Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Tigduda Tazdayrit Tamagdayt Taɣerfant
Aɣlif N Uselmed Unnig D Unadi Ussnan
Tasdawit N Akli Muḥend Ulḥaǧ N Tubiret
Asuddu N Tutlayin D Tsekliwin
Agezdu N Tutlayt D Yidles Amaziɣ
agezdu n tutlayt d yidles amazi£
Sɣur inelmaden: s lmendad n massa:
Wahid LAMRI Nadia BERDOUS.
Amal BOUZAIDI
ASEGGAS ASEDDAWAN
2011/2012
Asentel n tezrewt :
Asentel n tmeṭṭut deg ungal « aɛecciw n tmes »
(tasleḍt tasentalant)
Tazwert tamatut ...................………………………………………………………....……………1
Ixef amezwaru
asenfali n timiḍra tigejdanin
tazwert ………………………………………………………………………....……...............………6
I. asenfali n timiḍra tigejdanin .……………………………………....…………..............7
I. 1. Asentel ……….……………………………………………………………………………..7
I. 1.1. Tabadut n usentel i d-yefka J.P.Richard………………………………….7
I. 1.2. Tabadut n usentel deg usegzawal n uzɣan aseklan………………...7
I. 1.3.Tabadut n usentel i d-yefka SALḤI Med Akli……………………………8
I. 2. limarat n usentel………………………………………………………………………….....8
I. 2.1. Tamuɣli n Tzvetan Todorov akked Oswald Ducrot………………..8
I. 2. 2. tamuɣli n tomachevski…………………………………………………………..9
I. 2. 3. Tamuɣli n J.P.Richard.........................................................................9
I. 3. awadem …………………………………………………………………………………………..9
I. 3.1. Tamuɣli n Muḥend Akli SALḤI………………………………………………..9
I. 3. 2.Tamuɣli n Yve REUTER……………………………………………………….….10
Taggrayt………………………………………………..………………………………………….……12
Ixef wis sin
Asisen s ungal
Tazwert....................................................................................................................14
I. Awal ɣef umaru………………….......…………………………………………………............15
II. Agzul n ungal Aɛecciw n tmes….......……………………………………………..........16
III. Tasleḍt n ungal……………………………………………………………………..................19
III. 1. seg tama n talɣa………………………………………………………………............19
III. 2. seg tama n ugbur………………………………………………………………..........20
III. 3. Seg tama n wadeg ………………………………………………………………........21
III. 4. Seg tama n wakud………………………………………………………………........21
III. 5. seg tama n yiwudam……………………………………………………………………….22
III. 5.1. Iwudam n tlawin deg ungal aɛecciw n tmes....................................22
III. 5.2. Iwudam n yergazen..............................................................................23
Taggrayt:..................................................................................................................24
Ixef wis kraḍ
Tameṭṭut deg ungal “aɛecciw n tmes”
Tazwert....................................................................................................................26
I. Azal n tmeṭṭut di tmetti taqbaylit..................................................................27
II. Adeg n tmeṭṭut deg ungal aɛecciw n tmes....................................................29
III. Isental n ungal aɛecciw n tmes.......................................................................31
III. 1. Asentel n lḥif…………………………..…………………………………………..........31
III. 1.1. limarat usentel n lḥif……………..…………..…………………………………...31
III. 1.1.1. laẓ ..…………………………………………………………………………………….…31
III. 1.1.2. Amenṭer...............................................................................................32
III. 1.2. assaɣ yellan ger usentel d limarat-is..………………………………………32
III. 2. Asentel n leḥqara………………………………………………………………..……..32
III. 2.1. Limarat i d-iskanen asentel n leḥqara..............................................32
III. 2.1.1. tameṭṭut mi ara teḥqar tameṭṭut..……………….……………………….32
III. 2.1.2. yir zwaǧ …………………………………………………………………………...…...32
III. 2.1.2.1. zwaǧ s ulwes……………..…………………………………………………………33
III. 2.1.2.2. zwaǧ n tmectuḥt d umɣar bessif…..……………………………………33
III. 2.1.2.3. zwaǧ ɣef takna……..…………………………………………………………….34
III. 2.1.3. Atɛeddi ɣef teqcict………………………………………………………………...35
III. 2.1.4. Tameṭṭut mi ara tt-yeḥqer urgaz-is………………………………………35
III. 2.1.5. Lḥzen mi ara d-tlal teqcict…………………………………………………….36
III. 2.2. Assaɣ yellan ger limarat-agi d usentel……………………………………..36
III. 3. Asentel n lferḥ……………………………………………………………………………36
III. 3.1. Limarat n usentel n lferḥ…………………………………………………………36
III. 3.1.1. Zwaǧ n tayri…………………………………………………………………………..37
III. 3.1.2. Talalit n uqcic ……………………………………………………………………….37
III. 3.2. Assaɣ yellan ger limarat-agi d usentel n lferḥ………………………….38
Tggrayt …………………………………………………………………………………………………....39
Taggrayt tamatut……………………………………………………………………………………..40
Di tazwara ad as-nini tanemmirt war tillas i massa BERDUS Nadya
i yellan i lmendad n tezrewt-agi si tazwara alma d tagara.
Tanemmirt i yimawlan-nneɣ i yellan d aɣbalu n is-id-nugem tazmert,
nessaram kan aɣ-surfen leɛtab-nsen.
Tanemmirt i yselmaden-nneɣ, yal yiwen s yisem-is.
Tanemmirt i BUƐEQLIN Takfarinas i aɣ-iɛawnen deg umahil-agi.
Amahil-agi ad t-buddeɣ i baba d yemma ɛzizen fell-i.
I watmaten-iw Amaziɣ d Yasmin d farouk i ḥemleɣ aṭas.
I xwal-i d leɛmum-iw.
I tefruxt-iw Ḥakima.
I camarade Takfarinas, Lotfi d Allawa.
I Ǧumad, mass Xaled, d Maǧid.
I Nuria, Ɛadel, Racid, Ɛaziz, Kamal, Fuad, Ḥmed.
I yemdukal d temdukal ilemden deg ugezdu n tutlayt d yidles amaziɣ n tubiret.
I yimeɣrasen n tugdut d tlelli, d kra yeɣlin neɣ yettidiren s tmaziɣt.
I wid i iḥemlen d wid ḥemleɣ.
Waḥid.
Amahil-agi ad t-buddeɣ i baba d yemma ézizen fell-i aṭas .
I wergaz-iw Brahim d twacult-is.
I watmaten-iw Sami, Abdrahim, d yessetma Samia, Muna
I xali REMMINI Ḥemmud.
I temdukal-iw Fairuz, Sabrina, Nasima, Linda.
I yemdukal-iw WaḤid, Xaled, Mensur
Amal.
Tazwert tamatut:
Tasekla n tmaziɣt tettnerni seg tallit ɣer tayeḍ, tewweḍ-d ɣer tizi n
wass-a. Mi d-tekker tsuta i irefden asafu n tira, tewwi-d amaynut ladɣa deg
wayen yeɛnan tasrit, anida id-banenet aṭas n tewsatin , ger-asent : ungal,
amezgun, tullizin, diɣen isefra anida id-banen wammuden n yisefra yettwarun.
Yal yiwet si tewsatin-agi tesɛa amḍiq-is d wazal-is di tmetti, deg usnerni
n tmusni, yal tawsit tessazal tikta, tkeččem s allaɣen.
Ma nefren-d tawsit n ungal aqbayli, ad t-naf yuɣ-d aẓar seg useggas n
1940 ɣef ufus n Belɛid At ƐLI, i yuran “Lwali n udrar”, i ḥesben inagmayen d
ungal amezwaru deg tsekla taqbaylit1. Seg wassen, ur d-iban ara wungal niḍen,
sebbat n waya aṭas, akken i d-tenna Ms GALLAND-PERNET: « Ma yella ass-a ulac
ungal s tutlayt n teqbaylit, annect-a, ssebba-s d uguren n tmetti akked tdamsa,
mačči d lexṣaṣ n usnulfu aseklan ».(2) armi d aseggas n 1980, anda i d-beɛzeqen
ilmeẓyen isdawaniyen i d-yennan ala i lbaṭel. Tidyanin-agi n 1980 neɣ tafsut
imaziɣen, rnant afud i wid yebɣan ad rren azal i tmaziɣt, am yemyura i as-igan
amkan deg unnar n tira, dayen i ten-iǧǧan ad sazlen syin akkin amru-nsen ɣef
tmagit, d yidles aqbayli, gar-asen ƐELLIC Racid i yuran “Asfel” deg useggas n
1981.
Abeḥri n tira, yegla-d yid-s aṭas n yimyura yettarun s teqbaylit, am Saɛid
SEƐDI yuran “askuti” deg useggas n 1983, Racid ƐELLIC yerna-d ungal niḍen
iwumi isemma “fafa”kraḍ n yiseggasen mbeɛd.
Deg useggas n 1990 yerna-d umaru niḍen ɣer twacult-agi taseklant wagi
d Ɛmar MEZDAD i d-yuran kraḍ n wungalen, yebda-tt s ungal “Iḍ d wass” i d-
yessufeɣ deg useggas n 1990, mraw iseggasen mbeɛd yerna-d win iwumi
1 MEDJDOUB Kamel, “de lwali n udrar à Bururu”, aɣmis n El Watan, id yefɣen ass n 20 - 04 -2010. 2GALLAND Pernet, Acte du 1er Congrès des cultures méditerranéennes d’influences arabo-berbère, éd. SNED. 1973, p. 329.
isemma “ tagrest urɣu”, ungal–is aneggaru d win yura deg useggas n 2006,
isemma-as “ Ass-nni”.
Tawsit-agi tettnerni, tenǧer-d iberdan niḍen, s tlalit n tsuta tamaynut, i
iddan d zzman akken yella, imi amaru yettaru ayen yettidir neɣ ayen tettidir
tmetti-is, imi ungal alaḥsab n STENDHAL, d lemri n tmetti.(3) xas akken uguren
uggten, maca am wakken i d as-yenna M.MƐEMRI: “ win yebɣan ad yarreẓ
asalu, ad yeddu akken yufa, mačči aken yebɣa”, seg wigi ad d-naf Brahim
TAZAƔART i d-yuran “salas d nuja” , d Tahar Weld Ɛmar i d-yuran “Bururu”,
ǧǧan asentel n tmagit, ssuggten awal ɣef wayen tettidir tmetti-nsen, am lḥif,
rebrab, tayri, ladɣa asentel n tmeṭṭut i yellan ur yesɛi ara azal di tmetti
taqbaylit, maca nitni wwin-d fell-as awal, uran ɣef tmeṭṭut taqbaylit d wamek
tettidir.
Asentel-agi, yessuzel imru, imi yal amaru s tmuɣli-s, yal anagal yeɛreḍ ad
aɣ-d-yessiweḍ azal n tmeṭṭut d wamek i tettidir, yal yiwen amek yerẓa asalu,
maca ger wagi d wihin yennulfa-d wayen iɣelben akk aya, tennulfa-d tmeṭṭut
tamezwarut i yuran ungal, tenna-d belli ungal yezmer ad yili d unti, tegr-d
iman-is deg wannar anida ala irgazen i yellan serwaten deg-s, ahat teɛred ad
aɣ-d-awi tamuɣli niḍen ɣef usentel-agi, am wakken i d-tenna nettat :« Akken
yebɣu urgaz yewwi-d ɣef tmeṭṭut, yeεreḍ ad yekcem di ssura-s, ur yezmir ara
ad yidir am nettat tuqqda n-tirget yesseknafen lejwareḥ-is. Ala win yettewten i
izemren ad d-iḥulfu s uknaf i yezzan tasa-s. Ur cukkeɣ ara yezmer ad yazzel
wawal ɣef yiles n urgaz am wakken ara yazzel ɣef win n tmeṭṭut, imi ulac win
izemren ad yesfru lqerḥ n tallest am nettat s timmad-is”.4 Akka i d-tenna
Linda KUDAC tanagalt tamezwarut, i d-yuran ungal iwumi tsemma “ Aɛecciw n
tmes” i d-yefɣen deg useggas n 2009 deg teẓrigin tasekla, di Tizi wezzu.
