E N T I D N I N G F R Å N R E G I O N J Ö N K Ö P I N G S L Ä N

N R 3 2 0 1 7

TIPS FÖR TÄNDERNA CHARLOTTA ÄLSKAR SITT JOBB

HA KOLL PÅ LISTAN! VÅGA FRÅGA OM DINA LÄKEMEDEL

UTVECKLING OCH MÖJLIGHETER EU-SAMARBETE STÄRKER JÖNKÖPINGS LÄN

2 NR X 2015

MILJÖMÄRKT Tryckeri 3041 0950

FÖR ETT BRA LIV I EN ATTRAKTIV REGION är en tidning från Region Jönköpings län. Den kommer fyra gånger per år. Citera gärna

men ange källan. ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationsdirektör Christina Jörhall POSTADRESS Kommunikationsavdelningen, Region

Jönköpings län, Box 1024, 551 11 Jönköping PRODUKTION Kommunikationsavdelningen, Region Jönköpings län, kommunikation@rjl.se

OMSLAGSBILD Johan W Avby TRYCK EKTAB Eskilstuna, augusti 2017 UPPLAGA 160 000 exemplar DISTRIBUTION Posten

TIDNINGEN PÅ DAISYSKIVA skickas till dig som valt att prenumerera på den. Beställ eller avbeställ denna prenumeration på www.rjl.se.

Tandhygienisten Charlotta Bergström älskar sitt jobb – att möta och hjälpa sina patienter till en bättre tandhälsa. Foto: Johan W Avby

– Jag visste att jag ville jobba inom vården, be- rättar Charlotta Bergström, från början som läkare eller psykolog. Men jag fick barn tidigt och ville kunna bo kvar i Värnamo när jag skulle läsa vidare. Både min mamma och min syster är sjuksköterskor, men arbetstiderna som tandhygienist passade mig bättre. Jag tog min legitimation i Jönköping 2009, och jag aldrig ångrat mitt yrkesval.

Vad gör en tandhygienist?Jobbet på Folktandvården styrs av tidboken. Det är nästan alltid fullbokat och en liten försening på morgonen påverkar resten av dagen. Vad gör då en tandhygienist?

– Jag arbetar med förebyggande tandvård och gör undersökningar inom alla åldersgrup-per, berättar Charlotta Bergström. Jag behand-lar tandlossning, vilket innebär att jag tar bort tandsten och gör ordentligt rent. Det hjälper patienten att lättare hålla munnen frisk hemma. Jag ger också råd om matvanor. Många vet inte hur mycket det kan skada tänderna att dricka till exempel juice eller energidryck – det är något jag pratar mycket med ungdomar om. Jag pratar en del om snus och tobak, och förstås om hur viktigt det är att borsta tänderna.

Många är räddaDet är mycket att tänka på och hinna med under stressiga morgnar och sömniga kvällar – tand-tråd, fluor och mellanrumsborste… Lever verk-ligen tandhygienisten som hon lär?

– Ja absolut, skrattar Charlotta Bergström. Mina barn tycker att jag är den jobbigaste för-älder man kan ha, men jag är väldigt noga med både mina och deras tänder.

– Det roligaste med mitt arbete är att jag får träffa alla typer av människor; barn, ung- domar, vuxna och äldre, säger Charlotta Berg- ström. Många är rädda – för att det ska göra ont eller för att inte ha kontroll. En del skäms för sina tänder, andra väljer bort att gå till tandhygienisten av ekonomiska skäl och väntar tills de måste gå till tandläkaren istället.

– Men jag tycker verkligen om mina patien- ter, fortsätter Charlotta Bergström. Jag varken dömer eller tjatar på dem. Om jag lyckas för- klara varför de har problem med sina tänder och förmedla råd som hjälper, då känns det jättebra.

Anna Holm

TANDHYGIENISTENS BÄSTA TIPS

• Borsta tänderna två gånger om dagen, i två minuter med två cm tandkräm (tandkräms- mängden gäller vuxna)• Gör rent mellan tänderna en gång per dag• Skölj med fluor (0,2 % NaF) 2–3 gånger i veckan, efter lunch eller inför natten. Har du lagningar sedan tidigare, problem med karies eller är torr i munnen bör du skölja varje dag.• Drick vatten om du är törstig• Ät fem måltider om dagen och låt tänderna vila däremellan• Undvik sura produkter som kan ge tänderna frätskador: läsk, juice, energi- och sport- dryck samt sura frukter• Somna alltid med rena tänder

NR 3 2017

Antalet utbildade tandhygienister i landet minskar. Flera utbildningsorter, bland annat Karlstad och Örebro, har valt att lägga ner sina tandhygienist- utbildningar till förmån för andra ut-bildningssatsningar.

Efterfrågan på tandhygienister kommer att öka i takt med att invånarna blir allt fler och allt äldre. – Ska vi utveckla och behålla en bra tand-hälsa i länet och i landet, måste fler få möj-lighet att utbilda sig till tandhygienist, inte färre, menar Agnetha Bartoll, tandvårds-direktör i Region Jönköpings län.

Idag kan du utbilda dig till tand- hygienist på sex orter i Sverige* – en av dem finns i vårt län, på Hälsohögskolan i Jönköping.

– Eftersom många studenter tenderar att stanna kvar på sin utbildningsort, kan vi vara glada över att utbildningen finns i vårt län. När allt fler människor behöver hjälp med sin tandhälsa, kommer konkurrensen om tandhygienisterna att öka. Tandhygienist är alltså ett framtids- jobb, säger Agnetha Bartoll.

* Enligt Saco:s studievalssida: Tandhygie-nistutbildning finns i Göteborg, Jönköping, Kristianstad, Malmö, Stockholm (Karolinska Institutet) och Umeå.

Tandhygienisten – ditt dåliga samvete eller räddaren i nöden?

