Trustorhärvan sedd ur Adam Smiths moralfilosofiska perspektiv

Sidan 1 09-05-06

Trustorhärvan sedd ur Adam Smiths moralfilosofiska perspektiv

Kandidatuppsats av Martin Lavin, Stockholms Universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, Handledare Leif Wegerman,

Maj 2009

810625-0437 Martin Lavin

Sidan 2 09-05-06

SAMMANFATTNING

Uppsatsens syfte är att förklara ekonomisk brottslighet med hjälp av Adam Smiths moralfilosofiska teorier genom att belysa och förklara Trustorhärvan, ett av Sveriges mest uppmärksammade ekonomiska brott. Uppsatsen avser också att beskriva en mer okänd sida av Smith och hans moralfilosofiska arbeten och forskning.

Smith var inte bara föregångare till det vi idag kallar nationalekonomi utan också även moralfilosof. Smith menade att människor och samhället styrs av egenintresset, egenintresset får dock inte eftersträvas till vilket pris som helst, utan måste ta hänsyn till lagar, normer och värderingar i samhället.

I boken ”The theory of moral sentiments” presenterar han ett moralfilosofiskt system vars grund ligger i ordet sympati. Det är genom att vi människor kan sätta oss in i andra människors liv vi iakttar och blir iakttagna av varandra. Smith hävdade att människor beundrar två olika karaktärer i samhället, den visa/dygdiga och den rika/mäktiga. Den stora delen av befolkningen tenderar att beundra den rika/mäktiga i högre utsträckning.

Vidare menade Smith att människor beundrar rika/mäktiga därför att det är behagligt att identifiera sig med dessa. Rika/mäktiga människor vet om detta och väljer därför att söka sig till platser och utföra aktiviteter som gör att människor ser dem. Ett enkelt sätt att ge intryck av att vara rik är att investera pengar i vad Smith benämner som fåfängan, genom att tydligt slösa pengar och hänge sig till dyra nöjesupptåg använder sig människor som är rika/mäktiga eller vill uppfattas som det av fåfängan för att fånga sin omvärlds och sina åskådares sympati. Det är dock jakten på denna rikedom som ofta ger upphov till moraliska snedsprång.

Trustorhärvan uppstod som ett resultat av flera olika sympatisökande individers handlingar. Även själva avslöjandet kan förklaras genom Smiths teorier angående sökandet efter åskådarnas sympati. Det var de olika individernas strävan att bibehålla, vinna eller återfå omvärldens sympati och deras tendens att fokusera på sina egenintressen som gjorde att det överhuvudtaget kunde uppstå en härva. Smiths teorier kan förklara händelserna i Trustorhärvan och borde även kunna förklara ekonomisk brottslighet i allmänhet men det kräver vidare forskning.


Sidan 3 09-05-06

InnehållsförteckningSAMMANFATTNING....................................................................................................2Inledning.......................................................................................................................5

Syfte...................................................................................................................................................5Metod.................................................................................................................................................5Annan forskning.................................................................................................................................6Källdiskussion....................................................................................................................................7Källkritik..............................................................................................................................................7

Teori- Det andra ansiktet av Adam Smith.................................................................8Bakgrund och biografi........................................................................................................................8Det första ansiktet: “Greed is good”....................................................................................................9Det andra ansiktet............................................................................................................................10

Moral...........................................................................................................................................10Sympati ......................................................................................................................................12Ömsesidighet..............................................................................................................................13

Drömmen om makt och rikedom......................................................................................................14Vägvalet......................................................................................................................................14Vägval beroende på samhällsklass.............................................................................................14Den rikes vägval.........................................................................................................................16

Trustorhärvan............................................................................................................17Bakgrund till Trustorhärvan..............................................................................................................17

Huvudpersoner i härvan..............................................................................................................17Företaget Trustor innan Lord Moyne...........................................................................................23

Affären..............................................................................................................................................24Team Moyne tar form och en engelsk Lord intresserar sig för Trustor........................................24Kreationen av Lord Moyne och framställningen av honom i media.............................................25Avtalen och Kontraktet................................................................................................................29

Härvan..............................................................................................................................................31Trustor i ny regi...........................................................................................................................31Trustors kassa flyttas..................................................................................................................32Vart tog pengarna vägen?..........................................................................................................33

Efterspel...........................................................................................................................................36Massmedialt................................................................................................................................36Juridiskt.......................................................................................................................................36

Analys.........................................................................................................................38Sammanfattande analys av fallet Trustor.........................................................................................38

Huvudpersonerna.......................................................................................................................38Affären........................................................................................................................................39Härvan........................................................................................................................................40Efterspel......................................................................................................................................40

Slutsatser...................................................................................................................41Adams Smiths andra ansikte............................................................................................................41Trustorhärvan enligt Adam Smith.....................................................................................................42Vidare forskning...............................................................................................................................44

Avslutande kommentar.............................................................................................45Referensförteckning..................................................................................................46

Litteratur...........................................................................................................................................46Rapporter.........................................................................................................................................46Uppsatser, avhandlingar och forskningsartiklar................................................................................46Artiklar..............................................................................................................................................47


Sidan 4 09-05-06

Hemsidor..........................................................................................................................................48Radiodokumentärer..........................................................................................................................48


InledningUnder 1997 avslöjades det att investmentbolaget Trustor varit föremål för ett av svensk historias största ekonomiska brott. Trustor hade blivit köpt av en Engelsk Lord för dess egna likvida medel. Dessutom hade en person som tidigare var dömd för ekonomisk brottslighet varit inblandad i affären. Trustorhärvan, som kom att bli en sammanfattande term för händelserna kring affären, och de inblandade personerna fick stor uppmärksamhet i media och diskuteras än idag (april 2009).

Nationalekonomen och moralfilosofen Adam Smith var som mest verksam under mitten och slutet av 1700-talet. Hans teorier, främst inom nationalekonomin, har fått stor genomslagskraft världen över. Hans två mest kända verk har i dagsläget fått stå i skuggan av varandra. ”An Inquire to Nature and Causes of The Wealth of Nations” har i modern tid fått mer uppmärksamhet än hans första stora verk, ”The Theory of Moral Sentiments”.

Den här uppsatsen avser att beskriva Trustorhärvan utifrån Adam Smiths mindre kända verk och samtidigt svara på om Adam Smiths ca 200 år gamla teorier är aktuella och kan förklara företeelser i vår mer moderna ekonomiska historia som exempelvis ekonomisk brottslighet.

SyfteSyftet med uppsatsen är:

• att förklara ekonomisk brottslighet med Adam Smiths moralfilosofiska teorier genom att belysa och förklara Trustorhärvan, ett av Sveriges mest uppmärksammade ekonomiska brott.

• att beskriva en mer okänd sida av Adam Smith och hans moralfilosofiska arbeten och forskning.

Frågeställningar

• Hur ser Adam Smiths andra ansikte ut?• Varför ägde Trustorhärvan rum enligt Adam Smith?• Kan Adam Smiths angreppssätt bidra till en större förståelse för ekonomisk

brottslighet i allmänhet?

MetodGenom de litteratursökningar jag har genomfört har jag fått tillgång till olika typer av källor, det rör sig om: avhandlingar, radiodokumentärer, hemsidor, tidningsartiklar, utredningar, uppsatser och annan typ av litteratur. Valet av litteratur och källor i allmänhet har koncentrerats till att ge så många olika perspektiv på vad som egentligen hände i Trustorhärvan, för att på så sätt få en nyanserad bild av händelseförloppet. Detsamma gäller Smiths moralfilosofiska system.

Själva uppsatsen börjar i kapitel 2 där jag redogör för utvalda delar av Smiths moralfilosofiska teorier och kortfattat redogör för två olika sidor/uppfattningar av Smith. Kapitlet avser att föra

fram och redogöra för centrala begrepp och resonemang som sedan återkommer i de resterade delarna av uppsatsen.

I kapitel 3 Beskriver jag Trustorhärvan, här har jag valt att lyfta fram de teoretiska förklaringar jag använt mig av i föregående kapitel direkt under själva ”fallbeskrivningen”, för att på så sätt ger er som läsare ett tydligare samband mellan fallet Trustor och Smiths teorier. Jag har delat in Trustorhärvan i underrubriker vilka tillsammans redogör för händelseförloppet i kronologisk ordning. Under varje underrubrik i Trustordelen finns sedan tillhörande förklaring från Smiths teori.

Uppsatsen avslutas sedan med kapitel 4 där en sammanfattning av kapitel 3 inleder. Sedan följer svaren på frågeställningarna i avsnittet Syfte, de slutsatser jag kommit fram till samt vad som kan vara relevant för vidare forskning.

Annan forskningDe två områdena, Trustor och Smith kan betraktas ur olika perspektiv. När det gäller forskningen avseende Trustorhärvan har den mesta forskningen skett från ett juridisk perspektiv. Det finns även forskning av mer företagsekonomisk natur som inriktat sig mot bokföringsmässiga aspekter. Exempel på detta är: Maja Svensson, ”Trustor- en utredning av några rättsliga frågor kring den s.k. Trustoraffären”1. Även de rapporter som gjorts av myndigheter har en juridisk och ekonomisk karaktär, bland annat Stockholms Fondbörs egen rapport. Johanna Cedergren, ”Trustor- en rättsutredning”, är ett annat exempel på vad som tidigare skrivits om Trustor ur ett juridiskt perspektiv på akademisk nivå av andra studenter.2

Smith har varit föremål för all typ av forskning, det finns dessutom en stor mängd artiklar, böcker och avhandlingar som behandlar hans två olika verk ställda mot varandra och därmed hans två olika ansikten. De mest framstående artiklarna jag stötte på var de som också återfinns senare i den här uppsatsen: ”The two faces of Adam Smith” av Vernon L. Smith och ”Adam Smith and the theatricality of moral sentiments” av David Marshall.

En kombination av Trustor och Smith resulterade i ett tredje område, ekonomisk brottslighet och moral. Ett område som det också finns en hel del forskning inom. Exempelvis Paul Heaton, ”Does religion really reduce crime?”3 Eller Johanna Jonsson och Sofia Lindbergs uppsats ”Orsaker till ekonomisk brottslighet- En studie av Trustorhärvan” som också den försöker förklara ekonomisk brottslighet med Trustor som exempel.4

På högre nivå har vi ett pågående avhandlingsarbete i sociologi av Bengt Larsson. Hans forskningsarbete handlar bland annat om hur massmedia framställer ekonomisk brottslighet och vilka moraliska, politiska och juridiska problematiseringar som finns hos näringslivet i

1Maja Svensson, Trustor- en utredning av några rättsliga frågor kring den s.k. Trustoraffären, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, examensarbete 20 poäng, VT 20002Johanna Cedergren, Trustor- en rättsutredning, Institutionen för beteende-, social-, och rättsvetenskap, Örebro Universitet, Kandidatexamen 10 poäng, 20063Paul Heaton, Does religion really reduce crime?, Journal of law and economics, vol 49, No. 1, s. 147-172, The university of Chicago Press, 20064Johanna Jonsson och Sofia Lindberg, Orsaker till ekonomisk brottslighet- En studie av Trustorhärvan, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings Universitet, 2008

samband med bankkriser och ekonomisk brottslighet. Där han bland annat belyser frågan om media agerar ”domstol” i samband med skandaler och affärer inom näringslivet och politiken.5

Kombinationen av Smith och Trustor är dock ovanlig. En ny aspekt är också att förklara ett problem som uppstått på grund av en oreglerad marknad (fri marknad) med Smiths egna teorier. Det mesta av den forskningen finns (som använt sig av Smiths teorier), försöker förklara hur vi ska lösa finansiella och ekonomiska problem genom att avreglera marknaden. Litteratur som vi återfinner i undervisning i nationalekonomin är exempel på detta.

Problemen är synnerligen relevanta i dagsläget, men de åtgärder som myndigheter använder sig av för att få bukt med ekonomisk brottslighet, tenderar att gå åt en mer reglerad marknad. Ett exempel är den reglering som skett i USA efter Enronskandalen och den debatt som följde i Sverige efter Trustorhärvan angående röststarka A-aktier och företagsförvärv.

KälldiskussionJag har valt att använda mig av sekundärkällor till största del när det gäller Trustor. Målet med uppsatsen har aldrig varit att ge en så utförlig rapport av Trustorhärvan som möjligt utan istället försöka presentera en begriplig nyanserad version som läsaren lätt ska kunna koppla till den teori jag har valt att använda mig av.

Presentationen av Trustorhärvan ska snarare ses som ett medel/verktyg genom vilken jag får tydliga exempel på Adam Smiths teorier. Det juridiska material som finns om Trustor är omfattande och det har varken funnits tid, plats eller relevans för en redogörelse av förundersökningar, förhör och rättegångsmaterial. Självklart hade det gett ett mer empiriskt perspektiv till uppsatsen men eftersom själva syftet med uppsatsen inte var att ge en så detaljerad beskrivning som möjligt av Trustor har det inte legat högst på prioritetslistan.

Teorin är hämtad dels från Smiths egna verk, här har jag haft tillgång till en faksimil kopia på ”The theory of moral sentiments”. Uppsatsen består också av teorier från andra forskare som valt att tolka Smith på olika sätt. Det förekommer även två teoretiska avgränsningar när det gäller källmaterialet som är relaterat till Smith. Jag hade gärna velat haft med mer från boken ”An inquire to nature and causes of the wealth of nations” i uppsatsen men den är helt enkelt för omfattande, det fanns inte tid till att sätta sig in i hela verket och sen dessutom få plats med en teoretisk sammanfattning här i uppsatsen.

En ytterliggare avgränsning när det gäller teorierna som återfinns nedan. Teorierna i den här uppsatsen utgör bara en del av det moralfilosofiska system som ”The theory of moral sentiments” består av. Jag har valt ut de delarna jag tycker går att applicera, dvs de teorier som går att förklara genom Trustorhärvan och de teorier som kan förklara Trustorhärvan.

KällkritikLitteraturen som behandlar Trustor har en tendens att vara väldigt partisk och färgad. Främst Posener och Lindstedt, vilket självklart inverkar på den bild av Trustorhärvan som beskrivs i uppsatsen. Något som också bör noteras är att Lindstedts version av Trustorhärvan fått stå som

5Bengt Larsson, Kreditförluster och kontrollförluster – politiska, moraliska och juridiska problematiseringar av den finansiella sektorn i samband med bankkrisen, Sociologiska institutionen, Göteborgs Universitet 1997

norm för hur andra intressenter t.ex. Stockholms Fondbörs valt att se på fallet Trustor. Ett annat exempel är den rättegång som ägde rum efter det att journalisten Lindstedts artiklar och bok hade publicerats vilket också kan ha påverkat den allmänna opinionen och myndigheters syn på den inblandade personerna i härvan. Även det material som utgjorde förundersökning och sedermera det material som låg till grund för en fällande dom i tingsrätten kan ha påverkats av artiklarna och boken.

Den andra delen av uppsatsen som behandlar Adam Smiths teorier är också att betänka. Teorierna är mer än 200 år gamla - Var de ens aktuella för 200 år sedan? Speglade de ett samhälle rättvist i slutet av 1700-talet? Vad är det som säger att de är relevanta idag? Samhället 2009 är på många sätt väldigt olikt samhället Smith själv var en del av. Vilka opponerade mot Smiths teorier då och vilka opponerar idag? Vad finns det för kritik mot hans moralfilosofiska system.

Den kritik jag hittat vid olika litteratursökningar riktar sig främst mot Smiths nationalekonomiska teorier hämtade från boken ”The inquire into the nature and causes of the wealth of nations”. Här menar bland annat Murray N. Rothbard att Smiths teorier är rena plagiat från andra samtida historiska tänkare, däribland de som undervisade Smith.6

En personlig reflektion när det gäller kritik är att det helt enkelt saknas en nutida kritisk inriktad granskning av hans moralfilosofiska system, i alla fall en uppmärksammad sådan. Detta är heller inget den här uppsatsen tar sig an utan det stannar vid en reflektion av att det skulle kunna vara en form av vidare forskning eller i alla fall närmare granskning. Mycket av den kritik som jag stött på i samband med Smith riktar sig snarare mot de som tolkat honom, professorn och institutionellt teoretiskt inriktade forskaren Stefan Hedlund och lingvistikproffessorn och samhällsdebattören Noam Chomsky är bägge mest kritiska mot de lösrykta citat och feltolkningar som gjorts av det Smith publicerat. Kritiken riktar sig inte mot Smiths egna teorier. Något jag återkommer till senare i uppsatsen.

Ett ytterliggare problem jag själv reflekterat över är att Smiths moralfilosofiska system, precis som mångra andra filosofiska system, är väldigt allmängiltigt. Alla fenomen går att förklara genom hans teorier, även de delar som motsäger varandra. Det har inte funnits tid att kritiskt granska det här perspektivet mer men det kan vara av intresse för läsaren att ha det i åtanke samtidigt som ni tar del av den här uppsatsen.

Teori- Det andra ansiktet av Adam Smith

Bakgrund och biografiAdam Smith föddes i Kirkcaldy utanför Edinburgh 1723. Han växte upp utan sin biologiska far som avled några veckor innan Smiths födelse. Fadern var under sin yrkeskarriär både advokat och tullkontrollör. Smith studerade i unga år först i Kirkcaldy för att sen utbilda sig vid universitetet i Glasgow, därefter Oxford och slutligen Edinburgh. Det var främst tack vare olika sponsorer han kunde bedriva och upprätthålla sin verksamhet som student, forskare och professor.

6Murray N. Rothbard, The celebrated Adam Smith, Vol. 1, Edward Elgar Press, 1995; Mises institute, 2006

1751-1763 var han professor i logik vid Glasgow och undervisade i ämnet moralfilosofi. Här publicerade han sitt första stora verk: ”The theory of moral sentiments” 1759, boken handlar i stora drag om hur vi människor som enligt Smith drivs av ett egenintresse samtidigt kan ta hänsyn till andra människor. Kan vi vara själviska och samtidigt leva efter moral, etik, lagar och normer som samhället utgörs av? Smith menade att det är vår förmåga att sätta oss in i andra människors liv/situation, dvs att se med sympati på andra människor, genom det han kallar oberoende åskådare som gör det möjligt för egeninstresset och vår medmänsklighet att agera sida vid sida. Boken är en sammanfattning av hans lektioner vid Universitetet i Glasgow7

Efter detta reste han runt i Frankrike i tre år och träffade där andra europeiska författare. I och med återkomsten till Skottland, och ny sponsor i form av hertigen av Buccleugh, ägnade han sig på heltid åt att skaffa sig utbildning inom en rad olika områden. Denna nyvunna kunskap mynnade så småningom ut i yrket som författare och då bland annat boken ”An inquire to the nature and causes of the wealth of nations” där Smith ger en revolutionerande bild av verkligheten som kom att förnya vårt sätt att se på ekonomi världen över.

