Traikverkets tekniska krav Bro TRV publ nr 2011:085 · Europeiska beräkningsstandarder, Eurokod . Broar ska dimensioneras enligt SS-EN 1990 - SS-EN 1999 varvid de nationella val

TRVK Tunnel 11

TRVK Bro 11 Trafikverkets tekniska krav Bro TRV publ nr 2011:085

Titel: TRVK Bro 11 Publikationsnummer: 2011:085 ISBN: 978-91-7467-153-7 Utgivningsdatum: November 2011 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Ebbe Rosell Produktion: Grafisk Form Tryck: Trafikverket Distributr: Trafikverket

ats

Dokumenttyp: Beslut rendenummer: TRV2011/80286 A

Beslut om Trafikverkets Krav Bro, TRVK Bro

TRVK Bro (TRV 2011:085) r ett trafikverksdokument som innehller Trafikverkets tekniska krav vid dimensionering och utformning av broar och vissa andra i TRVK Bro angivna byggnadsverk. TRVK Bro r av dokumenttypen krav. TRVK Bro r en del av Trafikverkets Anlggningsstyrning.

TRVK Bro ska anvndas frn och med den 1 februari 2012. Redan framtagna frfrgningsunderlag baserade p TK Bro (VV 2009:27, BVS1583.10) fr dock anvndas vid upphandlingar som kommer att avslutas senast den 1 maj 2012.

Dokumentet ska vid projektering anvndas tillsammans med TRVR Bro (TRV 2011:086) samt TK Geo (TRV 2011:047). Dokumentet erstter TK Bro (VV 2009:27, BVS 1583.10) som upphr att glla.

Avsteg frn dessa tekniska krav kan medges av chefen fr Teknik och Milj verksamhetsomrde Investering.

Krav p material utfrande och kontroll terfinns i AMA Anlggning 10. Trafikverkets ndringar och tillgg till dessa krav terfinns i senaste utgvan av TRVAMA Anlggning 10.

Dokumentet kommer att finnas tillgngligt p Trafikverkets hemsida.

Borlnge den 12 december 2011

Mats Karlsson Bjrn Eklund Peter Lundman cIVt cUHa cPRt

1(1)TDOK 2010:27 Mall_Beslut v.2.0 (Faststlld av Trafikverket)

http:BVS1583.10

Innehllsfrteckning

A Allmnna frutsttningar .........................................................7

A.1 Inledning........................................................................................................ 7

A.2 Administrativa rutiner..................................................................................11

A.3 Konstruktionsredovisning........................................................................... 19

B Allmnna tekniska frutsttningar ......................................... 29

B.1 Utformning ..................................................................................................29

B.2 Verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet - allmnt ..................38

B.3 Varaktiga dimensioneringssituationer ........................................................43

B.4 Tillflliga dimensioneringssituationer ........................................................ 61

B.5 Exceptionella dimensioneringssituationer .................................................64

C Grundlggning ....................................................................... 69

C.1 Allmnt ........................................................................................................69

C.2 Utformning ..................................................................................................70

C.3 Verifiering genom berkning och provning ................................................ 72

C.4 Erosionsskydd fr brostd i vatten ............................................................. 76

D Betongkonstruktioner ............................................................. 77

D.1 Utformning .................................................................................................. 77

D.2 Verifiering genom berkning och provning ................................................ 87

E Stl- och aluminiumkonstruktioner ....................................... 90

E.1 Allmnt - stlkonstruktioner.......................................................................90

E.2 Utformning - stlkonstruktioner................................................................. 91

E.3 Verifiering genom berkning och provning stlkonstruktioner ............. 95

E.4 Utformning - aluminium-konstruktioner ................................................... 97

E.5 Verifiering genom berkning och provning aluminiumkonstruktioner . 98

F Trkonstruktioner ................................................................. 99

F.1 Utformning ..................................................................................................99

F.2 Verifiering genom berkning och provning .............................................. 103

G Brodetaljer ............................................................................104

G.1 Allmnt ...................................................................................................... 104

G.2 Ttskikt ...................................................................................................... 105

G.3 Belggning fr brobaneplattor p vg- samt gngoch cykelbroar ......... 107

G.4 Belggning p trafikerade bottenplattor .................................................... 111

G.5 Avvattningssystem......................................................................................112

G.6 Lager ...........................................................................................................116

G.7 vergngskonstruktioner fr vg- samt gngoch cykelbroar .................119

G.8 vergngskonstruktioner fr jrnvgsbroar ............................................ 122

G.9 Skyddsanordningar fr broar med vg- eller gngoch cykeltrafik ......... 124

G.10 Skyddsanordningar fr broar med jrnvgstrafik .................................... 130

G.11 Fasta inspektionsanordningar .................................................................. 132

G.12 vriga brodetaljer...................................................................................... 135

H ppningsbara broar ............................................................... 137

H.1 Allmnt ...................................................................................................... 137

H.2 Utformning .................................................................................................141

H.3 Maskinkonstruktion .................................................................................. 147

H.4 Bromaskineri ............................................................................................. 153

H.5 Bromanverutrustning...............................................................................157

H.6 Trafiksignaler............................................................................................. 159

H.7 Elektrisk installation ..................................................................................161

H.8 skskydd.................................................................................................... 163

J Rrbroar ............................................................................... 164

J.1 Allmnt ...................................................................................................... 164

J.2 Utformning ................................................................................................ 165

J.3 Verifiering genom berkning och provning .............................................. 170

K Tillflliga byggnadsverk ......................................................... 172

K.1 Allmnt ...................................................................................................... 172

K.2 Bestndighet .............................................................................................. 173

K.3 ndringar och tillgg till krav i B - G, J och L........................................... 174

L vriga byggnadsverk .............................................................180

L.1 Allmnt ...................................................................................................... 180

L.2 Stdkonstruktion........................................................................................181

L.3 Trg ............................................................................................................ 184

L.4 Pldck....................................................................................................... 185

L.5 Bankplning............................................................................................... 186

L.6 Frjelge och btbrygga............................................................................. 187

L.7 Anordningar fr sjtrafik .......................................................................... 188

L.8 Skrm, vgg och skrmtak vid jrnvg ..................................................... 189

L.9 Sngalleri ....................................................................................................191

L.10 Hjdbegrnsningsportal............................................................................ 192

L.11 Magasin fr dagvatten ............................................................................... 193

M Frbttring ............................................................................ 194

M.1 Allmnt ...................................................................................................... 194

M.2 Frutsttningar.......................................................................................... 194

M.3 Betongkonstruktioner ............................................................................... 197

M.4 Stlkonstruktioner .................................................................................... 200

M.5 Stenkonstruktioner ....................................................................................202

M.6 Brodetaljer .................................................................................................204

Bilaga 1 Litteraturfrteckning ..........................................................205

Bilaga 2 Objektspecifika byggherreval till TRVK Bro ...................... 213

Bilaga 3 Ritningar och beskrivningar krav p innehll ..............236

Bilaga 4 Trafik under byggnadstiden ...............................................244

Bilaga 5 Korrosionshnsyn fr stlprofiler neddrivna i jord ...........246

Bilaga 6 Tjlskydd fr rrbroar ........................................................ 247

7 TRVK Bro 11 Publ nr 2011:085

A Allmnna frutsttningar A.1 Inledning A.1.1 Giltighetsomrde

Krav i TRVK Bro ska glla vid utformning och dimensionering av en bro med teoretisk spnnvidd i det strsta facket strre n 2,0 m. Kraven ska ocks glla vid utformning och dimensionering av byggnadsverk enligt L. Kraven finns samlade i TRVK Bro, A M enligt nedan. Delarna kompletterar varandra. A. Allmnna frutsttningar B. Allmnna tekniska frutsttningar C. Grundlggning D. Betongkonstruktioner E. Stl- och aluminiumkonstruktioner F. Trkonstruktioner G. Brodetaljer H. ppningsbara broar J. Rrbroar K. Tillflliga byggnadsverk L. vriga byggnadsverk M. Frbttring

A.1.2 Hnvisningar till andra dokument A.1.2.1 Allmnt

Hnvisningar till andra dokument avser de utgvor som anges i bilaga 1. Om uppgifter i dessa dokument strider mot krav i TRVK Bro ska TRVK Bro glla. Om lag, frordning eller myndighetsfreskrift stller hrdare krav n TRVK Bro gller dessa krav dock fre krav i TRVK Bro.

A.1.2.2 Myndighetsfreskrifter Fr vgbroar samt gngoch cykelbroar ska Vgverkets freskrifter (VVFS 2004:31) om brfrmga, stadga och bestndighet hos byggnadsverk vid byggande av vgar och gator tillmpas varvid punkt 1.4 i freskriften tillmpas betrffande anvndningen av SS-EN 1990 SS-EN 1999.


Fr vgbroar samt gngoch cykelbroar ska Vgverkets freskrifter (VVFS 2004:43) om tillmpningen av europeiska berkningsstandarder tillmpas. Fr jrnvgsbroar ska Boverkets freskrifter (BFS 2011:10) och allmnna rd om tillmpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) tillmpas. Rd i Vgverkets respektive Boverkets freskrifter ska glla som krav, utom de rd som avser bestndighet.

A.1.2.3 Standarder etc. A.1.2.3.1 Allmnt

Vid tillmpning av i TRVK Bro beropade standarder accepteras ven tekniska lsningar som p ett likvrdigt stt uppfyller kraven enligt standarden. Bestmmelse i en myndighetsfreskrift, se A.1.2.2, ska dock uppfyllas.

A.1.2.3.2 Europeiska berkningsstandarder, Eurokod Broar ska dimensioneras enligt SS-EN 1990 - SS-EN 1999 varvid de nationella val som framgr av Vgverkets freskrift (VVFS 2004:43) om tillmpningen av europeiska berkningsstandarder och Boverkets freskrifter och allmnna rd (BFS 2011:10) om tillmpningen av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) ska tillmpas. Fullstndiga beteckningar samt gllande utgvor av SS-EN 1990 SS-EN 1999 anges i VVFS 2004:43 och BFS 2011:10.

A.1.2.3.3 Allmn material- och arbetsbeskrivning (AMA) Med hnvisning till AMA i detta dokument avses

Allmn material- och arbetsbeskrivning fr anlggningsarbeten

Allmn material- och arbetsbeskrivning fr eltekniska arbeten

Allmn material- och arbetsbeskrivning fr VVS-tekniska arbeten

Ovanstende publikationer ska glla med de ndringar och tillgg som anges i TRVAMA. I frekommande fall avses koder och rubriker i AMA fr bro respektive kategori A. Publikationerna ges ut av Svensk Byggtjnst AB. Dr krav i AMA beropas genom hnvisning till kod eller rubrik i AMA gller ven krav under verordnade koder med tillhrande rubriker.

A.1.2.4 TRVR Bro


I anslutning till TRVK Bro finns ven publikationen TRVR Bro som innehller rd och frklaringar i anslutning till TRVK Bro. Indelningen i delar och rubriker r samma i TRVR Bro som i TRVK Bro. Under vissa rubriker finns det tillhrande innehll endast i TRVK Bro och under vissa endast i TRVR Bro. Fr tydlighetens skull visas alla rubriker i TRVK Bro vilket innebr att det i TRVK Bro frekommer rubriker utan tillhrande innehll. Utformningar, dimensioneringsmetoder etc. som anges i TRVR Bro fr anses vara accepterade tillmpningar av kraven i TRVK Bro.

