Trovärdigt nr 3 2014

NR 3 2014

E T T M A G A S I N O M T R O , H O P P O C H K Ä R L E K F R Å N S V E N S K A K Y R K A N M A L M Ö

OMVÄRLD

Utbildningsarbetet forsätter

Direktrapport från Burma

BALTISKA UTSTÄLLNINGEN

Likbränning visades 1914

FILANTROP LÄT GUD

BESTÄMMAMönstrade på sjukhus-

skeppet Mercy Ships

GÄSTKRÖNIKA

Tapio Salonen:Fler röstande – ett

måste för Malmö

De valde ny väg:

VILSNA SJÄLAR FINNER RO I KYRKAN

2 TROVÄRDIGT NR 3 2014 TROVÄRDIGT NR 3 2014 3

Bild: Gunnar Menander

ANDERS EKHEM, KYRKOHERDE

ATT VÄLJA VÄGI vilken riktning vill vi gå? I vilken sång vill vi stämma in? Vill vi sjunga sångerna om solidaritet och en gemensam värld eller väljer vi att sjunga sångerna som splittrar och gör världen mer orättvis? Vill vi stämma in i sången om allas lika rättigheter eller sången om bara min rätt? Sjunger vi för fred och frihet – eller för oförsonlighet och feghet? I Malmö sjungs sånger på många olika språk. Det sjungs på gator och torg, på Malmö Arena och på Stadion. Det sjungs i synagogor, i moskéer och i kyrkor.

Tillsammans med andra goda krafter vill också kyrkans sång handla om upprättelse, fred och frihet. Sången om att det är till-sammans vi kan göra motstånd mot hatet, oförsonlighet och våld. Livet ställer oss ständigt inför olika val. Gud ställer också oss inför ett val. Vi kan tvivla i vår tro. Vi kan ha svårt att förstå det som är tro. Men vi kan välja i vilken sång vi vill stämma in, och vilken kraft vi vill vara del av. I vilken riktning vi vill gå.

Ge kyrkan kraft att sjunga i staden en ny sång,Med språk som kan förkunnaBland asfalt och betong,Att mitt i utsatthetenFinns det ett rum av ro,Att mitt bland stadens gator ett frö av tro kan gro. Sv Psalm 790:4

Amen

TROVÄRDIGT NR 3 2014 TROVÄRDIGT NR 3 2014 5

16

20

36

SID 11 VAR GOD VÄLJ! Följ med de nybakade studenterna My

Ottosson och Simon Åkeson om stora val i livet.

SID 16 VÅRA VIKTIGASTE VAL En konverterade till judendomen.

En annan valde att studera teologi i Yemen. En tredje blev konditor och fick familj på köpet. Trovärdigt har frågat sex Malmöbor om vilket som varit deras viktigaste val i livet.

SID 18 LIVSAVGÖRANDE VAL En gång i veckan möts ett hundratal

personer på Sjömansgården i Malmö för att medverka i kyrkans Sinnesromässa. Tron på Gud har blivit en fast punkt i livet.

SID 30 VÄRLDENS MALMÖ Iran, Libanon, Dominikanska

Republiken, Italien, Danmark och Klågerup. I Trovärdigts serie om Malmö, hela världens stad, möter du tre nya familjer som valt att slå sig

ner här.

SID 20 FLER LIKHETER ÄN OLIKHETER

Islam, judendomen och kristendomen har flera gemensamma nämnare. Det är föreningen Abrahams Barns viktigaste budskap, och den idé som man byggt sin uppskattade pedagogik kring.

SID 24 REPORTAGE I våras kom den 41-åriga malmöbon

Sofia Hammar hem igen efter 3,5 vecka som volontär på ett av organisationen Mercy Ships sjukhusskepp i Kongo-Brazzaville.

SID 34 BALTISKA UTSTÄLLNINGEN

Fram till 1915 hade bara 1884 personer blivit kremerade i Sverige. Uppförandet av Baltiska templet på utställningen var en starkt bidragande orsak till att likbränningen tog fart i landet.

SID 36 OMVÄRLD Följ med till Burma där Svenska kyrkan

sedan 2008 bedriver ett omfattande utvecklingsarbete.

11

18

24


Trovärdigtnummer 3, 2014Trovärdigt är en tidning om tro, hopp och kärlek från Svenska kyrkan i Malmö och kommer ut som samhälls-information. Nästa nummer kommer i november 2014.

Chefredaktör: Karin [email protected]

Ansvarig utgivare: Anders [email protected]

Redaktör: Göran Engströ[email protected]

Grafisk form/redigering: Mårten Lindahl [email protected]

Referensgrupp:Ann Aldén, Jonas Persson, Ida Wreland, Sara Ivarson, Karin Bergendorff, Anders Friberg, Malin Pihlgren Nylander, Lars Micael Adrian, Ingrid Petersson.

Nummer 3, september 2014Upplaga: 152 000 ex

Omslagsbild: Richard Jönsson från Sinnesromässan. Bild Sandra Andersson.Repro: Jesper ArvidssonDistribution: Tidningsbärarna

Utgiven avSvenska kyrkan MalmöBox 346201 23 MALMÖtel: 040-279000

Vad tycker du om Trovärdigt? Skriv och berätta. [email protected]

Svenska kyrkan MalmöTrovärdigt Box 346201 23 Malmö

INOM SVENSKA kyrkan finns en hand-full kloster och kommuniteter där per-soner har valt att leva ett liv i fattigdom och kyskhet för den kristna lärans skull. Ett av klostren – Mariadöttrarna – har funnits på Tegnérgatan på Limhamn i 17 år men flyttar efter sommaren. – Vår verksamhet i Malmö delas upp i två delar. Vi flyttar till Maria-gården i Kollund i Danmark och till

Mariagården utanför Enköping. Det var där verksamheten startade 1928, säger syster Katarina i Malmö. – Vårt uppdrag är att leva och be tillsammans för ett liv i försoning och kärlek där Gud är i centrum. Mariadöttrarna har ett öppet hem i sitt hus för folk som behöver prata, få förbön eller en vilostund.

svenskakyrkan.se/klostren

om kloster, klimatfrågan och bokmässakort och gott

25-28SEPT

Mpho Tutu är dotter till Desmond Tutu och präst inom episkopala kyrkan. Hon är grundare av The Tutu Institute for Prayer and Pilgrimage i Washington D.C., USA, samt ordförande för Global Aids Alliance.

TROVÄRDIGT KORT OCH GOTT

Malmös sista kloster flyttar

BISKOPARNA i Svenska kyrkan har skrivit ett biskopsbrev om klimatet. Ett biskopsbrev är ett teologiskt bidrag till klimat- och hållbarhetsdiskussionen i landet, med tydliga uppmaningar till bland andra svenska och internation-ella beslutsfattare. – Klimatfrågan kan vara den största frågan som mänskligheten gemensamt stått inför och har att göra med våra djupaste vär-deringar och vår livsstil, säger Sveriges ärkebis-kop Antje Jackelén. – Därför är det inte bara en fråga för politik, naturveten-skap och tekno-logi utan också en fråga för kultur och inte

minst för religionen. Reli-giösa traditioner har en integritet, ett andligt djup

och en moralisk kraft som de rent sekulära perspektiven ofta kan sakna. Så här behöver

det samarbetas! – Det är ingen slump att biskopsbrevet om klimatet kommer nu, säger Antje

Jackelén vidare, det är valår och vi

behöver bra ledare på såväl lokal som nationell och

global nivå att driva frågorna. Men det är tillsammans vi hittar lösningar.

Desmond Tutu och hans dotter Mpho Tutu kommer till Bokmässan i Göteborg den 25-28 september i år. De har tillsam-mans skrivit boken "Förlåtelse: De fyra

stegen till helande för oss och vår värld". Desmond och Mpho Tutu berättar i boken om vad förlåtelse innebär, och varför alla människor behöver lära sig den. ”Förlåtelse är ingenting mindre än hur vi förmedlar fred och frid till oss själva och till vår värld.” skriver författarna. De båda författarna har bjudits in gemensamt av Bokmässan, Libris förlag och Svenska kyrkan.

AV KARIN ROSVALL

FAKTADesmond Tutu är ärkebiskop emeritus i Anglikanska kyrkan i Sydafrika. Han blev känd motståndare till apartheid och ledde Sydafrikas sannings- och försoningskommission sedan apartheidväldet fått ett slut. Tutu fick Nobels fredspris 1984.

Biskop Antje Jackelén har gjort sig känd som en flitig samhälls-debattör. 2012 fick hon priset som årets opinionsbildare i Skåne. Hon har varit biskop i Lunds stift sedan 2007.

Biskopar lyfter klimatfrågan

Två gånger Tutu till BokmässanANTJE NY ÄRKEBISKOP

Om du summerar din tid som biskop i Lunds stift - vilka lärdomar har du gjort? –Att svenska kyrkan verkar i världen och att våra utmaningar i första hand är desamma som vårt samhälles: att ge människor livsmod och skapa förutsättningar för framtidstro bland unga, att verka för ett öppet och jämställt samhälle, att vara en röst för en mer rättvis och hållbar fördelning av världens resurser, att bidra till fred och försoning mellan människor och stater. Dialogen är viktig, inte bara för kyrkan, utan också för samhället i stort och det finns ett sug efter detta.