Boken beskriver ingående arbetsprocesserna i tidig industri och i och med detta det som Smith kallar arbetsdelning och specialisering. Boken är även en direkt kritik mot merkantilismen som hade präglat Europas ekonomier under lång tid. Smith förordade istället för minskad import och ökad export en ökning av bägge. En fri handel och en specialisering av länders produktion skulle leda till allmänt välstånd världen över menade Smith.8

Smith utvecklade vad han kallade ”marknadens lagar” som han såg lika självklara som fysikens lagar. Ett exempel på detta är att konkurrens kommer driva produktionen framåt och till att producera de varor som marknaden efterfrågar, till bästa pris och på effektivast sätt. Han lyfte också fram att människors strävan efter att se efter sitt egenintresse möjliggör att produktion och arbetstillfällen uppstår. Essensen var att påvisa hur restriktioner och imperfektioner på marknaden höll tillbaka utvecklingen och länders ekonomier9 1778 tog han upp sin avlidna faders yrke som tullkontrollör, ett yrke han behöll fram till sin död 1790.10

Det första ansiktet: “Greed is good”Den bok som fått störst uppmärksamhet och gett störst eftertryck på historien är tveklöst ”An inquire into the nature and causes of the wealth of nations”. Paradoxalt var det inte den boken Smith var mest känd för under sin livstid utan istället var det verket ”The theory of moral sentiments”, som i dagsläget står i skuggan av hans senare verk. ”An inquire into the nature and causes of the wealth of nations” har legat till grund för vår moderna syn på ekonomi.11

7Robert Heilbroner, The wordly philosophers, The lives, times and ideas of the great economic thinkers, sjunde upplagan, Penguin Books, 2000, s. 478Heilbroner, The worldly philosophers, s. 53-55; Rondo Cameron, Världens ekonomiska historia, från urtid till nutid, tredje upplagan, Studentlitteratur 2001, s. 225, 2639Heilbroner, The worldly philosophers, s. 54-56; Cameron, Världens ekonomiska historia, s. 26310 Ratio, Den osynliga handen, Adam Smith i urval, 1994, s. 387; Roger E Backhouse, The penguin history of economics, 2000, s. 12111 Stefan Hedlund, Institutionell teori, Ekonomiska aktörer, spelregler och samhällsnormer, Studentlitteratur 2007, s. 44; Bra böckers världshistoria, Band 10, Två revolutioner 1750-1815, Kåre Tonnesson, Bra Böcker, Höganäs 1986, s. 146

Smith själv såg båda böckerna som två sidor av samma mynt, dvs båda verken bildar tillsammans en helhet och var för sig är de inte fullständiga.12

En bild som ofta målas upp av Smith är att han förespråkar egoism. Många tolkar Smith som att det är tack vare människans natur att se till egenintresset som samhället automatiskt förs framåt. Egenintresset i sig är motorn i samhället och den behöver ingen yttre påverkan eller reglering. Det är den här bilden förespråkare för en fri marknad och liberalism ofta hänvisar till när det gäller Adam Smith.13 ”Den osynliga handen” förklaras som den kraft som för samhället framåt på grund av människors egoistiska handlingar, dvs människors egenintresse verkar omedvetet för de kollektiva intressena.14 15

Hedlund hävdar att Smiths klassiska ord och teorier, bland annat den osynliga handen, har missbrukats, feltolkats och legat till grund för skapandet av nyliberala marknadsideologier vilka så småningom lett till ekonomisk brottslighet och företagsskandaler, där ibland Amerikanska Enron och Svenska Skandia. Där hävdar Hedlund att ledorden varit ”greed is good”. Han menar samtidigt att Smith skulle vara den första att protestera mot sådan omoraliskt beteende. Enligt Smith var girighet inte alls bra utan egenintresset måste hela tiden leva i harmoni med den moral samhället har, att vi enbart strävar efter att tillfredställa våra egon leder inte till en hållbar ekonomisk utveckling. Det är den här bilden av Smith som är mindre känd, det andra ansiktet.16

Det andra ansiktet

MoralEnligt författaren och moralfilosofen Campbell kan moral i sin allra renaste form härledas till det fenomen där vi människor bedömer vad som är rätt eller fel och gott eller ont. Campbell hävdar att Smiths moraliska teorier riktar sig till att uttrycka egenskaper samt studera de individer som är inblandade i den moraliska beslutsprocessen. Smiths teorier inriktar sig på att förklara hur moralen speglas i våra beslut som sedan formar det mänskliga beteendet.17

För Smith var en fri marknad och en fri handel otänkbar utan moralen. Det är enligt Smith omöjligt för en nation att uppnå ekonomiskt välstånd utan moralen. Människor strävar efter att förbättra sin egen situation men ett välstånd kan inte uppstå utan regler som hindrar exempelvis beteende som gynnar en men skadar många. Moralen utvecklas genom att människor interagerar med varandra och de institutioner som finns i samhället och det var av den anledningen som Smith förordade handel. Handel tvingar människor att interagera både

12 Backhouse, The penguin history of economics, s. 12113 Hedlund, Institutionell teori, s. 43, 4414Janet S. Walker, ”Greed Is Good”...or Is It? Economic Ideology and Moral Tension in a Graduate School of Business, Journal of Business Ethicsw, Vol 11, No. 4, s. 273-283, Springer 199215Patrik Jonsson, Hur frihandlarna vann 1800-talets tullstrid, Frihandel.nu, Patrik Jonsson skriver om sin avhandling här, tillgänglig på: http://www.frihandel.nu/1800t_tullstrid.asp 20/3-09; Ekohist.su.se, Eh 1 Del 3, Föreläsning 2, tillgänglig på:http://www.ekohist.su.se/dokument/pdf/eh1del3.pdf 20/3-09, s, 13-1416 Hedlund, Institutionell teori, s. 43-4517T.D. Campbell, Adam Smith's Science of Morals, University of Glasgow social and economic studies, George Allen & Unwin Ltd 1971, s. 87-89

http://www.frihandel.nu/1800t_tullstrid.asp

http://www.ekohist.su.se/dokument/pdf/eh1del3.pdf

med varandra och med institutioner skapade av samhället för att hålla människornas egenintresse i schack.18

Det är i The theory of moral sentiments som vi först stöter på egenintresset och den osynliga handen. För Smith var det självklart att vi står oss själva närmast och att egenintresset är en del av vår natur som gör det möjligt att se efter vårt eget välbefinnande. Det är dock minst lika självklart för Smith att vi inte ska se till vårt eget välbefinnande på bekostnad av andra, vi kan alltså inte tillåta oss att främja egenintresset på bekostnad av att de orsakar andra skada eller lidande.19

Enligt Hedlund menar Smith att ovan nämnda handel inte får ske på bekostnad av andra. Börjar människor i samhället att sko sig på andra för att se efter sitt egenintresse i samband med handel så kollapsar samhället. Detta menar Hedlund står i rak motsats till de nyliberala krafter, värderingar och organisationer som bygger sin ideologi på vad de kallar Adam Smiths teorier. Det ligger alltså inte alls någon garanti i att om människor eftersträvar egenintresset så gynnas per automatik samhället.20

Människor agerar efter vad Smith kallar en ”the impartial spectator”, dvs en oberoende åskådare. Det rör sig om en idealisk observatör, en åskådare som representerar samhällets normer, värderingar och åsikter.21 Denna åskådare finns inom oss alla och guidar oss i den moraliska matris som utgör vårt samhälle. Hedlund hävdar att en av de få garantierna för att egenintresset främjar kollektivets intressen är just att den oberoende åskådaren vakar över oss och ser till att vi fattar rätt beslut dvs inte begår handlingar vilka ger upphov till egen vinning på andras bekostnad.22

Staten har också en viktig funktion, för att garantera att människor inte skadar varandra i egenintressets namn. Det är alltså inte säkert att vår egen oberoende åskådare räcker till. Staten behövs för att upprätthålla ett regelverk, det regelverk som är nödvändigt eftersom det alltså inte finns någon garanti att människors egenintresse tar hänsyn till lidandet eller de skador som uppstår hos medmänniskor eller att vår oberoende åskådare förhindrar detta lidande.23

Enligt Hedlund så finns det en uppsjö av ekonomer som klargjort att strävan efter egenintresset utan några som helst begränsningar i form av institutioner enbart leder till kaos, dvs inte alls till den ekonomiska blomstring som marknadsliberaler talar om.24

Campbell menar att Smith inte har någon entydigt exakt definition av uttrycket moral. Utan moral sentiments fungerar som en enormt bred och heltäckande term vilken besparar Smith ord och förklaringsmodeller när han ska diskutera och analysera sociala fenomen. Campbell påstår att det ord/uttryck som är viktigast i Smiths moraliska teori är sympati. Han hävdar att 18 Hedlund, Institutionell teori, s. 46; Johan Söderberg, Teorier om samverkan – Några anteckningar, 1989, s. 3-719 Hedlund, Institutionell teori, s. 4520 Hedlund, Institutionell teori, s. 46; Backhouse, The penguin history of economics, s. 12321 David Marshall, Adam Smith and the theatricality of moral sentiments, critical inquiry 10, The University of Chicago June 1984, s. 59222 Hedlund, Institutionell teori, s. 46, 5023 Backhouse, The penguin history of economics, s. 128-12924 Hedlund, Institutionell teori, s. 29

Smith trodde att han kunde förklara all form av mänskligt moraliskt beteende utifrån olika sorters sympati.25

Sympati David Marshall hävdar också att Smiths moralfilosofiska system bygger på ordet sympati. Eftersom vi aldrig kan uppleva exakt vad andra människor känner kan vi bara forma en idé av vad vår medmänniska för tillfället upplever eller känner. Om en människa är fattig kan vi inte uppleva hur en fattig människa känner sig om vi själva inte är fattiga. Vi kan däremot forma en föreställning/idé om hur vi skulle känna oss om vi var fattiga, det är sympati.26

Vi kan med hjälp av fantasin placera oss själva i en annan människas situation och därmed övertyga oss själva om hur han upplever olika känslor och händelser. Smith var inte bara intresserad av hur vi känner oss när vi sätter in oss själva i någon annans liv utan mer intresserad av hur vi känner oss när vi satt in oss själva i någon annans liv framför åskådarna, dvs våra medmänniskor som betraktar oss. Han menar också att vi kan sätta oss in i hur våra åskådare, dvs medmänniskor känner när de betraktar antingen oss eller den personen vi tidigare sympatiserade med. Vi kan alltså betrakta oss själva utifrån åskådarnas perspektiv men också betrakta andra människor utifrån åskådarnas perspektiv.27

Vi ser och upplever oss själva som vi tror att andra människor upplever eller ser oss, det är detta som enligt Marshall är själva essensen bakom uttrycket ”the impartial spectator”, den oberoende åskådaren. Enligt Smith, hävdar Marshall, behöver vi människor konstant sympati. Om vi exempelvis överväger att mörda någon så är det som hindrar oss inte bara att själva gärningen är fel utan också rädslan för att förlora sympatin från våra åskådare. Smith använder sig av teaterscen som metafor för samhället. Där vi alla agerar både åskådare och aktörer. Människor är enligt Smith livrädda för att uppträda/framträda framför osympatiska åskådare, åskådare som inte kan eller vill sympatisera med aktören. Samtidigt är människor benägna att uppträda för sympatiska åskådare, dvs åskådare som kan känna sympati eller se sympatiskt på oss när vi agerar aktörer.28

Om vi är fattiga undviker vi gärna scenens rampljus och åskådarnas blickar, därför att vi vet att åskådarna helst inte väljer att identifiera sig med oss. Människor i samhället föredrar att inte se med sympati, dvs sätta sig in i fattigas situation, på fattiga människor eftersom det är ett tillstånd de själva inte vill befinna sig i. Det är inte behagligt att vara fattig eller upptäcka att åskådarna ignorerar en. Om vi är rika däremot söker vi rampljuset och åskådarnas blickar, för vi vet att åskådarna gärna identifierar sig med rika människor, ser på rika människor med sympati, eftersom de mer än gärna vill befinna sig i vårt tillstånd. Det är behagligt både att vara rik och att våra åskådare ser på oss med sympati.29

Enligt Marshall, hävdar Smith att skälet till att människor söker rikedom är just på grund av att det drar till sig åskådarnas sympatiska blickar, människor står inte ut med att ignorerade och strävar därför mot rikedom. Smith ser alltså samhället som en gigantisk teaterscen där vi 25 Campbell, Adam Smith’s science of morals, s. 87-8926 Marshall, Theatricality of moral sentiments, s. 59427 Marshall, Theatricality of moral sentiments, s. 595-59728 Marshall, Theatricality of moral sentiments, s. 598, 604-60529 Marshall, Theatricality of moral sentiments, s. 605

inte bara bli betraktade av en enstaka oberoende åskådare utan att vi blir betraktade av ett stort antal åskådare, en publik. Rika och mäktiga personer söker sig här till rampljuset medan fattiga och svaga personer fruktar scenen och publiken. Det är därför människor strävar efter rikedom, för att de är livrädda att förlora sympati hos sina åskådare.30

ÖmsesidighetEnligt Vernon L. Smith (benämns vidare i uppsatsen Vernon) speglar Smiths två olika verk (”An inquire into the nature and causes of the wealth of nations” och ”The theory of moral sentiments”) människans två olika sidor. Den egoistiska sidan (egenintresset) och vår tendens att bry oss om våra medmänniskor (medmänsklighet). Vernon, precis som Smith, menar dock att dessa två olika sidor av mänskligheten kan leva sida vid sida. Människor är enligt Smith och Vernon kapabla att se både till egenintresset och samtidigt bry sig om andra människor. Bryggan mellan dessa två sidor är ömsesidigheten. Exempelvis, om vi delar med oss av den mat vi har till en eller flera medmänniskor så finns det en överhängande risk att våra medmänniskor delar med sig av sin mat till oss. Vi delar med oss både för att vi ser att våra medmänniskor svälter men också med baktanken att det kan komma att gynna oss i framtiden, så resonerar även våra medmänniskor.31

Det finns enligt Vernon två typer av ömsesidighet, positiv och negativ. Positiv innebär det som finns beskrivet ovan, dvs om A delar med sig till B så kommer B att dela med sig till A. Negativ ömsesidighet uppstår när en individ blir straffad för att han fuskar vid exempelvis ett byte av varor. Alltså A delar med sig till B, B väljer att vid ett senare tillfälle inte dela med sig till A, då slutar A att i fortsättningen dela med sig till B. Den positiva ömsesidigheten löper hela tiden en risk för att utsättas av såkallade ”free riders” det vill säga individer som utnyttjar att en del personer delar med sig i tron att de ska få något tillbaka, det är därför den negativa ömsesidigheten existerar och uppstår. För att hålla ”free riders” i schack eller rentav tvinga bort dom från byteshandeln. 32

Vernon hävdar att de människor som vi uppfattar visar positiv ömsesidighet identifierar vi som våra vänner. Människor som visar negativ ömsesidighet undviker vi att bilda starka förhållanden med, de identifieras alltså inte som våra vänner. När vi identifierat någon som en riktigt god vän, dvs vi uppfattar honom som att han visar upp kontinuerlig positiv ömsesidighet, slutar vi hålla räkningen på vem som är skyldig vem en tjänst. Det bildas istället ett naturligt band mellan personerna där båda gör saker för varandra helt naturligt. Skulle det dock visa sig att en av vännerna börjar utnyttja situationen kan vänskapen hotas. Vernon hävdar att människor som har svårt att visa positiv ömsesidighet och gång på gång misslyckas med att bilda eller upprätthålla vänskapliga förhållanden är sociopater, en plats i samhället där vi ofta hittar sådana typer av människor är fängelser.33

Vernon skriver vidare att vi gör två olika typer affärer, personliga och opersonliga. När vi väl identifierat människor som vänner (alltså noterat att de visar positiv ömsesidighet) har vi en tendens att göra personliga affärer med individen. Vid en sådan situation bryr vi oss om 30 Marshall, Theatricality of moral sentiments, s. 605-60631 Vernon L. Smith, Southern economic journal, 65(1), Distinguished guest lecture, The two faces of Adam Smith 1998, s. 2-332 Vernon L. Smith, The two faces of Adam Smith, s. 3-433 Vernon L. Smith, The two faces of Adam Smith, s. 4-5

personen vi gör affärer med just på grund av att vi ser honom som en vän, en vän som vi vet lönar sig att vara rättvis mot. När vi upptäcker att en person visar negativ ömsesidighet gör vi enbart opersonliga affärer med honom, affärer där vi inte överhuvudtaget bryr oss om personen ifråga utan enbart ser till vår egen fördel och kontakten upprätthålls bara så länge personen har något att erbjuda oss.34

Drömmen om makt och rikedom

VägvaletSom ovan nämnt hävdade Smith att alla människor vill bli respekterade och sedda med sympati. De som ofta blir respekterade och sedda i samhället är de rika, de med makt, de visa och de dygdiga. Samma kategorier av människor blir beundrade av sina medmänniskor. Människor som är fattiga, misslyckade, maktlösa osv blir inte sedda med sympati, inte respekterade, snarare föraktade eller ignorerade enligt Smith. Människor värderar och respekterar rika/framgångsrika människor lika högt, ibland högre, som de respekterar och värderar visa och dygdiga människor. Det är detta som upprätthåller hierarkin i samhället men det är också ofta en bidragande orsak till moraliska snedsteg. I jakten på framgång och rikedom är människor beredda att överträda normer, regler och lagar menar Smith.35

