ihop fa-saderna över hörn och förstärker byggnadens massiva gestalt. Se mer av Villa Garbald på www.millermaranta.chSe mer inspiration från Schweiz på ”Eftersnack” på hemsidan.

Fredric Benesch och Katarina Lundeberg har precis öppnat det nya kontoret In Praise of Shadows Arkitektur. Sin inspiration hämtar de från Schweiz.

/TexT: Fredric Benesch och KaTarina LundeBerg BiLd: Fredric Benesch

Villa Garbald

inspiration

.

BET0510_49_Inspiration.indd 49 2010-10-12 10:27:30

50 Betong 5/10

miljö

Forskare i Tyskland har utvecklat en teknik där en cement med lika goda egenskaper som Port-landcement kan tillver-kas vid bara 200 graders temperatur. Det innebär att energiåtgången och därmed koldioxidutsläp-pen minskas till hälften jämfört med hur cement tillverkas idag./text och bild: Marcus hansson

cemenTkan halvera koldioxidutsläppen

På Karlsruhe InsTITuTe of Technology i Tyskland finns en avancerad synkrotron-ljus-anläggning, ett slags supermikroskop, som gett forskarna möjlighet att undersö-ka cement på nanonivå.

– Vi snackar om storleksordningen hundra väteatomer. Det har lärt oss enormt mycket om hur cement är sammansatt, sä-ger doktor Peter Stemmermann på Karls-ruhe Institute of Technology.

Han menar att minst hälften av alla grundläggande antaganden som cement-forskning fram till idag baserat sig på är felaktiga, helt enkelt på grund av att man tidigare inte har kunnat följa exakt vad som sker inne i cementen.

Det verkligt revolutionerande med den nya metoden är att den reducerar cemen-ten bara till det allra nödvändigaste, alltså själva bindemedlet.

– Vanlig cement innehåller många saker som inte behövs. Men eftersom man tidi-gare inte i detalj känt till de kemiska pro-cesser som sker inne i cement, så har man heller inte kunnat reducera cementen till bara själva bindemedlet. En vanlig norm-cement idag har fem eller sex olika kompo-nenter. Vår cement består bara av en enda komponent, säger Peter Stemmermann.

I ett laboratorium visar han hur tillverk-ningen går till. I en tryckkokare »bakas« sand, kalk och vatten i fem till sex timmar i drygt 200 graders värme. När innehållet i tryckbehållaren har svalnat så mals det till ett fint pulver och blandas med sand. Sen är cementen färdig.

– Det låter idiotiskt att tillverka cement i vatten, men eftersom vi gör det under tryck så fungerar det, säger Peter Stem-mermann.

När portlandcement tillverkas blir en stor del av innehållet kalciumhydroxid (släckt kalk). Det saknas i den nya cemen-ten. Det innebär också att det bara går åt ungefär en tredjedel så mycket kalk för att tillverka samma mängd bindemedel.

I juli togs första spadtaget till en fabrik som ska tillverka den nya cementen som marknadsförs under namnet Celitement.

Det blir dock en liten anläggning som kom-mer att spotta ur sig 30 000 ton om året.

– Vi räknar med att det kommer att ta fem till sju år att få cementen normgod-känd. Vi har gjort alla sorters tryck, drag och hållfasthetstester man kan tänka sig och vår cement är minst lika stark eller starkare än portlandcement, säger Peter Stemmermann.

Först om tio år räknar Peter Stemmer-mann att cementen är ute på den stora marknaden.

– I takt med att fabriker slits ut kan vår teknik fasas in. Man kan byta ut delar av gamla fabriker, till exempel de ener-gikrävande rotationsugnarna som istället ersätts av vår tryckkokare, säger Peter Stemmermann.

Det nya cementet diskuteras på Efter-snack på www.betong.se. .

Peter Stemmermann menar att minst hälften av alla grundläggande an-taganden som dagens cementforskning baseras på är felaktiga.