A.1.3 Objektspecifika byggherreval tillTRVK Bro Byggherren fr gra vissa ndringar och tillgg till krav i TRVK Bro. Dessa kallas objektspecifika byggherreval och fr endast gras i anslutning till de koder dr texten Objektspecifikt byggherreval finns. Vissa av de objektspecifika byggherrevalen r ndvndiga fr konstruktionsarbetet eller fr utfrandet. De resterande objektspecifika byggherrevalen r valfria fr byggherren. I bilaga 2 frtecknas de objektspecifika byggherreval som ansluter till TRVK Bro och det tekniska innehll som dessa val fr ha. De i ett projekt gllande objektspecifika byggherrevalen framgr av handlingar som tillhandahlls av byggherren. Om ett alternativt utfrande fresls ska en beskrivning som anger de objektspecifika byggherreval som frutstts i det alternativa utfrandet redovisas.

A.1.4 Teknisk lsning med srskildkravspecifikation Om utformningar, dimensioneringsmetoder eller utfrandemetoder som inte r beskrivna i TRVK Bro fresls ska ett frslag till teknisk lsning innehllande en srskild kravspecifikation upprttas. En sdan srskild kravspecifikation ska minst omfatta

- krav och metoder avseende verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet,

- materialkrav, - miljpverkan och krav p tgrder med avseende p

miljpverkan, - krav och metoder fr utfrandet, - krav och metoder fr kontroll av utfrandet och - en redovisning av hur och i vilken omfattning framtida drift

och underhll ska utfras.


Fr ett frslag till teknisk lsning med srskild kravspecifikation ska A.2.2 tillmpas.

A.1.5 Tillmpning av TRVK Bro och TRVRBro i olika entreprenadformer

A.1.5.1 Allmnt Oavsett entreprenadform ska A.2.2 tillmpas fre beslut om utformning och utfrande.

A.1.5.2 Utfrandeentreprenad Beskrivningen av material, utfrande och kontroll ska ansluta till AMA varvid relevanta ndringar och tillgg enligt TRVAMA ska vara inarbetade. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

A.1.5.3 Totalentreprenad

A.1.5.4 Likvrdig lsning Fr de delar som omfattas av en likvrdig lsning ska A.2.2 tillmpas fre beslut om utformning och utfrande. Fr de delar som omfattas av en likvrdig lsning ska entreprenren upprtta en konstruktionsredovisning enligt A.3.

A.1.6 Beteckningar och frkortningar Beteckningar och frkortningar frklaras i de flesta fall i anslutning till formler m.m. i texten.

A.1.7 Definitioner Definitioner som ges i TRVR Bro, bilaga 102 tillmpas i TRVK Bro.


A.2 Administrativa rutiner A.2.1 Allmnt

I A.2 anges de administrativa krav som Trafikverket har avseende godtagande av teknisk lsning, bekrftelse av verensstmmelse med krav p produkter samt godtagande av konstruktionsredovisning fr byggande och frbttring av broar d Trafikverket r byggherre. Om en annan byggherre n Trafikverket lter uppfra ett byggnadsverk som pverkar eller pverkas av trafik p Trafikverkets vgar och jrnvgar ska de krav p redovisning och kontroll som avtalats mellan Trafikverket och byggherren tillmpas. Korrespondens avseende frslag till teknisk lsning, bekrftelse av verensstmmelse med krav p produkter samt godtagande av konstruktionsredovisning ska ske mellan Trafikverket och Trafikverkets kontraktspart. I handlingar som snds in i ett kontrollrende ska det tydligt anges

- vilket byggnadsverk handlingarna avser - varfr handlingarna snds in - projektets namn och projektnummer - kontaktuppgifter fr Trafikverkets projektledare - kontaktuppgifter fr Trafikverkets kontraktspart - kontaktuppgifter fr konstruktionsfretagets

uppdragsledare - grupptillhrighet enligt A.2.4.3.

Om handlingarna grs tillgngliga i en databas ska ovanstende

framg av aviseringen. Om byggherren inte anger annat r postadressen till den

kontrollerande enheten:

Trafikverket FE-10 781 89 BORLNGE

Om byggherren inte anger annat r e-postadressen till den kontrollerande enheten [email protected]. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

A.2.2 Frslag till teknisk lsning A.2.2.1 Allmnt

mailto:[email protected]


Innan ett slutligt val av utformning och metoder grs ska ett frslag till teknisk lsning vara redovisat och den kontrollerande enheten ska ha yttrat sig ver frslaget var efter eventuella synpunkter ska vara besvarade p ett tillfredstllande stt. Handlggningstiden fr ett yttrande r normalt hgst 20 arbetsdagar. Om en analys av dynamiska effekter ingr r handlggningstiden normalt 25 arbetsdagar. Innan det slutliga valet av utformning och metoder grs ska ett eventuellt frslag till teknisk lsning med srskild kravspecifikation enligt A.1.4 vara godtaget av den kontrollerande enheten. Handlggningstiden fr ett godtagande beror p rendets komplexitet.

A.2.2.2 Analys av dynamiska effekter Fr en jrnvgsbro som kan komma att trafikeras med hastigheter ver 200 km/h ska ett frslag till teknisk lsning tfljas av en analys av dynamiska effekter enligt SS-EN 1991-2, 6.4.

A.2.3 Bekrftelse av verensstmmelse med krav p produkter

A.2.3.1 Certifiering Om det inte finns ngot ackrediterat eller anmlt organ godtas att certifieringen utfrs av ett organ som godtagits av Trafikverket.

A.2.3.2 Provning och besiktning Om det inte finns ngot ackrediterat eller anmlt organ godtas att provningen eller besiktningen utfrs av ett organ som godtagits av Trafikverket.

A.2.4 Godtagande av konstruktionsredovisning

A.2.4.1 Allmnt Konstruktionsredovisningen ska dels godtas fr byggande och dels godtas som relationshandling. Godtagandet fregs av en kontroll. Innan en konstruktion tas i bruk samt innan arbeten drivs s lngt att ndringar r kostsamma eller svra att utfra ska konstruktionsredovisningen vara godtagen fr byggande och mrkt enligt TRVK Bro, A.2.4.8. Detta gller ven vid revidering av konstruktionsredovisning. Fljande arbeten omfattas av trafikverkets krav p godtagande:

Utfrandet av permanenta konstruktioner.


Utfrandet av tillflliga konstruktioner som pverkar brfrmga eller bestndighet hos ett annat byggnadsverk.

Utfrandet av tillflliga konstruktioner som pverkar skerheten fr allmnheten, allmn vgtrafik eller tgtrafik.

Efter installation av en plgrupp ska konstruktionsredovisningen fr grundlggningen revideras. Revideringen ska baseras p en kontrollberkning med plarnas verkliga lgen, riktningar, lutningar och lngder. Med ndring av vad som anges i A.3.1 godtas att handlingar i digital form som snds in fr kontroll inte r undertecknade. Detta frutstter att de tfljs av ett undertecknat intyg i vilket de insnda handlingarna specificeras. Handlingarna ska vara undertecknade d de snds in fr godtagande enligt A.2.5.

A.2.4.2 Krav p konstruktionsfretag A.2.4.2.1 Ledningssystem fr kvalitet

Ett konstruktionsfretag som upprttar konstruktionsredovisning ska ha ett certifierat ledningssystem fr kvalitet som uppfyller kraven i SS-EN ISO 9001. Undantag medges endast fr konstruktionsredovisning i grupp 1. I certifikatet specificerad verksamhet ska vara relevant fr uppdraget.

A.2.4.2.2 Egendeklaration En egendeklaration ska visa att konstruktionsfretaget uppfyller fljande krav:

- Att certifikatet och ledningssystemet omfattar verksamhet att upprtta konstruktionsredovisning fr aktuell typ av konstruktion.

- Att konstruktionsfretaget har kompetent personal fr aktuellt arbete och att dessa r involverade i aktuellt arbete.

A.2.4.2.3 Kompetensdokumentation En kompetensdokumentation ska innehlla information om att konstruktionsfretaget har kompetent personal fr aktuellt arbete och att dessa r involverade i aktuellt arbete.

A.2.4.3 Indelning i grupper beroende p komplexitet Kontrollen av konstruktionsredovisning r beroende av konstruktionens komplexitet. Konstruktioner delas avseende detta in i tre grupper:

- Grupp 1, enkla byggnadsverk. - Grupp 2, normala byggnadsverk. - Grupp 3, komplicerade byggnadsverk.


Olika delar av ett byggnadsverk fr ges olika grupptillhrighet. Om en i ett rende insnd konstruktionsredovisning redovisar konstruktionsdelar som hnfrs till olika grupper tillmpas den hgsta grupptillhrigheten fr de i rendet ingende delarna. Grupptillhrighet bestms av Trafikverket senast vid yttrande ver den tekniska lsningen.

A.2.4.4 Handlggningstider A.2.4.4.1 Allmnt

Handlggningstiden fr kontroll av en konstruktionsredovisning beror p vilken grupp konstruktionen hnfrs till och i grupp 1 ven av om konstruktionsfretaget r certifierat eller inte. Normala handlggningstider framgr av tabell A.2-1. Handlggningstider rknas frn ankomstdatum till expedieringsdatum och frutstter:

- Att handlingen r kvalitetsskrad och bedmd vara komplett och frdigstlld.

- Att en tidplan fr konstruktionsarbetet har snts till den kontrollerande enheten minst tta veckor innan det frsta rendet snds in fr kontroll.

- Att en eventuell revidering av tidplanen har snts till den kontrollerande enheten minst tv veckor innan det aktuella rendet snds in fr kontroll.

- Att tidplanen fljs och vid behov revideras. - Korrespondens avseende frslag till teknisk lsning ska vara

avslutad. renden som snds in utan att en tidplan har snts in enligt ovan eller i strid med en insnd tidplan tersnds i vntan p en aktuell

tidplan.

Om konstruktionsredovisningen fr ett objekt delas upp och snds

in som skilda renden ska det g minst 10 arbetsdagar mellan

frsndelserna. Uppdelningen i renden och storleken p dessa

ska presenteras p konstruktionsstartmtet.

Det ska frutsttas att kontroll inte utfrs under veckorna 28 31

och 52 - 1.

Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

TRVK Bro 11 Publ nr 2011:085 15

Tabell A.2-1 Normala tider i arbetsdagar fr Trafikverkets handlggning av kontroll av konstruktionsredovisning

Grupp Tillmpat krav p konstruktionsfretaget.

Handlggningstid frsta gngen en handling kontrolleras.

Handlggningstid efter korrigering eller revidering av en handling.

1 Alternativ 1:

Certifierat ledningssystem och egendeklaration. Alternativ 2:

Kompetensdokumentation.

Alternativ 1:

10

Alternativ 2:

25

10

2 Certifierat ledningssystem och egendeklaration.

15 10

3 Certifierat ledningssystem och egendeklaration.

25 Mindre korrigering eller revidering: 10 Strre korrigering eller revidering: 25

A.2.4.4.2 Avbruten kontroll Om handling redan vid inledningen av kontrollen visar sig ha s dlig kvalitet att ytterligare kontroll inte r meningsfull avbryts kontrollen. Avbruten kontroll meddelas kontraktsparten. Nr handlingen efter korrigering snds in igen behandlas den som nytt rende.

A.2.4.5 Avvikelsegradering

A.2.4.6 Konstruktionsstartmte Trafikverkets kontraktspart ska kalla till ett konstruktionsstartmte i inledningen av konstruktionsarbetet. Kallelse av Trafikverkets representanter ska sndas till projektledning och till den kontrollerande enheten. Kallelsen ska sndas in minst tv veckor fre freslagen mtestid. I kallelsen anges om arbetet helt eller delvis avser:


- Nybyggnad.

