1

Arbetsmarknaden

försämrades 2012

Även utsikterna för 2013

Trygghetsfonden TSL, årsrapport 2012

2

Innehåll

Sammanfattning sid 3

TSL-systemet 2012 i siffror sid 4

Missmatch sid 8

Omställningsföretagen sid 8

Reflektioner utifrån erfarenheter i TSL-systemet 2012 sid 10

TSL-systemet och Arbetsförmedlingen sid 10

Arbetslöshet respektive försörjningsbörda sid 11

Arbetslösheten sid 11

Försörjningsbördan sid 12

Sverige är en del av en alltmer global marknad sid 14

Mementon sid 15

Åtgärder sid 16

TSL-systemet 2013 sid 17

3

Sammanfattning

Den svenska arbetsmarknaden för privatanställda arbetare försämrades 2012. Fler

uppsagda, fler arbetslösa och svårare att få jobb. Antalet personer som beviljades

omställningsstöd i TSL-systemet ökade kraftigt. 24 767 personer beviljades

omställningsstöd. Många av dessa hade en svag ställning på arbetsmarknaden.

Exportindustrin och dess underleverantörer drabbades värst. Västra Götaland, Småland

och Skåne var de regioner där flest arbetare beviljades omställningsstöd i TSL-systemet

2012.

Den ekonomiska utvecklingen var svag. Minskad tillväxt och ökande statsskulder

präglade de avancerade ekonomierna i Europa, USA och Japan. Eurosamarbetet knakade i

fogarna, politiska låsningar hindrade långsiktiga lösningar och i USA blockerades

politiska överenskommelser för att åtgärda budgetproblemen av presidentvalet. Svensk

exportindustri bromsade in på grund av minskad efterfrågan.

Förutsättningarna för den svenska arbetsmarknaden 2013 är bekymmersamma. Ytterligare

inbromsning för exportindustrin medför fler uppsagda. Det finns risk för att

exportindustrins problem sprider sig till hemmamarknadsinriktade företag. Sverige

riskerar en bred nedgång på arbetsmarknaden 2013.

Cirka 78 procent av svensk export går till de avancerade ekonomierna. De olösta

strukturproblemen, i för Sverige viktiga exportländer, inger stor oro för den ekonomiska

utvecklingen 2013 i Sverige.

En för svag ökning av sysselsättingen i förhållande till befolkningsutvecklingen under

lång tid måste ges mer uppmärksamhet. Ett system för kompetensutveckling mitt i

yrkeslivet måste sjösättas för att möta en tilltagande missmatch på arbetsmarknaden. En

reformering av den statliga arbetsförmedlingen bör ske för att bättre kunna möta olika

gruppers skilda behov av stöd.

År 2013 räknar TSL med att bevilja 30 000 personer omställningsstöd.

4

TSL-systemet 2012 i siffror

2011 beviljades 14 293 personer omställningsstöd i TSL-systemet, 2012 var det 24 767 personer som

beviljades stöd.

Den största andelen, cirka 74 procent, av ansökningarna till TSL var uppsägningar som omfattade

färre är fem personer. Det är den gräns som gör att varsel ska redovisas till Arbetsförmedlingen innan

uppsägning. Räknat i antal personer utgjorde dessa ansökningar cirka 27 procent av det totala antalet

personer som det ansöktes om stöd för. Det innebär att drygt en fjärdedel av de uppsagda arbetarna

inte syntes i Arbetsförmedlingens varselstatistik.

I media syns mest de stora företagen och deras ibland omfattande minskningar av antalet anställda.

De flesta företag som ansökte om omställningsstöd i TSL-systemet 2012 var dock relativt små företag,

se nedanstående tablå.

Företagsstorlek 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Stora företag (>249) 41 195 131 117 241 430 180 169 267

Mellanstora företag (50-249) 152 529 478 408 1005 1976 673 632 1011

Små företag (10-49) 280 1029 881 817 2027 4443 1651 1500 2375

Mikroföretag (<10) 199 1011 1258 1213 1931 3591 2046 1770 2272

Totalt 672 2764 2748 2555 5204 10440 4550 4071 5925

Många av de mindre företagen saknar egen HR-kompetens. De är beroende av att få kompetent och

kostnadseffektiv hjälp snabbt, vilket TSL-systemet med sin stora mängd skickliga omställningsföretag

visat sig bra på.

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Antal personer beviljade omställningsstöd

2011 2012

5

Nedan visas antalet personer som beviljats omställningsstöd 2011 respektive 2012 per län.

