Trygga och goda uppväxtvillkor - en grogrund för psykisk hälsa En grogrund för... · arbetssätt som skapar förutsättningar för att främja psykisk hälsa hos barn, ungdom

Trygga och goda uppväxtvillkor - en grogrund för psykisk hälsa

Kunskapssammanställning om att skapa

förutsättningar för psykisk hälsa för barn, unga och unga vuxna 0-25 år

Folkhälsocentrum

Sektionen för folkhälsoarbete

2

FÖRORD

I vår befolkningsstudie Liv & Hälsa ung kan vi utläsa att de flesta barn och ungdomar mår bra och ser ljust på sin framtid. Samtidigt ökar den självrapporterade psykiska ohälsan hos barn och ungdomar i Sörmland och i Sverige. Vi vill med föreliggande rapport sätta fokus på vad som påverkar och stärker den psykiska hälsan, och då menar vi hälsa och välbefinnande, inte i första hand ohälsa. Det vill säga ett salutogent perspektiv. Utgångspunkten är att genom att stärka och skapa förutsättningar för hälsa ökas också motståndskraften mot ohälsa och sjukdom. I rapporten tar vi upp viktiga faktorer i familjen och i samhället som påverkar psykisk hälsa. Här beskrivs också hur landsting, kommuner och andra organisationer kan arbeta för att långsiktigt stärka den psykiska hälsan hos barn och unga. För att få bra effekt behöver samhällets insatser ske genom en mix av generella, förebyggande och specialiserade insatser. För att underlätta fortsatta steg utifrån rapportens resultat har vi utvecklat checklistan ”På rätt spår”. Checklistan kan ses som en hjälp för kommuner att stämma av och planera sin verksamhet utifrån rapportens resultat. Vi vill tacka alla kommunala och landstingsbundna tjänstemän och professioner som läst rapportens olika delar och gett oss värdefulla synpunkter. Vår förhoppning är att denna kunskapssammanställning kan bidra till en gynnsam och hållbar utveckling av sörmländska barns och ungas psykiska hälsa.

Nyköping 11 mars 2009 Åsa Ranung Chef för Folkhälsocentrum Rapporten är sammanställd av: Heidi Leppäniemi Sektionen för folkhälsoarbete Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

3

SAMMANFATTNING

Psykisk hälsa utgör en viktig del av människors hälsa och innebär så mycket mer än bara frånvaro av psykisk ohälsa. Psykisk hälsa kan ses som en resurs för individen som möjliggör att kunna leva ett gott liv och att kunna delta i det sociala livet, likväl som i skola eller arbetsliv. Syftet med föreliggande rapport är att utifrån ett hälsofrämjande/salutogent perspektiv identifiera och presentera; faktorer, arenor, verksamheter, metoder och arbetssätt som skapar förutsättningar för att främja psykisk hälsa hos barn, ungdom och unga vuxna 0-25 år. I det hälsofrämjande arbetet (promotion) strävar man efter att främja och stärka positiv psykisk hälsa. En god självkänsla, socialt stöd och ett gott samspel med föräldrar har stor betydelse för främjande av barns psykiska hälsa. Jämställdhet, delaktighet & inflytande, trygghet, utbildning, naturupplevelser och fysisk aktivitet är exempel på andra viktiga faktorer som bidrar till att främja pysisk hälsa. För unga vuxna är tillgång till ett arbete och egen bostad betydelsefulla faktorer. De arenor där samhället kan stärka det hälsofrämjande arbetet för psykisk hälsa är inom hemmet, skolan och fritiden. Föräldrastöd, tillgång till bra fritidsaktiviteter, en välfungerande förskola och skola är exempel på hur samhället kan skapa en grogrund för psykisk hälsa hos barn och unga. Samhällsutvecklingen, aktuell kunskap, nya metoder, och samhällsekonomiska beräkningar talar för att insatser som främjar psykisk hälsa bör få större utrymme i alla delar av samhället som berör barn och unga. Samordning och samverkan inom och mellan verksamheter är centralt för att få en helhetssyn kring barn och ungas situation och undvika så kallat ”stuprörstänk”. Arbete inom detta område ska alltid vara baserat på vetenskap, erfarenhetsbaserade och evidensbaserade metoder. Insatser behöver också följas upp och utvärderas, det gäller såväl på kommunal nivå som på länsnivå. Det kan bland annat handla om att utveckla indikatorer för att följa hur de samhälleliga förutsättningarna för barn och ungas psykiska hälsa verkligen tillgodoses i såväl det korta som långa perspektivet.

Hur ser det ut i din kommun? En stor del av de faktorer som främjar psykisk hälsa är påverkbara inom kommunal verksamhet. Som ett komplement till denna rapport finns ett verktyg framtaget ” På rätt spår?” – En checklista för psykisk hälsa”. Verktyget kan användas inom kommunal verksamhet för att belysa den lokala situationen och förutsättningarna beträffande barn och ungas psykiska hälsa. Förslagsvis används verktygen av en centralt placerad tjänsteman eller en nämnd/beredning/grupp med uppdrag att främja psykisk hälsa bland barn och unga. Checklistan finns att ladda ned på Folkhälsocentrums hemsida: www.landstinget.sormland.se/folkhalsocentrum

4

INLEDNING 5 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE 5 MÅL 6 SYFTE 6 AVGRÄNSNING 6 METOD 6 DEFINITIONER 6 PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA I BEFOLKNINGEN 8

Varför har psykisk ohälsa ökat i befolkningen? 9 INDIVIDUELLA EGENSKAPER/FÖRMÅGOR SOM FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA 11 VAD PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSANS UTVECKLING? 14

Trygga och goda uppväxtvillkor 14 Öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer 15

FAKTORER I SAMHÄLLET SOM FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA 17 Socialt kapital- tillit, delaktighet och inflytande 17 Sysselsättning, utbildning och bostad 19 Jämställdhet 21 Fysisk miljö och naturmiljöer 23 Alkohol och drogförebyggande arbete 25 Trygghet och brottsförebyggande arbete 28

ARENOR OCH VERKSAMHETER AV BETYDELSE FÖR PSYKISK HÄLSA 30

Föräldrastöd 30 Familjecentraler 33 Förskolan och skolbarnomsorg 35 Skolan 37 Skolhälsovård 40 Ungdomsmottagningar 42 Den fria tiden- Fritiden 44

….OCH HUR HÄNGER DE OLIKA DELARNA IHOP? 47 BILAGA 1 50 Emotionell intelligens/ Emotionell kompetens 50 BILAGA 2 51 Utvecklingen av psykisk hälsa/ohälsa 51 BILAGA 3 52 Barn och ungas utveckling 52 BILAGA 4 56 Föräldrastödsprogram från spädbarns år till tonårstid 56 BILAGA 5 57 Samtalsgrupper 57 BILAGA 6 58 Faktorer som påverkar fritiden 58

5

INLEDNING

Psykisk hälsa är en tillgång för den enskilde som gör att han/hon kan förverkliga sin intellektuella och emotionella potential och bidrar till att vi kan och vill delta i det sociala livet likväl som i skolan och arbetslivet. En positiv självbild, självkänsla och ett gott självförtroende bidrar positivt till psykisk hälsa. Det ökar också motståndskraften mot sjukdomar och är grunden för att vardagen ska fungera och för att uppleva livskvalitet och balans i livet. 1 FN’s deklaration om mänskliga rättigheter framhåller rätten till högsta möjliga fysiska och psykiska hälsa som ett viktigt fundament för människors liv. Att se hälsa som en mänsklig rättighet innebär också att folkhälsopolitiken får en central betydelse både nationellt och internationellt. Barn och unga är en prioriterad målgrupp i samhället vilket bl.a. tydliggörs i Regeringens proposition ”En förnyad folkhälsopolitik” och målområde 3 som handlar om ”Barn och ungas uppväxtvillkor”. FN’s konvention om barnets rättigheter tydliggör barnets rätt till bästa möjliga hälsa och tydliggör samhällets ansvar för att via aktiva åtgärder skapa förutsättningar för att barn och unga ska ha en god psykisk hälsa. Samhällsekonomiska beräkningar visar på att insatser för att främja psykisk hälsa hos barn och unga är lönsamma ur flera aspekter och bör få större utrymme i alla delar av samhället som berör barn och unga. I detta arbete behövs kunskap om vilka faktorer som påverkar psykisk hälsa/psykisk ohälsa. Det finns ett stort antal aktörer och verksamheter som i sin vardag möter barn och unga och därmed kan bidra till att skapa en grund för att den psykiska hälsan utvecklas positivt hos barn och unga. Hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa ska ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till denna målgrupp och för att uppnå detta behövs kännedom om åtgärder, metoder eller arbetssätt.

UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE

Landstingsstyrelsen i Landstinget Sörmland gav i uppdrag till dåvarande Folkhälso- och miljödelegationen att utreda hur antalet självmord och självmordsförsök kan minskas i Sörmland. Den utredning som genomfördes initialt visade att modern suicidprevention har övergått från ”snäv” suicidprevention till ett ”bredare” förebyggande och främjande perspektiv där psykisk hälsa/ohälsa fokuseras snarare än suicidhandlingen. Rapportens förskjutning till förmån för hälsofrämjande och förebyggande perspektiv utgår från referens- och planeringsmöten med olika aktörer verksamma inom området psykisk hälsa, samt med Folkhälso- och Miljöberedningen, som också utgjort styrgrupp för uppdraget. Denna prioritering ligger också väl i linje med utvecklandet av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, i enlighet med Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland

1 Europeiska gemenskapernas kommission. (2005) Grönbok- förbättring av befolkningens psykiska hälsa. Mot en strategi för psykisk

hälsa i Europeiska unionen. Bryssel

6

MÅL

Målet för uppdraget är att på lång sikt (10 år) medverka till att skapa samhälleliga förutsättningar för psykisk hälsa och bidra till att den sörmländska befolkningen uppvisar en god psykisk hälsa i relation till länets förutsättningar.

SYFTE

Syftet med föreliggande rapport är att utifrån ett salutogent perspektiv presentera; - faktorer, arenor, verksamheter, av betydelse för barn och ungas psykiska

hälsa - metoder och arbetssätt som kan främja psykisk hälsa hos barn, ungdom

och unga vuxna 0-25 år

AVGRÄNSNING

Den åldersgrupp som idag uppvisar sämre psykisk hälsa än andra grupper är 16-25 åringar. Fokus i denna rapport avgränsas därför till barn, ungdomar och unga vuxna i ålder 0-25 år. Rapporten berör också vuxna i form av att de utgör företrädare, beskyddare och förebilder för barn och ungdomar.

METOD

Kunskapsinhämtandet har skett genom litteratursökningar i Landstinget Sörmland bibliotekskatalog, befintlig litteratur och material inom Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland. Sökningar och granskning av elektroniska rapporter har gjorts på olika verksamheters och myndigheters hemsidor. Forskningsartiklar har sökts i databaserna Cochrane Library, Science Direct, Google Scholar. Efter sammanställningen har innehållet kommunicerats med tjänstemän och professioner inom landstingets och kommunernas verksamheter.

DEFINITIONER

Bestämningsfaktorer för hälsa Här avses faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Kön, arv, ålder, utbildning, sysselsättning och boende är exempel på livsvillkor som kan påverka hälsan/ohälsan. Bestämningsfaktorer kan både öka och minska risken för ohälsa och benämns beroende på effekt, skyddsfaktor eller friskfaktor. Strukturella bestämningsfaktorer benämns de faktorer som sammanhänger med hur samhället är organiserat och som främst påverkas via lagstiftning, opinionsbildning och politiska beslut såsom bostadsplanering, trafikmiljö, utbud av alkohol och tobak med mera.

7

Hälsofrämjande åtgärder/arbete Ett sammanfattande begrepp på aktiviteter som har till syfte att förbättra hälsan. Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. Hälsa kan ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron. Fokus i det hälsofrämjande arbetet ligger på skyddsfaktorer/friskfaktorer – sådana faktorer som stärker hälsan/det friska hos människor. Prevention I det förebyggandebyggande arbete strävas att förhindra att ohälsa/sjuklighet uppstår. Det handlar om riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk att drabbas av ohälsa/vissa bestämda sjukdomar. Fokus ligger främst på riskfaktorer och insatser som syftar till att minimera dessa. Promotion I det främjande arbetet (promotion) strävar mot att främja och stärka psykisk hälsa. Psykisk hälsa WHO beskriver psykisk hälsa som ett tillstånd av välbefinnande där individen är medveten om sin förmåga, kan hantera livets normala påfrestningar, kan utföra ett produktivt och fruktbart arbete och har förmåga att bidra till samhället.2 Riskfaktor Avser en faktor som ökar risken för ohälsa eller problem hos individen. Om insats syftar till att reducera en riskfaktor kallas det för förebyggande. Salutogenes Läran om hälsans ursprung och de mekanismer som leder till hälsa. Begreppet har lyfts fram som en motsats till medicinens fokus på de sjukdomsskapande, patogena förhållanden i sammanhang där hälsa diskuteras. Stödjande miljöer Miljöer som skyddar människor mot hälsohot och möjliggör att de utvecklar sin kapacitet, sitt självförtroende och sin hälsa. Det innefattar var människor bor, deras lokalsamhälle, deras hem, där de leker, lär, arbetar och älskar. Vid arbete med stödjande miljöer flyttas fokus dels från sjukdomstänkande till hälsotänkande, dels från förebyggande arbete baserat på risktänkande till hälsofrämjande möjligheter på vardagsarenor. Skyddsfaktor (Friskfaktor) Avser en faktor som skyddar individen mot ohälsa och främjar hälsa. Om en insats syftar till att bidra till tillgången till en friskfaktor kallas den hälsofrämjande.

2 WHO. Strengthening mental health promotion. Geneva. Faktablad nummer 220. 2001

8

PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA I BEFOLKNINGEN

De flesta barn och ungdomar i Sverige mår bra och har en god livssituation. I enkätundersökningen Liv & Hälsa ung 2008 svarar i genomsnitt 80 procent av de sörmländska eleverna i årskurs 7, 9 och årskurs 2 på gymnasiet att de mår bra, ser ljust på sin framtid och trivs i skolan. Samtidigt uppger en ganska stor del av eleverna att de upplever psykisk ohälsa i form av att de ”mår dåligt”, är stressade, nedstämda och ängsliga/oroliga. Undersökningen visar mellan 2006 och 2008 en ökning av elever som angett att de senaste året mått dåligt i två veckor i sträck, ökningen är störst bland flickor. Elever som uppger att de mått dåligt minst två veckor i sträck det senaste året

Andel i procent

Flickor Pojkar

2006 2008 2006 2008 Årskurs 2 gymnasiet

53 56 22 25

Årskurs 9 45 58 17 25 Källa: Liv & Hälsa ung 2006 och 2008.