- Frbttring.

- Byggnadsverk fr vgtrafik eller gngoch cykeltrafik.

- Byggnadsverk fr jrnvgstrafik.

- Bankplning eller stdkonstruktioner enligt L.2.3 L.2.7.

I kallelsen ska uppgifter enligt A.2.1 anges. I samband med kallelsen ska fr konstruktionsarbetet relevanta delar av frfrgningsunderlaget, en redovisning av frslaget till teknisk lsning och en frhandskopia av redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering enligt A.3.4 sndas in till den kontrollerande enheten. Vid mtet ska redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering enligt A.3.4 gs igenom. Trafikverket ska ges mjlighet att lmna remissynpunkter p handlingarna inom tio arbetsdagar. Vid mtet ska minst fljande personer nrvara:

- utsedd granskare frn den kontrollerande enheten, - teknikstd i projektet, - ansvarig konstruktr och - kontraktspartens representant.

Vid mtet ska listor med adresser fr distribution av konstruktionsredovisning som snds in fr kontroll respektive konstruktionsredovisning som distribueras efter godtagande fr byggande upprttas.

A.2.4.7 Kontroll A.2.4.7.1 Allmnt

Ritningskopior som snds till Trafikverket fr kontroll ska vikas till A4.

A.2.4.7.2 Handlingar Handlingar som snds in fr kontroll ska sndas i digital form

samt som en omgng papperskopior.


A.2.4.7.3 Korrigering av fel och brister D fel och brister i konstruktionsredovisningen framkommit ska berrda delar av konstruktionsredovisningen ter sndas in fr kontroll efter korrigering.

A.2.4.7.4 Revidering


Om en godtagen handling revideras ska den efter revideringen

sndas fr frnyad kontroll.

En reviderad handling ska frses med uppgift om vad revideringen

avser. Dessutom ska det anges vilka andra delar av konstruktionsredovisningen som berrs.

A.2.4.7.5 Knnedomskopior Efter godtagande fr byggande ska kontraktsparten snda in knnedomskopior av mrkta handlingar i digital form till den kontrollerande enheten.

A.2.4.7.6 Uppfljande kontroll Efter att en konstruktionsredovisning godtagits fr byggande kan Trafikverket utfra en uppfljande kontroll fr verifiering av verensstmmelsen med kontraktshandlingarna.

A.2.4.7.7 Efterkontroll Efter genomfrd slutbesiktning kan Trafikverket utfra en efterkontroll av konstruktionsredovisningen.

A.2.4.8 Mrkning Efter det att Trafikverket godtagit handlingarna fr byggande ska kontraktsparten lta mrka arbetsritningar och beskrivningar enligt A.3.2 - A.3.3 med text enligt figur A.2-1. Mrkningen ska p ritningar placeras omedelbart ver namnrutan. Mrkningen ska p beskrivningar placeras p framsidans nedre del.

Godtagen fr byggande enligt Trafikverkets skrivelse med datum och rendenummer ...

Figur A.2-1 Mrkning efter godtagande fr byggande

Handlingarna ska frses med Trafikverkets beteckning.

Beteckningen placeras p ritningar i det hrnflt som r synligt

efter vikning och p vriga handlingar i anslutning till ovan

nmnda mrkning.

P ritningar ska mrkningen ges 3,5 mm textstorlek och

Trafikverkets beteckning 5 mm textstorlek.

Reviderade handlingar ska frses med beslutsdatum och

diarienummer i ndringstabellen enligt Principer fr digital

informationshantering i vgprojekt (Vgverket).

A.2.5 Godtagande som relationshandling


Relationshandlingar ska minst omfatta konstruktionsredovisning enligt A.3 och dokument enligt AMA, YCD.21. Fr en jrnvgsbro ska dessutom Slutrapport bro som kan hmtas p www.trafikverket.se/tekniska hemsida anvndas. Relationshandlingar av konstruktionsredovisningen ska godtas av den kontrollerande enheten. Nr konstruktionsredovisningen snds in fr godtagande som relationshandling ska fljande glla:

- Ritningar, beskrivningar och redogrelsen fr frutsttningar och metoder fr dimensionering ska revideras till relationshandlingar.

- Eventuella terstende berkningar ska sndas in fr kontroll. - En frteckning ver konstruktionsberkningens gllande

delar ska sndas in som en relationshandling. Frteckningen ska visa eventuella revideringar av berkningens delar.

I ritningsfrteckningen p sammanstllningsritningen ska

Trafikverkets beteckningar anges.

Handlggningstid fr kontroll av relationshandlingar ska antas

vara 25 arbetsdagar.

Efter det att Trafikverket godtagit handlingarna som

relationshandlingar ska kontraktsparten lta mrka

arbetsritningar enligt A.3.2, beskrivningar enligt A.3.3 samt

redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering

enligt A.3.4 med text enligt figur A.2-2. Mrkningen ska placeras

enligt A.2.4.8.


Godtagen som relationshandling enligt Trafikverkets skrivelse med datum och rendenummer ...

Figur A.2-2 Mrkning efter godtagande som relationshandling

www.trafikverket.se/tekniska


A.3 Konstruktionsredovisning A.3.1 Allmnt

Konstruktionsredovisningen ska best av en detaljerad och objektspecifik redovisning av utformning, dimensionering, material, utfrande och kontroll. Detaljerade krav p ritningars och beskrivningars innehll framgr av bilaga 3. Konstruktionsredovisningen ska minst omfatta:

- Arbetsritningar enligt A.3.2. - Beskrivningar enligt A.3.3. - Redogrelse fr frutsttningar och metoder fr

dimensionering enligt A.3.4. - Konstruktionsberkningar enligt A.3.5.

Varje del av konstruktionsredovisningen ska frses med konstruktionsfretagets namn, underskrift och datum. En revidering ska frses med underskrift och datum avseende revideringen. Vid frdelning av information mellan ritningar och beskrivningar ska fljande glla:

- Ett krav ska endast anges en gng. - Beskrivande eller kravstllande text ska placeras i

beskrivningar. Ritningar som visar produkter som t.ex. frtillverkade betongplar eller lager fr dock innehlla beskrivande text som bekrftar krav stllda i beskrivning.

- Ritningar ska visa geometrisk utformning. P en sammanstllningsritning ska dock uppgifter enligt A.3.2.2 anges.

- Ritningar ska hnvisa till tillhrande beskrivningar i sin helhet. Hnvisningar frn ritningar till angivna avsnitt i beskrivningarna fr dock anvndas fr att visa var p konstruktionen ett krav gller.

Ritningar och beskrivningar ska upprttas p svenska. Den svenska texten fr kompletteras med samma text p ett annat sprk varvid den svenska texten frutstts vara gllande. Redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering samt berkningar ska upprttas p svenska, norska, danska eller engelska. I brofrvaltningssystemet BaTMan definierade benmningar ska anvndas i konstruktionsredovisningen. Se stddokumentet Kodfrteckning och beskrivning av brotyper i BaTMan. Handlingar enligt A.3.3 A.3.5 som utgr relationshandlingar ska vara framstllda p papper och med skrivmedel som uppfyller


Riksarkivets freskrifter och allmnna rd om tekniska krav och certifiering (RA-FS 2006:4). Beskrivningar, redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering samt konstruktionsberkningar ska frses med

- uppgifter enligt A.3.2.1.2 eller A.3.2.1.3 - revideringsruta enligt Principer fr digital

informationshantering i vgprojekt (Vgverket).

A.3.2 Arbetsritningar A.3.2.1 Upprttande av ritningar A.3.2.1.1 Allmnt

I de frsta ritningarna som skickas in fr godtagande fr byggande ska fljande minst anges

- koordinat- och hjdsystem, - skerhetsklass, - fullstndig hnvisning till gllande version av TRVK Bro samt - hnvisning till tillhrande beskrivningar.

En ritning ska upprttas i enlighet med svensk standard. Det rittekniska utfrandet ska vara sdant att ritningen kan mikrofilmas med tillfredsstllande resultat. Utfrandet ska uppfylla SS-EN ISO 6428. En ritning ska frses med namnruta enligt Principer fr digital informationshantering i vgprojekt (Vgverket). En ritning ska frses med Trafikverkets ritningshuvud. Originalexemplar av sammanstllningsritningar och elritningar som utgr relationshandlingar ska upprttas p ritfilm som uppfyller Riksarkivets freskrifter och allmnna rd om tekniska krav och certifiering (RA-FS 2006:4). Ritningar fr inte upprttas i format A0.

A.3.2.1.2 Vgbro samt gngoch cykelbro Ritningar ska frses med namnruta enligt Principer fr digital informationshantering i vgprojekt (Vgverket). Namnrutan ska utver vad som dr anges frses med fljande uppgifter

- huvudrubrik med byggnadsverkets namn, nummer och vgnummer enligt Trafikverkets beteckning

- ln eller i vissa fall kommun - uppgift om Trafikverkets kontraktspart om denne inte r

konstruktionsfretaget.

A.3.2.1.3 Jrnvgsbro


Ritningar avseende en jrnvgsbro ska upprttas i ngot av

formaten A1 eller A3.

Ritning ska utver vad som anges i BVS 501 (Banverket) frses

med:

a. Huvudrubrik med angivande av ort och konstruktionens namn, de bda nrmaste knutpunkterna och km-tal fr det vnstra spret i lngdmtningen avrundat till nrmaste meter. Dr det finns ett ldre namn och namnet har ndrats stts det gamla namnet inom parentes.

b. Huvudritningsnummer. Huvudritningsnummer r ett sexsiffrigt nummer som erhlls frn Trafikverket. Vid ombyggnad av en ldre bro dr ngon del av bron behlls anvnds den befintliga brons nummer.

c. Ritningsnummer. Ritningarna numreras med huvudritningsnummer, med bladnummer fr de enskilda ritningarna. ven ritningar p brodetaljer som upprttas specifikt fr enskild bro numreras enligt ovan.

d. uppgift om Trafikverkets kontraktspart om denne inte r konstruktionsfretaget.

A.3.2.2 Sammanstllningsritning En sammanstllningsritning till en bro ska minst best av

elevation och plan av bron i sin helhet, minst en tvrsektion samt

en situationsplan som beskriver brolget.

Om ett lokalt hjdsystem anvnds ska dess relation till rikets

hjdsystem anges.

Se ven bilaga 3.

A.3.2.3 Detaljritning Fr konstruktioner som utfrs innan sammanstllningsritningen r godtagen fr byggande ska uppgifter enligt bilaga 3.2 som r ndvndiga fr utfrandet av dessa konstruktioner finnas p en detaljritning. Se ven bilaga 3.

A.3.3 Beskrivningar A.3.3.1 Allmnt

Med beskrivning avses handling enligt A.3.3.2.- A.3.3.8.


A.3.3.2 Beskrivning av material, utfrande ochkontroll I en beskrivning av material, utfrande och kontroll ska de krav som gller fr material, utfrande och kontroll redovisas. Till beskrivningen ska eventuella arbets- och metodbeskrivningar kopplas. Beskrivningen av material, utfrande och kontroll ska upprttas i BSAB-struktur.