Tysk klimatsmart

BET0510_50_miljo.indd 50 2010-10-11 11:55:58

I framtiden måste alla transporter vara miljövänliga. Eller hur?

Betong är en naturprodukt och inget miljöproblem. Också betongleveranserna ska vara miljöanpassade. Vi finns nära dig, var du än befinner dig. Våra 32 fabri-ker ligger strategiskt till för att erbjuda kundnära service och minimera transporter på vägarna. Självklart har vi samma höga krav på produkter och ser-vice till våra kunder överallt där Betongindustri verkar.

Let’s connect

Solbräckegatan 15442 45 KungälvSwedenTel +46 303 24 30 80E-mail [email protected]

Du hittar oss även i Norge:Pretec ASTlf +47 69 10 24 60

Med vårt storaLAGERSORTIMENTkan vi garantera SNABBA LEVERANSERtill KONKURRENS-KRAFTIGA PRISER!

EGEN PRODUKTION gör oss dessutom � exibla och startsnabba!

LET’S CONNECT!

Bergsäkring • Vatten- och frostsäkring

Fo

to: V

åre

Veg

er


MARKNADSTORGET

Platsblandad betong – den bästa grunden för tillväxt.

Betong På Väg AB. Tel: +46 (0)227 155 40. Fax: +46(0)227 155 40www.betongpavag.se Kungsgatan 10. 736 36 Kungsör

Kalkstensfiller – det naturliga valet för självkompakterande betong!

www.nordkalk.com

Vattenfall Research & Development ABwww.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong

Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongprovning/Certifiering

TekNIk

alternativ kunna vara att beräkna ett högt värde med utgångspunkt i betongens tryckhållfasthet och en uppskattning av dess övre kvartilvärden, t.ex. som

3/2cck

3/2cchcth )MPa6(30,0)(30,0 fff

där fcck är karakteristiskt och fcch ett högt värde på betongens tryckhållfasthet.

020406080

100120

0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

vct (vbt)

Tryc

khål

lfast

het (

MPa

)

BHBCBI/ KTH

Figur 3 – Sambandet mellan vattencementtal (eller vattenbindemedelstal) och tryckhållfasthet enligt Betonghandboken Material [3] och några moderna recept från CBI och KTH. Vct = 0,4 svarar ungefär mot tryckhållfastheten 60 MPa.

En annan nyhet i BBK 04 angående minimiarmering är att man formulerat ett krav på när minimiarmeringen får reduceras med faktorn 0,7. I avsnitt 4.5.6 anges detta som ”friktionskoefficienten mellan betongplatta och underlag kan visas uppgå till minst 1,0”. Det finns ingen uppgift om hur denna koefficient skall bestämmas. Gör man laboratorieförsök så är det viktigt att påpeka att belastningshastigheten har en mycket stor inverkan. CBI tolkar uppgiften som att de försök som finns i litteraturen [4-5] och avser just laboratorieförsök kan användas (figur 4).

0

1

2

3

Lyft &sänk

Dubbelplast

Sand +plast

Singel +plast

Packadsingel

Singel

Frik

tions

koef

ficie

nt

Figur 4 – Uppskattning av friktionskoefficienten mellan betonggolv och underlag för några olika underlag baserat på uppgifter i [3-4]. Singel och packad singel är här de enda alternativen som uppfyller kravet att > 1.


3/2cck



020406080

100120

0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

vct (vbt)

Tryc

khål

lfast

het (

MPa

)

BHBCBI/ KTH



0

1

2

3

Lyft &sänk

Dubbelplast

Sand +plast

Singel +plast

Packadsingel

Singel

Frik

tions

koef

ficie

nt


ReFeReNseR:

Kreüger H. (1931) de tekniska vetenskaperna. Husbygg-nadsteknik, stockholm

Hallgren M. (1996) Punching shear capacity of reinforced high strength concrete slabs, KTH, inst för byggkonstruktion, stockholm, issN 1103-4270

Krossat berg och återvunnet material ersätter grus. Fakta-blad 2003:06. Länsstyrelsen i stockholms län

