Barn- och utbildningsförvaltningen Bengt Larsson Epost: bengt.larsson@vasteras.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida

1 (1)

Datum

2019-05-03 Diarienr

UAN 2019/00490- 1.7.1

Kopia till

"[Skriv text här]"

Kommunstyrelsen

Tjänsteutlåtande - Kompetensförsörjningsstrategi 2020-2030 för Västmanland

Förslag till beslut

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden antar förslaget till yttrande som

sitt eget och översänder det till Kommunstyrelsen.

Ärendebeskrivning

Bakgrund

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har 2019-03-04 fått förslaget till

strategi för kompetensförsörjning. Svar ska lämnas senast 2019-05-06.

Syftet med strategin är att få ett gemensamt underlag inom Västmanlands län

för fortsatt utveckling av kompetens och sysselsättning.

Yttrande

Yttrandet är en sammanvägning av synpunkter från både gymnasieverksam-

heten och utbildnings- och arbetsmarknadsområdet.

Yttrandet återfinns i bilaga 1.

Barn- och utbildningsförvaltningen Bengt Larsson Epost: bengt.larsson@vasteras.se

YTTRANDE Sida

1 (4)

Datum

2019-05-03 Diarienr

UAN 2019/00490- 1.7.1

Kommunstyrelsen

Yttrande Kompetensförsörjningsstrategi 2020-2030 för Västmanland

Region Västmanland har tagit fram ett förslag till kompetensförsörjningsstrategi

2020-2030. Strategin syftar till att skapa mer hållbara strukturer för utbildning,

kompetensutveckling, rekrytering etc. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

har fått strategin för synpunkter.

Övergripande synpunkter Eftersom en strategi, enligt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, bör vara

långsiktigt syftande saknas en övergripande vision för hur en väl fungerande

arbetsmarknad och kompetensförsörjning ser ut i Västmanland. Detta bör också

grunda sig i en nulägesbeskrivning och analys av utpekade områden och mål.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden upplever strategin mer som en

beskrivning av hur arbetsmarknaden är uppbyggd. Strategin upplevs också som en

beskrivning över hur kompetensarbetet bedrivs idag och de arenor där Regionen

är sammankallande.

Ett mål som är viktigt för hela regionens utveckling och kompetensförsörjning är

högskolan och arbetet med att få universitetsstatus, det saknas helt i det här

dokumentet.

Bakgrund och utmaningar Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden känner igen den inledande

beskrivningen av dagens arbetsmarknadssituation men delar inte den bild som

Regionen förmedlar gällande betygsutvecklingen inom gymnasieskolan de senaste

åren. Inte heller utvecklingen av avbrott stämmer med den statistik utbildnings-

och arbetsmarknadsnämnden har gällande Västerås skolor. Västerås stad har

formulerat en kraftsamling för skolan, vilken ytterligare ska höja måluppfyllelsen.

Den digitala transformationen nämns endast ytligt, de kommande 10 åren kommer

detta påverka stort och behöver beskrivas fylligare.

Det saknas källhänvisningar i bakgrundsbeskrivningen, det behöver bli tydligt

varifrån dessa påståenden hämtats och vad de grundar sig i.

VÄSTERÅS STAD

Datum

2019-05-03 Diarienr

UAN 2019/00490- 1.7.1

Sida

2 (4)

När det gäller Kompetensrådets roll i arbetet så bör den tydliggöras till att ha en

roll som en referensgrupp men ansvaret ska enligt regeringsuppdrag ligga på

regionen, menar utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Prioriterande insatsområden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden upplever att punkterna i det regionala

utvecklingsansvaret, de övergripande målen och de prioriterade insatsområdena

inte hänger ihop. Vilken är bakgrunden till de övergripande målen och vem har

formulerat dem? I dagsläget upplevs de som svepande och skulle kunna vara mål

för vilken region eller kommun som helst. Målen bör vara grundade i ett behov för

just vår region.

Genomgående gällande målen till 2030 under de prioriterande insatsområdena:

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ser inte att målen i nuläget är mätbara

eller möjliga att styra emot då enbart ”fler” inte säger något om nuläget eller när

målet är uppfyllt.

Genomgående gällande innehållet under rubriken samverkan/samhandling för de

prioriterade insatsområdena: här anser utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

att fokus bör ligga på sådant som kommunerna ska samverka kring, inte sådana

saker som kommunerna själva redan ansvarar för. Sortera ut det som behöver

lyftas upp på regional nivå.