Smith påstår att precis som vi eftersträvar att vara respektabla och bli respekterade fruktar vi för att bli ”dömda”, föraktade och ignorerade av vår omgivning. Det finns alltså två vägar att gå för att bli respekterad och bli sedd med sympati. Att leva och sträva efter ett liv av visdom och dygd (rättrådighet) eller att eftersträva rikedom och makt. Det är således två olika karaktärer som träder fram hos Smith den vise/dygdige och den rike/mäktige, båda blir beundrade av sina medmänniskor Smith poängterar dock åter igen att den stora massan av människor i vårt samhälle i högre utsträckning beundrar den rike/mäktige mer än den vise/dygdige.36

Enligt Smith finns det inget vi människor tycker är så pinsamt som att offentligt visa upp vår fattigdom. Inte pga själva fattigdomen utan för att människor i samhället ser inte med sympati på fattiga människor. Det är också detta som även Smith (precis som Marshall) hävdar är det största skälet till att vi strävar efter rikedom, för att vinna omvärldens sympati. Vi kämpar inte i arbetslivet för att kunna köpa mer bröd eller mer mjölk, utan vi kämpar i arbetslivet för att vinna människors sympati. Att äta, ha tak över huvudet och bevara sin hälsa går att uppnå genom en vanlig arbetarlön, det är alltså inte för att uppnå någon högre grad av detta som vi strävar efter rikedom. När vi väl blir rika, så lägger vi majoriteten av vår rikedom på fåfängan, dvs artiklar som kan visa för andra människor att vi är rika/framgångsrika vilket i sin tur gör att andra människor ser oss.37

Vägval beroende på samhällsklassDet är alltså vår tendens att förakta eller ignorera fattiga kontra att beundra/dyrka de rika och mäktiga som bevarar klasskillnaderna och den tillfälliga ordningen i samhället. Som ovan nämnt finns det två olika karaktärer människor i samhället beundrar, den vise/dygdige och den 34 Vernon L. Smith, The two faces of Adam Smith, s. 16-1835 Adam Smith, The theory of moral sentiments, Prometheus books 2000, s. 8436 Smith, The theory of moral sentiments, s. 8537 Ratio, Den osynliga handen, s. 366-367

rike/mäktige. Det finns således också två olika vägar att gå för att nå dessa två olika mål. Enligt Smith så är vägvalet förutbestämt av vilken samhällsklass vi tillhör. I de lägre samhällsklasserna har inte människor råd att förlora anseendet hos sina medmänniskor. Det lönar sig inte att utveckla en personlighet som lägger kraft och energi vid att visa upp rätt image. Varför ska en individ som ingen tittar på eller lägger märke till lägga ner energi på att slipa detaljer som hur han träder in i ett rum, hur hans hållning är när han äter osv.38

Istället premieras egenskaper som äkta yrkeskunskaper, duglighet och ärlighet. Egenskaper som ger omvärlden förtroende för individen. Människor i de här samhällsklasserna har heller inte råd att stå över lagen i någon större utsträckning, eftersom förlusten av att bli påkommen är för stor i förhållande på vad de har att vinna, både de själva och samhället i sig tjänar på att människor ifrån de lägre samhällsklasserna lever efter mottot ”ärlighet varar längst”.39

I motsats till detta står den andra vägen, vägen till rikedom, en väg som ofta används av människor ifrån eller bland de förmögnare samhällsklasserna. Här är inte framgången lika beroende av medmänniskors uppskattning av yrkeskunskaper, duglighet och ärlighet. Istället föredras egenskaper som att kunna behaga framför att tjäna. Det är här det finns utrymme för smicker och lögn mot arroganta, obildade och framförallt egenkära överordnade vars högsta önskan är just att behaga sin egen ”narcissism”. Det är genom att göra just detta som människor i denna del av samhället tar sig fram på vägen mot rikedom.40

Smith menar också att människor som är uppväxta i en högre samhällsklass hellre dör än lever ett liv under samma omständigheter som människor från en lägre samhällklass. Detsamma gäller omvänt, människor från lägre samhällsklasser gör allt för att ta sig upp i hierarkin eller för att bli uppfattade som om de tillhör en högre samhällsklass. Orsaken till denna kamp är enligt Smith, fåfängan. Vi människor strävar efter att folk ska lägga märke till oss, höra oss, lyssna på oss, gilla oss och se på oss med sympati. De rika människorna älskar sin rikedom/framgång för att den naturligt fäster världens blickar på honom/henne. Det är alltså inte välbefinnandet av att vi kan köpa vad vill, jobba mindre eller roa oss hur vi vill som styr oss och driver oss att jaga rikedom och framgång. Utan det ständiga behovet av att ses av våra medmänniskor.41

Människor identifierar sig också i högre grad med rika/framgångsrika människor, när en sådan person exempelvis blir sjuk lider människorna med honom till skillnad från den fattige som är lika ensam mitt i en folksamling som han är i sitt enkla hem, han passerar obemärkt utan att någon överhuvudtaget lägger märke till honom. Den rika mannens liv och handlingar är allmänintresse och vi önskar dem inget annat än ett evigt liv. Den fattiga mannen går ut och kommer hem utan att någon överhuvudtaget reflekterar över honom. Det är strävan efter att ses med sympati och iaktta de rika och framgångsrika i samhället som Smith anser är förklaringen till klasskillnader och samhällsordningen. Den stora massan underordnar sig per automatik överklassen i ren beundran och välvilja för att få se dem lyckas och iaktta deras

38 Ratio, Den osynliga handen, s. 37339 Ratio, Den osynliga handen, s. 379-382; Smith, The theory of moral sentiments, s. 84-8640 Ratio, Den osynliga handen, s. 382; Smith, The theory of moral sentiments, s. 8741 Ratio, Den osynliga handen, s. 367

framgång i hopp om att en dag de själva ska upptas av den, vara en del av den eller i alla fall uppfattas som en del av den. 42

Smith menar att människor ifrån de högre samhällsklasserna växer upp med tanken och medvetenheten om att allt de gör iakttas och uppmärksammas av omgivningen. De vänjer sig och gör därför till vana att lägga ner kraft på att framhäva varje synbar detalj som belevad och typisk för sin härkomst. Medvetenheten om att han ständigt är iakttagen och att människor av lägre rangs högsta önskan är att uppmuntra hans beteende, i tron att de själva kan nå dit, gör att han tar för vana att lägga vikt vid att upprätthålla imagen av sin härkomst oavsett hur obetydlig situationen än må vara. Det kan röra sig om hans minspel, hans kroppshållning och hans sätt att kommunicera. Detta är enligt Smith ett trick för att få människor av lägre rang än han själv att foga sig efter hans önskan och vilja. Det är alltså själva uppträdandet inför andra människor och det intryck som personen ger som är det viktiga för hur han uppfattas, inte vad han åstadkommit eller vad han har för faktisk makt, och till vilken grad personen kan kontrollera sin omgivning.43

Den rikes vägvalSmith hävdar att det är på grund av människors fascination och behov av att beundra de rika och mäktiga som de får möjlighet att både bestämma och styra det tillfälliga modet i samhället. Det kan röra sig om allt ifrån deras kläder, deras sätt att föra sig, deras sätt att tala, deras uppträdande men även deras laster och ”galenskaper”. Det är enligt Smith väldigt vanligt att fåfänga människor ofta ger sken av att vara väldigt slösaktiga, ett beteende han menar kanske egentligen inte är genuint. Han skriver vidare att precis som människor kan hyckla när det gäller godhet så finns det människor som hycklar när det gäller rikedom/välstånd.44

Det kan till och med gå så långt som att människor i strävan efter att uppfattas av andra som rika ruinerar sig själva. Människor som väljer den rikes väg ursäktar ofta sina lögner och sitt falska spel genom att målet helgar medlen, när de väl har nått dit de vill tror de att deras beteende som rika/framgångsrika ska utplåna historien om deras agerande på vägen dit. De flesta människor som väljer den rikes väg tillhör också de styrande, eller de med inflytande, i samhället. Detta gör i sin tur att de väldigt sällan behöver stå till svars för sina handlingar och lögner på vägen mot framgång/rikedom.45

Smith hävdar dock att personen som valt den rikes väg kommer plågas av sitt eget samvete. När han väl nått sitt mål finner han inte den tillfredsställelse som han väntat. Han försöker därför utplåna historien bakom sin framgång genom utspel av överdriven konsumtion och olika nöjen, vilka inte hjälper. Istället minns han sitt eget handlande och konstaterar att om han minns så måste även andra minnas. Så mitt i all yttre lycka av rikedom och framgång så plågas han ständigt av rädslan av att avslöjas och konfronteras av vanäran och skammen som ligger och väntar honom som straff för hans tidigare gärningar.46

42 Ratio, Den osynliga handen, s. 368-37043 Ratio, Den osynliga handen, s. 371-37244 Ratio, Den osynliga handen, s. 383; Smith, The theory of moral sentiments, s. 8845Smith, The theory of moral sentiments, s. 88-89; Ratio, Den osynliga handen, s. 383-38446Smith, The theory of moral sentiments, s. 89-90; Ratio, Den osynliga handen, s. 384-385

Trustorhärvan

Bakgrund till Trustorhärvan

Huvudpersoner i härvanFör att ge er läsare en bakgrund och en förståelse för de händelser som inträffade under den såkallade Trustorhärvan har jag valt att presentera bakgrunden på de personer jag funnit mest betydande. De som jag valt att identifiera som huvudpersoner i härvan och som dessutom kom att ingå i det såkallade Team Moyne (Lord Moyne, Lindsey Smallbone, Thomas Jisander, Peter Mattsson och Joachim Posener) och mannen som avslöjade härvan journalisten Gunnar Lindstedt. Dessa har jag valt att ge en mer ingående beskrivning av med hjälp av Smiths teorier från kapitel 2. Detta för att ni som läsare ska få en mer direkt förståelse av sambandet mellan fallet Trustor och Smiths teorier.

Per Olov Norberg (1943-)Per Olov Norberg var med och grundade Trustor. Han är civilekonom med rötterna i Hallstahammar. Han var tidigare verksam inom Bofors där han också träffade sin blivande kompanjon, ekonomen Carl Gunnar Olson (som sedermera avled 1995). Det var dessa två som tillsammans bildade bolaget Trustor 1986 genom bland annat köpa några mindre företag och fortsatte sedan expandera genom att förvärva företag.47

Norberg var säljaren av Trustor, dvs säljare av den aktiemajoritet han ägde vilket gjorde honom till huvudägare. Norberg ville alltså sälja Trustor men hade ett särskilt intresse för Trustors dotterbolag Kanthal.48 Norberg beskrivs utav Posener som en person som inte spenderade pengar i onödan, rent av girig och som var känd i näringslivet som en svår förhandlingspartner.49 Per Olov Norberg Benämns vidare i uppsatsen som Norberg.

Jonathan Guinness (1930-)Jonathan Guinness, Third Baron Moyne men mer känd som Lord Moyne. Tillhör den kända bryggerisläkten Guinness, en familj som är såväl grundare som ägare av ett av Englands största företag. Ett företag som Lord Moyne satt i styrelsen för under 27 års tid. Han har även varit verksam inom banker, som journalist/skribent och vid 1993 blev han ledamot av överhuset. Lord Moyne var köparen av Trustor dvs den aktiemajoritet som Norberg ville sälja.50

Lord Moyne beskrivs av Posener som en vimsig och virrig herre men samtidigt överintelligent, belevad och han gav enligt Posener ett intryck av pengar, makt och klass.51

Lindstedt beskriver honom genuin, trevlig, osäker och samtidigt missplacerad, framförallt med sin klädsel och sin plastklocka vilket i sin tur människor i det svenska näringslivet hade uppfattat som något annorlunda. Lindstedt beskriver honom som bohemisk.52 Benämns vidare i uppsatsen som Lord Moyne.47 Stockholms Fondbörs, Trustor – Händelser och slutsatser, Stockholms Fondbörs skriftserie nr 22, Stockholms Fondbörs AB 1997, s. 1648Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 32-3449Joachim Posener, Internationellt efterlyst, mitt liv eftter Trustor, Tv3 reportage förlag, 2004, s. 1750 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 18; Posener, Internationellt efterlyst, s. 1851 Posener, Internationellt efterlyst, s. 24

Lord Moyne beskrivs alltså av Posener som en person som ger intrycket av att inneha pengar, makt och klass. Ett intryck Smith menar är en direkt följd av vilken samhällsklass Lord Moyne föddes i. Lord Moyne är enligt Smith uppväxt och uppfostrad med att lägga ner energi på att framhäva en image/fasad som är typisk för sin härkomst. Lord Moyne härstammar från en av de rikaste företagsfamiljerna i Storbritannien en företeelse som enligt Smith per automatik fäster omvärldens blickar på honom.

Lord Moyne har därför tagit för vana att framhäva sin position och klasstillhörighet inför de människor som ser på honom med sympati. Människor, enligt Smith, identifierar sig med rika och mäktiga i samhället. Smith menar att människor ser med Sympati på rika människor för att de själva skulle vilja vara rika, inte på grund av rikedomen i sig utan för att själva bli sedda.

Lindsey Smallbone (1945-)Lindsey Smallbone är född på Nya Zeeland men var vid Trustorhärvan bosatt sen många år i England. Smallbones pappa var diplomat, familjen var enligt Lindstedt övre medelklass, välbärgade och hade en stark kristen tro53. Smallbone kom till London och gjorde karriär genom en rad lyckosamma affärer, han gifte sig, bildade familj och började även spela hästpolo. Lindsey Smallbones ekonomi blev ansträngd under början och mitten av 90-talet efter bland annat ett inköp av 42 polohästar och en rad misslyckade affärsverksamheter.54

Smallbone var ursprungligen ekonom och hade erfarenhet från diverse internationella företag och verksamheter.

Posener beskriver honom som Lord Moynes Högra hand. Smallbone var enligt Posener otroligt professionell, tuff, välklädd och utstrålade pondus samt självsäkerhet.55

Benämns vidare i uppsatsen som Smallbone.56

Smallbone uppfattades alltså som professionell och välklädd. En person som gav ett tufft och självsäkert intryck. Detta kan också förklaras genom Smiths teorier i avsnittet ”Drömmen om makt och rikedom”. Smallbone kommer från en välbärgad familj som är en del av de övre samhällsklasserna. Smallbones image bottnar enligt Smiths teorier också i att han lärt sig tidigt att lägga vikt vid varje synbar detalj som kan påverka det intryck människor kommer få av honom. Till skillnad från Lord Moyne så var inte Smallbone född högst upp i ”näringskedjan”, han kom enligt Lindstedt dock att sträva dit. Strävan efter att ta sig upp i makt och rikedomshierarkin menar Smith kantas av tillfällen då individen frestas att överträda etiska och moraliska normer, regler och lagar.

I Smallbones fall handlar det om strävan att nå till den position som Lord Moyne föddes till, för att nå dit är han tvungen att ge intrycket av att vara rik och mäktig, kosta vad det kosta vill.

52 Fredrik Johnsson och Kristofer Hansson, Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor, 2006-03-26, tillgänglig på http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=2519&artikel=825102, 1 april 09; Gunnar Lindstedt, Svindlande affärer, Historien om Trustor, Bokförlaget DN 2000, s. 193-19653Lindstedt, Svindlande affärer, s. 169 54 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 171-17255 Posener, Internationellt efterlyst, s. 2556Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 19

http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=2519&artikel=825102

Han kan, precis som Lord Moyne, använda sig av smicker och lögn för att tillfredställa, vad Smith kallar, obildade arroganta överordnade. För Smallbone och Lord Moyne är det därför viktigare att behaga än att tjäna. Ett tydligt exempel på det Smith talar om när det gäller Smallbones sätt att ge intryck av att vara rik är exempelvis när han börjar spela hästpolo samt investerar i 42 polohästar som enligt Lindstedt ledde till att hans ekonomi blev väldigt ansträngd.

Orsaken till detta behov människor från lägre samhällsklasser (Smallbone i förhållande till Lord Moyne) har av att uppfattas av andra som rika eller som att tillhör en högre samhällsklass är enligt Smith fåfängan. Det är det ständiga behovet av att synas av andra människor (att ses med sympati) som gör att Smallbone strävar efter makt och rikedom som kan investeras i fåfängan vilket i sin tur gör att han uppfattas av andra som rik och mäktig.

Smith hävdar att det är vanligt att människor hycklar när det gäller rikedom, människor är beredda att bli ruinerade för att uppfattas av andra som rika. Det slösaktiga beteendet som människor uppvisar som strävar att uppfattas som rika är inte genuint. Det här antagandet motiverar och förklarar mycket av den bild som Lindstedt ger av Smallbone, bland annat investeringen i 42 polohästar, de misslyckade verksamheterna och kanske även Smallbones inblandning i Trustor.

Richard DjursénRichard Djursén tillträdde som vice VD efter Lord Moynes förvärv. Djursén var sedan tidigare bekant med Thomas Jisander.57 Han hade enligt Posener en bakgrund som framgångsrik konsult vid ett datorföretag och var utbildad civilekonom. Posener hävdar att han fick ett stabilt och jordnära intryck av Djursén men att han fick en annan bild vid ett senare tillfälle. Posener skriver att Djursén hävdat att han haft erfarenhet från mängder av polisförhör och ”vet hur man håller käften”.58 Benämns vidare i uppsatsen som Djursén.

Peter Mattsson (1966-)Peter Mattsson var bekant med Thomas Jisander sedan tidigare i egenskap av barndomskamrat. Han bodde under 1990-talet i London och hade en bakgrund som värdepappersmäklare på två företag i Göteborg under slutet av 80-talet. Därefter var han både delägare och verksam vid valutamäklarföretaget Effex International, London till 1993. För att sen bli anställd i företaget Mattsson Guinness Securities tillsammans med Lord Moyne. Mattsson har även han en ägarfamiljsbakgrund hans styvpappa hade byggt upp livsmedelsföretaget/kryddföretaget Nordfalks AB i Mölndal.59

Posener beskriver honom som en festprisse som försöker leva ett ”James Bond” liv. Enligt Posener och Lindstedt var Mattsson inblandad i ett av Norges största ekonomiska brott. Mattsson hade tillsammans med en norsk kollega startat det ovan nämnda valuta handel företaget Effex. Bolaget hade en mängd investerare vars pengar försvann. Lindstedt och Posener menar att Mattsson kom undan precis i tid medan hans kollega blev dömd till Norges hårdaste straff för den typen av brott.60 Benämns vidare i uppsatsen som Mattsson.57 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 4158 Posener, Internationellt efterlyst, s. 2359Stockholms fondbörs, Trustor, s. 18; Posener, Internationellt efterlyst, s. 12-14, 2660Posener, Internationellt efterlyst, s. 26; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor

Thomas Jisander (1966-)Thomas Jisander är utbildad civilingenjör och är kusin med Joachim Posener. Arbetade i Göteborg vid en rad olika företag under 2 år. Han bedrev sedermera egen konsultverksamhet, med inriktning på kvalitetsfrågor, genom sitt eget företag Prodicon från 1991-1997. Efter detta var han verksam, tillsammans med barndomskamraten Peter Mattsson och Lord Moyne, vid Mattsson Guinness Investment Ltd.61 Jisander beskrivs av Posener som en festglad person som inte var rädd för att spendera stora summor i samband med livet utanför affärerna. Posener skriver också att Jisander beundrade Mattsson och den livsstil som han anammade62 Thomas Jisander benämns vidare i uppsatsen som Jisander.