Bagheri H. (2006) Prestressed hybrids of AAC and HPC – The BCe (Block Composed ele-ment) building system, KTH, inst för arkitektur, stockholm, issN 1402-7453

stockholm, 2006-11-03

NR4 /200666

TekNIk


3/2cck



020406080

100120

0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

vct (vbt)

Tryc

khål

lfast

het (

MPa

)

BHBCBI/ KTH



0

1

2

3

Lyft &sänk

Dubbelplast

Sand +plast

Singel +plast

Packadsingel

Singel

Frik

tions

koef

ficie

nt



3/2cck



020406080

100120

0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

vct (vbt)

Tryc

khål

lfast

het (

MPa

)

BHBCBI/ KTH



0

1

2

3

Lyft &sänk

Dubbelplast

Sand +plast

Singel +plast

Packadsingel

Singel

Frik

tions

koef

ficie

nt


ReFeReNseR:






Försäljning: Tel 031 746 84 90 Fax 031 706 06 10Reservdelar & Service: Tel 0705 61 67 89 Fax 08 55 65 82 01www.schwingstetter.se [email protected]

NR4 /200666

Försäljning: Tel 031 746 84 90 Fax 031 706 06 10Reservdelar & Service: Tel 0705 61 67 89 Fax 08 55 65 82 01www.schwingstetter.se [email protected]

NR4 /200666

Spännsystem CONA CMISpännsystem CONA CMMBrolager TOBE & LASTO

Fogar TENSA-LASTIC

Vi har störst sortiment av prefab:Markbetong, stödmurar, VA, järnvägsprodukter, parkmöbler, VA-stationer och objektanpassade betongprodukter.

Missa inte vår nya hemsida www.steriks.seIndustrivägen 4, 245 34 Staffanstorp, tel 046-23 33 00fax 046-254 734, [email protected]

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

040-947070 www.rolf-dickman.se

EgcoBox sparar energi!

EgcoBox minskarköldbryggan vid

balkonger och loftgångar

80, 100 & 120mm stenull

BET0510_52-53_marknadstorg.indd 52 2010-10-11 15:16:17

MARKNADSTORGET

TekNIk


3/2cck



020406080

100120

0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

vct (vbt)

Tryc

khål

lfast

het (

MPa

)

BHBCBI/ KTH



0

1

2

3

Lyft &sänk

Dubbelplast

Sand +plast

Singel +plast

Packadsingel

Singel

Frik

tions

koef

ficie

nt



3/2cck



020406080

100120

0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

vct (vbt)

Tryc

khål

lfast

het (

MPa

)

BHBCBI/ KTH



0

1

2

3

Lyft &sänk

Dubbelplast

Sand +plast

Singel +plast

Packadsingel

Singel

Frik

tions

koef

ficie

nt


ReFeReNseR:






Instrument för betongprovning

Sigurdsgatan 6 721 30 Västerås

Tel: 021-35 70 00 Fax: 021-35 90 10

E-post: [email protected] kdn.se

• TÄCKSKIKTSMÄTARE • BETONG-HAMMARE • FUKTMÄTARE • VIDHÄFTNINGSMÄTARE

• SKIKTTJOCKLEKSMÄTARE FÖR KONTROLL AV TAKPLÅT OCH

BRANDSKYDD MM

Cementa AB, Årstaängsvägen 25, Box 47210, 100 74 Stockholm, Telefon 08-625 68 00, Fax 08-753 36 20, [email protected],

www.cementa.se

Cementa ingår i HeidelbergCement-koncernen, en av de ledande byggma-terialproducenterna i världen, med kärnverksamheterna cement, betong & ballast och prefabricerade betongprodukter. Koncernen omsätter cirka 83

miljarder SEK och har 46 000 medarbetare i 50 länder.

Bindemedlet som gerb�ttre flytegenskaper,h˛gre best�ndighet och ...