3 Michel RAIMAND. Le roman, Ed. Armand Colin ,2éme éd, Paris2002. 4 KUDAC Linda di Radyu tis snat, tadwilt « seg timawit ɣer tira ». Avril 2012.
Neffren ad nexdem tasleḍt tasentalant5 i wungal-agi, imi d tameṭṭut i t-
id-yuran, imi “wagi yellan gar ifassen nwen/nkent d amezwaru, akken daɣen
seg imezwura urant teqbayliyin, imi llant azal n xemsa neɣ setta mazal ur d-
ffiɣen ara yakan”6, nebɣa ad nẓer amek i d-temmeslay ɣef usentel n tmeṭṭut.
Ma nger tamawt, asentel n tmeṭṭut deg ungal n teqbaylit, uggtent fell-as
tezrawin, ɛerḍen akk inagalen ad aɣ-d-awin azal-is di tmetti taqbaylit d
wamek i tettidir deg-s, maca ayen ixulfen deg tezrawt-nneɣ, anagal d tameṭṭut,
d tikkelt tamezwarut i d-tehḍer tmeṭṭut ɣef yiman-is deg ungal, nebɣa ad nzer
dacu n tmuɣli id aɣ-d-tewwi? D acu i d amaynut i d-tewwi tnagalt Linda
Kudac deg ungal “Aɛecciw n tmes” ɣef usentel n tmeṭṭut?
Tezmzer ad tili tmuɣli n Linda Kuda ɣef usentel n tmeṭṭut d tamaynut,
teṣṣaweḍ-d s tidet, i tikelt tamezwarut ayen tettidir tmeṭṭut di tmetti n
leqbayel. Neɣ ahat, tezmer ad tili tmuɣli-is ɣer usentel-agi am tin n tmetti kif
kif. D ayen ara nzer di tezrewt-agi-nneɣ.
Amahil-agi nebḍat ɣef kraḍ n yixfawen, deg yixef amezwaru, neɛreḍ ad
d-nessenfali sin n wawalen igejdanen i ɣef tebna tesleḍt tasentalant wigi: d
asentel akked limarat n usentel. Nwala belli isefk fell-aɣ ad nernu “awadem”
ɣer tmiḍra-agi i ilaqen ad d-nsenfali, imi awadem yesɛa azal deg tezrewt-agi-
nneɣ.
Ma yella deg yixef wis-sin, ad d-nawi awal ɣef umaru, ad neg agzul i
ungal, syin akkin ad nexdem tasleḍt i ungal si tama n talɣa d ugbur, adeg, akud,
akked yiwudam, i wakken ad d-nessisen ungal.
Deg yixef wis kraḍ, ad yili wawal ɣef wazal n tmeṭṭut deg tmetti
taqbaylit, d wadeg-is deg ungal “Aɛecciw n tmes” syin akkin ad d-nekkes
isental igejdanen icudden ɣer tmeṭṭut.
5Tasleḍt tasentalant= analyse thématique 6 CHEMMAKH Said, tazwart n ungal “aɛecciw n tmes”, anebdu 2008.
Tazwert
Am wakken i d-nenna di tezwert tamatut, tarrayt i nefren ad tt-neḍfer
deg umahil-agi nneɣ d tasleḍt tasentalant, i yebnan ɣef kraḍ n timiḍra d
tigejdanin s ɛant azal d ameqran deg tesleḍt tasentalant, tigi d asentel, akked d
limarat n usentel.
Nwala belli yessefk fell-aɣ ad d-nesenfali daɣen awadem imi yesɛa
assaɣ s wazal-is di tezrewt-agi-nneɣ.
I. Asenfali n timiḍra tigejdanin
i wakken ad nessiweḍ ad d-nessenfali kraḍ n timiḍra id-nebder yakan
(asentel, limarat n usentel, iwudam)7, nefren ad nefk kra n tbadutin i yal yiwet
deg-sent.
I. 1. Asentel
asentel yesɛa azal agejdan deg tesleḍt tasentalant. Asentel yemmal-d
assaɣ yellan deg lebɣi n umaru. Deg usenfali-agi nsenned ɣer tsedduyin n J.P.
RICHARD, akked d tezrewt n SALHI Med Akli.
I. 1. 1. Tabadut n usentel i d-yefka J.P.Richard
Deg lewhi n J.P. Richard: “isental imeqranen deg yidlisen, wid I yebnan
taɣessa-s yefren, d nitni i ilaqen ad aɣ-d-begnen tasarut n tudssa,
ttwasqerdcen s tuget, d wid yettemlilin d tegnit ibanen. Tulsa da, neɣ anda
niḍen temmal-d amlak.”8
S tmuɣli n twuri, asentel s wudem yettbanen, s tulsa-is, yezmer ad icudd
ɣer tikti n ubeddel deg unnar n tẓuri, imi temmal-d win ad tt-id-yemmalen,
assaɣ-is d laṣel-is.9
I. 1. 2. Tabadut n usentel deg usegzawal n uzɣan aseklan
“Deg uzɣan aseklan, asentel yemmal-d tikti am tayri, tamettant, aslali,
agama…atg, ara yettwasemrasen s wudmawen yemgaraden deg udlis. Isental
n udlis, I yettwasxedmen s wudem arusrid, ur d-yettban ara deg wassaḍ, d-
yettbanen s tidet. Isental yefren, sumata llan s tɣessiwin n ssaḥ, diɣen
7 (Thématique, thème, motif, personnages) 8Tebder-it-id Megdouda Djazia, asentel n Nnger deg kra n tezlatin n Matoub LOUNAS, takatut n taggara n turagt, Tizi Ouzou. Roger JEROME, la critique littéraire, éd Dunod, Paris, 1997, sb.53. « Les thèmes majeurs d’une œuvre, ceux qui en forment l’invisible architecture, et qui doivent pouvoir nous livrer la clef de son organisation, ce sont ceux qui s’y trouvent développés le plus souvent, qui s’y rencontrent avec une fréquence visible exceptionnelle. La répétition, ici comme ailleurs, signale l’obsession. » 9 Ibid. sb.53.
mgaraden deg unnar n tesnilest, awalen d tugniwin. Kra seg wawalen-a,
zemmren ad d-fken awalen isental. iferdisen-a, mmalen-d ayen iwumi neqqar
limarat n usentel.”10
I. 1. 3.Tabadut n usentel i d-yefka SALḤI Med Akli
Muḥend Akli SALḤI yenna-d belli asentel: “yemmal-d takti (am tayri, am
yinig, am ttar, am tmettant, atg) iɣef d-yewwi uḍris. Yettban-d usentel n uḍris
ama deg uzeṭṭa n wawalen (awalen, mqaraben deg unamek) ama deg uzeṭṭa
anamkan (tifyar d tugniwin n uɣanib,mqarabent deg unamek).”11
Ihi asentel d yiwen n ssenf i izemren ad yili di teɣzi n uḍris neɣ n udlis,
yettban-d s lqima-s akked tezmert-is n uskan. Asentel yettaban-d s wawal neɣ
s tugna daxel n uḍris.
I. 2. limarat n usentel:
Ad neɛreḍ ad d-nefk timuɣliwin n kra n inagmayen, ɣef limarat n usentel.
I. 2. 1. Tamuɣli n Tzvetan TODOROV akked Oswald DUCROT
limarat n usentel sɛant azal d ameqran am usentel deg tesleḍt
tasentalant “ nettnadi yal tikkelt ad nebḍu aḍris d iḥricen imectaḥ i isehlen i
ufham; […], nettnadi ad taweḍ tesleḍt ɣer lebɛed n yiswiyen-is: Tomachovski
yewweḍ almi I d-yenna: (“yal tafyirt tesɛa limart-is, lmeɛna-s d aḥric amectuḥ
maḍi n tɣawsa tasentalant”)…”12
10
Joëlle Gardes-Tamine, Marie Clande Hubert, CRITICA : dictionnaire de critique littéraire, Ed. Cérès, 1998, P.P. 314-315. « en critique littéraire, le mot (thème) désigne un concept, une idée, comme l’amour, la mort, la création, la nature, etc.., qui va être développée sous différentes forme dans une œuvre *…+. Les thèmes d’une œuvre, qui sont souvent sous-jacents ou formulés indirectement, ne s’identifie pas avec son sujet, qui est clairement affirmé. Les thèmes qui son abstraits et généraux, s’incarnent dans des formes concrètes et particulières à travers le matériel linguistique, les mots les images. Certain de ces mots sont récurrents et peuvent constituer des mots-thèmes *…+. Ces éléments constituent ce que l’on appelle des motifs. » 11 SALḤI Muḥend Akli, asegzawal ameẓẓyan n tsekla, Ed. L’odyssee, 2012, sb 40. 12 TODOROV Tzvetan et DUCROT Oswald, Dictionnaire encyclopédique des sciences du langage, Ed. Du Seuil, 1972. PP 280-281. « on a toujours, cherché à découper l’ensemble d’un texte en unités plus petites et plus intelligible ;*…+, on cherche à poussé l’analyse de plus en plus loin : Tomachoveski allait jusqu'à la proposition (« chaque
2. 2. tamuɣli n Tomachevski
“… Tomacheveski icudd tizrawin-is ɣer yeḥricen imectaḥ n la (syntaxe)
(ayen iwumi yeqqar limarat n usentel), yefka-d tamuɣli-is ɣef ugzam n
tɣessiwin “aqɛad n limarat ɣef leḥsab n taggayin i d-yeglem”, “limarat
yettbeddilen tagnit, ssawalen-asen limarat n usentel i iteddun, wid ur
yettbeddilen ara, d limarat ur i teddun ara”.13
I. 2. 3. Tamuɣli n J.P.Richard
limarat n usentel: ahilen n J.P.Richard ssebganen-d anerni n tarrayt
tasentalant ɣer tesleḍt talqayant n tmeslayt n umaru. Deg tɣuri tameẓyant . ad
d-nebdu deg “tesleḍt n tegnatin tiḍarsanin akken ad naweḍ ɣer tɣessiwin
tisentalanin” J.P. Richard yebɣa ad yessebgen tulsiwin, am uferreq n tayyunin
n tummest (lemɛani) i d-yemmalen talɣa taɣessant deg uḍris, n lebɣi neɣ n
tikti ur nettbeddil ara”.14
I. 3. awadem
Deg tbadut n uwadem, ad nsenned ɣef snat n tezrawin, tin n Muḥend
Akli SALḤI, d tin Yves RUTER.