Enkätundersökningen Liv och Hälsa, riktad till den vuxna befolkningen (18-84 år) inom CDUST- länen,3 visar att i åldersgruppen 18-34 år är psykiska besvär vanligare än i övriga åldrar. Undantaget är sömnproblem, trötthet och kraftlöshet, som är mest uttalade i åldern 80-84 år.4 Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att depression är den fjärde största sjukdomsbördan i världen. Nationella studier visar att den självupplevda psykiska hälsan i hela befolkningen försämrats mellan år 1980 och 2006. Fler upplever symtom som ängslan, oro, ångest. Men sådana symtom är vanligare bland kvinnor i alla åldrar, symtomen är också vanligare bland utrikes födda jämfört med inrikes födda och vanligare bland icke facklärda arbetare jämfört med högre tjänstemän. Störst ökning av ängslan, oro och ångest har skett bland 16-24 åringar.5 Avsiktliga destruktiva handlingar har ökat hos båda könen men problemet är störst i gruppen flickor 15-19 år. Suicid kan ses som den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1990-talet har suicid minskat bland män och kvinnor i alla åldrar utom bland ungdomar i åldern 15 till 24 år där förekomst av suicid har varit oförändrad.6

3 CDUST- Landstingen i Sörmland, Uppsala län, Västmanland, Värmland och Örebro län.

4 CDUST. Jordmån för psykisk hälsa- resultat från enkätundersökningen liv och hälsa 2004: Rapport nr 2.

5 http://www.scb.se/templates/tableOrChart____170772.asp

6 Avsiktlig självdestruktiv handling i Sverige, Underlagsrapport (2006) Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen.

www.socialstyrelsen.se

9

Varför har psykisk ohälsa ökat i befolkningen? Forskning har ännu inte kunnat ge några fullständiga svar på varför psykisk ohälsa ökat eller varför kvinnor är överrepresenterade när det gäller att drabbas av ängslan, oro, ångest och depressioner. I Sverige har orsaker sökts i de förändringar som skett i samhället. Vi har på några generationer gått från bondesamhälle via industrisamhälle till informationssamhälle. Det har skett en generell tempoökning mycket tack vare den teknologiska utvecklingen. Samtidigt som en bättre välfärd utvecklats i Sverige har det skett en individualiseringsprocess av våra liv. Nya möjligheter har öppnats, vilket gör livet mindre förutsägbart, detta kan vara orsak till att allt fler upplever stress. Individen ses inte längre som en del av redan bestämd tradition utan har klivit ur de kollektiva normerna och börjat ifrågasätta traditioner, kultur och rutiner. Vi har i Sverige idag stora möjligheter att själva forma det liv vi vill leva. Möjligheten till det ”goda livet” finns, vi upplever det möjligt att förändra och påverka, samtidigt finns en ökad osäkerhet om vem man är, vad man vill bli och hur ”det goda livets innebörd” ser ut .7 Dagens samhälle ställer krav på människors egna initiativ och engagemang. Inom arbetslivet har globaliseringen gjort att kapital och investeringar blivit mer rörliga. Nya jobb skapas och gamla försvinner i högre takt än tidigare vilket kräver flexibla organisationer och medarbetare. Organisationerna har blivit ”plattare” dvs. den byråkratiska modellen av ledarskap där beslut gick från högsta chefen till mellanchefer har ersatts med mer flytande modeller. Exempel på detta kan vara att det idag ställs högre krav på medarbetare gällande kunskap och förmåga att tolka och lösa problem. Detta ger viss frihet inom arbetet men kan också skapa osäkerhet om vad som faktiskt gäller, vilket kan skapa stress. Ungdomsstyrelsens undersökning Fokus -07 belyser vilken betydelse självförtroende och självkänsla har för unga. Undersökningen visar att rapportering av ohälsa ökar i takt med ökad oro för att inte duga eller räcka till. Oro är vanligare bland unga kvinnor än bland unga män. Ungefär en fjärdedel av de unga kvinnorna oroar sig för sina prestationer och sitt utseende.8 Ungdomar uppger också att de upplever att vårt samhälle bygger mycket på prestationer ”det är viktigt att lyckas med allt”. Detta i kombination med att barn och unga människor uppfostras i förväntan att de kan bli vad de vill gör att många unga känner sig misslyckade. Samtidigt har också unga vuxnas situation i samhället försämrats på flera sätt, de har sämre möjligheter till egen försörjning och egen bostad. Unga tvingas bo kvar längre i föräldrahemmet och etablering i vuxenlivet har förskjutits högre upp i åldrarna. De mellan 19-24 år som flyttat hemifrån har generellt sätt sämre ekonomisk situation, detta gäller särskilt unga kvinnor,

7 SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid. 237-244

8 Ungdomsstyrelsens utredningar fokus 07- en analys av ungas hälsa och utsatthet.. 2007:14. Sid. 91

10

det beräknas att 40 % av alla biståndstagare i Sverige är i åldern 18-29 år.9 Liv & Hälsa undersökningen visar att i åldersgruppen 18-34 år återfinns flest andel som upplever; ekonomisk stress, oro för att förlora arbetet, låg känsla av sammanhang och att ha blivit nedlåtande behandlad.10 Studier visar att personer som blivit utsatta för kränkningar, nedlåtande behandling är överrepresenterade då det gäller nedsatt psykiskt välbefinnande och dålig självskattad hälsa.11 12

9 I SOU 2006:77. sid. 179-180 refereras till Socialstyrelsen. Individ och familjeomsorg- Lägesrapport 2005. Stockholm:

Socialstyrelsen; 2006.

10 Jordmån för psykisk hälsa- resultat från enkätundersökningen liv och hälsa 2004. CDUST. Rapport nr 2. 2006. sid14-24 , 43.

11 Wamala S, Bildt C. Svenska empiriska studier av sambandet mellan diskriminering och psykisk och fysisk ohälsa bland

utlandsfödda i SOU 2006:78 Hälsa, vård och strukturell diskriminering. s. 35-84.

12 Eriksson L. Bremberg S. Nationell uppföljning av ungdomars levnadsvillkor 2007. Statens folkhälsoinstitut, februari, 2008.

11

INDIVIDUELLA EGENSKAPER/FÖRMÅGOR SOM FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA

Barns och ungdomars psykiska hälsa formas i växelverkan mellan ärftliga, individuella egenskaper och den miljö som de växer upp i. Under uppväxten samspelar individen med föräldrar, andra vuxna som släkt och vänner, personal inom förskolan skola, fritidsverksamhet och med andra barn och ungdomar. Barn och unga som får erfarenheter av ett positivt samspel bär vanligen med sig förmågan till gott samspel med andra människor. Förmåga till samspel kan beskrivas som social kompetens. På jämförande sätt utvecklar barn och unga intellektuella, språkliga, emotionella, kompetenser. Hur individen hanterar olika situationer i livet är dels beroende på vilka erfarenheter individen har och dels beroende av vilka förmågor/kompetenser denne hunnit förvärva. (Bilaga 3) I detta kapitel presenteras individuella egenskaper/förmågor som är särskilt viktiga för psykisk hälsa.

Kognitiv förmåga Kognitiv förmåga innefattar förmågan att lära av sina egna erfarenheter, kunna planera, resonera, anpassa sig till den miljö individen lever i. Människors mentala tillstånd och kognitiva förmåga bestäms av flertal olika faktorer som kan vara; biologiska (genetiska faktorer och kön), individuella (personliga erfarenheter), familjerelaterade och sociala (socialt stöd), samt ekonomiska och miljömässiga (social status och levnadsvillkor). Det beräknas att 60 % av variation av kognitiv förmåga människor emellan kan härledas till uppväxtmiljön. God kognitiv förmåga leder till mindre utagerande beteendeproblem, mindre inåtvända psykiska problem (oro, ångest och depression), färre suicidförsök och färre fullbordade suicid. 13

Emotionell intelligens/ Emotionell kompetens Emotionell intelligens avser förmåga att uppfatta, tolka, hantera känslor och känslostämningar. Detta gäller såväl de egna som andras känslor. Forskning visar att träning av emotionell förmåga minskar förekomst av bland annat depression. 14 15 (Bilaga 1) Skolor som förmår att utveckla barns och ungdomars sociala och emotionella förmågor främjar både skolprestationer och den psykiska hälsan. 16 Det förebygger också riskbeteenden som alkohol- och droganvändning bland unga.17 Studier visar att ju tidigare träning av emotionell intelligens påbörjas desto bättre.

13 SOU 2006: 77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid. 211

14 Webster DS. Utveckla barns emotionella och sociala kompetens. Stockholm. Gothia. 2004

15 Wennberg B, Norberg S. Makt känslor och ledarskap i klassrummet: - Hur EQ kan ge arbetsro i skolan. Stockholm: Natur och

Kultur. 2004

16 Kimber B.Sandell R. Bremberg S. Social and emotional training in Swedish classrooms for the promotion of mental health:

results from an effectivenessstudy in Sweden. Oxford journals. Januari 2008.

17 Trinidad DR. Unger JB, Chou CP Anderson Johnson C.The protective association of emotional intelligence with psychosocial

smoking risk factors for adolescent. Personality and Individual Differences, 2004;36:945-954.

12

Cooping Människan hanterar problem i livet på olika sätt, vi uttrycker känslor, försöker stå ut, söker stöd från andra människor, slappnar av, motionerar och resonerar med oss själva för att lösa problem. Dessa strategier kallas för ”Cooping strategier”. Forskning visar att de individer som har förmågan att resonera med sig själva för att aktivt lösa ett problem löper mindre risk att drabbas av depression och stress.18 Genom att stödja barn och ungdomar i aktiv problemlösning stöds de i förmågan att resonera med sig själva och aktivt lösa problem.

Självförtroende och självkänsla Självförtroende utvecklas då individen lyckas att klara en uppgift och får därmed större tilltro till sin egen förmåga att prestera. För att klara en uppgift krävs kompetens, att utveckla kompetens förutsätter i sin tur övning. När barn och ungdomar får utmaningar som ligger på övre gränsen av deras förmåga, utvecklas självförtroendet. Utmaningen behöver dock delas upp i mindre steg och trappas upp successivt. Inom skolan används detta sätt för att utveckla barn och ungdomars kompetens och förbättra skolprestationer. På liknande sätt används detta inom idrotten för att utveckla färdigheter och förbättra resultat och/eller inom kulturområdet för att hantera ett instrument och förbättra musicerandet. Studier visar att tilltron till den egna förmågan medför minskade risker för psykiska svårigheter så som exempelvis depression.19 20 Självkänsla är medvetenhet om den egna personens värde, att duga som du är utan koppling till det du gör eller presterar. Självkänsla utvecklas till stor del i relation till viktiga vuxna och relationen till kompisar under barn och ungdomsåren.

18 Folkhälsoinstitutet. Förslag till nationellt program för suicidprevention- befolkningsinriktade åtgärdsförlag. 2006 sid. 36-37

19 Bandura A, Pastorelli C, Barbaranelli C, Caprara GV. Self efficacy pathways to childhood depression. J Pers. Soc. Psychol.

1999;76 (2): 258-69

20 McFarlane AH, Bellisimo A, Norman GR. The role of family and peers in social self-efficacy: link to depression in adolescence.

Am J orthopsychiatry. 1995;65(3):402-10

13

KASAM Det finns även andra begrepp för att beskriva mentala egenskaper som främjar hälsa. KASAM - Känsla Av SAMmanhang myntades av Aaron Antonovsky, professor i sociologi. Antonovsky menade att en individ aldrig är antingen helt frisk eller helt sjuk utan att vi hela tiden rör oss mellan de två polerna hälsa – ohälsa, det är graden av KASAM som ligger till grund för var vi befinner oss mellan dessa poler. Begreppet KASAM omfattar tre delkomponenter: Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet

14

VAD PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSANS UTVECKLING?

I det hälsofrämjande arbetet (promotion) strävar man efter att främja och stärka positiv psykisk hälsa. Detta sker genom befolkningsinriktat arbete, till exempel genom att tillföra friskfaktorer och genom att skapa stödjande miljöer som skyddar människor mot hälsohot och möjliggör att de utvecklar sin kapacitet, sitt självförtroende och sin hälsa. Stödjande miljöer handlar om de miljöer där människor bor, deras lokalsamhälle, deras hem, där de leker, lär, arbetar och älskar. Exempel på stödjande miljöer, även benämnt arenor, där samhället kan stärka det hälsofrämjande arbetet för psykisk hälsa är inom hemmet, skolan och fritiden.

Trygga och goda uppväxtvillkor Det finns faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Nästan hälften av all ohälsa hos barn, ungdomar och unga vuxna kan härledas till de livsvillkor familjen lever under. Exempel på sådana faktorer är svag ekonomi, arbetslöshet, boendesituation och låg utbildningsnivå. Dessa livsvillkor kan främst förbättras genom så kallade strukturella förändringar på nationell, regional eller kommunal nivå. Det innebär att skapa rättvisa förutsättningar för att befolkningen ska kunna ha en god hälsa och kan göras via politikområden som;

− arbetsmarknad − utbildning − boende − jämställdhet − integration − familj − barn − ungdom

I Sverige har vi länge satsat på en generell välfärdspolitik för att skapa trygga uppväxtvillkor. Några exempel på det är ekonomiskt stöd till alla barnfamiljer och erbjudandet av en god och jämlik hälso- och sjukvård. Vidare är mödra- och barnhälsovård, samt förskola och skola exempel på generella insatser/verksamheter som riktar sig till alla barn och bidrar till att skapa en grogrund för psykisk hälsa bland barn och ungdom.

15

Öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer Det är den samlade tillgången på skyddsfaktorer och frånvaron av riskfaktorer i kombination med individens egen motståndskraft som ligger till grund för hur en individs psykisk hälsa utvecklas. Ju fler skyddsfaktorer en individ har runt omkring sig desto bättre kan individen troligen hantera olika påfrestningar och livshändelser. Studier visar samband mellan långvariga påfrestningar och/eller upprepade negativa livshändelser och risken att drabbas av psykisk ohälsa i uppväxtåren eller i vuxen ålder. Barn som växer upp i miljöer med flera parallella riskfaktorer löper 10-20 gånger så hög risk att utveckla allvarlig psykisk ohälsa. 21 22 mfl. Det är viktigt dock i sammanhanget påpeka att enstaka riskfaktorer sällan innebär någon påtalad risk. Det gör däremot närvaro av flera parallella riskfaktorer. Det finns skyddsfaktorer som kan kompensera för eventuella brister som finns i miljöer där barn växer upp och kan öka förutsättningarna för att barn som växer upp under svåra omständigheter kan utvecklas till trygga vuxna individer. Det bekräftas i forskning kring så kallade maskrosbarn som visar att vara behövd, bekräftad och integrerad i ett meningsfullt sammanhang kan bidra till en gynnsam utveckling av psykisk hälsa. Skyddsfaktorer som identifierats är; Omgivande skyddsfaktorer och resurser:

− regelbundna vanor och uppgifter i hemmet − föräldrars attityd speglar omsorg, vilket ger barnen en

positiv självkänsla − förekomst av stödjande vuxna personer utanför familjen

som visar barnet tillit och ger stöd − det finns åtminstone en vuxen som villkorslöst accepterar

och bekräftar den unga − forum där frustration kunde levas ut och affekter få utlopp

finns tillgängligt − åtminstone en arena där de unga vistas har struktur och

klara förväntningar på dem

Individuella faktorer: − förmåga att väcka positiva reaktioner hos vårdnadshavaren

och omgivande människor − förmåga att utveckla relationer och bärande vänskapsband − förmåga att hjälpa andra − känslan av att själv styra sitt liv och inte vara ”offer för sitt

öde” − vilja att effektivt använda sina anlag för att planera studier

och yrkesutbildning 23 Det går inte att förutse vem som kommer att drabbas av psykisk ohälsa. Forskning visar att Psykisk hälsa/ohälsa inte är något konstant tillstånd utan 21 Räsänen E. Excessive life changes during childhood and their effect in mental and physical health in adulthood. Acta Psychiatry.

1992; 55(1):19-24

22 Verhulst F C. Six-year developmental course of internalizing and externalizing problem behaviours. J Am Acad Child adolesc

Psychiatry 1992:31(5):924-319

23 Werner E, Smith R. Overcoming the odds; High risk children from birth to adulthood. Ithaca; NY: Cornell University press 1992.

Refererad i, Hagström U. Redemo E. Bergmand L. Låter sig skyddsänglar organiseras? Folkhälsoinstitutet. Rapport 1998:41. sid 30.