Höja den grundläggande utbildningsnivån Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden tolkar ”kompetens” som kunskaper och

färdigheter som en individ har förmåga att omsätta i praktisk handling. Dessa

förmågor ska också vara efterfrågade av arbetsmarknaden. En viss rörlighet kan

vara nödvändig för att rätt kompetens och arbetsgivare ska hitta varandra. Här

delar utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bilden att företagen har ett ansvar

att kompetensutveckla såväl befintlig personal som nyrekryterade. De gymnasiala

yrkesutbildningar som finns i Sverige är yrkesförberedande och har alltså inte i sina

nationella mål att ge full kompetens för arbetslivet.

Under rubrikerna Mål 2030 och Framtidssyn beskrivs framför allt mål som är

nationellt formulerade i skollagen och i förordningar för de olika skolformerna.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömer inte att något ytterligare

måldokument för detta behövs. Önskan att fylla de gymnasieprogram som finns i

länet är också en självklarhet för de som bedriver utbildningen.

Det är bra att behovet av flexibla studieformer poängteras. Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden ser dock inte att en regional stödfunktion för studie- och

yrkesvägledning fyller någon funktion för att utjämna könsbundna, socialt eller

kulturellt betingade yrkesval.

Samhandling för att nå målen

Mål och åtgärd blir här samma sak.

VÄSTERÅS STAD

Datum

2019-05-03 Diarienr

UAN 2019/00490- 1.7.1

Sida

3 (4)

Potential, utlandsfödda kvinnor Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden menar att formuleringen av det här

insatsområdet blir oklar. Vad som avses behöver förtydligas. Fokusera mer på

vilket resultat som önskas, ”fler utlandsfödda kvinnor i arbete” till exempel?

Gällande målet 2030 så behövs en nulägesbeskrivning för att kunna veta om man

uppnått målet ”fler”.

Samverkan utbildning/arbetsliv/arbetsförmedling Se över målformuleringarna. De är i nuläget omöjliga att mäta och att styra emot

särskilt som det saknas en konkret nulägesbeskrivning där problembilden, som

målen avser att korrigera, tydliggörs.

Punkt 2 företag, bör väl gälla alla arbetsgivare?

Punkt 3 personer, vilka avses här?

Gällande stycket Framtidssyn anser utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att

det behöver skrivas om så att det matchar det regionala utvecklingsansvaret och

uppdraget, språket behöver ses över och särskilt sista stycket upplevs otydligt.

Attraktivt län med attraktiva arbetsplatser Hela detta avsnitt, inklusive målformuleringar, bör vara fokuserat på regionens roll

och ansvar, dvs. att ta ansvar för att samordna och samla in information samt

initiera och driva insatser inom de då identifierade behovsområdena.

Målen är inte i nuläget mätbara och handlar om vad arbetsgivaren bör göra för att

bli mer attraktiva men ska vara grundade i rutan i fyrfältaren som handlar om

matchning, vilket inte hänger ihop. Texten bör vara fokuserad på vad regionen har

för uppdrag och ansvar. Det saknas även här en nulägesbeskrivning kopplat till

målen.

I avsnittet Framtidssyn tas också arbetsmiljö upp som en ny parameter utan att

det tidigare nämnts som ett mål eller något som man ska arbeta med.

Samverkan/samhandling

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden menar att strategin bör fokusera på

regionens roll att tillhandahålla analyser och prognoser för att underlätta för

arbetsgivare att ta fram kompetensutvecklingsstrategier. Inte att finna metoder

och arbetssätt.

Att inrätta en gemensam plattform/webbplats är fel åtgärd kopplat till uppdraget.

Arbetet framåt Samhandling: Under punkt 4 likställs flernivåstyrning och governance med att

aktörer/organisationer från olika sektorer bidrar och koordineras för att nå ett

mål. Flernivåstyrning är ett eget begrepp och definieras inte utifrån att aktörer

från olika sektorer samhandlar. Flernivåstyrning handlar snarare om samhandling

på olika nivåer: global, EU, makroregional, nationell, regional och lokal nivå enligt

utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens tolkning. När samhandling sker mellan

VÄSTERÅS STAD

Datum

2019-05-03 Diarienr

UAN 2019/00490- 1.7.1

Sida

4 (4)

olika sektorer talas det istället om trippelhelix-samverkan (samverkan mellan

offentlig sektor, privat sektor och akademin) eller kvadruppelhelix-samverkan

(offentlig sektor, privat sektor, akademi och civilsamhället).