Bilden nedan visar vilka branscher, egentligen vilka arbetsgivarförbund, de uppsägande företagen

tillhör. De som anges som ”hängavtal/uppgift saknas” är företag som inte är medlemmar i något

arbetsgivarförbund. Dessa företag är oftast små.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

Antal personer beviljade omställningsstöd per län

2011 2012

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

Antal personer beviljade omställningsstöd per arbetsgivarförbund

2011 2012

6

Motsvarande fördelat på de olika fackförbunden fördelar sig enligt bilden nedan.

Nedanstående bild visar dels tid i omställningsprogram, dels tid från sista anställningsdag till dess att

en lösning nåtts. 2012 har varit ett relativt bra år i detta avseende, även om det under slutet av året

tagit lite längre tid att finna en lösning.

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

Antal personer beviljade omställningsstöd per fackförbund

2011 2012

0

50

100

150

200

250

300

350

jan

-08

mar

maj ju

l

sep

no

v

jan

-09

mar

maj ju

l

sep

no

v

jan

-10

mar

maj ju

l

sep

no

v

jan

-11

mar

maj ju

l

sep

no

v

jan

-12

mar

maj ju

l

sep

no

v

Medianvärde, antal dagar till lösning, respektive antal dagar i

omställningsprogram för personer avslutade respektive månad

Sista anställningsdag -> Avslutsdatum Startdatum -> Avslutsdatum

7

Första halvåret 2012 var det fortfarande en hög andel av de uppsagda som fann en ny jobblösning.

Andra halvåret har varit tuffare och antalet personer som funnit en jobblösning har sjunkit ned mot 70

procent.

I gruppen ”Har fått nytt jobb” ingår också de som startat egen verksamhet. I ”Utbildning” ingår de som

gått till studier omfattande minst en termin (20 veckor) och minst på halvtid. I ”Annat” ingår exempelvis föräldralediga och

de som gått till studier kortare än sex månader. I ”Pension” ingår ålderspension, förtida uttag,

sjukersättning (f d förtidspension) och aktivitetsersättning.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

jan

-11

feb

mar

apr

maj

jun jul

aug

sep

okt

no

v

dec

jan

-12

feb

mar

apr

maj

jun jul

aug

sep

okt

no

v

dec

Resultat för deltagare som avslutat sina omställningsprogram

Har fått nytt jobb Utbildning Pension Annat Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Arbetssökande

0%

20%

40%

60%

80%

100%

20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år

Resultat per åldersgrupp

Deltagare som avslutat sina omställningsprogram under 2012

Har fått nytt jobb Utbildning Pension Annat Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Arbetssökande

8

Svårast att finna ett nytt arbete har de som fyllt 60 år haft. En stor andel av dessa har valt en

pensionslösning. I de yngre åldersgrupperna är det endast en liten andel som efter genomfört

omställningsprogram är fortsatt arbetssökande. Många under 40 år har valt en utbildningslösning.

Missmatch Under år 2012 har den så kallade missmatchen på svensk arbetsmarknad blivit allt tydligare. Vi har en

hög arbetslöshet samtidigt som många arbetsgivare har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens.

En del av problematiken är att lediga arbeten och jobbsökande personer inte matchas ihop på ett

tillräckligt bra sätt. Missmatchen handlar dock ofta om bristande kompetens. Den kompetens som

arbetsgivarna efterfrågar finns inte i tillräcklig omfattning hos de personer som söker jobb.

Det finns olika sätt att åtgärda detta. Ett sätt är att bättre anpassa den kompetens som grund- och

gymnasieskola samt även högskola och universitet utrustar den blivande arbetskraften med innan de

gör entré på arbetsmarknaden. Ett annat är genom arbetskraftsinvandring, som sker i viss

utsträckning redan idag. Ett tredje är att skapa ett system för kompetensutveckling för människor mitt

i arbetslivet.

Av deltagarna i TSL-systemet väljer några att gå till egenfinansierad utbildning, med utbildning avses

i detta sammanhang minst ett halvår samt minst på halvfart. I goda tider på arbetsmarknaden är det

cirka fem procent som väljer denna lösning, i dåliga tider cirka tio procent. Det är företrädesvis unga

människor som väljer utbildning. Det är sannolikt delvis beroende på att studielån och studiemedel

från CSN inte erbjuder en tillräcklig ekonomi för den som har ett försörjningsansvar, eller befinner sig

i ett läge i livet där återbetalningen av lånen bedöms bli en för stor kostnad. Inom många av de

grupper som tillhör TSL-systemet har det historiskt sett inte heller varit vanligt att utbilda sig mitt i

livet.

Av de som tolv månader efter sista anställningsdag ännu inte fått något nytt jobb, uppger cirka 30

procent att bristande kompetens är huvudanledningen till att de inte funnit ett nytt jobb.