16

förändras ofta över tid bland barn. Barn som vid en tidsperiod uppvisar tecken på psykiska problem som till exempel koncentrationssvårigheter, antisocialt beteende, depressioner, ångest kan över tid komma att må bra och fungera helt normalt. Detta medan andra barn tillkommer i den grupp som uppvisar psykiska problem. 24 Denna kunskap har betydelse för hur man ska välja att rikta insatser för påverka den psykiska hälsan. Om avsikten är att på sikt främja psykisk hälsa eller förebygga psykisk ohälsa hos befolkningen är det inte verkningsfullt att enbart rikta insatser mot en problemlastad grupp. 25 26 Samhällets insatser behöver ske genom en mix av generella, förebyggande och specialiserade insatser. Generella insatser till hela befolkningen av hälsofrämjande karaktär utgör basen för att långsiktigt skapa en hållbar grund för psykisk hälsa hos barn och unga i Sörmland. Det behövs även riktade insatser mot riskgrupper av individer för att förebygga psykisk ohälsa samt mer behandlande insatser gentemot individer som redan har någon form av psykisk ohälsa/psykisk sjukdom. Inriktningen på hälsofrämjande och förebyggande insatser bör vara att öka skyddsfaktorerna och minska den totala bördan av riskfaktorer.

24 SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid. 289

25 Esser G, scmidt M H, Woerner W. Epidemiology and course of psychiatric disorders in school age children; results of a

longitudinal stud. J Child Psychol Psychiatry 1990;31(2):243-263.

26 Rose G. The strategy of preventive medicine. New York/Oxford University Press.1998

17

FAKTORER I SAMHÄLLET SOM FRÄMJAR PSYKISK HÄLSA

I följande avsnitt presenteras faktorer på samhällsnivå som är viktiga att beakta i arbetet med att främja psykisk hälsa bland barn, ungdomar och unga vuxna. I anslutning till faktorerna finns också några konkreta förslag ”Detta kan vi göra” för att påverka olika faktorer.

Socialt kapital- tillit, delaktighet och inflytande Socialt kapital är ett begrepp som kan användas för att beskriva människors relationer och tillit till varandra i ett samhälle. Det finns klarlagda samband mellan brist på tillit till andra människor och förekomst av psykiska problem. 27 Om begreppet utgår från den enskilda individen blir det liktydigt med sociala relationer och sociala nätverk. Men det kan också användas för att karaktärisera gemenskap mellan medborgarna, solidaritet och tillit både till samhället i dess helhet och till andra människor. 28 Samhällen där människor litar på varandra och på samhällets institutioner har vanligen både bättre ekonomisk utveckling och bättre folkhälsa.29 Sverige tillhör en liten grupp av länder där tilliten, det sociala kapitalet är mest utvecklad. En trolig förklaring till detta är att Sverige internationellt sett har små sociala skillnader i livsvillkor mellan medborgarna.30 Det är särskilt det individuella perspektivet på socialt kapital som främjar psykisk hälsa. Delaktighet och inflytande i samhället är två viktiga delar i detta. Att vara samhälleligt engagerad ökar känslan av sammanhang, inflytande och kontroll över livet vilket är hälsofrämjande. Föreningsliv som te.x. idrotts- och kulturföreningar, studieförbund etc. kan möjliggöra för individen att uppleva ökad känsla av tillhörighet och delaktighet vilket stärker det sociala kapitalet. Ungdomspolitiken i Sverige betonar att ungdomars engagemang och kritiska tänkande skall tas tillvara som en resurs och att ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet 31. FN’s konventionen om barnets rättigheter markerar att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling, delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Ett sätt att arbeta med att beakta barnkonventionen är att anlägga ett ”barnperspektiv”. Det är ett synsätt som fokuserar på det eller de barn som berörs av ett beslut eller en åtgärd. Om det konstateras att ett beslut eller en åtgärd kan ha konsekvenser för barn ska barnkonventionen beaktas och ett barnrättsperspektiv anläggas. Barnrättsperspektivet uttrycker att det åligger offentliga verksamheter att genom lämpliga åtgärder förverkliga barnets mänskliga rättigheter. 27 De Silva MJ. McKenzie K. Harpham T. Huttky SR. Social capital and mental ilness: a systematic review. J Epidemiol Community

Health. 2005;59 (8):619-27.

28 Coleman JS. Social capital in the Creation of Human Capital. Am J Sociology. 1988;94:95-120.

29 Putman R. Leonardi R. Nanetti R. Making democracy work: Civic traditions in modern Italy. Princeton:Princeton universitypress.

30 Refererad till Inglehart R et al. Human Beliefs and Values. Maxico:soglo Veintiuno Edituones; 2004, i Ungdomar, stress och

psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. Statens offentliga utredningar. SOU 2006:77 sid.194

31 Regeringens propposition 2004/05: 2 Makt att bestämma rätt till välfärd.

18

Detta kan vi göra;

Verka för små sociala skillnader i livsvillkor.

Skapa former för barn och ungdomars delaktighet och inflytande vid frågor som berör dem.

Stärka förmågan för social, kulturell och politisk delaktighet. Skapa

förutsättningar för detta genom att lägga särskilt vikt vid faktorer som kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Stimulera deltagande i folkbildningsinsatser så som studiecirklar,

föreningsliv och kulturaktiviteter.

Tillvarata ungdomars engagemang och delaktighet i ungdomspolitiska satsningar.

Barnperspektiv ska beaktas i all offentlig verksamhet vid beslut som

har konsekvenser för barn.

19

Sysselsättning, utbildning och bostad Det finns starka samband mellan sysselsättning och hälsa. Det är också väl kartlagt i nordiska studier att arbetslöshetens längd påverkar förekomsten av psykisk ohälsa.32 Förutom att arbetet är viktigt för vår försörjning fyller den även andra viktiga funktioner för psykiskt välbefinnande. Dessa är:

− tidsstruktur − regelbunden aktivitet − deltagande i verksamhet med kollektiva mål − socialt nätverk utanför familjen − social status och identitet 33

Boendet har en grundläggande betydelse för människors hälsa och mentala välbefinnande. Bostaden fungerar som en viktig del i identitetsskapandet och utgör för unga en länk till vuxenvärlden. 34 Den som inte har drägliga boende förhållanden har svårt att klara övriga delar i livet som utbildning och arbete. Både arbete och utbildning är viktiga komponenter för delaktighet i samhället och var för sig viktiga bestämningsfaktorer för hälsan. Ungas människors etablering på arbetsmarknaden är av central betydelse för deras välfärd samtidigt som utbildning är en av de viktigaste förutsättningarna för att få ett arbete idag. EU:s Lissabonstrategi framhåller att ungdomars utbildningstid behöver förlängas. Om satsning på längre utbildning skall ha avsedd effekt krävs fler arbetstillfällen som motsvarar denna kompetens. Utbildning som överensstämmer med arbetsmarknadens behov är mycket angeläget.35 Regionförbundet Sörmland har i uppdrag att ansvara för de regionala utvecklingsfrågorna i länet och har arbetat fram en regional utvecklingsplan (RUP). RUP i Sörmland kallas för Sörmlandsstrategin och inom detta arbete följs de unga vuxnas situation upp, bl.a. med avseende på utbildning och sysselsättning, utifrån indikatorer som valts ut i länets arbete med Lissabonstrategin.36 Ett angränsande ansvarsområde som åligger kommunerna är det kommunala uppföljningsansvaret (som är formulerat i skollagen 1 kap 18 §). Det innebär att en ungdoms hemkommun skall följa vad ungdomar under 20 år, med ofullständig gymnasieutbildning, har för sysselsättning. Detta görs i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder och för att minska risken för framtida bidragsberoende.

32 Björklund A. Eriksson T. Unemployment and Mental health: Evidence from research in the Nordic Countries. Scandinavian

Journal of Social Welfare 1998;7 (3):219-35.

33 Jahoda M, Lazarfeld P E, Zeisel H. Merienthal The Sociography of an unemployed community. Alden: Atherton, Inc. 1971

34 Shaw M. housing and public health. Annual Review of public health. 2004;25 (1) :397-418

35 SOU 2006.77.Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. sid. 276-277

36 Inom ramen för Lissabonstrategin har EU- länderna beslutat om en rad gemensamma mål till år 2010 för att med gemensamma

krafter stärka EU:s konkurrenskraft och tillväxt, öka sysselsättningen och den sociala sammanhållningen samt säkra en hållbar

utveckling.

20

Detta kan vi göra;

Regionala, kommunala aktörer, näringslivet och arbetsförmedlingar behöver samverka i syfte att skapa bättre förutsättningar för sysselsättning för unga i länet.

Mål bör finnas för den lokala arbetsmarknadspolitiken gällande

unga.

Indikatorer för att följa hur väl sysselsättning och utbildning tillgodoser ungas behov behöver finnas på såväl länsnivå som på kommunal nivå.

Varierat utbud av bostäder i länets kommuner som tar hänsyn till

ungdomars behov.

Informera unga inför val av inriktning på gymnasiet och inför val av utbildning på högskolan om hur arbetsmarknadens behov ser ut och vilka möjligheter till jobb som finns inom olika yrken.

Arbeta för att möjliggöra sommarjobb för ungdomar.

Viktiga förutsättningar för att kunna fullfölja det kommunala uppföljningsansvaret är;

− Samverkan mellan skolan/vuxenutbildning, individ och familjeomsorgen, arbetsförmedlingen och näringslivet

− Politiskt beslut som formulerar ett gemensamt ansvarstagande mellan de olika verksamheter som i sitt uppdrag möter dessa ungdomar. 37

Samverkan mellan regionala aktörer som länsstyrelsen, regionförbundet och landstinget kan tillsammans med näringsliv, kommuner och lokala arbetsförmedlingar förbättra möjligheterna för sysselsättning för unga i länet. I detta arbete är det viktigt att se att utbildning följer arbetsmarknadens behov och de satsningar som görs i länet för tillväxten. En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för tillväxten bl.a. för att skapa möjligheter för rörlighet och integration av unga på arbetsmarknaden. Det gäller därför att både skapa möjlighet till försörjning och eget boende för unga. 38

37 Det kommunala uppföljningsansvaret som kommunerna ser det. Sveriges kommun och Landsting. 2008

38 Lundström S, Lind H, Borg L, Lundström P. Bostadsmarknad och Ekonomisk tillväxt. Nutek i samarbete med KTH. Stockholm.

2006

21

Jämställdhet Kön är en bestämningsfaktor för psykisk hälsa/ohälsa och suicid. Statistik visar att stressrelaterade symtom som oro, ångest, nedstämdhet, värk är mer vanligt bland kvinnor än bland män. Suicid däremot, som kan ses som den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa är, mer vanligt bland män än bland kvinnor. Könsskillnader kan ses som ett resultat av en orsakskedja med början i den sociala konstruktionen av kön. Vårt kön konstrueras och omskapas hela tiden i sociala handlingar samt i interaktion med andra i vår omgivning. Beroende på vilket kön vi har beter vi oss och behandlas annorlunda. Detta gör att det finns könsspecifika skydds och riskfaktorer. För att minska skillnader i hälsa är det därför angeläget att sträva emot ett samhälle där det råder jämställdhet mellan kvinnor och män. 39 40 Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att ”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. Det finns också fyra delmål:

− Jämn fördelning av makt och inflytande - Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

− Ekonomisk jämställdhet - Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

− Jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet - Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.

− Mäns våld mot kvinnor ska upphöra - Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.41

Det krävs ett aktivt jämställdhetsarbete för att nå det nationella målet. Det handlar både om kvantitativt och kvalitativt arbete. Det kvantitativa arbetet går ut på att visa på ojämlika förhållanden mellan kvinnor och män flickor och pojkar samt att göra något åt detta och få igång en förändringsprocess. Det kvalitativa jämställdhetsarbetet handlar om att ifrågasätta våra attityder, normer, värderingar och vanor. Att våga granska och ifrågasätta vilka uppfattningar vi har om kvinnor/kvinnlighet och män/manlighet och vad dessa föreställningar får för konsekvenser för individer, grupper och befolkningen/medborgarna. Jämställdhetsintegrering är en strategi för systemförändrande jämställdhetsarbete. ”3R-metoden” är en metod som kan användas inom olika verksamheter för att påbörja eller utveckla jämställdhetsarbetet. De tre R:en står för representation, resurser och realia. Efter genomlysning och

39 SOU 2006:77. Statens offentliga utredningar . Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. Sid. 290

40 Förslag till nationellt program för suicidprevention- befolkningsinriktade åtgärdrsförlag. Statens folkhälsoinstitut. 2006. sid. 32

www.socialstyrelsen.se.

41 SOU 2005:66. Makt att forma samhället och sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål.

22

Detta kan vi göra;

Bedriva jämställdhetsarbetet i enlighet med nämnda förutsättningar för systemförändrade arbete.

Redovisa könsspecifik statistik i all

statistikredovisning/uppföljningsarbete men även uppmärksamma skillnader inom respektive kön.

Använda 3-R metoden vid jämställdhetsintegrering.

Aktivt arbeta med jämställdhetsplaner, inom såväl offentlig, privat

som ideell sektor.

Skapa forum för unga kvinnor och män där frågor om jämställdhet diskuteras.

Införa genuskunskap/livskunskap som ett eget ämne i skola eller

integrera jämställdhet/genuskunskap i sex- och samlevnadsundervisningen.

analys av berörd verksamhet kan jämställdhetsplaner arbetas fram för att tydliggöra mål och inriktning för arbetet för att minska ojämställdheten. För att lyckas med långsiktigt systemförändrande arbete krävs förutsättningar som;

− beslut (från politiker och/eller ledning) om att verksamheten skall arbeta för ökad jämställdhet på lång sikt

− kartläggningar för att upptäcka om det finns ojämställdhet mellan könen på den befintliga arenan eller verksamheten

− kortsiktiga och långsiktiga mål för arbetet − ekonomiska incitament för arbetet − uppföljning av arbetet − utbildning/ kunskap i genusfrågor och jämställdhet − möjliggöra för personal och hela personalgrupper att delta i

förändringsprocessen och engagera sig i arbetet. 42

Verksamheter som kommer i kontakt med barn och unga och deras föräldrar har en unik möjlighet att arbeta för ökad jämställdhet genom att på olika sätt medvetandegöra, synliggöra och diskutera vilka föreställningar och attityder som styr vårt beteende och val. Genom att medvetandegöra och diskutera frågor kring jämställdhet kan unga stärkas att våga göra egna val. (Bilaga 5) Länsstyrelsen har en nyckelroll i jämställdhetsarbetet i Sörmland. Länsstyrelsens uppdrag handlar om att bidra till ökad jämställdhet i länet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns villkor i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsarbetet handlar också om att Länsstyrelsen aktivt ska söka samverkan med strategiska statliga myndigheter i länet och på olika sätt stödja arbetet med jämställdhetsintegrering i länet.

23

Fysisk miljö och naturmiljöer Naturen har stor betydelse för människors fysiska och psykisk hälsa. Naturmiljöer, parker och grönområden är viktiga arenor för fysisk aktivitet och ger psykiska hälsoeffekter såsom förbättrat humör, ökat välbefinnande, stärkt immunförsvar och stimulans till en positiv återhämtning från vardagens stressorer. Det finns också studier som visar att kontakt med djur förbättrar människors psykiska hälsa.43 Grönytor står för ett viktigt samhällsvärde i sig och de allra flesta medborgarna värderar sådana platser mycket högt. För barn är tillgänglighet till parker, grönytor och lekplatser en bestämningsfaktor för fysisk aktivitet. Arbetet för ökad fysisk aktivitet berör många aktörer och områden såsom aktiv transport, bostadsmiljöer, friluftsliv, lek och inlärning och måste bedrivas sektorsövergripande. Fysisk aktivitet i skolan beror i stor utsträckning på skol- och förskolegårdarnas kvalitet samt tillgängligheten till natur och friluftsliv. När det gäller utformning av förskolegårdens mark visar studier exempelvis att kuperad mark och inslag av träd, buskar och stenar ökar barns aktivitet på gården. Vägen till och från skolan/förskolan och fritidsaktivteter utgör också tillfälle för utomhusvistelse och fysisk aktivitet. Bilskjutsandet till skola och fritidsaktiviteter har ökat och studier visar att i början av 1980 talet fick 94 % av lågstadiebarnen gå ensamma till skolan medan motsvarande andel år 2000 var 77 %. Otrygghet kan utgöra hinder för föräldrar att släppa sina barn själva till skolan och detta bör beaktas i samhällsplaneringen.44 Samhällsplaneringen behöver i mycket högre grad än tidigare och på ett medvetet sätt skapa attraktiva inne och utemiljöer som lockar till fysisk aktivitet. Vardaglig fysisk aktivitet kan stimuleras genom att skapa närhet till natur, promenadstråk, grönområden och lokala parker. Avstånden mellan bostäder och affärer och annan service samt trafiksäkerheten bestämmer om vi tar bilen, cyklar eller går. Trygghetsaspekter behöver också tas i beaktande för att öka fysisk aktivitet genom att skapa säkra; cykelvägar, skolvägar, lekplatser på skolgården och i bostadsområden. Hälsokonsekvenser av bostadsbyggande och infrastruktur ska bedömas, eftersom dessa samhällsstrukturer är så avgörande för människors rörelsemönster långt in i framtiden.