SSAB Merox ABTel. 0155-25 44 00 � Fax 0155-25 52 21 � www.merox .se

... ljusa

re

betong

edag

TekNIk


3/2cck



020406080

100120

0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

vct (vbt)

Tryc

khål

lfast

het (

MPa

)

BHBCBI/ KTH



0

1

2

3

Lyft &sänk

Dubbelplast

Sand +plast

Singel +plast

Packadsingel

Singel

Frik

tions

koef

ficie

nt



3/2cck



020406080

100120

0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

vct (vbt)

Tryc

khål

lfast

het (

MPa

)

BHBCBI/ KTH



0

1

2

3

Lyft &sänk

Dubbelplast

Sand +plast

Singel +plast

Packadsingel

Singel

Frik

tions

koef

ficie

nt


ReFeReNseR:






För högkvalitetsbetongCERTIFIERAT TILLSATSMATERIALFör högkvalitetsbetong

Kontakt: Jarl Larsson Mobiltelefon: +46 705 46 14 68, Elcem Nordic A/S2950 Vedbæk, Danmark, Telefon: +45 45 66 12 12

HÄR SYNS DU. Boka plats på marknadstorget. Hör av dig till Annonshuset på 08-662 75 00, eller www.annonshuset.se

Välkommen!

Prenumerera

på Tidskriften Betong!

NAMN:_________________________________________________________

FÖRETAG:_______________________________________________________

ADRESS:________________________________________________________

TELEFON:_______________________________________________________

MEJL:___________________________________________________________________

SKICKA NAMN OCH ADRESS TILL Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.sexxx

xxx

xxxx

xx

xx

xx

POSTTIDNING B








5

den kreativa byg

gt

idskriften 5/2010






CitytunnelCitytunnelöppnar världen


tänjer formerna



CitytunnelCitytunnelCitytunnelöppnar världenCitytunnel

6 NUMMER

595 kr/år!

betong_marknadsoversikt_nr1_6_2010_sv_byggtjanst.indd 2 1/11/2010 9:36:23 AM

SynkoFlex - för täta gjutfogar

040-947070 www.rolf-dickman.se

SynkoFlex tätar gjutfogarutan svällning!

SynkoFlex tätar motvatten, saltvatten & radon

Fullständig svensk doku-mentation och provningar!

BET0510_52-53_marknadstorg.indd 53 2010-10-11 15:16:26

54 BETONG 5/10

GRANSKAT

BETONGBYGGNADS

DAGEN2010 VISION2030Årets Betongbyggnadsdag är betong

branschens framtidsdag. Utifrån en vision

för morgon dagens samhälle och sam

hällsbyggande år 2030 diskuterar vi vilken

roll betongen kommer att ha och hur

vi måste arbeta i dag för att uppnå vår

vision för 2030.

Som deltagare på Betongbyggnadsdagen

2010 har du en unik möjlighet att vara

med och påverka byggsektorns utveckling

för att möta de framtida samhällsbygg

nadsbehoven.

Information om dagen och anmälan hittar

du på www.betong.se/foreningen. Sista

dag för anmälan är 10 november!

Betongbyggnadsdagen arrangeras av Svenska Betongföreningen i samarbete med Cementa, CBI Betonginstitutet och Svensk Betong

GÖTEBORG 24–25 NOVEMBER 2010

100 44 Stockholm

VI VÄLKOMNAR VÅRA NYA MEDLEMMAR!

Claes Andersson, Starka Betong-element, Thomas Bengtsson, Starka Betongelement, Bernt Borgestig, Metro Arkitekter, Ida Crabbe, Starka Betongele-ment, Tomas Ekström, Energo, Lars-Erik Holmberg, Conbytec, Rolf Holmberg, Betong o Smide, Johan Kölfors, Scanscot Techno-logy, Magnus Osbäck, NCC Tek-

nik, Erik Persson, Strusoft, Linda Persson, Roger Persson, NCC Teknik, Anders Peterson, Malmö Högskola, Arne Retelius, CMT International, Duakgjin Rogova, Betong o Smide, Viktor Sund-berg, Swerock, Mikael Thures-son, Halfen, Torbjörn Tillkvist, RH Gruppen, Mimmi Andersson, Högskolan i Halmstad, Elin Claes-

son, Högskolan i Halmstad, Patrik Ekström, Cellplast Direkt, Martin Eriksson, Högskolan i Halmstad, Christoff Hagelin, Högskolan i Halmstad, Erik Karlsson, Högsko-lan i Halmstad, Fredrik Lidberg, Lunds Tekniska Högskola, Per Rosengren, SWECO Structures och Peter Strand, Högskolan i Halmstad