Det är en viktig uppgift att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Det anstränger ekonomin för

både samhälle, företag och individer när efterfrågan och utbud inte kan mötas. Det krävs såväl ett

effektivare system för den administrativa matchningen, som ett system som gör det möjligt för

människor att utveckla och förbättra sin kompetens mitt i yrkeslivet. Avsaknaden av ett system för

kompetensutveckling mitt i livet, är i praktiken en rekryteringsgrund till långtidsarbetslöshet för en

del av de som sägs upp från sina jobb och kommer in i TSL-systemet. Det är många arbetare som trots

lång tid i arbetslivet har en svag ställning på arbetsmarknaden om de förlorar sitt jobb.

Omställningsföretagen

Omställningsmarknaden för arbetare har efter drygt åtta år med TSL-systemet funnit sin form. En

hörnsten i TSL-systemet är att verksamheten genomförs av omställningsföretag som konkurrerar om

de olika uppdragen. En annan hörnsten är att företag och fack lokalt avgör vilket företag som anses

bäst lämpat att genomföra ett bra omställningsarbete för de uppsagda personerna. Parterna lokalt har

9

bäst förutsättningar att välja rätt omställningsföretag, ställa rätt krav samt att följa upp att

omställningsarbetet sker såsom planerat.

Konkurrensen i TSL-systemet fungerar bra. Den bygger på att ett antal grundförutsättningar är

uppfyllda; köpare som ställer adekvata krav utifrån de uppdrag som ska genomföras, stort utbud från

många skickliga aktörer, information om de olika aktörerna och deras leverans och sist men inte

minst, en systematisk kvalitetsuppföljning.

Drygt 100 omställningsföretag har varit verksamma i TSL-systemet 2012. Många av dessa är små

företag. De 20 största omställningsföretagen svarar för cirka 90 procent av volymen i TSL-systemet.

Avgörande framgångsfaktorer i TSL-systemet är lokal närvaro, individanpassning, snabbhet,

skicklighet, engagemang och bra leverans.

Tydliga och väl kommunicerade mål från TSL till de olika omställningsföretagen i TSL-systemet är en

viktig utgångspunkt för deras arbete. Minst 70 procent av deltagarna skulle få nytt arbete enligt TSL:s

mål 2012. Målet överträffades av omställningsföretagen totalt.

Ett system med många aktörer och många intressenter kräver en stor öppenhet och transparens samt

en ständigt pågående dialog för att lära av goda erfarenheter och tillse att misstag i görligaste mån

undviks. TSL lägger mycket tid och energi på att följa upp och diskutera kvalitet och leverans med de

omställningsföretag som finns inom TSL-systemet. Kontinuerliga kundnöjdhetsundersökningar

genomförs för såväl deltagare som företag och fack.

Jobbcoachning är ett hantverk där individens behov och förutsättningar ska vara avgörande. Varje

deltagare ska mötas med respekt och få den hjälp som just hon eller han behöver. I TSL-systemet finns

0 %

5 %

10 %

15 %

20 %

25 %

Marknadsandelar för de 20 största leverantörerna

2011 2012

10

många av de skickligaste jobbcoacherna i Sverige samlade. Systemets funktionalitet avgörs varje dag i

alla de enskilda möten som äger rum mellan deltagare och jobbcoacher.

Som framgår av ovanstående är resultatet för många av leverantörerna synnerligen bra. Karaktären på

omställningsuppdragen kan skilja sig åt- bransch, region, åldersammansättning – för att nämna några

faktorer, vilket också kan påverka resultatet.

TSL för särskilda diskussioner med de omställningsföretag som visar svagt resultat. Om utfallet inte

förbättras, kan TSL avsluta samarbetet.

Reflektioner utifrån erfarenheter i TSL-systemet 2012

I det följande redovisas fakta och erfarenheter från TSL-systemet och de gränssnitt mot andra

arbetsmarknadssystem som TSL-systemet har.

TSL-systemet och Arbetsförmedlingen

TSL-systemet främsta uppgift är att hjälpa en uppsagd person till ett nytt arbete så snabbt som möjligt.

I de flesta fall kan detta ske med en väl genomförd jobbcoachning. För en del av de uppsagda behövs

dock annan och mer omfattande hjälp. Ofta handlar det om behov av en stärkt kompetens, behov av

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Resultat per leverantör för deltagare avslutade under 2012

Endast leverantörer som avslutat 100 deltagare eller fler

Har fått nytt jobb Utbildning Pension Annat utfall Arbetsmarknadspolitisk åtgärd Arbetssökande

11

att prova på ett annat jobb i någon form av praktik och i vissa fall finns behov av en

arbetsförmågeutredning. TSL-systemet har inte egna resurser för dessa behov.