30 00014-åringar valde att konfirmera sig förra året

Källa: Lunds stifts webb Bild:: Jan Nordén

Bild: Libris förlag


VI GILLAR

IM är en svensk biståndsorganisation som bekämpar och synliggör fattigdom och utanförskap. Organisationen grundades 1938 och verkar i dag i tolv länder världen över. Utomlands arbetar IM för att barn ska gå i skolan, för att förebygga sjukdomar och för att människor ska kunna försörja sig och sin familj. I Sverige handlar IMs arbete om inte-gration och delaktighet i samhället. IMs modell bygger på att man tror på människors egen kraft och vilja att för-

ändra sin egen situation. Därför utformas insatserna som hjälp till självhjälp. För att utvecklingen ska bli hållbar arbetar IM nära lokala organisationer och individer som brinner för förändring. Verksamheten är endast möjlig tack vare IMs givare, medlemmar och volontärer.

manniskohjalp.se

stiftelseUppstart MalmöIdén är enkel: Entreprenörskap skapar jobb. Jobb stärker tillväxt och framtidstro – och minskar segregation och utanförskap. Stiftelsen drivs utan eget vinstintresse. Bakom satsningen står ett antal starka investerare, bland annat Jan Barchan, Ljubo Mrnjavac, Percy Nilsson och Dan Olofsson. Stiftelsen grundades 2011 och har sitt kontor i centrala Malmö på Råd-mansgatan. Uppstart Malmös övergripande målsättning är att fler personer ska få ett jobb. Ett annat syfte är att stödja mindre företag så de kan växa uthålligt och med lönsamhet. Hittills beräknar stiftelsen ha bidragit till att över 1 000 personer fått nya jobb i Malmöregionen.

uppstartmalmo.se

inspiration från vår samtid

Futebol dá força, betyder ”fotboll ger styrka”. Organisationen syftar till att stärka tjejers självförtroende och ge dem konkreta verktyg så att de själva kan förbättra sina framtidsut-sikter. Fotbollen, och framförallt fotbollslagen, blir en neutral mötesplats där tjejer får stöd, kunskap och kraft. Futebol dá força grundades i Moçambique år 2012 av svenskan Cecilia Andrén Nyström. Moçambique är världens tredje fattigaste land och över hälften av alla tjejer gifter sig innan de har fyllt 18 år. På grund av det lider många av konsekvenserna från tidiga och oönskade graviditeter, avbruten skolgång, våld och stor spridning av HIV. Organisationen Futebol dá força har sen starten utbildat över 200 ideella ledare som regelbundet tränar och stöttar över 4 000 tjejer varje vecka, även en nationell fotbollsliga har startats. Ledarna utbildas som fotbollstränare, men även i sex- och samlevnad, värdebaserat

ledarskap, mänskliga rättigheter och hur de som förebilder kan verka för att förebygga våld och sexuellt utnyttjande av tjejer. Trä-narna använder fotbollsträningarna för att kommunicera och de har därigenom en unik möjlighet att förändra attityder i alla sam-hällsskikt för att på lång sikt förändra levnads-förhållanden för Moçambiques unga tjejer. Organisationen är helt beroende av dona-tioner och har idag också verksamhet i såväl Sverige som Zambia. Cecilia, som är 22 år, mottog i maj H M Konungens stipendium Kompassrosen ur stiftelsen Ungt Ledarskap.

futeboldaforca.com

BLI VOLONTÄRI MALMÖ!

040-23 03 80

organisation / personFutebol dá força

AV KARIN ROSVALL

organisationIndividuell Människohjälp Malmö

Dan Olofsson, en av investerarna.

Bild: Privat

Bild: Shutterstock

Bild: Privat

Bild: Privat


Praktisera på ett stor t företag

Skriva en bok

Göra en film

Gå den långa vägen och jobba mig uppåt som mina föräldrar g jorde

Volentär i UgandaInte välja

just nu

Bo i kollektiv

T jäna pengar genom att göra aktieklipp

Flytta hemifrån

Bo hemma

P lugga

Resa

?

Au pair

Ta ett sabbatsår

Fiska

Festa

Söka jobb Jobba på ett lager sålänge

Bilda familj. Helst utomlands

Vet inte...

SlöaS tar ta eget

Satsa på musiken

Bli fot-

bollsproffsSkaffa

barn tidigt

Läsa upp betygen

S tar ta Yoga-läger i

Indien

...

...2014. Det stora valåret. Runt om i världen, i Sverige och Europa, genomförs val. Det är de stora politiska valen. Val som får massor av utrymme i medierna. Men är det verkligen dessa ”stora” val som avgör vår framtid? Är det inte i själva verket de små vardagliga besluten som påverkar oss allra mest? De som det inte talas så mycket om, men som kan vara väl så svåra att fatta? Aldrig tidigare har vi haft så många valmöjligheter som nu. Men är det enbart positivt? Eller skapar det beslutsångest, en känsla av att gräset alltid är grönare på andra sidan, och en rädsla för vad som kommer att hända om det blir ”fel”?

Var god välj!

Bild: Shutterstock

TEXT/BILD: GÖRAN ENGSTRÖM

Många valmöjligheter är inte alltid en fördel. När My Ottosson skulle välja gymnasieprogram hade hon åtminstone 20 olika skolor att välja mellan. Nu har hon nyligen tagit studenten och valen är om möjligt ännu fler. Möt också Simon Åkesson, Idolaspirant som driver ett eget projekt mot mobbning i skolan.

EFTER PLUGGET...


separerade hennes föräldrar. Båda valde att bo kvar i Oxie och My bodde omväxlande hos mamma och pappa. Det var en jobbig tid, minns hon. – Jag var ju så liten, och kunde inte förstå varför det måste vara så. Dessutom fick jag ta ett ganska stort ansvar för min lillebror som är två år yngre än jag. Föräldrarnas skilsmässa var ett beslut som femåriga My inte kunde vara med och påverka. Det gjorde ont då, men så här i efterhand kan hon se att det nog var det bästa. – Det jobbigaste var nog att pappa blev en-sam, vi har alltid stått varandra väldigt nära. Mamma hade ju sin nya familj, där var det dessutom andra regler som gällde. Det var inte alltid så lätt att anpassa sig.

FANN TRYGGHET I KYRKANMy Ottosson berättar att varken hennes mamma eller pappa är speciellt religiösa av sig. Trots det var det självklart för My att konfirmera sig. – Jag har alltid trott att det finns något, säger hon. Kontakten med kyrkan blev

en slags vändpunkt för My. Tidigare hade hon i perioder känt sig både otrygg och osäker. Kyrkan blev en plats där hon hit-tade lugn och inre harmoni. – Jag kände att jag kunde släppa allt som var jobbigt, säger My. Efter konfirmationen fick My Ottosson frågan om hon ville gå en utbildning och fortsätta som ledare för nya konfirmander. Hon sa ja direkt och har efter det fortsatt att vara engagerad i kyrkan i Oxie. Idag är de mellan 20–25 personer i ungdomsgrup-pen, de träffas minst en gång i

veckan och är ”nästan fler ledare än konfirmander”. – Jag är så glad att jag började med det här, säger My Ottosson och för undan en slinga av det långa färgade håret från ansiktet.

KÄNNER RESFEBERTrots att det är ett par månader kvar till avresan till Sydafrika börjar hon känna av en viss res-feber. Hon åker tillsammans med

tre andra från kyrkans ungdomsgrupp i Oxie, och kommer att vara borta i tre månader. Exakt vad hennes arbetsuppgifter blir vet hon inte, men hon vet att hon kommer att få hjälpa till på ett sjukhus, en skola och i ett församlingshem. – Det känns lite nervöst att vara borta så länge, samtidigt kommer nog tiden att gå fort när jag väl är där, säger My Ottosson. Tanken när hon valde samhällsvetenskapligt program med inriktning mot media på gymnasiet var att hon skulle bli journalist. Nu har hon tänkt om, och vill hellre bli lärare eller församlingsassistent. Hon funderar på att söka in till lärarutbildningen i Halmstad. Det ligger bara två timmars resa från Malmö, och är lagom långt bort från mamma och pappa om man vill bli lite mer självständig, förklarar My Ottosson och skrattar. – Det är bra att ha en plan, men jag bestämmer mig inte definitivt förrän jag kommer hem från Sydafrika. Just nu är jag rätt skoltrött, resan blir ett bra avbrott.

I början av september åker My Ottosson, 19 år, till Sydafrika för att jobba som volontär. Det var ett av de många val hon hade efter studenten i somras. Skoltrötthet och

en längtan efter att få hjälpa andra blev avgörande. Nu får studierna till antingen lärare eller försam-lingsassistent vänta. – Det är helt sjukt hur många val man måste göra, konstaterar My Ottosson när Trovärdigt träffar henne över en fika på ett kafé i centrala Malmö. My Ottosson går tredje året på gymnasiets samhällsvetenskap-liga program med inriktning mot media. Det är bara någon vecka kvar till studenten, och hemma hos pappa Per Ottoson i Oxie pågår förberedelserna inför firandet för fullt. Det är lätt att tänka att allt borde vara på topp, men för My Ottosson och många av hennes kamrater är studenten också förknippad med ångest över en lång rad svåra beslut som ska fattas. Ska man börja söka jobb eller fortsätta plugga på universitetet? Vilken utbildning ska man i så fall välja? Förväntningar – både egna och andras – om att det måste bli rätt vilar som en skugga över skol-avslutningen. Precis så som de gjorde för drygt tre år sedan när det var dags att välja gymnasieut-bildning, konstaterar My Ottosson. – Efter nian fanns det säkert 20 olika skolor att välja mellan. Nu efter gymnasiet har alternativen blivit ännu fler. Det känns som att man måste ta tag i sitt liv, och att det måste bli rätt. Det är jättejobbigt.

JOBBIG TIDMy Ottosson är uppväxt i Oxie. När hon var fem år gammal

Resan ett välkommet avbrott för My

– DET KÄNNS SOM ATT DET MÅSTE BLI RÄTT

I september åker My Ottosson till Sydafrika för att arbeta som volontär på sjukhus och skola.

Namn: My OttossonÅlder: 19Familj: Mamma Maria och pappa Per samt lillebror Max, 17 årAktuell: Åker till Sydafrika i höst för att arbeta som volontär. När hon kommer hem väntar studier till antingen lärare eller församlingsassistent.

TROVÄRDIGT EFTER PLUGGET


TROVÄRDIGT EFTER PLUGGET

samhällsprogrammet med in-riktning mot beteendevetenskap när han sökte till gymnasiet. Men vad hände egentligen med planerna på att bli psykolog? – Jag insåg att det skulle krävas högsta betyg i alla ämnen för att komma in på universi-tetets psykologprogram, säger Simon Åkesson utan omsvep. Musiken då? – Ja, säger han. Den har alltid funnits där. I familjen och inom honom själv. På låg- och mellan-stadiet ställde han upp i alla de talangtävlingar som skolan ar-rangerade. Men så på högstadiet hände någonting, berättar han. – Jag blev plötsligt rädd, fick svår scenskräck och vågade inte längre uppträda offentligt.

