Torphistoria från Krusenberg · 2012-11-13 · torpet Nybygget fanns med på denna karta men, av förklarliga skäl inte namnet. Hur länge den ursprungliga torpstugan och andra

Torphistoria från KrusenbergAv Inge Elsmark (1999)

Torpet Källvreten

Sid 1

Inledning

FörordKarin Wretin på Upplandsmuseet framställde1981 en skrift "Torpen på Krusenberg". Honvände sig i första hand till de nya torpägama, ivetskap om att många av torpen hade ellerskulle avstyckas och nyttjas för permanent- ellersommarboende.

Hon berättade att på Krusenbergs ägor ligger ettovanligt stort antal väl bevarade torp, somvittnar om äldre tiders boende, byggnadssätt ochsociala förhållanden och erinrade de nyatorpägama om det värdefulla stycke kultur-historia torpbebyggelsen i Krusenbergsområdetutgör.

Följande beskrivning av torpen i Krusenbergavser närmast att klargöra när torpen enligtgamla kartor och andra uppgifter kommit till.

Knappast något av själva torpbyggnaden i dagär i ursprungligt skick. Torpen som byggdes islutet av 1600-talet och i början av 1700-talet,med jordgolv och tak av torv eller halm, varnaturligtvis i stort behov av renovering ellerombyggnad in på 1800-talet.

Troligen kunde grunden, kanske nedre delen avspismuren och vissa delar av trästommenbevaras vid utförda ombyggnader, då isolering,trägolv och takbeläggning med taktegel tillkom.

Det skall bli intressant att se resultatet av, attmed modern teknik åldersbestämma trästockaretc., som ägaren till Nytorp nu utför. Kan detfinnas stockar kvar från det ursprungliga torpet,som uppfördes före 1693?

Det har funnits inte mindre än 27 st. torp påKrusenbergs ägor, varav 18 st. ännu idagåtminstone till namnet existerar och är genomnytagna bilder dokumenterade i denna skrift.

"Albertinas stuga" (Alsike 1:10) och"Hönsapigans stuga" (Krusenberg 1:49) har ejbedömts som "riktiga" torp.

Krusenberg 1999.

Inge ElsmarkKällmaterial:Vi i Alsike - Evert Carlsson berättar." ca. 1960.Krusenbergs Säteri av Anders Holmgren 1959.Krusenberg - en herrgård vid Mälaren av BritaCederström 1996.Torpen i Krusenberg av Karin Wretin, Upplandsmuseet1981.Förändringar och konstans i odlingslandskapet - exempletKrusenberg, Uppland av Sven-Olov Borgegård (SvenskBotanisk Tidskrift) 1994.Kartor från 1635,1679,1693,1784,1894,1932/1961 frånLantmäteriet och Landsarkivet i Uppsala, samt aktuellekonomiskt karta.

Sid 2

Alsike byAtt berätta om torpen i Krusenberg måste börjamed att erinra om Alsike by, som låg ca 15 kmsöder om Uppsala på båda sidor om gamlaStockholmsvägen, nuvarande väg 255. Platsenmarkeras ännu av den 1903 uppsattafattigbössan mitt emot "Gästgiveriet" som detfortfarande kallas fast verksamheten upphörde ibörjan av 1920-talet.

Alsike by (som under årens lopp stavats på olikasätt) omnämns första gången 1303 då etträfsteting hölls där. Så även år 1318 och 1419.Men på denna plats och angränsande högläntterräng har hittats ett 20-tal stenyxor och andraföremål som teoretiskt kan vara från den såkallade "Hågatiden" 1000 år f. Kristus, så härhar tydligen varit boplats sedan länge.

Alsike by bestod år 1635 av nio gårdar. Fyra lågsöder om Stockholmsvägen i "Gästgiverietsträdgård" och fem i rad på andra sidan vägen,enligt vidstående kartbild.

Adelsmannen Johan Cruus gifte sig med KarinOxenstierna 1640 och samma år köpte han sjuav dessa gårdar. Ett skattehemman sombrukades av Erick j Alzickeby, fyrakronohemman som brukades av Simon, ErickBengesson, Hustru Margareta och Anund. Tvåakademihemman som brukades av PedharEricksson och Peder Matzon. Två frälsehemmanägde han tidigare genom arv.

Avsikten var att bygga ett herresäte med centraltläge i landet. Johan Cruus dog 1644, så det varänkan Karin som 1648 började uppföra det avTessin d.ä. ritade slottet på den stora holmen vidsjön. Till minne av sin man gav hon slottet ochhela godset namnet Krusenberg.

Av de nio gårdarna var det år 1679 bara fyra pånorra sidan om vägen kvar och de"degraderades" till torp och fick namnenFörstatorp, Andratorp, Tredjetorp ochFjärdetorp. De var troligen byggda redan ibörjan eller mitten av 1500-talet. Att de fickdessa för torp ovanliga namn beroddeförmodligen på att de inte användes för någotspeciellt arbete på gården som snickare, smedetc.