Mattsson och Jisander har alltså känt varandra sedan barnsben. Mattsson kommer från den mer välbärgade familjen. Något som enligt Posener imponerade på Jisander, eftersom det möjliggjorde Mattsson att leva vad Posener och Lindstedt beskriver som ett ”James Bond liv”. Båda två beskrivs av Jisander, Posener och Lindstedt som människor som gillar att spendera pengar och umgås med människor från det övre samhällskiktet. Smith menar att människor överlag är livrädda att framträda på ”teaterscenen” inför osympatiska åskådare. Åskådarna ser inte med sympati på fattiga människor av den enkla anledningen att de inte vill identifiera sig med dem. Smith hävdar som vi tidigare nämnt att det viktigaste för alla människor är att bli sedda med sympati. Så för att Jisanders och Mattssons åskådare, dvs människor i deras närhet och omgivning, ska se på dem med sympati så krävs det att de uppfattas som rika.

Det här uppnås genom att slösa pengar på det Smith benämner som fåfängan. Människor som strävar efter att uppfattas som rika kämpar inte enligt Smith för att nå någon högre grad av mätthet, tak över huvudet eller hälsa utan istället läggs den största delen av inkomsten på att upprätthålla intrycket av att tillhöra de rika och mäktiga i samhället för att på så sätt bli sedd med sympati av sina åskådare.

Precis som Smallbone och Lord Moyne använder sig Mattsson och Jisander egenskaper hämtade från den rikes väg. Det handlar för bägge mer om att behaga överordnades ”narcissism” än att tillföra några yrkesegenskaper. Ett exempel på detta är när Lindstedt talar om att Mattssons före detta bolag Effex bjöd över sina investerare till de middagar som Parker och Lord Moyne anordnade. Investerare som sedermera förlorade sina pengar till följd av ekonomisk brottslighet, som både Lindstedt och Posener menar att Mattsson på ett eller annat sätt var inblandad i utan rättslig påföljd.

Smith hävdar att det är på grund av människors fascination av de rika och mäktiga som överklassen får möjlighet att bestämma och styra modet i samhället. Det rör sig dock inte bara om kläder och deras sätt att tala utan också överklassens laster och galenskaper är även de på modet. Att vara extremt slösaktig är exempel på detta menar Smith, vilket också är förklaringen till att människor som vill uppfattas som rika ofta assimilerar detta beteende.

Både Jisander och Mattsson beskrivs av såväl Posener, Jisander och Lindstedt som extremt slösaktiga. Likt Smallbones 42 polohästar är Jisanders och Mattssons festande exempel på ett beteende som inte är genuint, Smith kallar det hyckleri. Smith menar också att personer som 61Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 1862 Posener, Internationellt efterlyst, s. 15, 26

valt den rikes väg ofta plågas av sitt eget samvete, individerna finner heller aldrig den tillfredsställelse de sökt när de når sina mål. De försöker därför utplåna de lögner och det falska spel som ligger bakom resan uppåt i hierarkin genom överdriven konsumtion och olika nöjen. Detta skulle också kunna vara motivet och förklaringen till Smallbones, Jisanders och Mattssons beteende både före, under och efter Trustor.

Joachim Posener (1964-)Posener kommer enligt sig själv och Lindstedt från en välbärgad familj på Lindingö med starka judiska traditioner. Under sin uppväxt hade han många välbärgade och välutbildade personer i sin omgivning som han enligt egen utsago inspirerades av. Detta ledde till juristlinjen vid Stockholms universitet och i 20 års åldern drevs han av ett intresse att tjäna pengar.63

Posener har bedrivit egen verksamhet men var innan Trustor mest känd för att han 1994 dömdes av dansk domstol till sex års fängelse för grovt svindleri efter en rad uppmärksammade affärer inom bolaget Th. Thul & Co AB vilket resulterade i den såkallade Thulhärvan. Straffet avtjänades i Sverige, här sattes han också i personlig konkurs 1995. Han blev villkorligt frigiven 1997 och med friheten bytte han också efternamn till Falk, han har även förekommit under andra namn så som Joe Falk, Joe Rolfsson, Ralph Jobe och Joakim Rolfsson. 64 Enligt Lindstedt är han en person som beundrar människor som tjänar mycket pengar.65

Posener är enligt både sig själv och Lindstedt från en välbärgad familj, han påverkades starkt (enligt egen utsago och Lindstedt) av de många välbärgade och välutbildade vännerna som umgicks flitigt med hans föräldrar. Han drevs också i unga år av ett intresse att tjäna pengar. Posener är enligt mig urtypen för Smiths teorier som jag valt att lägga under rubriken ”Det andra ansiktet”, inte minst enligt Lindstedts beskrivning av honom som en person som beundrar rika människor. Posener var den enda av dessa huvudpersoner som tidigare var straffad för ekonomisk brottslighet, något han själv och Jisander antog skulle vara ett handikapp i arbetslivet efter avtjänat straff. Han valde därför att byta namn.

Hedlund hävdar att Smith menar att ekonomiska transanktioner dvs handel inte får ske på bekostnad av andra människor. Vi får alltså inte främja vårt egenintresse utan hänsyn tagen till våra medmänniskor. Ekonomisk brottslighet och det brott Posener begick i samband med Thulhärvan är ett tydligt exempel på motsatsen.

Den oberoende åskådare som Smith talar om räckte i Poseners fall inte till för att guida honom i samhällets moraliska matris, istället gick staten in som institution och stävjade Poseners egenintresse.

Posener drevs av ett intresse att tjäna pengar för att vinna åskådarnas sympati, precis som övriga medlemmar av Team Moyne, Poseners åskådare fanns i hans omgivning. Han själv hävdar som tidigare nämnts att han inspirerades av sina föräldrars vänner och rika människor i allmänhet menar Lindstedt. Han tog första steget in på den rikes väg när han hoppade av 63Posener, Internationellt efterlyst, s. 35-38; Lindstedt, Svindlande affärer, s. 32-3464Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 18-1965 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 102

juridikstudierna och började med lagliga men moraliskt tvivelaktiga skatteaffärer, vilka så småningom enligt egen utsago utmynnade i olagliga skatteaffärer. Det här är ett exempel på hur Posener värderade alternativen, å ena sidan rikedom och åskådarnas sympati dock med risken att avslöjas och förlusten av åskådarnas sympati. Alternativt den långa vägen i form av en avslutad juristexamen och kanske åskådarnas sympati som följd.

Allt beroende på hur Posener trodde att andra människor uppfattade honom. Eftersom vi vet vad Posener valde vet vi också att han alltså inte upplevde det som att han skulle vinna åskådarnas sympati genom en juristexamen. Den kriminella handlingens felaktighet i sig hindrade inte Posener och inte heller rädslan att förlora åskådarnas sympati eftersom alternativet innebar med 100% säkerhet en tillvaro som av honom uppfattades sakna både rikedom och åskådarnas sympati. En förklaring Smith lyfter fram är att merparten av människorna i samhället beundrar rikedom i högre utsträckning än visdom och dygd, Posener var antingen en av dessa eller så uppfattade han sina åskådare som en del av den gruppen.

Namnbytet kan förklaras med att Posener efter sin dom ansåg sig ha förlorat åskådarnas sympati. Han uppfattade det som att människor i hans omgivning inte ville identifiera sig med honom på grund av de handlingar namnet Joachim Posener var förknippat med. Posener uppfattade det som att människor i hans omgivning inte tyckte det var behagligt att varken umgås eller identifiera sig med någon som är tidigare straffad.

Enligt Vernon och Smith skulle Posener ha påkallat negativ ömsesidighet genom de handlingar som låg till grund för den fällande domen. Människor som uppvisar bristande egenskaper när det gäller positiv ömsesidighet identifieras inte som vänner av människor i deras omgivning, utan i värsta fall som fiender och en återkommande plats för dessa människor är fängelse. En plats Posener så småningom hamnade i. Vi kan även hävda att de affärer Posener gjorde i samband med Thulhärvan inte var vad Vernon kallar personliga utan istället opersonliga. Posener identifierade inte sina förhandlingspartners och investerare som vänner, han såg bara till sin egen fördel och kontakten han hade med dem upprätthölls bara så länge de hade något att erbjuda honom.

I övrigt föreligger samma förklaringar när det gäller Poseners vägval som de Smith erbjuder för övriga medlemmarna av Team Moyne vilka vi hittar under kapitlet ”Drömmen om makt och rikedom”.

Gunnar Lindstedt (1951-) Gunnar Lindstedt var under Trustorhärvan sommarvikarie på Svenska Dagbladet. Han har tidigare arbetat som metallarbetare och som frilandsjournalist. Han började sin litterära karriär som vänsterorienterad journalist på tidningen Gnistan och betecknar själv sitt dåvarande politiska intresse som fanatiskt. Han var bland annat medlem i skp, kpml och en rad andra organisationer på den yttersta vänsterkanten.66 Han beskrivs av Posener som en självutnämnd expert som egentligen inte vet vad han skriver eller pratar om. Jisander beskriver honom som en lögnare som i ren ilska skapat en höna av en fjäder.67

66Staffan Wolters, Ingen kan styra mig, Journaliste.se, 1998, Tillgänglig på http://www.journalisten.se/artikel/905/ingen-kan-styra-mig 31/3-0967 Posener, Internationellt efterlyst, s. 175-178; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor

http://www.journalisten.se/artikel/905/ingen-kan-styra-mig

Lindstedt fick 1998 stora journalistpriset för sina artiklar om Trustorhärvan och publicerade så småningom år 2000 boken Svindlande Affärer, Historien om Trustor. Han är idag anställd på tidningen Veckans Affärer.68

Lindstedt har en helt annan bakgrund än personerna i Team Moyne. Vi vet inget om hans klasstillhörighet eller hur hans familjs ekonomi såg ut och under vilka ekonomiska förhållanden han växte upp. Det vi däremot vet är att han har en bakgrund som vänsterorienterad journalist. Smith kanske inte skulle sträcka sig så långt som att hävda att Lindstedt har valt den vise och dygdiges väg, däremot kan en av förklaringarna till att han var den första att offentligt kritisera Trustoraffären vara att han i alla fall beundrar visa och dygdiga människor och inte de rika och mäktiga i samhället. Smith menade, som ovan nämnt, att större delen av världens människor beundrar de rika och mäktiga men det finns även en del som beundrar de visa och dygdiga. Lindstedt lät sig därför inte förtrollas av överklassens sätt att prata eller hans bakgrund utan valde istället att kritiskt granska och leta efter hål i bubblan.

En annan förklaring kan vara att Lindstedt enbart såg till sitt egenintresse, han såg ett scoop i avslöjandena kring Trustor och bejakade sitt egenintresse utan hänsyn tagen till de inblandade. Ingen är i nuläget dömd för Trustorhärvan ändå utmålade Lindstedt så gott som alla i Team Moyne som skyldiga. Jakten på en karriär som sedan infriades och sympatin från de människor han själv beundrade, dvs de visa och dygdiga, började när Lindstedt upptäckte Trustor.

Företaget Trustor innan Lord MoyneTrustor bildades, som tidigare nämnts, 1986 av Norberg och Carl-Gunnar Olson. Trustor var vad affärsvärlden kallar ett investmentbolag, dvs ett företag som inte har någon egen produktion utan ägnar sig helt åt att förvalta värdepapper, främst aktier i andra företag. Företagets främsta uppgift är att erbjuda aktier i andra företag med en riskspridning till ett stort antal olika aktieägare.69

Trustor tog sina första steg ut i Svenskt näringsliv genom att köpa upp (med att köpa upp avses ett köp av majoriteten av företagens aktier) några mindre företag från Kanthal-Höganäs (som får ses som en koncern), Norberg hade tidigare under 80-talet varit VD för Kanthal-Höganäs men som då gick under namnet Bulten-Kanthal. Trustor fortsatte att expandera främst genom företag som var anknutna till bilindustrin men under 1988 köpte Trustor en verktygsstålrörelse i Uddeholm. Norberg fick uppdraget som VD för verktygsstålrörelsen och var även koncernchef, Carl-Gunnar Olson koncentrerade sig helt på uppgiften som VD för Trustor. Rörelsen i Uddeholm gick bra och såldes så småningom och med det kapitalet valde Trustor i början av 90-talet att expandera inom industrin för tillverkningen av bilkomponenter. 1991 introducerades Trustors aktier på Stockholms Fondbörs med Norberg som styrelseordförande och fortfarande Carl-Gunnar Olson som VD.70

68 Lindstedt, Svindlande affärer; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor; Bonnier.se, Pristagare i Alfabetisk ordning, L, 2009, Tillgänglig på http://www.bonnier.se/sv/content/pristagare-i-alfabetisk-ordning , 6/4-0969 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 1670 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 16

http://www.bonnier.se/sv/content/pristagare-i-alfabetisk-ordning

Så under 1991 förvärvades Kanthal AB från koncernen Kanthal-Höganäs, i vilket Norbergs utsågs till arbetande styrelseordförande samtidigt som han alltså stod kvar på en liknande post i Trustor. Under 1993 så börsintroducerades även Kanthal AB. Under våren 1995 slöts ett avtal mellan Norberg och Carl-Gunnars Olsons egna företag ON-Invest och Trustor, avtalet gick ut på att ON-Invest hade en option att köpa Trustors A-aktier i Kanthal AB till ett överenskommet pris. Detta skulle göra ON-Invest (dvs Norberg och Carl-Gunnar Olson) till huvudägare av Kanthal AB mot att deras egna A-aktier i Trustor stämplades som B-aktier, följden av detta skulle göra att deras ägande i Trustor skulle sjunka från 50% till blygsamma 15%. Avtalet fick hård kritik från många olika aktörer och förslaget drogs tillbaka av Trustors styrelse strax före företagets egen bolagsstämma. Samma år (1995) avled Carl-Gunnar Olson i en hjärtattack vilket fick till följd att ledningen omorganiserades. Norberg utsågs till ny VD för Trustor.71

1996 lämnade Sandvik AB ett bud på Kanthal, något överraskande, ett bud som uppfattades av både Trustor och Kanthal som fientligt, det ansågs för lågt. Både Trustors och Kanthals styrelse rekommenderade sina aktieägare att inte sälja till Sandvik AB, trots detta sålde flera aktieägare sina andelar till just Sandvik AB. Sandvik hade nu 47% av aktierna i Kanthal men bara 33% av rösterna, Sandvik AB var nu största enskilda aktieägare i Kanthal men det tog ända till 1997 innan någon från företaget valdes in i Kanthals styrelse. Det blev Gunnar Björklund dåvarande vice VD i Sandvik AB. Norberg har både under den här tiden och i efterhand anklagats för att nedvärderat värdet på Kanthal av rent egoistiska skäl.72; 73

Affären

Team Moyne tar form och en engelsk Lord intresserar sig för TrustorMattsson flyttade i början av 90-talet till London och träffade där Lord Moyne för första gången genom en god vän till Lord Moyne, Michael Wynne-Parker som gick under smeknamnet ”the introducer”.74; 75 Lord Moyne visade ett intresse för att investera i Norden, Mattsson erbjöd sig att hjälpa Moyne och kontaktade sin barndomskamrat Jisander. Jisander hade en bakgrund och erfarenhet av corporate finance vilket skulle hjälpa Lord Moyne att hitta ett lämpligt investmentbolag att investera i. Drömscenariot var ett svenskt investmentbolag med undervärderade tillgångar.76

Jisander hade ungefär vid den här tidpunkten börjat besöka sin kusin, Posener, som för tillfället avtjänade ett fängelsestraff för Danmarks genom tiderna största ekonomiska brott (Thulhärvan) på Asptuna anstalten utanför Stockholm. Besöken var till en början av social karaktär men efter att Mattsson kontaktat Jisander för att hitta ett lämpligt företag blev besöken och samtalen mellan Posener och Jisander mer och mer affärsmässiga.77

71 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 1772 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 1773Sveriges radio, P3 Dokumentär, Trustor74Lindstedt, Svindlande affärer, s. 89-9275 Sveriges radio, P3 Dokumentär, Trustor76 Sveriges radio, P3 Dokumentär, Trustor77 Posener, Internationellt efterlyst, s. 13

Posener hade en viss juridisk bakgrund, erfarenhet av skatteaffärer både lagliga och olagliga, koll på marknaden för investment bolag och hade en modell för hur en utländsk investerare snabbt ska kunna investera i ett svenskt investmentbolag. Team Moyne kom alltså att bestå av Lord Moyne, Smallbone, Jisander, Mattsson och Posener. 78

Posener kom med förslaget att Jisander, Mattsson och Lord Moyne skulle kontakta EPCF (Eric Pencer Coporate Finance ett företag som bland annat sysslar med företagsvärdering och profilering av företag79; 80) och där framföra sitt ”idealobjekt” och be EPCF scanna av marknaden efter företag som stämde överens med Lord Moynes önskemål och den modell som Posener hade skapat. Posener själv hävdar att det var en ren slump att Team Moyne valde EPCF.81 Jisander fungerade alltså som en länk mellan Posener, Mattsson och Lord Moyne, enligt Jisander. EPCF kommer upp med en rad förslag och däribland fanns Trustor och enligt Jisander och Posener82 är det EPCF som kommer med förslaget om vilket företag Lord Moyne ska investera i, inte någon annan. När sedan Posener frigavs från Asptuna använde han sig av olika alias i kontakten med de inblandade parterna, han gick under namn som Joakim Rolfsson och Joe Falk.83

Enligt Stockholms Fondbörs rapport och Lindstedt, blev EPCF kontaktade av en ”Joakim Rolfsson” i januari 1997 som sa sig representera en förmögen brittisk investerare, möten planerades som sedan Mattsson och Jisander deltog i tillsammans med EPCF. Trustor blev här ett naturligt val eftersom EPCF ansåg sig ha goda kontakter med Norberg. Såväl Jisander som Mattsson presenterade bakgrundsmaterial om Lord Moyne och hans karriär för att på så vis påvisa för EPCF och indirekt Norberg att Lord Moyne var en seriös köpare.84 EPCF gjorde även sina egna efterforskningar men fann inget som verkade konstigt.85; 86

Desto längre EPCF behöll kontakten med Team Moyne ju mer trädde Smallbone in i handlingarna som representant för Lord Moyne. Smallbone gjorde enligt EPCF ett väldigt professionellt intryck. När affären väl var i hamn erhöll EPCF 12,5 miljoner kr, varav 8 miljoner kr betalades tillbaka när väl sanningen om Trustoraffären uppdagades. 4,5 miljoner hade de fått som kommission genom Trustors försäljning av Kanthal till Sandvik och de betalades inte tillbaka.87; 88

Kreationen av Lord Moyne och framställningen av honom i mediaLord Moyne och Michael Wynne-Parker hade umgåtts stadigt sedan början 90-talet och Lord Moyne satt med i styrelsen för Parkers företag Introcom. Namnet Introcom stod för Parkers affärsidé som var introductions och communication, genom sitt breda nätverk och sina 78 Posener, Internationellt efterlyst, s. 179-184; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor79 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 3580Penser.se, Investment banking, Coporate finance, 2009, tillgänglig på http://www.penser.se/Investment-Banking/Corporate-Finance/, 12/3-0981Posener, Internationellt efterlyst, s. 1682 Posener, Internationellt efterlyst, s. 16; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor83 Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor84 Posener, Internationellt efterlyst, s. 1885 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 35-3686 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 116, s. 12187 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 36-3788 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 291

http://www.penser.se/Investment-Banking/Corporate-Finance/


känningar i de övre delarna av det engelska samhällskiktet anordnade han tillställningar där människor med gemensamma (ofta rent affärsmässiga) intressen kunde träffas.