I. 3. 1. Tamuɣli n Muḥend Akli SALḤI
Muḥand Akli SALḤI yenna-d ɣef uwadem belli “d aferdis agejdan di
tesleḍt n tsiwelt, am netta am tigawt, am tkerrist, am wakud, am wadeg. Ur
proposition possède son propre motif » c'est-à-dire ce qui est la « plus petite particule du matériau thématique »)… » 13TODOROV Tzvetan et DUCROT Oswald, Ibid. PP 281-282. « … Tomachoveski s’attache à l’étude de la plus petite unité syntaxique (encore qu’il l’appelle « motif » et la fasse coïncider avec la proposition) ; et il propose une première subdivision des prédicats «classant les motifs suivant l’action objective qu’ils décrivent », « les motifs qui changent la situation s’appellent des motifs dynamique, ceux qui ne la changent pas, des motifs statiques… » 14 Roger JEROME, Op. Cit. P 55. « … les travaux les plus récente de J.P. Richard attestent l’évolution de la démarche thématique vers l’analyse minutieuse des traits du langage de l’écrivain. Ainsi, dans Micro lectures, c’est en partant « de l’analyse des faits textuels pour rejoindre les structures thématique », *…+ J.P.Richard tente de repérer …, les répétition comme les disséminations d’élément des sens qui relèvent la forme structurante, au niveau du texte, d’un désir ou d’une obsession ».
issefk ara ad isseɛdel yiwen gar uwadem akked umdan. Awadem, ittili kan deg
uḍris. Tudert-is, teqqen ɣer tin n uḍris; tbeddu s wawalen imezwura n
teḥkayt, tkeffu s taggara n tɣuri n teḥkayt”15. Yerna-d: “di tsekla, amaru,
isemras sin n iberdan iwakken ad d-yeglem (ad d-iweṣef) awadem: aglam
usrid d uglam arusrid. Yettili uglam d usrid mi ara ilin isallen (abeɛda ɣef
uwadem) yettakk-iten-id umsawel qbala mebla tuzzya deg wawal.”16 Ma d
aglam arusrid yenna-d fell-as: “ittili deg yiferdisen niḍen n uḍris n tsiwelt neɣ
deg uglam n wadeg akked tiggawin n uwadem: d afham ara yefhem win
yeqqaren lewṣayef n uwadem s lewṣayef n wadeg anda yettili neɣ s wayen
ixeddem.17
I. 3. 2.Tamuɣli n Yves REUTER
Deg lewhi n Yves REUTER “di tazwara, awadem yettban-d s keffu n
temlilt-is. Ilugan-is d Tulsa, d iwudam-nni kan id-yettuɣalen deg uḍris ɣer
wayeḍ, imi d nitni i d-yessebganen udem n tilawt di tmetti akken iwata.
Tudert-nsen deg uḍris tban sani ara taweḍ. Iwudam ttidiren deg uḍris, mebla
tilelli, imi yettuhegga di tazwara wayen ara sɛeddin. Aṭas n tmuɣliwin i yellan
fell-asen: kra d tid n tmetti, ur yettaɛzalen ara amdan ɣef urbaɛ-is akked
tmurt-is, tiyaḍ d tugzimin i d-yettḥettimen amek ara yili usnulfu, amek ara
yettwasen ɣer yimsefliden, ayen yesdarayen aglam d trirt-is ɣer yiluggan d
wansayen n yidles18.
Imeslay-d daɣen ɣef unerni d ubeddel n yiwudam yenna-d belli: “yella-
d unerni deg talliyin tilemmasin akked tazwara n lqern wis 17. Iwudam
ttbeddilen ilmend n tmetti, ttnernin s useḍres n lewṣayef n tfekka i yuggten,
ɣef waya i d-tban “tezwert n ubeddel” ger tazwara d tagara n ungal. Imi,
15 SALḤI Muḥend Akli. Asegzawal ameẓẓyan n tsekla, éd. L’odysse. 2012. P 40. 16 Ibid. PP 40-41. 17 Ibid. P 41. 18 REUTER Yves. Introduction a l’analyse du roman, éd. Armand Colin. P23.
iwudam ur xedmen ara kan tamlilt i d- asen-yettunefken, maca ttidiren udem
n tilawt di tmetti (lmeḥna, zzɛaf, aktayen…). Azal n yiwudam yettemgarad, imi
tasiwelt teskan-d s tidet wid yelhan d wid n dir, d uɛeddi deg tmetti ur isegmen
ara, diɣen ur yelli ara deg-s aṭas n umgired ger yemdanen, abani n umezruy
akked tudert n “uwḥid”, akked tenmegla ger wazalen-a, slalen-d udmawen
imaynuten i yiwudam.19
19REUTER Yves ,Ibid. P 34.
Taggrayt
Ɣef wakken i nwala, tarrayt tasentalant d taẓrewt yebnan ɣef sin n
yimenzayen: asentel d limarat n usentel.
Ihi asentel d taɣawsa n teẓrewt n tsentalant i yettilin sumata, d wayen
iwumi neqqar limarat n usentel, i yellan di sin yid-sen d tayyunin tisentalanin.
Deg yixef wis sin ad d-yili wawal ɣef usisen n ungal “Aɛecciw n tmes”.
Tazwert:
Deg yixef wis sin, ad neɛreḍ ad d-nawi awal ɣef ungal “aɛecciw n tmes” s
umata, i wakken ad t-id-nessisen, anida ad d-nemmeslay ɣef tmarut d wayyen i
texdem yakan, syin akin ad d-neg agzul i ungal, ad nernu ɣer-s tasleḍt n ungal
si tama n talɣa, agbur, akud, d wadeg, d yiwudam i iddren deg ungal aɛecciw n
tmes.
I. Awal ɣef umaru
Linda KUDAC ger tlawin timezwura yuran ṣṣenf-agi n tsekla “ungal”, ur
ṭṭuqtent ara tlawin timagalin n tmaziɣt, tettwassen yakan ɣer yimeɣriyen
iqbayliyen d yimaziɣen, tlul ass n 12 Tuber 1975 di Mecriya lwilaya n NƐAMA.
Uqbel ad tuɣal d anagal, tella d tamedyazt, imi tura yakan kraḍ (3) n
wamuden n yisfra, sin s tefransist : Comme une forêt de mots dits (2001), L’aube
vierge (2003), d yiwen s teqbaylit: Lliɣ uqbel ad iliɣ (2005).
Mačči daya kan imi Linda KUDAC tura tullist, tinna i wumi i tsemma
anagi n tudert I yettwasuqlen ɣer tefransist, dɣa s yis i d-tewwi araz deg
temzizelt-nni “forume de femmes mideteranie” deg useggas n 2006. Araz d win
i imudden tabɣest i Linda KUDAC i wakken ad taru ungal deg useggas n 2009,
win Iwumi tsemma Aɛecciw n tmes. Dɣa ɣef wayen tura, tenna-d di Rradyu tis-
snat deg tedwilt “seg timawit ɣer tira”: « … ass amezwaru bdiɣ ttaruɣ
tamedyazt s tefransist akked teqbaylit, cwiṭ cwiṭ uɣaleɣ ɣer tullist anda i ttekiɣ
di “forume femmes mideteranie. Mi id-wwiɣ araz di temzizelt-agi, dayen I
yefkan tabɣest I wakken ad aruɣ ungal…”20
20 KUDAC Linda, di Radyu tis-snat, tadwilt “seg timawit ɣer tira”. Ass n 14 Février 2012.
II. Agzul n ungal Aɛecciw n tmes
Faḍma d xalti-s Cabḥa tessemlal-itent lmut d waṭṭan n tiffis i yewwin
akk imawlan-nsent, ttidirent akken, ta tettaɛraḍ ad tt-settu i tayeḍ iɣeblan-is,
imi ddrent ussan berriken deg tuttra d umenṭer seg uxxam ɣer wayeḍ, ttnadint
ansi ara d-awint taleqqimt n uɣrum ad rrent tiremt, neɣ aceṭṭiḍ ad ṣṣrent
iman-nsent.
Yiwen n wass, sbaɛdent tikli, iḥers-itent ugeffur d usemmiḍ, rrant ɣer
uxxam n Dda Saɛid, amerkanti n taddart. Teldi-asent Nna Lǧuher, tameṭṭut n
Dda Saɛid tawwurt, tɣaḍ-itt liḥala ideg llant, terra-tent ɣer uɛecciw n tmes,
akken i truḥ ad asent-d-tnadi acu ara asent-tefk, d aɛwin neɣ d aceṭṭiḍ, Tesla i
Faḍma tuɣwas, teṭṭerḍeq d imeṭṭi, tuzzel ɣer-s ; d xalti-s Cabḥa i yemmuten,
yenɣa-tt usemmiḍ. Nna Lǧuher, yeffeɣ-itt leɛqel, teffeɣ tettsuɣu : « Abuh, ɣer
da, temmut tmeṭṭut d taberranit deg uxxam-iw ! »
Dda Saɛid yuɣit lḥal di tḥanut, mi t-id-yewweḍ lexbar, yuɣal-d s axxam, yufat-
id yeččur d lɣaci, ttqcict tameɣbunt tettru ɣef xalti-s yemmuten, tin ur nesɛi
ḥedd d lwali neɣ win ara tt-ijemɛen ; tɣaḍ-it. Yerra-as irebbi, yenna-as : « Ur
ttaggad a yelli, aql-i da, ad kem-ḥesbeɣ am yelli, acemma ur kem-yettxas ! »
Nna Lǧuher xas akken tusem, maca ur yezmir ad tt-id-yali wawal, imi argaz-is
d bab n wawal, d argaz bu tissas, yessnen taqbaylit.
Seg wass-nni, Nna Lǧuher tewwi-tt-id deffir n tgujilt meskint, ur as-tettaǧǧa
ara ; rregmat d tiseɣlit n leqder, cwi kan Faḍma tufa Ǧamila, tameṭṭut n
Ḥemmic, mmi-s ameqqran n Dda Saɛid ɣer yidis-is, tettiḥnin ɣer-s, tettekkes-as
ɣef wul-is, tettɣaḍ-itt : llant deg uxxam am tsetmatin.
Zrin wussan, liḥala n tmeɣbunt-nni n faḍma d tin kan, almi d asmi d-
uɣalen warraw n Dda Saɛid s axxam, nitni ixeddmen deg tezenzut mebɛid ɣef
uxxam. Faḍma d Ǧamila llant deg tala ssirident iceṭṭiḍen. Akken i d-kecment s
axxam, mlalent wallen d wulawen n Faḍma d Lɛerbi, mmi-s wis sin n Dda Saɛid,
imi taqcict d tiziri, tecbeḥ dayen kan, nettat, tessers aqerru-s seg leḥya, teffeɣ.
Lɛerbi yessuter ad tt-yaɣ, yemma-s tugi, tebɣa ad as-d-tawi yelli-s n
weltma-s Crifa, ma d baba-s yebɣa. Kra n wussan yuɣ-itt, gan tameɣra. Assaɣ
gar teslit d temɣart-is yeqqim akken kan, Nna Lǧuher tekreh Faḍma, Faḍma ur
as-tettarra ara, tḥemmel argaz-is aṭas. Iɛedda useggas, ilul-d Saɛid amectuḥ ɣer
Faḍma, ferḥen merra wat uxxam, ula d Nna Lǧuher xas akken tmenna lmut i
Faḍma.
Rnan akken kra n wussan, almi d asmi i terzef Nna Lǧuher ɣer weltma-s
yamina i tt-yewwin ɣer tgezzant, tefka-as-d iḥeckulen ara yesbeɛden Faḍma
seg uxxam, teɣli-d yiwet n tyemmust seg sebɛa-nni i d-tewwi deg ufus n Saɛid
amectuḥ yečča-tt, yemmut sin n yiseggasen deg leɛmer-is. Yeɣli-d leḥzen deg
uxxam, Faḍma tezza tassa-s, ma d Nna Lǧuhar ɣas akken tendem acu yiwen ur
yezri acu d-teftel, teǧǧa-tt deg yiman-is.
