sidan 1 � Utvecklingspolitisk info från Servicecentrum för biståndssamarbete

UT

VE

CK

LIN

GS

PO

LIT

ISK

IN

FO

FR

ÅN

SE

RV

ICE

CE

NT

RU

M F

ÖR

BIS

TÅ

ND

SS

AM

AR

BE

TE

SERVICECENTRUM FÖR BISTÅNDSSAMARBETE

TEL 358 9 584 233 FAX 358 9 584 23 200SÖRNÄS STRANDVÄG 25, FIN-00500 HELSINGFORS

ERIKSGATAN 11 C , F IN -00100 HELSINGFORS

HTTP: / /WWW.KEPA.F I EMAIL: KEPA@KEPA.F I

Vad är Tobins skatt?Idén bakom Tobins skatt är enkel: På penning-transaktioner över gränserna uppbärs en skatt vars stor-lek enligt placeringens karaktär och långvarighet kundevariera mellan en halv promille och en procent. Genomatt göra kortfristiga placeringar som baserar sig på småförändringar i valutakurserna olönsamma skulle Tobinsskatt stabilisera världens valutamarknader och ökaregeringarnas ekonomiskpolitiska oberoende. Samtidigtkunde den ge världsgemenskapen betydande inkom-ster, vilket skulle göra de multilaterala organisationernafriare gentemot de rika väststaternas - speciellt USA:s -påtryckningar och öppna möjligheter att utveckla englobal ekonomisk och social politik.

Den amerikanske nationalekonomen och nobelpristaga-ren James Tobin föreslog för första gången en sådanvalutatransaktionsskatt under sina föreläsningar vidPrinceton University 1972. Tobins tanke fick dock intetillräckligt understöd under denna tid när nylibera-lismen växte sig starkare och så småningom fick hege-moni. Förslaget har på nytt aktualiserats under 90-talet,starkare än tidigare. Först kom börskraschen i oktober1987, sedan spekulationsvågorna i september 1992 somnästan ödelade det europeiska penningsystemet. Världs-ekonomins kris från 1997, som till stor del förorsakatsav spekulanterna på finansmarknaderna, har ytterligareaktualiserat en Tobinskatt.

TOBINS SKATT� Ett steg på vägen mot en mer

demokratisk och jämlikvärldsekonomi?

Tobins skatt skulle:* befrämja en stabilisering av

världens finansmarknader* öka regeringarnas ekonomisk-

politiska oberoende* kunna ge världsgemenskapen

betydande intäkter* göra de multilaterala organisa-

tionerna mindre utsatta förpåtryckningar från de rikaväststaterna

* öppna möjligheter att utvecklaen global ekonomisk och socialpolitik

7b

sidan 2 � Utvecklingspolitisk info från Servicecentrum för biståndssamarbete

Kriserna i den allt globalarevärldsekonominDen nyliberalistiska globaliseringen har fördjupat deekonomiska klyftorna och ökat osäkerheten. Det världs-omfattande ekonomiska systemet befinner sig vid ran-den av en kris som den i början av 30-talet. På mångahåll i Sydostasien, Ryssland och Latinamerika är situa-tionen redan alldeles tillräckligt dyster. I Afrika söderom Sahara har de ekonomiska problemen blivit allt all-varligare redan under en längre tid flera årtionden.Också där situationen ekonomiskt är bättre har båderegeringarna och medborgarna tröttnat på att vara ut-satta för finansmarknadernas nycker.

De demokratiska staterna och FN, som ändå är upp-byggt enligt vissa principer om demokratisk represen-tation, har i likhet med vissa organisationer som speg-lat u-ländernas synpunkter förlorat sin makt till ekono-miska institutioner som behärskas av antingen väst un-der USA:s ledning eller det transnationella kapitalet.T.ex. Världsbankens och IMF:s verksamhet och uppgif-ter har under de senaste årtiondena utvidgats betydligtfrån deras ursprungliga uppgifter och allt flere länderhar utsatts för deras program för �strukturell anpass-ning�. Många andra länder har också tvingats upplevastyrkan hos de finansmarknader som befriats från allarestriktioner och som vuxit enormt.