BETONGFÖRENINGEN

ORDFÖRANDEN HAR ORDET

JOHAN SILFWERBRANDORDFÖRANDE I SVENSKA BETONGFÖR-ENINGENS BETONGBELÄGGNINGSKOM-MISSION

BETONGEN ÄR PÅ VÄG!

BETONGBYGGNADSDAGEN som arrang-eras i Göteborg den 24-25 november blir i år betongbranschens framtidsdag där vi utifrån

en vision för morgondagens samhälle och samhällsbyggande år 2030 diskuterar vilken

roll betongen kommer att ha och hur vi måste arbeta idag för att uppnå vår vision för 2030.

se mer på www.betong.se/foreningen

Betongbyggnads-dagen blir en framtidsdag

BETONG ÄR FORTFARANDE ganska sällsynt på både svenska gator och svenska vägar, men det diskuteras alltmer. I grunden fi nns det inget tekniskt skäl till att betongvägar inte skulle kunna vara lika vanliga i vårt land som i Tyskland och Belgien. Ingenting behöver heller hindra svenska städer från att lägga marksten i lika stor utsträckning som i vårt södra grann-land Danmark.

Men bland betongvännerna diskuterar man betongalternativen intensivt. I en motorvägs-tunnel kommer många av betongens fördelar

såsom bärförmåga, slitstyrka, beständighet och ljushet fram. I städerna ger marksten av betong dessutom fl era andra estetiska och uttrycksmässiga fördelar som landskapsarki-tekterna uppskattar. Intressant forskning visar att de minsta partiklarna (PM10, dvs. under 10 m) blir färre om man kör på betong än på asfalt.

För några år sedan startade Svenska Be-tongföreningen en kommission för betongbe-läggningar. Man kan se det som en ”förening inom föreningen”. I stället för att skapa en ny

förening arrangerar kommissionen regelbun-det möten och studiebesök. Man brukar mötas minst två gånger om året och ge plats för ett halvdussin föredrag och längre diskussioner. Senast vid Betongföreningens årsmöte kunde mötesdeltagarna lyssna på vad som händer i planeringen för Förbifart Stockholm – blir det betong eller asfalt? – hur man kan bygga buss-hållplatser i förtillverkad betong och vad som sker i utvecklingen av markstensbeläggningar.

Nästa möte i Betongbeläggningskommis-sionen äger rum den 25 oktober 2010 på CBI Betonginstitutet i Stockholm. Då kom-mer bland annat ett refererat från den stora betongvägskonferensen i mitten av oktober i spanska Sevilla.

Betongbeläggningskommissionen är öppen för alla som är intresserade av betongvägar eller markstensbeläggningar, men vi vill att alla i kommissionen skall vara medlemmar i Svenska Betongföreningen. Kommissionen har ett tjugotal medlemmar inom Trafi kverket och kommuner, cement- och fabriksbetongtillver-kare, markstenstillverkare, entreprenadföretag, konsultföretag samt högskola och forsknings-institut. Om Du vill delta i nästa kommissions-möte, ta kontakt med kommissions sekreterare Jonas Lind på CBI Betonginstitutet, [email protected] eller 010-5166817.

Betongen är på väg!

BET0510_54_57_foreningen.indd 54 2010-10-11 14:55:52

TiOmix är ett tillsatsmaterial som ger betong fotokatalytisk funktion. TiOmix:s fotokatalytiska egenskaper kan tillsammans med solljus bryta ner ämnen som kväveoxider (NOx) och smuts (organiska föroreningar) till ofarliga produkter.