Xemsa n yiseggasen zrin, tlul-d Wezna ɣer Faḍma, aseggas kan mbeɛd,
Lɛerbi nɣan-t yimakaren deg ubrid, kksen-as idrimen. Tamettant-agi, tessemlal
Nna Lǧuher d Faḍma, seg wass-nni Nna Lǧuher teɛdel d Faḍma. Kra n wussan,
Qasi, mmi-s amaẓuẓ n Dda saɛid yezweǧ d Faḍma, imi deg wansayen n zik n
leqbayel, tameṭṭut ma teǧǧel, ladɣa ma tesɛa dderya, d alwes-is ur nezwiǧ ara
tt-yarren akken ad ḥerzen nnif n teslit.
Dda saɛid yettwaɣ, tezza tasa-s ɣef mmi-s d mmi-s n mmi-s yemmuten,
yeɣli-d deg waṭṭan yemmut. Qasi ur iḥemmel ara tameṭṭut-is, yuɣ-itt mebla
lebɣi, yerra-tt i leqmar, ssekran d tullas ; yeffeɣ idrimen d tḥuna i as-d-yeǧǧa
baba-s d gma-s Lɛerbi.
Ttɛeddin wussan gellun s temẓi n wezna, mi tuɣal d tilemẓit, tḥemmel
Kamal, anelmad deg tesdawit, gma-s n Sekkura, tameddakkelt-is. Ɛemmi-s
Qasi, argaz n yemma-s s tmara, i tt-iḥermen seg leqraya, yefka awal i Ɛmer
amerkanti, akken ad as-tt-yefk ɣef takna. Wezna d yemma-s ugint, ula d
ɛemmi-s Ḥemmic, d Ǧamila d jida-s ddan-d s idis-nsent.
Kra n wussan temmut yemma-s n Sekkura, axxam yeggra-d d ilem,
ruḥen akk ɣer lǧanaza, ala Wezna i d-yeggran deg uxxam. Qasi ifures tagnit,
yeḍfer Wezna ɣer uɛcciw n tmes, yerra-d tawwurt, yetɛedda ɣef lḥerma-s,
yessames nnif-is. Faḍma d Nna Lǧuher yečča-tent wurrif, ur zmirent i kra :
taqcict tesruḥ tudert-is, amek ara qablent medden, amek ara tt-ṣṣrent ?
Yuɣal-d Qasi ɣer wawal-nni amezwaru, yessuter-as ad tezweǧ d Ɛmer, tikkelt-a
teqbel imi ur as d-yeggri usirem. Nna Lǧuher yenɣa-tt wurrif, mi truḥ ad
temmet, tenna tidet i teslit-is ɣef tmettant n Saɛid amectuḥ.
Sin n wussan deffir tmettant n jida-s, Wezna tedda d tislit, d takna ɣef
Ḥmama, ur yesɛin dderya. Ɛmer yeṣṣer Wezna, ma d Ḥmama teḥseb-itt am
yelli-s, teḍmeɛ ahat ad as-d-tawi dderya, imi nettat ur tent-tesɛi ara.
Akken i ddrent, am tyestmatin, acu kan Wezna ur terfid ara s tadist imi d Ɛmer
i d iɛiqqer.
Gar waya d waya yennulfad wayen niḍen imi yiwen n wass, Qasi yenɣa
Ɛmer imi nnuɣen deg leqmar, ihi Qasi yečča-tt-id deg lḥebs, ma d Ɛmer mi
yesselqaf, yenna tidet yeffer acḥal d aseggas i Faḍma, d Ḥmama d Wezna, d
netta i yenɣan ameddakkel-is Lɛerbi, yebɣa ad yuɣal d amerkanti akken ad
yettuqader deg taddart.
Kra n wussan kan temmut Faḍma, teggra-d Wezna iman-is. Teqqim deg
uɛecciw n tmes, truḥ deg uxemem, gar targit d tidet, Yewwi-tt uxemmem ɣer
wayen yelhan ; Kamal d Sekkura kecmen-d fell-as, yessuter-itt Kamal i zzwaǧ,
teqbel. Teldi-d alen-is tufa-d deffir tewwurt ineɣmasen usan-d ad asen-teḥku
tudert-is, d wamek i d-tewweḍ ɣer tizi n wass-a ...
III. Tasleḍt n ungal
III. 1. seg tama n talɣa
Ma nezwar s uzwel n ungal-agi, ad naf sin n wawalen s wazal-nsen deg
tudert n umdan aqbayli :
Aɛecciw : d axxam neɣ d taxxamt yebnan s yisɣaren, iɣum s udles neɣ s wakal,
d axxam n uswir aneggaru deg lebni, yesdaray igellilen neɣ tiɣawsiwin
yessexdam umdan deg umahil-is
Times : d aɣbalu n tezmert d lḥamu, akken tezmer ad tili d lɣiḍ-nni i tetten deg
wul n umdan yenḥafen.
Am wakken id tenna linda KUDAC mi i d-terra ɣef usteqsi id as-d-yusan
si Radyu tis-snat, ɣef wacimi aɛecciw n tmes i d azwel n ungal-agi : «…
tamezwarut, semmaɣ-as aɛecciw n tmes imi aṭas n temsal id yeḍran deg ungal-
agi ḍranted deg uɛecciw n tmes, tis-snat aṭas n lemɛani i tesɛa tmes, ma d
aɛecciw d timetti-agi neɣ d ddunit irkel… »21
Ungal-a, d amezwaru i d-tura Linda KUDAC s tmaziɣt, yeffeɣ-d deg
useggas n 2009, yesɛa 136 isebtar, awal n tazwara yura-t Saɛid Cemax. Yewwi-d
awal ɣef lḥif d tmara i ddrent snat n tlawin, Wezna d yemma-s Faḍma:
tiggujelt, laẓ, lḥif, tamḥeqranit, leḥzen, iɣilifen, lbaṭel, tukksa n leqder d wayen
akk yessadaren azal n umdan, ayen i yettarran amdan yexnunes deg yixmir.
Ungal-a yebḍa d ixfawen, yal ixef tebda-t s yinzi yeččuren d inumak, syin akkin
ad d-tefk awal wezzilen yesɛan tawuri n uzwel neɣ d tikti tagejdant n yixef-
nni.
21 KUDAC Linda, di Radyu Tis-snta, deg tedwilt “seg timawit ɣer tira”, 14 février 2012.
III. 2. seg tama n ugbur
Deg wungal-a, tamarut neɣ tamallat, terra tudert-is d tadewwirt yuɣalen
ɣef yiman-is, tebda ungal-is s tegnit n wass-a, wwin-tt waktayen d ccfawat ɣer
zik, amek i d-tewweḍ yemma-s d xalti-s Cabḥa ɣer uɛecciw n tmes, amek i d-
teggra deg-s nettat, Wezna da-gi deg wadeg-a. Yal taɣawsa yersen deg-s
tesmektay-itt-id ɣef wayen yezrin.
Tutlayt : tessexdem tmarut tutlayt timserraḥt, maḥsub d tin i nettmeslay di
tudert n yal ass, tsekcem-d kra n wawalen atraren, akka am tilelli, izerfan,
tayri, ɣer yidis n kra wawalen iqburen am tafeggact, tadfert, aɣrum ageswaḥ,
yuyes, yexmet, taxxamt n rray, teṭṭef-itt tekeckect, maḍɣabu, taḥabakt,
…tessexdem daɣen kra n tenfaliyin icebḥen aṭas akka am: i wakken ad d-
temmeslay ɣef yir liḥala ideg llant Faḍma d xalti-s Cabḥa : “…ttemzuɣarent
amzun akken ifeẓẓ-itent lḥif, yessusef-itent-id d yiwet n tɣanimt teɛwej, teçça-
tt tfiri, tuli-tt taɣert…”22 Neɣ anda i d-teglem ccbaḥa n Faḍma : Faḍma seg-mi
tewweḍ d tameṭṭut, ad as-tiniḍ d lmalayek i isuḍen, deg-s tuɣal d tilemẓit
tecbeḥ aṭas. Lqedd-is d alemmas, ṣṣura-s d tačurant, acebbub-is d leḥrir, d
aberkan almi d ammas, lermaḥ d iberkanen, timiwin ɛedlent, ccfer ɣezzif, allen
d timeqqranin d tiberkanin am uɛeqqa n uzemmur, imi-s d axuxi, aseḍsu ines
yeɛdel d amellal, aksum-is d amellal am udfel, ireqq wudem-is amzun d asisnu.
“Win i tt-iwalan ad yewhem di zzin-is d leɛqel-is ẓẓayen d lehdur-is
iweznen…”23
Aṣṣaden: Tebna ungal-is ɣef snat n tlawin yenḥafen, wezna i d-iḥekkun ɣef
yemma-s faḍma, yesɛeddan ayen n dir.
Tenṭeq s sin n yimdanen neɣ snat n tlawin : tikkwal nekk I yettuɣalen ɣef
Faḍma, tikkwal Wezna. Deg wayen yaɛnan ay-a, dɣa tenna-d Linda KUDAC deg
22, Ungal aɛecciw n tmes, éd. Tasekla, 2009, sb 29. 23 KUDAC Linda, ibid, sb 47.
Radyu tis-snat: “sentqeɣ-d awadem d tameṭṭut fkiɣ-as ad d-ḥku tudert n
yemma-s faḍma i iɛettben aṭas di tudert-is”24
Terra tudert-is d tudert n yemma-s d aẓeṭṭa ireqmen s yal ini, d wayen akk
icudden ɣer uẓeṭṭa, seg trigliwin ɣer tyaẓilt... wagi seg tama n wamek yebna
uḍris
Turar s wawalen, tsexdem tamegla, tessemlal leḥzen d lferḥ, taḍsa d yimeṭṭi,
neɣ anda i tenna “d ass aberkan yettabaɛ ass ilem, d ass ilem yettabaɛ ass
aberkan”25
Aṭas n yinzan s wacu i tessečč ungal-is, akka am « Ma terwiḍ medden akk inek,
ma telluẓeḍ ḥedd ur k-yessin », neɣ « Akken i tesɛiḍ i teswiḍ »
Aserwes, aṭas n userwes i tessexdem.
Tigemmi : tugem-d seg tmetti taqbaylit, tessedda-d kra n wallalen n zik akka
am uḍellaɛ, tasebbalt, aẓeṭṭa...
III. 3. Seg tama n wadeg
tidyanin n ungal “Aɛecciw n tmes” ḍrant-d deg yiwet n taddart ger
tuddar n leqbayel (ur iban ara anta), am waken i d-tenna tmarut deg ungal-is: “
di tmurt n leqbayel tqubel adrar, adrar icebbaḥ taddart…”26
Meḥsub tuget n temsal i yeḍran deg ungal-agi ḍrant-d deg uɛecciw n tmes.
Aɛecciw n tmes d amkan iḍeyqen, tlul-d deg-s Wezna, temmut deg-s Xalti-s n
Yemma-s d Faḍma, dinna i itɛedda Qasi ɣef faḍma, dinna i tt-id-ufan
yineɣmasen.
III. 4. Seg tama n wakud
Tidyanin n wungal-a ḍrant deffir kan n timmunent. Am waken i d-
yettban deg ungal “ faḍma tlul-d di teswiɛt tewɛer. Akken yefra ṭrad…”27
24 KUDAC Linda, di radyu tis snat, tadwilt “seg timawit ɣer tira”, 14 février 2012. 25 KUDAC Linda, ibid, sb 27. 26 ibid sb 25. 27 Ibid sb 25.