A.3.3.3 Spnnlista En spnnlista ska minst innehlla

- frutsatta friktionsfrluster i domkraft och frankring - fr frespnd armering;

- beskrivning av spnnsystemet - avsedd initiell spnnkraft samt uppmtta

uppspnningsvrden p spnnkraft och frlngning - avspnningsfljd fr spnnenheterna - fordrad hllfasthet vid avspnning

- fr efterspnd armering; - beskrivning av spnnsystemet inklusive uppgifter om

elasticitetsmodul och friktionskoefficienter - ordningsfljd fr uppspnning av armeringsenheter - berknade och vid uppspnningen uppmtta vrden p

spnnkraft, frlngning och eventuell lsglidning samt toleranser fr dessa vrden

- uppgift om formsnkning eller dylikt under uppspnningsskedet

- fordrad betonghllfasthet vid uppspnning Om spnnlistan upprttas av annan n konstruktionsfretaget ska det framg att samrd med konstruktren skett.

A.3.3.4 Svetsplan En svetsplan ska minst innehlla:

- svetsmetod - fogtyp och fogberedning - svetslge och svetsfljd - tillsatsmaterialets typ och dimension - svetsparametrar vid mekaniserad svetsning - erforderliga tgrder fre, under och efter svetsning, t.ex.

frhjd arbetstemperatur


- tillflliga svetsar som inte anges p ritning eller monteringsplan och som behvs med hnsyn till tillverkning, hantering, transport eller montering (t.ex. clips, stdpltar och lyftron) samt om och hur dessa avlgsnas

- andra fr utfrandet vsentliga uppgifter. Om svetsplanen upprttas av annan n konstruktionsfretaget ska det framg att samrd med konstruktren skett.

A.3.3.5 Montage- och lanseringsbeskrivning Montage- och lanseringsbeskrivningen ska minst innehlla:

- ordningsfljd - anordning av tillflliga frband - anordning av tillflliga stagningar och frankringar - uppgifter om ndvndiga stllningar, lanseringsnos etc. - lge fr och anordning av lyftpunkter - hur eventuell skivverkan beaktas - andra fr utfrandet vsentliga uppgifter.

Om montage- och lanseringsbeskrivningen upprttas av annan n konstruktionsfretaget ska det framg att samrd med konstruktren skett.

A.3.3.6 Plan fr tillggskontroll En plan fr tillggskontroll ska innehlla en allmn del och en teknisk del. Den allmnna delen i planen ska innehlla uppgifter om

- omfattning av tillggskontrollen - krav p speciell dokumentation - krav p rapportering av eventuella avvikelser frn planen - speciella frutsttningar fr kontrollplanen.

Den tekniska delen i planen ska innehlla detaljerade krav fr hur tillggskontrollen ska utfras fr knsliga och utsatta delar i byggnadsverket. Vidare ska omfattningen av sdana kontrolltgrder som franleds av speciella frfaranden anges.

A.3.3.7 Arbets- och metodbeskrivning En arbets- och metodbeskrivning ska minst upprttas fr fljande arbeten:

- Begrnsning av risken fr temperatursprickor i ung betong. - Spnnarmeringsarbeten. - Uppspnning av tvrfrspnda plattbroar av tr. - Undervattensgjutning.


- Permanenta sponter och tillflliga sponter som pverkar skerheten fr allmnheten, allmn vgtrafik eller tgtrafik.

- Installation av berg- och jordfrankring. - Plningsarbeten exkl. arbeten med slagna plar av betong,

tr eller stlprofiler. - Installation av slitsmurar och sekantplevggar. - Stdpackning vid rrbroar. - Montering av rrbroar. - Montering och undergjutning av brolager. - Installation av en vergngskonstruktion. - Installation av rcken, dock inte fallskydd, p vgbroar och

gngoch cykelbroar. - Fyllning och packning vid rrbroar med spnnvidd 5,0 m. - Frbttringsarbeten med kolfiberprodukter. - Frbttringsarbeten dr en konstruktions brfrmga eller

stabilitet vid ngot moment r reducerad. - Utbyggnadsfrfaranden och temporra konstruktioner dr

dessa utgr grund fr dimensioneringsfrutsttningarna fr en permanent konstruktion eller konstruktionsdel.

Arbets- och metodbeskrivningar ska minst innehlla: - Frutsttningar fr arbetenas genomfrande. - Materialkrav. - Krav p utrustning. - Arbetsgng. - Krav p verifiering och kontroll. - Krav p hantering av avvikelser.


A.3.3.8 Drift- och underhllsplan Fr fljande byggnadsverk ska en driftoch underhllsplan upprttas

- hngbroar, - snedkabelbroar, - bgbroar, - trbroar med teknisk livslngd 80 r, - broar med teoretisk spnnvidd strre n 100 m i strsta

spannet, - broar med en total lngd p verbyggnaden strre n 500 m, - ppningsbara broar och - baktfrankrade stdkonstruktioner.


Fr ppningsbara broar anges minimikrav p innehll i en driftoch underhllsplan i H. Fr en trbro med teknisk livslngd 80 r ska driftoch underhllsplanen minst omfatta

- frspnning och frankringsanordningar fr denna,

- frband,

- fuktkvoter i huvudkonstruktionen,

- trskyddets funktion och underhllsbehov samt

- anvisningar fr inspektion och underhll av ytbehandlingen.


A.3.4 Redogrelse fr frutsttningar ochmetoder fr dimensionering Redogrelsen fr frutsttningar och metoder fr dimensionering ska vara en kortfattad redovisning av dimensioneringen vad betrffar frutsttningar och genomfrande. Redogrelsen ska kortfattat redovisa hur konstruktren tolkar och kommer att tillmpa uppgifter i andra dokument. Redogrelsen ska ha rubriker med innehll enligt fljande: 1. Administrativa uppgifter

Kontaktuppgifter fr Trafikverkets kontraktspart, konstruktionsfretaget och Trafikverkets projektledning. Protokoll frn eventuellt startmte eller kontraktsgenomgng fr entreprenaden eller konsultuppdraget. Eventuella tillggsskrivelser frn bestllaren som r relevanta fr konstruktionsarbetet. Konstruktionsfretagets ledningssystems certifikat och egendeklaration eller, vid kontroll i grupp 1 alternativ 2, konstruktionsfretagets kompetensdokumentation. Uppgift om meddelad grupptillhrighet enligt A.2.4.3.

2. Teknisk lsning Kortfattad redogrelse fr den tekniska lsningen illustrerad med fr frstelsen tillrckligt detaljerade skisser. Eventuell korrespondens mellan Trafikverket och kontraktsparten angende frslag till teknisk lsning. Dokumentation av frndringar i frhllande till frfrgningsunderlaget.

3. Geotekniska frhllanden En redovisning av hur konstruktren tolkar informationen om de geotekniska och hydrologiska frhllanden som r av betydelse fr dimensioneringen eller utbyggnadssttet.


4. Trafik under byggnadstiden etc. En redovisning av vilka hnsyn som ska tas till trafik som ska kunna passera arbetsplatsen eller till annan verksamhet intill arbetsplatsen om detta pverkar dimensioneringen eller utbyggnadssttet. Indelning i etapper pga. flyttning av trafikflden r exempel p detta.

5. Material En frteckning ver valda konstruktionsmaterial och deras hllfasthetsparametrar.

6. Skerhetsklasser, laster och lastkombinationer En sammanstllning av skerhetsklasser, laster, laststllningar, lastkombinationer samt beaktandet av exceptionella hndelser.

7. Utformning och dimensionering fr bestndighet En beskrivning av hur utformning och dimensionering med avseende p bestndighet kommer att utfras. Denna ska bl.a. innehlla en frteckning ver frutsatta tekniska livslngder och miljer.

8. Drift och underhll En redovisning av hur framtida drift och underhll kan utfras om detta avviker frn det som anges i TK Brounderhll.

9. Principer och antaganden En principiell beskrivning av dimensioneringen och de antaganden som dimensionering kommer att baseras p samt vilka datorprogram som kommer att anvndas fr systemanalys och andra strre berkningar.

10. Utbyggnadsstt En redovisning av brons utbyggnadsstt (tillverkning, montering, gjutordning, stllningsoperationer etc.) och utbyggnadssttets inverkan p laster och brfrmga.

11. Systemskisser fr primra system Systemskisser fr de primra statiska systemen.

12. Systemskisser fr sekundra system Systemskisser fr eventuella andra ingende statiska system.

13. Uppgifter fr ytterligare analyser S detaljerade uppgifter om de statiska systemen att en annan part med ledning av dessa kan utfra ytterligare analyser av brverket.

Redogrelsen ska revideras i takt med konstruktionsarbetets framskridande. Vid konstruktionsstartmtet ska punkt 1 12 behandlas. Nr redogrelsen fr frutsttningar och metoder fr dimensionering


snds in fr godtagande som relationshandling ska den vara kompletterad med punkt 13.

A.3.5 Konstruktionsberkning A.3.5.1 Allmnt

Konstruktionsberkningen ska verifiera att brverket har krvd brfrmga, stadga och bestndighet. Samtliga fr konstruktionen vsentliga dimensioneringssituationer enligt SS-EN 1990, 3.2 ska verifieras. Anvnda berkningsmodeller ska beskrivas.

A.3.5.2 Uppstllning av berkning Berkningen ska frses med innehllsfrteckning, kapitelindelning och sidnumrering.

Berkningen ska vara tydligt upprttad och frsedd med figurer,

frklarande text, hnvisningar och uppgifter om lastantaganden

etc. i sdan omfattning att den ltt kan fljas och kontrolleras.

Om berkningsstt, formler, antaganden eller tabellvrden som

inte kan anses allmnt knda anvnds ska en frklaring,

hrledning eller litteraturhnvisning lmnas.

A.3.5.3 Datorberkning A.3.5.3.1 Allmnt

Till en konstruktionsberkning som utfrts med dator ska fogas en programbeskrivning som minst ska innehlla

- programnamn med uppgift om aktuell programversion, - programmets allmnna frutsttningar och begrnsningar, - berkningsmetoder och berkningsgng inklusive infrda

approximationer och frenklingar, - teckenregler, - en beskrivning av resultatets redovisning med beteckningar

p storheter och lastkombinationer samt - en knslighetsanalys fr valda approximationer.

Resultatutskriften ska minst innehlla - uppgifter om objekt och programnamn, - revideringsbeteckning eller senaste revideringsdatum fr

programmet - innehllsfrteckning, - sidnumrering, - en strukturerad redovisning av hur programmet tolkar givna

indata och


- de till respektive delresultat hrande beteckningarna p konstruktionsdelar och tvrsektioner samt p lastkombinationerna.

Utskrifter frn datorprogram i vilka anvndaren kan ndra formler eller berkningsgng ska innehlla

- ingende formler i klartext, - delresultat, - redovisning av datorprogrammet valda berkningsvgar och - datum och tidpunkt fr utskrift p varje sida.

A.3.5.3.2 Verifieringskrav Datorprogram ska vara verifierade med berkningar p likartade strukturer. Konstruktionsfretaget ska skerstlla att verifieringen utfrts med en i frhllande till programmets anvndning och konsekvensen av fel adekvat noggrannhet. En datorberkning ska kompletteras med en stickprovskontroll av berkningsresultaten utfrda med andra berkningsmetoder. Skillnader i resultaten ska redovisas och kommenteras.

A.3.5.4 Analys av dynamiska effekter En analys av dynamiska effekter enligt SS-EN 1991-2, 6.4 ska utver vad som anges i A.3.5.1 A.3.5.3 redovisa:

- Beskrivning av antagen dmpning. - Beskrivning av speciella frutsttningar som kan pverka det

dynamiska beteendet. - Dynamisk nedbjning och statisk nedbjning fr kritiska

snitt. - Vridning samt rotation vid upplag och std. - Maximala vertikala accelerationer ver det kontrollerade

hastighetsintervallet. - De vertikala och horisontella egenfrekvenser med tillhrande

modform som kontrollerats. - En jmfrelse av lasteffekter frn dynamisk analys och tglast

med tillhrande dynamisk frstoringsfaktor. - Slutsatser av den dynamiska kontrollen.