TSL har sedan 2008 haft ett samarbetsavtal med Arbetsförmedlingen för att lösa bland annat dessa

behov. Avtalet skulle underlätta för TSL:s deltagare att komma i åtnjutande av exempelvis utbildning

och praktikplatser finansierade via Arbetsförmedlingen, samt göra gränssnittet mellan TSL-systemet

och Arbetsförmedlingen så enkelt och smidigt som möjligt för den som blivit uppsagd.

I juni 2012 valde TSL, liksom TRR Trygghetsrådet, att säga upp samarbetsavtalet. Anledningen var att

TSL-systemets deltagare inte fick någon nytta av avtalet. TSL-systemet avlastar Arbetsförmedlingen

såväl ekonomiskt som arbetsmässigt, medan Arbetsförmedlingen inte på motsvarande sätt

underlättar för TSL och dess deltagare.

Enligt TSL-systemets erfarenheter är det inte avsaknad av resurser som är Arbetsförmedlingens

problem. Miljardbelopp av anslaget, som 2012 totalt var på cirka 70 miljarder, utnyttjades inte. Antalet

anställda har sedan 2009 ökat från knappt 9 000 till drygt 13 200 i november 2012.

TSL kommer fortsatt att försöka utveckla ett samarbete med Arbetsförmedlingen till nytta för TSL-

systemets deltagare. En reformering av Arbetsförmedlingen i samklang med arbetsmarknadens parter

är önskvärd.

Arbetslöshet respektive försörjningsbörda

Det finns två huvudfrågor. Arbetslösheten, det vill säga de som vill jobba men inte har ett jobb.

Försörjningsbördan, det vill säga hur många som måste jobba, egentligen hur många timmar vi

tillsammans måste arbeta, för att kunna försörja hela befolkningen.

Om vi misslyckas med att lösa arbetslösheten, drabbas de personer som är arbetslösa. Om vi

misslyckas med att lösa försörjningsbördan, drabbas hela samhället.

Arbetslösheten

Ofta handlar det offentliga arbetsmarknadspolitiska samtalet om arbetslösheten och dess

konsekvenser. Det är den naturliga utgångspunkten för den som är arbetslös. Den som inte har ett

arbete är beroende av någon form av försörjningsstöd och oftast även hjälp att komma till en

anställning eller att starta egen verksamhet.

Det är viktigt, ur såväl ett mänskligt som ett ekonomiskt perspektiv, att den som förlorat sitt jobb får

hjälp att snabbast möjligt komma tillbaka till arbetslivet. Det är också viktigt att det under en

omställningstid finns ett tillräckligt försäkringsskydd för att den privata ekonomin inte ska raseras av

en ofrivillig arbetslöshet. Vidare är det viktigt att det finns ett system som gör det möjligt för den som

blir arbetslös att åtgärda sin eventuella kompetensbrist under rimliga villkor. I försäkringsskyddet

finns i nuläget stora brister. Ett system för kompetensutveckling mitt i yrkeslivet saknas.

12

Försörjningsbördan

Försörjningsbördan är enkelt uttryckt hur många personer varje sysselsatt måste försörja utöver sig

själv. Försörjningsbördan måste ägnas en större uppmärksamhet än vad som hittills varit fallet. Det

finns ett otvetydigt samband; ju fler vi blir och ju längre vi i genomsnitt lever, desto fler timmar måste

vi tillsammans arbeta för att få försörjningsekvationen att gå ihop. Jobbutvecklingen i Sverige de

senaste drygt 20 åren har varit otillräcklig.

Det är avgörande att formulera problemet, eller utmaningen, korrekt för att rätt diskussion, rätt analys

och rätt åtgärder ska kunna vidtas. Det finns en i grunden naturlig logik som inte går att bortse från;

Utifrån befolkningsutvecklingen, inklusive ålderssammansättningen i befolkningen, måste vi se hur

antal sysselsatta och antal arbetade timmar bör utvecklas, utöver det som kan lösas genom

produktivitetsutveckling, för att klara de behov som finns och kommer att finnas. Därefter måste vi

försöka se vilka jobb som är möjliga att skapa och vad som krävs för att detta ska bli verklighet.

Någon måste vilja och kunna anställa. Fokus måste sättas på efterfrågan av arbetskraft samt vilka

faktorer och förutsättningar som driver efterfrågan av arbetskraft. Annars blir hela ekvationen omöjlig

redan från början.