Charlotta Bergström är tandhygienist och klinikchef på Folktandvården i Smålandsstenar. Hon har tidigare jobbat på Folktandvården i Rydaholm, Gnosjö och Värnamo, och hon älskar sitt jobb.

Tandhygienister behövs!

4

Har du många olika läkemedel utskrivna på recept? Då kan du nästa gång du träffar din läkare be att ni tillsam-mans går igenom din läkemedelslista.

NR 3 2017

När många läkemedel används sam-tidigt ökar risken för biverkningar, framförallt hos äldre personer. Regi-on Jönköpings län satsar nu extra på att se över läkemedel för patienter som är 65 år och äldre. Eftersom förutsätt-ningarna för behandling ändras över tid kan det vara så att vissa läkemedel inte längre behövs.

Och det är viktigt att du som pa-tient själv är delaktig i din behand-ling:

– Mår du inte bra av ett visst läke-medel är det viktigt att du tar upp det med din läkare. Läkaren är visserligen specialist på läkemedel, men du som patient är specialist på dig själv, sä-ger Mårten Lindström, överläkare och ordförande i Läkemedelskommittén i Jönköpings län.

Fråga din läkare om rådDe läkemedel som är särskilt viktiga att se över är smärtstillande och anti-depressiva mediciner samt sömnme-diciner. Vissa läkemedel kan i kombi-nation med varandra ge biverkningar som dagtrötthet, påverkan på minnet och muskulär svaghet. Ibland kan bi-verkningarna göra större skada än vad läkemedlet gör nytta. Därför gäller det att utvärdera och anpassa behandling-en för att få bästa effekt.

– Det är viktigt att du inte slutar ta ett läkemedel på eget initiativ, för att det till exempel ger biverkningar. Prata med din läkare, så kan ni till-sammans hitta en bra lösning, säger Mårten Lindström.

Frida Halvardsson

Gå igenom läkemedelslistan!

Mårten Lindström

Frågor du kan ställa till din läkare• Varför får jag den här medicinen?• När och hur ska jag ta medicinen?• Hur länge ska jag ta medicinen?• Kan jag ta medicinen ihop med andra läkemedel eller naturläkemedel?• Vilka eventuella biverkningar kan jag få?• Hur och när ska medicinen följas upp?• Finns det läkemedel på min lista som jag inte längre ska använda?

Apotekare Ann-Charlotte Mattsson och distriktsläkare Michael Björnlinger på Rosenhälsans vårdcentral i Huskvarna diskuterar den bästa läkemedelsbehand-lingen för den enskilde patienten. Foto: Johan W Avby

LÄKEMEDEL

” Prata med din

läkare,så kan ni

tillsammans hitta en bra

lösning

NR 3 2017 5

Gå igenom läkemedelslistan!

Halsbränna? Pollenallergi? Enklare besvär eller kortvariga sjukdomstillstånd går oftast att behandla själv med receptfria läkemedel. I de fallen får du nu själv köpa ditt receptfria läke-medel på apotek.

– Region Jönköpings län har varit gene-röst med att skriva ut läkemedel på recept i stället för att hänvisa patienten till apotek för egenvård. Men nu har vi justerat våra riktlinjer och anpassat dem till hur det ser ut i Sverige i övrigt, säger Mårten Lindström, ordförande i läkemedelskommittén i Region Jönköpings län.

Vid lättare besvär och sjukdomstillstånd som kan behandlas med egenvård och re-ceptfria läkemedel, får du nu själv köpa ditt receptfria läkemedel på apotek.

Det handlar bland annat om läkemedel mot halsbränna, kortvarig värk, pollen-

allergi, förstoppning eller torrhet i mun, ögon eller hud.

– Detta är lättare besvär som många drabbas av, och oftast räcker det med att få rådgivning om behandling av apotek och 1177. Det innebär att sjukvården får mer resurser över till dem som har svårare sjuk-domstillstånd, säger Mårten Lindström.

Men är det ett långvarigt sjukdoms- tillstånd, till exempel magsår, har du rätt att även i fortsättningen få receptfria läke-medel med subventionering på recept.

– Om till exempel torr hud eller torra ögon beror på sjukdom kan patienten få salva på recept, om det istället beror på na-turligt åldrande är det egenvård och salvan ska köpas receptfritt. Här finns det nationel-la beslut om vad som ingår i högkostnads-skyddet, säger Mårten Lindström.

De nya riktlinjerna väntas också leda till att förre läkemedel slängs eller köps ut i onödan.

Mikael Bergström

Förändrade regler för receptfria läkemedel

Receptfria läkemedel som ska användas för egenvård av lättare besvär, får du numera köpa själv, förklarar Ann-Charlotte Matsson, apotekare i primärvården. Foto: Johan W Avby

6 NR 3 2017

Det är ibland svårt att bedöma hudförändringar. Därför har vårdcentralerna i Jönköpings län tillsammans med hudkliniken på Länssjukhuset Ryhov infört fotoremisser. Med hjälp av bilder kan distriktsläkare snabbt få en expertbedömning av hudläkare.

– Det här handlar i första hand om bedömning av hudtumörer. Antalet fall av hudcancer ökar snabbt, och när det gäller den farligaste, me-lanom, är det viktigt med tidig diagnos, säger Christina Berndes Sköldmark, överläkare på hudkliniken på Länssjukhuset Ryhov. Distrikts-läkare kan nu enkelt ta bilder och skicka till oss för bedömning. Men den här tekniken kan an-vändas även för andra hudåkommor. Det kan vara svårt att beskriva en hudförändring, och då är foton ett väldigt bra komplement.

Under 2016 fick länets distriktsläkare fort-bildning av hudläkare i både allmän tumör-

kunskap och användning av så kallat der-matoskop, ett instrument för granskning av hudförändringar.

Det är nu enkelt att ta en serie bilder och skicka en fotoremiss till hudkliniken.