Det centrala innehållet i inte bara de internationellafinansinstitutionernas utan också t.ex. världshandels-organisationen WTO:s ekonomiska och utvecklingspo-litik har varit att befria marknaderna, ofta på bekostnadav det demokratiska självbestämmandet och social-politiken. Samtidigt som staterna som formellaadministrationssystem demokratiserats - demokrati-seringens �tredje våg� fick sin början i Latinamerika ochhar senare fortsatt till Afrika, östra Europa och sydöstraAsien - har de globala administrationssystemen och denekonomiska globaliseringen begränsat den nationellabeslutsrätten och förbigått de lokala gemenskapernasbehov. I många länder har den här utvecklingen ocksågjort speciellt svagare stater och nationalekonomierännu mer sårbara än förut, vilket världsekonomins fi-nanskris visar.

Denna ekonomiska politik gagnar framför allt de inter-nationella investerarna och de transnationella bolagen.De transnationella bolagens makt och betydelse i världs-ekonomin växer hela tiden och världshandeln riskerarsnart att domineras av ett fåtal stora koncerner. Mångatransnationella företag är mycket större ekonomiskaenheter än länderna vars naturresurser och arbetskraftdessa bolag förfogar över.

De enskilda ländernas möjligheter att reglera de trans-nationella bolagens verksamhet blir alltmer begränsade.Detta gäller speciellt de fattigaste och minsta länderna.Den europeiska valutakrisen i början av 90-talet visadedock att också de rikaste väststaterna har svårigheter

att driva sin egen ekonomiska politik eller ens förhin-dra att hela ekonomin kraschar till följd av spekulativafinanstransaktioner.

Regleringen av kapitalströmmarna ärnödvändigAllt flera forskare inriktade på den internationella eko-nomin och ekonomiska politiker kräver mekanismer föratt reglera kapitalströmmarna i syfte att dämpa de spe-kulativa kapitalöverföringarna och stärka styrningen avinvesteringarna till mer långsiktiga produktiva place-ringar. Samtidigt vill man också reglera ekologiskt ochsocialt skadliga långsiktiga investeringar.

Det är nödvändigt att bygga upp ett gemensamt systemför reglering av internationella kapitalströmmar, på ettdemokratiskt och socialt ansvarsfullt sätt. Den skattTobin föreslagit skulle vara ett steg i denna riktning. Isin enklaste form ger skatten mer spelrum för den na-tionella ekonomiska politiken, utan att strida mot tan-ken på en fri världshandel. Ändå ger den långt gåendelöften om demokratiska och sociala reformer i världs-politiken.

Tobins skatt öppnar också nya politiska möjligheter. Omden uppfattas som en global skatt - trots att staterna sam-lar in den och får behålla en del av intänkterna - skapardet en helt ny politisk situation: världsgemenskapen kanförfoga över medel som inte är omedelbart beroende avstaternas budgetbeslut. Dessa medel skulle kunna an-vändas för att utveckla en global ekonomisk och social-politik. Det är en viktig möjlighet i den nuvarande si-tuationen där den nyliberalistiska strukturanpassnings-politiken minskat social- och utvecklingspolitikens möj-ligheter inom staterna.

Kanadas regering har försökt driva på Tobins skatt vidflera G7-möten och gjorde 1994 en undersökning om enensidig tillämpning av skatten. Regeringspartiet i Aus-tralien har intagit en försiktigt positiv hållningtill Tobins skatt. I Frankrike har den fått ett brett stöd,också i parlamentet. Där har också, på initiativ av fack-liga och medborgarorganisationer, nätverket ATTACgrundats för att driva på saken. ATTAC (Associationpour une Taxe sur les Transactions financières pourl�Aide aux Citoyens) verkar numera också utanförFrankrikes gränser.

Tobins skatt förutsätterdemokratiska reformerOm Tobins skatt ska förverkligas förutsätter det en vi-sion om vad som är möjligt och önskvärt när det gällerstyrningen av den globala ekonomin. Det är helt möj-ligt att genomföra Tobins skatt så att den bara stärkerIMF:s och Världsbankens ställning och gör det lättareför dem att fortsätta sin nuvarande politik. Å andra si-dan öppnar Tobins skatt också nya möjligheter och ak-tualiserar principerna för styrningen av världsekono-min.

sidan 3 � Utvecklingspolitisk info från Servicecentrum för biståndssamarbete

Också en Tobin-skatt på några promille skulle kunnage hundratals miljarder dollar om året i avkastning.Dessa intäkter skulle kunna användas för av världs-gemenskapen utvalda mål. FN:s basbudget uppgår t.ex.till åtta miljarder dollar. Västs utvecklingsbistånd upp-går till 50 miljarder dollar om året, utvecklingsländernabetalar 100 miljarder dollar i amorteringar och räntor.Avkastningen av Tobins skatt skulle genom ett refor-merat FN kunna kanaliseras till social utveckling. Av-kastningen av Tobins skatt skulle alltså vara väldig iförhållande till de resurser som nu står till förfogande,och den skulle kunna frigöra staters FN- och bistånd-sanslag för andra ändamål. Ändå borde skatten inte hajust någon inverkan på den realekonomiska verksam-het som producerar investerings- eller konsumtions-varor eller tjänster för medborgarna.