Fakta från 1990 och fram till dags dato visar att vi i Sverige inte i tillräckligt stor omfattning klarat av

att hantera denna grundfråga. Vi har blivit en miljon fler innevånare, men är inte fler sysselsatta nu än

1990. Det är ett facit som knappast någon kan vara nöjd med. Om samma utveckling fortsätter

ytterligare 20 år, kommer de kraftigt ökade behov som följer av en ökande och framförallt åldrande

befolkning, inte att kunna mötas.

Det är inte brist på arbetskraft i Sverige. Det är brist på jobb. Det är vidare brist på kompetens hos

delar av arbetskraften. Fokus måste vara på jobbtillväxt och på kompetensutveckling av

arbetskraften.

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

19

90

19

92

19

94

19

96

19

98

20

00

20

02

20

04

20

06

20

08

20

10

20

12

20

14

20

16

20

18

20

20

20

22

20

24

20

26

20

28

20

30Bru

ten

ska

la

Milj

on

tal

Antal sysselsatta som krävs för att försörjningsbördan per person inte ska öka

13

Fram till 2030 beräknar SCB att vi ska bli ytterligare nästan 1,2 miljoner människor i Sverige, bland

annat genom en fortsatt ökande livslängd, se nedanstående graf. Det innebär att om

försörjningsbördan per sysselsatt inte ska öka ytterligare från den höga nivå vi redan har, måste

562 000 personer ytterligare bli sysselsatta, allt annat lika.

Den avgörande frågan blir hur denna jobbtillväxt ska kunna skapas i Sverige. De senaste 20 årens

historik är inte någon uppmuntrande läsning i detta avseende.

Ovanstående bild illustrerar också väl vilka behov som kommer att öka mest. Det är resurser till

förskola, skola och utbildning för unga människor och det är friskvård, omsorg, sjukvård till de äldre.

Behov som vi är vana vid att det gemensamma i stor utsträckning finansierar. Dessutom kommer det

ökande antalet äldre att öka samhällets kostnader för pensioner kraftigt. För att klara att finansiera

dessa verksamheter krävs att en stor del av den nödvändiga jobbtillväxten sker i ej skattefinansierad

verksamhet.

De senaste 20 – 25 åren har teknikutveckling, avreglering och globalisering på ett avgörande sätt

förändrat samhället och förutsättningarna för den svenska arbetsmarknaden. En snabbt ökande

medellivslängd har ytterligare ändrat förutsättningarna för svensk ekonomi och svensk

arbetsmarknad. Relationen mellan de yrkesverksamma åren och de icke yrkesverksamma har

förändrats markant. Med en kraftigt ökande medellivslängd, är det rimligt att tro att vi måste vara

beredda att jobba fler år av vårt liv än vad som nu är fallet. Förutsättningarna för detta kommer att

skilja sig åt för olika yrkesgrupper och för olika personer. Men tillsammans måste vi arbeta fler

timmar för att klara de gemensamma behoven. För att detta ska bli möjligt måste det finnas

efterfrågan på arbetskraft. Fokus måste vara att se hur fler jobb kan skapas i Sverige.

Sverige måste vara ett land som lockar investeringar till sig. Det gäller såväl finansiellt kapital som

kunskapskapital. Förutsättningarna måste vara tillräckligt bra för att både kapital och kunskap ska

satsas i Sverige, satsas i verksamheter som i konkurrens med andra utvecklas och lever vidare och

skapar sysselsättning.

Det är viktigt att se effekterna som följer i kölvattnet av förändringarna. Politiker, företag, fack och

individer måste vara beredda att ständigt ifrågasätta gamla sanningar och kontinuerligt anpassa sitt

0 100 200 300 400 500 600 700

0-19 år

20-64 år

65 + år

Tusental

Ökning av antal personer i olika åldersgrupper mellan 2011 och 2030

14

faktiska agerande till de nya förutsättningarna. Det kommer att ställa stora krav på oss alla. Vi har

inte varit tillräckligt duktiga på detta hittills.

Sverige är en del av en alltmer global marknad

Svensk arbetsmarknad påverkas i stor utsträckning av faktorer utanför Sverige. För ett litet land som

Sverige, med ett stort exportberoende, spelar utvecklingen av den globala ekonomin en mycket stor

roll. Den lågkonjunktur som nu råder i de så kallade avancerade ekonomierna – USA, Europa och

Japan – har sin grund i strukturella och politiska problem som i sin tur påverkas kraftigt av stora

demografiska förändringar.

Sverige, med sitt stora exportberoende och en export som i huvudsak går till Europeiska länder – 70

procent – och till USA – 6,5 procent – blir mycket känsligt för en försvagad efterfrågan på grund av

svag ekonomisk utveckling i dessa länder.

Andel av global BNP

Andel av svensk export

Statsskuld Statsskuld Statsskuld BNP-utv BNP-utv Arbetslös. Arbetslös.