III. 5. seg tama n yiwudam
Ad naf deg ungal aɛecciw n tmes, tamarut tewwi-aɣ-d akk udmawen n
tmeṭṭut deg twacult taqbaylit, imi ad d-naf tislit (Faḍma) i yesɛan tamlilt n
tayemmat (d yemma-s n wezna). Akked temɣart ( Nna Lǧuher) i yesɛan tamlilt
n tjidat( d jida-s n wezna), tanuḍt(d ǧamila), tella daɣen teqcict (wezna) i
yesɛan tamlilt n tyellit (yelli-s n Faḍma), akked teslit daɣen d takna (n
Ḥmama)… ad neɛreḍ ad nawi awal akka ɣef yiwudam n tlawin d yiwudam n
yirgazen i yedren deg ungal-agi.
III. 5. 1.Iwudam n tlawin deg ungal aɛecciw n tmes
Faḍma : d tameṭṭut id-yekkren d tagujilt, d tamattart, tesɛedda temẓi-s di lḥif,
ur tesɛi ḥedd d lwali siwa axxam n Dda Saɛid i tt-ijemɛen, tecbeḥ aṭas, ula ma
tezweǧ, tesɛedda ussan-is d tislit yettuḥeqren, ɣas akken, tettaɣ awal, terfed
axxam, d tuḥrict, d tasusamt, tetturebba, tḥemmel argaz-is, yerra-tt ulwes-is,
imi ur tezmir ad tini ala i wansayen n zik. tefka-d udem n teslit yelhan .
Wezna : d yelli-s n Faḍma, yura-as ad d-tekker d tagujilt seg baba-s, tenḥaf, ur
tt-yeǧǧi ara ɛemmi-s (i yellan daɣen d argaz n yemma-s) ad tt-ɣer, teffer lɛar n
ɛemmi-s i yetteɛeddan fell-as, tezweǧ d umɣar mebla lebɣi-s, teḥdeq, tecbeḥ,
tettuḥqer ula d nettat. D udem n teqcict neɣ n tlemẓit deg tmetti taqbaylit n
zik.
Nna Lǧuher : d tamɣart n Faḍma, d jida-s n Wezna, tesɛedda lḥif ula d nettat mi
tella d tamectuḥt, dɣa terra ttar di teslit-is, tessuk fell-as lbaṭṭel d ddel, d udem
n tmɣart taḥeqqart, tismin sawḍent-tt ad tneɣ mmi-s n mmi-s n Faḍma s
iḥeckulen, dayen i tt-yeǧǧan ad t-beddel ɣer Faḍma, tuɣal ḥninet fell-as.
Ǧamila : d tislit n Nna Lǧuher, d tanuḍt n Faḍma, tḥemmel-itt tella yid-s am
weltma-s, ttɣaḍen-tt yimeɣban, d udem n tnuḍt yelhan, tin iḥemlen tanuḍt-is.
Cabḥa : Xalti-s n Faḍma, d tamattart, temmut d tamengurt, d nettat I yrebban
Faḍma.
Sekkura : tameddakkelt n Wezna, yelli-s n xalti-s n Kamal, d lxiḍ i icudden
asirem gar-asen, tɛawen-iten i wakken ad dduklen.
Crifa : yelli-s n Yamina weltma-s n Nna Lǧuher, yebɣan ad tezweǧ d Lɛerbi,
netta ur tt-iḥemmel ara
Yamina : d ultma-s n Nna Lǧuher, d tamesbaṭlit, tettamen s yigezzanen
Ḥmama : d takna n Wezna, telha deg ṭṭbiɛa tḥemmel Wezna i yellan d takna-s.
III. 5. 2. Iwudam n yirgazen
Dda Saɛid : d bab n uxxam, d argaz yesɛan tissas, d bab n wawal ama deg
uxxam ama di taddart, d aḥeqqi, d amerkanti, ttɣaḍen-t yigellilen, yerfed
axxam-is, iteṭṭef deg wawal-is, yessen taqbaylit.
Lɛerbi : d argaz n Faḍma, baba-s n Wezna, d bab n wawal, d aneɛmar.
Ḥemmic : d mmi-s ameqqran n Dda Saɛid, d argaz n Ǧamila, d alwes n faḍma d
bab n wawal am baba-s, d aneɛmar.
Qasi : mmi-s amaẓuẓ n Dda Saɛid, d argaz wis sin n Faḍma, yeɣḍer Wezna, d
aḥeqqar, d aqemmar, d asekran.
Kamal : d anelmad deg tseddawit, iḥemmel Wezna tḥemmel-it.
Ɛmer : d argaz n Wezna, d iɛiqqer, yenɣa Lɛerbi, yuker-as idrimen, yuɣal d
amerkanti, yeṣṣer Wezna seg lɛar n ɛemmi-s, yemmut s ujenwi n Qasi.
Saɛid amectuḥ : mmi-s n Faḍma yemmuten sin n yiseggasen deg lɛemer-is.
Taggrayt:
Mi ara nɣer ungal “Aεecciw n tmes”, i tura Lynda Kudach, ad neḥḥulfu,
mebla yakk ma nessakked ɣer wanwa i d bab-is, d tameṭṭut i d-yellan di
lmendad n wawalen yeččuren adlis-agi. Di tifyar yuzzlen deg wungal, ad d-
nemlil akked tutlayt n tmeṭṭut d yiḥulfan-is reqqiqen, i aɣ-yettawin srid ɣer
tasa-s, ɣer lbaḍna-s.
Deg yixef wis kraḍ ad nebdu tasleḍt tasentalant, anda ara ɣ-d-tban
tmuɣli n tnagalt ɣef tmeṭṭut.
Tazwert
Deg yixef-agi wis kraḍ, ad nexdem tasleḍt tasentalant i teḥkayt n
« uɛecciw n tmes » ad nseqdec tizri tasentalant i ɣef d-nemmeslay deg yixef
amezwaru, aqbel aya ad d-nawi awal ɣef wazal n tmeṭṭut deg tmetti taqbayli
tamensayt, ideg ad d-nefk kra n tmuɣliwin n yinagmayen mxalafen ama d
ibaraniyen ama d leqbayel.
Syin akkin ad d-nemmeslay ɣef wadeg n tmeṭṭut deg ungal aɛecciw n
tmes d wamek itettidir deg-s, ama d tislit ama d tamɣart ama d taqcict.
Di tagara ad d-nekkes akk isental yellan deg ungal-agi, wid icudden ɣer
tmeṭṭut.
I. Azal n tmeṭṭut di tmetti taqbaylit
Γas neqqar tameṭṭut d lsas, argaz d ajgu alemmas, maca di tmetti n zik ;
“di zzman n yiɣil, tameṭṭut taqbaylit tedder ddaw n tecḍadt n urgaz”28. Akka i
tebna tmetti n leqbayel ; ayen i d-yerra umnar daxel n tmeṭṭut, ayen yellan
berra akin d ccɣel n urgaz. Awal-is yekmen, ur d-itteffeɣ ara ɣer berra ; ulac-it
la di tejmaεt wala di ssuq. Dayen id yessebganen belli tameṭṭut taqbaylit
“tettwaɛzel di tmetti, u nekni neẓra belli mebɣir tameṭṭut kra n wayen yelhan
ur d-yettnulfu!”29
A. Hanoteau deg udlis « Poésies populaires de la Kabylie du Djurjura »30
yenna-d belli « tameṭṭut ur tesɛi ara azal ameqran deg tmetti taqbaylit"31,
tamuɣli-agi tekka-d seg yiwen i yellan d aberrani ɣef tmurt, ahat yexdem
aserwes ger tlawin yettidiren di tumurt-is, Fransa, anda tameṭṭut tettefeɣ
txeddem am nettat am urgaz, d tmeṭṭut yettidiren di tmurt-nneɣ, rrnu ɣer-s di
tallit n traḍ, teḍfer-it-id di tmuɣli-agi L.C.Dujardin deg udlis-is « des Mères
contre les femmes », anda i d-yella wawal s telqayt ɣef wazal n tmeṭṭut i tesɛa
di tmetti taqbayli tamensayt, tenna-d belli azal-is, d win ur yeswin ara, imi seg
tlalit-is ur ferḥen ara yis « talalit n tmeṭṭut di lezzayer tettas-d s tsusmi »32,
« ababat yeẓra belli d taqcict i tesɛa tmeṭṭut-is, imi ur yesli ara i uslilew n
tlawin deg uxxam, acku ma tlul teqcict amzun d lmut i yellan deg uxxam. »33,
mi tebda tettimɣur tettuɣal d aɣilif n yergazen n uxxam, “imi nnif d leqder n
twacult icudd ɣer-s”34. mi ara tezweǧ, aɛdaw amenzu-ines mačči d argaz neɣ d
alwes, maca “d tamɣart akked tnuḍt d telwest”35.
28 Adiwenni d Remdan LASHEB deg uɣmis n la dépeche de kabylie id yefɣen ass n 28 juin 2009. 29 Adiwenni d Nicole BARBiERE deg uɣmis n la dépeche de kabylie.i d-ifɣen ass n 17 Mai 2008. 30 HANOTEAU Adolphe, Poésies Populaire de la Kabylie du Jurjura, texte kabylie et traduction, imprimé par ordre de l’empereur à l’imprimerie impériale, Paris, 1867. 31 MEROLLA Daniela, de l’art de la narration tamazight (berbére), éd. PEETERS, PARIS-LOUVAIN, 2006, sb 171. 32 dujardin Camille Lacoste. Des méres contre les Femmes, éd Bouchene algerie, 1991. sb. 57. 33 Ibid. sb.57. 34 Ibid. sb 58. 35 Ibid. sb 58.
Si tama niḍen ad naf tamuɣli n inagmayen n tmurt, ɣef uqerru-nsen ad
naf Said BOULIFA id as-d-yerran i Hanoteau anda i d-yenna belli ɣas ma yella
tameṭṭut taqbaylit deg uxxam i tettɣimi maca « tesɛa azal d agejdan deg tmetti,
d nettatt i d tigejdit n uxxam, deg twacult taqbaylit »36. imi tameṭṭut d
tayemmat yelḥan deg yibardan n lmerta d yiɣilifen akken kan ad trebbi arraw-
is, ad asen-tesselmed taqbaylit, ahat lukan mačči d nettat ur d-tettawed ara
teqbaylit ɣer tizi n wass-a, daɣen akken id as-yenna sliman ɛazem: a taqbaylit a
tigjdit a tin ɣef yebna uxxan , ssbaḥ, tameddit argaz weṣṣit akken ad yeddu s
lewqam... » ihi tameṭṭut ma yella tweṣṣa argaz s ayen yelhan neɣ i weqmen,
daya ara yexdem, akken daɣen ma yella tweṣṣa-t sayen n dir, dayen i d-
yessebganen belli d tameṭṭut i d lsas n uxxam mebla yes-s ur yezmir ad yali.
Azal n tmeṭṭut iɛedda i waya imi ma nuɣal citṭuḥ ɣer umezruy ad d-naf belli
ula d nettat tjuhed, anwa ur nessin Faḍma n sumer, i iqublen irumyen armi ula
d nitni hedren fell-as.