Kväveoxider bildas särskilt i gatutrafik och ökar risken för luftvägsinfektioner och skador på människors luftvägar. Betong med TiOmix kan alltså bidra till mer hälsosamm stadsmiljö.

TiOmix är ett nanokristallint fotokatalytiskt material som är speciellt modifierat för att effektivt kunna blandas och vara verksamt i betong och bruk.

Den rena fasaden på bilden är från Biltemas anläggning i Gävle.TiOmix tillverkas på Cementas specialfabrik i Skövde.

Produkter med detta certifieringsmärke har godkänd fotokatalytisk effekt.

TiOmix®

− för bättre luft och renare fasader

Betongtillsatsmaterial för reduktion av luftföroreningar och organiska ämnen

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement, som har cirka 57 000 anställda i 50 länder. Fo

togr

af: D

anie

l Her

tzel

l


Vi bygger på kunskap Abetong är Sveriges ledande leverantör av prefabricerade betongkonstruktioner för hus-, lantbruks- och anläggningsbyggande. Våra tekniker och konstruktörer utvecklar kund nära betonglösningar som tillverkas vid våra fem produkt ionsanläggningar. Med Abetong blir det enklare, miljövänligare och mer kostnadseffektivt att bygga.

Vi bygger landet! www.abetong.se • E-post [email protected]


Betong 5/10 57

anslagstavlan

signerat

Modern arkitektur har många uttryck – ett är det geometriska. Inte stramt och värdigt som hos en klassiker som Richard Meier eller Rafael Moneo, som ritade Moderna museet i Stockholm, eller hos gunnar Asplund, för att få med ett bekant svenskt exempel, utan upplöst och lite galet, som hos Frank gehry. Hans museum i Bilbao attraherar fortfarande stora skaror av turister, som då känner sig stå inför modernismen förverkligad. och vem vill inte vara med sin tid och förstå dess puls? Mu-seets verkliga uppgift – att bilda ram omkring tankeväckande utställningar – blir då sekundär. Arkitekturen lever sitt eget liv.

Detta kan kritiseras, inte minst därför att Frank gehry inför förverkligandet uppfattade att arkitekturen var allt, medan konstruktionen

fick komma i andra hand. Känns situationen igen, från så många mindre projekt, i min och andras erfarenhet? Konstruktionen kommer in för sent i projekteringen – i Bilbao blev det därför inga eleganta skalkonstruktioner, utan klumpiga stålramar som bär upp det fantastis-ka taket, en omväg kan tyckas, men nödvändig då tiden inte medgav någon samordning av konstruktion med arkitektur. går man längre tillbaka, till exempel till opera-bygget i Sydney, kan man konstatera, att trots den regelbundna geometrin lyckades man inte heller där bygga de lätta, kantförstyvade betongskal, som kunde ha givit erforderlig styrka åt den yttre formen. Konstruktionen är påfallande grov.

och en samordning i Bilbao hade krävt ett betydande utvecklingsarbete, eftersom geome-

trierna inte har några symmetrier eller taken några enkla randvillkor. Allt hade fått simuleras med FeM i 3D, vilket är mer än möjligt men tidsödande och fordrar stor datakraft. Priset för att avvika från regelbunden geometri blir högt, både vad avser konstruktion och utförande. Men är man världsberömd så är man och kan tillåta sig att se stort på uppdragsgivarens ekonomi. I vissa fall, som i Sydney (operan) och nu även i Bilbao (guggenheim-museet), har det ju dessutom visat sig vara en kanonaffär för beställaren – ingen gråter längre i Sydney för att bygget blev mer än tio gånger dyrare än beräknat. och inte heller ser man några sura miner i Bilbao. Pengar kan vara ett övergående bekymmer. Men lita inte på att nästa överdrag i Din budget ändå ska bli en god affär!

tidskriften Betong Box 55 684 102 15 [email protected]

572Visste du att…flat iron Building och Citytunneln är nomi-nerade till eCSn Award. Priset delas ut vartannat år och den 18 november i Rotterdam tillkännages vinnarna.