42 Sveriges Kommuner och Landsting. Jämställdhet en utmaning för kommuner och landsting. Kunskapsöversikt 2008.

43 Förslag till nationellt program för suicidprevention- Befolkningsinriktade strategier och åtgärdsförslag. Sid. 41. Statens

folkhälsoinstitut. www. Socialstyrelsen.se. 2006

44 Scäfer Elinder L. Faskunger J. Fysisk aktivitet och folkhälsa. Statensfolkhälsoinstitut.

24

Detta kan vi göra;

Använda hälsokonsekvensbedömningar i samhällsplanering, i översikts- och detaljplaner, på detta sätt beaktas folkhälsoperspektiv och trygghetsaspekter.

Stimulera till fysisk aktivitet och utomhusvistelse genom

samhällsplaneringen.

Skapa riktlinjer för barns offentliga lekmiljö, skolgårdens och förskolegårdens lekmiljö.

25

Alkohol och drogförebyggande arbete För att barn och ungdomar skall få möjlighet till en trygg uppväxt är alkohol och narkotikapreventivt arbete viktigt. Alkohol bidrar till stora samhällsekonomiska kostnader i form av; ohälsa och lidande för enskilda och deras familjer, olyckor, våld och andra personskador. De sociala och ekonomiska konsekvenserna är ofta stora för de vuxna som hamnar i ett missbruk. Barn i dessa familjer far oftast illa med långvariga trauman som påverkar den psykiska och fysiska hälsan hos dessa individer långt senare i livet. Studier visar också att unga som dricker mycket alkohol löper fem gånger så stor risk att må psykiskt dåligt som andra unga, sambandet är också omvänt. Studier visar också att hög alkoholkonsumtion ökar risken för självskada.45 Genom det alkohol- och drogförebyggande arbetet kan flera andra negativa faktorer påverkas direkt eller indirekt exempelvis;

− slagsmål- eftersom de flesta som hamnar i slagsmål är berusad

− olyckor- eftersom risken för alla olyckor ökar vid berusningstillstånd

− suicid- eftersom det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och suicidförekomst i befolkningen

− aborter och sexuellt överförbara sjukdomar- eftersom många tonåringar som har sex fast de egentligen inte vill, eller utan skydd, har varit berusade

− tobaksbruk- eftersom de som använt eller provat tobak oftare också har provat alkohol

− drogbruk- eftersom de flesta är berusade när de prövar narkotika första gången

Alkohol är den äldsta tillåtna bedövnings- och berusningsmedlet som vi känner till och är starkt förknippad med vår kultur. Det är oftast under ungdomstiden (från 14 år och uppåt) som unga provar alkohol och droger. Vännerna har en stor betydelse för ungdomarnas konsumtion och attityd till alkohol och droger. Vanligast är att ungdomar dricker vid fester och discon och skälet till att dricka är för att ha roligt. Majoriteten av ungdomarna är medvetna om att det även finns negativa konsekvenser med att dricka alkohol. 46 Handlingsplaner för alkohol och narkotikapreventivt arbete Förebyggande arbete behöver ske på olika nivåer och riktas både till den vuxna befolkningen och ungdomsgruppen. De nationella handlingsplanerna för alkohol- och narkotika anger inriktning och uppföljning av samhällets insatser mellan 2006-2010. I den nationella handlingsplanen för alkohol är

45 Malmgren L. Ljungdahl S. Bremberg S. Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion – hur hänger det ihop? En systematisk

kunskapsöversikt över sambanden och förslag till metoder för att minska psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion bland ungdomar.

Statens folkhälsoinstitut. 2008

46 Lindqvist P, Malmström C. Ungdomar och alkohol, hur uppfattar ungdomar sina egna erfarenheter av alkohol och vad har de för

attityder kring det? Malmö högskola/ Hälsa och samhälle, C- uppsats. 2005.

26

det övergripande målet att minska den totala alkoholkonsumtionen. Särskilt prioriterade delmål är - ingen alkohol ska förekomma under uppväxten - ingen alkohol ska förekomma i trafiken, i arbetslivet eller under graviditeten - skjuta upp alkoholdebuten samt utveckla fler alkoholfria miljöer - bekämpa den illegala alkoholhanteringen I den nationella handlingsplanen för narkotika är det övergripande målet att verka för ett narkotikafritt samhälle och insatserna ska inriktas mot tillgång och efterfrågan i syfte att minska nyrekryteringen samt användning av narkotiska preparat 47 Det är angeläget att arbetet samordnas på regional- och kommunal nivå för att kunna införa de nationella handlingsplanerna. Alkoholsamordnare på läns- och kommunnivå har varit en framgångsfaktor för alkohol- och drogpreventiva arbetet i Sverige under senare år. Att arbeta med ansvarsfull alkoholservering och restriktiv alkoholservering är effektivt. Det är ett utbildningskoncept som vänder sig till restaurang- och krogbranschen. Erfarenheter visar att utbildningen, tillsammans med inspektioner av restauranger, leder till färre kraftigt berusade och minskat krogvåld. På individnivå handlar det alkohol- och drogförebyggande arbetet bland annat om att stärka de ungas självkänsla, problemlösningsförmåga och utveckla ändamålsenliga coopingstrategier, för att kunna möta olika påfrestningar i omgivningen exempelvis grupptryck. (Bilaga 4 & 5) Insatser riktade mot föräldrar handlar om att stärka deras roll i relation till sina barn genom exempelvis föräldrastödsprogram. Örebros preventions program (ÖPP) är ett exempel på ett sådant program där målgruppen är föräldrar. Syftet med föräldrastödsprogram är att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande, stärka föräldrarnas kunskap och beredskap om hur de kan agera för att förhindra tidig alkoholdebut och berusningsdrickande hos sina barn. 48 (Bilaga 4)

47 Proposition 2005/06:30

48 Bremberg S. Nya verktyg för föräldrar. Förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2004

27

Detta kan vi göra; Bedriva restriktiv politik gällande alkohol och tobak; högt pris,

försäljningsförbud och tillsyn (gällande öppettider och åldersgränser för inköp).

Samordna det alkohol och drogförebyggande arbetet genom alkohol-

och drogsamordnare på kommunal nivå likväl som på länsnivå.

Arbeta med ansvarsfull alkoholservering och restriktiv alkoholservering.

Stödja och stärka föräldrarnas roll till sina tonårsbarn och förbättra samspelet/relationen mellan barnet/ungdomen och föräldrarna genom föräldrastödsprogram.

Arbeta med program som stärker de ungas självkänsla och

problemlösningsförmåga.

28

Trygghet och brottsförebyggande arbete Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och centralt för människors välbefinnande och psykisk hälsa. Trygghet i ett samhälle hänger nära samman både med vilken tillit vi har till andra människor i samhället och med de livsvillkor som människor lever under (var man bor, vilket socialt nätverk och ekonomiska förutsättningar man har). Sverige är i jämförelse med andra länder ett förhållandevis tryggt samhälle. Mellan 1990 och 2007 har den totala brottsligheten inte ökat, däremot har det skett en omfördelning i olika former av brott. Exempelvis har våldsbrotten så kallad brott mot person ökat och då särskilt de alkoholrelaterade våldsbrotten. Vad gäller unga människor som grupp (15-17 år) visar nationella undersökningar att brottligheten, det vill säga att begå och vara utsatt för brott har varken har ökat eller minskat mellan år 1995- 2005. 49 Samtidigt visar flera undersökningar att det finns stora skillnader mellan hur trygga olika grupper i befolkningen känner sig. Liv & Hälsa undersökning visar att det är betydligt vanligare att unga kvinnor avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen i jämförelse med unga män, det gäller också personer med utländsk bakgrund.50 Kvinnor är generellt sett mer oroliga för att utsättas för brott och känner sig mer otrygga än män när de vistas ute i det egna bostadsområdet kvällstid. Äldre är mer otrygga än yngre. Studier visar att bostadsområden har betydelse för upplevelse av trygghet. Otryggheten och oro för brott är högre för den som bor i hyresrätt i jämfört med den som bor i småhus eller flerfamiljshus. Personer med låg inkomst och låg utbildning upplever otrygghet i högre utsträckning än resursstarka personer.51 Otryggheten är också högre bland utrikes födda jämfört med dem som är födda i Sverige. Hur ser det då ut i ungdomsgruppen i Sörmland avseende utsatthet för våld och känsla av trygghet? Enkätundersökningen Liv & Hälsa ung 2008 visar att det är betydligt vanligare för pojkar att bli utsatta för våld än flickor. Andel pojkar i både årskurs 9 och 2 som blivit slagna, hotade eller på annat sätt utsatta för fysiskt våld av jämnårig är betydligt högre än för flickor. Det är också vanligare att pojkar blivit hotade eller tvingade att ge jämnåriga pengar, mobiltelefon eller liknande. När det gäller att känna sig trygg i sitt bostadsområde upplever mer än 90 % av både pojkar och flickor att de är trygga på dagtid. Kvällstid/ Nattetid minskar dock denna känsla markant för flickorna. Bara hälften av flickorna känner sig trygga i bostadsområdet kvällstid/nattetid. 52 Ett sätt att arbeta med trygghetsfrågor inom det brottsförebyggande arbetet är genom social brottsprevention eller situationell brottsprevention. Att arbeta med delaktighet, stödja barn och ungas personliga utveckling, självkänsla och samt ungas livsvillkor i allmänhet, (som möjlighet till utbildning och arbete) är exempel på social brottsprevention. Situationell

49 Brottsförebyggande rådet. Ungdomar och brott 1995- 2005. Rapport. 2006

50 Liv & Hälsa 2008.Landstinget Sörmlands enkätundersökning till sörmlänningar i åldern 18-84 år.

51 Otrygghet och segregation. Bostadsområdets betydelse för allmänhetens känsla av otrygghet och oro för brott. 2008:16.

52 Liv & Hälsa ung 2008 – Vad vet vi om sörmländska barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa? Landstinget Sörmland.

29

Detta kan vi göra;

Skapa förutsättningar för social- och situationell brottsprevention.

Skapa bättre samverkan kring brottsförebyggande arbete via Brottsförebyggande råd.

Beakta trygghetsaspekter i samhällsplanering vid skapandet nya bostadsområden, lekplatser och andra fysiska miljöer såsom belysta gång- och cykelvägar.

Vid redovisning av brottsstatistik problematisera kring upplevd rädsla och faktisk utsatthet för brott.

Vid rapportering av brott i media sätta händelser i relation till sannolikheten att bli utsatt för brott.

I media anlägga ett barnperspektiv vid rapportering av våld och brott mot barn och föräldrar.

Utveckla kunskapen kring hur media, mobiltelefoner och internet påverkar människors upplevelse av trygghet.

brottsprevention handlar om att öka säkerheten och minska tillfällen för brott genom att exempelvis belysa gator och torg, utveckla lås som är inbrottssäkra, installation av övervakningskameror etc. Studier visar att brottsförebyggande råd på kommunal nivå ger bättre förutsättningar för samverkan kring brottsförebyggande frågor. Insatser som grannsamverkan och föräldravandringar/nattvandring i bostadsområden kan stärka trygghet i ett område. Orsaker till en upplevd otrygghet kan delvis härledas till medias ökade rapportering av brott och våld.53 Vid rapportering av brott i media sätts händelser sällan i relation till den faktiska utsattheten eller sannolikheten att bli utsatt för brott. Ett sådant rapporteringssätt där hänsyn tas till sådana aspekter skulle möjligen kunna minska oron hos människor. Möjligen skulle också restriktivitet/ ett barnperspektiv vid rapportering av våld och brott mot barn och föräldrar öka tryggheten i barnfamiljer. För barn och ungas del är internet och mobiltelefoner en källa till sociala kontakter och ett större nätverk, men via nätet och mobiltelefoner kan också mobbing fortsätta in i hemmet vilket kan öka känslan av otrygghet. Det har också nationellt uppmärksammats att den ökade tillgången till information och kommunikation via internet och mobiltelefoner ökat möjlighet till brott, det är angeläget att utveckla kunskapen kring hur detta påverkar människors upplevelse av trygghet.

53 Apropå- brottsförebyggande råds tidskrift 4-5/2003.

30

ARENOR OCH VERKSAMHETER AV BETYDELSE FÖR PSYKISK HÄLSA

Följande kapitel presenterar arenor och verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Kapitlet berör metoder och framgångsfaktorer för hälsofrämjande arbete för psykisk hälsa. Vidare ges också förslag på insatser för hur man inom dessa arenor och verksamheter kan stärka eller utveckla förutsättningar för att främja psykisk hälsa hos barn och unga. Föräldrastöd Föräldrarna är de viktigaste personerna i ett barns liv. Ett gott samspel med föräldrarna under de första levnadsåren är en viktig del i barnets långsiktiga emotionella och sociala utveckling. Den mest effektiva generella satsningen för att främja psykisk hälsa hos barn och unga är att erbjuda stöd i föräldraskapet. Det finns beräkningar som visar att genomföra föräldrastödjande utbildning för 500 familjer kan jämföras med kostnaden att placera en ungdom i familjehem under två års tid.54 Denna typ av främjande och förebyggande stöd är en bra och billig investering ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Generella föräldrastödet på lokal nivå Regeringen föreslår ett generellt föräldrastöd som riktas till alla föräldrar under hela barnets uppväxttid 0-18 år. Utredningen lyfter fram förutsättningar, framgångsfaktorer och konkreta förslag på alla nivåer för att stimulera till utveckling, ökad kvalitet och kompetens inom området. Förslaget bygger dels på redan befintliga strukturer och samverkan mellan de aktörer som vanligtvis har barn och föräldrar som målgrupp. Från det att mödrahälsovården första gången träffar de blivande föräldrarna och upp till den ålder då unga etablerar sig i vuxenlivet vid 18 års ålder, finns en rad verksamheter som genom sina uppdrag berör barn och deras föräldrar. Några exempel är skolbarnomsorg, förskola, skola, socialtjänst, bostadsbolag, polis, näringsliv olika ideellaorganisationer mfl. Dessa verksamheter kan på olika sätt bidra till att stödja föräldrar och på så sätt skapa en grund för att den fysiska och psykiska hälsan utvecklas positivt hos barn och unga. 55 Det finns idag flera utvecklade föräldrastödsprogram/ föräldrakurser i Sverige. Gemensamt för dessa program är att de hjälper föräldrar att utveckla ett positivt samspel med barnet. 56 (Bilaga 4) Dessa program används i olika grad i Sörmland.

54 Skolverket, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut ( 2004) Tänk långsiktigt- En samhällsekonomisk modell för prioriteringar

som påverkar barns psykiska hälsa. Skolverket, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, 2004.

55 SOU 1998:131 Föräldrastöd - en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp tillföräldrar i deras föräldraskap.

56 Bremberg S. editor. Nya verktyg för föräldrar. Förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 2004.

31

Förutsättningar för att främja psykisk hälsa är att;

Det finns en strategi för föräldrastöd som gärna utarbetas i samarbete mellan offentliga, ideella och privata aktörer.

Strategin för föräldrastöd beslutas på kommunens högsta politiska

nivå.

Det finns tydligt avtal om ansvarsfördelning och finansiering av föräldrastöd mellan olika huvudmän.