Svar samma dagRemissen bedöms ofta samma dag. Krävs det en snabb åtgärd får vårdcentralen svar sam-ma dag, och har det uppstått en välgrundad

misstanke om cancer (malignt melanom) startar vårdcentralen direkt ett så kallat standardi- serat vårdförlopp. Det innebär ett bestämt utredningsförlopp för att förkorta tiden mel-lan välgrundad misstanke till start av första behandling Är det i stället ett lugnande besked, eller om det finns behov av närmare undersökning på hudkliniken, kan svaret komma inom några dagar eller efter patien-tens besök.

Läkarbesök för de som behöver– På det här sättet kan vi frigöra tid för läkar- besök till dem som verkligen behöver det. På 35 procent av fotoremisserna kan vi direkt svara att förändringen är godartad, alterna-tivt kan åtgärdas direkt på vårdcentralen, säger Christina Berndes Sköldmark.

– Numera skickar vi nästan alltid med bil-der i remisserna till hudkliniken. Bra bilder gör att de kan bedöma angelägenhetsgraden bättre, säger distriktsläkare Martin Lägervik på Bankeryds vårdcentral.

Mikael Bergström

Fotoremiss ger snabb expertbedömning

Christina Berndes Sköldmark, över- läkare på hudklinikenpå Länssjukhuset Ryhov får fotoremisser från länets vårdcentraler och kan ofta redan samma dag ge ett svar på hur en hudförändring ska behandlas.

Foto: Mikael Bergström

Med hjälp av kamera och dermatoskop tar vårdcentralerna bilder på hudförändringar för expertbedömning. Foto: Mikael Bergström

7NR 3 2017

Den 9 september är det änt-ligen premiär för årets stora musikalsatsning i Kultur-huset Spira. Les Misérables har flera gånger utsetts till världens bästa musikal och har setts av över 70 miljoner människor världen över.

– Les Misérables är vår största upp-sättning hittills och jag lovar att det blir en upplevelse utöver det vanliga. Det är en spännande berättelse med massor av dramatik, hitlåtar som I dre-

amed a dream, Bring him home, Stars med flera, och storslagen musik. En musikal med extra allt helt enkelt, sä-ger Staffan Aspegren, konstnärlig chef för teater på Smålands Musik & Teater.

På scenen står ett trettiotal av Sve-riges främsta musikalartister, däri-bland Alexander Lycke, Philip Jalme- lid och Emmi Christensson. Flera medverkande har anknytning till Jönköpings län, bland andra Karin Mårtensson från Mullsjö, Petter Snive från Tranås samt Kalle Malmberg och Petter Andersson som ingår i Kultur-huset Spiras fasta ensemble. Dessut-om gör Jönköpingsartisten Andreas Glans den lilla men viktiga rollen som Biskopen. Musiken framförs av Jön-köpings Sinfonietta.

Mats Fäldt

FAKTA

Les Miserablés görs i samarbete med Wermland Opera som spelade föreställningen till och med april 2017. Premiär i Kulturhuset Spira9 september.

Mer info, speldatum och biljetter hittar du på smot.se/les-miserables

Staffan Aspegren

En musikal med extra allt

Uppsättningen av Les Misérables i Kulturhuset Spira är skapad av ett engelskt produktionsteam som bland annat står för regi, musikaliska arrangemang, scenografi och kostym. 40 peruker och 150 kostymer har tagits fram och varje föreställning innehåller 188 kostymbyten. Foto: Mats Bäcker

Region Jönköpings län arbetar i en rad kanaler för att tillvarata Jön-köpings län intressen i EU-arbetet. Det handlar bland annat om att locka utländska investeringar till länet genom avtal med Business Sweden, samt utveckla Högsko-lan i Jönköping och besöksnäringarna. Det är också viktigt att sprida kunskap om EU, bland annat genom model EU, tävlingen i EU-kunskap för gymnasieelever.

Foto: Johan W Avby

9

”EU är den fjärde nivån i inrikespolitiken”

NR 3 2017

Ungefär 60 procent av de beslut som tas i kommunfullmäktige eller regionfullmäktige är påverkade av EU-regler. Region Jönköpings län arbetar inom, en rad områden för att utvecklingen i Jönköpings län ska dra nytta av de möjligheter som medlemskapet i EU ger.

– EU påverkar vårt vardagsliv, även om vi inte tänker på det. Europaforum, som vi arrangerade, konstaterade att EU är den fjärde nivån i inrikespoliti-ken, säger Sofia Wixe, internationell samordnare i Region Jönköpings län.

Hon och hennes kollegor arbetar i olika kanaler för att tillvarata Jönkö-pings läns intressen i EU-samarbetet. Det handlar bland annat om att locka hit utländska investeringar, öka sys-selsättningen och öka kunskapen och delaktigheten i den demokratiska pro-cessen.

Europaforum en viktig satsning Region Jönköpings län arrangerade för första gången våren 2017 Europa- forum med sakkunniga och politiker från alla län i Småland, Blekinge och Halland. Det var en strategisk satsning för att fördjupa sig i samverkan, del- aktighet, sammanhållningspolitik och andra aktuella EU-frågor.

Småland, Blekinge och Halland driver också tillsammans ett kontor i Bryssel, ett nav för sakkunniga tjänste-män och politiker som vill ha informa-tion eller kontakter inom EU.

Brysselkontoret tar uppdragTommy Eriksson, projektledare i Re-gion Jönköpings län för ”Utländska direktinvesteringar i Jönköpings län”, tog hjälp av Brysselkontoret för att hitta samarbetspartners, bland annat inom besöksnäringar.

– Alla företag är välkomna, men tröskeln är förstås lägre om det är företag från ett annat EU-land. Vårt handelsutbyte med länderna i EU är starkt. Med Brexit måste vi vara pro-aktiva och vara ett alternativ för de företag som väljer att lämna Storbri-tannien.

AER tillvaratar intressen Region Jönköpings län är sedan länge medlem i AER, Assembly for Europe-an Regions, den största lobbyorgani-sationen för att tillvarata regionernas intressen i EU.