Brandartikeln sprider sigflera andra Media, till exempel Byggvärlden och ny teknik, citerade vår artikel om storbränder från förra numret. Även flera hemsidor som woodnet.se och mentoronline.se tog upp tråden.

Lever arkitekturen sitt eget liv?

Utvald person tycker till

Bo Göran Hellers Prof em ABe-skolAn, kTH

Nyheter varje dagwww.betong.se

Rättare sagt

vårt senaste nuMMers artikel om storbränder berättade att tre av de fyra stora försäkringsbolagen hade dyrare premier för flerfamiljshus med trästomme. Undantaget var Folksam, enlig artikeln, men nu vill göran Lillberg på Folksam rätta till sitt svar som berodde på ett missförstånd. Folksams brandpremie för företagsrisker ligger mellan dubbel och tredubbel premie för trästomme.

Hämtat från»Fråga experten« på betong.se!Hej! finns det några energisnåla betonghus som klarar passivhusnormen?/Robert

svar: Menar du typhusvillor, så är det ont om producenter. Finja är dock en sådan leverantör. när det gäller flerbostadshus har det byggts ett antal sådana med passivhusstandard./Arne Hellström

Tips!fråga våra experter! På hemsidan svarar våra betongexperter Arne Hellström, Mikael Hallgren och Martin Hansson på frågor om arkitektur, konstruk-tion och tillsatsmedel. tillsammans utgör svaren Sveriges största kunskapsbank om betong på nätet.

unika besökare var inne på hemsidan den

9 september. nytt rekord!

»Ännu ett intressant nummer av Betong. artikeln om bränderna var kanon!« /Björn

BET0510_54_57_foreningen.indd 57 2010-10-11 15:03:49

58 BETONG 5/10

MÄNSKLIGT

18Charlottes

18svar1) Vilket är ditt favoritord? JA!2) Vad skulle du helst för-ändra med dig själv om det var möjligt? Jag trivs bra med mig själv, men skulle inte ha något emot att vara lite mer konstnärligt begåvad.3) Om du dog och blev pånytt-född, som vem eller vad skulle du återkomma? Det skulle vara spännande att växa upp i en annan kultur i ett annat land och ägna sig åt något helt annat än byggbranschen och näringslivet, varför inte läkare...? 4) Vad är det roligaste en män-niska kan vara med om? Att kunna glädjas åt stort och smått tillsammans med sina barn, sin familj eller andra nära och kära.5) Vilken egenskap hos dig själv tycker du sämst om? Min otålighet. 6) Har du någon förebild, i så fall vem? Min mormor. Hon var en väldigt klok och driftig kvinna som jag har lärt mig mycket av både som barn, tonåring och vuxen. Framförallt hade vi otroligt kul tillsammans och hon såg alltid positivt på livet även i svåra situationer. Jag tänker ofta på henne fortfarande trots att

det är drygt tio år sedan hon dog.7) Händer det att du drar en vit lögn, i vilket sammanhang då? Jag undviker att ljuga men ibland berättar jag kanske inte hela san-ningen för att undvika att skada någon. Men det är klart, när barnen undrar om det fi nns något godis hemma händer det nog att jag säger nej för att jag ska ha kvar det för mig själv till ett senare tillfälle... 8) Vad tycker du mest om med ditt utseende? Ögonen.9) Vad tycker du mest om att göra på fritiden? Umgås med familj och vänner, gärna utomhus under någon frilufts- eller idrottsaktivitet, till exempel skidåkning eller vandring.10) Vad tror du folk mest kom-mer ihåg dig för? Min positiva energi och förmåga att få saker ur händerna. 11) Tycker du att du är lik nå-gon person, i så fall vilken? Det händer att jag träffar personer som säger att jag påminner om någon de känner, men jag vet ingen särskild känd person som jag skulle vara lik. 12) Känner du dig obekväm någon gång,? Jag avskyr att vara dåligt förbe-

