TUFF UTMANING - Skogforsk · Nr 4 | 2014 EFFEKTIVA FLÖDEN MED FLOWOPT BREDA BAND PÅ DYR MYR R S K O G F O R SK T E S T A R S K O G F ORS K T E S T A SORTIMENTS-GRIPEN. fter drygt

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

TUFF UTMANINGATTSÄNKA FÖRBRUKNINGEN

Nr 4 | 2014

EFFEKTIVAFLÖDEN MEDFLOWOPT

BREDA BANDPÅ DYR MYR

S

KO

GFORSK TESTAR SK

OGFORSK TESTAR

SORTIMENTS-GRIPEN

creo

fter drygt 40 år i skogsbruketstjänst, varav mer än ett kvartssekelsom VD för Skogforsk och dess före-gångare, är det nu dags att logga utför att övergå till någon form av pen-sionärstillvaro. Oavsett vad somhänder härnäst, har jag haft tur i li-vets stora lotteri. Att, med något en-

staka undantag, varje dag få gå till jobbet medglädje är inte alla förunnat.

Fyra decennier är lång tid i ett mänskligt per-spektiv. Från äldre tungor hörs inte sällan att detvar bättre förr. Men man blandar nog då sammandet egna åldrandet med samhällsutvecklingen. Ing-enting var egentligen bättre förr. Jo, möjligen attman då plägade förplägas saftiga wienerbröd tillfikat. I dag knaprar vi hälsoriktiga fullkornskusar.

Tänk bara vad den närmast ofattbara utveck-lingen inom data-, informations- och kommunika-tionsteknologi, DNA-teknik, sjukvård, medicin,med mera möjliggjort. Märkbart inte minst inomvår bransch. Läs det här numret av Vision och jäm-för med en skrift från 1974 – jag tror det vore svårtatt uppbringa en enda maskinförare, planerare ellerskogsdirektör, som vill ha den tiden tillbaka.

Men – den generation som under 1970-talet bör-jade sin skogliga yrkesbana var besjälad av en obän-dig framtidstro på skogsnäringen som välstånds-fundament. Den växande industrin skulle uthålligtförses med råvara till konkurrenskraftiga priser.Mekaniseringen firade triumfer och rationellaskogsbruksmetoder vann mark. Med en hotandevirkessvacka gjordes kraftfulla satsningar på skogs-trädsförädling, gödsling, dikning och contortatall.

Detta var långt ifrån problemfritt. Stora kalhyg-gen (som verkligen var kala), radikal markbered-ning och hormoslyr orsakade proteststormar.Skogsarbetarstrejken 1975 med övergång till må-nadslön ledde till minskad produktivitet. Lönsam-heten i gallringarna var i bästa fall något över noll.

Mot skogsnäringens protester förbjöds herbicid-besprutning 1979. I ett semesterledigt Sverige blevjag som skogvårdsassistent vid ett av landets störreskogsbolag, tillfrågad av lokalpressen vilka konse-kvenser förbudet skulle få. Svaret blev dyrare röj-ningar förvisso, men ingen katastrof. Det senarehamnade på löpet. Uttalandet, på tvärs mot detetablerade skogsbrukets officiella hållning, togsinte väl emot av mina chefer. För att uttrycka sigmilt.

Någonstans längs vägen menade tongivandeskogsvårdare att schablonisering och storskalighetdrivits för långt. Vid Skogsvårdsförbundets höstex-

kursion 1981 lanserades ansatsen ”hyggesanalys”,med budskapet att bättre anpassa beskogningen tillde biologiska förhållandena. Praktiker och forskarehakade på och”ståndortsanpassning” blev påmodet. Ett paradigmskifte hade skett.

Parallellt med skogsvårdens differentiering drevsden tekniska utvecklingen vidare. Tvågreppsskör-darna tog successivt över i slutavverkningarna.Men det verkliga lyftet kom med engrepparnas genombrott. Med dem gick det att få netto i gall-ringarna. Ännu ett tekniksprång hade tagits.

1990-talet såg åter en växande opinion mot detmoderna skogsbruket. Nu med krav på miljöhän-syn. Skogskonferenserna dominerades av certifie-ring, kriterier och indikatorer. Inget fel i det,tvärtom. Men 90-talet blev något av ett förlorat decennium för viktiga grenar som skogsproduk-tion, skogsgenetik och skogsteknik.

Med sekelskiftet orienterades fokus mot skogensroll i de stora samhällsfrågorna om klimat ochenergi. Produktionsaspekterna upplevde en renäs-sans och avtagande produktivitet gav skogstekniskutveckling. Samtidigt skapar urbaniseringen nyaspänningar, med till synes tilltagande åsiktsskillna-der mellan stad och land vad gäller skogen och dessbrukande. Med allt fler kvinnor i ledande positio-ner identifieras jämställdhet i skogen som en strate-gisk framtidsfråga. Där någonstans står vi idag.Inför ett Nationellt Skogsprogram som förhopp-ningsvis ska bringa samman alla intressen i en sam-syn. För den svenska skogen i tiden.

Förhoppningsvis fångar denna rapsodiska tillbaka-blick en dynamisk och framgångsrik period isvenskt skogsbruk, låtvara ur ett högst per-sonligt perspektiv.

Jag hoppas att alla nisom ska ta skogsbruketframåt de kommande40 åren får en lika beri-kande resa som jag.Och tack alla tidigareoch nuvarande arbets-kamrater, kollegor ochvänner i Skogssverigesom gjort den möjlig!

Kvartalstidning från Skogforsk om forskning för

framtidens skogsbruk.

