Transportsystemet och tvågradersmålet – Bilens roll

Jonas Åkerman 

 

Avdelningen för miljöstrategisk analys – fms /KTH

E-post: jonas.akerman@abe.kth.se

Bil, kortväga

Bil, långv.

Lastbil

Flyg, inrikesÖvrigt

Inrikes, direkta utsläpp (20 miljoner ton)

Utsläpp av växthusgaser från ”svenska” transporter år 2005 (CO2-ekvivalenter)

Bil, kortväga

Bil, långv.

Lastbil

Flyg, inrikes Övrigt

Inrikes, direkta utsläpp (20 miljoner ton)

Flyg, internationellt

Sjötransport, internationellt

Internationellt, direkta utsläpp (10.5 miljoner ton)

Utsläpp av växthusgaser från ”svenska” transporter år 2005 (CO2-ekvivalenter)

Källa: Åkerman, J., 2011. Transport systems meeting climate targets – A backcasting approach including international aviation. Doctoral Thesis in Infrastructure. Environmental strategies research – fms. KTH, Stockholm.

Klimatpåverkan från svenska befolkningens bil- och flygresande (GWP-100)

0

2

4

6

8

10

12

14

1620

06

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

Flyg, Utsläpp +1,5%/år

Flyg, Utsläpp +3,0%/år

Bilresande, Utsläpp -0,8%/år

(milj ton CO2-ekvivalenter)

Olika pris på växthusgaser!(vid 10 Euro/ton i handelssystemet)

Är elbilar lösningen?

Källa: Åkerman, J., 2012. Potential för ny fordonsteknik och förnybara drivmedel inom vägtransportsektorn. Bilaga 3 till Riksrevisionens rapport Infrastrukturplanering – på väg mot klimatmålen? RIR 2012:7

http://www.riksrevisionen.se/rapporter/Rapporter/EFF/2012/Infrastrukturplanering--pa-vag-mot-klimatmalen/

Direkta utsläpp vid körning för tre biltyper 2020

0

20

40

60

80

100

120

Diesel 90 g/km Laddhybrid Batterielbil

(g CO2/km)

Livscykelutsläpp av CO2 från tre biltyper ca 2020 (vid 160 g CO2/kWh)

Källa: Åkerman, J., 2012. Potential för ny fordonsteknik och förnybara drivmedel inom vägtransportsektorn. Bilaga 3 till Riksrevisionens rapport Infrastrukturplanering – på väg mot klimatmålen? RIR 2012:7

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

Diesel 90 g/km Laddhybrid Batterielbil

Tillverkning & UH

Bränsleproduktion

Körning

(g CO2/km)

Andel elbilar och klimatvinst år 2020

Källa: Åkerman, J., 2012. Potential för ny fordonsteknik och förnybara drivmedel inom vägtransportsektorn. Bilaga 3 till Riksrevisionens rapport Infrastrukturplanering – på väg mot klimatmålen? RIR 2012:7

Slutsatser om elfordon

• Elfordon är en av flera viktiga komponenter för att nå klimatmålen.

• Enligt internationella studier kan elbilar år 2030 utgöra ca 15-35% av bilflottan. Detta skulle då ge 8-18% minskning av bilflottans utsläpp av CO2.

Svenskars resande i 5 scenarier för 2050, som alla når -85% växthusgaser

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

20

05

Tre

nd

20

50

1. M

ate

rie

ll /B

io-

låg

2. M

ate

rie

ll/B

io-

hö

g

3. T

jän

ste

r/B

io-

låg

4. T

jän

ste

r/B

io-

hö

g

5. F

ritid

/Bio

-lå

g

(km per person och år)

Cykel

Kollektivt

Flyg

Personbil

Källa: Naturvårdsverket/KTH (2007), Tvågradersmålet i sikte? - Scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till år 2050. Naturvårdsverket rapport 5754.

Om styrmedel för att nå klimatmålen• Bränslepriset för vägtrafiken kommer sannolikt att behöva höjas.

• MEN, det innebär problem för boende på landsbygden som är starkt beroende av bilen Därför viktigt att utnyttja andra styrmedel så långt det går, t ex:

Stadsspecifika styrmedel:

- Stadsplanering för korta avstånd och attraktiv cykel- och kollektivtrafik.