SCENSKRÄCKEN FÖRSVANNVändningen kom när prästen Ida Wreland hörde av sig och frågade om han ville sjunga på en gudstjänst i kyrkan i Lödde-köpinge. – Jag tänkte att det är nu eller aldrig. Låten som Simon Åkesson skulle framföra var Because of You. – Jag minns att jag var väldigt nervös och att jag tappade bort texten. Efteråt tänkte jag att nu har jag förstört allt, men istället fick jag jättemycket beröm, och

det gav mig en kick att fortsätta. Numera är jag aldrig nervös, det här med att sjunga är något som jag verkligen vill göra och det tror jag märks när jag står på scen. Det har blivit många fram-trädanden i kyrkan sedan dess, berättar Simon Åkesson. Både i samband med vanliga gudstjäns-ter och vid dop. Att framträda i kyrkan är något speciellt, menar han. – Du är så utsatt. Ensam med ett piano och varje litet misstag märks.

TREDJE GÅNGEN GILLTVid två tillfällen har Simon Åkes-son sökt till tv-programmet Idol. Första gången var säsongen 2013. Efter att ha köat i busväder i flera timmar fick han provsjunga inför två olika jurygrupper. Det blev inget då, men han hade fått blodad tand och ett år senare stod han i samma kö, i samma busväder, med samma förhopp-ningar. – Av femtusen sökande i Malmö var jag en av 40 som fick provsjunga inför den riktiga juryn.

PROJEKT MOT MOBBNINGI höst, vid sidan om satsningen på sången och musiken, har Simon Åkesson fått jobb på en

fritidsgård i Löddeköpinge. Dessutom kommer han att jobba med ett eget projekt mot mobbning i skolan. Det hela började med en kommentar på Facebook, där han beklagade sig över att det är så många elever som mår dåligt just på grund av mobbning i skolan. Han bestämde sig för att försöka göra något åt det. Responsen lät inte vänta på sig, berättar han. – Flera skolor har hört av sig och vill att jag ska kom-ma och prata med eleverna. Jag har själv varit utsatt för mobbning på nätet, men är stark i mig själv och har inte tagit åt mig. Men jag ser det som ett jätteproblem att så många mår dåligt i skolan varje dag. Det är hemskt att det ska behöva vara så. Även om Simon Åkesson inte går i kyrkan regelbundet så betraktar han sig som troende. Han ber till Gud ganska ofta. Tron har gett honom en inre trygghet. Gud i all ära, den som betytt mest för honom är ändå mamma. – Vi står varandra väldigt nära. Hon är stark och har alltid gått sin egen väg. Inställningen att allt är möjligt har jag fått från henne.

När Simon Åkes-son för drygt tre år sedan skulle välja till gymnasiet var det självklart

att kryssa i rutan för samhällsve-tenskapligt program med inrikt-ning mot beteendevetenskap. Han skulle ju bli psykolog, hade han bestämt. Lika självklart var det att söka sig till ett gymnasium i Malmö. Där hade han aldrig varit på egen hand förut, och han kände ingen. Med andra ord både en utmaning och en möjlighet att lära känna nya människor. Precis så som Simon Åkesson vill ha det. – Jag är nyfiken av mig och tycker om att testa nya saker.

VÄXER SOM MÄNNISKASimon Åkesson föddes i Malmö. Men redan ett par år innan han skulle börja lågstadiet flyttade fa-miljen till Löddeköpinge, där hans pappa växt upp. Simon Åkesson beskriver det lilla samhället som en ”mysig plats att bo på” där ”allting finns”. Ändå, när chansen kom att bryta upp och prova på något nytt i samband med gymnasiet, valde han att gå sin egen väg. Han följde inte med de gamla klasskamraterna till Lund. Han valde Malmö. Nu, tre år senare, säger han att han vuxit som människa. Han har fått bekräftat att han klarar sig på egen hand.

EN GOD LYSSNARESimon Åkesson beskriver sig själv som en person som är bra på att lyssna. En sån som kompisarna väljer att vända sig till när de har det tufft och behöver någon att prata med. Kanske var det den insikten som gjorde att han valde

Idol med Gud och mamma som ledstjärna

Vid sidan om musiken har Simon Åkesson engagerat sig mot mobbning. Så många elever går runt och mår dåligt i skolan, säger han.

Namn: Simon ÅkessonÅlder: 19Familj: Mamma Anette och pappa Peter samt lillebror David, 17 år.Aktuell: Gick ut gymnasiet i våras. Har lagt planerna på att bli psykolog åt sidan och satsar istället på en framtid inom musiken. Förbereder sig just nu för att söka till Idol för tredje gången.


Vi gör ständiga val. En del kan tyckas enkla och kräver inte så mycket eftertanke. Andra är livsavgörande och får långtgående konsekvenser. Trovärdigt frågade sex Malmöbor vilket val som betytt mest i deras liv.

Cecilia LarssonPensionerad distriktsläkare

Vilket är ditt livs viktigaste val?– Det var när jag beslutade mig för att konvertera till judendomen och bli judinna. Det var ett livsavgörande val som innebar att jag bytte folktill-hörighet. Jag lämnade mitt svenska ursprung.

Hur har din tro påverkat ditt liv?– På flera sätt. Jag lever efter min övertygelse, vilket bland annat innebär strikt kosher och vila under sabbaten. Det är många praktiska saker att tänka på, och det kräver en del planering, inte minst i hus-hållet. Det känns bra att leva efter min övertygelse.

Lars EidevallKonstnärlig ledare

Vilket är ditt livs viktigaste val?– Min försoning med att vara öppen och stolt i min homo-sexuella identitet. Hur har din tro påverkat ditt liv?– Jag tror på alla människors lika värde och respekt för allas mänskliga rättigheter, och det påverkar mina val, konstnärligt och på andra sätt.

Salahuddin BarakatImam och muslimsk teolog

Vilket är ditt livs viktigaste val?– Ett av de viktigaste var att flytta till Yemen och studera. Det var ett stort steg eftersom det innebar att flytta till ett helt nytt land med hela familjen. Det innebar också mycket för vad jag skulle komma att syssla med, nämligen att utbilda och informera om islam.

Hur har din tro påverkat ditt liv?– Min tro genomsyrar hela mitt liv, allt från vad jag äter till hur jag ser på människor omkring mig. En grundläggande princip är att människan är mer än bara materia. Jag värdesätter människors inre och deras handlingar mer än deras yttre och deras ägodelar.

Natalie KarlssonLärarstudent

Vilket är ditt livs viktigaste val?– Det var när jag överlämnade mitt liv till Jesus. När jag var 15 år så tog jag beslutet att döpa mig och har aldrig ångrat mig sen dess. Genom läraryrket hoppas jag att jag får chansen att vara ett ljus och påverka andra människor genom att sprida Guds kärlek.

Hur har din tro påverkat ditt liv?– Bara till det bättre på många olika sätt. Att ha Jesus som förebild påverkar min syn att se på alla människor med kärlek. Genom att älska sin nästa och behandla andra människor som man själv vill bli behandlad leder till ett lyckligare liv.

Marie SkoglundKock/restaurangkonditor

Vilket är ditt livs viktigaste val?– Mitt yrkesval är ett av dem. Genom mina olika arbeten på olika destinationer har jag dels träffat min man som gett mig en härlig egen familj och sedan andra människor som gett mig stor glädje och inspiration i livet.

Hur har din tro påverkat ditt liv?– Jag tillhör svenska kyrkan men är inte direkt en flitig besökare. Min tro ligger mer på människan, att man aldrig ska sluta tro på sig själv. Jag kan och jag vill om jag vågar. Alla föds med olika förutsättningar men så länge man har ett hopp och en tro på sig själv så kommer man långt.

Thomas HolstMusiker och Personalchef

Vilket är ditt livs viktigaste val?– Mitt val att självmant sluta som gitarrist i Wilmer X. Fyra år senare blev jag tillfrågad att komma med igen, som basist, vilket ledde till många år av framgångar inom musiken tillsammans med mina bästa vänner. Ett bra val.

Hur har din tro påverkat ditt liv?– Som icke-troende, dock inte ointresserad, försöker jag leva så att varje dag blir meningsfull, då jag inte tror på någon högre ordning i tillvaron. Men det är svårt, att känna ett värde i varje dag, så jag kan känna avund mot de som har en tro, att det gör det lättare att se en mening i allt som sker.

TROVÄRDIGT VAL OCH TRO

Mitt livs viktigaste val

TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: GUNNAR MENANDER

TROVÄRDIGT NR 3 2014 19

EdaSkuldrådgivare

Vilket är ditt livs viktigaste val?–När jag bad om hjälp för första

gången, det var för att få rätt på livet. Nu har jag fått hjälp och har

börjat vandra på rätta vägar.

Hur har din tro påverkat ditt liv?– Min tro har hjälpt mig att gå vidare i livet och bli stark. Jag är inte ensam,

någon finns vid min sida.

På Sjömansgården i Malmö hålls varje onsdag en särskild sinnesromässa. Mässan är enkel och avskalad och särskilt anpassad för missbrukare i behandling eller före detta missbrukare, men alla är välkomna. Varje mässa har ett tema som anknyter till den livssituation och de existentiella frågor man har som missbrukare. Det kan handla om förändring, tillit, ansvar. Sinnesrobönen, meditativ tystnad, psalmsång, förböner, ljuständning och nattvard i ring. Sinnesromässan är en högtidlig ritual som ger en stunds värdighet åt luggslitna själar i extra behov av just det. Vi frågade några besökare vilket val som betytt mest i deras liv.

SINNESROBÖNEN:

”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.” Bönen är skriven av den amerikanske teologen Reinhold Niebuhr 1926. Bönen används av bl a Anonyma Alkoholister och Anonyma Narkomaner.

SINNESROMÄSSAN: Mässan hålls varje onsdag kl 19.00 med fika från kl 18.00 på Sjömansgården i Malmö.

Se program under svenskakyrkan.se/malmo

TROVÄRDIGT LIVSAVGÖRANDE VAL

LinusCirkusvaktmästare

Vilket är ditt livs viktigaste val?– Utan tvekan mitt beslut att leva i nykterhet. Om man inte har det har man inget annat heller. Numera ansvarar jag för mitt liv, mina val, mina samtal - och ingen annan.