Utbildning av föräldragruppsledare samordnas regionalt och centralt

i kommunen.

32


Det finns ändamålsenliga lokaler, tid att bedriva föräldragrupper samt fortbildning för personal.

Föräldrastödet utformas så att fler pappor får del av det utbud som

verksamheten erbjuder.

Föräldrastödet utformas så att familjer med utländsk bakgrund, minoriteter, annan religion eller trosuppfattning och familjer med barn som har funktionsnedsättning, får del av det utbud som verksamheten erbjuder.

Föräldrastödjande arbete på mödra- och

barnhälsovårdsmottagningarna ligger i linje med nationella riktlinjer för föräldrastöd.

Mödra- och barnhälsovården Så gott som alla barn och deras föräldrar kommer i kontakt med mödra- och barnhälsovården vilket ger dessa verksamheter unika möjligheter att stötta barn och deras föräldrar i föräldraskapet. Inom verksamheterna finns tvärprofessionell kompetens i form av barnmorska, läkare och psykolog inom mödrahälsovården, sjuksköterska och läkare samt psykolog inom barnhälsovården. Mödra- och barnhälsovårdens övergripande uppdrag är att bedriva ett hälsofrämjande arbete som syftar till att stärka föräldraskapet och barnens välbefinnande. Det finns också goda möjligheter att tidigt identifiera barn och föräldrar med särskilt behov av stöd, för att tidigt kunna ge stödjande insatser. Verksamheterna erbjuder även möjlighet för blivande föräldrar att träffas och knyta kontakter med andra som väntar barn. Föräldrastöd ska erbjudas till alla blivande och nyblivna föräldrar, ofta finns ett utbud av generellt och riktat stöd som genomförs individuellt eller i grupp. Det ska vara utformat så att både män och kvinnor kan och vill delta, fokus ska ligga på det jämlika, jämställda föräldraskapet och dess roll i samhället. En översyn av föräldrautbildning i Landstinget Sörmland har gjorts där mål för föräldrastödet tydliggörs. Särskild angeläget för att främja en god psykisk hälsa hos barn och deras föräldrar är att effektmålen uppnås:

− Alla blivande och nyblivna föräldrar erbjuds delta i föräldragruppsverksamhet

− Att andelen pappor som deltar i föräldragruppsverksamhet påtagligt ökar

− Att föräldragrupper bedrivs som en sammanhållen process mellan mödra – och barnhälsovården ökar

− Att föräldragruppsverksamhetens organisation och innehåll kontinuerligt följs upp och kvalitetssäkras 57

33

Familjecentraler Familjecentralen utgör en del av landstingets och kommunernas arbete i syfte att främja barns och föräldrars psykiska, fysiska hälsa och välbefinnande. Familjecentraler bygger på samverkan mellan mödra- och barnhälsovård, öppna förskolan och socialtjänstens förebyggande verksamhet, men även andra aktörer kan ingå. Den samverkan som sker inom ramen för familjecentralen förväntas ge vinster som är mer än summan av de enskilda verksamheterna. Barnet och föräldrarna kan tidigt få stöd utifrån den samlade kompetensen. Familjecentralernas stöd ska utformas utifrån de behov som finns hos familjerna 58 59 60 Landstinget Sörmlands har antagit en policy för familjecentraler. Policyn klargör Landstinget Sörmlands roll, beslutsvägar, arbetssätt och mål med landstingets del i familjecentralerna. Den kan ligga till grund för framtagande av avtal mellan Landstinget Sörmland och kommunerna, eller eventuell annan medverkande part, som är huvudmän för familjecentraler i Sörmland. Landstingets Sörmlands mål i arbetet med familjecentraler är att främja en god och jämlik hälsoutveckling hos barn och föräldrar. Familjecentralerna skall;

− vara tillgänglig som nära mötesplats − stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar − skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga − erbjuda lättillgängligt stöd - vara ett kunskaps- och

informationscentrum I Sörmland har också verktyget KAFO- kvalitetssäkring av familjecentralernas organisering utvecklats i avsikt att säkerställa och belysa familjecentralernas organisering och kvalitet på verksamheten. KAFO visar vilka förutsättningar en familjecentral har för att bedriva sin verksamhet utifrån faktorer som; samordning, bemanning, planering och uppföljning, samarbete och samlokalisering.

57 För barnets bästa från utbildning till mötesplats- en översyn av föräldrautbildningen i Landstinget Sörmland samt utifrån

genomförd översyn redovisade förslag. Landstinget Sörmland. 2006.

58 Landstinget Sörmlands policy för familjecentraler.2005.

59 Tänk långsiktigt: en samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkan barns psykiska hälsa Skolverket, Socialstyrelsen,

Statens folkhälsoinstitut. Lindesberg. 2004.

60 Familjecentraler- kartläggning och kunskapsöversikt. Socialstyrelsen 2008. Artikelnr. 2008-131-16

34


Familjecentraler samlokaliseras där de fyra basverksamheterna ingår (mödravård, barnhälsovård, öppna förskolan och socialtjänstens förebyggande verksamhet)

Familjecentralen har kunskap om vilka målgrupper man når och

vilka målgrupper man inte når med verksamheten, utifrån variabler som kön, ålder, svensk/utländsk bakgrund, funktionsnedsättning samt socioekonomisk bakgrund.

Det finns avtal mellan huvudmännen.

Verktyget KAFO- kvalitetssäkring av familjecentralernas

organisering används för kvalitetssäkring av verksamheten.

Verksamhetens arbetssätt och det stöd som familjecentralerna ger följs upp och utvärderas.

35

Förskolan och skolbarnomsorg Förskoleverksamhet riktar sig till barn från ett år till de börjar i förskoleklass eller skola. Förskoleverksamhet består av förskola, familjedaghem och öppen förskola. Skolbarnsomsorg riktar sig till skolbarn mellan sex och tolv år och består av familjedaghem, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. År 2007 var 65 % av alla Sörmlands 1-12 åringar inskrivna på förskola och/eller skolbarnomsorg. Förskoleverksamhetens uppgift är stödja och stimulera barns utveckling och lärande och möjliggöra för föräldrarna att förena föräldraskap och förvärvsarbete eller studier. Förskolan har en viktig roll i att främja positiv psykisk utveckling hos barn och erbjuda stöd till barn med särskilda behov. Samband mellan förskolemiljön och barns psykiska hälsa har undersökts, tre faktorer har visat sig vara särskilt viktiga för barnens psykiska hälsa; barncentrerad pedagogik, program för träning av de sociala och känslomässiga färdigheterna och att personal har förskollärareutbildning.61 Det finns all anledning att tro att de två förstnämnda faktorerna ovan även är viktiga inom skolbarnomsorgen samt att personal har fritidspedagogutbildning eller motsvarande. Sveriges riksdag och regering fastställer läroplan, nationella mål och riktlinjer för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Inom dessa ramar avgör sedan den enskilda kommunen hur verksamheten ska bedrivas. Det är viktigt att alla barn erbjuds verksamhet av hög kvalitet på lika villkor oavsett vilken länsdel eller kommun man bor i samt att förutsättningar ges till verksamheter för att de ska kunna utföra sitt uppdrag på bästa sätt. Skolverkets skrifter, ” kvalitet i förskola” och ” kvalitet i fritidshem”, tar bland annat upp förutsättningar som är centrala för en fungerande verksamhet. Skrifterna kan användas både som stöd i kommunen och av personal i verksamheten vid skapande av mål och uppföljningar av verksamheten.62 För systematiskt kvalitetsarbete inom alla läroplanstyrda verksamheter är Skolverkets självskattningsverktyg BRUK användbar, både för arbetsgrupper i en enskild verksamhet samt av kommunen vid skapande av mål och vid uppföljning. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer som är framtagna med utgångspunkt i nationella styrdokument och som Skolverket använder i sina uppföljningar. 63

61 Bremberg S. Hur kan förskolan förbättra barns psykiska hälsa? Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 2001.

62 Skolverkets allmänna råd. Allmänna råd och kommentarer för kvaliteten i fritidshem. WWW. skolverket.se. pdf. publikationer.

2007.

63 Skolverket. Myndighet för skolutveckling. Ett verktyg för skattning och utveckling av kvalitet. 2008.

36


Personal inom förskolan har förskolelärarutbildning.

Personal inom skolbarnomsorg har fritidspedagogutbildning eller motsvarande.

Barncentrerad pedagogik och program för träning av de sociala och

känslomässiga färdigheterna tillämpas.

Skolverkets skriftliga information om ”kvalitet i förskola” och ”kvalitet i fritidshem” används för att säkerställa förutsättningar för verksamheten.

Självskattningsverktyget BRUK eller liknande verktyg används för

det systematiskt kvalitetsarbetet inom skolan.

Identifiera utvecklingsområden genom gemensamma kvalitetsindikatorer på kommunal nivå för förskola och skolbarnomsorg.

37

Skolan Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande insatser då den når alla barn och ungdomar. Skolan har en viktig roll och ansvar för barns och ungas utveckling, inte minst ur hälsosynpunkt. Det är den samhällsverksamhet som har störst förutsättning att utjämna socialt betingad ohälsa. Skolans viktigaste bidrag till att främja en god psykisk hälsa hos barn och unga är att erbjuda en bra kärnverksamhet. Barn och ungdomars erfarenheter i skolan är grundläggande för deras utveckling till vuxna individer. I skolan utvecklar barnen sin självbild i interaktion med andra barn och ungdomar, de utvecklar sina relationer och sin självständighet. De utvecklar också personella färdigheter, upptäcker och utvecklar styrkor för att klara av motgångar i livet, vilket har betydelse för psykisk hälsa. Flera studier har undersökt hur utbildning och det sociala klimatet i skolan kan öka eller försämra elevers skolprestationer, utveckling och hälsa. En god relation mellan lärare och elever samt fungerande samverkan mellan skolans personal har visat sig påverka elevers skolprestationer, hälsa och trivsel. 64 65 66 67 Studier visar att när elever har fått ökade möjlighet att påverka arbetet i skolan främjas också deras skolprestationer och psykiska hälsa. En skolmiljö som utvecklar elevers kompetenser (sociala, emotionella och intellektuella kompetensen) motverkar också utagerande beteende och alkoholkonsumtion bland elever.68 69 70 Skolans verksamhet styrs av skollagstiftning och arbetsmiljölagstiftning. Skolledaren har den viktigaste rollen att styra och leda arbetet mot gemensamma mål och tillsammans med all personal i skolan ansvara för att eleverna får en god arbetsmiljö.71 Att arbeta för en hälsofrämjande skola innebär att arbeta både med den psykosociala miljön och fysiska miljön. Den psykosociala miljön omfattar arbete för trivsel och trygghet i skolan men också den pedagogik som eleverna erbjuds. Arbete med den psykosociala miljön omfattar också aktivt arbete med att stärka relationer, lyfta fram elevernas resurser, styrkor och möjligheter. Arbete med den fysiska miljön omfattar utformning av byggnader, klassrum, möbler, utemiljön, säkra transporter till och från skolan. En hälsofrämjande skola är en skola som målmedvetet och långsiktigt satsar på att utveckla hela skolans vardag utifrån ett salutogent perspektiv.

64 Webster D. Utveckla barns emotionella och sociala kompetens. Stockholm: Gothia. 2004

65 Catalano RF et al. The importance of bonding to school for healthy development: findings from the Social Development Research

Group. Journal of School Health 2004;74 (7): 252-261.

66 Elliot DS et al. Safe communities, safe schools planing guide: A tool for Community Violence Prevention. Boulder. Colorado:

Institute of Behavioural Science, University of Colorado.

67 Dwyer K, Osher D. Early warning : Timely response: A guide to safe schools. Washinton DC; US dept. of Education. 1998

68 Foxcroft DR et al. Primary prevention for alcohol misuse in young people. Cochrane Database syst Rev. 2002 (3): CD003024.

69 Hawkins JD. Catalano RF. Arthur MW. (2002). Promoting science-based prevention in communities. Addictive behaviors, 27 951-

976.

70 Sammon PM, P Thomas S. Do school perform consistently across outcome and areas? I Gray J. (red) Mergin traditions: The

future of research on school effectiveness and school improvement. London: Cessels. 1996

71 SOU 2000:19, Från dubbla spår till elevhälsan i en skola som främjar lust att lära , hälsa och utveckling.

38

Elever, lärare, skolhälsovård, föräldrar och skolledning har goda möjligheter att tillsammans med kommunen utveckla en god och positiv arbetsmiljö för både elever och personal. 72 73 Lanstinget Sörmland har utvecklat metodhandboken ”Hälsofrämjande skola- en handbok som ger fria händer” som kan ge stöd i hur man kan arbeta för en hälsofrämjande skola. Hälsoundervisning ingår i skolans läroplan och är en gemensam uppgift för all skolpersonal. Det finns också bra möjligheter att i olika ämneskunskaper ta upp hälsofrågor.74 Under senare år har fler skolor satsat på livskunskap som ett eget ämne i skolan som en långsiktig insats för att främja barn och ungdomars välbefinnande, psykiska hälsa, förmåga till empati, kommunikation, stresshantering och problemlösningsförmåga. Fysisk aktivitet/rörelse och matvanor påverkar förmågan till lärande och kan därför ses ha indirekt betydelse för psykisk hälsa. Dessa vanor hänger samman med vilka levnadsvanor och socioekonomiska förutsättningar som föräldrarna har. Skolan kan möjliggöra för alla elever att få möjlighet att utveckla ett gott förhållningssätt till lek, rörelse och goda matvanor. Särskilda åtgärdsprogram i skolan har visat kunna öka de ungas aktivitet under skoldagen och i vissa fall även på fritiden. Programmen innehåller flera delar, det kan handla om att utbilda lärare eller att förändra läroplanen, införa extra aktivitetspass under lektionstid och raster. Det kan också handla om att stödja beteendeförändringar, förstärka hälsoundervisningen och att på olika sätt involvera föräldrarna i verksamheten.75 För att utveckla kvalitetsarbetet i skolan kan självskattningsverktyget BRUK vara användbart. BRUK kan användas både i arbetsgruppen, i den enskilda verksamheten eller av kommunen, vid mål formulering samt för uppföljningar. Gemensamma indikatorer för en kommuns skolor kan visa på utvecklingsområden och vara en grund för att skapa likvärdiga förutsättningar för utbildning. Särskilt viktiga indikatorer att följa är;

− hur barn och ungdomar upplever skolan − att antalet barn med behov av speciella stödinsatser

motsvarar befintlig kompetens och resurser inom skolan − barn och ungas möjlighet till delaktighet i skolan − implementerat antimobbingprogram och handlingsplan − handlingsplan mot skolk − jämställdhetsplan − program för utveckling av sociala och emotionella

färdigheter − andel elever från grundskolan med behörighet till

gymnasiestudier − andel elever från gymnasieskolan med behörighet till

högskolestudier 72 Wilson D. The interference of school climate and school connectedness and relationship with aggression and victimization.

Journal of school health 2004;74 (7) 293-299.

73 Hägglund S. Perspektiv på mobbing. Institutionen för pedagogik. Göteborgsuniversitet, 1996

74 Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. ISBN 91-7201-881-X. Art. Nr. 2004-130-2.

75 Metoder för att främja fysisk aktivitet. Systematisk litteraturöversikt .Rapport nr: 181. SBU. Stockholm. 2006

39


Aktivt arbete bedrivs för en hälsofrämjande skolutveckling i samverkan mellan skolledning, elever, lärare, skolhälsovården, föräldrar och kommunen avseende såväl den psykosociala som den fysiska miljön.

Självskattningsverktyget BRUK eller liknande systematiskt

arbetssätt/verktyg används i det systematiska kvalitetsarbetet. Bruk behöver kompletteras med verktyg som riktar sig till eleverna.

Identifiera utvecklingsområden genom gemensamma

kvalitetsindikatorer för skolor i en kommun. Livskunskap är ett eget ämne i skolan Det finns ett aktivt arbete för delaktighet, demokratifrågor och

inflytande i skolan.