Ula d Taseɛdit YASIN temeslay-d ɣef wazal n tmeṭṭut deg tmetti tabaylit
tenna-d belli tesɛa amḍiq maca “amḍiq iwulmen d win ara ad d-tawi s lweqt”37,
lmeɛna n wanect-a, tamɣart tesɛa awal-is deg uxxam, tettcax, tettray ula ɣef
yergazen, asmi ara timɣur, tettbeddil fell-as teswiḥt deg tmeḥqranit ur nesɛi
tilisa ɣer leqder d ccwar icuban ccyaxa.
36 MEROLLA Daniela, ibd, sb. 171. 37 YACINE Tasaadit, Recueil de poésies Kabyles, éd. awal, Paris, Alger, 1990. sb.19.
II. Adeg n tmeṭṭut deg ungal aɛecciw n tmes
Tamarut tuɣal-d ɣef wadeg n tmeṭṭut deg ungal “aɛecciw n tmes”
temeslay-d ɣef temɣart, tislit, tanuḍt d takna, d wassaɣ yettilin gar-asent, s
umata awal yewwi-d ɣef wayen yerzan akk tameṭṭut akken i d-yettwabder deg
ungal.
Tamɣart: tamɣart s umata di tmetti n leqbayel d tin yettcaxan deg uxxam, imi
akken i d-nebder yakan “tameṭṭut simal tettimɣur simal awal-is iseɛɛu azal, ula
d irgazen ttwalin awal n temɣart yeččur d inumak, tikwal tessawad ad ten-terr
ddaw ufus-is ladɣa wid yellan d ilmeẓyen”38 daɣen tamɣart deg uxemmem n
leqbayel d tin ur neɛdil ara nettat d teslit-is, tezga tettnaɣ-itt, tettlaqab-itt.
Akka i d-tettwaglem Nna Lǧuher deg ungal “aɛecciw n tmes” imi tamɣart-agi d
yiwen n uwadem yewɛar, teččur d dɣel ɣef teslit-is (Faḍma), tetbeɛ Qasi, mmi-s
amectuḥ, armi yuɣal am nettat iɣuc Faḍma, lkerh-agi n Nna Lǧuher yekka-d
segmi ula d nettat tettwaḥqer mi tella d tislit, ahat d ttar i tettara deg-s.
Tislit: tislit tettidir di tuget n yexxamen n leqbayel tamḥeqranit d miḥyaf, qlil
n teslit i yettidiren talwit d temɣart-is, deg ungal “aɛecciw n tmes”, udem n
teslit yettwaḥeqren, d win n Faḍma, imi iɛedda lbaṭel ameqran fell-as, maca
Ǧamila d tislit yesɛan azal deg uxxam, imi nettat d tameṭṭut n umenzu, akka i
yella ula deg tmetti n leqbayel s tidet, akken i tenna T.Yacine “Tameṭṭut yuɣ
umenzu tesɛa amkan meqren di twacult, mačči am tnuḍin-is timectaḥ…”39, tin
ɣer-s Ǧamila tusa-d seg uxxam tusa-d seg uxxam yesɛan cci(d yelli-s n
umerkanti), ɣef way-a nezmer ad d-nini belli ula d laṣel n tmeṭṭut irennu ɣef
wazal ara tesɛu deg uxxam, d ayen i yxuṣen Faḍma.
Tanuḍt: S umata di tmetti n leqbayel, abeɛda deg yexxamen, assaɣ yellan ger
tnuḍin, d assaɣ n teɛdawit akked tismin, maca deg ungal “aɛecciw n tmes”,
38 Yacine Tasaadit, ibid, sb. 19. 39 Ibid. sb.17.
assaɣ-agi tenttaf ara, imi gar Faḍma d Ǧamila tella tezdit n tegmat d leḥmala
gar-asent, d ayen yemgaraden ɣef wayen yellan di tmetti s umata.
Takna: di tmetti n leqbayel, ama n zik ama n tura, takna ur d-tezg ara d tayeḍ,
imi ulac tin ara iqeblen ad yernu urgaz-is tameṭṭut fell-as, ɣef way-a, assaɣ
yettilin gar-asent d win n teɛdawt ur nkeffu ara, maca, deg ungal “Aɛecciw n
tmes” Linda KUDAC tefka-d udem niḍen ɣef win yellan di tmetti, imi Wezna d
Ḥmama d takniwin, yerna ɛedlent aṭas, Ḥmama ḥninet aṭas ɣef Wezna,ayen i
tent-icerken ahat d leḥmala ur ḥemlent ara i snat argaz-nsent “Dda Ɛmer”.
III. Isental n ungal “aɛecciw n tmes”
Aɛecciw n tmes d yiwen wungal i tura tmeṭṭut, ma yella nessaked ɣer
yisental id-yellan deg-s, ahat ad d-naf asentel agejdan i ɣef d-meslay d asentel
n tmeṭṭut, maca asentel-agi s timmad-is yebḍa ɣef waṭas n yisental i icudden
dima ɣer tmeṭṭut.
Deg wayen id-iteddun ad neɛred ad ten-id nebder yiwen yiwen s limarat
i ten-id-imalen.
III. 1. Asentel n lḥif
Am wakken i d-nenna yakan, tidyanin n ungal-agi ḍrant-d deffir
timunent, am waken i nezra traḍ werǧin yeǧǧa-d ayen yelhan di yal tamurt,
yettaǧad kan lḥif d laẓ d lehlak d wayen n dir.
III. 1. 1. limarat n usentel “lḥif”
Ad neɛreḍ ad d-nekkes limart n usentel-agi seg ungal aɛecciw n tmes.
III. 1. 1. 1. laẓ
Deg usebtar wis 24, tamarut tsemma-as i uḥric-nni, taswiɛt n laẓ d
wullac, d ayen i d-yessebganen belli tamarut ad temesslay ɣef lḥif d laẓ di
tallit-nni ideg teffeɣ Fransa teǧǧa-d ala “…aṭṭan laẓ d lexṣaṣ…”40 d ayen i
yeǧǧan akk medden lluẓen ur ufin dacu ara ččen, imi ula d “… tabaqit texla,
taqedduḥt texla, tijɣelt texla, […] ad yexlu Rebbi amkan n laẓ d wulac”41, ay-agi
yettban-d deg sin yiwudam n tmeṭṭut Nna Cabḥa d Faḍma i yeččan ayen ufant
i wakken ad rrent laẓ “ … ččant leḥcic, waɣzaz, tasemmumt d wayen ufant…”42,
ladɣa deg tsemhuyt n ccetwa anda “asemmiḍ d laẓ teksen sser ɣef madden”43
40 Linda KUDAC, aɛecciw n tmes, tizrigen tasekla, tizi ouzou, 2008. P25. 41 Ibid. Pp 26-27. 42 Ibid. P27. 43 Ibid. P27.
III. 1. 1. 2. Amenṭer
Laẓ-agi, d ayen yeǧǧan snat n tlawin-agi (Nna Cabḥa d Faḍma)i wakken
ad d-ǧabint lqut d wayen a tent-isren seg usemmiḍ dɣa “seg ulac, leḥḥunt seg
uxxam ɣer wayeḍ, si taddart ɣer tayeḍ[…] ulac lhem d ddel ur tent-izgilen
ara”44 dɣa yiwet n tikelt yeṭef-itent lḥal berra i taddart-nsent, sqarbent-as i
Nna Lǧuher nant-as “ alxir a tameṭṭut, nekenti d tigellilin. Aggad Rebbi efk-aɣ
cwiṭ n uɣrum d leḥwayeǧ…”45
III. 1. 2. Assaɣ yellan ger usentel d snat n limarat-agi
Assaɣ yezdin ger usentel n Lḥif d snat n limarat-agi id d-nekkes “Laẓ” d
“umenṭer” d assaɣ anamkan imi ama d laẓ ama d amenṭar d snat n tugniwin n
lḥif.
III. 2. Asentel n leḥqara
Deg waṭas n tikkal, tamarut teɛred aɣ-d-siweḍ belli tameṭṭut
tettwaḥqar deg ungal “aɛecciw n tmes”, imi tbegnaɣ-d s yiwudam mxalafen,
ama s uwadem n Faḍma, ama s uwadem n Wezna amek i tettwaḥqar. Deg
wayen i d-iteddun ad neɛreḍ ad d-nekkes limarat n waya seg ungal.
III. 2. 1. Limarat i d-iskanen asentel n leḥqara
Ad neɛreḍ ad d-nekkes limart n usentel-agi seg ungal aɛecciw n tmes.
III. 2. 1. 1. tameṭṭut mi ara teḥqar tameṭṭut
Yettban-d waya deg ungal seg-mi yejmeɛ Dda Saɛid Faḍma, anda
tameṭṭut-is Nna Lǧuher tugi ayagi, dɣa mi s-tenna “acu n tmara ik-yerran ad
trebbid taqrurt d tabarannit yerna d taɛeṭṭart?”46 seg wass-nni Nna Lǧuher
anda tewɛa Faḍma “tettɛeggiḍ fell-as , teḥres-it di cɣel, tetteddu-as di nneqma,
44 Ibid. P27. 45 Ibid. P29. Asumer, relation simentique= assaɣ anamkan.(proposition) 46 Ibid. P32.
tettlaqab-itt”47, aktar n waya, Nna Lǧuher tessaḥrac fell-as ula d mmi-s Qasi,
ula d netta “ yessaweḍ ad yekkes fell-as sser s regmat d ulaqeb”48, ula d ass-mi
d-lḥeq Faḍma ɣer zwaǧ, Nna Lǧuher “tessen amek ara tt-tecmet, tessefraɣ fell-
as akken tewɛa, teggar-d fell-as ula d leɛǧub.”49
III. 2. 1. 2. Yir zwaǧ
Yir zwaǧ, d winna ara d-yeḍrun melba lebɣi n s bessif, imi deg ungal
“aɛecciw n tmes yella-d wawal ɣef zwaǧ d kra n tugniwin-is, ad neɛred ad ten-
id-nekkes seg-s.
III. 2. 1. 2. 1. zwaǧ s ulwes
Tella di leɛwayed n zik di tmetti n leqbayel mi ara teǧǧel tmeṭṭut, ma
tesɛa alwes ur nezwiǧ ara ad tt-yer ulama tugar-it di leɛmer, qqaren i waken ad
tt-yesser. Ay-agi dayen yeḍran i Faḍma deg ungal n uɛecciw n tmes asmi i
yemmut werrgaz-is Lɛerbi yerra-tt Qasi “Dda Saɛid d tmeṭṭut-is rran tabeqqit i
Faḍma d Dda Qasi i tugar s sebɛa n yiseggasen akken ad tt-yesser…”50 ula ma
yella ur msebɣan ara imi “Faḍma d Dda Qasi mzawaǧǧen ɣas ma yella ur
myaḥmalen ara”51 d awezɣi ad arẓen leɛwayed “i ten-yezwaren ɣer ddunit”52.