Just nu är sammanhållningspoli-tiken aktuell, det verktyg som syftar till att minska regionala skillnader och ojämlikheter inom EU, och som står för en tredjedel av budgeten.

– AER:s hållning är att vi vill ha fonderna kvar, eftersom de är viktiga för den regionala politiken, säger Sofia Wixe.

Fria rörligheterAtt EU-parlamentet en gång hade syn-punkter på bland annat krokiga gur-kor och knöliga morötter har etsat sig fast i mångas medvetande. Men det är inte lika känt att de slopade roaming-avgifterna är ett EU-beslut.

– Det handlar i grunden om de fyra fria rörligheterna för medborgare, tjänster, varor och kapital, säger Sophia El Masry, EU-informatör och ansvarig för Europa Direkt i Jön- köpings län.

Europa Direkt sprider kunskapEuropa Direkt ska sprida kunskap till invånarna i Jönköpings län, och öka engagemanget och delaktigheten i EU:s processer.

Model EU, där gymnasieelever tävlar i kunskap om EU, är ett ex-empeel på hur Europa Direkt arbe-tar. Ett annat exempel är de många föreläsningar om EU som Sophia El Masry håller i skolor över hela Jön- köpings län.

Riktade informationsinsatser för lärare och andra yrkesgrupper och soppluncher med föreläsningar för allmänheten är andra sätt att nå olika målgrupper på.

– Det har visat sig lyckat att kom-binera kunskap och mat, säger Sophia El Masry.

Mikael Bergström

” Det handlar i grunden om

de fyra fria rörligheterna

för medborgare, tjänster, varor

och kapital

Sofia Wixe

Tommy Eriksson

Sophia El Masry

10

VÅRD OCH OMSORG

Trygg och säker vård hemma”Jag får den vård jag behöver, när jag behöver den och där jag behöver den”. Det är utgångspunkten för det samarbete som sjukhusvård, vård-centraler och kommunernas hemsjukvård utvecklar för att även den som är sjuk ska kunna bo kvar hemma – och känna trygghet.

NR 3 2017

Karin i Huskvarna vill bo kvar hemma så länge det går. Kommunens hem-tjänst och hemsjukvård ger henne stöd för detta och tillsammans med distriktsläkare på vårdcentralen läg-ger de upp en långsiktig plan för in-satserna.

– Hemsjukvården är mycket bra – toppen! Jag får lätt kontakt med dem och det är skönt att veta att jag har någon jag kan lita på och snabbt får hjälp av om det behövs, säger Karin.

Långsiktig planeringHon har fått besök av distriktsläkare Michael Björnlinger från Rosenhäl-sans vårdcentral och distriktssköter-ska Anna Hallingbäck från Jönköpings kommuns hemsjukvård. Tillsammans med Elisabet Elf från hemtjänsten går de igenom vad som hänt sedan senaste besöket, hur Karins hälsa ser ut och vilka insatser som behövs – till exem-pel hjälp av sjukgymnast att träna, med målet att bland annat själv kunna ta sig ur sängen.

Det handlar om att skapa sam-

arbete som gör det möjligt att kunna bo kvar hemma under trygga former, även för invånare som drabbas av sjukdomar och har behov av hjälp från flera olika håll.

Huskvarna testar nytt samarbeteDetta testas på olika sätt. I Huskvarna kommer distriktssköterskor från ett hemsjukvårdsteam till en träff med distriktsläkare på Rosenhälsans vård-central två gånger per år.

– Detta är långtidsplanering, för-klarar Michael Björnlinger. Vi går igenom hur det ser ut för patien-ten och vad vi kan tänka oss händer framöver, vilket det ganska ofta går att få en känsla för. Vi ser om det be-hövs hembesök snart eller inte, läke- medelsgenomgång, och liknande. Vi planerar också in en årskontroll, som nästan alltid sker genom hembesök och där målsättningen är att när-stående ska vara med. Detta ger en mycket bättre struktur. Det finns ofta en kombination av flera sjukdomar, som KOL, hjärtsvikt eller diabetes, där vi kan göra mycket för att lindra besvären.

Arbeta proaktivtInsatserna i hemmet från kommu-nens hemsjukvård och vårdcentralen

FAKTATillsammans driver länets kommuner och region Jönköpings län utveck-lingsprojektet Trygg och säker vård och omsorg för bättre säkerhet för brukare och patienter, ökad jämlik-het, personcentrering och samverkan i vård och omsorg. Trygg och säker vård och omsorg består av utveckling av vårdsamordning, mobila team, digitala lösningar och stödstrukturer. Projektets vision är att länets invånare ska kunna säga: "Jag får den vård jag behöver, när jag behöver den och där jag behöver den". Trygg och säker vård och omsorg utgår från den nya lag om samverkan vid utskrivning som träder i kraft i januari 2018.

”Vi går igenom hur

det ser ut för patien-

ten och vad vi kan tänka

oss händer framöver

11

kan vara omfattande och innefattar många olika, ibland svåra sjukdoms-tillstånd. Men de ska inte bara ha fokus på den aktuella situationen utan också arbeta proaktivt, alltså försöka att tidigt upptäcka risker för att vård-behovet kan öka.

– Det är viktigt att vi tillsammans inventerar vilka invånare som har många vårdtillfällen på sjukhus och vilka som är i farozonen, och gör en plan för detta. Patienten måste också veta vart den ska ringa vid behov, säger Ulrika Stefansson, projektledare för utvecklingen av mobila vård-team.

Planeringsarbete direktMålet är att undvika sjukhusvård. Men när det blir nödvändigt star-tar direkt ett omfattande arbete av

de olika aktörerna. Redan när pa-tienten skrivs in ska sjukhuset ge ett besked om beräknad vårdtid, som hemsjukvård och vårdcentral har att planera efter.