På karta från 1693 finns tyvärr ingahusmarkeringar på platsen för Asike by. Detstår: "Tomter på denna plats." Tredje- ochFjärdetorp finns omnämnda i både Rödingsrapport från 1716 och i Carl Gustaf Bielkesbouppteckning från 1754. Huset på södra sidanav vägen var en gammal krog, som 1756byggdes om i två våningar. År 1693 fick

gästgivargårdar "spriträttigheter" och BritaCruus omvandlade samma år Krogen till"Gästgiveri".Av kartan från 1784 framgår inte vilkabyggnader i Alsike by som är Tredje- ochFjärdetorp. Även de hade då förmodligen rivits.

Sid 3

1600-talstorpNästorpDetta namn finns inte på någon av de kartoröver Krusenberg som finns tillgängliga. Namnet"Springsnäs Tårp" (otydligt) finns på karta från1679 och är det första namnet med torp somfinns på kartor över Krusenberg. Platsenöverensstämmer med en annan uppgift,nämligen att torpet Nästorp legat NV om torpet

Berghagen och med en verkligt fin utsikt emotSkokloster. Då finns det få platser att välja på.På tänkt plats har återfunnits rester av enstengrund. Av någon anledning fick Nästorp enkort saga trots den fina utsikten. Torpet finnsinte markerat på karta från 1693. Torpets troligaläge är markerat på kartan över 1600-talstorp.

NytorpetPå karta från år 1693 är detta torp klart ochtydligt utmärkt. Av någon anledning är inteNytorp upptaget i Rödings rapport från 1716.Namnet Nytorp finns åter med i Greve Bielkesbouppteckning år 1754 och på senare års kartor.Det är ett av de äldsta torpen på Krusenberg.Nytorpet avstyckades i början av 1980-talet och

är friköpt med fastighetsbeteckning Alsike 1:6.Nyttjas som sommarhus.

Ägaren avser att med modern teknik föråldersbestämning åstadkomma en noggrannhistorik av detta torp. Torpets läge är markeratpå kartan över 1600-talstorp.

Sid 4

MoranÄven detta torp uppfördes i slutet av 1600-talet.Det finns med på karta från 1693. Namnet fickdet förmodligen p.g.a. dess läge rätt nära"Morans wÿkan", som nuvarande Moravikenkallades på karta från år 1679.

I början av 1900-talet byggdes torpet till. Detbyggdes även nya stall och förrådsbyggnader,som ännu är i bruk. År 1940 beslöt man attlägga ned torpen på Krusenberg i stället för attrusta upp dem.

Så skedde men först 1955, då jordbruksarrendetgick ut. Morantorpet ingick dock inte i beslutet,det behölls för att disponeras som

skogsarbetarlägenhet.

Torpet genomgick 1958 en genomgripanderenovering: bland annat drogs vatten in,centralvärme från köket och badruminstallerades. År 1982 avstyckades Moran frånhuvudgården och fick beteckningen Krusenberg1:50. På tomten byggdes ett nytt bostadshus,men den ursprungliga torpstugan, exteriört itämligen ursprungligt skick, hyrs fortfarande utsom bostad. Fastigheten ägs av en medlem tillfamiljerna som tidigare ägde Krusenberg.

Torpets läge är markerat på kartan över 1600-talstorp.

Sid 5

KällvretenNamnet har även skrivits Kjellvreten,Kiellvreten och Tjällvreten. Torpet är från slutetav 1600-talet. Att torpet Källvreten fått denstora äran att pryda omslaget på denna skrift äratt det överensstämmer med min uppfattning avett typiskt torp. Det har till till exempel 6-glasfönster, mycket hög tröskel, stor öppeneldstad, som på 1890-talet kompletterades medjärnspis, då sådana fanns att tillgå. Flera torp iKrusenberg har haft liknande utseende menbyggts om till oigenkännlighet. Farstun fannstroligen inte från början. Förstugor tillkom försti mitten av 1700-talet.

Det som inte heller stämmer överens på bildenoch det ursprungliga torpet är taket medtaktegel. Från början var det torvtak med ett

underliggande skikt av näver. Taktegel hadefunnits sedan länge men blev nog inte förrän på1800-talet använt på torpstugor.

I detta torp bodde långt in på 1970-talet OlleBrink, som arbetat på gården under många år.(Synd att jag inte fick idén att intervjuva honommedan han levde. Han hade enligt uppgiftmycket att berätta om Krusenberg och"Krusenbergarna".) Torpet avstyckades 1985med fastighetsbeteckning Krusenberg 1:53 ochär privat ägt. Sommarstuga. Väl värd att på allasätt bevara i nuvarande utseende, som inteligger så långt ifrån ursprunget.


KvarntorpRedan på karta från 1679 finns en kvarn tydligtmarkerad på den plats där nuvarande kvarn står.Dock inget tecken för en torpbyggnad. På kartafrån 1693 har ordet "qvarntorpet" utskrivits påsamma plats Ett torp med namnet Kvarnbäcken

finns med i rapporter från 1716 och 1754.

Pä karta från 1784 finns ingen markering varkenav kvarn eller torp, men på nästa karta frän år1894 återfinns tydliga tecken för båda.