redd och försöker därför att und-vika det. Ibland inträffar det ändå saker som man inte kan påverka vilket kan medföra att man får improvisera. 13) Finns det något du önskar ogjort? Jag försöker att inte lägga energi på att ångra saker, däremot att lära mig av misstagen. Men säkert har jag sagt saker emellanåt som har sårat någon och det känns naturligtvis inte bra. 14) I vilken miljö trivs du bäst? Jag trivs i de fl esta miljöer där jag är tillsammans med familj, vänner eller duktiga medarbetare och kollegor. Ska jag välja ett favorit-klimat så blir det sol och värme i närheten av havet.15) Vilken genre inom kulturen tilltalar dig mest? Musik i olika former. Jag gillar det mesta; klassiskt, ballader, pop och rock.

16) Vilken slogan lever du efter? Jag tror gott om alla människor tills motsatsen är bevisad och utgår därför alltid från att alla vill göra sitt bästa utifrån sina förut-sättningar och värderingar. 17) Vad gör dig lycklig? När jag ser att våra barn är lyck-liga och mår bra.18) Vad gör dig rädd? I ett större perspektiv kan intole-rans mot olikheter göra mig rädd för hur världen kommer utvecklas när våra resurser ska räcka till allt fl er människor på jorden. I ett mindre perspektiv är jag nog mest rädd för att någon i min familj eller närhet ska råka illa ut på något sätt.

Charlotte Bergman är vd på Strängbetong sedan juni i år och tycker att anpassning till kundkrav är en viktig framtidsfråga. Kanske därför att hon tidigare varit just kund på KF Fastigheter. Här ger hon 18 svar på Tidskriften Betongs frågor.

.

JOBB: Vd för Strängbetong sedan 7 juni 2010 ÅLDER: 46 år CIVILSTÅND: Gift med Mag-nus, två söner 15 och 10 år BOR: Villa på Lidingö FAVORITBETONG: Terazzo, på grund av det estetiska utseendet, den goda hållbarheten och de stora variationsmöjligheterna

BET0510_58_manskligt.indd 58 2010-10-11 15:15:26

Superplasticerare för fabriksbetongFör betong som behåller gjutbarheten över lång tid.

Superplasticerare för prefabFör betong med stora krav på tidig hållfasthet.

Superplasticerare för SKB betongFör självkomprimerande betong utan separation.

Superplasticerare för golvbetongFör betong med god gjutbarhet och förutsägbar avbindning.

Dynamon-systemet består av speciellt utvecklade produkter för fabriksbetong, prefab och infrastrukturbyggande.

Polymerteknologi i betongens tjänst

ADHESIVES • SEALANTS • CHEMICAL PRODUCTS FOR BUILDING

www.mapei.com

Dynamon System

Rescon Mapei ABGelbgjutarevägen 6, 171 48 Solna

Tel: 08-525 090 80 • Fax: 08-525 090 86 [email protected]


XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX


TEKNIKMed tillsatsmaterial kan betongen lagra mer energi

DESIGNAnn-Charlott Fornheds räv

vårdar betong i Sumpan


5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2010

MÄNSKLIGTSträngbetongs vd Charlotte Bergman vill helst vara läkare

www.betong.se / SE FILMEN FRÅN 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA VÅRA EXPERTER/EN KUNSKAPSBANK I VÄRLDSKLASS/ALLT BETONGSEKTORN BEHÖVER/ BETONGTV LIVE

CitytunnelMALMÖS NYA

CitytunnelÖPPNAR VÄRLDEN

MAXXI I RomZAHA HADID

TÄNJER FORMERNA

20år fyllerVasamuseet

BETONG MÖTER MÄNNISKORNA BAKOM

/FRÅN BETONGFÖRENINGEN



BET0510_1_52_omslag.indd 1 2010-10-11 17:17:27

Documents

Tidskriften Betong nr 5, 2010