Detta är en av punkterna i en ny lag från 1 januari 2018 om ”samver-kan vid utskrivning” som kommu-

nerna på Höglandet och Region Jön-köpings län testar att arbeta efter.

– Redan första veckan vi införde detta hade 60 procent av patienterna fått en planerad vårdtid. Fantastiskt! Detta underlättar för kommunens och vårdcentralens arbete, säger Jan Sverker, vårdutvecklare på medicin-och geriatrikkliniken på Höglands-sjukhuset i Eksjö.

Samordnad individuell plan görsSå snart en person behöver vård från fler än en vårdgivare ska en vård-plan (samordnad individuell plan) tas fram inom tre dagar från utskriv-ningen. Här är det vårdcentralens vårdsamordnare som tar initiativet.

Vårdsamordnare är en ny och central roll som finns på alla vård-centraler, för att samordna de in-

Elisabet Elf från hemtjänsten, Anna Hallingbäck, distriktssköterska i hermsjukvården, och distriktsläkare Michael Björnlinger från Rosenhälsans vårdcentral i Huskvarna sitter i vardagsrummet hemma hos Karin och går igenom hennes behov av hjälp för att känna sig trygg hemma. Foto: Mikael Bergström

” Jag får lätt kontakt med dem

och det är skönt att veta att jag har

någon jag kan lita på och snabbt får hjälp

av om det behövs

NR 3 2017

Ulrika Stefansson

Jan Sverker

12

satser som behövs. Vårdsamordna-ren är den fasta vårdkontakten och ska vara koordinator vid in- och ut-skrivning från sjukhus för de invåna-re som har behov av samordning av hälso- och sjukvården.

– Det är jätteviktigt att samord-ningen fungerar så att de invånare som behöver vård och omsorg kän-ner trygghet, säger Marita Sandqvist, projektledare för vårdsamordning.

Vårdplanering i hemmiljöAktörerna på Höglandet gör fler vård-planeringar i patientens hemmiljö, också det en tydlig intention i den kommande lagen.

– För att behovet av bistånd eller hemsjukvård ska bli så rätt det bara

går, bör vi se patienten i den egna miljön. Därför gör vi nu vårdplane-ring i hemmet vid alla tillfällen där det är lämpligt för patienten, säger Christina Bråkenhielm Persson, verk-samhetschef för hälso- och sjukvår-den i Eksjö kommun.

Fler kan delta i digitalt vårdmöteAtt genomföra vårdplanering i hem-met är samtidigt en resursmässig ut-maning. Därför har det ingått i projek-tet på Höglandet att testa vårdplane-ring via läsplatta.

Kommunens medarbetare finns hemma hos patienten och kopplar via läsplatta upp sig till vårdsamord-nare på Eksjö vårdcentral. Här kan också andra yrkesgrupper och även

anhöriga delta. Utvärderingen visar att tekniken fungerat bra och att patienter och närstående känt sig delaktiga.

Målet är att den enskilde ska kän-na trygghet. Men det kräver att all-mänhetens bild av sjukvården föränd-ras.

– Många människor tror att det alltid är bäst att komma till sjukhus. Så är det inte. Men det tar lite tid att förändra den bilden, säger Marie Sjöbrink, vårdenhetschef på Eksjö vårdcentral.

Läkarkonsultation via läsplattaDet digitala vårdmötet kan också vara läkarkonsultation på distans. Distriktsläkare från vårdcentral går

Marita Sandqvist

Christina BråkenhielmPersson

NR 3 2017

VÅRD OCH OMSORG

13

varje vecka rond på särskilda boen-den. Inträffar något mellan besöken kan det bli nödvändigt att patienten åker till vårdcentral eller akutmot-tagning.

Hemsjukvården i Nässjö har där-för med sig läsplatta när de åker till boende på Ekbackagården. Vid be-hov kan de koppla upp sig till läkare på Nässjö vårdcentral.

– Detta underlättar otroligt myck-et. Istället för att de äldre sjuka pa-tienterna ska besöka vårdcentral eller sjukhus, kan vi sköta dem hemma med lite stöttning, säger Anna Björk, äldre-sjuksköterska i Nässjö kommun.

Det är ännu så länge oftast Jòz-sef Sonkàdy, distriktsläkare på Nässjö vårdcentral, som de får kontakt med.

”Stor potential för läsplattor”– Det finns stor potential att använ-da läsplattor vid rätt tillfälle. Hem-sjukvårdsteamet kontaktar mig och vi skapar ett virtuellt besök. Det kan vara lämpligt för till exempel hud-åkommor, psykiatriska problem och vissa skelettskador om det finns kun-nig personal på plats. Det är också en fördel att använda läsplattor vid upp-följningar. Jag tror inte att det är så långt borta att få detta som rutin, säger han.

Mikael Bergström

Fotnot: Karin är ett fingerat namn.

Anna Björck, äldresjuksköterska i hemsjukvården i Nässjö kommun, tror att läsplatta kan underlätta vården av äldre sjuka patienter. "Vi är en stark yrkesgrupp som kan och vill. Får vi bara de rätta verktygen så fixar vi det mesta, så att våra äldre sjuka kan vara kvar hemma", säger hon.

Ulla Clausén bor på Ekbackagården i Nässjö och får besök av äldresjuksköterska Anna Björk från hemsjukvården i Nässjö. När det finns behov av läkarkonsultation kan hon koppla upp sin läsplatta till ett speciellt chatrum, så att distriktsläkaren Jòzsef Sonkàdy på Nässjö vårdcentralkan göra en bedömning. Foto: Johan W Avby

Dags för vårdplaneringsmöte. Det leds av Marie Sjöbrink, vård-samordnare på Eksjö vårdcentral. Hon är uppkopplad till patien-tens hem där patienten, en biståndshandläggare och personal från kommunens hemtagningsteam finns. En anhörig deltar också per telefon. Foto: Johan W Avby

”Vi är en stark yrkesgrupp som kan och vill. Får vi bara de rätta verktygen så fixar vi det mesta, så att våra äldre som behöver vård kan vara kvar hemma

NR 3 2017

14 NR 3 2017

En svårt sjuk bebis ska bli en pigg treåring. Det är uppdraget för barnhjärtteamet på Länssjuk-huset Ryhov, som har cirka 1 200 barn inskrivna för behandling och kontroller.