Sid 6

Förklaringen ar att torpet flyttades på 1760-talet,då den gamla väderkvarnen "tjänat ut, till denplats där en vattenkvarn byggts. Då stämmer enannan uppgift nämligen att ett torp med namnet"Kvarnhammar" har legat intill Bränneriet, somuppfördes 1787.

På karta från 1784 ar två mindre byggnadermarkerade och vid sidan om står även ordet"dam" . I protokoll från 1773 nämns att tvåhålldammar låg i Oxhagen, väster om Pottmyran(se karta sid. 14). Därifrån leddes vattnet frånskogen i ett större dike ned till nämnda dammsom reglerade vattentillförseln till kvarnen.Maskineriet med två stenar drevs avöverfallsvatten på ett med plåtskopor försettvattenhjul med 5 1/2 alnars diameter. Kvarnenbyggdes omkr. 1754 av grevinnan Eva Bielke.På hennes tid hände mycket på Krusenberg.

Än idag kan man på södra sidan av storalandsvägen se var nämnda bäck runnit undervägen straxt norr om Rappaklös. Kvarnhammarär på kartan sid. 15 märkt nr. 9.

Att den första väderkvarnen från 1600-taletersattes under större delen av 1700-talet med envattenkvarn äger sin riktighet. Den nuvarandekvarnen med torp, som byggdes 1809, miste sinfunktion i slutet av 1800-talet då de storaångkvarnarna i Uppsala hade tagit öververksamheten. Krusenbergs väderkvarns sistavinge blåste bort under 1930-talet. KrusenbergsByalag har under senare år tagit initiativ till attför eftervärlden åtminstone bevarakvarnbyggnaden och genom röjning avväxtlighet på kvarnbacken göra den mer synlig.


På platsen för bränneriet var det gott om vatten En kraftig källåder finns än idag. Ett gott öl fordrargott vatten och det fanns det tydligen där. Vatten behövdes även för en tvättstuga. En sådan byggdesvid denna källåder, troligen under 1800-talet och samtidigt med att brygghuset på herrgårdområdetbyggdes, för den byggdes i precis samma stil.

Sid 7

Tvättstugan hade tre rum. Ett för tvätt med pannmur och sköljkar av betong, lika som det var ibrygghuset vid herrgården innan det byggdes om till bastu. Ett rum med en stor bassäng av betongför att kyla stora mjölkflaskor och ett tredje förmodligen utrustat med bl.a. mangel.

I stället för att lägga på ett nytt tak rev man tyvärr hela byggnaden någon gång på 1940-talet.

Under kapitel Kvarntorp kom det att handla om en del annat än själva Kvarntorpet. Förklaringen ärnyfikenhet och oförmåga att begränsa ämnet. Avslutningsvis kan nämnas att torpet Kvarnbackenupphörde som torp före 1892. Det avstyckades 1992 och fick fastighetsbeteckningen Krusenberg1:69 och ägs av en av familjerna som ägde Krusenberg före försäljningen till SLU 1996. Uthyres nusom permanentbostad.

MellanboDetta är ett av de tre så kallade Glugvretatorpenoch fanns med på karta från 1693 och kan hauppförts ett 10-tal år före dess.. Det var tre torpsom kallades "Glugvretatorp" markerade påkarta från år 1693. Senare fick de tre torpenegna namn: Mellanbo, Udden och Nybygget.

Att "vret" betyder liten odlingsmark, ungefärdetsamma som "teg", är bekant, men vad "glug"betyder upplyste Ortnamnsarkivet om:"glug" ärdetsamma som glugg. I det här sammanhangetskulle det vara detsamma som en glänta stor nogför en mindre odling.

Udden och Mellanbo finns med på karta från

1894 och existerar än idag. Även stugtecknet förtorpet Nybygget fanns med på denna karta men,av förklarliga skäl inte namnet.

Hur länge den ursprungliga torpstugan ochandra byggnader, som till exempel ladugård,stall, foderlada och källare etc. var användbaraför folk och fä är oklart. Så gamla torp somdetta fick nog lov att byggas om och"moderniseras" efter ca 100 - 150 år och det varnog fallet för alla torp från 1600-talet.


Sid 8

I ett upplåtelsekontrakt från 1849 beskrivs detdåvarande, troligen omkring sekelskiftet 1800ombyggda torpet Mellanbo så här:

"Stufubyggnad, 9 3/4 aln lång och 9 1/2 alnbred och 4 3/4 aln hög, indelad i kök ochkammare. Stall och redskapslider samt fähusoch tröskloge, samtliga byggnader underhalmtak".

Av den "Stufubyggnaden" syns idag tyvärr intemycket. Den har byggts om till oigenkänlighet.År 1815 arrenderade Inspektor Englund dettaoch två andra torp. Mellanbo avstyckades 1981med fastighetsbeteckningen l :47 och är nu året-runt-bostad.

UddenDetta är det andra av de tre så kalladeGlugvretatorpen Troligen bodde även här endagsverkstorpare med kontrakt av samma typsom gällde för Mellanbo-torparn. (se avsnittMellanbo.) År 1815 arrenderades torpet avinspektor Englund. Udden avstyckades 1981med fastighetsbeteckning Krusenberg 1:46 ochär i privat ägo.