Det finns samverkan mellan elever, föräldrar, skola och kommunen för att finna lösningar hur mobbing kan förebyggas och för att skapa gemensamma normer.

Det finns en implementerad antimobbingsprogram som tydligt

visar hur mobbing ska förebyggas.

Kompetensutveckling finns för personal om hur mobbingförebyggande arbete kan bedrivas strukturerat inom skolan.

Personal inom förskolan/skolan har tillgång till metoder och

kunskap om barn och unga med behov av särskilt stöd, särskilt metoder och kunskap som kan underlätta läs och skrivinlärning.

Det finns utrymme för idrott, friluftsaktiviteter och hemkunskap i

skolan så att alla elever får möjlighet att utveckla ett gott förhållningssätt till lek, rörelse och goda matvanor.

40

Skolhälsovård Enligt skollagen är kommunerna skyldiga att erbjuda skolhälsovård med skolläkare och skolsköterska. Skolhälsovårdens uppgift är att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras fysiska och psykiska hälsa samt verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården har ett ansvar för det hälsofrämjande arbetet gentemot varje enskild elev. Skolhälsovården har en unik möjlighet att vid mötet med eleven stärka det friska och att vid hälsobesök/hälsoundersökningar tidigt kunna identifiera funktionssvårigheter eller andra hälsoproblem hos elever. Vid varje kontakt finns också möjlighet att diskutera frågor om hälsa, skolsituationen samt ge individuell hälsoupplysning. Skolhälsovården har en särskilt viktig uppgift att stödja elever med behov av särskilt stöd exempelvis barn som vuxit upp under problematiska förhållanden, elever med någon form av funktionsnedsättning och barn till asylsökande. Det finns ett stort mervärde med att integrera skolhälsovården i den övriga verksamheten. Skolhälsovården kan utifrån sin unika kunskap om elevernas hälsa bidra med information och råd till skolledning och lärare i arbetsmiljöfrågor, utredningar och övergripande elevvårdsfrågor. Med sin kompetens kan skolhälsovården också vara en resurs i ämnen som livskunskap. För att skolhälsovården ska bli en resurs för skolans hela elevvårdande arbete behövs samverkan mellan skolhälsovården, skolans personal och skolledning. Skolhälsovården är en del av första linjens hälsovård och många kontakter med elever är föranledda av psykiska och sociala problem. Inte sällan söker elever kontakt med skolsköterskan för frågor som ligger utanför skolhälsovårdens kompetensområde. Då blir samverkan med föräldrar, andra verksamheter inom och utanför kommunen såsom socialtjänst, hälso- och sjukvården, BUP, ungdomsmottagningar viktiga. Om skolhälsovården inte fungerar kan det innebära större lidande för det enskilda barnet och att belastningen ökar på andra institutioner som till exempel barn- och ungdomspsykiatrin. Ett förslag till ny skollag är under beredning på nationell nivå och skall presenteras under 2009, där ingår bland annat reglering av skolhälsovården. 76

76 SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsan i en skola som främjar lust att lära , hälsa och utveckling.

41


Skolhälsovården är lättillgänglig och likvärdig vad gäller kvalité, innehåll och inriktning i Sörmlands skolor.

Det finns ändamålsenliga lokaler för skolhälsovården där samtal och hälsoundersökningar kan genomföras.

Socialstyrelsens kvalitetsföreskrifter används avseende bla. organisation, resurser, rutiner och metoder för att bevaka och förbättra kvalitén i verksamheten.

Det finns kurator eller annan personal med psykosocial kompetens för att stödja barn och unga med psykosocial problematik.

Samtalsgrupper utifrån elevernas behov finns inom skolan.

Det finns ett samarbete mellan skolhälsovård, föräldrar, landstingets hälso- och sjukvård, skolans personal och kommunen vilket ger en bättre helhetssyn kring elever med behov av särskilt stöd.

42

Ungdomsmottagningar Det övergripande målet för Ungdomsmottagningarna är att främja fysisk och psykisk hälsa, stärka ungdomar identitetsutvecklingen så att de kan hantera sin sexualitet samt att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner och sjukdomar. Verksamheten är till för unga kvinnor och män upp till 20 och 23 år. Arbetet består av individuella samtal, undersökning, behandling, gruppverksamheter samt utåtriktat arbete. De individuella kontakterna bygger på frivillighet och grundsynen hos personalen ska utgå ifrån ett hälsofrämjande perspektiv. I det utåtriktade arbetet kan ingå studiebesök av skolklasser på mottagningarna, information i skolorna och att vara ett komplement till skolans sex- och samlevnadsundervisning. Ungdomsmottagningens personal arbetar också med ungas attityder, normer och värderingar. I arbetet utgår verksamheten från en helhetssyn på ungdomarnas situation och tar hänsyn till det sociala och kulturella sammanhang som ungdomarna lever i. Ungdomsmottagningens verksamhet behöver därför ha en bred kunskap inom medicinska, sexologiska, psykologiska och sociala disciplinerna, det behövs också kunskap om kulturrelaterade frågeställningar.77 En fördjupningsstudie utifrån enkätundersökningen Liv & Hälsa ung i Sörmland visar att denna generella verksamhet når särskilt viktiga ungdomsgrupper. Majoritet av elever i årskurs 9 som besökt ungdomsmottagningen vid upprepade tillfällen hade generellt sett sämre hälsotillstånd och i högre grad riskbeteenden exempelvis med avseende på alkohol- och tobaksanvändning. Verksamheten har således en unik möjlighet att stötta sårbara ungdomsgrupper med flera riskfaktorer kring sig. 78 I Landstinget Sörmland har kvalitetsäkringsverktyget KUMO - Kvalitetssäkring av UngdomsMottagningarnas Organisering utvecklats. KUMO visar vilka förutsättningar ungdomsmottagningarna har för att bedriva sin verksamhet och kan bidra till att synliggöra utvecklingsområden.

77 Policyprogram för Sveriges ungdomsmottagningar. www.fsum.se

78 Fokusrapport- Ungdomsmottagningar; en fördjupningsstudie av ungdomsmottagningar i Sörmland utifrån Liv & Hälsa ung 2006.

Folkhälsocentrum. Landstinget Sörmland.

43


Ungdomsmottagningen har kunskap om vilka målgrupper man når med sin verksamhet, utifrån variabler som kön, ålder, svensk/utländsk bakgrund, funktionsnedsättning samt socioekonomisk bakgrund.

Ungdomsmottagningar är likvärdiga i länet vad gäller inriktning,

innehåll, tillgänglighet samt öppettider.

Kvalitetsäkringsverktyget KUMO används för att belysa de förutsättningar som ungdomsmottagningarna har.

Det finns avtal mellan huvudmännen.

Ungdomsmottagningar bemannas i enlighet med FSUM:s normer.

All personal på ungdomsmottagningar har sexologisk kompetens.

Studiebesök möjliggörs för eleverna under skoltid.

44

Den fria tiden- Fritiden I detta avsnitt används ordet fritid som ett samlat begrepp som innefattar både kultur och fritidsaktiviteter på den fria tiden efter skola och arbete. Fritiden utgör för barn och unga den del av tillvaron där de utvecklar sin identitet, kultur och livsprojekt. Musik, konst, dans, drama, och litteratur samt motion, idrott och friluftsliv är viktigt för livskvalité och hälsa. Det finns studier som visar att de som deltar i fritidsverksamheter har bättre skolprestationer 79. Allt mer forskning talar för att inlärning förbättras av deltagande i olika konstnärliga och kulturella uttrycksformer. Aktivt utövande av musik främjar mental hälsa 80 81. Inom fritiden ges möjlighet till utvecklande av faktorer och individuella egenskaper som främjar psykisk hälsa och de är;

− nära relationer (ökat socialt kapital) − stärkt självförtroende och självtillit − god problemlösningsförmåga, strategier för att hantera

svårigheter (Cooping) − tillförsikt, optimism och en känsla av att själv styra sitt liv

(hanterbarhet) − nyfikenhet av att utveckla nya förmågor − vuxenrelationer − socialt engagemang

Fritiden utgör en viktig del av barn och ungdomars uppväxtvillkor. Inom fritiden finns den struktur och de förebilder som många barn och ungdomar behöver som har fler riskfaktorer omkring sig. Forskning visar att strukturerade fritidsaktiviteter kan minska utåt agerande beteende hos barn och ungdom, främst hos yngre barn (10 år och yngre). Andra studier visar att fritid som är kopplat till natur och djurkontakt kan minska psykisk ohälsa.82 Föreningslivet i form idrott är en viktig arena för ungdomars fritid och här återfinns många unga. 83 Barn och unga som är aktiva i idrottsföreningar är också mer fysiskt aktiva. 84 Fysisk aktivitet är i sin tur en skyddsfaktor för psykisk hälsa och har också flera andra positiva effekter på hälsan. 85 Fritiden är också viktigt ur ett demokratiperspektiv och inom föreningslivet finns goda möjligheter att skapa former barn och ungas delaktighet och inflytande. De kan göras delaktiga i verksamhetens innehåll och utformning och det ger också träning i att uttrycka sina åsikter.

79 Tänk långsiktigt: en samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkan barns psykiska hälsa . Skolverket, Socialstyrelsen,

Statens folkhälsoinstitut. Lindesberg. 2004

80 McKinney CH. Antoni M H. Kumar M, Tims FC. McCabe P M. Effects of guided imagery and music (GIM) therapy on mood and

cortisol in healthy adults. Health psychol. 1997;16(4):390-400.

81 Scellenberg EG. Music lessons enhances IQ. Psychol Sci. 2004;15 (8): 511-4.

82 Statens folkhälsoinstitut (2006) Förslag till nationellt program för suicidprevention- befolkningsinriktade strategier och

åtgärdsförslag.

83 Fokus 07 en analys av ungas hälsa och utsatthet. Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:14

84 Regeringens proposition 2004/05:2 Makt att bestämma- rätt till välfärd sid. 41-42.

85 UK department of health. At least five a week. Evidence on the impact of physical activity and its relationship to health. A report

från the Chief Medical Officer. London. Department of health; 2004.

45

Jämlika villkor på fritiden? Barn- och ungdomspolitik lyfter fram fritid som en rättighet för barn och ungdomar. Studier visar att deltagande i fritidsaktiviteter är ojämlikt, barn till akademiker, högre tjänstemän, samt tjänstemän på mellannivå idrottar, musicerar, sjunger, dansar, spelar teater i högre utsträckning än barn till arbetare. Kulturinstitutioner som teatrar, museer, musikinstitutioner, bibliotek utnyttjas i större grad av barn i tjänstemannafamiljer än av barn i arbetarfamiljer. Barn i arbetarfamiljer besöker fritidsgårdar mer än barn i tjänstemannafamiljer gör. Sambanden är att högre socioekonomisk status desto högre föreningsdeltagande. Ekonomin spelar också roll för val av fritidsaktivitet. I idrottsföreningar återfinns exempelvis fler ungdomar som bor i villa och har tillgång till bil, samt bor med sina båda föräldrar. Fritidsvanor skiljer sig också mellan storstäder och landsbygd. Ungdomar på landsbygden ägnar sig mer åt att besöka idrottstävlingar, fiska, besöka fritidsgård och syssla med sällskapsdjur, umgås med familjen och idka friluftsliv än ungdomar i storstaden. Ungdomar i storstaden besöker i högre grad konstutställningar, gallerior, går oftare på bio och teater och träffar sina flick- och pojkvänner, reser utomlands i större utsträckning än ungdomar i landsbygden. Det finns en stark koppling till vad ungdomar gör på fritiden och vad det finns för utbud i boendeorten avseende aktiviteter och fritidslokaler. 86 Skillnader i det kommunala utbudet kan bero på kommunen storlek, geografisk läge, syn på fritidens betydelse och lokal organisation 87. Fritidens könsordning Könsordning handlar om att roller och maktfördelning i samhället är relaterat till kön. Detta avspeglar sig på olika sätt, t.ex. genom att det finns skillnader mellan flickor och pojkars deltagande i olika fritidsaktiviteter. Flickor och pojkar är ungefär lika föreningsaktiva men pojkar dominerar i idrottsföreningar och särskilt inom vissa idrotter. En förklaring till varför pojkar och män fortfarande är mer dominerande inom idrotter är det idrottshistoriska perspektivet som visar att all idrott ursprungligen var en manlig företeelse där kvinnor var förbjudna att delta. Mannen och manlig kroppskultur har på så sätt lagt normen inom idrotten. Idrotten är inte på samma sätt skapad utifrån kvinnors förutsättningar. Kvinnor förväntas hävda sig inom idrotten på männens villkor och på samma gång behålla sin kvinnliga identitet. Konstruktion av kön, som handlar om föreställningar kring manligt och kvinnligt och hur vår identitet formas efter dessa, kan försvåra deltagande i vissa aktiviteter. Studier visar att flickor och pojkar, unga män och kvinnor, har klara föreställningar om vilka aktiviteter som kvinnliga respektive manliga aktiviteter. Studier där barn och unga intervjuats visar att flickor och pojkar, unga kvinnor och män tilldelar aktiviteter till det ena eller andra könet. De intervjuade osynliggjorde den kvinnliga kroppen medan den manliga sågs som stark, modig och kompetent. Att pyssla sågs som något kvinnligt och svaghet medan det aktiva och produktiva som något manligt och starkt. De hämtade sina exempel ur vardagslivet, från det de sett på tv och/eller hur de blivit

86 Nilsson P Fritid i skilda världar. Ungdomsstyrelsen. ISBN 91-89050.1998

87 Lindar P Fritidsboken. Stockholm; bonnier Utbildning AB. 2001

46


Det finns tydliga mål för kultur och fritidsverksamhet på kommunal nivå.

De som arbetar inom kultur- och fritidssektorn har kännedom om

vilka grupper man når med sina verksamheter utifrån variabler som kön, ålder, svensk/utländsk bakgrund, funktionsnedsättning samt socioekonomisk bakgrund. Sådana faktorer behöver även tas i beaktande vid fördelning av föreningsbidrag.

Barn och ungdomar involveras i beslut kring fritids- och

ungdomssatsningar.

Det finns forum och möjlighet till erfarenhetsutbyte och samverkan mellan kommuner, landsting och frivilligorganisationer. För att utveckla fritiden och det förebyggande och främjande ungdomsarbetet i länet.

Det finns ledarskapsutbildning för ledare inom föreningslivet som

arbetar med barn och unga.

Fritidsgårdens personal har adekvat utbildning och tillräckliga resurser för att kunna bedriva verksamheten i enlighet med barn och ungdomars behov.

bemötta.88 89 Kön kan på så sätt också vara ett hinder till att ta del av ett visst fritidsutbud på samma sätt som exempelvis social tillhörighet, etnicitet eller på grund av utbudet av aktiviteter i kommunen är för dålig eller anpassade bättre till det ena eller andra könet. (Bilaga 6) Fritidsgårdar En viktig verksamhet inom kultur- och fritidssektorerna är fritidsgården. Kommunala fritidsvaneundersökningar visar att ungefär 10 % av ungdomarna besöker någon fritidsgård regelbundet. Fritidsgårdar vänder sig främst till ungdomar mellan 13-16 år, men är öppna för alla. Ungdomar som inte deltar i organiserade fritidsaktiviteter återfinns ofta på fritidsgårdar. Studier visar att majoriteten av de unga som besöker fritidsgårdar ofta har lägre föräldrastöd, högre riskbeteende av olika slag än unga som är med i föreningsaktiviteter.90 Fritidsgårdarna blir därför en betydelsefull arena för att stödja de ungdomar som har fler riskfaktorer omkring sig. Personalen på fritidsgårdar behöver ha adekvat utbildning och tillräckliga resurser för att kunna bedriva verksamhet som motverkar utanförskap och stärker ungdomars egenkraft.