B Allmnna tekniska frutsttningar

B.1 Utformning B.1.1 Broar ver vattendrag B.1.1.1 Dimensionerande vattenfring och vattenniv

Frvntade klimatfrndringar under brons tekniska livslngd ska

beaktas.

Vid bestmning av HHW uppstrms ska dmning orsakad av

konstruktionen beaktas.

Dimensionerande vattenfring och vattenniv ska fr en bro med

en sammanlagd fri ppning 15 m eller strre bestmmas fr 100

rs terkomsttid. Dimensionerande vattenfring och vattenniv

ska fr en bro med en sammanlagd fri ppning mindre n 15 m

bestmmas fr 50 rs terkomsttid.

B.1.1.2 Utformning En bro ver ett vattendrag ska utformas s att pverkan p strmningen i vattendraget inte r strre n vad som r acceptabelt. Frndrade strmningsfrhllanden samt isgng ska beaktas vid utformning och dimensionering av en bro och dess erosionsskydd. Den fria hjden mellan ett vattendrags yta och en broverbyggnads underyta ska vara minst den som fordras med hnsyn till frekommande sjfart, isgng eller som r bestmd i en miljdom eller angiven p annat stt. Krav enligt fljande ska dock alltid uppfyllas.

- Om konsekvensen av att vattennivn r hgre n broverbyggnadens underyta inte r acceptabel ska den fria hjden vara minst 0,30 m ver HHW. Exempel p konsekvenser som inte r acceptabla r att bron eller anslutande bank skadas av de tryck och flden som uppstr eller att vattendraget uppstrms om brolget dms mer n vad som r acceptabelt.

- Ett brolagers underkant ska placeras minst 0,20 m ver HHW med 50 rs terkomsttid.

- Fr att underltta inspektioner ska den fria hjden ver MW vara minst 1,20 m.


En bro ver ett vattendrag ska utformas s att fiskar kan passera

vid alla vattenstnd.


B.1.2 Teknisk livslngd Ett byggnadsverk, eller en del av ett byggnadsverk, ska med

nedanstende undantag utformas och dimensioneras fr en

teknisk livslngd av 40, 80 eller 120 r.

En trbro ska utformas och dimensioneras fr en teknisk livslngd

av 40 eller 80 r.

En rrbro ska utformas och dimensioneras fr en teknisk livslngd

av 40 eller 80 r.

Plar, dock inte bankplar, ska utformas och dimensioneras fr en

teknisk livslngd av 120 r.

Konstruktioner som inte kan repareras eller bytas ut utan att

jrnvgstrafik pverkas ska utformas och dimensioneras fr en

teknisk livslngd av 120 r.


B.1.3 Utformning fr exceptionellahndelser

B.1.3.1 Allmnt

B.1.3.2 verbyggnader B.1.3.2.1 ver vgbanor

Risken fr fortskridande ras vid pkrning av en bro belgen ver en vgbana ska beaktas genom att bron dimensioneras enligt B.5.2.2. Om den fria hjden mellan bron och en underliggande vg r mindre n 5,20 m fr broverbyggnaden inte utgras av

- en stlkonstruktion - en aluminiumkonstruktion - en betongkonstruktion med minsta tvrsnittsmtt < 0,20 m

eller - en trkonstruktion.

P undersidan av en broverbyggnad ver en vg ska minsta tckande betongskikt till foderrr fr efterspnd spnnarmering eller till frespnd spnnarmering vara minst 65 mm om den fria hjden r mindre n 6,0 m. Kravet ska ocks tillmpas p en sidoyta av en balk eller platta som r vnd mot trafiken och belgen mindre n 6,0 m ver vgen.


B.1.3.2.2 Vid mellanstd En broverbyggnad ska ha ett kontinuerligt huvudbrverk ver ett mellanstd som

- dimensioneras fr pkrningskraft enligt B.5.2.3.3, - dimensioneras fr pseglingskraft enligt B.5.3 eller - r grundlagt med en bottenplatta p jord inom ett vattendrags

bredd vid HHW.

B.1.3.3 Upplagsanordningar Upplagsanordningar ska vara utformade med en sdan robusthet att verbyggnaden inte kan falla ner vid en pkrning eller psegling.

B.1.3.4 Brostd B.1.3.4.1 Allmnt

Risken fr fortskridande ras vid pkrning eller psegling av ett brostd ska beaktas genom att bron dimensioneras enligt B.5.2 respektive B.5.3.

B.1.3.4.2 Brostd som dimensioneras fr pkrning Ett std ska utformas s att brfrmgan inte r vsentligt mindre fr en pkrningskraft med ett annat hjdlge n det som antas vid dimensioneringen. Detta gller fr hjdlgen mellan marknivn vid stdet och nivn fr den fria hjden. Ett std vid en jrnvg ska utformas som ett skivstd och vara placerat med sin nrmaste del minst 3,0 m frn sprmitt.

B.1.3.4.3 Brostd som dimensioneras fr psegling Ett std som ska dimensioneras fr psegling ska utformas med ett massivt tvrsnitt upp till minst 6,0 m ver MHW. Ovanfr den massiva delen och upp till minst 16,0 m ver MHW ska stdet ha en vggtjocklek av minst 1,0 m. Vid uppdelade std ska varje del av stdet klara psegling.

B.1.4 Fria utrymmen fr trafik under bron Kraven p fri hjd ska uppfyllas vid nedbjning i en frekvent

lastkombination i en varaktig dimensioneringssituation.

Det fria utrymmet ver en vg och dess sidoomrden ska uppfylla

kraven i VGU.

Det fria utrymmet vid en jrnvg ska uppfylla kraven i BVF

586.20. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.


B.1.5 Miljpverkan B.1.5.1 Allmnt

Broar ska utformas p sdant stt att minsta mjliga miljpverkan uppstr. Detta innebr bland annat att:

- Anvndningen av miljfarliga produkter och material ska minimeras.

- I frsta hand ska material som har lg energianvndning sett i ett livscykelperspektiv anvndas.

- Miljpverkan under utfrandet, t.ex. buller och vibrationer, ska minimeras om det har betydelse p den aktuella platsen.

- Konstruktioner ska utformas s att de har vl avvgda frhllanden mellan materialtgng och statiska egenskaper.

Mrkningspliktiga kemiska produkter som ska anvndas i Trafikverkets verksamhet ska granskas av Trafikverkets Kemikaliegranskningsfunktion innan de fr anvndas. Krav i Kemiska produkter granskningskriterier och krav fr Trafikverket (Trafikverket) och Kemiska produkter granskning av mrkningspliktiga kemiska produkter (Trafikverket) ska uppfyllas vid granskning och anvndning av kemiska produkter.

B.1.5.2 Kemiska produkter

B.1.5.3 Buller Reglerna i Vgverkets freskrifter (VVFS 2003:140) om tekniska egenskapskrav vid byggande p vgar och gator (vgregler), avsnitt 7 ska uppfyllas fr vgbroar samt gngoch cykelbroar.

B.1.6 Brandskydd Reglerna i Vgverkets freskrifter (VVFS 2003:140) om tekniska egenskapskrav vid byggande p vgar och gator (vgregler), avsnitt 4 ska uppfyllas fr vgbroar samt gngoch cykelbroar.

B.1.7 Utformning med avseende p driftoch underhll

B.1.7.1 Allmnt Broar ska utformas p sdant stt att drift och underhll av alla

deras delar kan utfras utan svrigheter.

I en bro ver en jrnvg ska avstnden mellan sprmitt och std

vara sdana att stden kan byggas, inspekteras och repareras utan

att tgtrafiken strs.


B.1.7.2 Utformning vid lager ochvergngskonstruktioner verbyggnad, underbyggnad och omgivande markytor ska utformas s att lager och vergngskonstruktioner utan svrigheter kan inspekteras och underhllas. Ett lager ska utan svrighet kunna inspekteras frn alla sidor. Under- och verbyggnad ska vid ett lager utformas s att verbyggnaden kan lyftas fr avlastning av lagret vid lagerbyte. Under en vergngskonstruktion som r frsedd med centreringsanordningar, traversbalkar, frankringar eller andra anordningar som krver inspektion underifrn ska utrymmet under vergngskonstruktionen ges en bredd av minst 0,6 m. Denna bredd fr mtas under de kantlister som anordnas nrmast under vergngskonstruktionen. Detta krav gller dock inte fr trgbalkbroar fr jrnvg. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.1.7.3 Inspekterbarhet B.1.7.3.1 Allmnt

Broar ska utformas s att alla dess delar utan svrighet kan

inspekteras.

Utrymmet mellan ett grusskift och en ndtvrbalk eller en

balknde ska p en vg- eller gngoch cykelbro vara minst

0,50 m.

Avstndet mellan grusskift och ndtvrbalk eller balknde ska p

en jrnvgsbro vara minst 0,30 m. Fr trgbalkbroar fr avstndet

minskas till 0,15 m.

Om byggherren s anger ska bron frses med fasta inspektionsanordningar i form av manhl, inspektionsbryggor, hissar, stegar

etc. Krav p utformning och dimensionering av sdana framgr av

G.11.


B.1.7.3.2 Ldsektioner Den invndiga hjden i en ldbalk ska vara minst 1,5 m. Om lngden p ldbalken verstiger 50 m, ska den verstigande lngden p ldbalken ha en invndig hjd av minst 1,9 m. verbyggnader och pelare med ldsektion ska frses med manhl. Dessa ska anordnas i en sdan omfattning att det r mjligt att

- invndigt inspektera alla utrymmen med undantag av slutna fack i stlkonstruktioner samt


- genomfra en sker utrymning vid brand eller andra olyckor vid arbeten i konstruktionsdelen.

I verbyggnader ska avstndet mellan manhl som leder till det fria vara hgst 100 m. I en ldbalk med tvrbalkar fr som alternativ till ett manhl i varje spann ppningar anordnas i tvrbalkarna. I en ldbalk med flera celler fr, som alternativ till manhl i varje ldcell, ppningar anordnas i ldbalkens liv. Avstndet mellan tv nrliggande ppningar ska vara hgst 100 m. Ett manhl fr inte placeras i brobaneplattan. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.1.8 Bronde En bronde p en vgbro eller en gngoch cykelbro ska i plan beskriva en jmn linje utan skarpa brytpunkter. P en jrnvgsbro ska en bronde med mindre vinkel mellan sprriktningen och bronden n 95 gon och med verfyllnadshjd mindre n 1,0 m utformas med en minst 3,2 m bred avslutning som r vinkelrt mot sprriktningen och placerad centriskt kring sprmitt.

B.1.9 Jordning av broar Fr alla elektriskt ledande freml som ligger helt eller delvis inom kontaktlednings- och strmavtagaromrdet ska tgrder vidtas mot farliga steg- och berringsspnningar enligt BVS 510, Jordning och skrmning i Banverkets anlggningar (Banverket). Jrnvgsbroar och broar ver jrnvg ska jordas enligt BVS 510 om ngon del av bron r inom kontaktledningsomrdet. Betongkonstruktioner ska betraktas som elektriskt ledande. Anordningarna fr jordning ska redovisas p arbetsritningar.

B.1.10 Brobaneplattor B.1.10.1 Avvattning B.1.10.1.1 Vg- samt gngoch cykelbroar

En brobaneplattas veryta ska i varje punkt utformas s att avvattning av ttskiktet och belggningen mjliggrs. Krav p ttskikt, avlopp och andra anordningar relaterade till avvattning framgr av G. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.1.10.1.2 Jrnvgsbroar


Brobaneplattas veryta ska utfras med lngs- eller tvrlutning fr

avvattning.