Allt oftare upptäcker mödrahälsovården hjärt-felen redan på fosterstadiet, och behandling och operationer kan planeras in.

Leia Neuberg, 3,5 år, i Bankeryd, är ett av cirka 40 barn som årligen föds med hjärtfel i Jönköpings län.

– Vi har fått så mycket stöd och hjälp av barnhjärteamet, och de har utvecklat så bra rutiner för henne. I dag är Leia helvild och har superenergi, säger mamma Allyson.

Leia föddes i Lund, där ett av Sveriges två

centra för barn med hjärtfel finns. Det vi-sade sig att hon hade flera ovanliga kombi-nationer av hjärtfel. Den första tillfälliga operationen gjordes i Lund när Leia bara två veckor gammal. Den stora korrigeringsoperationen skedde när hon var nio månader.

”Mår jättebra idag”– Då började hon må bättre och även äta bättre. I dag mår hon jättebra. Men den lungartär som sattes in måste i framtiden bytas ut, eftersom den inte växer. Den undersöker de regelbundet med ultraljud, säger Allyson.

Att allvarliga hjärtfel ofta upptäcks på fosterstadiet genom ultraljud, underlättar förstås den fortsatta planeringen.

– Genom vår teambedömning tillsammans med hjärtkonferensen i Lund tajmar vi in pre-cis rätt tidpunkt och teknik för operation. Då är barnet i gott skick och operationen blir väl-digt säker när vi syr igen hål i hjärtat, lagar klaffar eller något annat, säger John Terlinder, barnkardiolog i barnhjärtteamet.

Teamet har ofta långvariga kontakter med barn som har hjärtfel.

– Som doktor möter jag först en bebis som är blå och uppenbart jättesjuk. Sedan behand-lar vi och ger läkemedel så att det stabiliserar sig inför operation. Vid återbesöket en vecka efter operationen är det en rosig bebis som sprattlar och ler mot oss. Vid kontrollen vid tre års ålder gör barnet kanske en kullerbytta i väntrummet. Det är otroligt tillfredsställan-de, säger John Terlinder.

Mikael Bergström

Barnteam som har hjärtat i fokus

Leia Neuberg föddes med flera allvarliga hjärtfel. Efter två operationer är hon idag en 3,5-åring full av energi. Allt ser bra ut, konstaterar biomedicinsk analytikern Johan Homelius och barnkardiologen Henning Clausen (i bakgrunden) när det är dags för rutinkontroll hos barnhjärtteamet tillsammans med mamma Allyson. Foto: Johan W Avby

John Terlinder

15

Stöd för fysisk hälsa – viktigt vid psykisk ohälsa

Den som har en psykisk sjuk-dom har stor risk för sämre fysisk hälsa. Därför utvecklar sjukvården i Region Jönkö-pings län ett hälsofrämjande arbetssätt i samarbete med kommunerna.

– Vi vill upptäcka personer med behov av insatser, ge dem stöd till förändring och se till att den blir varaktig. Detta är ett hälsofrämjande arbete för att skapa en jämlik hälsa som vi vill bli bättre på tillsammans, säger Hanna Ljungman Freij, sjukgymnast och projektledare för ”Somatisk hälsa vid psykisk sjuk-dom” i Region Jönköpings län.

Pilot startade i VärnamoSedan hösten 2015 tar psykosmottag-ningen på Värnamo sjukhus även upp patientens fysiska hälsa vid det årliga

läkarbesöket. Detta eftersom många i patientgruppen också har fysiska pro-blem som hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, KOL eller diabetes.

Patienterna kan nu även få hjälp med livsstilsförändringar, av klinikens sjukgymnast eller kommunala aktivi-tetsgrupper.

– Vi ser förändringar i matvanor och fysisk aktivitet. Vi har till exem-pel patienter som gått ner rejält i vikt, säger specialistsjuksköterska Anneli Skogefors.

Sprids över länetArbetssättet är nu permanent och sprids över hela Jönköpings län där den psykiatriska vården, primärvår-den och kommunal verksamhet har fokus på alla invånare med psykisk sjukdom.

Det innebär till exempel att även den psykiatriska vården i Jönköping och på Höglandet utvecklar sitt ar-betssätt med stöd till förändringar

av levnadsvanor, läkemedelsgenom-gångar med mera.

Länets vårdcentraler gör också satsningar för att nå invånare med psykisk funktionsnedsättning.

– Vi har fått hjälp av kommunens boendestödjare att identifiera den här målgruppen och bjuder nu in dem till träffar i höst. Tillsammans ska vi ta fram ett underlag till ett enkelt hälso-samtal om kost, fysisk aktivitet, alko-hol och tobak, säger Angela Eckerby, utvecklingsledare på Rosenlunds och Tenhults vårdcentral i Jönköping.

Mikael Bergström

Personer med psykisk sjukdom har en ökad risk för ett förkortat liv. Personer sjuka i schizofreni kan ha en förkortad livslängd med upp till 25 år.

Två av deltagarna fixar färskpotatisen när matlagnings-gruppen träffas på kommunala Vråengården i Vär-namo för att laga lunch ihop som ett led i att lära sig bra kostvanor. Maten är en av flera viktiga delar för att behålla den fysiska hälsan vid psykisk sjukdom.

Foto: Johan W Avby

Hanna Ljungman Freij

”Detta är ett hälso-

främjande arbete för

att skapa en jämlik hälsa

NR 3 2017

16 NR 3 2017

Allt fler invånare i Jönköpings län an-vänder e-hälsotjänsterna via 1177.se för att förnya recept, boka och omboka vårdbesök, eller läsa sin journal, där numera även röntgen- och provsvar visas.