Lord Moyne hade precis som Parker förlorat större delen av sin förmögenhet i 1987 års börskrasch och precis som Parker hade även han många kontakter i de högsta skikten tack vare sin ärvda titel och sin familjs rykte, detta gjorde att de tillsammans kunde ta betalt för att introducera klienter i de rätta kretsarna och även gå i god för dem i så kallade rekommendationsbrev. Något de också gjorde för Mattsson och Jisander.89

Detta blev Lord Moynes sätt att försörja sig under början och mitten av 90-talet, genom att sälja sitt namn och sin titel i form av förtroende. Det kunde exempelvis röra sig om exklusiva middagar med kända politiker och affärsmän som gäster, dit man också bland annat bjöd in Mattssons företag Effex och dess kunder och investerare från Skandinavien.90

En människa från överklassen har enligt Smith ingen användning för genuina yrkeskunskaper istället föredras egenskaper som att behaga andra människor. Genom att spela på sin överklassbakgrund inför människor som strävar efter att själva tillhöra de rika och mäktiga i samhället kunde Lord Moyne under olika perioder av sitt liv försörja sig. Lord Moyne kunde genom, som Smith uttrycker det, spela på andra människors narcissism ta sig fram och framförallt bibehålla sin position i samhället. Vi kan som exempel titta på hur Parkers och Lord Moynes affärsidé med middagar där möjligheten för människor från lägre samhällsklasser att umgås med eliten fungerade. Även de så kallade rekommendationsbreven som Lord Moyne och Parker skrev till bland annat Mattsson och Jisander är bra exempel på detta.

Smith menade att bli sedd av sina åskådare med sympati i sig är drivkraften bakom strävan efter rikedom, ett bra sett att bli sedd är att investera rikedom i fåfängan. I Lord Moynes fall utgör strävan efter åskådarnas sympati, rikedom, andra människors strävan efter rikedom och fåfängan som leder till åskådarnas sympati ett kretslopp. Lord Moyne strävar efter att ge ett intryck av makt och pengar för att kunna försörja sig på att andra människor strävar efter rikedom, en rikedom de investerar i fåfängan. Fåfängan och framförallt intrycket av att vara rik var en nödvändighet för att Lord Moyne överhuvudtaget skulle kunna försörja sig men också hans väg till att få åskådarnas sympati.

EPCF föreslog enligt Lindstedt att Team Moyne skulle kontakta advokatfirman Vinge för att få assistans med konstruktionen av avtalet och kontraktet och att de skulle vända sig till PR-företaget Kreab för att få hjälp med att göra bra reklam för affären och den blivande ägaren Lord Moyne.91

I en artikel i Dagens Industri presenterades Lord Moyne som ledarhuvudet för en av Englands mest förmögna familjer och god för ungefär 7,5 miljader kr. DI presenterade enligt Lindstedt även Lord Moynes avsikt med Trustor, bolaget skulle bli ett aktivt investmentbolag genom uppköp och investeringar i Norden. Artikeln var enligt Lindstedt planterad av Team Moyne och Kreab. Lindstedt hävdar vidare att svenskt näringsliv beundrar den engelska överklassen 89 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 89-92, s. 95, s. 106; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor90 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 91, s. 95, s. 10691 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 128-19

och att Lord Moynes roll i brittiska överhuset ansågs som något väldigt fint. Lord Moyne togs runt och introducerades för de rätta kretsarna i svenska näringslivet, han var på banker, hos aktieägare och hälsade även på dåvarande börschefen Bengt Rydén.92; 93

De enda som vid denna tidpunkt var kritiskt inställda till Lord Moynes bakgrund var enligt Lindstedt dåvarande Nordbanken och sedermera även han själv.94

Lord Moyne var vid det här laget enligt Lindstedt i själva verket på randen till att sättas i personlig konkurs bland annat på grund av skatteskulder till Engelska staten på ungefär 3 miljoner kr. Eftersom Lord Moyne försörjde sig på en image av rikedom och inflytande så var en personlig konkurs något som kunde riskera hans för tillfället enda inkomstkälla hävdar Lindstedt.95

Med Lord Moynes ekonomiska status i åtanke kan vi snabbt erinra oss att enligt Smith finns det inget vi människor tycker är så pinsamt som att offentligt visa upp vår fattigdom. Smith hävdar också att människor från de övre samhällsklasserna hellre dör än lever under samma omständigheter som ”vanliga” människor. Vi har här ytterliggare en drivkraft bakom Lord Moynes tidigare affärsverksamhet tillsammans med Parker och kanske även det som Smith skulle ange som motiv för Lord Moynes inblandning i Trustorhärvan.

Lord Moyne och Smallbone, om vi utgår ifrån att Lindstedt hade rätt och Smiths teorier stämmer, hade inget val, de hade inget att förlora på att vara en del av Trustorhärvan. (vägvalet och vägval beroende av samhällsklass) Både Lord Moyne och Smallbone var livrädda att förlora åskådarnas sympati och det är därför de till varje pris är beredda att upprätthålla bilden av sig själva som rika och mäktiga.

Smith menar att sättet att prata och föra sig är delar av det beteende människor från högre samhällsklasser använder sig av för att få underordnade människor att foga sig efter deras vilja. Hela Lord Moyne skulle kunna tolkas som en symbol för detta trick, vare sig han själv var medveten om det eller om sin del i Trustor.

Lindstedt beskriver hur hela det svenska näringslivet var imponerade och köpte den bild som målades upp av den engelska lorden. Ironiskt nog var det just detaljerna kring den image som Lord Moyne förmedlade under intervjun med Lindstedt, som enligt Lindstedt själv, fick honom att fatta misstankar kring Trustoraffären. Den billiga plastklockan, den ovårdade klädseln och det osäkra intrycket var alla detaljer som enligt Lindstedt inte gav ett intryck av vare sig makt eller rikedom.

Varför Lindstedt var den första att uppfatta Lord Moyne på det här sättet har att göra med Lindstedts bakgrund och att han beundrar de visa och dygdiga i samhället och inte de rika och mäktiga. Lindstedts egen strävan efter att bli sedd av sina åskådare med sympati ledde även hans egenintresse mot att göra en karriär av Trustorhärvan. Till skillnad mot flertalet i svenskt näringsliv och media fick Lindstedt ett annorlunda intryck av Lord Moyne.92 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 13893Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor94 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 131, s. 196-19795 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 97

Hur kom det sig att människor från så många olika platser men med liknande bakgrund hittade varandra och bildade Team Moyne? Här spelar Vernons och Smiths teorier om ömsesidighet en viktig roll. Människor som befinner sig på den rikes väg bejakar egenintresset i hopp om att det ska leda till makt och rikedom. Egenintresset kan dock samverka med fenomenet att bry sig om andra människor i form av ömsesidighet. Människor kan bry sig om andra människor om det visar sig ligga i egenintressets intresse.

Vi delar med oss av något till andra i hopp om att när vi behöver något så delar andra med sig till oss. Det förklarar de tjänster och gentjänster som de olika medlemmarna av Team Moyne hjälpte varandra med. Till en början identifierade alla medlemmar av Team Moyne varandra som vad Vernon och Smith skulle kalla vänner. Det fanns en positiv ömsesidighet mellan medlemmarna av Team Moyne.

Jisanders sociala besök hos Posener när han satt i fängelse, hjälpte Posener att slå ihjäl lite tid och på längre sikt ett jobb samtidigt som Jisander fick hjälp med investeringsmodeller och juridisk skatterådgivning. Lord Moyne och Parker hjälpte varandra med att slå ihop sina båda breda kontaktnät. Jisander och Mattsson erbjöd Lord Moyne sin bakgrund från finansvärlden samtidigt som Lord Moyne skrev rekommendationsbrev och introducerade barndomsvännerna i Englands finare kretsar. Smallbone tillförde det proffsiga, tuffa och affärsmässiga intrycket som Lord Moyne saknade i utbyte mot den självklara karisman det engelska överhuset utstrålade.

Allt detta är exempel på positiv ömsesidighet och som både Vernon och Smith hävdar så uppfattar vi människor som visar kontinuerlig positiv ömsesidighet som våra vänner. Vi kan alltså dra slutsatsen att inom Team Moyne gjordes det vid det här tillfället personliga affärer, medlemmarna visste att än så länge lönade det sig att vara rättvisa mot varandra.

Tillsammans bildade Team Moyne en stark front med de ingredienser som uppenbarligen krävdes för att göra ett bra och kraftigt intryck på det svenska näringslivet. Även kontakten med EPCF och Advokatfirman Vinge spelade här också en viktig roll i att upprätthålla en professionell image och på så sätt behaga överordnade i näringslivet och deras ”narcissism”. Vilket skulle förklara den bild som Lindstedt ger av hur Lord Moyne fördes runt i eliten av svenskt näringsliv och introducerades för allt och alla.

Även den assistans Team Moyne erhöll från PR-företaget Kreab hjälpte till att vinna åskådarnas sympati. Resultatet kunde ses i artikeln som Dagens Industri publicerade där de porträtterade Lord Moyne som om han vore god för 7,5 miljader kr när han enligt Lindstedt i själva verket var på väg att sättas i personlig konkurs med skatteskulder på 3 miljoner kr. Lindstedt verkar även vara överens med Smith och Marshall att människor överlag beundrar överklassen när han beskriver hur svenska näringslivet beundrade den engelska överklassen.

Att Lindstedt inte var lika imponerad av Team Moyne som det svenska näringslivet kan enligt mig förklaras av det jag nämnt ovan. Lindstedt beundrar de visa och dygdiga och inte de rika och mäktiga med andra ord han lägger inte vikt vid samma företeelser som människor som kommer, eller vars högsta önskan är, att tillhöra de rika och mäktiga.

Varför Team Moyne intresserade sig för Trustor vet vi inte, var det ett medvetet val? Inte enligt Posener och Jisander de hävdar att det var en slump och det dessutom var EPCF som rekommenderade Trustor. Lindstedt hävdar motsatsen och menar att valet av företag inte alls var en slump utan noga planerat av främst Posener. Oavsett vilket kan vi konstatera att Trustor passade väldigt bra. En, enligt Posener, girig säljare som enligt Lindstedt och Sveriges Radio nedvärderat tillgångarna på det företag han hade ett särskilt intresse för. Dessutom hade EPCF redan etablerade och goda kontakter med Trustor och Norberg, kanske rentav ett förhållande kantat av positiv ömsesidighet och deras affärer var av personlig karaktär. Hur identifierade då Team Moyne Trustor och framförallt Norberg?

Avtalen och KontraktetTeam Moyne tar alltså kontakt med Trustor och Norberg via EPCF på våren 1997. Norberg är beredd att sälja sin aktiemajoritet i Trustor på ett enda villkor, att han som utomstående person får ett köpmonopol på Trustors olika bilkomponentbolag, dotterbolagen, företag som han tidigare hade undervärderat96 för att få köpa de så billigt som möjligt. Norberg ville sedan sälja dotterbolagen dyrt och sedan köpa in sig som ensam ägare i sin ögonsten Kanthal. Team Moyne gav alltså Norberg möjligheten och garantin att dels sälja sin huvuddel i Trustor men också att han som ensam utomstående person skulle få möjlighet att köpa bilkomponentbolagen först av alla till det (nedvärderade) bokförda värdet.97; 98

I en pressrelease den 20 maj 1997 meddelades det att Norberg (ON-Invest) och Lord Moyne (Lord Moyne Holding AB) stiftat ett avtal . Avtalet innebar att Lord Moyne förvärvade 17% av aktiekapitalet men hela 52% av rösterna (A-aktier)99 i Trustor och teckningsoptioner mot att Norberg erhöll 29% av aktiekapitalet och 49,9% av rösterna, teckningsoptioner i Kanthal och en köpeskilling på 241 miljoner kr.

Affären drev upp priset på Kanthals aktier och Sandvik AB klev in i förhandlingarna och presenterade ett bud för Kanthals styrelse som Norberg inte kunde matcha dvs ett bud som Kanthals styrelse inte ville säga nej till, han lät då även meddela att avtalet med Lord Moyne inte längre var aktuellt varpå Team Moyne ville omförhandla avtalet. Något som också gjordes den 12-13 juni, avtalet föranleddes av att Lord Moyne och Smallbone träffat Sandviks styrelse och försökt kompromissa för att inte riskera affären med Norberg.100

Så den 13 juni slöts avtalet där Trustor sålde aktierna i Kanthal till Sandvik för 890 miljoner kr (Norberg blev här lovad av Sandvik en framstående roll i företaget i egenskap av en plats i styrelsen) och Norberg sålde sin del i Trustor (dvs sin majoritet i aktieägandet) till Lord

96 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 59-60; Posener, Internationellt efterlyst, s. 1697 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 8798 Posener, Internationellt efterlyst, s. 19-2299Investeraren.se, Aktieskola del I, Vad är en aktie?, Tillgänglig på http://www.investeraren.se/aktieskola.shtm, 1 april-09; Göran Persson, Björn Rosengren, Statens ägande i Celsius AB, Regeringens proposition 1999/2000:29, 1999, Tillgänglig på http://www.regeringen.se/content/1/c4/22/11/5161fa43.pdf 1 april-09; Skatter.se, röststarka A-aktier, 2009, Tillgänglig på http://www.skatter.se/index.php?q=node/304, 1april-09; Newsdesk.se, Stockholms Universitet, Röststarka A-aktier underlättar företagsförvärv, 2003-09-24, Finns tillgänglig på http://www.newsdesk.se/pressroom/su/pressrelease/view/49283, 1 april-09100Sveriges radio, P3 Dokumentär, Trustor

http://www.newsdesk.se/pressroom/su/pressrelease/view/49283

http://www.skatter.se/index.php?q=node/304

http://www.regeringen.se/content/1/c4/22/11/5161fa43.pdf

http://www.investeraren.se/aktieskola.shtm

Moyne för köpeskillingen 241 miljoner kr + 79 miljoner kr i tilläggsköpeskilling dessutom pantskrev Lord Moyne 50% av Trustoraktierna, Lord Moyne åtog sig också att ordna 160 miljoner kr i lån till Norberg för ett köp av de återstående bilkomponentsbolagen inom Trustor samt en garanterad konsulttjänst och ett arvode på 195 000 kr i månaden och tre månaders uppsägningstid. Ansvariga för upprättandet av avtalen var advokatfirman Vinge.101

Detta bevisar enligt Lindstedt att alla som deltog kring diskussionerna om Trustor (dvs rådgivare, advokater och PR-folk säljare och köpare) var fullt medvetna om att Norberg skulle finansiera sin del av affären, med hjälp av Lord Moyne, med Trustors egna tillgångar på minoritetsägarnas bekostnad.102 Något som enligt Posener inte stämmer utan den uppgörelse som träffades var varken olaglig eller ovanlig, som exempel nämner han vanliga traditionella banklån i samband med lägenhetsaffärer.103

Det nya avtalet passade samtliga inblandade mycket bättre. I det nya avtalet låg dock visa teknikaliteter kvar, bland annat fanns det en paragraf som innebar att Norberg lämnade ifrån sig Trustor dag 1 men får betalningen dag 6, detta för att kringgå den såkallade LEO-lagen104

(en lag vars syfte var att hindra Investmentbolag från att kunna köpa sina dotterbolag). Så i det nya kontraktet som skrivs ligger den här gamla paragrafen kvar från det första avtalet tillsammans med de nya detaljerna kring det nya avtalet. En teknikalitet som var aktuell i det första avtalet men som inte behövdes i det senare. Ett slarvfel som fick enorma konsekvenser.105

När Team Moyne så tog kontakt via EPCF med Norberg så får jag intrycket av att affärerna var personliga till den grad att båda parter visste att de hade något båda ville ha. Team Moyne ville ha Trustor och Norberg ville ha ett förmånligt avtal och Kanthal. När sedan Sandvik köpte Kanthal framför ögonen på Norberg var Team Moyne tvungna att överkompensera avtalet. Det nya avtalet var ett avtal ingen människa skulle säga nej till, girig eller ej. Det var dock inte bara Team Moyne som ville att affären skulle bli av utan alla rådgivare, PR-konsulter och jurister hade även de ett egenintresse i affären.