Uppföljning

Här blir det oklart kring hur handlingsplanen ska tas fram och hur ansvars-

fördelningen ser ut. Handlingsplanen bör tas fram utifrån strategin och inte det

som sägs på det årliga dialogforumet. Det borde tydliggöras att regionen enligt

regeringsuppdrag äger ansvaret för frågan och inte kompetensrådet, som kan

anses vara rådgivande.

2019-03-07

FÖRSLAG Kompetensförsörjningsstrategi

2020-2030

2019-03-07

Förord ...................................................................................................................................................... 3

Bakgrund .................................................................................................................................................. 4

Utmaningar .......................................................................................................................................... 4

Regionalt utvecklingsansvar ................................................................................................................. 5

Kompetensförsörjning ......................................................................................................................... 5

Kompetensrådet .................................................................................................................................. 6

Årshjul .................................................................................................................................................. 7

Kompetensförsörjningsstrategins syfte och övergripande mål ............................................................... 7

Syfte ..................................................................................................................................................... 7

Övergripande mål ................................................................................................................................ 8

Prioriterade insatsområden ..................................................................................................................... 8

Höja den grundläggande utbildningsnivån .......................................................................................... 8

Mål 2030 .......................................................................................................................................... 8

Framtidssyn...................................................................................................................................... 8

Samhandling för att nå målen .......................................................................................................... 9

Potential, utlandsfödda kvinnor ........................................................................................................... 9

Mål 2030 .......................................................................................................................................... 9

Framtidssyn...................................................................................................................................... 9

Samverkan/samhandling ................................................................................................................. 9

........................................................................................................................................................... 10

Samverkan utbildning/arbetsliv/Arbetsförmedlingen........................................................................ 10

Mål 2030 ........................................................................................................................................ 10

Framtidssyn.................................................................................................................................... 10

Samverkan/samhandling ............................................................................................................... 10

........................................................................................................................................................... 11

Attraktivt län med attraktiva arbetsplatser ........................................................................................ 11

Mål 2030 ........................................................................................................................................ 11

Framtidssyn.................................................................................................................................... 11

Samverkan/samhandling ............................................................................................................... 11

Arbetet framåt ....................................................................................................................................... 11

Samhandling ...................................................................................................................................... 12

Relation till andra strategier .................................................................................................................. 12

Uppföljning ............................................................................................................................................ 13

2019-03-07

Förord Västmanland är ett växande län med många företag, både nationella och internationella.

Länet har en tradition i industri samtidigt som nyföretagande och jobbtillväxt utvecklas

starkt inom tjänstenäringar. Västmanland är ett attraktivt län tack vare sina företag och det

utvecklingsarbete och den forskning som företagen och andra aktörer bedriver. För att alla

företag, oavsett bransch, ska kunna växa på bästa sätt krävs tillgång till personal med rätt

kompetens. Länets attraktivitet är även beroende av en fungerande kompetensförsörjning i

offentlig sektor. Viktigt för länet är att alla har minst grundläggande utbildningsnivå och att

alla ska kunna fortsätta utbilda sig och utvecklas genom hela arbetslivet utifrån ett livslångt

lärande. Vi har många företag och organisationer som behöver nya medarbetare. Det är allas

vårt jobb och ansvar att samverka för att bygga den kompetens som efterfrågas, och att

arbeta för att länet och arbetsplatserna är attraktiva.

Kompetensförsörjning är en av de prioriterade områdena i Västmanlands regionala utvecklingsstrategi (RUS) Västmanlands kompetensförsörjningsstrategi är långsiktig och visar de prioriteringar där berörda aktörer i länet avser att samhandla för bästa möjliga matchning mellan individer och arbetsplatser. Denise Norström Regionstyrelsens ordförande

2019-03-07

Bakgrund

Utmaningar Kompetensförsörjning är en av de viktigaste tillväxtfrågorna för lokal, regional och nationell nivå och

anses som det största tillväxthindret som hämmar utvecklingen i företagen. Många företag och

organisationer inom både privat och offentliga verksamheter anser sig ha svårigheter att rekrytera

den kompetens de behöver. Brist på kompetens i offentlig sektor riskerar att försämra offentlig

service och därmed leda till minskad attraktivitet.