Tobins skatt skulle med andra ord aktualisera fråganom principerna för kontrollen över världsekonomin ochderas berättigande. Väst - speciellt USA - har överalltdrivit på principen en dollar - en röst. Dessutom harUSA ännu för säkerhets skull vetorätt. Men om de medelsom världsgemenskapen förfogar över åtminstone del-vis är oberoende av staternas budgetkontroll är det svårtatt se varför man längre skulle godkänna en principsom innebär att de rika ensamma får styra världen.Tobins skatt skulle alltså förutsätta demokratiska refor-mer.

Tobins skatt är tekniskt möjlig attförverkligaMan har betvivlat möjligheterna att förverkliga enTobin-skatt. Speciellt betvivlar man att den kan tilläm-pas globalt och att den kan genomföras tekniskt. Denförra punkten motiveras bl.a. med svårigheten att ut-sträcka en sådan skatt till skatteparadisen. Men till enbörjan skulle det räcka med att skatten införs i de vikti-gaste länderna.

Huvuddelen av kapitalrörelserna sker inom de ekono-miskt mest utvecklade länderna och valutahandeln skermed deras valutor. Skatteparadisen är ofta separata en-heter enbart geografiskt: kapitalrörelser där skatteparad-isen är inblandade sker genom datorer i dessa centralaländer. En förändring av skattelagarna i dessa länderskulle inverka de facto också på skatteparadisens verk-samhet.

De största bankerna har redan skapat sitt eget globalabetalningskontrollsystem. Ett relativt litet antal central-datorer kanaliserar den största delen av de globala ka-pital- och penningströmmarna. Tobins skatt skullekunna förverkligas t.ex. inom ramen för dessa systemgenom att utveckla dataprogrammen. Om det skapasen tillräckligt stark politisk vilja kan alltså skatten bliverklighet.

Finland och Tobins skattGenom en kampanj som koordineras av Kepa (Service-centralen för utvecklingssamarbetet) och NIGD:s(Network Institute for Global Democratization) skatte-arbetsgrupp försöker man få med Tobins skatt i nästaregeringsprogram, och också få den förverkligad ome-delbart. Genom framträdanden i massmedia, vid offent-liga debatter, genom direkta enkäter och publiceringenav en forskningsrapport tas Tobins skatt - och helastyrningen av världsekonomin - upp som ett tema införriksdagsvalet. Partierna och riksdagskandidaterna om-beds att ta ställning till Tobins skatt. Det är svårt att fö-reställa sig många politiker i Finland som skulle kunnasäga NEJ till Tobins skatt med annan motivering än attden inte är ett �realistiskt projekt�. Anslutningen tillEMU motiverades t.ex. med penningpolitisk stabilitetoch med behovet att finna övernationella lösningar påproblem inom den ekonomiska politiken. Å andra si-dan är de flesta motståndarna till EMU säkert positivatill en strävan att öka ett demokratiskt och socialt an-svarstagande.

Kampanjen för Tobins skatt strävar alltså till att lyftafram regleringen av finansmarknaderna som ett centralttema i vårens riksdagsval och därigenom få med den inästa regeringsprogram. Finland samarbetar på mångavärldspolitiska fora med de andra nordiska länderna -och representerar dem - och det är ytterst viktigt att deandra nordiska länderna också ställer sig bakom pro-jektet. Det borde inte vara särskilt svårt.