III. 2. 1. 2. 2. zwaǧ n tmectuḥt d umɣar bessif
ɣas ma yella nḥemmel ad nzux s tmetti-nneɣ d tirugza n yergazen-is d
cbaḥa n tlawin-s, neɣ cbaḥa n tmurt n leqbayel, maca mačči dayen ara ɣ-
yeǧǧen ad neffer leɛyub-is, gar way-agi tella temsalt-agi n zwaǧ n tlemzit s
umɣar melba lebɣi-s meḥsub d dreɛ, dayen i yeḍran i Wezna mi d-yeṭṭef ɣer-s
47 Ibid. P32. 48 Ibid. P39. 49 Ibid. P47. 50 Ibid, sb 102. 51 Ibid, sb 102. 52 Ibid, sb 102.
yiwen unexḍab d amerkanti53 yerna d amɣar, yemma-s n Wezna tugit “d
lmuḥal yelli ad taɣ tizya n bab-as, d aqmarǧi yerna yezweǧ”54, imi di tmetti n
zik d awal n urgaz kan i yettɛeddin ɣas ma yella yxser, Qasi yenna-d awal-is “ d
wagi ara tt-yaɣen fkiɣ-as awal, ur tettaf ara nnig-is…”55 , “qbel neɣ qim nek fkiɣ
awal, mačči d lleɛb n warrac, si melmi akka tesɛeddayed awal-im ɣef wergaz-
im”56 mi Qasi d idrimen i tyewwin “ d yelli-m ara iwerten Ɛmer.”57, ɣas ma yella
Wezna txedmed tabɣest tenna-d “ ɣuri ara d-yuɣal wawal aneggaru, d awezɣi
ad aɣeɣ tizya n jeddi” maca Qasi itebeɛ-itt yebɣa ad tt-iwet, yerna deg wawal-is
“ ala tiɣin ara kem-yaɣ, bɣu neɣ kru”58 dayen i yeḍran imi Ɛmer yessaweḍ ad
yaɣ Wezna “ixdem tameɣra yiwen ur ttyexdim , isečč akk taddart-nneɣ, d kra
n tuddar is-d-yezzin…”59.
III. 2. 1. 2. 3. zwaǧ ɣef takna
dayen yellan di tmetti-nneɣ, imi ula d ddin n lislam yenna-d ay-agi d
leḥlal, akka i teḍra d Wezna mi tuɣ Ɛmer, imi netta yella izweǧ yakan yerna-tt
d tis snat, ay-agi yettbaned mi tettwessi Faḍma yelli-s qbel ad teddu d tislit
teqqar-as “… qqader Ḥmama takna-m…”60, qlil anda takna ad telhu d takna-s,
imi tettasem deg-s, tekksa-s argaz-is, abeɛda ma tella d tilemzit am Wezna,
maca Ḥmama “ d tameṭṭut n lɛali ur kem tettaǧa ara”61 is-tenna Faḍma i
Wezna, dayen i tufa Wezna “ nek d Ḥmama nemmyeḥmal” id-tenna.
Ay-agi d ayen id-tiwi tmarut ɣef zwaǧ. Ma d asentel wis-sin i ɣef ad d-
nemeslay, ula d netta icud ɣer tmeṭṭut, wagi d rebbu n tmeṭṭut, asentel-agi
frurin-d seg-s sin n yisental niḍen, wigi d ansayen i xedmen mi ara d-ilal
53 Ibid. sb 117. 54 Ibid. sb 117. 55 Ibid. sb 118. 56 Ibid. sb 118. 57 Ibid. sb 118. 58 Ibid. sb 118. 59 Ibid. sb 139. 60 Ibid. sb 137. 61 Ibid. sb 137.
weqcic d mi ara d-tlal teqcict, ad neɛred ad d-nekkes limarat n yisentel-agi seg
ungal.
III. 2. 1. 3. Atɛeddi ɣef teqcict:
tamsalt i yeḍran d Wezna terẓa yes-s tmarut asalu, imi temmeslay-d ɣef
yiwen n usentel werǧin yettwabedred yakan, wagi d asentel n utɛeddi ɣef
teqcict, imi Qasi yessaweḍ i tɛedda ɣef yell-is n gma-s Wezna mi itt-yeḍfer ɣer
uɛecciw n tmes “iceɛɛel-iyi ibeqqayen, s ufus-is i belaɛ-iyi aqemmuc-iw, s
lqedd n lǧehd-is iḍeqqar-iyi ɣef lqaɛa, yurez-iyi ifassen-iw s umrar , s tufɣa n
leɛqel isseɣres-iyi taqendurt-iwi, seg-s igezmed abeḥnuq icudd-iyi imi-w, ma d
nek ttwaṭfeɣ ur zmireɣ ad suɣeɣ, ur zmireɣ ad rewleɣ, ala imeṭṭawen iwumi
zemreɣ, ma d netta am lweḥc itɛedda fell-i, isexser-iyi…”62 tḥekku-d Wezna.
Aktar n waya ayen i yeḍran d Wezna yuɣal d tacmat i yir-is, tettlumu iman-is
teqqar “nek i xedmen tacmat, nek icemten iman-iw, tawacult-iw, taddart-
iw”63. Tsbegned tmarut belli lḥeq yettuɣal i wergaz ulama d netta i ytɛeddan
ɣef Wezna mi tenna “a yelli taɛzizt, di temsalt n nnif, ɣur-m ad tǧeɛled
tameṭṭut d wergaz rrsen ɣef yiwen n uḍebsi n lmizan… ɣur-nneɣ ma iruḥ nnif
n teqcict ad tekfu fell-as ddunit, ula win ara tt-yaɣen, ɣas mačči d nettat i
idelmen ɣas d atɛeddi i ytuɛda fell-as walbaḍ, lɣaci d nettat id tamewarut ara
zzmen, ɣur-s ara ttwehhin, imi qqaren argaz ayen i s-yehwan ad t-ixdem icbeḥ
d argaz, ma d tameṭṭut ayen ara texdem icmet d tameṭṭut.”64
III. 2. 1. 4. Tameṭṭut mi ara tt-iḥqer urgaz-is:
Ḥmama segmi bab-as d aṭemmaɛ yefka-tt i yiwen yesɛa idrimen d
amerkanti, tesɛedda “xemsa n snin n ddel […] yezga yeṣker, iḥqer-iyi, yekkat-
iyi armi uɣaleɣ ur tteṭfeɣ ara dderya, ibra-yi”65, dɣa Ḥmama tuɣal d tamnafaqt.
62 Ibid. sb 121. 63 Ibid. sb 123. 64 Ibid. sb 125-126. 65 Ibid. sb 149.
III. 2. 1. 5. Leḥzen mi ara d tlal teqcict
Talalit n Wezna, d talalit i qublen s leḥzen wissen ahat imi d lul di tallit
anda tawacult n Dda Saɛid teḥzen ɣef lmut n Lɛerbi, neɣ ahat imi d taqcict,
maca ma nuɣal ɣer tillawt ad naf tiwaculin tiqbayliyin ur xedmen acemma mi
ara d-lal teqcict, ayagi yettbaned deg ungal Nna Lǧuher tesbyned lxilaf yellan
mi tenna “taqcict ẓẓayet tezmer ad d-tawi tacmat, ma d aqcic xfif ayen yexdem
yecbeḥ, aqcic ad yerfed isem n bab-as ur yettmetta-t ara d amengur ad d-yer
isem n jeddi-s, taqcict ur treffed ara isem n bab-as ur d-tettara ara isem n jedd-
is mi i tezweǧ ad terfed isem n wayeḍ, aqcic ur ttagaden ara fell-as yimawlan-
is, yerna mi ara yimɣur ad d-yawi lerbeḥ ad d-yernu lhiba i twacult-is, ma d
taqcict ulac dacu ara d-tawi ulac dacu ara d-terunu, yal assa ad ttagaden fell-as
yimawlan-is”66.
III. 2. 2. Assaɣ yezdin ger usentel n leḥqara d limarat id-nekkes :
S umata d assaɣ namekan i ten-yezdin, imi yal tikelt deg unamek n
limarat-agi ad negzi belli ttmeslayen-d ɣef leḥqara, baxlaf limara “tameṭṭut mi
ara tt-iḥqer urgaz-is, d-agi d assaɣ amwalan imi yal tikelt awal n leḥqara
yettuɣal-d deg-s.
III. 3. Asentel n lferḥ:
Win ara yeɣren ungal “Aɛecciw n tmes” ad iḥṣṣu belli i ttmeslay-d ɣef
iɣeblan d urfan tettidir tmeṭṭut di tudert n yal ass, acu kan ad yaf daɣen belli
iḥekku-d ula ɣef wayen it t-id-isefraḥen ɣas ma drus lemaɛna yella, ad neɛred
ad d-nekkes limarat n lferḥ seg ungal.
III. 3. 1. limarat i d-yemmalen asentel n lferḥ
Deg wayen i d-iteddun ad neɛreḍ ad d-nekkes limarat i d-yemmalen
lferḥ seg ungal.
66 Ibid. sb 79. Asumer, assaɣ amwalan=relation lexicale.
III. 3. 1. 1. zwaǧ n tayri
Tamarut temmeslay-d ɣef zwaǧ id-yellan s tayri, tebda-d ameslay ɣef
way-agi s yiwet n tezwert yeččuren d aglam ad as-tinid d asefru tenna-d «
tewwed-d tefsut, ijeǧǧigen fsan, ifrax cennun i win yebɣan, i win iḥemlen d
win iḥemlen asen-isel. Tala tettcercur d aman d izedganen am lemri
yettfeǧǧiǧen, i irennun ccbaḥa i telmezyin s zzyada mi ara d-ɛeddint di tejmeɛt
buddent tissebalin, lqed-nsent yebded yeččur taqendurt s tesfifin, si leḥya
allen rsent ɣer lqaɛa. Ma d ilmezyen s leqder ttwalin steqsayen wi-tt ilan ta? S
lebɛid ttemsefhamen, s tufra ttemlilin wulawen anda iḍ d anagi mi ara
teddukel tziri d tsusmi anda aḥulfu yezmer ad yessenṭi. Imiren tayri tberru i
leḥya, tesway iẓuran-is, tessemɣay-d ijeǧǧigen n usirem. » seg waya zwaǧ
amezwaru n Faḍma asmi i tt-yuɣ Lɛerbi, acku Faḍma d Lɛerbi “ msebɣan,
mseɛǧaben.”67 Aladɣa mi d-tenna tmarut “Faḍma tedda d tislit tuɣ win
tḥemmel win i tt-iḥemlen. Ulac aseɛdi am Faḍma d Lɛerbi bnan aṭas n tirga
nettat d wergaz-is, bɣan ad qablen ddunit di sin s tayri d umesefhem…”68
III. 3. 1. 2. talalit n uqcic
tagnit tis snat is-d-ittunefken i tmeṭṭut ad tefreḥ deg « uɛecciw n
tmes » d talalit n uqcic, tamarut tbeda aglam n waya seg wansayen id yettilin
mi ara d-ilal uqcic, tenna-d taɣawsa tamezwarut ara xedment d aslilew imi “
Ǧamila tenṭeḥ s uslilew”69 srid mi teẓra d aqcic i d-ilulen, ula d “ Nna Lǧuher
ɣas akken ur tḥemmel ara tislit-is ččurent walen-is d imeṭṭawen, teslalew s
lqed ugerjum-is”70 ma d Dda Saɛid akked mmi-s “kecmen s adaynin, xtaren
axerfi ara zlun ara ferqen ɣef yigellilen ass n lexmis asmi ara tebges Faḍma”71,
Mi d ass n larebɛa tilawin “ fersent akk axxam ad gent tiḥbulin ad tent-id
sersent it id akk ara d-ikecmen ad seɛdent”72 ma d lxir id tt-awint tid id-
67 Ibid, sb 51. 68 Ibid, sb 55. 69 Ibid.sb 79. 70 Ibid.sb 79. 71 Ibid.sb 82. 72 Ibid.sb 82.
ikeččmen “ d lqahwa d ṣṣker d idrimen”73, mi ɛeddant sebɛa wussan “ Ǧamila
tekred zik nettat d Nna Lǧuher d Nna Yamina ad sewwent lweɛda ad tt-ferqent,
xedment sksu s useqqi aqquran d iḥricen n tecriḥti yefreq Dda Saɛid s ufus-
is.”74, Ǧamila tceggeɛ ar Ḥassan i waken as-yebges i Fḍma imi “ leɛwayed
qqarent-t belli ilaq d aqcic ara ad-ibegsen i temnifrit d lfal yelhan ur ilas ara d
taqcict.”75 Mi is-yebges i Faḍma “ fkant-as temellalt yewwan deg waman ad tt-
yečč”76, terna Ǧamila teddem taqendurt n sser n Saɛid (mmi-s n Faḍma) “tger
deg-s tummeẓt n yirden, tummeẓt n tjilbant, cwiṭ n lemleḥ,cwiṭ n ssker, tcudd-
iten d tayemmust, tessers-iten di dduḥ seddaw yiḍaren n lufan, tedmed lemri d
lmelḥ, d lmus swayes i as-tegzem timiṭ Nna Daɛdi, tessers-iten s nig n uqerru-is
iwakken ur iseɛɛu ara aneɣluy yerna ad ǧǧuǧgen wussan-is… tɛellaq lxamsa n
lfeṭṭa ɣef dduḥ n Saɛid, tedhen-it s zzit, tsels-as leḥwayeǧ mmslsent n yess-
is…iwakken ad iseḥḥi, tɣum dduḥ s tmeḥremt i waken ad yizwiɣwudem-is
yerna ad teḥǧeb ɣef tiṭ…”77. Irgazen wwin “tibaqiyin n lweɛda ɣer lǧameɛ d
tejmaɛt”78 ayagi akk acku “talalit n Saɛid tewwi-d lferḥ s axxam terna-d
lemḥiba i twacult n Dda Saɛid”79.