Udden står och sover heter det i en visa. Idagsover man inte i Udden. I torpstugan har det

blivit kontor för ett modernt entreprenörföretaginom skogsbranschen. Hamilton SkogskonsultAB. En modern men mindre bostad har byggtspå en gammal källargrund. Ansökan om enutbyggnad av bostaden, eftersom familjen ochföretaget växer, har av någon anledning stött påsvårigheter, vilket gör att familjen och företagetöverväger att flytta från Krusenberg.


NybyggetDet tredje av de så kallade Glugvretatorpen ochdet enda av dem som inte längre finns kvar.Några gamla äppelträd eller päronträd och resterfrån en stengrund finns ännu att beskåda påplatsen.

Torpet finns med på kartor från 1693 och 1784.Det arrenderades tillsammans med torpetBergendal 1815 av Per Persson. På karta från1894 finns endast hustecknet utan namn. Enligtflera uppgifter skulle torpet ha brunnit en

Sid 9

julafton, men vilket år är oklart.

Torpets tidgare läge är markerat på kartan över1600-talstorp.

OBS! Torpet Nybygget skall ej förväxlas mednuvarande arbetarbostaden "Nybygget", somtillkom i början av 1900-talet.

1600-talstorp i Krusenberg

Sid 10

1700-talstorp

RättartorpDet var ett av de så kallade dagsverksfriatorpen. Tacka för det för där bodde rättaren.Något torp med detta namn finns inte upptaget iRödings rapport från 1716 eller ibouppteckningen efter Greve Bielke 1754.

På karta från 1784 är det tydligt utmärkt, menfinns inte med på karta från 1894. Detexisterade tydligen en kortare tid än de övrigatorpen. Kanske även det brann upp?

Torpet låg straxt norr om Smedstorp, mitt emotarrendatorbostaden och ca 100 - 150 meter frånstora landsvägen. Torpets troliga läge ärmarkerat på kartan över 1700-talstorp.

Enligt vidstående ritning från 1784 bestodtorpstället av två bostadshus, varav ett medvisthusbod på ena sidan, samt två uthus ellerstall av något slag. Några närmare uppgifter omdetta torp har inte kunnat inhämtats. Rester avstengrunder har konstaterats på denna plats.

KogzanDetta torp, liksom flera andra, har stavats påolika sätt under åren: Kogzen - Kogzan -Kogsan - Kocksan. Det tillhör de torp som bl.a.Evert Carlsson, som skrev " Vi i Alsike", intekunde lokalisera. I kamreraren Rödings rapport1716 till Brita Sophia, gift med greve K GBielke och som det året ärvde Krusenberg av sinmormor Karin Kruus (Oxenstierna) upptages

torpen i Krusenberg. Bl. a. "Kogzen". I AndersHolmgrens "Krusenbergs Säteri" står på sidan36:

"På godset funnos sedan 1754 24 torp, av vilkaNyvreten och Dammen voro nyanlagda underdet att Kogzan nedlagts."

Var torpet "Kogzan" legat är oklart.

Sid 11

HumletorpRedan på kartan från 1693 finns enhumleträdgård markerad på södra sidan av storalandsvägen mellan dåvarande Krogen(Gästgiveriet) och vägen till slottet (Allévägen).I tidigare nämnda Rödings rapport från 1716upptages Humletorp och att: "Humlegårdenhade för året givit 18 L god humle och 2:ne LBlad humle till Gårdsstaten." (L = lispund. Ettlispund = 8,5 kg.)

Humletorp hade bytt namn till Övertorp enligtbouppteckningen efter Greve Bielke 1754.Enligt karta över Alsike-By med omnejd från1784 (se avsnitt Rättartorp) finns torpstugamarkerad på norra sidan av vägen mitt emothumlegården på den södra sidan om vägen. Det

relativt stora tillbyggda uthuset kan bero påhumlemästarens behov av utrymme för lagringoch/eller hantering av humlen.Torpets troliga läge är markerat på kartan över1700-talstorp.

Enligt beskrivning till karta år 1784 hadeÖvertorpet ( f.d. Humletorpet) lagts ned. Mankan undra varför. Bränneriets verksamhetpågick till ca 1855 och vidgästgiveriverksamheten skulle öl och spritförsvinna år 1878, men fanns nog tillgängligtlångt in på 1920-tal. Krusenbergs gästgiverilades ned 1923. De sista decennierna serveradestydligen inga starkvaror framställda av ortenshumle eller säd.

BerghagenDetta torp tillkom i början av 1700-talet och varett dagsverkstorp. Upptaget i Rödings rapporttill Brita Sophia Horn och Carl Gustaf Bielkefrån år 1716 inför deras övertagande avKrusenbergs säteri samma år. Det avstyckades

1981 och har nu fastighetsbeteckningen Alsike 1:7. Är i privat ägo och utnyttjas somsommarbostad.


Sid 12

BergendalÄven detta torp tillkom i början av 1700-taletoch finns fortfarande kvar, men har på senare tidbyggts om och byggts till i gammal stil. Torpetarrenderades 1815 av Per Persson och vartydligen ett dagsverkstorp. Bergendal har liksomde flesta torp avstyckats och fått

fastighetsbeteckningen Alsike 1:5 (1982). Detägs av en medlem tillhörande en av familjernasom ägde Krusenberg före försäljningen tillSLU 1996.