Den dagliga globala valutahandeln(i miljarder US-dollar)

utan medderivater derivater

1977 18.3 ..1980 82,5 ..1983 119,0 ..1986 270,0 ..1989 590,0 620,01992 820,0 880,01995 1230,0 1300,0

Källa: ul Haq et al. (1996, 291, Table A.1)

Ett förverkligande av global demokrati innebär t.ex. attFN skulle reformeras och dess ställning stärkas. Ocksåde internationella ekonomiska institutionerna bordeomorganiseras och en representativ demokrati garan-teras på deras alla nivåer. Samtidigt bör de fattiga län-derna ha samma möjligheter som de rika att inverka påde internationella finansinstitutionernas politik. Dentransnationella offentligheten och det transnationellamedborgarsamhället måste också stärkas.

sidan 4 � Utvecklingspolitisk info från Servicecentrum för biståndssamarbete

Finland måste driva på ett snart införande av skattenockså inom EU. Finlands kommande ordförandeskap iEU ger goda möjligheter för detta. Eftersom regeringenoch den allmänna opinionen i Frankrike är mycket po-sitiva till Tobins skatt, och eftersom den nya tyska re-geringen också kan antas vara positiv borde det intevara en övermäktig uppgift att få EU att stöda Tobinsskatt. Slutmålet bör vara att vinna världens tre finans-centras - EU:s, USA:s och Japans - stöd för skatten påtransaktioner.

Det främsta målet för forskningsprojektet om saken äratt visa hur Tobins skatt kan förverkligas realistiskt.Undersökningen utreder de tekniska problemen kringinförandet av en provisorisk transaktionsskatt i Finland.För det andra klargör undersökningen på vilka villkoroch inom vilken tidsram en ensidig EU-skatt skulle varamöjlig. För det tredje svarar den också på frågan vilkade nödvändiga demokratiska reformer är, som man börkoppla införandet av en global skatt till. En möjlighet äratt följa det förslag som Commission on GlobalGovernance gjort: inom FN grundas ett ekonomiskt sä-kerhetsråd, som är mer representativt och demokratisktän det nuvarande säkerhetsrådet och som bl.a. får tilluppgift att handha Tobins skatt. Den första rapportenfrån undersökningsprojektet publiceras den 2 mars 1999.

Den finländska kampanjen strävar tillatt:* få med Tobins skatt och en reglering av finans-

marknaderna i nästa regeringsprogram* påverka så att Finland driver på ett förverkligande av

skatten också inom EU* betona att de viktigaste länderna och finanscentra i

världen måste fås med bakom en transaktionsskatt* få fram forskningsmaterial om Tobins skatt

REDIGERING: PETRI MINKKINEN

De åsikter och bedömningar som uttrycks i de utvecklings-politiska infobladen utgivna av Servicecentrum för bistånds-samarbete representerar inte nödvändigtvis föreningens offi-ciella ståndpunkter.

KällorDenna broschyr baserar sig på Heikki Patomäki & MikaRönkkö (1998): Kuinka toteuttaa Tobinin vero Suomenkautta? NIGD:n verotyöryhmän linjaus 25.11.1998.

Andra källor:The Halifax Institute (November 1998): The Tobin Tax: An InternationalTax on Foreign Currency Exchange.Http://www.sierraclub.ca/national/halifax/Issues_info/tobin_tax.htm

Gill, Stephen (1997): An Emu or an Ostrich? EMU and Neo-LiberalEconomic Integration; Limits and Alternatives. I boken Petri Minkkinenand Heikki Patomäki (Eds.), The Politics of Economic and Monetary Union,Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.

Haq, Mahbub ul, Inge Kaul and Isabelle Grunberg (eds., 1996): The TobinTax: Coping with Financial Volatility, Oxford: Oxford University Press

Martin, Hans-Peter & Harald Schumann (1998): Globalisaatioloukku.Hyökkäys demokratiaa ja hyvinvointia vastaan, Tampere: Vastapaino, påsvenska: Globaliseringsfällan

Minkkinen, Petri (1998): Globalisaatio, EU ja politiikan mahdollisuudet. Iboken Globalisaatio ja politiikan mahdollisuudet, SDP:n uusiperiaateohjelma, keskusteluaineisto 4, Rauma: West Point

Patomäki, Heikki (1998): Tobinin vero iskee spekulaatiotalouteen, Kumppani6/98

Närmare uppgifter:Kepa:s handelspolitiska arbetsgruppMika RönkköSörnäs strandväg 25 (3:e vån.)00500 Helsingfors

Tel.: 09 - 726 1021Fax: 09 - 726 137

Länkar:* Http://www.kepa.fi/kehitys/tobin.htm

* Http://www.sierraclub.ca/national/halifax/Issues_info/tobin_tax.htm

* Http://attac.org/fra/list/doc/avermaetegb.htm

samt �Tobin Tax� Links-länklistan

* Http://www.chebucto.ns.ca/Current/P7/tobin.html

* Http ://www.ceedweb.org/noframe.html