Hur har din tro påverkat ditt liv?– Jag har haft en tro sedan jag var barn. Bönen har varit min fasta punkt. Under en lång tung tid i livet bad jag bara ”hjälp” på morgonen och ”tack” på kvällen. Det gjorde att jag orkade leva och vända förnekelse och avståndstagande till tillit.

GöranSjöman

Vilket är ditt livs viktigaste val?– Mitt yrkesval har varit det som påverkat mig mest i livet tror jag.

Hur har din tro påverkat ditt liv?– I kyrkan får man koppla av och samtidigt tänka på de större livsfrågorna och inte bara de vardagliga praktiska tingen. Livet blir större. Sen känner jag mig inte ensam i kyrkan.

HubertCharkuterist

Vilket är ditt livs viktigaste val?– Mitt livs bästa val var när jag gifte mig med min underbara fru.

Det har präglat hela mitt liv.

Hur har din tro påverkat ditt liv?– S:t Johannes kyrka i Malmö bjöd in till en sorgegrupp efter min fru gick bort i cancer. Där hittade jag nya vänner och gemenskap. Nu är jag inte längre ensam på årets stora högtider som jul och påsk för då

går jag i kyrkan och det värmer. Kyrkan ger väldigt mycket tillbaka.

TomasMångsysslare

Vilket är ditt livs viktigaste val?– Man gör många val i livet men ett viktigt val för mig är att gå i kyrkan. Det ger mig verkligen sinnesro.

Hur har din tro påverkat ditt liv?– Jag föddes in i St Pauli församling i Malmö – en fast punkt i livet. Genom musik och genom att gå i kyrkan och höra Guds ord känner jag en mening. Jag går i kyrkan flera gånger i veckan. Det ger mig ro i själen.

Sinnesro för vilsna själarTEXT: KARIN ROSVALL BILD: GUNNAR MENANDER


ABRAHAMIBRAHIM

SARA

IsakIshaq

Rebecka

HAGAR KETURA

IsmaelIsmail

Emare Hale

Esau Jakob

Aron Miriam SipporaMOSESMUSA

DavidDawud

Batseba

SalomoSuleiman

Josef MariaMaryam

JESUSISA

Abd al Muttalib

Abdullah Abu Talib

Ali

Hassan

Amina

Fatima

Hussein

Kadidja

Gershom Elieser

LeaRakel

BilaSilpa

Dina, Ruben, Simon, Levi, Juda, Dan, Naftali, Gad,Asher, Isaskar, Sebulon, Josef, Benjamin

Nevajot, Kedar, Abdeel, Mivsam,Mishma, Duma, Massa, Hadad,

Teona, Jetur, Nafish, Kedma, Manhalt

Simran, Jokshan, Medan,Midjan, Jishbak, Shuach

som for österut...

MUHAMMED

KRISTENDOMca 30 e Kr

ISLAMca 600 e Kr

JUDENDOMca 1200 f Kr

Abrahams släktträd

© Abrahams Barn - Illustratör Karin Nygårds

www.abrahamsbarn.se

Att det finns en gemensam urfader, Abraham eller Ibrahim, och att många av de bibliska gestalterna

och berättelserna – framför allt i gamla testamentet – även förekommer i Koranen är okänt för många. – Det gäller även för troende människor, förklarar Linnea Hahn.

FÖREBYGGER KONFLIKTERLinnea Hahn är sedan många år tillbaka aktiv i föreningen Abrahams Barn, en förening som arbetar för att förebygga och bearbeta konflikter med i första hand religiösa förtecken. Föreningen startades redan på 1990-talet som en reaktion på de ökande etniska och religiösa mot-sättningarna i Sverige. Grundaren,

Dorothea Rosenblad, var högstadie-lärare i Rinkeby, berättar Linnea Hahn. – Det var i samband med konflikten på Cypern. I skolan fanns många elever med grekiskt eller turkiskt ursprung, och konflikten skapade ringar på vattnet ända till Rinkeby. Dorothea började fundera över hur hon skulle kunna undvika att spänningarna som uppstått skulle övergå i konkreta konflikter, berättar Linnea Hahn. Funderingarna resulterade i ett pedagogiskt program bestående av många olika delar, där man genom identifikation

och ett empatiskt förhållnings-sätt utgick från likheterna istället för skillnaderna i undervisningen. Pedagogiken fick namnet Abrahams Barn, efter de tre religionernas gemensamma urfader.

SPRIDS INOM SKOLANDen nya pedagogiken fick snabbt fäste i skolans värld, och plockades även upp av lärarutbildningarna

Mycket som förenar de stora religionernaNär Linnea Hahn berättar för människor hon möter om allt som förenar kristendomen, judendomen och islam möts hon ofta av förvåning.

runt om i landet, berättar Linnea Hahn vidare. Linnea Hahn menar att behovet av Abrahams Barn och andra liknande pedagogiker är större än någonsin, och nämner den mångfacetterade och komplexa konflikten i Syrien som ett exempel. – Många av de syriska flyktingar som kommer till Sverige har fått inpräntat på vilket sätt de skiljer sig från andra. Genom att prata om det som är gemensamt överbrygger vi skillnaderna.

SKILLNADERNA INTRESSANTAOm nu pedagogiken som Abrahams Barn förespråkar är så framgångsrik, hur kommer det sig att inte ännu fler använder sig av den?Linnea Hahn: – Jag tror att det finns en rädsla hos många sekulära svenskar, en beröringsskräck för allt som har med religion att göra. Dessutom finns det andra pedagogiker som ligger väldigt nära Abrahams Barn. Det är också möjligt att den faktiskt används mer än vi vet om. Trots allt fokus på det som är gemensamt, menar Linnea Hahn att det är skillnaderna som egentligen är mest intressant och spännande. – Den franske filosofen Descartes fick en gång frågan om hur han föreställde sig helvetet. Han svarade att det var en plats där alla var likadana som han själv. Jag tror det ligger mycket i det, tänk dig själv hur fruktansvärt det vore om alla vi mötte var kopior av oss själva. abrahamsbarn.se

FAKTA ABRAHAMS BARNMed hjälp av en speciell pedagogik vill organisationen Abrahams Barn förebygga och hindra konflikter mellan religionerna. Pedagogiken tar avstamp i de gemensamma berättelser som finns i bland annat Bibeln och Koranen. Den används av skolor i bland annat Lund och Kävlinge.

Linnea Hahn hoppas att ännu fler ska ta till sig Abrahams Barns pedagogik.

TEXT OCH BILD: GÖRAN ENGSTRÖM

TROVÄRDIGT ABRAHAMS BARN

Abrahams/Ibrahims stamtavla

Föreningen Abrahams barn använder

illustrationen vid utbildningar i skolorna. Den kan rekvireras via

www.fondi.se

Bild: Shutterstock


namnet då?Sitt namn får man av sina

föräldrar som registrerar detta hos folkbokföringen, namnet har man

fått innan man döps och har egentligen ingenting med dopet att göra. Vid dopet nämns dock alla namn och det gör man

för att bekräfta vem det är som döps. Namnet är viktigt och står

för den man är som person, och att man är unik.

fakta dop:Genom dopet tas

personen upp i Guds familj och genom dopet förs vi in i kyrkan och ingår i en

större gemenskap: med Kristus, församlingen och kyrkan i världen.

Dopet är en gåva. Dopets välsignelse påminner oss

om att vi är sedda och älskade.

”Tryggare kan ingen vara, än Guds lilla barnaskara”… (en populär psalm i samband med dop) hörs allt oftare i kyrkan. Enligt Ann Aldén, präst i Malmö, har intresset för dopet ökat de senaste åren. Men varför väljer fler och fler att låta döpa sig och sina barn?

Allt fler väljer dopet

– Ett av skälen är att religionen, som alla nya svenskar bär med sig in i vår kultur, faktiskt smittar av sig, säger Ann Aldén. – Bara att den finns här ställer indirekta frågor om tro och tillhörig-het. Vilken är min tro, vilken är vår tradition, vår religion. Hur kan mina barn inkluderas i den?

VAD INNEBÄR DOPET? – I själva dopgudstjänsten synliggör Gud sin kärlek till barnet, och vi på-minns om Jesu löfte att han är med oss hela livet. Vad som än händer, till och med i döden. Detta är en trygg-het. Men dopet är också en kallelse

att ta ansvar, att leva med Jesus som förebild. Dopet sker en enda gång men ger ett mönster och samman-hang som kan hjälpa oss att leva. – Sedan är ju dopet ett tillfälle till fest. Fortfarande är det oftast små barn som döps, dopet blir då en naturlig samlingspunkt för släkt och vänner. I församlingen firar man att ännu en person blir en del av Kristi kyrka på jorden. Dopfest kan man ha hemma, ute eller i ett av alla våra församlingshem. Man kan göra det stort eller litet – precis det som pas-sar mig och oss just nu, avslutar Ann Aldén.

Ann Aldén, präst i Malmö, menar att religion smittar.

maria, mamma till isabella:

Vi valde att döpa vårt barn eftersom det tillhör vår tro, kultur och

tradition att vara med i Svenska kyrkan. Dopet i Svenska kyrkan är inte heller någon bekräftelse på personlig frälsning, utan ett

upptagande i en kristen gemenskap där barnet ges möjlighet att växa i tron. Väljer

våra barn att inte konfirmera sig, att inte bekräfta tron, och gå ur Svenska

kyrkan som vuxna är det helt okej. Det är upp till dem.

david, 26:Jag valde att döpa mig som vuxen för

att jag kände ett behov av samhörighet med Gud. Mina föräldrar ville inte välja åt mig när jag

var liten men jag har själv vuxit in i tron och för mig var det viktigt att bli döpt. Dessutom var det inte

så krångligt eftersom jag valde att döpa mig på ett så kallat ”drop in dop”. Det var en söndag då det var öppet och man fick komma och prata med en präst

om dopet och varför man ville döpa sig. Efteråt bjöd kyrkan på kaffe och tårta och det

kändes festligt och lite högtidligt. Jag är genuint glad nu att jag är döpt.

TROVÄRDIGT I FOKUS

TEXT: KARIN ROSVALL, ANN ALDÉN BILD: GUNNAR MENANDER

drop-in-dop:Några gånger per år har

Svenska kyrkan i Malmö så kallade drop-in-dop. Det innebär att

man inte måste föranmäla sig utan det är bara att komma. Innan dopet får man

prata med en präst om vad dopet innebär. Sedan döps man och efter dopet bjuder kyrkan oftast på kaffe och tårta. Dagen

blir högtidlig för såväl kyrkan som den som döps.