III. 3. 2. Assaɣ yezdin asentel n lferḥ d limarat i d-nekkes:
D assaɣ anamkan imi awal n lfeṛh ur d-ittwabder ara maca seg unamek
ad nefhem belli tamarut tettmesaly-d ɣef lferḥ.
73 Ibid.sb 82. 74 Ibid.sb 82. 75 Ibis.sb 82-83. 76 Ibid.sb 83. 77 Ibid. sb 83. 78 Ibid. sb 84. 79 Ibid. sb 85.
Taggrayt
Linda KUDAC, tewwi-d tidet n tmetti, ayen tettidir tmeṭṭut deg uxxam-
is, di tmetti-is, iɣeblan-is, azal-is, lqerḥ-is d lferḥ-is, deg teḥkayt n ungal
aɛecciw n tmes, imi deg waṭas n yineḍruyen, ayen tura icuba tidet neɣ d tidet s
timmad-is.
Taggrayt tamatut
Akken i nwala deg kraḍ n yiḥricen n tesleḍt i neḍfer, i wakken ad neɛreḍ
ad d-nawi awal ɣef usentel n tmeṭṭut deg ungal “Aɛecciw n tmes”, tamawt
tamenzut i nezmer ad d-nbeyyen, asentel n tmeṭṭut, ala tameṭṭut i izemren ad
d-tawi awal n tidet fell-as, imi akken qqaren : « ala aḍar yeddan ḥafi i yeẓran d
acu-tt twaqsa n usennan », ɣef way-a, Linda KUDAC, terna-d amaynut ɣer
unnar n tsekla n teqbaylit, mačči kan imi seg tlawin timezwua i yuran ungal,
maca deg usentel iɣef d-tewwi, imi asentel n tmeṭṭut d win yellan amzun d
llɛib i ubdar di tmetti, neɣ d asalu yuɛren i tmerẓa, imi timetti taqbaylit mazal
ur tewwiḍ ara ad tefhem neɣ ad teqbel aṭas n tlufa abeɛda tilelli n umeslay ɣer
tmeṭṭut ar ass-a, d wussan.
Tuget n wungalen yettwarun s tmaziɣt, neɣ s teqbaylit, wwin-d awal ɣef
tmeṭṭut, tuget n yimyura mmeslayen-d fell-as, ɣer-sen tameṭṭut tella amzun d
taɣawsa neɣ d awadem kan yettekkin deg lebni n ungal, nettaf-itt tettili ɣer
tama n unembaḍ, tettekki deg taggayin yelhan akken tettekki deg taggayin n
dir, yettili-d uglam n tudert-is akken tella, neɣ akken i tt-yettwali umaru
meḥsub tamuɣli-is tettili d tamnirit (s beṛṛa), imi ur yezmir ara ad yili deg
umḍiq-is, ad yeḥḥulfu ayen tettḥulfu, ad d-yini ayen tebɣa ad d-tini, maca
Linda KUDAC, tesneṭeq-d tameṭṭut akken i tebɣa ad d-temmeslay, teḥḥulfa
lixṣaṣ i tettidir, twala s wallen n tmeṭṭut ayen yessefraḥen d wayen
yesseqraḥen, imi ula d nettat d tameṭṭut am yiwudam untiyen i tessemres deg
ungal-is .
Linda KUDAC tewwi-d amaynut deg wayen yeɛnan asentel n tmeṭṭut deg
ungalen, imi ayen tettidir akk di tmetti taqbaylit tamensayt, abeɛda deg
yiseggasen n 1960, tenna-t-id deg ungal-is, teḥka-d ɣef lbaṭel i tettidir tmeṭṭut,
ama d urgaz-is, ama d temɣart-is, tewwi-d awal ɣef tukksa n sser i yettwakksen
ɣef Wezna, yelli-s n Faḍma, tenna-d ayen yellan mebla ma tezzi tenneḍ deg
umeslay, tewwi-d awal ɣef zzwaǧ n bessif i yellan zik yegget, imi di lawan-nni,
tameṭṭut ur tezmir ara ad textir argaz tebɣa, tewwi-d awal ɣef ugujil amek
yettwaḥqar almi ula d tukksa n sser tḥuz-it, s umata ayen tedder akk tmeṭṭut
tenna-t-id war tilisa neɣ tuzzya deg wawal, maca tessugen-d asirem n tudert
yelhan i tmeṭṭut, d ayen i d-ibanen deg tagara n wungal s uwadem n Wezna
akked Sekkura.
Inagmayen yuran ɣef tmeṭṭut di tmetti taqbaylit tamensayt, am
A.Hanoteau, L.C.Dujardin, Tassadit Yacine d wiyaḍ, nnan-d amek tettidir di
tmetti, yal yiwen amek yura, maca mcaraken deg waṭas n tikta, tameṭṭut
taqbaylit tettwaḥqer, acu kan ssebba n temḥeqranit deg waṭas n tikkwal mačči
d argaz, maca d tameṭṭut am nettat, Linda KUDAC ur txulef ara ṛṛay n
yinagmayen-a, imi deg waṭas n yimukan deg ungal i d-tessebgen annect-a, ɣef
way-a, nezmer ad d-nini belli tamuɣli-is ɣer usentel n tmeṭṭut akked tmuɣli n
tmetti s umata d yiwet, imi tenna-d kan ayen yellan ɣef tudert n tmeṭṭut s
tidet.
S umata, ungal n Linda KUDAC, yewwi-d tamuɣli tamaynut ɣer unnar
aseklan aqbayli, imi akken i d-nenna yakan, d ungal amenzu ara taru tmeṭṭut,
ɣef way-a, azal-is meqqar aṭas, imi ahat d win ara yellin tiwwura i ungalen
nniḍen n tulawin nniḍen akken ad rnunt ar twacult i d-teslal di tsekla
taqbaylit.
Ɣas akka asentel n tmeṭṭut tefka-d fell-as tamuɣli Linda KUDAC, maca
asirem ameqqran, melmi ara nwali tameṭṭut tura ungalen ɣef isental nniḍen
am tsartit, d umennuɣ ɣef tmagit d waffrayen… ay-a ahat yella deg ttxamim n
Linda KUDAC, d tid i tt-icuban.
1. Asumer/les propositions
Assaɣ amwalan= relation lexicale
Assaɣ anamkan= relation sémantique
Awal s tmaziɣt
Anamek-is s tefransist
Aḥulfu Sentiment
Assaḍ Héro
Asedres la mise en texte
Asugen Imaginaire
Asentel
Thème
asisen Présentation
Amenzay Principe
Awennet Commentaire
Azamul Symbole
Azɣan Critique
Tasleḍt Analyse
Tamlilt Rôle
Tanebda Présentation
Tasentalant Thématique
Tudsa Organisation
Tazrewt Etude
Tulsa Répétition
Limarat n usentel Motif
Udyiz Poétique
Idlisen
1- KUDAC Linda, Ungal aɛecciw n tmes, ed. Tasekla, !!!tizi Ouzou, 2009.
2- DUJARDIN Camille Lacoste. Des méres contre les Femmes, éd. Bouchene
Algérie, 1991.
3- GALLAND Pernet, Acte du 1er Congrès des cultures méditerranéennes
d’influences arabo-berbère, éd. SNED , 1973.
4- HANOTEAU Adolphe « Poésies Populaire de la Kabylie du Jurjura », texte
kabylie et traduction imprimé par ordre de l’empereur à l’imprimerie
impériale, Paris, 1867.
5- JEROME,Roger la critique littéraire, éd. Dunod, Paris, 1997
6- MEROLLA Daniela, de l’art de la narration tamazight (berbére), ed. PEETERS,
PARIS-LOUVAIN, 2006.
7- RAIMAND Michel, Le roman . éd. Armand Colin ,2éme éd, Paris2002
8- REUTER Yves, Introduction a l’analyse du roman. Éd. Armand Colin.
9- YACINE Tasadit, Recueil de poésies Kabyles, éd. Awal, Paris, Alger, 1990.
Imawalend yisegzawalen
1. Abdel Malek MENICHE, Dictionnaire Français-tamaziɣt, ed. Asirem, 2005.
2. Amawal n tmaziɣt tatrat , Tamziɣt-Français; Français-
Tamaziɣt.2emeédition ,1990.
3. B.Budris: Tamawlt Usegmi, vocabulaire de l’éducation .Français-
Tamaziɣt.Premiére edition-1993
4. Brahim Ben Taleb, Amawal: tamaziɣt-Français, ccix-iw, ed Ait Mouloud.
5. CRITICA : dictionnaire de critique littéraire, de Joëlle Gardes-Tamine,
Marie Clande Hubert. Ed Cérès, 1998.
6. Dectionnaire de l’éthnlogie et l’anthropologie, P U F, Paris, 1991.
7. Encyclopaedia Universalis, Paris, 1988.
8. Ḥ.BUTLIWA, Dictionnaire Trilingue, Fançais-Tamaziɣt-Arabe.Ed Agadaz,
ISBN, 2005.
9. Muḥend Akli SALḤI, asegzawal ameẓẓyan n tsekla. Ed l’odyssee, 2012.
10. Petit Larousse ,1998.
11. Tzvetan TODOROV et Oswald DUCROT, Dictionnaire encyclopédique des
sciences du langage. Ed Du Seuil, 1972.
Iɣmisen
1. Adiwenni d Remdan LASHEB deg uɣmis n la dépeche de kabylie id-
yefɣen ass n 28 juin 2009.
2. Adiwenni d Nicole BARBiERE deg uɣmis n la dépeche de kabylie.
3. Kamel MEDJDOUB, aɣmis n El Watan id yefɣen ass n 20 - 04 -2010.
Radyu:
1. Linda KUDAC di Radyu tis-snat, tadwilt seg timawit ɣer tira. Ass n 14
Février 2012.
Tizrawin
1. Megdouda Djazia, “ asentel n Nnger deg kra n tezlatin n Matoub
LOUNAS” takatut n taggara n turagt, Tizi Ouzou.