2011 2012 2007 2011 2012 2011 2012 2011 2012

Sverige 0,8 - 39,7 37,9 37,1 4 1,2 7,5 7,5

EU 27 25,2 56,8 - 82,1 87,2 1,6 -0,2 - -

EU 17 18,8 37,9 - 88 93,6 1,4 -0,4 10,2 11,2

UK 3,5 7,6 43,7 81,8 88,7 0,8 -0,4 8 8,1

Frankrike 4,0 4,7 64,2 86 90 1,7 0,1 9,6 10,1

Tyskland 5,2 10 65,4 80,6 83 3,1 0,9 6 5,2

Italien 3,1 2,2 103,1 120,1 126,3 0,4 -2,3 8,4 10,6

Spanien 2,1 1,6 36,3 69,1 90,7 0,4 -1,5 21,7 24,9

Portugal 0,3 0,4 68,3 107,8 119,1 -1,7 -3 12,7 15,5

Irland 0,3 0,4 25 106,5 117,7 1,4 0,4 14,4 14,8

Grekland 0,4 0,2 107,4 165,4 170,7 -6,9 -6 17,3 23,8

USA 21,6 6,5 67,2 102,9 107,2 1,8 2,2 9 8,2

Japan 8,4 1,5 183 229,6 236,6 -0,8 2,2 4,6 4,5

Brasilien 3,6 1 65,2 64,9 64,1 2,7 1,5 6 6

Ryssland 2,6 2 8,5 12 11 4,3 3,7 6,5 6

Indien 2,6 1 75,5 67 67,6 6,8 4,9 - -

Kina 10,4 3,3 19,6 25,8 22,2 9,2 7,8 4,1 4,1

Källor: SCB, IMF (WEO october 2012).

Ovanstående tablå visar hur stor del av Sveriges export som går till olika länder respektive områden. Tabellen visar också andel av global

BNP 2011, samt hur statsskulden utvecklats för dessa länder och områden sedan 2007, det vill säga innan finanskrisen slog till. BNP-

utvecklingen framgår också, uppgifterna för 2012 är IMF:s oktoberprognos 2012. På motsvarande sätt är uppgifterna avseende

arbetslösheten ännu inte slutgiltiga för 2012. De rödmarkerade uppgifterna är EU-länder som avviker negativt mot kraven i den så kallade

stabilitets- och tillväxtpakten som anger att ett lands statsskuld inte får överstiga 60 procent av dess BNP.

15

En ökande folkmängd, bland annat genom att människor lever allt längre, har inte motsvarats av en

jobbtillväxt i samma takt. En ökande försörjningsbörda har betalts på kredit i stora delar av de

avancerade ekonomierna. De politiska systemen har hittills inte haft förmåga att möta och hantera

dessa förändringar, utan utvecklingen har snarare gått åt fel håll. Sverige är ett lysande undantag

avseende statsfinanserna. Däremot lider också Sverige av en otillräcklig jobbtillväxt.

Samtidigt som försörjningsbördan ökar, leder skuldtyngda ekonomier tillsammans med svag tillväxt

till växande arbetslöshet, vilket i sin tur påverkar tillväxten ytterligare negativt. Trots extremt låga

räntenivåer och mycket stora tillskott av likviditet i marknaderna har tillväxten generellt inte tagit fart

i de avancerade ekonomierna.

Många års oförmåga att vidta strukturella åtgärder gör att det nu finns ett behov av att både

genomföra stora besparingar och att stimulera tillväxten. Olika ekonomier har skilda behov och olika

möjligheter, varför en stor mängd olika åtgärder måste genomföras. De bör ske i samordnad form. Det

är en ekvation som de politiska systemen inte har hanterat bra hittills och där oenigheten om vilka

åtgärder som ska genomföras är i det närmaste total. Det har lett till ett kortsiktigt agerande. Hittills

har dessa kortsiktiga åtgärder i huvudsak inte löst några av de grundläggande problemen, utan mest

tillfälligt gjutit olja på vågorna. Den faktiska händelseutvecklingen de senaste åren talar dessvärre ett

tydligt negativt språk. Denna oförmåga att göra en korrekt analys och utifrån den enas om och

genomföra långsiktigt åtgärder är mycket oroande.

Mementon

Det finns ett antal andra faktorer som på olika sätt kan komma att påverka svensk ekonomi och

svensk arbetsmarknad.