Är du intresserad av att döpa dig eller ditt barn?

Ring 040-27 90 00eller mejla

[email protected]


Det är fredag i slutet av maj. Sofia Hammar sit-ter i trädgården utanför den gula tegelvillan på

Djupadal i Malmö och njuter av solen. Hon kramar kaffemuggen mellan de kupade händerna. I en silverkedja runt halsen hänger ett blankt silverkors. Hon är nyligen hemkommen från en 3,5 veckor lång resa till central-afrikanska Kongo-Brazzaville. Hon var där för att arbeta som anestesi-sjuksköterska på ett av den kristna hjälporganisationen Mercy Ships sjukhusskepp. – Det var en oerhört stark upp-levelse. Att få ge av min kunskap och erfarenhet till de som verkligen

behöver den, det känns fantastiskt, säger Sofia Hammar. Sofia Hammar är medlem i det kristna trossamfundet Evangeliska frikyrkan. Hennes engagemang i hemförsamlingen Hyllie Park är stort.

GEMENSAMT BESLUTBeslutet att lämna familjen och arbetet som anestesisjuksköterska på SUS i Malmö för att under några veckor jobba ideellt på andra sidan jordklotet har mognat fram de senaste åren. Det var ett beslut som hon fattade gemensamt med maken Magnus och barnen Isak, 9 år, och Lukas, 6. Samtidigt, konstaterar Sofia Hammar, kan hon med facit i hand

Gud verkar genom migDet finns de som menar att livet har en djupare mening, att vi är styrda av någon eller något som är större än vi själva. Sofia Hammar, 41-årig tvåbarnsmamma och anestesisjuksköterska från Malmö, är en av dem.

se hur Gud genom åren har lotsat henne fram till det här beslutet. Allt från hur hon som skoltrött tonåring efter nian av en slump hamnade på omvårdnadsprogrammet, och hur detta ledde vidare till sjuksköterske-programmet och en betald vidareut-bildning till anestesispecialist. – Första gången jag kom i kontakt med Mercy Ships var under min utbildning till undersköterska. Ett av deras skepp kom till Malmö hamn och vi gjorde ett studiebesök på båten. Efter besöket bestämde jag och en klasskompis oss för att åka ut som volontärer. Av olika anledningar blev det inte så, men tanken på att åka har alltid funnits i bakhuvudet, berättar Sofia Hammar. – Jag har ända sedan tonåren haft en vilja att hjälpa och dela med mig av det jag kan till andra som inte har det så bra som vi.

KOMMER FRÅN MALMÖBåde Sofia Hammar och hennes man Magnus är uppvuxna i Malmö. Efter avslutade universitets-studier bestämde de sig för att flytta till Stockholm. Där fick Sofia erbjudande om att vidareutbilda sig till anestesi-sjuksköterska. Det var inget hon funderat över tidigare, men eftersom utbildningen var betald och hon kände att det kunde vara bra att skaffa sig specialistkompetens nappade hon på erbjudandet. När paret efter sex år i Stockholm valde att flytta tillbaka till Malmö gick de med i Hyllie Park-kyrkan. En av de första personerna Sofia stötte på var chefen för Mercy Ships i Sverige. – När han fick höra att jag var anestesisjuksköterska pekade han på mig och sa: ”Mercy Ships!”Sofia Hammar ler när hon tänker tillbaka på just det tillfället. – Just då var inte min och Mag-

nus livssituation sådan att jag kunde åka. Däremot nu, när barnen blivit lite äldre, kändes det rätt.

SUPERMODERNT SJUKHUSSofia Hammar fick själv stå för flygresan till Kongo-Brazzaville. Båten som hon jobbade på låg i hamnstaden Pointe Noire. Sammanlagt arbetade drygt 600 frivilliga på skeppet, en gammal dansk färja som byggts om till ett supermodernt sjukhus med sex operationssalar, fyra vårdavdelningar, en dygnet runt-öppen restaurang och kafeteria samt sovhytter till personalen. Redan första kvällen ringde hon hem till maken Magnus och berättade att som det kändes just då så var det inte sista gången hon åkte iväg så här. – Han svarade att han hade förstått det redan innan jag åkte iväg. Det var en härlig bekräftelse.

Han har verkligen stöttat mig till 110 procent i det här. Under veckorna på båten deltog Sofia Hammar i ungefär 40 opera-tioner. Det var mycket plastikkirurgi, berättar hon. Personer med ansikts-tumörer och gomspalt. – Behoven är enorma men många människor i Kongo-Brazzaville är fattiga och har inte råd att söka hjälp. Innan vi började behandlingen fick patienterna komma för bedömning, många hade rest långt och köerna utanför mottagningen var kilometer-långa.

FÖRÄLDRARNA STÄLLDE UPPHur gick det då för familjen hemma i Malmö medan mamma var borta? Sofia Hammar berättar att de fick hjälp av både föräldrar och svärför-äldrar. Bara vid ett enda tillfälle brast det för en av pojkarna. – Isak fyllde nio år medan jag var borta. Vi hade pratat om det innan jag åkte, men när dagen väl kom och jag inte var där blev han väldigt led-sen. Det var första gången som jag inte varit hemma på deras födelse-dagar. Hur tänker Sofia Hammar nu – kommer hon att åka ut med Mercy Ships eller någon annan hjälp-organisation igen? – Det blir i alla fall inte inom den närmaste framtiden. Det var många pensionärer som arbetade på båten, och jag gillar den tanken. Då har man ju både tiden och ett helt liv av kunskap och erfarenheter att bidra med.

Namn: Sofia HammarÅlder: 41Yrke: Anestesi-sjuksköterskaFamilj: Maken Magnus och barnen Isak, 9 år, och Lukas, 6.Bor: Djupadal i MalmöAktuell: Varit 3,5 vecka på ett av Mercys Ships sjukhusskepp i Kongo-Brazzaville

TROVÄRDIGT REPORTAGE

Sofia Hammar tog semester och fick själv ordna med finansiering av flygresa samt mat och logi på båten. Kostnaderna uppgick till knappt 20 000 kronor. Med hjälp av donationer samt bidrag från vänner löste det sig.

– JAG HAR ALLTID HAFT EN VILJA ATT HJÄLPA OCH DELA MED MIG

FAKTA MERCY SHIPSMercy Ships är en amerikansk välgörenhetsorganisation som funnits sedan 1978. Deras ombyggda sjukhusskepp lägger till i hamnar längs Afrikas västkust för att ge vård. Under de tio månader som Mercy Ships låg i Pointe Noires hamn genomfördes drygt 2 500 operationer och över 20 000 människor fick behandling. VILL DU BLI VOLONTÄR? mercyships.se

TEXT/BILD: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: PRIVAT

SJUKSKÖTERSKAN SOFIA HAMMAR:


JOHAN TYRBERG, NY BISKOP I LUND EFTER ANTJE JACKELÉN

I din blogg skriver du ”att leda är att älska”. Vad menar du med det?– Att leda handlar om att möta människor och att gå före på ett sätt som gör att folk vill gå efter. Det handlar inte om att få folk att göra något, utan om att få folk att vilja göra något. Då måste det finnas en aspekt av kärlek med. – Det handlar också om att kunna se det som ännu inte syns och att göra det tydligt. Jag sätter människor omkring mig högt. Jag vill inte se människor som red-skap i en redskapsbod som man bara plockar fram när man behöver dem.

Du gick på puben och firade efter du fått reda på att du blivit biskop. Är puben ett bra ställe att vara kyrka? – Jag tror det. Jag möter inte bara människor i kyrkan. Jesus mötte också folk på puben.

Namn: Johan Tyrberg

Familj: Hustrun Katharina och barnen Anna, 23, Sofia, 21, Jacob 18.

Karriär: Prästvigdes 1990 för Lunds stift. Kyrkoherde och kontraktsprost. Sedan 2007 verksam i Karlshamn. Kyrkoherde i Frankfurt am Main, Svenska kyrkan i utlandet 2002-2007.Engagerad i båtklubben och scouterna. Orienterade i lumpen och i skolan. Medlem i Rotary och i en vinförening.

TEXT: ANNA-KARIN OLSSON

HALLÅ DÄR...

Lady Gagas låt ”Judas” som kom under våren 2014 har idag fått över 190 miljoner visningar på YouTube! Låten är delvis Lady Gagas tolkning av påskens händelser.

lättsmält

@ordvitskillen twittrar;

”Tydligen är det väldigt dyrt att slå en signal till Gud. Tur då att prästerna kan ringa kollekt call.”

om kyrkotak, frimärken och Lady Gaga

TROVÄRDIGT LÄTTSMÄLT

AV KARIN ROSVALL

I över ett år har S:t Pauli kyrka i centrala Malmö renoverats. Kyrktornen har totalrenoverats

och taket har bytts ut och återfått den grå färg som det hade när kyrkan

byggdes 1882. Fasaden har åtgärdats och en del fönster bytts. Allt material är

specialtillverkat, vilket gjort arbetet både kostsamt och tidskrävande. Totalt har det

kostat drygt 25 miljoner. Nu väntar en nödvändig invändig renovering,

men efter det står S:t Pauli kyrka åter igen redo att ta emot

Malmöborna i bästa stil.

Malmö stads kulturpris 2014 går till Eva Rydberg för hennes insatser inom dans och teater under en lång karriär som startade i Malmö. Hon har arbetat som skådespelerska, komedienne, musikalartist, dansös, sångerska, clown, imitatör, regissör och teaterchef och varit verksam inom teater, cirkus, musik, film och TV. Eva Rydberg är en publik artist och konstnär som fortfarande är aktiv i sitt konstnärskap. En artist med bredare erfarenhet får man leta efter.

Malmös kulturpris 2014 är utdelat

MALMÖ = MÅNGFALD

300 000 invånare

177 ursprungsländer

150 talade språk

NYA FRIMÄRKEN MED KYRKOKONSTDet är fem frimärken med kyrkokonst som getts ut,

motiven kommer från Härnösands stift i norr till Lunds stift i söder. Idag är kyrkorna ett kulturarv som behöver uppmärksammas mer än någonsin. – Här tror jag frimärkena kommer att spela en roll i återupptäckandet av landets tusentals kyrkorum, säger Ingrid Sjöström, docent i konstvetenskap och chef

för Riksantikvarieämbetets inventeringsprojekt Sveriges Kyrkor.