Det nya avtalet stimulerade självklart även Norbergs egenintresse och i ivrigheten hos alla inblandade att främja sina egna egenintressen så korrigerades inte avtalet utan paragrafen om att köpeskillingen skulle betalas efter det att Team Moyne tillträtt låg kvar. Affärerna visade sig i efterhand vara opersonliga till den grad att Team Moyne inte hade något intresse av att upprätthålla någon kontakt med Norberg och vice versa. Alla parter såg till sin egen fördel och kontakten upprätthölls bara så länge de hade något att erbjuda varandra. Det var enligt Smith genom att behaga Norbergs, rådgivarnas, advokaternas och PR-folkets egenintressen och spela på deras arrogans och ”narcissism” som Team Moyne lyckades få igenom affären och ta sig in på vägen mot rikedom.

101Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 19-20, s. 33-34, s. 48102 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 131103 Posener, Internationellt efterlyst, s. 176-177104 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 129; Posener, Internationellt efterlyst, s. 231-234105 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 148

Härvan

Trustor i ny regiDen 13 juni 1997 hölls extra bolagsstämma i Trustor och en ny styrelse valdes bestående av Lord Moyne som kom att bli styrelseordförande, Smallbone som valdes till VD, en amerikansk advokat vid namn Kenneth T Barany och Björn Björnsson, Björnssons uppgift var att tillgodose minoritetsägarnas intressen.106 Lord Moyne lovade här att ytterliggare en styrelsemedlem med liknande uppgifter som Björnsson skulle väljas in men något sådant skedde aldrig107. Här valdes också Djursén till vice VD, vid mötet närvarade även Jisander och Mattsson vilka beskrivs av Stockholm Fondbörs rapport som rådgivare.

Djursén tog snabbt kommando över sin nya arbetsplats, Trustors kontor i Stockholm, både rent fysiskt men också ekonomiskt. Lås och koder byttes på samtliga dörrar till byggnaden. Även Trustors ekonomichef som varit verksam i företaget sen 1986 fråntogs sina arbetsuppgifter i form av att hantera Trustors olika konton. Det installerades även en direkt telefaxlinje till Djurséns kontor, även en egen redovisningskonsult kontaktades av Djursén som enbart rapporterade till honom. Allt detta två dagar efter ovan nämnda bolagsstämma.108

Det öppnades också upp ett kontor i London vilket Smallbone, Jisander, Mattsson och Posener var verksamma vid. Trustors ekonomichef och framförallt Björnsson framförde sin kritik att informationen om vad som hände inom företaget var sanslöst dålig, Björnsson hotade att lämna sin post. 109

När Team Moyne tog Trustor i besittning så delades också företaget upp, relationen mellan medlemmarna av Team Moyne förblev personlig och kantades av positiv ömsesidighet. Relationen mellan Trustors sedan tidigare anställda och Team Moyne kom istället att bli opersonlig. Personalen som var kvar sedan tidigare avskärmades från respektive arbetsuppgifter och kontaktades enbart då medlemmarna av Team Moyne behövde något ifrån dem.

Koder och lås byttes ut och hanteringen av företagets olika konton flyttades över direkt till Team Moyne eller personal direkt anställda av dessa. Team Moyne visade här inget intresse av att behandla de tidigare anställda rättvist utan istället visade de upp negativ ömsesidighet i form av att successivt skjuta bort frågvisa anställda längre ifrån de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Team Moyne identifierade inte de tidigare anställda som vänner utan snarare som ”free riders” som de inte själva hade någon nytta av, detta skulle Vernon och Smith använda som förklaring till Team Moynes beteende, ett beteende som uppstod 2 dagar efter de förvärvat Trustor.

Den kritik som framfördes ignorerades och även de personer som framförde den ignorerades, detta kan förklaras med att Team Moynes medlemmar såg inte på Trustors tidigare personal 106 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 41107 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 21108 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 41-42109 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 42

med sympati. Smith talar om hur människor ignorerar den fattiga mannens vardag. Den fattiga mannen går ut och kommer hem utan att någon har lagt märke till honom. Människor i samhället gillar inte att föreställa sig hur det är att vara fattigare än vad de själva är, snarare tvärt om. Det var inte behagligt för någon av medlemmarna i Team Moyne att identifiera sig med människor som, enligt deras egen uppfattning, var lägre ned i företagets hierarki eller samhället i övrigt.

Trustors kassa flyttasI och med att Team Moyne tillträtt och tagit Trustor i besittning fem dagar innan betalningen till Norberg skett hade den nya VDn (Smallbone) och ägaren (Lord Moyne) full kontroll över Trustors likvida medel. Den första överföringen (600 miljoner kr) från Trustors kassa i Sverige till ett konto på banken Barclay i London sker redan samma dag som företaget (med den nya styrelsen) erhållit betalningen (890 miljoner kr) från Sandvik för övertagande av ägandet i Kanthal.110

Till kontot på Barclays (från Trustors egna konto på Barclays överförs pengarna till ett konto som öppnats av Jisander på samma bank för att sen slussas vidare till Lord Moyne) sker senare en rad överföringar och köpeskillingen (241 miljoner kr) till Norberg betalas helt sonika med Trustors egen kassa och främst med pengar från försäljningen av Kanthal.111

Totalt utbetalas 485 miljoner (478 miljoner kr enligt Lindstedt)112 från Trustors kassa via olika konton till olika utomstående intressenter, transfereringarna från Trustors svenska konton kunde verkställas av Djursén på order och godkännande från VD Smallbone och Ägare/Styrelseordförande Lord Moyne. Slussningen av Trustors kassa och försvinnandet av en stor del av de likvida medlen lyckades Team Moyne dölja genom att tillfälligt låna in kapital ifrån F. van Lanschot Bankiers i Luxemburg inför halvårsbokslutet. Detta för att uppvisa likvida medel i Bolaget på 840 miljoner, såkallad ”windowdressing”.

De lånade pengarna betalades direkt tillbaka till banken i Luxemburg och det var aldrig tal om att Trustor numera förfogade över några 840 miljoner kr i likvida medel, även om så såg ut att vara fallet vid halvårsbokslutet.113 Detta var något som revisorerna missade menar Lindstedt och Stockholms Fondbörs.114 Stockholms Fondbörs hänvisar vidare till en rapport av advokaten Stefan Lindskog där han hävdar att det är fastställt att instruktionerna om transfereringarna mellan konton kom från Posener.115 Något som Posener och numera även Jisander hävdar inte stämmer.116

Oavsett om Team Moyne planerade att betala för Trustor med företagets egna kassa eller inte spelar inte så stor roll i den här uppsatsen. För även om det var tillfället som gjorde tjuven kan vi analysera händelserna kring försvinnandet av Trustors likvida medel och de bakomliggande

110 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 39, s. 44-45111Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 44-45112 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 290113 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 45, s. 68114 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 47; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor115 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 45116 Posener, Internationellt efterlyst, s. 19, 27-29; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor

faktorerna enligt Smiths teorier. Det som är intressant att reda ut är varför Team Moyne väljer att betala företagsförvärvet med Trustors egen kassa, utifrån Smiths teorier.

Smith menar som jag nämnt tidigare att människor i samhället överlag beundrar rika och mäktiga personer i större utsträckning än visa och dygdiga individer. Detta hävdar Smith också är en av orsakerna till att människor begår moraliska snedsteg. Jakten på åskådarnas sympati nås lättast genom rikedom, rikedom visas lättast upp genom att ge uttryck för fåfängan, att ge uttryck för fåfängan kräver kapital. Kapital var något som alla medlemmar i Team Moyne saknade, enligt Lindstedt. Alla medlemmar hade valt den rikes väg men saknade det viktigaste instrumentet för att fånga sina åskådares sympati, eller rentav förlora sina åskådares sympati ifall bilden av de som rika och mäktiga gick förlorad.

Motivet bakom att köpa Trustor för dess egen kassa var alltså strävan efter att bli sedd av omvärlden eller publiken (om vi ska använda oss av Smiths och Marshalls ordval) med sympati eller bibehålla samma individers sympati genom att upprätthålla ja rentav rädda den bild, image och det intryck medlemmarna av Team Moyne förmedlat tidigare under deras liv.

Att kapital var något som saknades hos samtliga medlemmar av Team Moyne stärks av händelsen som benämns som ”windowdressing”. För att täcka upp det hål som hade skapats av att Team Moyne tagit pengar direkt ur Trustors kassa lånades ett motsvarande belopp in från en bank i Luxemburg. Lånet skedde inte enbart på grund av bokföringsmässiga grunder utan också för att bibehålla imagen av Team Moyne och ge en solid bild av Trustor och dess tillgångar. Återigen för att inte förlora sympatin hos sina åskådare, i det här fallet svenskt näringsliv, Trustors aktieägare, investerare och myndigheter.

Om transfereringarna skedde genom förutbestämda instruktioner konstruerade av Posener eller om Lord Moyne och Smallbone på eget bevåg länsade Trustors kassa är inte relevant i den här diskussionen. Det vi däremot kan konstatera återigen är att om det var Posener så var motivet bakom härvan att återvinna sympatin hos sina åskådare genom att nå rikedom.

Om det var Smallbone och Lord Moyne så var motivet bakom härvan att bibehålla åskådarnas sympati och rädslan att bli påkommen som ruinerad och fattig. Ett öde värre än döden för samtliga inblandade i Team Moyne. Återigen, enligt Adam Smith finns det inget vi människor uppfattar så pinsamt som att offentligt visa upp vår fattigdom.

Vart tog pengarna vägen?Det första som hände efter att affären var i hamn var att ett kontor införskaffades i London vid Berkeley Square, hyresvärden ville dock inte ha utländska hyresgäster så enligt Lindstedt bildade Team Moyne företaget Guinness Management Ltd som fick stå för kontraktet. Team Moyne använde här Trustor som borgenär och garanterade fem årshyror på 4 miljoner kr vardera som de dessutom kunde tänka sig betala i förskott.117

Som ovan nämnt var det vid det här kontoret som Team Moyne var verksamma. Kontoret totalrenoverades och inreddes av Parker, samma person som introducerat Mattsson för Lord Moyne. Enligt honom var det Posener (Mr Falk var det namn Parker kände till) som bestämde

117 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 157

designen på kontoret, som skulle vara helt i marmor och all form av plast när det gällde inredningen total förbjöds, Posener bad även Parker att inreda kontoret med antika möbler. Allt som allt gick renoveringen på 3,7 miljoner kr hävdar Lindstedt. 118 Det pratades även om skaffa en helikopterplatta på kontorstaket för att flyga mellan kontorsbyggnaden och ett penthouse rakt över gatan, ett penthouse som Posener var intresserad av att köpa.119; 120

Posener fick enligt Stockholms Fondbörs rapport 9 miljoner kr Trustors kassa.121 Enligt Lindstedt fick han 30 miljoner kr.122

Jisander och Mattsson tog ut 90 miljoner kr i bonus/kommission för Trustoraffären, dvs 90 miljoner kr ur Trustors egen kassa hävdar Lindstedt123. För att fira den lyckade affären tog Jisander och Mattsson en sedan länge planerad semester i St Tropez. Jisander berättar själv att de bland annat hyrde en båt på 180 fot/60 m, med egen kock och övrig personal, något som även Lindstedt tar upp. De bjöd även 150 personer på 408 flaskor Cristal Roederer som kompensation för förstörd lunch och kläder i samband med Jisander och Mattssons hellikopterlandning vid denna uteservering. De köpte även upp en versacebutik som en del av en intern tävling, Mattson köpte varorna och Jisander kontrade med att köpa hela inredningen i butiken inklsuive dörrhandtag osv, detta innebar naturligtvis att hantverkare hyrdes in för att montera ner inredningen.124

23 miljoner kr skickades från Trustors egen kassa till företaget Guinness Management Ltd, ett företag kontrollerat av Lord Moyne och Smallbone och som tidigare nämnts upprättats och skapats för att kunna hyra kontoret i London. Även styrelsemedlemmen Kenneth T Barany mottog pengar, Djursén samt alla anlitade konsulter, advokater, Michael Wynne-Parkers bolag Introcom och hyresvärden för Trustors kontor i London.125; 126

Smith hävdar att vi ser oss själva som vi tror andra uppfattar oss. Med andra ord värdesätter vi människor andras åsikter om oss väldigt högt. Våra åskådares åsikter om oss ligger högt upp på prioriteringslistan. Det är en av förklaringarna till varför det som första som hände efter att Trustoraffären var i hamn var att Team Moyne införskaffade ett eget kontor i London.

Ett bevis för hur högt Team Moyne värdesatte att inneha ett kontor och Londons finaste distrikt är allt det krångel som låg bakom själva kontraktet på fastigheten. De bildade ytterliggare ett bolag, Engelskt, de använde Trustor som borgenär och sade sig vara beredda att betala fem årshyror på 4 miljoner kr/st i förskott. Team Moyne uppfattades vid den här tidpunkten som framgångsrika av media och Svenskt näringsliv de var därmed tvungna att upprätthålla den bilden till varje pris för att inte förlora sympatin hos sina åskådare. Kontoret i London gav dessutom Team Moyne ytterliggare scenutrymme att vältra sig i blickarna från åskådarna, något alla medlemmar som tidigare nämnt eftersträvade.

118 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 157119 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 158120 Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor121 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 45122 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 293123 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 292-293124 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 175-187; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor125 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 45-46126 Lindstedt, Svindlande affärer, s. 290-293; Posener, Internationellt efterlyst, s. 28, 235-236

Team Moyne hade nyligen kommit över rikedom och Smith hävdar att rika och mäktiga människor söker rampljuset och åskådarnas blickar, åskådarna tittar och beundrar rika och mäktiga människor för att det är behagligt att identifiera sig med dom, anledningen enligt Smith är att det är att det är trevligt att vara rik men framförallt att erhålla åskådarnas sympati.

Det största och främsta skälet till att människor söker rikedom är enligt Smith för att fånga omvärldens blickar och bli sedda med sympati. Människor gör inte karriär för att kunna äta sig mer mätta utan istället prioriteras ekonomin så att de mesta resurserna läggs på det som fånga omvärldens sympatiska blickar. Vi lägger alltså pengar på att framstå som rika i samhället, det är fåfängan som stimuleras med vår nyvunna rikedom. Vi investerar i materia som får andra människor att uppfatta oss som rika och vilket resulterar i att vi blir sedda. Vi har här förklaringen för den något annorlunda inredningen av Team Moynes kontor.

Totalrenoveringen i form av att allt skulle vara i marmor, förbudet mot plast och de antika möblerna som totalt landade på 3,7 miljoner kr är ett enda stort exempel på hur rikedom investeras i vad Smith kallar fåfänga. Förfrågningen om helikopterplattorna och takvåningen mitt emot är också tydliga exempel på detta.

Det allra tydligaste exemplet på en gigantisk investering i fåfängan stod Jisander och Mattsson för, något de inte heller på något sätt förnekar utan snarare framhäver. De plockade tillsammans ut 90 miljoner kr ur Trustors kassa i form av bonus enligt Lindstedt. Pengar som bland annat användes under en semester i St Tropez. De hyrde båtar, lyxbilar, bjöd och sprutade champagne och köpte upp en butik inklusive inredning och lager.

Vi ser här en massiv konsumtion av varor och tjänster som alla var en del av det beteende som fäste omvärldens blickar på Jisander och Mattsson. Ett exempel på detta ger Lindstedt när han berättar hur franska tabloider rapporterade om de festglada svenskarnas äventyr i St Tropez.127

Som tidigare nämnt är det inte bara det rationella beteendet hos de rika och mäktiga som beundras utan även galenskaperna och lasterna. Människor som lägger stor vikt vid fåfängan vill ofta ge intrycket av att vara väldigt slösaktiga. Det här beteendet är som vi tidigare berört inte genuint utan är enligt Smith ett hyckleri av rikedom och välstånd. Till sin ytterlighet kan detta beteende driva hycklarna till att bli ruinerade. Tittar vi här på Mattsson och Jisander så spenderade de pengar som om det inte fanns någon morgondag, Jisander talar också öppet om att han inspirerades av andra rika personers beteende i samband med festligheter och ville ta det hela ett steg längre.128

Smith hävdar att det är själva uppträdandet inför andra människor som är centralt för hur en person som valt den rikes väg uppfattas av sina åskådare. Det är intrycket han gör på sina åskådare som bestämmer till vilken grad han kan kontrollera sin omgivning. Det här är också en förklaring till sökandet efter rikedom och Mattssons och Jisanders investeringar i fåfängan.

En ytterliggare förklaring till masskonsumtionen kan vara det Smith talar om under rubriken den rikes vägval. Personer som valt den rikes väg och valt att ta sig fram till rikedom och makt använder sig ofta av lögner, smicker och falskspel vilket gör att samma människor plågas av 127 Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor128 Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor

sitt eget samvete. De når heller aldrig den tillfredställelse som de väntat sig när de uppnått sitt mål. Smith menar här att dessa människor försöker stilla sitt dåliga samvete, fylla tomrummet av tillfredställelse och utplåna historien som ligger till grund för deras nuvarande rikedom eller position i samhället genom överdriven konsumtion och olika nöjesupptåg. Vilket Jisanders och Mattssons olika monetära lekar är bra exempel på förutsatt att de hade dåliga samveten.