Utvecklingen av digitala lösning-ar är en viktig del i hälso- och sjuk-vårdens omställning från sjukhus-vård till mer primärvård och insatser i hemmet, men också ökad egenvård och utveckling av olika trygghets-tjänster hemma.

– Nu kommer det digitala vård-möten, där hemma är nyckelordet.

Patienten är hemma och vårdpersonal finns med på läsplatta eller i mobil, säger Sven-Åke Svensson, e-hälso-strateg i Region Jönköpings län.

Digitalt vårdmöte i olika formerDet digitala vårdmötet kan vara pa-tienten som får ny- eller återbesök till läkare, sjukgymnast eller annan yrkesgrupp i primärvården, en tjänst som ökar snabbt. Enkel tillgänglig-het, som sparar resor och väntetid, är några av fördelarna.

– Kan vissa typer av vårdbesök hanteras mer effektivt, ökar det till-

gängligheten för de patienter som behöver det fysiska mötet.

Det digitala vårdmötet kan ock-så vara den kommunala hemsjukvår-den som konsulterar primärvårdens läkare, eller genomför ett vårdpla-neringsmöte i hemmet där fler yrkes-grupper och även anhöriga kan delta via mobil eller läsplatta. Detta skapar ökad trygghet för patienten, med fär-re besök på sjukhusens akutmottag-ningar som en effekt.

– De som har prövat är mycket positiva. Vinsterna är stora för alla parter, samtidigt som delaktigheten ökar när fler kan delta. Nu handlar det om att få in det här arbetssättet i hela länet, säger Sven-Åke Svensson.

Mobilitet viktigtDet är idag naturligt att informationen är tillgänglig när och var som helst, både för sjukvården och invånarna. Till exempel erbjuder de flesta vård-

Digitala lösningar för att effektivisera och underlätta vårt vardagsliv växer snabbt. Att ladda sitt resekort, boka teaterbiljett eller vårdbesök via webben är idag naturligt för många. Region Jönköpings län arbetar aktivt med utveckling av digitala lösningar inom både hälso- och sjuk-vård och övriga verksamheter.

Digitala lösningar– gör hälso- och sjukvården mer tillgänglig

Läs mer om digitala vårdmöten på 1177.seSökord: E-tjänster

17NR 3 2017

Sven-Åke Svensson

” Nu kommer

det digitala vårdmötet, där hemma

är nyckel-ordet

centraler idag kognitiv beteendeterapi (KBT) via nätet, och länets barn- och ungdomshälsa använder Ångesthjäl-pen Ung. Det är lösningar som ger stor frihet för patienten att genomföra be-handlingen på till exempel håltimmar eller bussen.

Tänka nytt i organisation– Ska vi dra full nytta av digitalise-ringen måste vi också tänka nytt kring vår organisation, med fler vir-tuella enheter som kan stötta patien-ter över hela länet. Digitalisering skapar jämlikhet genom att gränser suddas ut och patienter får tillgång till expertkunskap oavsett bostads-ort, säger Sven-Åke Svensson.

Digital agenda styr utvecklingenRegion Jönköpings län, Länsstyrelsen och länets kommuner arbetar utifrån en regional digital agenda, REDA, med fem insatsområden kring bland

annat tillgång till bredband för alla, hög tillgänglighet och ökad trygghet.

Det handlar om digitala lösningar för till exempel kollektivtrafikens bil-jettsystem, frånvaroanmälan i skolan eller för att följa en bygglovsansökan.

– Arbetet går bra. Alla inser att digitaliseringen är jätteviktig och en fråga om överlevnad. Invånarna har stora förväntningar på oss. Varje gång en invånare måste ringa inom en be-stämd telefontid för att nå oss har vi misslyckats. Som invånare ska du kunna hitta, lämna och komma åt din egen information, var du än är, på det sätt du vill och när som helst på dyg-net, säger Jan Pihl, programansvarig för REDA i Jönköpings län.

Mikael Bergström

Hemma är nyckelordet i utvecklingen av digitala tjänster. Vid köksbordet går det lätt att skapa ett digitalt vårdmöte, där du får kontakt med Mats Osbeck, läkare och specialist i allmänmedicin, eller någon annan yrkes-kategori inom hälso- och sjukvården. Foto: Johan W Avby

Madelaine Andersson, områdeschef för blodcentralen (i mitten) delade ut priset ”Årets blodgivarinsats” till Kerstin Hallgren och Trevor Ziese-niss, från Attends Healthcare AB i Aneby. Foto: Johan W Avby

Blodomloppet gav nya givareNära 6 000 personer deltog i det 20:e Blod-omloppet i Jönköping den 15 augusti 2017. Det resulterade i 123 nyanmälda blodgivare under kvällen.

– Det är ett resultat som vi är nöj-da med. Vi har dessutom fått an-mälningar via geblod.nu, som inte är inräknade, säger Madelaine Andersson, områdeschef för trans-fusionsmedicin (blodcentralen) i Region Jönköpings län.

Blodomloppet genomförs för att uppmärksamma blodgivning och rekrytera nya blodgivare.

I Jönköpings län finns cirka 7 000 aktiva blodgivare mellan 18 och 70 år, och försörjningen med blod är för det mesta god, viket be-tyder att blodcentralen lite nu och då kan hjälpa andra sjukhus. Det finns ett ständigt behov av nya blodgivare.

– Vi kommer nu att fördela ut de nyanmälda till närmaste blodcen-tral för provtagning och genomgång av hälsoformulär, säger Madelaine Andersson.

Tillgången på blod är helt nödvändig inom sjukvården, för operationer, intensivvård och be-handlingar av cancer- och blod-sjukdomar.