SmedstorpEnligt kartor är torpet från mitten av 1700-talet.Årtalet 1778 fanns inristat på spismuren och ärförmodligen byggnadsåret. Smedstorp var etts.k. dagverkesfritt torp. För innehavaren(smeden) gällde: "niute fritt för han smider widgården."Till historien hör att en smedja tidigare fanns påherrgårdsområdet. På karta från 1693 finnsnotering om att hela udden ned mot sjönkallades for "Smedshagen full med Ekskog". Enliten stenbyggnad, förmodligen gårdens förstasmedja, fanns då och har på ett omtänksamt sättbevarats som en del av nybyggt bostadshus som1985 uppfördes på platsen; nuvarande fastighet1:59.

Smedjan som tillhörde Smedstorpet låg etttjugutal meter från torpet nedanför denjordkällare, som det fortfarande finns rester avoch ligger mellan Smedstorp och berget som detsedan flera år tillbaka anordnats en kase på tillsista april. Rester från stengrund finns ännu.

Gårdssmedens funktion hade tydligen upphört islutet av 1800-talet. Gårdschauffören med familjflyttade år 1925 in i Smedstorpet efter en smedvid namn Brink, som bott där åtminstone sedan1892. En målning från 1922 visar Smedstorpmed smedja, så smedjan revs troligen något årdärefter.

Typiskt för ett torp som byggdes på 1700-talet iKrusenberg var att det på endera sidan om

Sid 13

bostaden fanns en visthusbod. Bilderna härnedan visar Smedstorp före och efter år 1938 dåtorpet byggdes om och boden blev en del avbostaden. Det blev ett fönster i stället för dörr.Det förändrade inte själva torputseendet. Påbaksidan tillkom samtidigt en utbyggnad av ettbostadsrum, som inte förstör bilden av detursprungliga torpet från framsidan.

Familjen hade växt och det gällde att skaffasängplats för alla. Till Smedstorp hörde pågamla tiden även en liten ladugård med höskulle

där smeden troligen hade ett par kor och kanskenågra getter och får. Nu har samma byggnadfunktionen som verkstad och förråd. Smedstorpavstyckades från stamfastigheten 1991 och detlyckades för två av "Gårdschufförens" barn, därde bott sedan barnsben, att bli ägare avfastigheten Krusenberg 1:66, som den nubetecknas.


Sid 14

Dammen (Holldammen,Amsterdam)I Alsike sockens dödsbok från 24/9 1710noterades: "döda av Pest. Far, Mor o. 3 döttrar itorpet Amsterdam" (= nuv. Dammen)" har EvertCarlsson förtydligat i sin skrift).

I Rödings rapport 1716 återfinns samma namnpå ett torp. I Greve Bielkes bouppteckning 1754upptages ett torp vid namn Holldammen, meninte Amsterdam. På senare kartor från 1784 ochframåt heter samma torp Dammen. Man byttetydligen av någon anledning namn på torpet,

vilket skedde på fler än detta torp. Torpet var ettdagsverkstorp och enligt en notering från 1815var det utarrenderat till Henni Olsson, som dåäven arrenderade Berghagen. Avstyckning frånstamfastigheten skedde 1981 och fickbeteckningen Alsike 1 :8 och används nu somåret-runt-bostad.


SkomakartorpSkomakartorpet finns markerat på en karta från1784 upprättad av dåvarande ägaren friherreErik af Wetterstedt. På närmast tidigare kartafrån 1693 och närmast följande från 1894 finnsdet inte markerat. När det byggdes och när detupphörde är okänt. Troligen brann det ned före

1859 eftersom den då tillträdandegårdsskomakaren Anders Andersson gifte sigoch fick sin bostad med verkstad i det före detta"Bränneriet".


Sid 15

PottmyranDetta torp är första gången omnämnt i GreveBielkes bouppteckning från 1754 och var ettdagsverkestorp. Skrifterna som studerats geringa särskilda upplysningar om detta torp, annatatt det år 1815 arrenderaden av InspektorEnglund. Det lades ned 1940 tillsammans medalla andra torp, utom Moran, som behölls för attdisponeras som skogsarbetarbostad.

Pottmyran avstyckades 1981 och har

fastighetsbeteckningen 1:44. Ägs av en damsom fick stå som förebild för en välkänd katt,nämligen "Maja Gräddnos" - Gösta Knutssonshustru Erna. Hon nyttjar torpet en del avsommaren för att få lugn och ro. Men kan honvara så lugn? Ägaren till "Elaka Måns" harflyttat in i torpet Moralund.


Sid 16

StorbackenTorpet byggdes något år före 1754 och var ettdagsverkestorp. På karta från 1894 betecknasdet fortfarande Nyvreten. När och varför detbytte namn är oklart. Möjligen hade det redanföre 1892 lagts ned som torp. eftersom det i CarlEmanuel Cederströms bouppteckning 1892 intefinns upptaget som torp, utan lägenhet. Detgällde av någon anledning även Källvreten,

Kvarnbacken och Fiskartorpet. Avstyckades frånstamfastigheten 1985 med fastighetsbeteckningKrusenberg 1:51. Tillhör en medlem avfamiljerna som ägde Krusenberg föreförsäljningen till SLU 1996. Sommarbostad.