Västmanland står inför stora utmaningar. Länet har en relativt hög andel lågutbildade som har svårt att finna ett arbete, här är män överrepresenterade. Det råder samtidigt brist på arbetskraft inom mer kvalificerade yrken. Vi har ett ökat utbud av arbetskraft med svag ställning på arbetsmarknaden. Befolkningen blir äldre och fler kommer att gå i pension. Andelen personer i arbetsför ålder, 20-64 år, minskar. Det vill säga, färre ska försörja fler. Måluppfyllelsen i både grund- och gymnasieskolan sjunker varje år och det, och även skolavbrott från gymnasieskolan, är viktiga delar i att stärka barn och ungas förutsättningar. Ungdomar i dag väljer i stor utsträckning bort yrken inom vård, teknik och pedagogik där behovet av kompetens är och kommer att bli stort. De har en begränsad bild över vilka utbildningar och yrken som finns och hur arbetsmarknaden ser ut. Detta försvåras av att yrken försvinner och tillkommer och att yrken förändras över tid. På gymnasieskolan i de flesta kommuner i länet fylls inte platserna på de yrkesförberedande programmen. Främst inom vård och industri. Orsaken kan vara att ungdomarna inte har kunskap om vad olika yrken egentligen innebär. Arbetslivet ser behovet av att samverka med utbildningsanordnare, men upplever att det är svårt att komma in i skolorna. Skolorna å sin sida upplever att det är svårt att få arbetslivet engagerat. Arbetsmarknaden är könssegregerad och ungdomars val av utbildning följer traditionella könsmönster. Val av utbildning/yrke styrs till stor del av könstraditionella val. Kommer individen från ett studieovant hem är risken stor att de inte söker sig vidare till högre studier. En gymnasieutbildning är idag en biljett till ett framtida yrkesliv. Utan en gymnasieutbildning är risken stor att hamna i utanförskap och att inte klara sin försörjning. Utlandsfödda är en stor potential. Tiden för att integreras på arbetsmarknaden är idag för lång för de som kommer från andra länder. Detta gäller särskilt kvinnorna. Många med utomeuropeisk bakgrund har låg eller ingen skolbakgrund. Individuella orsaker som avsaknad av formell utbildning, bristfälliga språkkunskaper, ingen tillgång till nätverk på arbetsmarknaden, är stora hinder för gruppen utomeuropeiska kvinnor. Företag upplever att de har svårt att hinna med att upprätta kompetensutvecklingsstrategier på kort och på lång sikt och arbeta aktivt med dem för att behålla men också för att rekrytera ny personal. Företag/organisationer kan ha svårigheter att beskriva vilken kompetens som krävs för en viss yrkesroll. De har även svårigheter med att ta emot praktikanter och finna strukturer och en kvalitet för det arbetet. Det är inte längre arbetsgivarens marknad då potentiella arbetstagare idag har möjlighet att välja bland fler alternativ. Detta gäller även utländsk kompetens. Ett sätt för arbetsgivaren att attrahera rätt kompetens är att marknadsföra sitt företag/organisation men även branscher/yrken. Att arbeta strategiskt med kompetenshöjande insatser för individen blir ett sätt att visa på en attraktiv arbetsplats och även ett attraktivt län för efterfrågad arbetskraft. Kompetensbehovet påverkas av den digitala transformationen som leder till nya och förändrade arbetssätt. Kompetenskraven ökar, yrken försvinner, ändras och tillkommer.

2019-03-07

Västmanland har en nationellt sett hög andel av arbetskraft som arbetar i industrin. Tillverkningsindustrins snabba produktivitetstillväxt innebär dock att antalet sysselsatta inom industrin har minskat och förväntas minska framöver. I stället ökar sysselsatta inom olika producenttjänster riktade mot industrin, t ex tekniska konsulter och programmerare. Det gäller i alla delbranscher. Den stora ökningen av behov finns inom sektorn hushållstjänster. Antalet sysselsatta inom dessa branscher ökar kraftigt, t ex hotell, restaurang, nöjen och fritid. På grund av befolkningsutvecklingen förväntas rekryteringsbehoven inom offentliga tjänster så som skola, vård och omsorg, hälso- och sjukvård att öka kraftigt.

Regionalt utvecklingsansvar Region Västmanland har det regionala utvecklingsansvaret i länet vilket innebär att regionen har ett regeringsuppdrag gällande arbetet med kompetensförsörjning. Uppdraget kom redan 2010 och från och med 2018 ska de regionalt utvecklingsansvariga

• Organisera och fastställa målsättningar för regionalt kompetensförsörjningsarbete

• Tillhandahålla analyser och prognoser av privat och offentlig sektors behov av kompetens

och föra dialog med berörda aktörer

• Stödja och främja insatser inom utpekade fokusområden: o bidra till att etablera effektiva strukturer för validering på regional nivå, o medverka i planeringen av utbud och inriktning för regionalt yrkesvux inom kommunal

vuxenutbildning, samt o bidra till etablering av lärcentrum

Arbetet med kompetensförsörjning ska bedrivas i samverkan med olika aktörer i länet.

Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är ett komplext område. Det är många faktorer som avgör om privat och

offentlig sektor har tillgång till den kompetens som krävs för att kunna erbjuda tjänster och tillverka

produkter. En viktig faktor är befolkningsförändringar, åldersstruktur samt in- och utflyttning.

Tillgång till boende och till samhällsservice, samt om orten upplevs attraktiv, påverkar människors

vilja till att stanna kvar eller flytta till orten. Goda pendlingsmöjligheter underlättar

kompetensförsörjningen. Tillgång till utbildningar, ungas utbildningsval och möjligheter för vuxna att

vidareutbilda sig är andra faktorer, liksom yrkesstrukturen lokalt och regionalt samt näringslivets och

arbetslivets utveckling.

Modellen nedan synliggör och knyter ihop olika perspektiv på vad som skapar och utgör en

fungerande matchning. Den har använts som en analysmodell i arbetet med

kompetensförsörjningsstrategin.

Tillgång till och utbud av arbetskraft Styrs av befolkningsutveckling och befolkningens åldersstruktur i länet Arbetskraftens krav och vad de efterfrågar

Styr individens val av utbildning, kompetensutveckling och sysselsättning

Arbetsgivarnas krav och vad de efterfrågar Styr arbetsgivarens krav på potentiella arbetstagare Tillgång till och utbud av utbildning Styrs av dimensionering, kvalitet, effektivitet och Tillgänglighet

2019-03-07

Figur 1, fyrfältaren1 Begreppet kompetensförsörjning kan tolkas på olika sätt beroende på om man pratar om utbildning eller om man pratar om kompetensutveckling av personal i företag. Ett företag eller organisation som söker medarbetare med rätt kompetens rekryterar från utbildning, från annan arbetsgivare eller genom breddad rekrytering. Ett annat sätt för företaget att få rätt kompetens är att arbeta med kompetensförsörjningsstrategier där en del i det strategiska kompetensförsörjningsarbetet handlar om att synliggöra de kompetenser som finns inom organisationen samt vilka kompetenser som kommer behövas i framtiden, där kompetensutvecklingsinsatser för personalen möjliggör att rätt person arbetar med rätt saker.

Kompetensrådet I Västmanlands län samordnas strategiska kompetensfrågor av Kompetensrådet. Kompetensrådet är

sammansatt av representanter från utbildningssidan och från arbetsgivarsidan. Uppgiften är att

ansvara för att strategi och handlingsplan tas fram, revideras och att uppföljning och återförande av

erfarenheter till den egna organisationen sker. Medverkan i Kompetensrådet ger förutsättningar för

ett brett engagemang kring kompetensförsörjningsfrågorna, där man bland annat har dialog kring

utbildningsutbud, arbetslivets roll, insatser som görs och behov av insatser både lokalt och regionalt.

Rådet arbetar för att förbättra eller förändra strukturer som ger långsiktiga och hållbara effekter.

Under fyra tillfällen per år träffas representanterna och arbetar fram prioriterade områden med

tillhörande aktiviteter för kommande år. Detta föregås av dialogmöte med aktörer i länet där behov

och utmaningar i länet diskuteras. Kompetensrådet gör det möjligt för samhandling kring

kompetensförsörjningsfrågor.

Rådet leds av Region Västmanland och Regionens utvecklingsdirektör.

1 Källa: Kompetensförsörjning på arbetsmarknaden – Strategiska utvecklingstendenser Ds 2002:47

2019-03-07

Fig. 2 Deltagare i Kompetensrådet 2020

Årshjul Kompetensförsörjning och annat diskuteras i många olika forum i länet. Region Västmanland är

sammankallande för fler av dem. Gemensamt för nätverken är bland annat dialog kring

kompetensförsörjning. Utifrån dialoger som förs i olika grupper Regionen Västmanland möter, samlar

Kompetensrådet in underlag för vidare arbete. Genom konferens och dialogmöte når sedan

Kompetensrådet ut till olika aktörer i länet.