Mikael Bergström

REGIONTIPSET1. Många beslut i regionfullmäktige är påverkade av EU- regler. Hur stor andel ungefär?1. 30 procent X. 50 procent 2. 60 procent

2. Barnhjärtteamet på Länssjukhuset Ryhov hjälper många barn i länet. Hur många är inskrivna?1. 1 200 barn X. 1 500 barn 2. 1 700 barn

3. Region Jönköpings län har extra fokus på läkemedels-genomgångar för patienter över:1. 60 år X. 65 år 2. 70 år

NamnGatuadressPostnummer och ortTelefon eller mejladress

Vinster: Presentkort 500 kronor (vinst 1) och 300 kronor (vinst 2–3) , samt biobiljett (vinst 4–10).

Svar: Senast 6 oktober 2017 till kommunikation@rjl.se (skriv Regiontipset i ämnesraden)ELLER till Regiontipset, Region Jönköpings län, Box 1024, 551 11 Jönköping.

Vinnare nr 2/2017: Presentkort 500 kronor: Pauline Wågström, Nässjö. Presentkort 300 kronor: Ann Johnsson, Jönköping, Bernice Gladh, Vaggeryd. Biobiljett: Rasmus Fredriksson, Värnamo, Vera Regestam, Jönköping, Gunnar Andersson, Taberg, Arvid Salomonsson, Forsheda, Gunilla Geelmuyden, Gnosjö, Helena Flood, Bankeryd, och Inger Lagergren, Bredaryd.Rätt rad i nummer 2/2017: 2 (Hepatit C) 2 (Trädgård) 1 (9 september)

18 NR 3 2017

KRAMKALAS MED TRYGGVEUnder ett år har förskolebarnen på avdelningen Skutan i Jönköping tagit hand om ”lill-Tryggve”. Men en dag i juni 2017 var det dags för honom att återvända till ”stor-Tryggve” igen, maskoten för 1177 Vårdguiden i Jönköpings län. Ett avsked med kramkalas inför de nya äventyr som väntar ”lill-Tryggve” i uppdraget att sprida kunskap om 1177 Vårdguiden.

Promenera mera!Utemiljön har stor betydelse för människors häl-sa. Stressnivån sjunker och koncentrationsförmå-gan ökar när vi vistas i naturen.

Därför satsar Region Jönköpings län mycket på den miljön kring bland annat länets sjukhus. Som Slingan kring Länssjukhuset Ryhov, en natur- och kulturstig på 1,9 eller 3 kilometer för den som vill motionera eller ta en stillsam promenad och upp-leva områdets natur, kultur och historia.

Följ oss! i sociala medier!

På instagramkontot @regionjkpg möter du våra smarta, snabba, ödmjuka, finurliga och engagerade stjärnor som i bild och text berät-tar om vad de gör på jobbet. Du kan även se mer från oss på rjl.se, Facebook och LinkedIn.

Är du närstående till en person med självskade-beteende? Då kan du delta i studiecirkel för att få stöd i hur du ska agera för den som har själv-skadebeteende.

De tre psykiatriska klinikerna i Jönköpings län startar under hösten 2017 studiecirklar, ledda av medarbetare som fått särskild utbildning i ämnet av SHEDO, en ideell förening för att sprida kun-skap och ge stöd kring bland annat självskadebe-teende.

– Vi tror att behovet är stort, eftersom vi möter många patienter som har självskadebeteende i olika grad, säger Carolina Wirén, beteendevetare på psykiatriska kliniken i Värnamo. I studiecirk-larna fokuserar vi på de närstående för att bland annat ge dem strategier att hantera sin oro och lära sig sätta gränser med målsättningen att de ska orka vara närstående. Det har inte någon be-tydelse om personen med självskadebeteende är i behandling eller inte.

Vill du delta? Kontakta: anne.pruul@rjl.se (Jönköping) carolina.wihren@rjl.se (Värnamo) eller inger.myrlander@rjl.se (Höglandet)

Om självskadebeteende

Studiecirklar för närstående

NR 3 2017 19

KULTURHUSET SPIRAi överenskom melse med

CAMERON MACKINTOSHpresenterar

en ny uppsättning avBOUBLIL and SCHÖNBERG´S

Presenteras enligt överenskommelse med Music Theatre International (Europe) och CAMERON MACKINTOSH LTD.

PREMIÄR 9 SEPTEMBER 2017

Läs mer och bokabiljetter på smot.se

Skaka av dig arbetsdagen med den bästa klassiska musiken. En timmes

andrum tillsammans med musikerna i Jönköpings Sinfonietta och gäster

från när och fjärran.

Vår stora konsertserie med noggrant utvald musik – från tidlösa klassiker

till opera och moderna verk. 45 minuter före varje söndagssymfoni ges även en

presentation av konserten.

Spirapremiär 13 nov

EN KÄRLEKSFULL KOMEDI OM ATT FÖRVERKLIGA SIN DRÖM

Seriestart 21 sep Seriestart 3 sep

Samhällsinformation

1177 – sjukvårdsrådgivning dygnet runtBesök 1177.se för råd om hälsa, vård och tandvård!

Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt, var duän är i landet. Sjuksköterskorna på 1177 Vårdguiden bedömer ditt behov av vård, ger dig råd och vägleder till rätt vårdmottagning när så behövs.

Vårdcentralen – första valet vid skada och sjukdomOm du skadat dig eller inte mår bra, kontakta vårdcentralen. Använd våra e-tjänster eller ring vårdcentralen för att boka tid, förnya recept på läkemedel eller fråga om din pågående behandling.

JourcentralenNär vårdcentralen är stängd och ditt vårdbehov inte kan vänta, når du länets tre kvälls- och helgöppna jourcentraler genom att ringa 1177.

Akuten – vård i allvarliga och livshotande situationerGäller det livshotande tillstånd – ring alltid 112!

Spara 1177.se som bokmärkei webbläsaren och numret 1177i telefonen.

På 1177.se finns kontaktuppgiftertill din vårdcentral.