FiskartorpetFiskartorpet är markerat på karta från 1784 överhuvudgården och bestod då av flera byggnader.

Det var inte ett dagsverkestorp utan nyttjades av"Gårdsfiskaren", som hade kontrakt medgodsägaren. Den siste av dessa var AugustModin (1864 -1941) som bl.a. hade uppgörelseatt leverera färsk fisk till herrgårdshushållet tvågånger i veckan, enligt vad Brita Cederstömskriver i sin bok om Krusenberg. Han tordedock ha slutat sin verksamhet som gårdsfiskareredan 1904 för Holmgren skriver i "Krusenbergs

Säteri" att det fanns följande avtal:

"Vidare uppläts Krusenbergs fiskevatten på ettår till fiskaren A. G. Borgström mot ett arrendeav 5 kg fisk i veckan enligt överenskommelseden 24 oktober 1904. Denna överenskommelsetorde även ha tillämpats några år efter CarlEmanuels bortgång."Anm. Carl Emanuel Cederström gick bort 1892så troligen skall det vara efter Emanuel ThureCederströms bortgång 1920. När och varför

Sid 17

Fiskartorpet bytte namn till Strandvillan ärobekant. Fastigheten avstyckades 1982 medbeteckning Krusenberg 1:48 och ägs av en avfamiljerna som före Pharmacias köp av

herrgårdsområdet ägde Krusenberg.


Sid 18

Moralundär ett gammalt torp. Det finns med på enåkermarkskarta från 1785. Det var säkerligenfrån början och ända tills torpfunktionenupphörde under 1940-talet skogvaktarbostad.1920 hette denne Karlsson. 1936 ersattes han avOtto Larsson, som under några år även sköttegodsets rävgård vid Moralund. Emellertidavskedades Larsson 1941 och han efterträddes

av Knut Eklund, som var son tillgårdsskomakaren. Hur länge han tjänstgjordesom skogvaktare är inte klart. Närskogvaktarsysslan upphörde hyrdes torpet ut tillsommarboende tills det 1985 avstyckades medbeteckningen Krusenberg 1:57.


Sid 19


Sid 20

1800-talstorpBakvändanVilket underligt namn på ett torp! Vad har detkommit från? På "Byn" sa´s det att torpstuganvände baksidan till mot stora vägen, för att inteungarna skulle sitta på farstutrappen och vinkaåt godsägaren när han åkte förbi medprominenta gäster.

Hur som helst så vänder torpet baksidan motstora landsvägen och så skulle det förmodligenbyggas även idag, med hänsyn till läget och denstora trafik som förekommer på storalandsvägen. Namnet Bakvändan kanske harnågon annan betydelse.

Dess torpfunktion, vilken är oklar, hade tydligenupphört före 1892, för då kallades det inte torputan "lägenhet". Torpet avstyckades 1985 och

fick fastighetsbeteckningen Krusenberg 1:55.

Den nya ägaren uppförde ett nytt i stil passandebostadshus intill det gamla torpet Det ärglädjande att nu även notera att varsamrenovering av det gamla torpet pågår, för attexteriört bevara det i så ursprungligt skick sommöjligt.


Nedanstående fotografi visar torpet Bakvändanssödra gavel. Om en motsvarande bild skulletagas i dag kommer inte torpet att synas. Hagenframför gärdesgården är helt bevuxen med 5-6meter höga björkar och andra lövträd. Fotot frånca. 1920.

Sid 21

StaffansbergDetta torp byggdes i början av 1800-talet ochdess funktion har inte kunnat preciseras. Dethade redan 1892 inte beteckningen "torp", utannoterades som "lägenhet". Det avstyckades frånstamfastigheten 1985 med beteckningen

Krusenberg 1:56. Ägs av en en medlem tillfamiljerna som tidigare ägde Krusenberg ochhyrs ut som sommarbostad.


Sid 22

DragontorpetTill Krusenberg hörde åtagande att hålla endragon för rikets försvar. Dragontorpet finns förförsta gången med på karta från 1894, men hadetroligen uppförts flera år tidigare. Enligt ettkontrakt från 1876 erhöll dragonen:

"i lega 25 kr. och i årslön 5 kr". samt årligt"hemhall": 38 fot spannmål, hälften råg ochhälften korn, 2 sommarlass hö å 30 lispund perlass, samt 120 lispund råghalm, bete efteranvisning, 4 lass långved till bakved samtstubbar och ris till bränsle efter anvisning. För

täppans brukande, "kvarnbud" och hemforslinglämnades dragare från gården." (Ett lispund =8.5 kg.)

Dragontorpet är om- och tillbyggt. Hur det sågut innan ombyggnaden har ej kunnatdokumenteras.

Avstyckades från stamfastigheten 1981 medfastighetsbeteckning Krusenberg 1:43. Året-runt-bostad.