88 Larsson B. Arenor för alla En studie om ungas kultur- och fritidsvanor. Ungdomsstyrelsens rapport 2005:1

89 Fagrell Birgitta, 2000a. De små konstruktörerna: flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i relation till kropp, idrott, familj och

arbete. HLS Förlag; Studies in Educational Sciences 30.

90 Liv och hälsa ung 2008. Vad vet vi om sörmländska barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa? Landstinget Sörmland

sid. 27

47

….OCH HUR HÄNGER DE OLIKA DELARNA IHOP?

Generella insatser av hälsofrämjande karaktär till hela befolkningen utgör basen för att långsiktigt skapa en hållbar grund för psykisk hälsa hos barn och unga i Sörmland. Samhällets insatser behöver ske genom en mix av generella, förebyggande och specialiserade insatser. Triangeln nedan visar tre nivåer och olika verksamheter som behövs i arbetet med att främja psykisk hälsa, förebygga och/eller behandla psykisk ohälsa

Nivå 3 - Ju högre upp i triangeln desto mer individinriktad är verksamheten. Fokus ligger främst på behandlande och habiliterande insatser och i viss mån på förebyggande insatser. Nivå 3’s verksamheter har inte berörts i någon stor utsträckning i denna rapport, eftersom uppdraget varit att fokusera på generella hälsofrämjande och förebyggande insatser. Nivå 2 – förebyggande arbete, tidig upptäckt och tidiga insatser Nivå 2 har en viktig uppgift att förebygga och tidig upptäcka psykisk ohälsa och att rikta insatser mot riskgrupper som har behov av särskilt stöd. Exempelvis till grupper av barn och unga med någon form av funktionsnedsättning, tidiga riskbeteenden, normbrytande beteende och barn som är i risk att fara illa. Det kan förstås också handla om enskilda barn som är i behov av stödinsatser. Barnhälsovården, förskolan, skolbarnomsorgen, skolan, skolhälsovården, ungdomsmottagningar och fritidsverksamhet har alla en viktig uppgift i att upptäcka och samordna tidiga stödinsatser. I dag finns många studier som visar att tidiga insatser som samordnats och tar sig an hela familjens livssituation har goda effekter på lång sikt. Insatserna kan t.ex. handla om att gynna familjens sammanhållning genom så kallade familjestödsprogram, behandlingsinriktade eller hälso- eller utbildningsorienterade insatser.

Första linjens vård

Hälsofrämjande/Promotiva

Spec. psykiatri

Hög spec.

Riskgrupper

Nivå 3. Behandling och Habilitering; Barn och ungdom habilitering Barn och ungdomspsykiatri

Nivå 2.Förebyggande verksamheter Primärvården, MHV, BHV Skolhälsovården, Försäkringskassan, Individ och familjeomsorgen, Ungdomsmottagningar, Fritidsgårdar, Arbetsförmedlingar, Länsstyrelsen, Polis mfl.

Nivå 1.Hälsofrämjande/Promotiva verksamheter Kultur och fritid, Ideella föreningar och organisationer, Bostadsbolag, Samhällsplaneringen, Familjecentraler, MHV, BHV, Barnomsorg, Förskola, Skola, Skolhälsovården, Ungdomsmottagningar, Arbetsförmedlingar, Polis, Länsstyrelsen, Regionförbundet, Folkhälsocentrum mfl.

Hälsofrämjande perspektivet behöver genomsyra alla tre nivåer och verksamheter.

Verksamheter av betydelse för psykisk hälsa

48

Det kan också handla om insatser som skapar eller förstärker det stödjande nätverket runt familjen och/eller insatser som underlättar skolanpassning för barnen. Första linjens vård, som utgörs av primärvård, mödra- och barnhälsovård, skolhälsovård och delar av socialtjänsten, bör ha kompetens och resurser att kunna ta hand om den psykosociala problematik som inte kräver specialistinsatser. Genom god tillgänglighet och rätt insatser kan allvarligare psykisk ohälsa undvikas. Primärvården utgör ofta första kontakten med alla patienter och har möjlighet att tidig upptäcka psykisk ohälsa och ge stöd genom behandling och/eller erbjuda vidare hänvisning till specialistvård. Vid upptäckt av psykisk ohälsa hos vuxna är det viktigt att ta hänsyn till om barn finns med i bilden eftersom hela familjen påverkas när en förälder mår dåligt. Möjlighet för primärvården att konsultera specialistfunktioner som barn- och ungdomspsykiatrin är i detta avseende viktigt. Hälso- och sjukvården kan också utveckla sitt hälsofrämjandearbete genom att fokusera mer på individens resurser istället för dess problem. 91

91 SOU 2006:100 Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar

och funktionshinder. Sid. 353- 378

49

Nivå 1 – hälsofrämjande arbete – basen för att stärka psykisk hälsa I den breda basen i triangeln, nivå 1, återfinns det hälsofrämjande arbetet som ska rikta sig till alla barn och unga i Sörmland.

Det är den samlade kraften av främjande och förebyggande insatser som skapar en gynnsam utveckling av sörmländska barns och ungas psykiska hälsa. Det hälsofrämjande perspektivet och fokus på skyddsfaktorer behöver finnas inom alla verksamheter som arbetar med barn och unga. Generalistkunskap, helhetssyn och samverkan är viktiga grundförutsättningar i arbetet med att skapa trygga och goda uppväxtvillkor – en grogrund för psykisk hälsa.

50

BILAGA 1

Emotionell intelligens/ Emotionell kompetens

Emotionell intelligens är viktig del i det sociala samspelet människor emellan och påverkar vårt välbefinnande och hälsa. Socialt och emotionellt lärande går ut på att lära att förstå och hantera de egna och andras känslor, lösa problem och hantera konflikter, överblicka konsekvenserna av olika handlingar, få redskap att ta beslut. 92 Emotionell intelligens kan liknas med ”Maslows behovstrappa” man måste börja i nedersta trappsteget och kliva upp ett steg i taget. Utan stadig grund kommer man aldrig till toppen. 93

Forskning visar att elever i skolor som systematiskt arbetar med emotionell intelligens klarar studierna bättre, eleverna är lugnare och löser konflikter bättre än elever som inte fått träning i emotionell intelligens 94. Skolklimatet blir mjukare och elevernas riskbeteenden minskar.95 Program som används brett inom skolan gynnar alla elever, inte minst dem med avvikande och utåtagerande beteende.96 I Sverige finns ett program vid namn SET- Social och emotionell träning. Studier av SET visar att elevernas välbefinnande förbättras och aggressivitet, mobbning och alkoholbruk reduceras. 97

92 Cobb C D, Mayer J D. Emotional Intelligence. Educational Leadership. 2000

93 http://www.eq.nu 2006-01-24; Wennberg B, Norberg S, 2004

94 Parker JD. et. al. Academic achievement in high school: does emotional intelligence matter? Personality and Individual

Differences, 2004.37:1321-1330.

95 Trinidad DR. Unger JB, Chou CP Anderson Johnson C.The protective association of emotional intelligence with psychosocial

smoking risk factors for adolescent. Personality and Individual Differences, 2004.36:945-954.

96 Petrides KV. Frederickson N. Furnham A.. The role of trait emotional intelligence in academic performance and deviant behaviour

at school. Personality and Individual Differences, 2004; 36. 277-293

97 Kimber B. Sandell R. Bremberg S. Social and emotional training in Swedish classrooms for the promotion of mental health:

results from an effectiveness study in Sweden. Oxford journals. Januari 2008.

51

BILAGA 2

Utvecklingen av psykisk hälsa/ohälsa

Utvecklingen av psykisk hälsa/ohälsa kan liknas vid ett träd med rötter, stam och huvud- och sidogrenar. Själva utvecklingen följer en viss linje, även om förändring och nya, oväntade vägar alltid är möjliga. Huvudstammen på ett träd växer sig allt starkare och får med tiden utskott som i sin tur ska bli till kraftfulla, bärande grenar. Så som framgår av bilden kan emellertid ibland en gren sticka iväg åt ett avvikande håll. Ju längre den får växa i den riktningen, desto svårare blir det att återföra den till huvudstammen. Hos barn bör en avvikande och negativ utveckling uppmärksammas så tidigt som möjligt. Ju längre en viss utvecklingslinje får pågå, desto svårare blir det att bryta den. Med tidigt insatta åtgärder (prevention) slipper barnet färdas ännu längre ut på en negativ utvecklingslinje. Barnet kan få större möjlighet att göra nya positiva erfarenheter vilket kan göra det lättare att återföra det till den breda väg som kallas ”normalutveckling”. 98

98 Barns psykosociala utveckling riskbedömningar i asylärenden en utbildning med Kjerstin Almqvist och Anders Broberg av Cajsa

Malmström. Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Svenska Barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn

52

BILAGA 3

Barn och ungas utveckling

Följande kapitel beskriver varje åldersspanns karaktäristika (0-6, 7-13, 14-17 och 18- 25 år) och deras beroende till omgivningen samt faktorer av betydelse för utvecklingen av psykisk hälsa. Barn 0-5 år Samspel med vuxna För små barn är de två första levnadsåren betydelse för den senare kognitiva, sociala och emotionella utvecklingen. Ett bra samspel mellan vuxna och barn leder till att barn får en aptit och nyfikenhet på livet. 99 Ett barn som förmår att väcka omgivningens omsorg och intresse utvecklar sina goda sidor. Studier visar på att kvalitén på samspel mellan förälder och barnet har ett tydligt samband med barnets fortsatta psykologiska utveckling. Om föräldern har kunnat besvara spädbarnets behov ökar sannolikheten för att barnet ska utveckla en trygg anknytning. Barn med trygg anknytning är mer sociala, uppmärksamma, de har lättare att engagera sig än barn med otrygg anknytning. Familjer med ett positivt socialt nätverk och stöd känslomässig från släkt och vänner främjar psykisk hälsa hos barn i dessa familjer.100 Det är viktigt att påpeka att enbart otrygg anknytning kommer sannolikt inte leda till någon ohälsa utan det är i interaktion med andra riskfaktorer som en sådan utveckling kan ske. 101 Kultur och Fritid, Lek och Identitetsutveckling För åldersgruppen 0-5 år bör fritid vara kopplad till lek. Lek är en viktig del i barns identitetsutveckling och utvecklingen av den sociala kompetensen, genom lek tränar barnen att ta ställning till olika situationer och förhållande, de testar olika roller. I lekens värld lär sig barn i samspel med andra barn förhållandet mellan kärlek och hat, samarbete och självhävdelse mellan auktoritet och frihet. Leken har även stor betydelse för bearbetning av ångest. 102 Barn leker utifrån sina erfarenheter och de leker allt som de skulle vilja veta mer om, de prövar sina känslor, uppfylls av rörelseglädje, iscensätter existentiella frågeställningar, försöker förstå livets mening det goda och det onda. 103

99 Hwang P och Nilsson B. Utvecklingspsykologi- psykodonamisk teori i nya perspektiv. Stockholm:Runa. 2003

100 Wickberg B. Whang P. Post partum depression. Nedstämdhet och depression i samband med barnafödandet. Statens

folkhälsoinstitut. Stockholm: Poinline/Brolins. 2003

101 Barnrapport, kunskapsbaserat folkhälsoarbete för barn och ungdomar i Stockholm län. 1998

102 Hwang P och Nilsson B. Utvecklingspsykologi- psykodynamisk teori i nya perspektiv. Stockholm: Runa. 2003

103 Öhman M.Empati genom språk och lek. Stockholm: Liber. 1996

53

Barn 6-12 Denna tid kan ses som slutet av den rena barndomen och en början till ungdomsperioden. Åldern utmärks av att de unga blir mer medvetna om sig själva, upptäcker sin värld på nya sätt, det logiska tänkandet utvecklas. De börjar upptäcka att livet är mångfacetterat och att saker och ting kan ses ur olika vinklar. De tänker på rättvisor och orättvisor, på allmänmänskliga frågor, beroende, oberoende, ensamhet och relationer. De frågar och söker svar på hur saker och ting förhåller sig, utforskar, experimenterar och läser för att öka sitt kunnande. De unga är kritiska gentemot de vuxnas handlingar och påståenden samtidigt som de spionerar på de vuxnas värld och letar efter förebilder. Kunskaper söks inte sällan i ytterligheterna, därför är de också intresserade av att testa och överskrida samhällets, familjens normer och gränser. I denna ålder är barnen tacksamma att lära men är också därmed väldigt påverkbara och sårbara. 104 Vuxenkontakt Barn i 6-12 års ålder är betydligt mindre beroende av föräldrar och vuxna än tidigare. De vuxna behövs nu på ett annat sätt, de behövs som vägledare och som stöttepelare, för att rådfråga och att samtala med. I denna ålder behövs föräldrarna exempelvis i samarbetet med skolan, som stöd i läxläsning hemma, stödja relationer till kamrater och på fritiden möjliggöra en meningsfull fritid. I utvecklandet av kompisrelationer och i kamratgruppen tränar barn i 6-12 år att samarbeta och ta demokratiska beslut. Det är inte självklart att de klarar av detta särskilt bra, det kan därför behövas vuxna då kamratgrupper håller på att utvecklas och konflikter uppstår. De vuxna kan inte ersätta kamrater under denna period och kamraterna kan inte ersätta behovet av vuxna i sin omgivning heller. De vuxna behövs även för att översätta det abstrakta till det konkreta, att ställa vuxnas normer och regler emot kamraternas. De vuxna behövs även för att sätta stopp för våghalsigheter då barnet ger sig ut på prov inför vuxenlivet och upptäcktsfärder av den motoriska förmågan105 106. Fritid, lek och identitetsutveckling För att göra omvärlden förståelig är leken fortfarande viktig för 6-12 åringar. Det är i leken som olika situationer som uppkommit bearbetas. I leken tränas talspråket, ordförrådet ökar, orden får en betydelse och innebörd. Barnen skapar sin inre värld där fantasin får sin grund. Genom leken tränas fantasi och föreställningsförmågan. Genom lek finns det stora möjligheter att utveckla en ömsesidighet, detta genom viljan att förstå andras sätt att tänka. Barnet vid denna ålder kan tänka i konsekvenser och dra slutsatser t.ex. är min vän dum mot mig blir jag ledsen och omvänt. I leken tränas därför också förmågan till medmänskliga relationer. Alla barn behöver jämnåriga kamrater för att utveckla sina intressen och förmågor. För barn i åldern 10-12 år är kompisar de allra viktigaste. Att höra 104 Socialstyrelsen. Vart tar mellanstadiebarnen vägen? Stockholm.1995

105 Zeil E, et. Al.The Role of Parents and Peers in the Leisure Activities of Young Adolescents. Journal of Leisure and Research.

2000;32(3):281-302

106 Socialstyrelsen. Vart tar mellanstadiebarnen vägen? Stockholm. 1995

54

till, vara accepterad, likvärdig andra barn och att klara av det som andra klarar är livsviktigt för självförtroendet och självkänslan i denna ålder. Den vanligaste sysselsättningen på fritiden för 10-12 åringar är idag organiserade idrotts aktiviteter av olika slag. 107 108 Ungdom 13-17 Ungdomsåren är kanske den mest aktiva och framåtsträvande perioden i en människas liv. De stora fysiska och psykiska förändringarna leder till många funderingar och kan även ge upphov till oro. Dessa förändringar sker inte alltid i samklang med varandra vilket kan medföra ett stort behov av bekräftelse och stöd. Den unga människan skall bygga upp en egen identitet för att så småningom kunna fungera som en vuxen individ i samhället. Tonåringen börjar frigöra sig från de psykiska band som finns i relationen till föräldrar och på sätt skapar förutsättningar för att gradvis växa in i vuxenvärlden. Föräldrainflytandet minskar och påverkan från kamrater och samhälle blir allt större. Frigörelseprocessen kan skapa en känsla av ensamhet och utanförskap och självkänslan kan komma i gungning. Ungdomstiden är möjlighetens tid där de unga är påverkbara för bättre lösningar för sina liv. 109 Vuxenkontakt När barnet växer får föräldrarna i stigande grad en ny roll. Från att främst ha stått för det nära och omhändertagande blir de mer och mer en socialiserande länk till det omgivande samhället. I denna ålder ställs föräldrarnas roll på prov. Denna period är på många sätt en påfrestande period för den unga och föräldrarna. Konflikter kan uppstå med föräldrarna då den unga revolterar mot uppsatta regler i hemmet och markerar sitt oberoende. För föräldrar under denna tid gäller att både släppa taget men också hålla ramarna, för att ge en trygg punkt i tillvaron och stötta de unga som försöker hitta sin identitet och utvecklas som individer.110 Identifikationsobjekt fyller en viktig funktion för tonåringen som än inte hittat och utvecklat sin identitet fullt ut, de tar delar av identifikationsobjekten och gör dem till sina egna. De prövar sig fram i relation till vuxna i sin omgivning. Detta innebär att alla vuxna omkring ungdomar i denna ålder skolpersonal, fritidsgårdspersonal, idrottsledare alla vuxna i de arenor som tonåringen rör sig inom har betydelse för identitetsutvecklingen. För barn som har problematiska hemmaförhållanden blir de vuxna utanför hemmet än viktigare.