1. Exempel på olika grupper som träffas, oftast två ggr per termin.

2. Konferenser regionen har för HR-chefer, branscher/utbildning i form av ”Efterfrågeforum”

och för studie- och yrkesvägledare/arbetsförmedlare ”Vägledarforum”

3. Två möten per termin för Kompetensrådet. Även Västmannarådet träffas två gånger per

termin och tar vid behov upp frågan kring kompetensförsörjning

4. Till konferenserna ”Kompetens för tillväxt” och ”Dialogmöte” bjuds olika aktörer in för

dialoger kring utmaningar och behov.

Figur 3, Årshjul över arbetet med kompetensförsörjning i länet

Kompetensförsörjningsstrategins syfte och övergripande mål

Syfte Västmanlands kompetensförsörjningsstrategi 2020-2030 syftar till att skapa mer hållbara strukturer

för utbildning, kompetensutveckling, rekrytering, etc. Strategin har formats i samverkan med

kommuner, arbetsliv, utbildningsaktörer, statliga myndigheter och andra berörda aktörer i länet. Den

systematiserar aktörernas gemensamma utmaningar, prioriteringar och målsättningar för det

2019-03-07

regionala kompetensförsörjningsarbetet. Det skapar en tydlig riktning i arbetet och utgör grunden för

samverkan, samhandling och gemensamt lärande.

Övergripande mål • En stark utbildningsregion genom samverkan med arbetslivet och Arbetsförmedlingen.

• En matchning där både arbetsgivarens och individens intresse och kompetens tas tillvara.

• Ett attraktivt län genom attraktiva arbetsgivare.

Prioriterade insatsområden För att arbetsgivare ska få tillgång till den kompetens de behöver, på kort och lång sikt, och för att arbetskraften ska få möjlighet att utvecklas på attraktiva arbetsplatser, krävs samverkan och samhandling mellan exempelvis arbetsgivare, utbildningsanordnare och myndigheter. För att det ska komma till stånd behövs en ökad samsyn mellan aktörerna om hur läget ser ut och vad som behöver göras. Dialoger har förts med kommuner, arbetsliv, utbildningsaktörer, statliga myndigheter och andra

berörda aktörer för att få en ökad samsyn över behov och utmaningar i länet. Genom dialogerna

framkom olika faktorer som aktörerna fann som avgörande för en god matchning och

kompetensförsörjning. Utifrån dessa har Kompetensrådet prioriterar ett antal insatsområden.

• Höja den grundläggande utbildningsnivån

• Potential, utlandsfödda kvinnor

• Samverkan utbildning/arbetsliv/Arbetsförmedling

• Attraktivt län med attraktiva arbetsplatser

Höja den grundläggande utbildningsnivån

Mål 2030

• Fler flickor och pojkar når målen i grundskolan och är behöriga till gymnasieskolan

• Fler kvinnor och män har avslutad gymnasieutbildning med fullständiga betyg inom 3 år

• Fler skolor arbetar utifrån de allmänna råden för studie- och yrkesvägledning

• Färre kvinnor och män begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund i sitt val av utbildning/yrke

Framtidssyn Västmanland har en hög utbildningsnivå med invånare som har lägst gymnasieutbildning. Ungdomar i länet, både pojkar och flickor, når behörighet till gymnasieskolans nationella program. Gymnasieskolans yrkesprogram är attraktiva och fyller sina platser med marginal. Ett livslångt lärande möjliggörs genom flexibla vuxenutbildningsformer och distansutbildningar, till exempel genom ett Lärcentra. All utbildning i länet, från förskola till vuxenutbildning har en kvalitativ utbildning baserad på forskning och beprövade erfarenhet. Arbetet utifrån allmänna råd för studie- och yrkesvägledning skapar samverkan med näringsliv och offentliga organisationer vilket leder till ökad motivation och färre skolavbrott av elever från gymnasieskolan. Ungdomar och blivande studenter/arbetstagare har god kännedom om arbetsmarknaden i stort och om vilka utbildningar, yrken och branscher som finns och vad de innebär. Val till utbildning begränsas inte av kön, social eller kulturell bakgrund. En stödfunktion för studie- och yrkesvägledning är inrättad som stöd för detta arbete.

2019-03-07

Samverkan kring planering av utbud och inriktning för regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning är igång och effektiva strukturer för validering på regional nivå har tagits fram.