Efterspel

MassmedialtDen första journalisten att fatta misstanke mot affärerna kring Trustor var Lindstedt. Med hjälp av egna efterforskningar fick han fram en helt annan bild av Team Moyne än den massmedia tidigare rapporterat om och som i mångt och mycket byggde på PR företaget Kreabs arbete. Han fick också en helt annan bild av själva affären. Det var ett batteri med artiklar som avlossades med start 31 oktober 1997 ”Stormiga affärer längs vägen till Trustor” löd Lindstedts artikel i SvD. Den 5 november uppgav SvD att ”hjärnan bakom det senaste halvårets affärer i Trustor är en ökänd ekonomisk brottsling, Joachim Posener.”129

Det var framförallt detta som fick både näringsliv och media att reagera och helt plötsligt började media på allvar och i högre utsträckning rapportera om Trustor. Det var även artiklarna som på allvar satte fart på polisens efterforskningar. Artiklarna tillsammans med ett tips från ett engelskt kreditinstitut om att Lord Moyne helt och hållet saknade tillgångar och omgav sig med människor som tidigare var dömda eller inblandade i ekonomisk brottslighet.130

JuridisktI samband med att artiklarna bestämmer sig Jisander och Mattsson för att resa hem till Sverige och hålla en presskonferens för vad de då såg som ett missförstånd, enligt Jisander.131 Väl hemma häktas de av svensk polis omgående och hålls kvar för förhör. Enligt egen utsago kände sig Jisander stressad i situationen och skyllde på allt och alla. Något polisen bekräftar, samtliga personer i Team Moyne, med undantag för Posener, skyller under de kommande förhören på varandra och slutligen sägs huvudmannen bakom allt vara Posener. Posener själv försvinner ut ur Sverige 1997 och blir häktad i sin frånvaro och internationellt efterlyst. Enligt sig själv och Jisander berodde landsflykten på att han inte kan få en rättvis prövning i Sverige med den rådande massmediala bild som målats upp kring honom.132

Den 5 februari 2001 hålls huvudförhandlingar i Stockholms tingsrätt, de åtalade är nu Jisander, Mattsson och Lord Moyne. Smallbone kallas bara som vittne. Jisander och Mattsson skyller här på Lord Moyne och Smallbone, medan Lord Moyne och Smallbone hävdar att Jisander, Mattsson är de skyldiga. Lord Moyne frias så småningom helt med motiveringen att han enbart agerat fasad och att de verkliga kriminella är Jisander, Mattsson och Posener.133

Posener hävdar i sin bok att det är glasklart vilka som ligger bakom härvan, Lord Moyne och 129 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 15-16130 Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 23; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor131 Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor132 Posener, Internationellt efterlyst, s. 220; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor133 Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor

Smallbone. Eftersom de var de enda som hade fullmakt genomföra transanktionerna och dessutom varit inblandade i liknande affärer tidigare.134 Jisander dömdes till 5 års fängelse och Mattsson till 3 års fängelse av Stockholms tingsrätt. En dom som Jisander och Mattsson överklagade och slutligen vann i hovrätten 2002.135

Posener är i skrivande stund på fri fot och brotten han misstänktes för i Trustorhärvan är preskriberade.136 Det senaste kring honom är den intervju han gjorde mot betalning med tv3, något Posener hävdar inte är sant.137 Intervjun fick kritik av såväl polis som journalister däribland Lindstedt. Främst på grund av att Posener är, som tidigare nämnt, försatt i personlig konkurs och var häktad i sin frånvaro. Pengar som går till honom ska i första hand passera via konkursförvaltaren. Kritikerna belyser också det oetiska och omoraliska i att försörja Poseners flyktkassa. Tv3 hjälpte där efter Posener att publicera sin version av Trustorhärvan i form av boken ”Internationellt efterlyst – Mitt liv efter Trustor”. Även den var föremål för etisk och moralisk diskussion i media.138

Det var först efter att Lindstedt fått sina artiklar publicerade som Team Moyne började förlora sympatin hos sina åskådare. Människor runt om i samhället inklusive massmedia och myndigheter ville och kunde inte längre identifiera sig och se på medlemmarna i Team Moyne med sympati efter det avslöjats att Posener var inblandad och Lord Moyne egentligen inte hade några pengar.

När det slutligen kom fram att Trustors likvida medel rensats eller i alla fall flyttats började den del av svenskt näringsliv som tidigare uttryckt beundran för Team Moyne att ta avstånd i form av snarlika artiklar likt de Lindstedt publicerat i Svenska Dagbladet. Även polisen började på allvar fatta misstankar mot Team Moyne. Åskådarna fann det inte under de nya omständigheterna behagligt att identifiera sig med medlemmarna av Team Moyne och därför valde de att inte längre se på dem med sympati.

För att rädda ansiktet och upprätthålla bilden och imagen av makt och rikedom (skyldiga eller ej) reste Jisander och Mattsson hem för att återvinna åskådarnas sympati och bibehålla sympatin från de som fortfarande såg Team Moyne som rika och mäktiga. Detta misslyckades då båda häktades av svensk polis och deras presskonferens uteblev. Vi ser här ytterliggare ett exempel på hur staten kliver in som institution och stävjar det strävande egenintresset som i

134 Posener, Internationellt efterlyst, s. 223-228135 Posener, Internationellt efterlyst, s. 33-34; Peter Carlberg, Jisander döms till fängelse, E24.se 2008, tillgänglig på: http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_499295.e24 31/3-09136Rapport, Häktningen av Posener hävd, Svt.se 2007, tillgänglig på: https://svt.se/2.22620/1.867239/haktningen_av_posener_ar_havd 6/4-09137 Posener, Internationellt efterlyst, s. 217138 Daniel Dickson, Trustorhärvan, Posener fick en halv miljon för intervju, DN.se, Ekonomi 2005,tillgänglig på: http://www.dn.se/ekonomi/posener-fick-halv-miljon-for-intervju-1.357476; Daniel Kruse, Posener ger ut boken om flykten, Realtid.se, Ekonomi 2004, tillgänglig på: http://www.realtid.se/ArticlePages/200411/29/20041129121723_Realtid316/20041129121723_Realtid316.dbp.asp; Cecilia Aronsson, Posener avslöjar allt i ny bok, Di.se 2004, tillgänglig på: https://di.se/Nyheter/?page=/Artiklar/Posener_avslojar_allt_i_ny_bok.aspx%3FArticleID%3D2004%255C11%255C29%255C125702%26words%3D%26SectionID%3DEttan%26menusection%3DStartsidan%3BHuvudnyheter, 31/3-09; Sveriges radio, P3 dokumentär, Trustor

https://di.se/Nyheter/?page=/Artiklar/Posener_avslojar_allt_i_ny_bok.aspx%3FArticleID%3D2004%255C11%255C29%255C125702%26words%3D%26SectionID%3DEttan%26menusection%3DStartsidan%3BHuvudnyheter



http://www.realtid.se/ArticlePages/200411/29/20041129121723_Realtid316/20041129121723_Realtid316.dbp.asp


http://www.dn.se/ekonomi/posener-fick-halv-miljon-for-intervju-1.357476

https://svt.se/2.22620/1.867239/haktningen_av_posener_ar_havd

http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_499295.e24

det här fallet inte alls gynnade de kollektiva intressena. Det här är också ytterliggare ett exempel på när den oberoende åskådaren hos de inblandade individerna inte räcker till för att hindra jakten på att främja egenintresset från att orsaka skador och lidande hos övriga medmänniskor. Det finns, precis som Hedlund tog upp, ingen garanti för att egenintresset per automatik gynnar samhället.

Det var inte bara åskådarna som ändrade uppfattning utan även inom Team Moyne skedde kraftiga förändringar i den situationen som Jisander beskriver som stressig. När det stod klart att alla medlemmar av Team Moyne misstänktes för brott så upphörde den tidigare etablerade positiva ömsesidigheten. Nu identifierade inte medlemmarna varandra som vänner och de tidigare personliga relationerna blev nu istället opersonliga.

Alla medlemmar skyllde på varandra och vi kan här se exempel på att medlemmarna började identifiera varandra som vad Vernon benämner som ”free riders”. Därför uppstod också en spiral av negativ ömsesidighet i beskyllandet av skuld från den ena medlemmen av Team Moyne till den andra osv. Kontakten mellan medlemmarna upprätthölls bara så länge de hade något att erbjuda varandra, vi kan därför såhär i efterhand dra slutsatsen att de affärer som gjordes mellan Team Moyne redan från början var vad Vernon skulle kalla opersonliga.

Efter det att medlemmarna förlorat åskådarnas sympati identifierade de heller inte varandra som vänner utan av att döma av deras beskrivningar av varandra såhär i efterhand mer som fiender. Alltså som människor som uppvisar negativ ömsesidighet.

Vi kan också konstatera att Lindstedts affärer med Team Moyne också hela tiden varit opersonliga. Redan från början identifierade han dem som fiender och vice versa. Lindstedt använde Team Moyne för att vinna åskådarnas sympati vilket han också fick bland annat i form av stora journalistpriset men också genom en fast anställning och en karriär som både författare och journalist. Frågan är om Lindstedts strävan efter att tillfredsställa sitt egenintresse främjade samhället, det vi med säkerhet kan säga är att det inte gynnade medlemmarna av Team Moyne.

Jisanders och Mattssons överklagan till hovrätten och Poseners landsflykt och behov av att ge sin version av händelserna kring Trustor och de anklagelser som riktats emot honom kan tolkas på flera sätt. Dels är de försök att återvinna åskådarnas sympati och helt enkelt rentvå sina namn. Det kan också tolkas som ett sätt att bearbeta skammen och vanäran som Smith menar ligger och gäckar människor som begår gärningar likt de medlemmarna ur Team Moyne begick och som Posener i synnerhet anklagades och misstänktes för.

Analys

Sammanfattande analys av fallet Trustor

HuvudpersonernaDet som slog mig direkt när jag började sätta mig in i fallet Trustor var hur lika bakgrund de inblandade i härvan hade, trots att alla kommer från olika delar av världen. Alla i Team Moyne kommer från mer eller mindre välbärgad bakgrund, där familjen och familjens närmsta

vänner haft stark påverkan och stort inflytande över personernas liv. Det finns även tydliga exempel från huvudpersonernas bakgrund att samtliga i Team Moyne valt ”den rikes väg”.

Alla drevs av ett behov att bli sedda med sympati av sina åskådare. Smallbone och Lord Moyne gjorde allt i deras makt för att bevara och upprätthålla den image av rikedom och makt de gjort sig kända för och som i mångt och mycket var deras levebröd. En image som formats av den samhällsklass de växte upp i, en image som också fått sin form av familj och bekanta. Smallbone och Lord Moyne hade i bagaget med sig något av en personlig kris när Trustoraffären dök upp som en livlina, vilken kunde hjälpa bägge att upprätthålla imagen av makt och rikedom och bibehålla sympatin hos sina åskådare.

Mattsson och Jisander förde en kontinuerlig strävan att uppfattas som något de egentligen inte var, genom att investera och bejaka fåfängan försökte de uppfattas som rika och mäktiga. Genom att adoptera galenskaper och nöjesupptåg från överklassen var de ständigt i behov av kapital för att kunna fånga omvärldens blickar. En omvärld som beundrar de rika och mäktiga i samhället. Det var med den här bakgrunden som playboys som både Jisander och Mattsson klev in i Trustoraffären, en affär som de hoppades erbjuda dem mer kapital att investera i fåfängan för att på så sätt få sympati hos sina åskådare.

Posener kom precis som ovan nämnda personer från en välbärgad bakgrund och hade tidigare drivits av samma skäl i jakt på rikedom och makt för att genom dessa attribut fånga åskådarnas uppmärksamhet och därmed deras sympati. Situationen såg dock något annorlunda ut för Posener än för de övriga eftersom han faktiskt förlorat sina åskådares sympati i form av domen i Thulhärvan och fängelsestraffet som ett resultat av negativ ömsesidighet. Posener klev till skillnad från de andra in i Trustorhärvan med motivationen att återupprätta sympatin hos sina åskådare.

Lindstedt hade en annan bakgrund än de ovan nämnda individerna. Han beundrade till skillnad från Team Moyne inte de rika och mäktiga utan istället de visa och dygdiga, eller rättare sagt det var av åskådare som beundrar visa och dygdiga han ville bli sedd med sympati. Det var tack vare Lindstedts brist på beundran för överklassen som han började se Trustorhärvan ifrån ett annat perspektiv och det var genom detta han fann ett sätt att vinna sympatin hos sina åskådare. Lindstedt bejakade sitt egenintresse utan hänsyn tagen till de konsekvenser som kom att drabba de inblandade i Trustoraffären. Det var genom att främja sitt egenintresse han byggde sig en karriär som författare och journalist och på så sätt vann sympati bland de människor som beundrar de visa och dygdiga.

Trustoraffären blev en möjlighet för alla de inblandade att vinna sina respektive åskådares sympati. Team Moyne bildades därför att alla medlemmarna vid det här tillfället identifierade varandra som att de visade kontinuerlig positiv ömsesidighet, de såg varandra som vänner som hade något att erbjuda varandra.

AffärenTeam Moyne förfogade nu över de egenskaper som krävdes för att göra ett gott intryck på Svenskt näringsliv och fånga åskådarnas uppmärksamhet. Intrycket förstärktes av kontakterna med rådgivarna på EPCF, advokatbyrån Vinge och PR-folket hos Kreab. Allt detta gjorde att Team Moyne kunde upprätthålla en image av sig själva och framförallt Lord Moyne som rika

och mäktiga inför sina åskådare i Svenskt näringsliv. Team Moyne lyckades förvärva Trustor genom att behaga alla de inblandade parternas ”narcissism”, när dessutom nämnda parter var upptagna med att se efter sina egenintressen så kunde ett slarvfel passera igenom på det kontrakt som till slut skrevs. Slarvfelet gav upphov till att Team Moyne kunde förfoga över Trustor och dess finansiella tillgångar fem dagar innan de skulle betala säljaren Norberg. Det var genom detta Team Moyne kunde genomföra härvan.

HärvanSå fort Team Moyne tagit över Trustor så fråntogs de anställda sina arbetsuppgifter och fick inte längre ta del av övrig information gällande företaget. Team Moyne uppfattade de tidigare anställda och de utanför den egna gruppen som ”free riders” dvs avskärmningen var en följd av att Team Moyne inte såg de övriga inom Trustor som vänner. Relationen till dem kom därför att bli opersonlig och den kalla handen var ett exempel på negativ ömsesidighet.

Team Moyne saknade kapital och var i desperat behov av det för att bibehålla åskådarnas sympati. När tillfället uppstod att betala Norberg med Trustors egen kassa så tog Team Moyne tillfället i akt och genomförde de sannolikt olagliga transaktionerna och köpte Trustor för dess egna likvida medel. Anledningen var som tidigare nämnt jakten på att vinna, bibehålla eller återfå åskådarnas sympati.

När sedan Team Moyne förfogade över Trustors kapital så investerade de kraftigt i ”fåfängan”. Detta för att ge ett intryck av makt och rikedom till omvärlden med tillhörande åskådare. Kontoret i London som införskaffades och totalrenoverades samt Mattsson och Jisanders St Tropez semester kan ses som konkreta exempel på ovan nämnda investeringar i fåfängan.

Allt för att vinna, bibehålla och återfå åskådarnas sympati. Det här är också exempel på hur människor som valt den rikes väg försöker dölja spåren efter de lögner och falskspel som ofta den rikes väg kantas av. Det var också ett sätt att lindra sitt eget samvete genom masskonsumtion och diverse nöjesupptåg. Enligt Smith finner aldrig människor som väljer den rikes väg det han söker vid vägens slut och för att fylla tomrummet av den saknade tillfredsställelsen hänger de sig åt ovan nämnda överdrifter.

EfterspelI samband med att Lindstedts artiklar publicerades förlorade Team Moyne åskådarnas sympati, Jisander och Mattsson försökte återvinna sympatin genom att resa hem för att hålla en presskonferens. Det misslyckades i och med att de båda blev häktade. När slutligen alla i Team Moyne stod misstänkta för ekonomisk brottslighet så stod det också klart att de tidigare vännerna inte längre identifierade varandra som vänner. Alla skyllde på alla i en orgie av negativ ömsesidighet eftersom de alla nu uppfattade varandra som ”free riders” vilka inte hade något att erbjuda varandra. ”Affärerna” inom Team Moyne kan därför med detta i vetskap uppfattas redan från början som opersonliga, då kontakten mellan ”vännerna” bara upprätthölls så länge de hade något att erbjuda varandra.

Även Lindstedts ”affärer” med Team Moyne hade också haft opersonlig karaktär redan från början. Han använde dem för att tillgodose sitt egenintresse, på samma sätt som medlemmarna

inom Team Moyne använt varandra och omvärlden för att vinna åskådarnas sympati. Jisander och Mattsson dömdes i tingsrätten som ett resultat av att svenska staten klev in som institution och stävjade deras egenintresse i form av negativ ömsesidighet, Lord Moyne friades och Smallbone åtalades aldrig. Posener flydde landet och har i skrivande stund lyckats hålla sig undan (April 09).

Jisander och Mattsson överklagade sin dom till hovrätten och blev friade. Posener valde att under sin flykt både ge en intervju och skriva en bok för att ge sin version av händelserna kring Trustor. Båda företeelserna är exempel på hur de inblandade försöker återvinna åskådarnas sympati samt, om Lindstedts bild av härvan är korrekt, en bearbetning av deras dåliga samvete som var en följd av vad som hände under Trustorhärvan.

Slutsatser

Adams Smiths andra ansikteHur ser Adams Smiths andra ansikte ut jämfört med den etablerade uppfattningen? - Uppsatsens ena syfte är att visa en mindre känd sida av Smith och hans så kallade andra ansikte. Detta finns inte med i den etablerade bilden av Smith. Det är Smiths första ansikte som fått stå som förebild i litteratur, forskning, debatt och artiklar. Det präglas ofta av begrepp som fri marknad, fri konkurrens och stimulering av marknadens olika egenintressen. Bilden av Smith som den här uppsatsen redogör för är mer komplex.

Bilden utgörs å ena sidan av det som nämns ovan dvs det som Smith betraktade som ”marknadens lagar” men också av något mer. Egenintresset kan inte tillgodoses till vilket pris som helst, utan måste leva i harmoni med de normer och värderingar som människor, institutioner och hela samhällen format därför att en fri marknad kan bara vara fri då den regleras. En totalt fri marknad leder till att människors egenintressen inte kommer att ta hänsyn till andra människors intressen. En totalt fri marknad är inte fri för alla. Därför behövs det institutioner som stävjar egenintresset hos de individer som är beredda att överträda normer och regler för egen vinnings skull trots att det orsakar lidande hos andra.

Det som också det andra ansiktet av Smith erbjuder är de orsaker som ligger till grund för att människor över huvudtaget har ett egenintresse. Det är i boken ”The theory of moral sentiments” vi hittar förklaringar och orsaker till varför människor i hans andra bok ”An inquire of nature and causes of the wealth of nations” beter sig som de gör. Varför samhällen ser ut som de gör och varför marknadens lagar överhuvudtaget existerar.