Krav p ttskikt, avlopp och andra anordningar relaterade till

avvattning framgr av G.


B.1.10.1.3 Droppnsor En brobaneplatta ska frses med droppnsor lngs kanternas

undersidor.

Under en vergngskonstruktion p en vgbro eller gngoch

cykelbro ska brobaneplattan frses med en minst 100 mm bred

kantlist med en droppnsa.

P en jrnvgsbro ska en brobaneplattas ndkanter frses med

droppnsa.

B.1.10.2 Avvgningsdubbar En brobaneplatta ska frses med avvgningsdubbar av mssing enligt AMA, DEP.1831. Avvgningsdubbarna ska placeras i fljande punkter lngs brobaneplattans kanter

- vid upplag,

- i fltmitt och

- i fjrdedelspunkterna i spann med mer n 25 m spnnvidd.

B.1.10.3 Rrelsefogar En rrelsefog i en brobaneplatta eller mellan en brobaneplatta och ett fristende landfste ska utformas med en vergngskonstruktion som uppfyller kraven i G. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.1.11 Kantbalkar B.1.11.1 Allmnt

Kantbalkar ska i underkant frses med droppnsa.

B.1.11.2 Vg- samt gngoch cykelbro En kantbalk p en vgbro ska ha minst samma frhjning ver belggningen och samma horisontella avstnd mellan rcket och kantbalkens insida som den kantbalk rcket var monterat p vid provningen. P brobaneplattor ver trafikerade ytor, vgar, jrnvgsspr, vissa vattendrag etc. ska kantbalken utformas frhjd ver belggningen fr uppsamling och bortledning av dagvatten. Frhjningen ska vara minst 80 mm.



B.1.11.3 Jrnvgsbro En jrnvgsbro med en total lngd mindre n 30 m som inte frses med skyddsrler enligt BVF 586.65 ska frses med kantbalkar vars versidor r belgna minst 100 mm ver RUK om avstndet frn sprmitt till kantbalkarna r mindre n 2,5 m eller om ballastdjupet r mindre n 300 mm. Kantbalkens hjd ska anpassas fr ett framtida sprlyft p 150 mm. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.1.11.4 Konsoler fr stolpar placerade utanfr rcket Konsoler fr belysningsstolpar, stolpar fr skyltportaler, kontaktledningsstolpar etc. ska utformas s att vatten rinner av. Konsoler av betong ska utformas med droppnsa p undersidan. Ursparingar, kabelrr etc. ska utformas s att vatten inte blir stende.

B.1.12 Skyddsanordningar B.1.12.1 Allmnt

En vgbro eller gngoch cykelbro ska frses med rcken enligt G.9. En jrnvgsbro ska frses med rcken enligt G.10.

B.1.12.2 Broutformning med hnsyn till envgskyddsanordning

B.1.12.2.1 Allmnt En vgbro ska utformas s att frutsttningarna fr det valda rcket r uppfyllda.

B.1.12.2.2 Arbetsbredd Om ett rcke placeras mellan en krbana och en gngoch cykelbana ska gngoch cykelbanans fria bredd vara minst 1,0 m strre n rckets arbetsbredd. Egenskaper hos ett rcke vid kanten av en vgbro och brons utformning vid rcket ska vara sdana att ett dimensionerande pkrande fordon hlls kvar p brobanan. Vid brorcken ska en bro utformas s att oeftergivliga konstruktionsdelar inte finns inom det strsta av rckets arbetsbredd W och fordonsintrngning VI enligt SS-EN 1317-2. VI ska dock sttas till minst W + 0,5 m.

B.1.13 Upplag


Ett upplag som inte utformas med inspnning ska utformas med lager som uppfyller kraven enligt G eller som en betongled som uppfyller kraven enligt D. Upplagsanordningar fr jrnvgsbroar ver en vg eller jrnvg ska vara utformade s att verbyggnaden inte kan frskjutas mer n 10 mm vinkelrtt spret vid sina lager vid en pkrning.

B.1.14 Motfyllning En motfyllning mot broar och byggnadsverk enligt L ska utformas s att vid projekteringen gjorda antaganden uppfylls. Motfyllningen ska uppfylla krav enligt TK Geo och relevant kod och rubrik under AMA, CEB.52. En motfyllning ska utformas s att en skadlig inverkan av vattentryck eller frysning inte uppkommer.

B.1.15 Hng-, bg- och snedkabelbroar Snedkabelbroar ska frses med permanenta anordningar fr byte

av kablarna. Kablar ver en pylon ska vara delade och separat

frankrade i denna. Kablar inklusive frankringar till

snedkabelbroar och bgbroar ska utformas s att de blir

vattentta.

Kabelfrankringarna i brobaneplattan ska placeras utanfr rcket

och vid vgbroar ska kabelfrankringarna placeras s att de inte

inkrktar p rckets arbetsbredd.

Avstndet mellan kabelplanet och vgbanans ytterkant, p hjden

5,0 m ver belggningens verkant, ska vara minst 1,0 m.

Kablar till snedkabelbroar och huvudkablar till hngbroar ska

skyddas mot skador av pkrning upp till minst tv meter ver

brobanan. Skyddet ska vara demonterbart s att kabeln kan

inspekteras. Kablar till snedkabelbroar till gngoch cykelbroar fr utfras

utan pkrningsskydd. Infstning och anslutning av kablar ska utformas s att inspektion

och underhll kan utfras samt s att galvanisk korrosion inte

uppkommer.

Gng- och cykelbroar utfrda som hng- eller bgbroar fr som

alternativ till dimensionering enligt B.2.8 utformas s att en

tillfllig hngare eller hngstag kan monteras intill den hngare

eller hngstag som ska bytas. Tillverkning och montage av den

tillflliga hngaren eller hngstaget ska beskrivas i en

arbetsbeskrivning och redovisas p arbetsritningar.


B.2 Verifiering av brfrmga,stadga och bestndighet -allmnt

B.2.1 Frutsttningar En bro ska dimensioneras enligt SS-EN 1990 SS-EN 1999, se A.1.2.3.2.

Laster och dimensioneringssituationer enligt SS-EN 1990

SS-EN 1999 ska tillmpas med tillgg enligt B.2 - B.5. Ytterligare

tillgg anges i C - M.

De lastvrden som anges i B.2 B.5 r karakteristiska.

De i TRVK Bro angivna kraven fr verifiering av brfrmga,

stadga och bestndighet frutstter att krav p material, utfrande och kontroll enligt AMA uppfylls fr samtliga i konstruktionen ingende produktionsresultat. I frekommande fall avser detta koder och rubriker i AMA fr kategori A eller fr bro.

B.2.2 Skerhetsklass B.2.2.1 Vg- samt gngoch cykelbroar

I Vgverkets freskrifter (VVFS 2004:31) om brfrmga, stadga och bestndighet hos byggnadsverk vid byggande av vgar och gator, avsnitt 2, angivna skerhetsklasser ska tillmpas. Bryggor, trappor etc. enbart avsedda fr inspektion ska dimensioneras i skerhetsklass 2.

B.2.2.2 Jrnvgsbroar Med tillgg till vad som anges i Boverkets freskrifter (BFS 2011:10) och allmnna rd om tillmpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), avdelning B, kapitel 0 ska jrnvgsbroar med nedan angivna undantag hnfras till skerhetsklass 3. Skerhetsklass 2 fr tillmpas fr

- brorcke, - vingmur, - stdmur med hjd mindre n 4,0 m som inte pverkar eller

pverkas av jrnvgstrafik, - en ples eller plgrupps geotekniska brfrmga,


- en plattgrundlggnings brfrmga i friktionsjord och p berg och

- inspektionsbrygga.

B.2.3 Grundlggandedimensioneringsregler

B.2.3.1 Tillmpning av SS-EN 1990 SS-EN 1990 ska tillmpas med fljande tillgg.

_ Punkt i Val SS-EN (Hnvisningar avser rubriker i TRVK1990/A1 Bro)

a A2.1.1(1) Kraven enligt SS-EN 1990 A2.2.1(2) SS-EN 1991 och TRVK Bro ska minst

tillmpas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

b A2.2.1(13) Dimensionering avseende sttningar A2.2.1(15) behandlas i B.3.1.4

c A2.2.2(3) Laster och kombinering av laster vid dimensionering fr typfordon anges i VVFS 2004:43.

d A2.2.3(4) Fr tckta gngoch cykelbroar ska snlast, vindlast och ytlast av gngtrafik rknas som av varandra oberoende laster.

e A2.3.1(7) Fr is- och strmtryck se B.3.2.7. Krav p hur erosion ska beaktas anges i TK Geo.

f A2.3.1(8) I EN 1992 angivet vrde p P ska anvndas.

g A2.4.1(2) Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

h A2.4.4.2.2(2) Rekommenderade vrden ska anvndas.

i A2.4.4.2.3(2) Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.


j A2.4.4.2.3(3) Vid dynamisk analys av en jrnvgsbro fr rotationen vid std orsakad av dynamiska effekter av karakteristiska laster enligt B.3.2.1.4 hgst uppg till: Vid en bronde eller vid en broverbyggnads nde:

2 103 (rad)h(m)

Vid en vergng mellan tv verbyggnadsdelar:

4 103 1 2 (rad)h(m)

h(m) avstnd mellan RK och rotationscentrum fr lager enligt figur nedan.

h(m)

B.2.3.2 -faktorer Fr variabla laster vars-faktorer inte r beskrivna i SS-EN 1990 ska fljande -faktorer anvndas.

Last 0 1 2 Utryckningsfordon enligt B.3.2.1.3 0 0 0

Last av sprbytesmaskin enligt B.3.2.1.4 r 0,8 0,8 0

Last mot gngbanercke enligt SS-EN 1991- 0,7 0,7 0 2, 4.8(1)

Snlast mot rckesdetaljer och bullerskydd 0,5 0,5 0 enligt B.3.2.4.2

Istryck, strmtryck och vgkrafter enligt 0,4 0,4 0 B.3.2.7

Last av underhllsarbeten enligt B.3.2.8 0,5 0,5 0


Vid berkning av frekventa vrden fr LM1 ingende i det karakteristiska vrdet av gr2 enligt SS-EN 1991-2, tabell 4.4a ska -faktorer fr gr1a enligt SS-EN 1990, tabell A2.1 anvndas. Maskinkonstruktioner i ppningsbara broar ska dimensioneras enligt H.3.1. Dimensionerande last ska utgras av summan av karakteristiska vrden fr permanenta laster och ogynnsamma variabla laster. Hga och lga lastvrden, Gsup respektive Ginf, ska beaktas.

B.2.4 Brighetsutredning av byggnadsverkutsatta fr vgtrafiklast Fr de byggnadsverk som anges i MB 802 Brighetsutredning av byggnadsverk (Vgverket), 1.1.5.1 ska en Brighetsutredning klassning enligt MB 802, 1.1.5.3 och 1.1.9 utfras. En brighetsutredning utfrd som en jmfrelse av lasteffekter ska endast avse de vertikala trafiklasterna. Resultatet ska redovisas i form av tillten trafiklast A/B och

framkomligheten fr militra fordon.


B.2.5 Brighetsutredning av byggnadsverkutsatta fr last av gng- ochcykeltrafik Fr de byggnadsverk som anges i MB 802 Brighetsutredning av byggnadsverk (Vgverket), 1.1.5.1 ska en Brighetsutredning klassning enligt MB 802, 1.1.5.3 och 1.1.9 utfras. En brighetsutredning utfrd som en jmfrelse av lasteffekter ska endast avse de vertikala trafiklasterna. Resultatet ska redovisas i form av tilltna vrden p typfordonets tyngd R och ytlastens storlek p.