Samhandling för att nå målen

• Arbeta för att fler får en avslutad gymnasieutbildning med gymnasieexamen

• Stärka arbetet med, och inrätta en stödfunktion, för studie- och yrkesvägledning

• Samverka i planeringen av utbud och inriktning för regionalt yrkesvux i nom kommunal vuxenutbildning

• Bidra till att etablera effektiva strukturer för validering på regional nivå

• Stärka yrkesutbildningar på alla nivåer

• Öka intresset för yrken där behovet är stort

• Arbeta för otraditionella utbildnings- och yrkesval som en hävstång för hållbar tillväxt

Potential, utlandsfödda kvinnor

Mål 2030

• Fler utlandsfödda kvinnor har utbildning/arbete

Framtidssyn Vi tillvaratar all kompetens i länet. Utlandsfödda kvinnor som kommer till Sverige integreras snabbt på arbetsmarknaden. Flexibla och korta utbildningar underlättar övergången till vidare studier eller arbete. Språkinlärning ökar genom utbildning, praktik och arbete. Den snabba etableringen bidrar till bättre integrering i skolor, arbetsliv och samhällets övriga funktioner. Civilsamhällets organisationer och företag stödjer utlandsfödda kvinnor på deras väg till arbete. Utlandsfödda kvinnor ses som en stor potential för arbetsmarknaden och många har fått jobb i länet.

Samverkan/samhandling

• Identifiera utlandsfödda kvinnor som inte är etablerade på arbetsmarknaden

• Utveckla metoder och arbetssätt för att ta vara på utrikesfödda kvinnors potential

• Arbeta för flexibla och korta förberedande utbildningar för vidare studier

• Arbeta för språkinlärning genom utbildning, praktik eller anställning

2019-03-07

Samverkan utbildning/arbetsliv/Arbetsförmedlingen

Mål 2030

• Arbetslivet/branscher och utbildningsanordnare samverkar kring utbildningsplanering, utbildningarnas innehåll och mottagande av praktikanter

• Företagen får tillgång till den kompetens de har behov av på kort och på lång sikt

• Personer arbetar inom områden där deras kompetens matchar behoven

• Arbetsmarknaden är mer balanserad sett till ålder, kön och inrikes/utrikesfödda

Framtidssyn Näringsliv, offentlig sektor, civilsamhälle och utbildning i Västmanland samverkar. Det finns väletablerade enkla kontaktvägar när behov av kontakt uppstår. Grundskolor samverkar med arbetslivet så barn och ungdomar får kunskap om arbetsliv, arbetsmarknad, branscher, yrken och utbildningar. De får även en förståelse för varför de går i skolan. Gymnasieskola och vuxenutbildning samverkar med näringsliv, offentlig sektor och med Arbetsförmedlingen. Genom praktik får eleverna en god start i och kunskap om arbetslivets villkor och en förståelse över hur det är att arbeta. Vuxna har kunskap om vilka karriärväxlingsmöjligheter som finns. Högre utbildning samverkar även de med ovan nämnda. Genom praktik lär sig studenten yrket och får erfarenhet, kontakter och nätverk. Yrkeshögskolan har utbildningar i hela länet som är attraktiva. Utbildningar skapas utifrån arbetslivets behov och innehållet i utbildningarna förbereder och ger de studerande den kompetens de behöver för att klara yrket. Samverkan gör att näringslivets och den offentliga sektorn förändras i sin struktur genom att individers väl övervägda val baseras på individens intresse och samhällets behov. Valet begränsas inte av kön, social eller kulturell bakgrund. Tack vare detta har näringsliv och offentlig sektor en större rekryteringsbas att välja från.

Samverkan/samhandling

• Utveckla metoder och arbetssätt för samverkan kring planering och utveckling av utbildning utifrån arbetslivets behov

• Stärka samverkan mellan utbildning, arbetsliv och Arbetsförmedlingen för ökad matchning

• Utveckla metoder och arbetssätt för arbetet med praktik, mentorskap och handledarroll

• Stärka kunskapen om och utveckla metoder och arbetssätt för att ta vara på utrikesfödda potential

2019-03-07

Attraktivt län med attraktiva arbetsplatser

Mål 2030

• Fler arbetsgivare arbetar med kompetensutvecklingsstrategier

• Fler arbetsgivare arbetar mer med att marknadsföra sina företag/organisationer

• Arbetslivet/branscher marknadsför yrken/branscher med stora kompetensbehov

Framtidssyn För att hantera utvecklingen av teknik, digitalisering, automatisering, autonoma system osv satsar näringsliv, offentliga organisationer och individen på ett livslångt lärande. Alla företag/organisationer arbetar aktivt med kompetensförsörjningsstrategier och kontinuerlig kompetensutveckling för att behålla och för att rekrytera ny personal. En god arbetsmiljö med goda arbetsvillkor skapar många attraktiva företag och organisationer i länet. Att arbeta strategiskt med kompetenshöjande insatser blir ett sätt att visa på en attraktiv arbetsplats och även ett attraktivt län för efterfrågad arbetskraft. Genom breddad rekrytering anställs ny personal där luckor uppstått i företaget/organisationen. Praktikplatser med kvalitet ger de studerande inblick i företaget/organisationen och i yrket och ger kontakter för framtiden. För företaget/organisationen är praktikanten en blivande anställd och därför en viktig person. Marknadsföring av bransch, företag och yrke är en naturlig del och görs genom att näringsliv och offentlig sektor samverkar för att få fram ett gemensamt budskap.