Bild: ShutterstockBild: M

ikael Lindell Bohlin

Bild

: Gun

nar M

enan

der

Bild

: Kris

tina

Stra

nd L

arss

on

Reno

verin

gen

av S

:t Pa

uli k

yrka

klar


BORTOM VALET

TAPIO SALONEN:

Tapio Salonen är föreläsare, kolumnist och professor i socialt arbete vid Malmö högskola. På vilket sätt kan demokratin säkerställas när inte ens hälften

av invånarna röstar i vissa delar av Malmö? För att få en mer sammanhållen och livskraftig stad behövs inte bara fler som nyttjar sin rättighet att rösta. Det krävs också att vi frågar oss hur demokratin kan fördjupas och utvecklas bortom den invanda representativa demokratin, menar Tapio Salonen.

TROVÄRDIGT GÄSTKRÖNIKAN

MALMÖ ÄR INTE STÖRRE ÄN ATT DET KAN BYGGAS

SAMMAN TILL EN STAD

[email protected]

forskare och experter, lokalpolitikens uppdrag att ta fram ett vetenskapligt grundat underlag för att föreslå åtgärder som långsiktigt kan minska skillnader i hälsa och levnadsvillkor för Malmöborna. Ett 80-tal konkreta åtgärder låg till grund för slutrapportens två huvudsakliga rekommendationer. Dessa uttrycktes i en VAD-fråga och en HUR-fråga. Det förra består av en stark plädering för införandet av en social investeringspolitik för att skapa en mer sammanhållen stad. En satsning på människors egen förmåga att bidra genom utbildning, arbete och kultur lägger grunden för en stadspolitik som förväntas satsa djärvt på att överbrygga skillnader och spänningar mellan olika grupper och investera i bostäder och attraktiva stadsmiljöer. I slutrapporten märks bland annat stora satsningar i stil med Västra hamnen även i andra mer utsatta stadsdelar i Malmö och infra-struktur som minskar avstånd mellan stadens olika delar. Malmö är inte större än att det kan byggas samman till EN stad. Den andra huvudrekommenda-tionen är inte mindre utmanande och

långtgående – en tydlig plädering för en fördjupad demokratisering av hur staden skall styras framöver. Bakom begrepp som kunskapsallianser och governance finns en övertygelse om att det finns en stor oförlöst potential i att släppa in människorna som faktiskt berörs av olika frågor. Det må vara barns och föräldrars syn på förskola och skola, äldres reella möjligheter till att få vård och omsorg som de vill ha det eller hyresgästers krav och önskemål i sitt boende och på sin närmiljö. En deltagarinriktad demokratisk utveckling går väl hand i hand med den invanda representativa demokratin. Demokratin är inte färdigbyggd. Snarare förutsätter människors möjligheter till egenmakt en uppslutning av de folkvalda för-samlingarna.

BREDDA FOLKSTYRETI en dynamisk stad som Malmö som i allt snabbare takt drar till sig unga och inflyttare från när och fjärran behövs en fördjupad demokratisk ordning där människors erfarenhe-ter och drömmar kan bidra till att

bygga en mer sammanhållen och livs-kraftig stad. Detta förutsätter förstås processer och system som inkluderar och menar allvar med att frigöra människors inneboende resurser. Malmö förändras i snabb takt. För att människor i bred mening skall känna delaktighet i dessa snabba förändringar krävs att den invanda makten makar på sig. Kommunala förvaltningar och offentlig service bör föregå med många goda exempel och öppna upp sina system ännu mer för mångfald och inflytande från berörda invånare. Lyhördhet och kreativitet bygger morgondagens socialt håll-bara system. Nu närmast den 14 september kan man hoppas på att fler än i tidigare val går och röstar. Alla kan vi sträcka ut en hand och uppmuntra till att fler gör det. Detta är en nödvändig insats för demokratisk utveckling. Men för att demokratin i sig skall utvecklas i en stad som Malmö krävs att vi kan tänka bortom de invanda ordningarna och bredda folkstyret.

I dessa valtider känns det angeläget att blicka framåt och skilja mellan stort och smått. För en stad som Malmö är det angeläget i det korta perspektivet att valdeltagandet går upp

även i de valdistrikt som i tidigare val haft ett oroväckande lågt deltagande, somliga under femtio procent. Valdelta-gandet har följt den sociala gradienten, det vill säga efter områdenas socio-ekonomiska profiler där oroväckande många i fattigare områ-den avstått från att rösta. Det kastar en skugga av bristande trovärdighet när majoriteten i vissa områden avstår från sin grundläggande rösträtt. Här har de etablerade partierna ett stort ansvar och kanske ser vi framväxten av allt fler partier. I det längre perspektivet är utma-ningen betydligt mer grundläggande och långtgående. I vilken grad som

medborgarna upplever makt och kontroll över sina egna liv är en ödes-fråga. På vilket sätt kan demokratin fördjupas och utvecklas bortom den invanda representativa demokratin? I Sverige har vi snart haft hundra år av rösträtt för alla medborgare men betyder detta att folk är nöjda med

sitt demokratiska inflytande? Mycket tyder på att i takt med att utbildnings-nivån höjts, mångkulturens genom-slag och individens ställning stärkts utmanar det själva förståelsen av vad demokrati är i ett land som Sverige av idag.

FOLKS EGEN FÖRMÅGAI Malmökommissionen hade vi, 14 kommissionärer bestående av

Bild

: Priv

at

Bild: Shutterstock


Hur hamnade ni i Malmö?Avat: Jag flydde med min familj från Iran när jag var tonåring. Min pappa är författare, det uppskattades inte av regimen. Polisen kom ofta till vårt hus och gjorde husrannsakan. De hotade att döda oss och till slut vågade vi inte stanna utan flydde till Irak, men problemen fortsatte och efter fyra år flydde vi till Jordanien. Med hjälp av

FN fick vi flygbiljetter till Sverige, det var 1997 och de första åren bodde vi i Kalmar. 2001 flyttade vi till Malmö, det var här jag träffade Hassan. Just nu är jag föräldraledig, men annars arbetar jag som personlig assistent och studerar på islamakademin.Hassan: Jag var bara ett år när familjen flydde undan kriget i Libanon. Nu har jag bott i Sverige i

snart 30 år. De första åren bodde vi i Mellerud i Dalsland, sedan flyttade vi till Malmö. Jag träffade Avat här och vi gifte oss 2006.

Vad är det bästa med Malmö?Avat: Att det finns så många olika kulturer här och så mycket att uppleva. Här bor alla tillsammans, judar, muslimer och kristna. Alla bär på en historia.

Vad saknar ni mest från era hemländer?Avat: Klimatet, naturen, dofterna och frukten.

Namn: Marco Mavilla och Jessica Segerholm med barnen Olivia, 8 år, och Viola, 4.Kommer från: Marco är från Italien. Jessica är uppväxt i Klågerup.Bor: Radhus i Oxie

Namn: Avat och Hassan Fakhro. Barnen Mariam, 7 år, Malek, 5, och Rameen, 2.Kommer från: Avat är kurd från Iran. Hassan är född i Libanon.Bor: I MalmöMalmö är en av världens mest internationella städer.

Här bor människor från över 170 länder. I vår följetong får du här möta tre nya familjer som valt Malmö.

Hur hamnade du i Malmö?

Hur hamnade ni i Oxie?Jessica: Vi flyttade till Sverige från Italien för sex år sedan. Efter att ha mellanlandat ett år i Lund köpte vi hus i Oxie. Jag har bott 15 år i Florens. Jag jobbade först som au-pair och sedan på ett växlingskontor. Marco var servitör på en trattoria i centrala Florens, det var där vi träffades. Vi gifte oss 2005. Det var Marco som föreslog att vi skulle flytta hit efter att Olivia hade fötts.Marco: Det är svårt att få ihop vardagen med småbarn i Italien. En dagisplats kostar mellan fem och sextusen kronor i månaden, och att få barnomsorg på obekväma tider går inte.

Vad är det bästa med Malmö?Marco: Skolorna och klimatet. Jag tycker det är för varmt i Italien.

Vad saknar ni mest från Italien?Marco: Fotbollen. Jag håller på Fiorentina. Viola har fått namn efter

färgen på deras tröjor.Jessica: Den spontana livsstilen. Det är mycket enklare att bjuda hem vänner på middag i Italien. Här måste du vara ute tre veckor i förväg, där bjöd man samma dag. Vi har nog haft lite problem att anpassa oss till det.

Hur hamnade ni i Malmö?Christian: Vi träffades 2001 när jag var på resa i Dominikanska republiken. Vi fortsatte hålla kontakten efter att

jag åkt hem till Danmark. 2002 åkte jag tillbaka och vi gifte oss. Ett år senare ville vi flytta till Danmark, men då hade regeringen infört nya regler för anhöriginvandring. Altagracia, som var höggravid, fick följa med på turistvisum. Vi flyttade in hos mina föräldrar i Köpenhamn och började se oss om efter ett hus. Att stanna i Danmark var omöjligt, så vi började leta i Malmö och fastnade för Oxie. Efter en tid kom Altagracias tre

äldsta pojkar hit. Jag jobbar på ett IT-företag i Köpenhamn och Altagracia driver eget städföretag.

Vad är det bästa med Malmö?Christian: Malmö är en stor stad i litet format. Här finns det mesta som brukar finnas i en huvudstad.

Är det något ni saknar?Christian: Det borde finnas ett större utbud av aktiviteter för ungdomar.

Namn: Christian Andersen och Altagracia Medina med tvillingarna Anders och Henning, 18 år samt Henry, 16, och Christoffer, 10.Kommer från: Altagracia och de tre äldsta pojkarna är födda i Dominikanska Republiken. Christian är från Köpenhamn och Christoffer är född i Sverige.Bor: Villa i Oxie

TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM BILD: ANDERS HANSSON

TROVÄRDIGT VÄRLDENS MALMÖ


Riksdagsvalet får oss att fundera över hur vi vill att Sverige ska styras. Vilket land vill vi ha? Och i kyrkorna runt om i landet fort-sätter funderingarna över hur jag ska göra för att bidra till det goda? Jesus svar är enkelt: Allt vad du vill att andra ska göra för dig ska du också göra för dem. Det är den gyllene regel som vi delar med troende från alla stora religioner. Om vi försöker vårt bästa så kanske världen och Sverige blir just de goda platser som vi önskar oss. Är jag med människan, är jag en medmänniska?