B.2.6 Dimensionering genom provning Om ett hllfasthetsvrde, en brfrmga etc. bestms genom provning ska provningen utfras och utvrderas s att det karakteristiska vrdet kan bestmmas p ett statistiskt korrekt stt.

B.2.7 Berkningsmodell fr systemanalys B.2.7.1 Allmnt


Berkningsmodellen fr systemanalys ska avseende laster, geometri och deformationsegenskaper beskriva byggnadsverkets verkningsstt i sin helhet.

B.2.7.2 Analys av dynamiska effekter avjrnvgstrafik Berkningsmodellen ska anpassas s att den terspeglar konstruktionens beteende vid passage med hg hastighet.

B.2.8 Hng-, bg- och snedkabelbroar B.2.8.1 Allmnt

En hngbro eller en bgbro ska dimensioneras s att en godtyckligt placerad hngare eller ett godtyckligt placerat hngstag kan bytas ut. En snedkabelbro ska dimensioneras s att en godtyckligt placerad kabel kan bytas ut. Om en hngare, ett hngstag eller en kabel bestr av tv separata enheter behver det bara antas att en enhet i taget byts ut. P en vgbro eller en gngoch cykelbro fr ett krflt med bredden hgst 3,0 m nrmast den hngare/hngstag respektive kabel som ska bytas antas vara utan trafiklast vid bytet. Se ven B.1.15.

B.2.8.2 Hllfasthetsvrden fr kablar till hng- och snedkabelbroar Hllfasthetsvrden ska bestmmas enligt SS-EN 1993-1-11.


B.3 Varaktigadimensioneringssituationer

B.3.1 Permanenta laster B.3.1.1 Egentyngd

Fr stlkonstruktioner med mycket svetsgods ska svetsgodsets

inverkan p egentyngd beaktas.

Ledningar och rnnor fr dagvatten ska, om detta r ogynnsamt,

antas vara fyllda med vattenmttad sand.

Fr motfyllning och verfyllning ska tungheter enligt TK Geo

frutsttas. Utnyttjande av egentyngden hos en fyllning vid

dimensionering mot hydrauliskt upplyft frutstter att materialets tunghet verifieras vid utfrandet.

Fr belggning och ttskikt ska fljande tungheter frutsttas:

Asfaltbetong 23 kN/m Asfaltmastix 22 kN/m

Epoxi och akrylat 22 kN/m

Gjutasfalt 24 kN/m

Ttskiktsmatta 22 kN/m

B.3.1.2 Jordtryck Jordtryck ska bestmmas enligt TK Geo. Tungheter, friktionsvinklar m.m. fr motfyllning och verfyllning enligt TK Geo ska tillmpas. Broar ska dimensioneras fr vilojordtryck. Dock fr aktivt jordtryck frutsttas vid dimensionering med avseende p glidning, se TK Geo, 2.6.3.

B.3.1.3 Vattentryck Vattentryck ska berknas som en permanent last med ett hgt och ett lgt vrde, Gk,sup resp. Gk,inf.

B.3.1.4 Stdfrskjutning B.3.1.4.1 Allmnt

Broar med std som inte r grundlagda p berg ska dimensioneras fr

- vertikala stdfrskjutningar mellan olika std och - horisontella stdfrskjutningar i brons lngdriktning.

I fljande fall ska ven en stdfrskjutning inom ett std beaktas:


- Vid uppdelade std med separata bottenplattor fr de olika delarna.

- Vid varierande grundlggningsfrhllanden inom bottenplattans utbredning.

- Vid bottenplattor med stor utbredning i brons tvrled. Stdfrskjutningarna ska kombineras p ogynnsammaste stt. Dock behver inte horisontella och vertikala stdfrskjutningar kombineras med varandra. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.3.1.4.2 Vertikala stdfrskjutningar Den vertikala stdfrskjutningen i ett std ska baseras p de verkliga grundlggningsfrhllandena. De i dimensioneringen anvnda vrdena ska verifieras med en berkning av sttningar enligt C. Vid berkningen av de dimensionerande stdfrskjutningarna ska en modelloskerhetsfaktor Rd = 1,3 anvndas fr att frstora de sttningar dr detta har en ogynnsam inverkan. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.3.1.4.3 Horisontella stdfrskjutningar Den horisontella stdfrskjutningen i ett std ska baseras p de

verkliga grundlggningsfrhllandena.


B.3.1.5 Betongs krympning Den relativa fuktigheten i luft utomhus och i jord ovanfr

medelvattennivn ska antas vara 80 %. Betongens krympning ska beaktas fr statiskt obestmda

konstruktioner och d delar av en konstruktion gjuts vid olika

tidpunkter.

B.3.1.6 Phngslast p ple Phngslast p en ple ska bestmmas enligt TK Geo. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.3.2 Variabla laster B.3.2.1 Trafiklast B.3.2.1.1 Allmnt

Vid tillmpning av SS-EN 1991-2 ska tillgg enligt B.3.2.1 glla.


Fr broar avsedda fr vg- och jrnvgstrafik p olika brobanor, exempelvis en sluten plattram med trafikerad bottenplatta, ska vgtrafiklaster och jrnvgstrafiklaster betraktas som av varandra oberoende laster. Fr broar avsedda fr bde vg- och jrnvgstrafik p samma brobana anges objektspecifika vrden fr samtidighet och liknande. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

B.3.2.1.2 Bestmmande lngd fr bromskraft Fr en konstruktionsdel som pverkas av flera verbyggnadsdelar ska den fr berkning av bromskraften anvnda brolngden bestmmas enligt figur B.3-1.

Brolngd

Figur B.3-1 Bestmning av brolngd

B.3.2.1.3 Tillgg till SS-EN 1991-2 fr vgbroar samt gngoch cykelbroar Vid tillmpning av SS-EN 1991-2 ska fljande tillgg tillmpas.

Punkt i Val

SS-EN

1991-2

a 1.1(3) Stdmurar dimensioneras fr laster enligt TRVK Bro. Om belggning och verfyllnad tillsammans har en tjocklek strre n 0,5 m fr inverkan av bromskraften p bron minskas. Vid tjockleken 3,0 m fr inverkan av bromskraften sttas till noll. Fr tjocklek mellan 0,5 och 3,0 m fr bromskraften bestmmas genom rtlinjig interpolering. Fr trafikerade byggnadsverk med hgre verfyllnad kan objektspecifika vrden anges. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.


b 4.1(1) Fr broar med spnnvidd 200 m ska fljande glla. Trafiklast enligt figur B.3-2 ska frutsttas belasta lastflt vars antal och placering vljs enligt SS-EN 1991-2. Mtt mellan hjultrycken i en axellast samt hjulens kontaktyta ska vljas enligt SS-EN 1991-2, avsnitt 4.3.2. Lastgrupperna bestr av vardera tre axellaster A med axelavstnden 1,5 m och 6,0 m. Centrumavstndet mellan lastgrupperna r 50 m. Avstndet mellan de mittersta axellasterna r 10 m. A r 250 kN i lastflt 1 och 170 kN i lastflt 2. vriga lastflt belastas med enbart ytlast. Ytlasten ska sttas till 12 kN/m i lastflt 1, 9 kN/m i lastflt 2 och 6 kN/m i vriga lastflt. Bromskraften ska sttas till Qlk = 900 kN. Sidokraft frn sned inbromsning eller sladd ska sttas till 225 kN. Centrifugalkraft ska bestmmas enligt SS-EN 1991-2, 4.4.2 varvid Qv ska sttas till den i det aktuella lastfallet verkande sammanlagda tyngden punktlaster och utbredd last. Lastmodell 2 enligt SS-EN 1991-2, 4.3.3 ska tillmpas. Laster enligt SS-EN 1991-2, 4.6 4.9 ska tillmpas. Trafiklasterna ska kombineras enligt samma principer som fr broar med mindre spnnvidd varvid trafiklast enligt figur B.3-2 med tillhrande horisontalkrafter erstter lastmodell 1 med tillhrande horisontalkrafter.

c 4.1(2) Speciella lastmodeller enligt anmrkning 1 ska inte anvndas.

d 4.2.1(2) Andra lastmodeller n de som anges i SS-EN 1991-2 ska inte tillmpas.

e 4.2.3(4) Vid indelning i lastflt ska ett mittrcke betraktas som en permanent delning.


f 4.3.4(1) 4.3.5(1)

Om byggherren s anger ska lastmodell 3 tillmpas fr specialfordon. Lastmodell 4 ska inte tillmpas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

g 4.6.1(2) De i SS-EN 1991-2 angivna vrdena ska tillmpas.

h 4.6.1(3) Trafikkategori enligt SS-EN 1991-2, 4.6.1(3), tabell 4.5 ska vljas enligt fljande: Kategori 1: 6000 < DT tung trafik 24000 Kategori 2: 1500 < DT tung trafik 6000 Kategori 3: 600 < DT tung trafik 1500 Kategori 4: DT tung trafik 600 Fr DT tung trafik > 24000 ska en srskild utredning av frutsttningarna fr utmattningsdimensioneringen utfras. I en trafikriktning som har mer n ettkrflt fr DT tung trafik reduceras med en faktor 0,9 p grund av frdelning av tung trafik till andra krflt. Fr en enkelriktad bro med ett angivet DT tung trafik som avser trafik endast i en riktning ska detta frdubblas vid bestmning av trafikkategori. Trafiken ska antas vara av typ regional. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

i 4.6.1(4) Hger krflt ska anses vara det lngsamma krfltet. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

j 4.6.6(1) En utmattningsdimensionering baserad p uppmtta trafikdata fr endast anvndas dr en srskild utredning av frutsttningarna fr utmattningsdimensioneringen ska utfras enligt h.

k 4.7.3.3 Se B.5.2.5.


l 5.3.2.3(1) P

Om byggherren s anger ska gngoch cykelbanor samt gngoch cykelbroar som har en krbar anslutning till en anslutande gngoch cykelvg eller till en annan vg dimensioneras fr ett uttryckningsfordon enligt fljande. Utryckningsfordonet bestr av fyra axellaster om 80 kN med avstnden 3,8 m, 1,3 m och 1,3 m. Axellasterna bestr av tv punktlaster om 40 kN med ett centrumavstnd av 2,0 m och lastytan r en rektangel med sidorna 0,2 m i vgens lngdriktning och 0,6 m i dess tvrriktning. Fordonet ska anses symmetriskt placerat i ett krflt med bredden 3,0 m. Dynamiska effekter ska anses ing i axellasterna. Se figur B.3-3. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

m 5.4(2) Horisontalkraft av ett utryckningsfordon ska antas vara 60 % av utryckningsfordonets tyngd.

n 5.9(1) Fr en bro som dimensioneras fr ett utryckningsfordon ska den utbredda lasten antas vara minst 10 kN/m p hela vgbredden.

o 5.6.1(1) Andra laster n de som anges i SS-EN 1991-2 och B.5 fr exceptionella lastsituationer p gngbanor, cykelbanor samt gngoch cykelbroar ska normalt inte tillmpas.

p 5.7(3) Krav enligt SS-EN 1990, A2.4.3.2 ska vara uppfyllda. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.