107 Socialstyrelsen. Vart tar mellanstadiebarnen vägen? Stockholm. 1995

108 Zeil E, et. Al.. the Role of Parents and Peers in the Leisure Activities of Young Adolescents. Journal of Leisure and Research.

2000;32(3):281-302

109 Hagström U. Redemo E. Bergman L. Låter sig skyddsänglar organiseras? Hälsofrämjande strategier för ungdomar i utsatta

bostadsområden.Folkhälsoinstitutet 1998:41

110 Hagström U. Redemo E. Bergman L. Låter sig skyddsänglar organiseras? Hälsofrämjande strategier för ungdomar i utsatta

bostadsområden.Folkhälsoinstitutet 1998:41

55

2006 års Liv & Hälsa Ung studie i Sörmland visar att det är vanligt att eleverna i årskurs nio söker stöd inom familjen, hos kompisar eller partners när de mår dåligt och behöver prata med någon. Relativt få elever söker, eller har behov av, professionellt stöd. Detta visar att närvaro av socialt nätverk är viktigt. Kultur och Fritid Med kultur och fritid avses i huvudsak ungdomars tid då de inte går i skolan. De unga ägnar helst sin fritid åt att vårda vänskapliga relationer och att lära sig av eget utövande. Ungdomar attraheras också därför av verksamheter där dessa aspekter ingår. Idag beräknas fyra av fem ungdomar vara med i någon förening eller organisation på fritiden och det är främst idrotten som förmår attrahera stora ungdomsgrupper. Större delen av de ungdomar som inte återfinns i kulturföreningar eller idrottsföreningar, finns på fritidsgårdar. Ungdomar och Unga vuxna 18-25 Den unga står nu på trappan in i vuxenvärlden. Ungdomspolitiken i Sverige räknar åldersgruppen 13-25 år till ungdomar. I föreliggande rapport definieras åldersgruppen 18- 25 som ”unga vuxna” eftersom i Sverige räknas en person vid 18 år som myndig och omfattas av samhällets lagar och även förpliktelser. Sysselsättnings och bostadsvillkor För ungdomar, unga vuxna handlar denna period om att skapa sig en ställning i samhället och hitta sin roll i vuxenlivet så som sysselsättning, egen bostad och hitta en partner att dela vardagen med. De ungas tillträde till arbetsmarknaden är därför av central betydelse för deras ungas välfärd. Arbete ger också ett socialt sammanhang och är oerhört centralt för människors hälsotillstånd.111 Utbildning är den viktigaste förutsättningen för att få ett arbete idag. Att ha en sysselsättning är också en förutsättning för eget boende vilket är en viktig markör för vuxenlivet. Kontakten till föräldrarna är givetvis fortfarande viktigt men de utgör en allt mindre del i de ungas utveckling och deras socioekonomiska ställning i samhället. Kultur och Fritid Fritidens funktion är att ge människor tid för återhämtning, möjlighet till utveckling och att få känna att man rår över sitt eget liv. Den fria tiden skattas högt av ungdomar och unga vuxna. Efter familj och vänner skattas fritiden som den del i tillvaron som ger mest mening. Med stigande ålder visar undersökningar att deltagande i föreningar minskar och deltagande hos privata arrangörer ökar som gym, Friskis och Svettis samt egen träning som promenader, och friluftsliv. 112

111 Eling C, Norberg G, Norberg M. (2000) Hälsa och miljö – en lärobok i arbets- och miljömedicin. Studentlitteratur, Lund.

112 Ungdomsstyrelsen. Unga med attityd, Ungdomsstyrelsens attityd och värderingsstudie 2007. Rapport 2007:11

56

BILAGA 4

Föräldrastödsprogram från spädbarns år till tonårstid

Det finns idag flera utvecklade föräldrastödsprogram/ föräldrakurser i Sverige. Gemensamt för dessa program är att de hjälper föräldrar att utveckla ett positivt samspel med barnet.113 Här nedan presenteras några av förekommande program. För barn i spädbarns ålder och deras föräldrar finns två förekommande program som används i Sverige som heter Från första början” och ”Vägledande samspel”. Dessa två syftar till att utveckla föräldrarnas känslighet för spädbarnets signaler vilket främjar en trygg anknytning. Under senare år har det uppdagats behov av föräldrakurser/ utbildning till föräldrar med äldre barn. 114 För föräldrar med barn i 2-12 års ålder finns så kallade samspelsprogram syftar till att stödja föräldrarna att ge positiv uppmärksamhet, öva kommunicera tydligt och öva sig att lösa konflikter på ett konstruktivt sätt med sina barn. Förekommande samspelsprogram som finns i Sverige heter; Familjeverkstad, COPE, Otroliga åren, Föräldrakraft, Komet för föräldrar, Aktiva småbarns föräldrar, Aktivt föräldraskap idag 2-12 Under senare skolålder finns kommunikationsprogram för barn i 10-15 års ålder och deras föräldrar. Kommunikationsprogram förbättrar samspelet mellan barnet/ungdomen och föräldrarna och minskar riskbeteenden som drogbruk (tobak, alkohol, narkotika) och kriminalitet bland ungdomen. I Sverige förekommer kommunikationsprogram exempelvis vid namn; Föräldrakraft, Steg för steg, Nya Steg, Aktiv föräldraskap idag för tonårsföräldrar, Tonårs- COPE och ÖPP. 115 116

113 Bremberg S.editor. (2004) Nya verktyg för föräldrar. Förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

114 http://www.fhi.se/. Uppslagsverk för barn och unga 115 Förslag till nationellt program för suicidprevention- befolkningsinriktade strategier och åtgärdsförslag. Statens folkhälsoinstitut.

2006. sid. 39 www.socialstyrelsen.se

116 Bremberg S.editor. (2004) Nya verktyg för föräldrar. Förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

57

BILAGA 5

Samtalsgrupper

Tjej och killgrupper är ett forum där deltagarna ges möjlighet att vara sig själv på sina egna villkor, en slags självhjälpsgrupp. I gruppen råder värderingsfrihet där allas åsikter är likvärdiga, inga normer finns vad som är rätt eller fel. Tyngdpunkter i grupperna är diskussionen. I tjej- och killgrupper sätts flickors och pojkars behov i centrum. I tjej- och killgrupper kan uppmärksamheten fästas vid flickors och pojkars hälsa, självförtroende, jämställdhet, självkänsla, kropp och själ, kärlek och existentiella frågor, identitet, relationer, maskulinitet, femininet, sexualitet, våld och diskriminering. Diskussioner utgår ofta ifrån vardagssituationer om det som händer på fritiden eller i korridoren i skolan och det som sker hemma. De unga ges möjlighet att reflektera, ifrågasätta och därigenom kan de också ändra sin sinnesstämning och stärka självkänslan. En god självkänsla får tjejer och killar att ta makten över sina egna liv för att våga göra det som känns rätt för dem själva, en god självkänsla är avgörande för att tillexempel våga stå emot grupptryck. Det medvetande process som sker i enkönade grupper kan öka barns och ungdomars inflytande över sin situation. Metoder som används är bland annat värderingsövningar, forumspel och avspänning. Utvärderingar som gjorts av tjej och killgrupper visar att gruppdeltagarna oftast har positiva erfarenheter från verksamheten och att detta är en verksamhet som passar både flickor och pojkar i tonåren. Ledaren spelar en stor roll och har ett stort ansvar att hanterar de ämnen som kommer upp i gruppen. Idag finns flera metoder utvecklade som kan användas för att skapa struktur och kvalité i gruppverksamheten. 117 Här presenteras några förekommande metoder; Tjejgruppsmaterial: Bella (Grus och glitter) 1 och 2, DISA, Tjejkompass 1, Flickpaketet, Asfaltblommor. Killgruppmaterial: Vingar som bär, Risken finns, Ta chansen, Normal Eller?.

117 Tjejgrupper - hur kan de göras bättre? Metoder för att utveckla kvalitén. Röda korsets ungdomsförbund.

58

BILAGA 6

Faktorer som påverkar fritiden

Fritid påverkas av många olika faktorer. I ett samhällsperspektiv påverkas fritiden av beslut som fattas i riksdag, regering, kommunstyrelser och andra politiska församlingar. Lagar ger ramar och förutsättningar, skattelagstiftning påverkar hur mycket vi kan exempel konsumera, hur mycket moms och olika punktskatter vi skall betala. Lagar om samhällsplanering avgör var vi kan bosätta oss och om det finns rekreationsområden och vilka aktiviteter och möjlighet till kultur och fritidsdeltagande det finns i närheten till bostadsområdet. Olika lagar garanterar våra rättigheter att uttrycka oss. Det ger oss möjlighet till mötesfrihet eller att tillhöra föreningar. Skollagen ger ramar för skolans verksamhet, socialtjänstlagen för de sociala frågorna. Beslut om budget ger de ekonomiska ramarna för vilka områden det skall satsas på och vilka områden det skall sparas på, etc. allt detta påverkar människors fritid på ett eller annat sätt.118 Sveriges kommuner har ingen skyldighet idag att inrätta vare sig fritid eller kulturverksamhet. Det har snarare varit de nationella målen som haft genomslagskraft ute i kommunerna. För barn och ungdomars del har staten satt upp mål för ungdomspolitiken där huvudområdet innefattar framförallt kulturpolitiken samt mål idrotts- och folkrörelsepolitiken. 119 De politiska insatserna från staten för ungas föreningsliv består av bidrag till ideella ungdomsorganisationer och idrottsföreningar samt stöd till föreningsutveckling och förnyelse. Idrottsrörelsen får medel från staten i form av lokalt aktivitetsstöd. Det lokala föreningslivet stöds i sin tur av kommunerna bland annat genom kontanta bidrag och genom att erbjuda lokaler för att skapa förutsättningar för utförande av olika aktiviteter. Statens insatser inom kultur har haft en lång tradition i Sverige, men i större utsträckning har det varit vuxna befolkningens kulturintresse som tillgodosetts. För barn och ungdomars del har skolan sett till att barn och unga kommer i kontakt med kulturen. Förutom kulturen genom skolan erbjuder vissa kommuner bibliotek, kommunal musikskola vissa kommuner erbjuder teaterverksamhet. På senare år har musikskolorna utvidgats till att bli kultur skola. Skolornas verksamhet består av musikundervisning men även dans, drama/teater, bild och media. Musik- och kulturskolornas målgrupp är framförallt barn och ungdomar i grundskoleålder. Kulturskolornas verksamhet når ut i så gott som hela Sverige, det var endast 8 kommuner som saknade kulturskola år 2006. 120 Fritidsgårdar och studieförbund har i vissa kommuner lyckats fångat upp ungdomars musikintresse, genom att till exempel skapa repetitionslokaler. Några 118 Lindar P. Fritidsboken. Stockholm: Bonnier Utbildning AB. 2001

119 Proposition 2004/05:2 makt att bestämma – rätt till välfärd.

120 Sveriges Musik- och Kulturskoleråd. http://www.smok.se/about.asp

59

kommuner har på senare år skapat ungdomshus eller ”musikhus” ”musik caféer” innehållande repetitionslokaler och scen. 121 Skillnader i fritid Fritiden har blivit allt mer differentierad för barn och ungdom. Skillnaderna har sin grund i kommunens storlek, geografiska läge, variationer på kultur och fritidsutbudet i form av lokaler och hallar men även hur kultur och fritidsfrågor bedrivs och vilken prioritet fritiden har. Analyser kring varför det skiljer sig mellan tjejer och killar vad det gäller exempelvis deltagande organiserad idrottsverksamhet visar att fördelningspolitiken av ekonomiska medel inom kommunalfritidsverksamhet är ojämlik, där framförallt yngre män får huvuddelen av resurserna. Detta kan bero på olika orsaker:

• I kommuner ses fritiden inte sällan ur aktivitetsaspekten. Att detta är fallet märks genom att många kommuner gör fritidsvaneundersökningar för att se hur det utbud som finns utnyttjas, dels för att se om de politiska prioriteringarna är de rätta vad kommuninvånarna vill att kommunen skall satsa på. Kvinnor och flickor är till större del än pojkar och män fortfarande aktiva inom verksamheter som traditionellt subventioneras mindre eller inte alls av kommunen 122 I fritidsvaneundersökningar av det kommunala utbudet hamnar flickornas fritidsaktiviteter på skuggsidan och förblir på detta sätt dolt för beslutsfattarna. Bidragssystem med kontantbidrag som är baserad på aktivitet tenderar till sin utformning då missgynna flickor och endast gynna de redan etablerade.123

• Inom fritidsektorn finns det mest män som är verksamma bland

tjänstemän, journalister och politiker. Medvetet eller omedvetet prioriterar, försvarar och bevarar dessa den ordningen som är inriktad på mäns aktiviteter och behov. 124 125

• Historiskt sätt i Sverige har det varit lättare att anslå medel för

organiserad aktivitet för pojkar till stor del för samhällsordningens skull.126

Drift av olika anläggningar och lokaler orsakar fortfarande den största kostnadsposten för kommunerna. Det har delvis också börjat ske ändringar i ägandet av dessa lokaler inom kommunernas kultur- och fritidssektorer. Nuförtiden är det därför relativt vanligt att privata företag tar över drift av exempelvis kommunala simhallar, idrottsarenor och sportlokaler. Denna utveckling kan komma att missgynna tjejer och unga kvinnor. Privatägda

121 Ungdomsstyrelsens Utredningar, 1999

122 Nilsson P, Fritid i skilda världar. Ungdomsstyrelsen. 1998.ISBN 91-89050

123 Nyberg C. Kultur och fritid för vem? – En rapport om jämställdhet inom kultur och fritidsverksamhet. Stockholm:

Kommunförbundet. 1998

124 Statens offentliga utredningar 1996:3

125 Nyberg C. Kultur och fritid för vem? – En rapport om jämställdhet inom kultur och fritidsverksamhet. Stockholm:

Kommunförbundet. 1998

126 Olsson H E. Staten och ungdomens fritid: Kontroll eller autonomi?: Lund: arkiv avhandlingsserie. 1992

60

hallar kräver intäkter, det som ger intäkter är bubliksporter. Så gott som alla publiksporter domineras fortfarande av manliga utövare. Manligt idrottande visas fortfarande också mer i media, vilket intresserar sponsorer. Det finns en risk att kvinnors och tjejers lagidrottande försvåras och riskerar hamna efter. Privatiseringen av kultur och fritiden kan komma att missgynna också ekonomisk sämre ställda eftersom endast de med ekonomiska resurser har råd att ta del av utbudet och skillnaderna inom fritiden kan därmed öka än mer.

61

62

Documents

Trygga och goda uppväxtvillkor - en grogrund för psykisk hälsa En grogrund för... · arbetssätt som skapar förutsättningar för att främja psykisk hälsa hos barn, ungdom