Människor som Malala, Martin Luther King, Dietrich Bonhoeffer eller Nelson Mandela imponerar på oss med sitt mod att göra något som svar på orättvisor och ondska. Vi vanliga männ-iskor känner oss ganska små när vi tänker på att Malala inte ens var 18 år när hon blev känd för sin kamp för flickors rätt till utbildning eller att King var 26 år när han ledde bussboj-kotten i Memphis. Dagens evangelium berättar om några människor som försöker ta en lam man till Jesus men träng-seln hindrar dem, så de bryter upp taket och firar ner man-nen genom hålet. Jesus själv verkar bli imponerad över deras tro och handlingskraft. Idag får vi vanliga komma ihåg att i de svåra situationerna ger Gud oss kraft att tro, hoppas och kämpa för det bästa och i den kampen finns allt att vinna.

Filosofen Peter Gärdenfors menar att vi människor alltid söker meningen med det som sker. Det är en del av att vara människa, även om det är svårt. Inte sällan hamnar vi i livs-kriser som ändrar våra valmöjligheter så väl som det som vi upplever som meningen. På Guds änglars dag påminns vi om att det finns goda makter i vår värld som lyser ljus på den väg som för oss har blivit dunkel. När vi inte hittar och inte förstår meningen, då vet vi att Gud har lovat att vara med oss och skydda oss vart vi än går och med sina änglar kämpa med oss mot meningslösheten, våldet och lögnerna.

Många är de gånger som människor har ropat ut att det är den yttersta tiden, undergången är nära. Få saker inom religionen har väl blivit så förlöjligade av andra som de misslyckade an-språken på den sista tiden. Kanske är det människans dödlig-het som gör att vi ser tecken på tidens slut? Som kristna tänker vi att vi lever i mellanrummet mellan redan nu och inte ännu. Vi väntar på Jesu återkomst. Men Jesus verkar inte tycka att vi ska bry oss så mycket om när eller hur, så mycket som vad vi gör under tiden vi väntar. Slutet ställer allting på sin spets. De val vi gör när vi upplever att livet rinner iväg är minst lika viktiga som annars. Hur ska vi då leva? Martin Luther sa ”Även om jag visste att jorden skulle gå under imorgon, skulle jag plantera ett äppelträd idag”. Vad planterar du medan du väntar?

TEXT OCH TOLKNING FYRA SÖNDAGAR

Är du medmänniska?

När situationen är så svår att valet blir enkelt

Vad väntar du på?

Guds änglar vet vägen

TRETTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET, VALDAGEN

NITTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET

SÖNDAGEN FÖRE DOMSÖNDAGEN

DEN HELIGE MIKAELS DAG

Dagens rubrik Medmänniskan

GammaltestamentligläsningJeremia 38:7-13

Episteltext Romarbrevet 12:16-21

EvangeliumMatteus 7:12

Dagens rubrik Trons kraft

GammaltestamentligläsningJosua 2:1-15

Episteltext Hebreerbrevet 11:29-33

EvangeliumMarkusevangeliet 2:1-12

Dagens rubrik Änglarna

GammaltestamentligläsningFörsta Moseboken 28:10-17

Episteltext Uppenbarelseboken 12:7-12

EvangeliumJohannes 1:47-51

Dagens rubrik Vaksamhet och väntan

GammaltestamentligläsningAmos 8:9-12

Episteltext Filipperbrevet 3:20-4:1

EvangeliumLukas 17:20-30

Kan man välja tro? Kan man välja att tro? Kanske flera av oss tänker att religion är lika grundat i tvång eller i alla fall i en indoktrinering, eller inlärning, som vi måste bryta oss loss ifrån. Troende människor får ofta frågan om de har valt sin tro själva eller blivit inlärda. Men vi människor lever med valen och rutinerna oavsett vilka vi är. I detta nummers Fyra söndagar funderar vi över valen vi gör i livet och i tron.

TEXT: MALIN PIHLGREN NYLANDER

VALTIDER

14 SEPT

26 OKT

5 OKT

16 NOV

Bild: Shutterstock


Ständigt dessa (k)val! Det var säkert lättare förr, i alla fall när det gällde valet mellan jordbegravning och kremering. Dels för att det länge endast

fanns två krematorier i landet, dels för att det var svårt att få tillstånd till kremering. Fram till 1915 hade endast 1 884 döda ”undergått eldbegängelse” i Sverige. Ett viktigt steg för att göra kremeringar vanligare var Baltiska templet på Baltiska utställningen i Malmö 1914.

VÄRDIG FÖRESPRÅKAREBaltiska templet kom att bli av stor vikt för utvecklingen av kremationen, eller likbränningen som det då hette, i Sverige. Templets högste beskyddare var ingen mindre än kronprins Gustaf Adolf, som med makan kronprinsessan Margareta var med vid invigningen. Till invigningen hade Kurt Atterberg tonsatt ett requiem för kör, orgel och orkester. Totalt besöktes Baltiska templet av omkring 64 000 personer, och pressen hade mycket och uppskattande att skriva om det. Vad besökarna av Baltiska templet fick se var en krematoriemodell i naturlig storlek. I krematoriets ceremonirum stod en katafalk övervuxen med murgröna. I två utställningshallar skildrades eld-begängelserörelsens utveckling i Europa från sent 1700-tal. Själva förbränningen visades med modeller i genomskärning av krematorium och förbränningsugn (incenerator). I anslutning till Baltiska templet anlades även två urnlundar. Baltiska templet med ”Dödens hvalf” och ”Lifvets sal” var ritat av hela utställningens arkitekt Ferdinand Boberg. För den konst-närliga utsmyckningen stod Carl Milles. Svenska Dagbladet skrev om utställningen: ”En vackrare och värdigare förespråkare än det Baltiska templet och dess omgifning samt de föremål som samlats där kan idéns banér-förare knappt önska sig.”

ANTIKRISTMen alla var inte lika entusiastiska. Dagens Nyheter skrev: ”Olämpligare propaganda än detta välmenande sladder och denna oäkta regissörskonst, kan eldbegängelsen omöjligt få. För min del låge jag hellre obegravd i skogen än jag bleve bränd och

bisatt under dylik fjantighet.” Helsingborgs-Posten intervjuade domprosten Pfannensti, som framhöll att likbränningen ”icke kan sägas stå i strid vare sig med kristendomens anda eller bokstaf”. Svensk Kyrkotidning skrev att man inte trodde att det för tillskyndarna av Baltiska templet i första hand handlade om likbränning utan om en ”antikristlig och antikyrklig tendens”. Liknande tongångar hade hörts när Malmö stadsfullmäktige i augusti 1913 debatterade frågan om ett bidrag till byggandet av Baltiska templet. Kyrkoherden Albert Lysander såg i likbränningen ett ”antikristligt beteende” och yrkade avslag till bidrag. Det gjorde också kyrkoherden Jonas Hallenberg med hänvisning till att ”kroppen var ett Guds tempel som ej finge våldsamt förstöras”. Det anslag som diskuterades, 4 000 kronor, beviljades med 35 röster mot 7. Motsvarande bidrag gavs från stadsfullmäktige i Helsingborg, Stockholm, Kristianstad och Lund. Total-kostnaden för Baltiska templet var 65 000 kronor.

MALMÖ SENT UTEFram till 1920-talet fanns det endast krematorier i Stockholm (från 1887) och Göteborg (1890). Örebro fick landets tredje krematorium 1922. Sedan följde Helsingborg (1928) och Luleå (1930). Malmö fick sitt krematorium först 1932. 1917 avskaffades kravet på obduktion för att tillåta kremering. Från 1928 fick anhöriga rätt att begära kremering om de kunde intyga att den avlidne inte varit emot det under sin livstid. Men det dröjde ända till 1957 innan kremation jämställdes med jordbegravning i svensk lagstiftning. Med tanke på det har utvecklingen på området gått fort.

ÅTERBRUKEfter Baltiska utställningen revs Baltiska templet. Men templets saga var inte över för det. Fjorton år senare återuppstod det nämligen, denna gång som krematorium i Helsingborg och med Ragnar Östberg som arkitekt. Idag, 100 år efter Baltiska utställningen, kremeras 80 procent av de avlidna i Sverige.

TROVÄRDIGT BALTISKA UTSTÄLLNINGEN

Baltiska templet banade väg för kremering

TEXT: ARNE JARTELIUS BILD: PRIVAT


I maj 2008 drabbades sydvästra Burma av cyklonen Nargis. 85 000 människor omkom. Svenska kyrkan var tidigt på plats för att hjälpa den utsatta befolk-ningen. Sedan 2009 bedrivs bland annat utbildning i katastrofförebyggande arbete. En av de byar som drabbades hårdast av Nargis

var Paw Paw Mu. Totalt förstördes 53 av byns 59 hus. Vid ett möte i byns samlingslokal berättar medlemmarna i Paw Paw Mus katastrofgrupp att risken för cykloner är störst vid början och slutet av regnperioden. För att försäkra sig om att barnen ska kunna ta sig till skolan ser katastrofgruppen bland annat till att reparera byns väg inför varje regnperiod. I ett försök att stoppa vatten och vind har man även planterat träd. En av dem som fick sitt hus bortspolat under Nargis var Kyaw Maing Oo, 44. Han säger att byborna är beredda om

Sedan 2008 bedriver Svenska kyrkan och Sida utvecklingsprojekt i Burma. Arbetet sker genom den lokala organisationen LWF – Lutheran World Federation.