Figur B.3-2 Trafiklast fr spnnvidder ver 200 m

80 kN 80 kN 40 kN 40 kN80 kN 80 kN

3,8 m

3,0 m

a) Lngdriktning b) Tvrriktning

Figur B.3-3 Utryckningsfordon


B.3.2.1.4 Tillgg till SS-EN 1991-2 fr jrnvgsbroar Vid tillmpning av SS-EN 1991-2 ska fljande tillgg tillmpas.

Punkt i Val

SS-EN

1991-2

a 1.1(3) Stdmurar dimensioneras fr laster enligt TRVK Bro.

Fr trafikerade byggnadsverk med hg

verfyllnad kan objektspecifika vrden anges.


b 6.3.2(3)P Fr broar p strckor med tung massgodstrafik ska = 1,60 anvndas. P andra strckor ska = 1,33 anvndas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

c 6.3.3(4)P Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

d 6.3.6.3(5) Modellerna i SS-EN 1991-2, 6.3.6.3(1) och 6.3.6.3(3) ska tillmpas p broar med spr i ballast.

e 6.3.7 En inspektionsbrygga eller liknande som inte r upplten fr allmnheten och inte kan komma att anvndas fr ndutrymning av tg fr dimensioneras fr en last enligt B.3.2.8. En inspektionsbrygga som inte r upplten fr allmnheten men kan komma att anvndas fr ndutrymning av tg ska dimensioneras fr laster enligt SS-EN 1991-2, 6.3.7. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

f 6.4.6.1.1(1) Den dynamiska analysen p banor som och (2) frvntas trafikeras med hastigheter

verstigande 200 km/h ska genomfras med lastmodell HSML.

g 6.4.6.1.1(7) Fr banor med blandad trafik dr hastigheten inte verstiger 200 km/h ska samma tgtyper som vid utmattningsdimensioneringen tillmpas. Den dynamiska analysen utfrs fr hastigheter mellan 0,6 och 1,2 gnger hgsta hastighet vid brolget.

h 6.4.6.2(1) Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.


i 6.4.6.4(4) Rekommenderat vrde p dmpningen ska anvndas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

j 6.4.6.6(2) 6.4.6.6(3) 6.4.6.6(5)

En tillkommande utmattningskontroll enligt 6.4.6.6 behver inte utfras fr en bro p en bana med blandad trafik. En utmattningskontroll enligt SS-EN 1991-2, 6.9 r tillrcklig.

k 6.5.1(5)P Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

l 6.5.1(10) Fr tung massgodstrafik verskrider den strsta hastigheten normalt inte 120 km/h. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

m 6.5.3(6) Fr banor med specialtrafik kan objektspecifika krav anges avseende broms-och accelerationskrafter. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

o 6.5.4.4(2) Den elastiska brfrmgan fr tvrkraft fr bestmmas med utgngspunkt frn SS-EN 1991-2, figur 6.20 med i BFS 2011:10 angivna vrden p den plastiska brfrmgan samt fljande vrde p u0: 0,5 mm fr motstnd mot att rlen glider i

frhllande till slipern och 2 mm fr motstnd mot att slipern glider i

frhllande till ballasten. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

p 6.5.4.6 Den frenklade berkningsmetoden i 6.5.4.6.1 kan ven tillmpas p jrnvgsbroar dimensionerade fr > 1. Fr > 1,33 fr expansionslngden LT d hgst uppg till 36 m. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

q 6.7.1(8)P Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.


r 6.7.3(1)P En bro med spr i ballast ska dimensioneras fr en sprbytesmaskin med lasten 900 kN jmnt frdelad p tv ytor enligt figur B.3-4. Denna last ska multipliceras med dynamikkoefficienten 1,20. P en bro med flera spr ska sprbytesmaskinen antas belasta ett spr samtidigt som tg belastar andra spr. Krafter frn en kontaktledningsstolpe framgr av B.3.2.11. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

s 6.8.1(1)P En sprjustering av minst 0,10 m i sidled ska beaktas. Fr bro med fler n ett spr och ballast ska spravstndet antas vara 4,50 m. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

t 6.8.1(2)P Fr bro med en platta brande i lngdled som r frsedd med ballast ska avstndet mellan CL spr och fast hinder i hjd med RK (rlsverkant) med hnsyn till eventuell sprombyggnad antas kunna minska till 2,120 m.

u 6.8.4(1)P Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3.

v 6.9(2) 6.9(3)

Fr broar som dimensioneras fr = 1,33 ska en trafiksammansttning enligt tabell B.3-1 tillmpas. Fr broar som dimensioneras fr = 1,60 ska en trafiksammansttning med endast tgtyp 13S enligt nedan tillmpas. Tgtyp 13S Axellast = 35 ton Antal axlar per vagn = 4 Antal vagnar per tg = 68 Vagnslngd = 10,3 m Avstnd till axlar frn vardera vagnsnde 0,9 m respektive 2,7 m. Fritt avstnd mellan inneraxlar 4,9 m. Hgsta tghastighet = 60 km/h Tgets massa = 9520 ton Antal tg per dygn =10 Trafikvolym = 34,7106 ton/r


2,70

m

2:1

PLAN

1,00

3,50 m

0,70

1,0 0

CL SPR

RK0,4

5

w 6.9(6) Den tekniska livslngden fr bron ska tillmpas.

Figur B.3-4 Lastmodell fr sprbytesmaskin

Tabell B.3-1 Blandad trafik med axellaster 25 ton

Tgtyp enligt Antal tg Trafikvolym i miljoner SS-EN 1991-2, per dygn ton per r bilaga D

1 12 2,90

2 12 2,32

3 5 1,72 4 5 0,93 5 7 5,52

6 12 6,27

11 7 2,91

12 6 2,49

Summa 66 25,06


B.3.2.2 kat jordtryck orsakat av enkonstruktionsdels horisontella rrelse mot jord

B.3.2.2.1 Allmnt Jordtryckets kning nr en vertikal konstruktionsdel rr sig horisontellt i riktning mot jorden ska beaktas. Om flera laster tillsammans orsakar det kade jordtrycket ska detta berknas som en del fr varje last. Delarna ska ges samma partialkoefficienter som de orsakande lasterna och kombineras p ogynnsammaste stt. Rrelser orsakade av temperaturndring ska baseras p temperaturskillnaden Te.max Te.min, se SS-EN 1991-1-5. Det kade jordtrycket av temperaturndring ska beaktas ven i dimensioneringssituationer dr lasteffekten av temperaturndring i vrigt fr utelmnas.

B.3.2.2.2 kat jordtryck mot ramben, pelare etc. orsakat av dess rrelse mot jorden

B.3.2.2.3 kat jordtryck mot ndskrmar orsakat av dess rrelse mot jorden Kombinationsfaktorn 2 fr temperaturlast ska fr ett kat jordtryck orsakat av temperaturndring tillmpas p temperaturrrelsen.

B.3.2.3 Krafter och moment frn lager Lagerfriktion och de moment som orsakas av ett lagers

vinkelndring eller frskjutning ska beaktas vid dimensioneringen

av anslutande konstruktionsdelar.

Vid bestmning av lagerfriktion frn tglast fr lastens lngd

begrnsas till 200 m.


B.3.2.4 Snlast B.3.2.4.1 Snlast p broar

Snlast ska beaktas fr broar med tak och fr ppningsbara jrnvgsbroar. Fr ppningsbara jrnvgsbroar ska snlasten bestmmas som tyngden p den horisontella arean.

B.3.2.4.2 Snlast mot rckesdetaljer och bullerskydd p en vgbro ellergng- och cykelbro Rckesdetaljer ska dimensioneras fr en horisontallast som motsvarar snsprut vid plogning.


Spjlgrindar, skyddsnt, stnkskydd och bullerskydd som ryms inom rckets hjd ska dimensioneras fr en horisontell last 4 kN/m2 vinkelrtt mot vgens riktning. Ett bullerskydd som r monterat i ett rcke och ryms inom rckets hjd ska dimensioneras fr samma last som ett stnkskydd. vriga bullerskydd ska dimensioneras fr last enligt SS-EN 1794-1, bilaga E. P en vgbro ska plogningshastigheten antas vara 60 km/h. P en gngoch cykelbro ska plogningshastigheten antas vara 50 km/h.

B.3.2.5 Temperaturlast Vid tillmpning av SS-EN 1991-1-5 ska fljande tillgg glla. Temperaturlast enligt SS-EN 1991-1-5, 6.1.4 p en betongkonstruktion fr inte reduceras fr krypning. En bro med jrnvgsspr av helsvetsade rler ska om spren gr i kurva eller om spren har dilatationsanordning vid brons ena nde dimensioneras fr en inverkan av temperaturvariationer i rlerna genom att en kraft 1000 kN/spr antas verka i sprets lngsriktning. Lasten ska kombineras med temperaturlast enligt SS-EN 1991-1-5 och d ges samma kombinationsfaktorer som dessa.

B.3.2.6 Vindlast B.3.2.6.1 Allmnt

Vid tillmpning av SS-EN 1991-1-4 ska fljande tillgg glla.

Punkt i Val SS-EN 1991-1-4

a 8.1(1) Kapitlet kan tillmpas fr alla brotyper utom bgbroar, snedkabelbroar, hngbroar, broar med tak samt ppningsbara broar. Fr dessa brotyper ska vrden etc. angivna av byggherren tillmpas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3

b 8.2(1) Fr bgbroar, snedkabelbroar, hngbroar, broar med tak, ppningsbara broar, broar med hga slanka pelare samt broar med spnnvidder strre n 50 m ska den dynamiska responsen utvrderas. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3

c 8.3(1) Krav fr dimensionering av skrmar framgr av L.8.


B.3.2.6.2 ppningsbar bro i rrelse Med ndring av vad som anges i SS-EN 1991-1-4 fr vindlastens intensitet i brons lngdriktning fr en ppningsbar bro i rrelse antas vara 0,7 kN/m. En svngbro i rrelse ska dimensioneras fr en situation dr en av armarna pverkas av vindtrycket 0,7 kN/m samtidigt som den andra pverkas av vindtrycket 0,4 kN/m. Den hgre lasten ska lggas p den arm dr detta r mest ogynnsamt. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3

B.3.2.7 Istryck, strmtryck och vgkrafter B.3.2.7.1 Allmnt

Broar ska dimensioneras fr belastning av is- eller strmtryck. Vgkrafter ska beaktas om det r aktuellt.

B.3.2.7.2 Istryck Ett std i vatten ska dimensioneras fr istryck. Istrycket ska antas angripa p niverna MHW och MLW. Istrycket ska antas kunna angripa svl i stdets lngdriktning som i stdets tvrriktning. Det fr antas att istrycken i stdets tvrriktning respektive lngdriktning inte frekommer samtidigt. Istryckens storlek i stdets tvrriktning respektive lngdriktning ska utredas. Istrycken ska dock minst antas motsvara en kraft av 200 kN i stdets lngdriktning och en kraft av 200 kN i stdets tvrriktning. Objektspecifikt byggherreval, se A.1.3

B.3.2.7.3 Strmtryck och vgkrafter Strmtryck och vgkrafter ska bestmmas enligt SS-ISO 21650.

B.3.2.8 Last av underhllsarbeten En horisontell eller nstan horisontell yta som r tkomlig vid inspektioner eller underhllsarbeten men som inte r trafikerad ska i en varaktig dimensioneringssituation i brottgrnstillstnd dimensioneras fr en last Qca enligt SS-EN 1991-1-6, tabell 4.1 varvid fljande gller:

- Qca ska b

Documents

Traikverkets tekniska krav Bro TRV publ nr 2011:085 · Europeiska beräkningsstandarder, Eurokod . Broar ska dimensioneras enligt SS-EN 1990 - SS-EN 1999 varvid de nationella val