Sid 23

SnickartorpetSnickartorpet tillkom i början av 1800-talet ochvar inget dagsverkestorp, utan där bodde ensnickare som genom sina tjänster till gårdenbetalade arrendet för torpet.

Till torpet hörde ingen ängsmark eller störrejordplätt för brukning, utan bara ett potatis- ochgrönsaksland. Vid Carl Emanuels Cederströmsbortgång 1892 nämndes två personer som kanha anknytning till Snickartorp: "Snickaren J.P.Jansson och Slöjdaren Andersson."

Snickartorpet fanns med på karta från 1894.

Torpet lades ned 1940 tillsammans med övrigakvarvarande torp, utom Moran, som behöllssom en skogsarbetarbostad.

Snickartorpet avstyckades från stamfastigheten1985 och fick fastighetsbeteckningen 1:54. Ägsnu av en "Stockholms-familj" som nog planeraratt bo här både sommar och vinter och bli "äktakrusenbergare".


Sid 24


Sid 25

Torparens villkor

Torpare har funnits sedan 1600-talet då godsoch herresäten under stormaktstiden kom till istor omfattning. Under detta århundrade"skattades" en torpare till 1/4 del av en vanligbonde.

Att torparna under närmare tvåhundrafemtio årfick arbeta och slita hårt för dåligt betalt är nogallom bekant. Själva tänkte de nog inte påvilken stor betydelse deras enskildaarbetsinsatser var för storgodsens skötsel.

Det var först i början av 1900-talet, närLantarbetarförbundet bildades, som debörjade ;bli medvetna om sina dåliga löne- ocharbetsvillkor. En del var tveksamma till att gåmed i "facket", för vad skulle godsherren säga.Andra som började göra sin röst hörd, blevuppsagda och fick gå ifrån torp och täppa. Detvar först 1943 och genom lagstiftning somtorparen formellt upphörde att existera.

En torpares villkor var beroende av vilken sortstorpare han var. Man skilde på jordtorpare ochskogstorpare. Man skilde även pådagsverkstorpare och hantverkstorpare, tillexempel smed, snickare, fiskare etc. De senarehade det nog bättre än dagsverkstorparna, för dehade ingen rättare eller inspektor som jagadedem dagarna i ända. För sin arbetsinsats fick dedisponera torpet med tillhörande täppa ocheventuellt litet betesmark. Dessutom ingickoftast en del spannmål, ved, kanske mjölk mm. ikontrakten.

En gren bland jordtorparna var ävenstattorparna, som var föregångare tillstatkarlarna. De "bodde för sig själv och hadenågra tunnland jord samt en ko. men ingen häst,utan fick låna fritt vid gården".

I slutet av 1600-talet tillkom på bara några år ca20.000 soldat- och dragontorp i Sverige, somresultat av indelningsverkets tillkomst. FörKrusenbergs del gällde tydligen baraupprättande av ett dragontorp. Villkoren fördenne dragon år 1876 skildras under avsnittDragontorpet.

Under 1800-talet kulminerade torparyrket iSverige och utgjorde en väsentlig del avarbetskraften inom de större och dådominerande lant- och skogsbruksegendomarna.

Villkoren för dagsverkstorpama har givetvisändrats under årens lopp. Från början, på 1600-talet, var det säkerligen mer eller mindre renaslavkontrakten. Men även så sent som i mittenav 1800-talet var det hårda bud.

Enligt kontraktkoncept, som gällde mellan 1856och 1887, skrevs för dagsverkstorparen påMellanbo i Krusenberg ett kontrakt daterat den ldecember 1858 som återges här nedan:

Den årliga skatt för torpet är:108 Karledagsverken med egen kost16 Hjelpdagsverken D:o3 Stockholmsresor med 1 Häst, lasset beräknad!till 2 1/2 Tunna Råg i godt och 2 Tunnor i dåligtwäglag eller deremot swarande tyngd, då Sädutföres medhafwer Torparen hela och godaSäckar.Spinner 2 marker (skålpund) Lin till fint ochvackert garn. D:o 2 marker Blår, D:o, D:o,Tröskar 4 Tunnor Ottetrösk, Hugga 3 Famna]Wed, 3 alnar hög och 4 alnar lång, emot 24 Sk.för hwarje Famn.Utöver dessa villkor gällde:

Detaljerade föreskrifter om vården av hus,hägnader och jord. Vidare skall ekonomiskbesiktning hållas vartannat år, samt om Torparenbegår vissa förseelser har han härmed uppsagtsig till "prompt avflyttning".