Det är också detta som jag anser vara vad Smith menade när han säger att hans böcker är två sidor av samma mynt. I den första boken ger han oss grunden för hur och varför vi människor agerar och i den andra boken ger han oss konsekvenserna av vårt agerande. Baserat på hur egenintresset styrs av vårt sökande efter sympati och de vägval vi gör, baserat på bakgrund (samhällelig klass) och på vilka människor vi anser vara våra åskådare, så har ”marknadens lagar” och handelsregler uppstått. Det är därför ingen slump att den osynliga handen och egenintresset återfinns oftare i boken ”The theory of moral sentiments”.

Sympatin som sådan är det centrala hos Smiths andra ansikte. Alla våra beslut, handlingar och de vägar vi väljer i livet baseras på den ständiga jakten av att bli sedd av våra åskådare med sympati. Genom att vi kan leva oss in i en annan människas situation kan vi också komma till insikt att de kan göra detsamma med oss. Den här insikten leder till att vi är medvetna om att vi ständigt blir betraktade. Kopplingen till det första ansiktet är vårt ständiga behov av våra åskådares sympati vilket leder oss till ekonomiska transaktioner, alltså handel.

Smith konstaterar att människor överlag i samhället beundrar rika och mäktiga människor, detta i sig är också en förutsättning för att marknadens lagar ska gälla. Det är människors beteende att se rika och mäktiga människor med sympati som gör det möjligt för en marknad att existera. Målet är att bli sedd som mäktig eller rik, vägen dit är ekonomiska transaktioner. Affärerna/relationerna mellan människor ligger till grund för det vi kallar marknad och samhälle oavsett om de kantas av positiv eller negativ ömsesidighet samt är personliga eller opersonliga.

Att arbetsdelning och specialisering förekommer är därför bara en följd av människors investeringar i fåfängan. Vi strävar inte efter välfärd för att kunna ”äta mer” utan för att nå rikedom. Det är en konsekvens av att vi vill bli sedda med sympati av vår omvärld. Företagande som helhet är en direkt följd av att människor drivs av att visa upp sin rikedom för att på så sätt vinna åskådarnas sympati. En sympati som lättast vinns tack vare att människor beundrar de rika i samhället. Utan detta behov av sympati och beundran för rikedomen så skulle det inte finnas några ”marknadens lagar”. Vi kan heller inte förstå ”marknadens lagar” och dess mekanik ifall vi inte känner till vilka orsaker som ligger till grund för varför människor agerar som de gör i olika situationer. Detta visar på att Smith inte bara var moralfilosof och nationalekonom utan också något av en föregångare till vad som idag kallas ekonomisk psykologi.

Trustorhärvan enligt Adam SmithVarför ägde Trustorhärvan rum enligt Adam Smiths teorier? - Jakten på att bli sedd med sympati är motivet bakom alla våra handlingar, beslut och vägval. Trustorhärvan var ett resultat av en mängd olika människors strävan efter sympati. Anledningen till att den ägde rum var alltså det ständiga behovet vi människor, enligt Smith, har av att bli sedda med sympati av våra åskådare.

När det gäller Team Moyne och Journalisten Lindstedt så hade de alla olika skäl till deras gemensamma mål, åskådarnas sympati. För Lord Moyne och Smallbone innebar Trustorhärvan en möjlighet att bibehålla den illusion av makt och rikedom som var deras levebröd. Trustorhärvan var deras enda alternativ i en situation där alla broar redan var brända. Att leva som ”vanliga” människor var inget alternativ, enligt Smith ett öde värre än döden, för Lord Moyne och Smallbone utan de gjorde vad som krävdes för att upprätthålla bilden av sig själva inför sina åskådare som rika och mäktiga. Om de sedan var medvetna om det olagliga i Trustoraffären spelar inte så stor roll.

För Mattsson och Jisander gav Trustorhärvan dem en möjlighet att fortsätta sin jakt på rikedom och åskådarnas sympati. Deras nöjesupptåg och överkonsumtion var resultatet av gigantiska investeringar i fåfängan, investeringar som krävdes för att ge intrycket av makt och

rikedom på den omgivning de valde att identifiera som sina åskådare. Trustorhärvan och de andra affärsverksamheter de var inblandade i var bara verktyg och medel för att nå sympatin hos åskådarna, olagliga eller ej.

Posener klev in i handlingarna med en bakgrund av förlorad sympati hos sina åskådare. Trustorhärvan var Poseners möjlighet att återfå sympatin och komma ifrån ensamheten och isoleringen som är den fattige och vanliga mannens vardag. Oavsett om Posener var den mastermind media talar om eller bara den konsult han själv benämner sig som så är orsaken till de olika handlingarna densamma, enligt Smiths teorier.

Journalisten Lindstedt drevs också precis som de ovan nämnda herrarna av behovet av åskådarnas sympati. Han hade dock inget intresse av att bli beundrad för rikedom och makt, utan ville bli sedd som vis och dygdig. Något ett avslöjande av Trustorhärvan gav honom möjlighet till. Lindstedt bejakade sitt egenintresse och tog ingen hänsyn till konsekvenserna för de inblandade i härvan eftersom han inte identifierade sig med dem. Han såg inte sin relation till Team Moyne som personlig utan för honom var de inblandade och själva härvan i sig också bara ett verktyg/medel för att fånga åskådarnas blickar och sedermera deras sympati.

Trustorhärvan och liknande företeelser i samhället uppstår däför att människor styrs av sitt egenintresse. Egenintresset styrs hela tiden av jakten på sympatin. Genom att se till egenintresset tar sig människan fram mot åskådarnas blickar och om de uppfattar personen som rik och mäktig leder detta till att de identifierar sig med honom och därmed ser honom med sympati. Det var tack vare egenintresset, bibehållandet, jakten och återvinningen av åskådarnas sympati som det överhuvudtaget uppstod en härva i Trustoraffären.

Det var också egenintresset i kombination med bristande reglering av marknaden för handel med investmentbolag som gjorde att det fanns utrymme för härvan att äga rum. Det var en rad olika intressenter från Svenskt näringsliv som drev på affären och valde att titta åt andra hållet för de brister Team Moyne visade upp, på grund av egenintresset och deras egna jakt på sympati från sina åskådare.

Även säljaren Norberg hamnade i en situation där egenintresset fick styra obehindrat vilket resulterade i att han och hans jurister inte uppmärksammade ”felet” i kontraktet utan istället var fokuserade på rikedom och den kommande sympatin från respektive åskådare.

Att härvan avslöjades berodde också bara på att, enligt Smiths teori, en utomstående person (journalisten Lindstedt) samtidigt jagade sympati hos en annan typ av åskådare. Trustorhärvan ägde rum och uppmärksammades på grund av att vi lever i ett samhälle där det finns två typer av människor vi beundrar och ser med sympati på. Den rika/mäktiga och den visa/dygdiga, det var med dessa två personligheter som bakgrund Trustorhärvan tog form och kom att uppmärksammas. Team Moynes ständiga jakt på sympatin hos de åskådare som beundrar den rika/mäktiga och journalisten Lindstedt ständiga strävan efter sympatin hos de åskådare som beundrar den visa/dygdiga.

Trustorhärvan är ett utmärkt exempel på Smiths teorier och Smiths teorier är bra exempel på hur vi kan förklara mänskligt beteende likt det som förekom och resulterade i Sveriges genom tidernas största ekonomiska brott. Den är också ett exempel på det vi lyfte fram hos Hedlund i

början av uppsatsen. Nämligen hur Smith har misstolkats och lett till att människor rättfärdigar sin egen bristande etik och moral genom argument likt de Jisander använder sig av i slutet av radiodokumentären Trustor som sändes i Sveriges Radio P3.

Jisander menar att Trustorhärvan var bra för alla parter, alla tjänade på att härvan och affären ägde rum. Han menar också att hans eget, Poseners och Mattssons beteende inspirerat andra svenskar till ett liknande beteende vilket så småningom mynnade ut i en hel kultur i form av det han själv benämner som brats, vilket i sin tur har stimulerat den svenska ekonomin. Detta tycker jag själv är det mest lysande exemplet på det, Smith, Hedlund och jag själv försökt förklara. Hur människor ser efter sitt egenintresse utan hänsyn till det lidande som det orsakar andra människor och sedan försöker rättfärdiga beteendet med ”greed is good”.

Vidare forskningKan Adam Smiths angreppssätt bidra till en större förståelse för ekonomisk brottslighet i allmänhet? - Eftersom Smiths teorier från ”The theory of moral sentiments” är inriktade mot att förklara all typ av mänskligt beteende så finns det självklart ett brett användningsområde. Smith och de andra källor jag använt mig av hävdar alla att just sympatin är det centrala hos alla de handlingar vi människor begår.

Om det vore så att vi skulle kunna använda Smiths teorier för att få en större förståelse för ekonomisk brottslighet i allmänhet, vad skulle vi då göra med den kunskapen och vad skulle de innebära för samhället i stort? Det första vi skulle erhålla vore kännedomen om varför människor begår ekonomiska brott, vi skulle därmed kunna börja fundera på åtgärder mot att förhindra att sådant beteende uppkommer. Det är alltså orsakerna till beteendet vi måste bearbeta för att på så sätt få beteendet att upphöra.

Precis som västvärlden använt Smiths nationalekonomiska teorier för utveckla sina ekonomier skulle vi kunna använda Smiths moralfilosofiska teorier för att utveckla vårt mänskliga beteende. Vi beskrev Hedlunds påstående om att feltolkningar av Smith lett till företagsskandaler och härvor, likt Skandia, Enron och Trustor. Skulle en korrigerad tolkning av Smith få sådant beteende att upphöra. Hedlund menade att människor använt fraser och uttryck från Smith för att rättfärdiga moraliskt felaktigt beteende.

En tydligare bild av vad Smith egentligen stod för kanske kan radera de argument och motiveringar som moraliskt och etiskt tvivelaktiga personer använt sig av i samband med ekonomisk brottslighet. Hur ska vi då nå den här kunskapen? Hur ska vi gå tillväga praktiskt för att ta forskningen till nästa nivå?

Det skulle vara fullt möjligt att titta närmare på en rad andra liknade ”härvor” för att ge forskningen mer empirisk grund. Som exempel vore det intressant att titta på bakgrunden på huvudpersonerna i ”härvor” så som Skandia och Enron. Liknade de här personernas bakgrund de i Team Moyne, hur såg bakgrunden ut på de som avslöjade härvorna, finns det likheter med journalisten Lindstedts bakgrund. Vilka ”vägval” finns representerade av de inblandade i de olika härvorna.

Hur genomfördes härvorna, finns det här likheter med Trustor och avskärmningen mot de tidigare anställda och identifieringsprocessen av ”vänner” respektive ”personliga” och ”opersonliga” affärer. Uppstod slarvfel på grund av en stimulering av andra människors ”narcissism” och vilken roll spelade ”egenintresset” hos inblandade men också utomstående intressenter.

Vart tog pengarna vägen? Investerades det i fåfängan, till vilken grad? Vilka var åskådarna som de inblandade i de olika härvorna ville få sympati av? Det skulle också vara av intresse att följa händelserna efter att ”härvan” uppdagats. Hur de inblandade reagerade, vilka de identifierade som ”vänner” respektive ”fiender”, vilken typ av ”ömsesidighet” uppvisades i början och slutet av härvan och försöker personerna i efterhand motivera och förklara sitt beteende.

Avslutande kommentarSvaret på den sista frågeställningen är alltså, ja Smiths teorier borde kunna bidra till en bredare förståelse för ekonomisk brottslighet i allmänhet men det krävs så vitt jag ser det vidare forskning. Vi har i den här uppsatsen tittat på ett unikt fall och dessutom använt oss av en begränsad bild av Smiths teorier. Det skulle krävas flera olika typer av liknande ”härvor” och en bredare mer komplett bild av Smiths moralfilosofiska system för att vi skulle kunna få en djupare och mer övertygande förståelse för fenomenet ekonomisk brottslighet.

Referensförteckning

LitteraturRoger E Backhouse, The penguin history of economics, 2000

T.D. Campbell, Adam Smith's Science of Morals, University of Glasgow social and economic studies, George Allen & Unwin Ltd 1971

Rondo Cameron, Världens ekonomiska historia, från urtid till nutid, tredje upplagan, Studentlitteratur 2001

Stefan Hedlund, Institutionell teori, Ekonomiska aktörer, spelregler och samhällsnormer, Studentlitteratur 2007

Robert Heilbroner, The wordly philosophers, The lives, times and ideas of the great economic thinkers, sjunde upplagan, Penguin Books, 2000

Gunnar Lindstedt, Svindlande affärer, Historien om Trustor, Bokförlaget DN 2000

Joachim Posener, Internationellt efterlyst, mitt liv eftter Trustor, Tv3 reportage förlag, 2004

Ratio, Den osynliga handen, Adam Smith i urval, 1994

Adam Smith, The theory of moral sentiments, Prometheus books 2000

Bra böckers världshistoria, Band 10, Två revolutioner 1750-1815, Kåre Tonnesson, Bra Böcker, Höganäs 1986

RapporterStockholms Fondbörs, Trustor – Händelser och slutsatser, Stockholms Fondbörs skriftserie nr 22, Stockholms Fondbörs AB 1997

Uppsatser, avhandlingar och forskningsartiklarJohanna Cedergren, Trustor- en rättsutredning, Institutionen för beteende-, social-, och rättsvetenskap, Örebro Universitet, Kandidatexamen 10 poäng, 2006

Paul Heaton, Does religion really reduce crime?, Journal of law and economics, vol 49, No. 1, s. 147-172, The university of Chicago Press, 2006

Johanna Jonsson och Sofia Lindberg, Orsaker till ekonomisk brottslighet- En studie av Trustorhärvan, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings Universitet, 2008

Bengt Larsson, Kreditförluster och kontrollförluster – politiska, moraliska och juridiska problematiseringar av den finansiella sektorn i samband med bankkrisen, Sociologiska institutionen, Göteborgs Universitet 1997

David Marshall, Adam Smith and the theatricality of moral sentiments, critical inquiry 10, The University of Chicago June 1984

Murray N. Rothbard, The celebrated Adam Smith, Vol. 1, Edward Elgar Press, 1995; Mises institute, 2006

Vernon L. Smith, Southern economic journal, 65(1), Distinguished guest lecture, The two faces of Adam Smith 1998

Maja Svensson, Trustor- en utredning av några rättsliga frågor kring den s.k. Trustoraffären, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, examensarbete 20 poäng, VT 2000

Johan Söderberg, Teorier om samverkan – Några anteckningar, 1989

Janet S. Walker, ”Greed Is Good”...or Is It? Economic Ideology and Moral Tension in a Graduate School of Business, Journal of Business Ethicsw, Vol 11, No. 4, s. 273-283, Springer 1992

ArtiklarCecilia Aronsson, Posener avslöjar allt i ny bok, Di.se 2004, tillgänglig på: https://di.se/Nyheter/?page=/Artiklar/Posener_avslojar_allt_i_ny_bok.aspx%3FArticleID%3D2004%255C11%255C29%255C125702%26words%3D%26SectionID%3DEttan%26menusection%3DStartsidan%3BHuvudnyheter, 31/3-09

Peter Carlberg, Jisander döms till fängelse, E24.se 2008, tillgänglig på: http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_499295.e24 31/3-09

Daniel Dickson, Trustorhärvan, Posener fick en halv miljon för intervju, DN.se, Ekonomi 2005,tillgänglig på: http://www.dn.se/ekonomi/posener-fick-halv-miljon-for-intervju-1.357476 31/3-09

Patrik Jonsson, Hur frihandlarna vann 1800-talets tullstrid, Frihandel.nu, Patrik Jonsson skriver om sin avhandling här, tillgänglig på: http://www.frihandel.nu/1800t_tullstrid.asp 20/3-09

Daniel Kruse, Posener ger ut boken om flykten, Realtid.se, Ekonomi 2004, tillgänglig på: http://www.realtid.se/ArticlePages/200411/29/20041129121723_Realtid316/20041129121723_Realtid316.dbp.asp 31/3-09

Göran Persson, Björn Rosengren, Statens ägande i Celsius AB, Regeringens proposition 1999/2000:29, 1999, Tillgänglig på http://www.regeringen.se/content/1/c4/22/11/5161fa43.pdf 1 april-09

http://www.regeringen.se/content/1/c4/22/11/5161fa43.pdf



http://www.frihandel.nu/1800t_tullstrid.asp




http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_499295.e24




Rapport, Häktningen av Posener hävd, Svt.se 2007, tillgänglig på: https://svt.se/2.22620/1.867239/haktningen_av_posener_ar_havd 6/4-09

Staffan Wolters, Ingen kan styra mig, Journaliste.se, 1998, Tillgänglig på http://www.journalisten.se/artikel/905/ingen-kan-styra-mig 31/3-09

HemsidorBonnier.se, Pristagare i Alfabetisk ordning, L, 2009, Tillgänglig på http://www.bonnier.se/sv/content/pristagare-i-alfabetisk-ordning , 6/4-09

Ekohist.su.se, Eh 1 Del 3, Föreläsning 2, tillgänglig på:http://www.ekohist.su.se/dokument/pdf/eh1del3.pdf 20/3-09

Investeraren.se, Aktieskola del I, Vad är en aktie?, Tillgänglig på http://www.investeraren.se/aktieskola.shtm, 1 april-09

Newsdesk.se, Stockholms Universitet, Röststarka A-aktier underlättar företagsförvärv, 2003-09-24, Finns tillgänglig på http://www.newsdesk.se/pressroom/su/pressrelease/view/49283, 1 april-09

Penser.se, Investment banking, Coporate finance, 2009, tillgänglig på http://www.penser.se/Investment-Banking/Corporate-Finance/, 12/3-09

Skatter.se, röststarka A-aktier, 2009, Tillgänglig på http://www.skatter.se/index.php?q=node/304, 1april-09

Radiodokumentärer

Fredrik Johnsson och Kristofer Hansson, Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor, 2006-03-26, tillgänglig på http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=2519&artikel=825102, 1 april 09







http://www.newsdesk.se/pressroom/su/pressrelease/view/49283

http://www.investeraren.se/aktieskola.shtm

http://www.ekohist.su.se/dokument/pdf/eh1del3.pdf

http://www.bonnier.se/sv/content/pristagare-i-alfabetisk-ordning

http://www.journalisten.se/artikel/905/ingen-kan-styra-mig

https://svt.se/2.22620/1.867239/haktningen_av_posener_ar_havd

Documents

Trustorhärvan sedd ur Adam Smiths moralfilosofiska perspektiv