- Hög prioritet för investeringar i kollektivtrafik i städer, mycket restriktivt för väginvesteringar

- Ökad användning av trängsel- och miljöavgifter i stadsområden

- P-avgifter som avspeglar markvärdet

Ta bort undantag i beskattningen för flyget och lastbilstrafiken:

- Temporära styrmedel motsvarande klimatskatt och moms på flygresande (se t ex Storbritanniens ”Air Passenger Duty”)

- Internalisering av lastbilars miljöpåverkan och vägslitage (se t ex Schweiz och Tyskland system)

Om styrmedel för att nå klimatmålen (forts)

•Det krävs en kombination av bättre klimatvänliga transportalternativ och ekonomiska styrmedel

Klimatåtgärder ger i många fall positiva synergieffekter

Oljan blir allt dyrare

Välfärdssjukdomar pga för lite fysisk aktivitet

Utsläpp av växthusgaser i Teknikscenario för 2050

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

2005 Teknikscenario 2050 Målnivå 2050

(mil

j to

n C

O2-

e)

Källa: Åkerman, J, Isaksson, K, Johansson, J, Hedberg, L (2007),Tvågradersmålet i sikte? - Scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till år 2050. Naturvårdsverket rapport 5754.

Finns ingen ”Quick fix” för stadens transporter – Många olika åtgärder för yteffektiva och klimatsmarta transporter

Räcker det med effektivare fordon och alternativa drivmedel för att nå tvågradersmålet?

Prognoser för andel laddhybrider och batterielbilar i nybilsförsäljningen 2020

6%

20%16%

7%10%

5%3%

45%

0%5%

10%15%20%25%30%35%40%45%50%

(Andel elbilar i nybilsförs. 2020)

Alla samhällssektorer vill minska just sina utsläpp med bioenergi.....

• Produktiv mark behövs för produktion av mat, fiber, byggnadsmaterial och ekosystemtjänster.

• Uppodling av naturmark för att producera biobränslen kan ge ökade CO2-utsläpp under de första decennierna.

• Skogsavfall är en bättre resursbas (när 2:a gen. blir mogen), men inte heller det ger nollutsläpp av CO2.

• Betydligt högre klimatnytta om man använder bioenergi till att ersätta kol i kraftverk istället för att producera drivmedel för transportsektorn. (Men olika beskattning...)

• Sverige bör kunna bli nettoexportör av bioenergi. Bra för klimatet och Sveriges ekonomi!

• Slutsats: Bara rimligt ersätta en begränsad del av de svenska transporternas bränslen med biobränsle.

Källor: Searchinger, T. et al.., 2008. Use of U.S. Croplands for Biofuels Increases Greenhouse Gases Through Emissions from Land Use Change. www.sciencexpress.org / 7 February 2008 / Page 1 / 10.1126/science.1151861. Fargione et al 2008. Land Clearing and the Biofuel Carbon Debt. www.sciencexpress.org / 7 February 2008 / Page 1 / 10.1126/science.1152747. Holmgren, K. et al. 2007. Biofuels and climate neutrality.

Livscykelutsläpp av CO2 från tre biltyper ca 2020 (vid 600 g CO2/kWh)

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

Diesel 90 g/km Laddhybrid Batterielbil

Tillverkning & UH

Bränsleproduktion

Körning

(g CO2/km)

Några slutsatser om tvågradersmålet ska nås

• I städer kan, och behöver, bilresandet minska, medan bilen fortsatt kommer dominera på landsbygden.

• Flygets utsläpp - en gökunge.

• Biobränslen räcker inte till alla sektorers önskemål...

• Elbilar/laddhybrider är en viktig byggsten, men potentialen är överskattad

• Investeringar i infrastruktur behöver konsekvent inriktas mot IT-lösningar, cykel, kollektivtrafik och intermodala godstransporter.

Bil, kortväga

Bil, långv.

Lastbil

Flyg, inrikesÖvrigt

Inrikes, direkta utsläpp (20 miljoner ton)

Flyg, internationellt

Sjötransport, internationellt

Internationellt, direkta utsläpp (10,5 miljoner ton)

Utsläpp av växthusgaser från ”svenska” transporter år 2005 (CO2-ekvivalenter)

Indirekta utsläpp (4-10 miljoner ton)

Bränsleproduktion

Fordon, tillverkning & uh

Infrastruktur

Källa: Åkerman, J., 2011. Transport systems meeting climate targets – A backcasting approach including international aviation. Doctoral Thesis in Infrastructure. Environmental strategies research – fms. KTH, Stockholm.