Uti Dagsverken skall Torparen medhafwa Lie,Yxa, Dikesspade, Räffsa, eller Slaga, efterarbetet; då annan karl skickas skall den warefullt arbetsför, eller och räknas den såsom HjeIpförsta gången, andra gången hemsändes hanoch Torparen plikte ett extra dagswerke utomdet försummade.Arbetet börjar om morgonen kl. 5 så länge detet är dager. Frukost ätes kl. 7, hwartill lemnas

Sid 26

1/2 timme. Middag kl. 12 - 1 timme. Aftonwardkl. 5 - 1/2 timme; om winteren börjar arbetetmed dagsljuset. Frukost och Aftonmåltidernabortgå då i förhållande till dagens längd.Hjelphjon inställer sig Kl. 7 i arbete och skallvara ett fullt arbetsfört Qvinnfolk eller enYngling; då hjelp budas för Hushållets räkning,får det mat i köket, men skall vara i arbete Kl. 5på morgonen; för mindre arbetsfört Hjelphjongäller lika regel, som för en Karl.Wisar Torparen eller dess Folk sturskhet, lättjaoch försummelse, eller inställer sig icke i rättantid, eller lemnar arbetet utan tillstånd måstehan för warje sådan förbrytelse utföra ettstraffdagswerke, inträffa dessa förbrytelser ofta,och Torparen icke låter sig rätta, ware skyldigatt flytta nästfoljande 14:e mars.Nödigt Bränsle, Ris, Härdsel ochByggnadswirke anvisas årligen.Torparen ansvarar sjelf för sine Kronoutskylder.Då Torparen uppbudas till skjuts ellerDagsverke med Dragare utöfwer Skatten,erhåller han ersättning enligt Tabell som finns ihans Contrabok.För Öfwerdagswerken erhåller Torparen 24Skillingar och Hjelphjon 12 Skillingar, allt iRiksgälds.Det finns uppgifter om att kontrakt fördagsverkstorpare inneburit upp till 166mandagsverken och 20 hjälpdags verken. Ijämförelse med det hade Mellanbo-torparen iKrusenberg ett hyggligt kontrakt.

Villkoren för torparna var överlag mycket hårda.Om torparen med sin ofta talrika barnaskara inormala fall nödtorftigt livnärde sig och sinfamilj, så måste vid sjukdom och begränsadarbetsförmåga rena nöden ha stått för dörren.Ingen sjukförsäkring fanns, så det var upp tillrättarens eller inspektörens och till sistgodsherrens goda hjärta som många torpare ficklita till.

Många av dessa herrar hade hårda nypor och devisste, att trots de dåliga villkoren var det hårdkonkurrens om torpen, när något blev ledigt.

Bl. a. var det bondsöner, som inte hade rätt attövertaga föräldragården och ofta nygifta, som

kämpade om dem.

På 1800-talets mitt började man i kyrkböckernakalla dessa torpare för arrendatorer. De var vällitet klipskare än den gamle torparen och kundetill exempel skaffa sig någon bättre betaldbisyssla.

Hustrun kanske vävde mattor eller framställdenågon annan hemslöjdsprodukt. Oftast var deunga och hade inte vuxna söner.

Då anställde de en dräng som gjordedagsverkena . I och med det blev de så att säga"arrendatorer".

Men det var nog inte många som hade denmöjligheten och förmågan. Däremot var detmånga som på grund av sjukdom eller annanorsak, superi till exempel, inte klarade sittkontrakt. Tillsammans med statkarlar som medsin låga årslön, ca 250 kr, inte fick det att gårunt, var hamnade de?

I obeskrivliga stugor som fanns överallt iskogsbrynen och som ingen vet hur de tillkombodde dessa backstugsittare eller inhyses, sommärkligt nog inte begärt eller erhållitfattigunderstöd.

Någon hyra betalade de ju inte. Pinnar och ristill vedbrand skaffades utan kostnad. Skogensbär och svamp var även gratis. De gick tydligeninte heller direkt och tiggde, utan tillverkadevispar, kvastar, förklädsband mm. och sålde ibondgårdarna, för att få ihop till det dagligabrödet. Mjöl, socker, salt och en och annansaltsill måste man köpa..

Var torparen till åren kommen och blev såkrasslig så han inte kunde fullgöra sina plikteråterstod bara fattigstugan, såvida inte någon avhans barn hade lyckats skaffa i boställe där hankunde få bo på så kallat undantag - på vindeneller i en stuga vid sidan om - en backstuga.

Citat ur "VI I ALSIKE" av Evert Carlssonberättar":

"'Något större problem med sina fattiga hadedock säkerligen inte Alsike socken, förrän medherrgårdarnas tillkomst. Förut försörjde var byeller rote sina orkeslösa, och typiskt är attsamma år Alsike fick sin första herrgård(Krusenberg 1642) utkom även den första

Sid 27

Kungl. förordningen att fattigstugor skullebyggas invid kyrkan i varje socken. Adeln varförutseende. Om Alsike omedelbart fullföljdedetta vet jag ej, men på 1679 års karta finns deni magasinsbacken. Den nuvarande byggdes1833."'

Numera vet vi att torparens tid är ute. Löner ocharbetsförhållanden regleras genomkollektivavtal. Sjukförsäkringar,

arbetslöshetsförsäkringar, pensioner och bidragav allehanda slag finns det lagar ochbestämmelser om. Trots detta förekommer,särskilt inför julhelgen, i media stora reportageom uteliggarna. De tycks förhållandevis ha detsämre än nämnda backstugsittare och inhyses.

Sid 28

Documents

Torphistoria från Krusenberg · 2012-11-13 · torpet Nybygget fanns med på denna karta men, av förklarliga skäl inte namnet. Hur länge den ursprungliga torpstugan och andra