Svenska hushåll har de senaste åren ökat sina lån hos banker och bostadsinstitut. I november 2012

utgjorde dessa lån 2 756 miljarder kronor. Vi har vant oss vid extremt låga räntor de senaste åren,

nivåer som vi inte kan räkna med för all framtid. En procentenhets högre räntekostnader kostar

hushållen 27,5 miljarder kronor, två procentenheter kostar 55 miljarder kronor. Kostnader som

sannolikt leder till minskad konsumtion respektive minskat sparande. Nedanstående graf visar hur

svenska hushåll sedan mitten på 90-talet successivt ökat sina skulder i förhållande till den disponibla

inkomsten.

Källa:Ekonomifakta.se.

0

50

100

150

200

19

90

19

91

19

92

19

93

19

94

19

95

19

96

19

97

19

98

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

Skuldkvoten

Svenska hushålls skulder som andel av disponibel inkomst

16

Den svaga ekonomiska tillväxten i de avancerade ekonomierna, tillsammans med de ökande

statsskulder som länderna dras med, möts av tillväxtekonomierna, anförda primärt av BRIC-länderna.

De har en förhållandevis ung befolkning och en snabbt växande medelklass som leder till stark

tillväxt. BRIC-länderna har starka eller förhållandevis starka statsfinanser. De olika BRIC-länderna har

också vissa problem; korruption, otillräcklig infrastruktur och stora demokratiunderskott.

Skillnaden i tillväxt mellan de avancerade ekonomierna och tillväxtekonomierna leder inte bara till ett

förändrat ekonomiskt landskap, utan också ett förändrat politiskt landskap. Vi är nära den tidpunkt

när den samlade bruttonationalprodukten i de avancerade ekonomierna passeras av övriga världens

samlade BNP. För Sverige med sitt stora exportberoende till de avancerade ekonomierna kan detta få

stor betydelse. Det blir viktigt att stärka den svenska exporten till de växande ekonomierna.

Det är svårt att finna stöd i vad som faktiskt skett under år 2012 som en grund för att 2013 ska bli

bättre i de avancerade ekonomierna. Tvärtom pekar data dessvärre i motsatt riktning. Fortsatt

växande statsskulder, fallande tillväxt, avsaknad av långsiktiga strukturella åtgärder, fortsatt politisk

oförmåga och ökande politiska spänningar. Det finns risk för att vi under 2013 kommer att få se ökade

sociala spänningar inom flera europeiska länder, inte minst på grund av den skenande arbetslöshet

som nu drabbar flera av länderna. Parallellt med detta kan spänningarna mellan olika länder inom EU

öka. Samtidigt sker en fortsatt stark utveckling av ekonomierna i BRIC-länderna och övriga världen.

Trots att de svenska statsfinanserna är i gott skick, är risken ändå stor att den ekonomiska kris som

finns i den avancerade ekonomierna, kommer att få en besvärlig inverkan på svensk

arbetsmarknad 2013. I första hand kommer det att drabba svenska exportföretag och dess

underleverantörer. Det finns en risk att det i nästa led drabbar hemmamarknadsinriktade företag

också. Då kan vi stå inför en situation med en bred nedgång i arbetsmarknaden 2013.

Åtgärder

Ur TSL-systemet vinns varje dag erfarenheter om hur svensk arbetsmarknad inom den privata sektorn

fungerar. Det är ett centralt område för hela samhällets utveckling. TSL försöker därför att återföra

vunna erfarenheter, inte bara till huvudmännen, utan också till andra som på olika sätt påverkar det

faktiska skeendet i det svenska samhället. Vi försöker redovisa fakta korrekt och vara noga med

kausaliteten i slutsatser och förslag. TSL-systemet är helt transparent och alla fakta som slutsatser och

förslag grundas på finns att ta del av för den som vill. Nedan redovisar vi kort några åtgärder som ur

TSL-systemets erfarenhet och perspektiv är viktiga.

Ur ett TSL-perspektiv är det viktigt med åtgärder som om möjligt håller den inhemska efterfrågan

uppe, i syfte att dämpa nedgången i den svenska konjunkturen, på grund av en till stora delar

importerad lågkonjunktur. Det är vidare viktigt med åtgärder som underlättar rörligheten på

arbetsmarknaden för de som ändå förlorar sitt arbete.

Här finns en god möjlighet till effektiv hjälp genom de av arbetsmarknadens parter ägda

trygghetsorganisationerna. Dessa har visat sig snabba, flexibla och med en god lösningsförmåga vid

nedgångar i arbetsmarknaden. Staten borde kunna stödja insatser från dessa organisationer främst

inom områdena utbildning och arbetsplatsförlagd praktik.