Samverkan/samhandling

• Finna metoder och arbetssätt som underlättar för arbetsgivares att ta fram kompetensutvecklingsstrategier

• Inrätta en gemensam plattform och webbplats för marknadsföring av länet och dess företag/organisationer

• Samverkan kring marknadsföring av yrken/branscher med stora kompetensbehov

Arbetet framåt Arbetet i kommande handlingsplan blir att identifiera ägare till strategins insatser.

• Vilka har intresse av resultatet av eventuella insatser? • Vilka ska samhandla för att få igång arbetet med insatser? • Vilka ska ingå i en arbetsgrupp? • Vilka insatser ska göras?

Handlingsplanen ska upprättas med fokus på hur vi ska arbeta för att nå målen Oavsett prioritering är jämställdhet, mångfald, hållbarhet och miljö centrala aspekter att integrera i planering, genomförande och uppföljning av samtliga insatser.

2019-03-07

Samhandling I framtagandet av handlingsplanen är aktörer i länet viktiga. För att lösa de gemensamma, och komplexa, utmaningar vi har inom området kompetensförsörjning behöver vi samhandla, inom och mellan sektorer, och dra mot samma mål. Kompetensförsörjning är ett stort och komplext område och innefattar en mängd olika aktörer, både nationellt, regionalt och lokalt, som verkar inom området. Många bra och lyckade insatser görs i länet, men med en svag samordning finns risk att viktiga insatser inte görs, att insatser görs inom vissa områden men inte andra, eller att lyckade insatser inte sprids eller skalas upp. Den s.k. samhandlingstrappan syftar till att förstå vad vi gör och var vi är i strategiprocessen. Det handlar om att kvalificera samarbetet, från samtal om nuläge och utmaningar, till samhandling som skapar hållbara strukturer för bättre matchning. Fig. 2 Samhandlingstrappan 1. Samtal Utbyte av information mellan två eller flera människor. 2. Samsyn Två eller flera människor/aktörer delar samma bild av problemet eller utmaningen. 3. Samverkan Aktörer/organisationer går samman i processer eller projekt för att aktivt

gemensamt göra insatser för att nå ett gemensamt mål. 4. Samhandling Aktörer/organisationer från olika sektorer har ett gemensamt mål men

arbetar i huvudsak var och en på sin arena utifrån sina förutsättningar och bidrar med sin del, som koordineras, för att nå målet. Det kallas också för flernivåstyrning eller ’governance’.

Relation till andra strategier För att nå en hållbar kompetensförsörjning, och en hållbar samhällsutveckling i stort, behövs samverkan och samhandling inte bara inom kompetensområdet, utan även med områden som påverkar och bidrar till matchningen. Regionala utvecklingsstrategin (RUS) har ett antal understrategier som är vägledande i utvecklingsarbetet i regionen. Följande delstrategier har tydliga kopplingar till kompetensförsörjningsstrategin, och till varandra.

• Affärsplan Västmanland

• Handlingsplan för klimat och miljö

• Jämställdhetsstrategi (Länsstyrelsen i Västmanlands län)

• Länstransportplan

• Regional digital agenda

2019-03-07

Uppföljning En handlingsplan kommer att upprättas.

Ett årligt dialogforum (Kompetens för tillväxt) med aktörer från hela länet samtalar kring behov,

utmaningar och eventuella insatser inom kompetensförsörjningsområdet. Utifrån materialet som

kommer in från dialogmötet tar sedan Kompetensrådet och prioriterar bland de aktiviteter och

insatser som lyfts fram. Vid behov tillsätts arbetsgrupper utifrån de prioriterade aktiviteterna. Detta

utgör den konkreta handlingsplanen.

Handlingsplanen justeras/revideras årligen.

Kompetensförsörjningsstrategin revideras vid behov och utvärderas årligen med återkoppling till

politiken

Kompetensförsörjning