Katastrofhjälp och dagisgrupper TEXT: ALEXANDRA FRANZÉN/GEBILD: SHUTTERSTOCK, STEFAN HÅKANSSON, SARA TORSNER

Svenska kyrkan i Burma:

TROVÄRDIGT OMVÄRLD


BOK

Avundsjuka, passion och galenskap

Så här beskriver Malmö Stadsteater handlingen i sitt programblad:”I Wien talar alla om Wolfgang Amadeus

Mozart – underbarnet som skrev sitt första verk vid 4 års ålder och som vuxen spelar sin musik och festar hejdlöst i de kungliga salongerna. Den aktade hov-kompositören Antonio Salieri kan inte förstå hur denna barnsliga och vulgära man kan skriva sådan gudomlig musik. Salieri måste förgöra Mozart.

Det är en svindlande historia om avundsjuka, passion, galenskap och maktkamp som återberättas av Salieri på sin dödsbädd.” 1984 valde Milos Forman att göra film av pjäsen. Den gjorde dunder-succé och belönades med åtta Oscars, varav en för bästa film. Vad är det som gör Amadeus till ett mästerverk? – Upplevelsen av det mänskliga i det omänskliga. Amadeus beskriver vad som sker när man istället för att leva ett generöst liv bestämmer sig

för att ödelägga någon annans. Den talar väldigt väl till en tid där många drömmer om att bli stora stjärnor, och hitta sin plats i hierarkin, men bara ett fåtal har det som krävs, säger Frede Gulbrandsen. Amadeus är latin och betyder ”Älskar Gud”. Vilken relation hade Mozart till Gud och kyrkan? – Mozart växte upp i ett mycket religiöst hem, och även om det sällan

nämns så är det inget tvivel om att Gud var närvarande i hans liv. Mozart tackar aldrig Gud för sina framgångar, istället upplever han sig själv som universums centrum, den som allt kretsar kring. Varför ska Malmöborna gå och se Amadeus? – För att det är ett av de allra bästa teaterstycken som någonsin skrivits.Det finns en otrolig lätthet i texten, och så naturligtvis: Mozarts fantastiskt vackra musik.

Teater

Zaro Minn Aung är 29 år och ledare för barngruppen i Thae Ein Kyaung Su.

Thin Thin Khine är 38 och kommer från byn Ahsi Kalay där hon är medlem i samhällets kvinnogrupp.

Kyaw Maing Oo är 44 år från byn Paw Paw Mu. Han är engagerad i katastrofgruppen för att förhindra att något liknande sker igen.

kulturellt AV GÖRAN ENGSTRÖM

Årets viktigaste fotobokTitel: FlyktFörfattare: Anders HanssonÅr: 2014Förlag: Arena

TROVÄRDIGT KULTURELLT

PREMIÄR 13 SEPTEMBER, HIPP I MALMÖ:

TROVÄRDIGT OMVÄRLD

I TIO ÅR har Malmöfotografen Anders Hansson rest jorden runt och doku-menterat människor på flykt undan krig, förföljelse, fattigdom och natur-katastrofer. I samarbete med Röda Korset har han nu sammanställt delar av materialet i en fotobok som förlaget kallar ”årets viktigaste fotobok”. Varför har du valt att fokusera på flyktingar? – Det är en kombination av intresse, engagemang och att jag med tiden

kommit att bevaka många konflikt-områden. Inte sedan andra världskriget har så många människor befunnit sig på flykt. Du medverkar regelbundet i Trovärdigt med bilder på familjer med utländsk bakgrund som valt att slå sig ner i Malmö. Vad är tanken med det? – Att visa på mångfalden i Malmö och ge en liten glimt av de olika människornas tillvaro.

Den 13 september är det premiär för Amadeus – Petter Shaffers hyllade pjäs från 1979 om det musikaliska underbarnet Wolfgang Amadeus Mozart – på Hipp i Malmö. Trovärdigt fick en pratstund med regissören Frede Gulbrandsen.

Bild MATTIAS ANKRAH

det kommer en ny cyklon. – Vi har bland annat installerat en hög-talare som vi kan använda för att varna befolkningen, berättar han.

HÄR FÅR BARNEN VARA BARNByn Thae Ein Kyaung Su ligger i deltaområdet i den sydöstra delen av landet. Här organi-serar LWF dagisverksamhet för en grupp på omkring 30 barn en gång i månaden. Barnen berättar stolt för oss att de får höra historier, sjunga sånger och lära sig om barns rättig-heter. Många av barnen tvingas arbeta vid sidan om skolgången, och vi förstår att det är ett välkom-met avbrott i vardagen för dem. I barngruppen kan de leka med jämnåriga och bara få vara barn för ett par timmar. Barngruppens ledare heter Zaro Minn Aung och är 29 år. Han berättar att syftet med barngruppen är att informera barnen om deras rättigheter och att stödja dem i deras emotio-nella utveckling, – Det är svårt att få föräld-rarna att skicka sina barn till klubben. När föräldrarna är borta från byn för att arbeta förväntas barnen ta hand om sina yngre syskon, säger han. Trots detta uppskattar Zaro Minn Aung att mellan 30–40 av byns sammanlagt 50 barn kommer till klubben varje månad.

MÖDRAVÅRD OCH BÄTTRE VÄGARInte så långt från Thae Ein Kwaung Su ligger byn Ahsi Kalay. Här startades 2013 en kvinnogrupp av LWF. Syftet med gruppen är att gemen-samt spara pengar som kan användas för att utveckla byn och täcka invånarnas sjukvårdskostnader.

Kvinnorna i byn berättar att de är oroliga för att föda barn. De flesta förlossningar sker i hemmet med hjälp av en självlärd barnmorska som kommer med båt från en grannby. Systemet fungerar om inga kom-plikationer uppstår, men om något går fel måste kvinnorna färdas i över en timme för att få sjukvård. Förutom tillgång till mödravård hoppas kvinnorna att byn ska få elektricitet i framtiden. Målet är också att bygga bättre vägar till och från samhället. Idag är vägarna så dåliga att barnen inte alltid kan ta sig till skolan under

regnperioden, berättar kvinnorna. Thin Thin Khine är 38 år. Som ensamstående kvinna i det lilla samhället är hennes vardag svår. Förutom att ses som en outsider av de andra byborna, tvingas hon arbeta hårt för att kunna försörja sig själv och ett brorsbarn. – Ibland måste jag ta dagsjobb som egentligen är reserverade för männen. Det är tungt och dåligt betalt, avslutar Thin Thin Khine.

TUFFT FÖR UNGA FLICKORAtt vara ung och bo på den burmesiska landsbygden innebär en tuff tillvaro. Det gäller framför allt flickor, som förväntas gifta sig, skaffa barn och bli hemmafruar. Det enda alternativet till detta liv är att flytta till någon av Burmas storstäder och ta arbete i en fabrik. Där tjänar de dåligt och får ofta jobba under usla arbetsvillkor. Samtidigt har de en större frihet än de som stannar kvar i byn. För att stärka flickornas ställning stödjer Svenska kyr-kan olika ungdomsgrupper, där de bland annat får lära sig om mänskliga rättigheter och hur de kan kräva dessa rättig-heter från myndigheterna.

FAKTA BURMAOFFICIELLT NAMN: Republiken Unionen Myanmar

STATSSKICK: Republik

FOLKMÄNGD: ca 61,1 miljoner

SPRÅK: Burmesiska (officiellt språk)

HUVUDSTAD: Naypyitaw

STÖRSTA STAD: Yangon (ca 5 miljoner invånare)

GRANNLÄNDER: Bangladesh, Indien, Kina, Laos, Thailand

VALUTA: Kyat (1 USD = 961 Kyat)

BISTÅND FRÅN SVERIGE: 181 miljoner SEK 2013

swedenabroad.com

SVENSKA KYRKAN I BURMA Den sammanlagda årsbudgeten för Svenska kyrkans arbete i Burma ligger på 4,1 miljoner kronor. Sida står för 87% av pengarna och kyrkan för de resterande 13%.

SVENSKA KYRKAN MALMÖBOX 346201 23 MALMÖTELEFON: 040-27 90 00

RUM FÖR ALLABUNKEFLO KYRKA Vintrievägen 1, 218 45 VintrieBUNKEFLO STRANDKYRKAKlagshamnsvägen 44, 218 37 BunkeflostrandFOSIE KYRKALindängsvägen 2, MalmöExpedition: Hermodsdalsgången 4, MalmöHELIGA TREFALDIGHETSKYRKANEriksfältsgatan 1, MalmöHUSIE KYRKA Husie kyrkoväg 108, 212 36 MalmöHUSIE FÖRSAMLINGSHEM:Klågerupsvägen 254, 212 32 Malmö SÖDRA SALLERUPS KYRKASödra Sallerups byväg 8, 212 36 MalmöHYLLIE KYRKAGamlegårdsvägen 34, 216 20 MalmöKIRSEBERGS KYRKAVattenverksvägen 25, 212 21 MalmöLIMHAMNS KYRKANorra Hyllievägen 25Församlingshuset Linnégatan 17, vid Limhamns torgOXIE KYRKA,Oxie kyrkoväg 214 B, 238 34 OXIELOCKARPS KYRKA Lockarps kyrkoväg 85, 238 41 Oxie GLOSTORPS KYRKAGlostorps kyrkoväg 9, 238 41 Oxie S:T ANDREAS KYRKAFridhemstorget, 217 53 MalmöS:T JOHANNES KYRKARådmansgatan 20, 214 21 MalmöFörsamlingshuset Kapellgatan 6S:T MATTEUS KYRKALantmannagatan 8, 214 44 MalmöS:T MIKAELS KYRKAOrkestergatan 5 (infart Sminkörgatan), 215 85 MalmöS:T NICOLAI KAPELLSjömansgården, Fiskehamnsgatan 3, Malmö S:T PAULI KYRKAKungsgatan 17, 211 49 Malmö S:T PETRI KYRKAGöran Olsgatan 4Expedition: Själbodgatan 4b S:TA MARIA KYRKA Södervärnsgatan 8TYGELSJÖ KYRKAFredlundsväg, 218 72 Tygelsjö Besöksadress: Tygelsjö skolväg 20, 218 72 Tygelsjö VÄSTRA KLAGSTORPS KYRKAGamla Borrebackevägen 2, 218 74 Tygelsjö TYGELSJÖ PRÄSTGÅRD OCH FÖRSAMLINGSHEM Tygelsjö Skolväg 18, 218 72 TygelsjöVÄSTRA SKRÄVLINGE KYRKAVästra Skrävlinge kyrkoväg 16, Malmö

Documents

Trovärdigt nr 3 2014