17

En fråga som kommer att spela en viktig roll för funktionaliteten på svensk arbetsmarknad är en

reformering av den statliga Arbetsförmedlingen. Istället för en allt större statlig Arbetsförmedling,

pekar erfarenheter från TSL-systemet på att området behöver öppnas upp för fler aktörer, med rätt

kompetens för respektive uppgift. Kompetens och väl beprövad erfarenhet finns hos bland annat

trygghetsorganisationerna, arbetsmarknadens parter samt hos ett antal aktörer i marknaden. Det finns

också kompetens inom Arbetsförmedlingen som sannolikt kan nyttjas bättre än vad som är fallet idag.

Ett system för kompetensutveckling mitt i yrkeslivet är också en nödvändighet om företag och

organisationer ska kunna bemanna med rätt kompetens samt för att människor inte ska tvingas ut

från arbetsmarknaden i förtid på grund av otillräcklig kompetens. Behoven pekar tvärtom på att fler

måste kunna arbeta längre än vad som idag är fallet. Nu har vi en situation med en omfattande

missmatch i arbetsmarknaden. Företagen får inte tag på kompetent arbetskraft och ett stort antal

personer mitt i livet har inte tillräcklig kompetens för att behålla, eller få ett jobb. Det finns konkreta

idéer och förslag samt kompetens och beprövad erfarenhet att luta sig mot i denna fråga.

I ett längre perspektiv finns en fråga som överskuggar andra frågor på arbetsmarknaden. Det är

frågan om en omfattande jobbtillväxt, nettomässigt, i Sverige. Här behöver olika områden inom

politiken gå hand i hand och en öppen dialog bör ske med arbetsmarknadens parter. Hittillsvarande

sätt att tänka och agera de senaste tjugofem åren har visat sig otillräckliga. Det blir mycket utmanande

för alla inblandade parter att analysera, tänka nytt, tänka annorlunda, testa och utvärdera för att hitta

andra sätt än de hittillsvarande. Det är en både svår och utmanande fråga. Jobbtillväxten är en

ödesfråga för Sverige.

Med de goda statsfinanser Sverige har, med arbetsmarknadsparter med bra förmåga att komma

överens, med ett till stora delar effektivt näringsliv, med ökande efterfrågan bland annat från

länder i Asien, Afrika och Sydamerika och med stor möjlig efterfrågan inom nya områden på

hemmamarknaden finns möjligheter att utveckla svenskt näringsliv och därmed sysselsättningen

inom både privat och offentlig sektor på ett positivt sätt.

TSL-systemet 2013

TSL-systemet är en del av de resurser som finns för att skapa bättre rörlighet på svensk

arbetsmarknad och hjälpa uppsagda personer till ett nytt jobb. TSL-systemet har visat sig fungera väl.

Det finansieras av arbetsmarknadens parter – Svenskt Näringsliv och LO - utan skattepengar. Cirka en

miljard kronor tillförs Omställningsförsäkringen 2013. Omställningsförsäkringen består av två delar,

ett kontantstöd och ett omställningsstöd. 2013 kommer utbetalningarna i TSL-systemet att vara större

än inbetalningarna.

Den samlade information som TSL-systemet har avseende faktorer som påverkar svensk ekonomi och

sysselsättningen summerar dessvärre i en dyster bild för arbetsmarknaden inom den privata sektorn i

Sverige 2013. Informationen pekar på en importerad lågkonjunktur med ett utdraget förlopp, fler

uppsägningar och svårigheter för många av de uppsagda att finna nya jobb.

18

TSL-systemet är förberett för att hantera en fortsatt ökande mängd ansökningar år 2013. Drygt 100

omställningsföretag och en väl intrimmad stab inom TSL, är tillsammans med arbetsgivarförbunden

inom Svenskt Näringsliv och fackförbunden inom LO beredda att hjälpa uppsagda, företag och fack

lokalt med omställning 2013.

2011 beviljades 14 293 personer omställningsstöd i TSL-systemet, 2012 var det 24 767 personer som

beviljades stöd.

2013 räknar vi med att 30 000 personer kommer att beviljas omställningsstöd i TSL-systemet. Vi har

rustat systemet för en besvärlig arbetsmarknad.

Kortfakta om Trygghetsfonden TSL. Svenskt Näringsliv och LO tecknade i februari 2004 ett avtal om en

avgiftsbestämd omställningsförsäkring. Den innehåller två delar, ett omställningsstöd och ett avgångsbidrag.

Avsikten är att underlätta omställningsarbetet för såväl den uppsagde som för företaget och facket lokalt. Cirka

100 000 företag är anslutna till TSL-systemet och drygt 900 000 arbetare omfattas. För mer information, kontakta

analytiker Mattias Elm, 08-412 22 11, 0733-360 160 eller VD Tomas Petti 08-412 22 01, 070-399 38 38. Se också

www.tsl.se