ISSN 2000-8988

Ansvarig utgivareErik Viklund

Tel. 018–18 85 [email protected]

ProduktionSverker Johansson

Bitzer Productions AB 070–3540977

[email protected]

Art directorJan Reinerstam

Pagarango

PrenumerationKarin AnderssonTel: 018-18 85 62

[email protected]

TryckGävle Offset AB

FSC®-märkt papper

SkogforskUppsala Science Park

751 83 UppsalaTel. 018–18 85 00Besök vår webb:

skogforsk.se

VISION

NR 4 | 2014


JAN FRYK | VD Skogforsk, Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut

FOTO: BITZER

JAN FRYK

2 Vision | 4 | 2014 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

EFYRA DECENNIER ISKOGSBRUKETS TJÄNST

creo

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision | 4 | 2014 3

VISION | INNEHÅLL

4 811

16222414

56

’’Med så bra planering har man alltid en utväg – även när det kommer 90 mmregn, som i måndags! ANDERS MATTSSON sidan 18

2620

8

5Ny maskinteknikvisar upp sig.

Ukonf15!Dags för klassisk konferens.

En ny sorts gripSortimentsgripen sorterar.

Törstiga maskinerkostar miljö och miljoner.

Törstiga lastbilarKan skogsdiesel minska utsläp-pen?

Sortera i skogen......eller på sågen?

Markfuktighets-kartorna...nu finns de i maskinerna!

Effektivare flödenmed FlowOpt på Holmen.

Nya framsteginom förädlingen.

Kampen mot svampen.Kom till Ukonf15! Breda band – dyr myr.

I NÄSTANUMMER BesT

–smartareskotning

Skogsbränslena– snart ordning och reda

Gallringsuppföljningonline!


VISION | NYHETER

n Syftet är att öka skotningensproduktivitet samtidigt somman vill minska helkroppsvibra-tionerna och maskinernas mark-påverkan. Och förväntningarnaär stora på den nya tekniken:

l Dubbel hastighet, vilket be-räknas medföra en 20 procentproduktionsökning.

l Halverade markskador, dåvikten fördelas jämnare.

l Helkroppsvibrationerna kanminska med upp till 80 procent.

l Bränsleförbrukningen be-räknas minska med hela 30 pro-

cent per m3fub, på grund av effektivare drivlina och högreproduktion.

Men projektet har också entydlig kommersiell del. Man villdels verifiera den kommersiellanyttan av den nya skogsmaski-nen och de nya komponentersom ingår i den, dels analyseraden kommersiella affärspoten-tialen som den möjliggör ochden avkastning som projektin-vesteringen kan ge över en pro-duktlivscykel för de medverk-ande tillverkarna.

– Den delen är nödvändig föratt implementera tekniken, be-rättar Björn Löfgren, som lederskogsbrukets strategiska imple-menteringssatsning vid Skog-forsk. För att snabbare nå utmed bra tekniska lösningarmåste vi lära oss mera om affärs-nyttorna i skogsbrukets utveck-lingsprojekt. Det här är ettviktigt steg i den kunskapsupp-byggnaden.

KONCEPTMASKINRÖR PÅ BENENSkogforsks och eXtractors spännande konceptmaskin XT28 med däm-pat chassi och en helhydraulisk drivlina med pendelarmar rullar nu utfrån maskinhallen. Men först i sommar får vi se den på Skogforsks test-bana och möjligen också i skogen.

Walking the dog. XT28:an rullar ut.

XT28-projektet är indelat ifyra stadier: Mekanisk kon-struktion, programmering,demo och utvärdering.

Den mekaniska konstruk-tionen genomförs av eXtrac-tor och programmeringenutförs av Bosch Rexroth, LiUoch KTH. Skogforsk kommerutför merparten av demon-strationskörningarna och ut-värderingen av konceptet.

Satsningen finansieras avskogsbrukets strategiska sats-ning på implementering.

KONTAKTA:Björn Löfgren, [email protected]

SPÄNNANDE

Projekti fyra stadier

FOTO

: SV

ERK

ER JO

HA

NSS

ON

/BIT

ZER


VISION | NYHETER

Kommer skogsbruket att få lastamer och köra tyngre lastbilar frånårsskiftet? Det är fortfarande oklart. Men efter en fråga frånmoderaterna har regeringenunder november givit beskedetatt man fortsätter bereda förslagenfrån myndigheterna.

n Skogsbrukets förhoppningarom att få använda tyngre fordonoch att få lasta upp till 64 ton påvanliga lastbilar har vänts till enosäker väntan på besked frånden nya regeringen. Efter attmyndigheternas rapporter harremitterats och ett sjuttiotal remissvar har kommit in till Näringsdepartementet kommernu regeringen att bereda försla-gen, svarade infrastrukturminis-ter Anna Johansson på en frågafrån moderaten Sten Berghedeni mitten av november.

Den tidigare regeringen gavTransportstyrelsen och Trafik-verket i uppdrag att vidta förbe-

redelser för att fordonskombina-tioner med en bruttovikt på upptill 74 ton ska kunna trafikeradet allmänna vägnätet.

Den 15 augusti i år lämnadeTransportstyrelsen förslag på

författningsändringar.Oklarheterna gäller nu hur

den nya regeringen ställer sig.Innan valet höll Socialdemokra-terna med Alliansen, medan MPoch V var emot.

KONTAKTA: Niklas Fogdestam, 018-188528,[email protected]

FORTSATT OKLART OM TYNGRE LASTBILAR

HJÄLTARNA SAMLASPÅ UKONF– Vi löser inte världsproblemen.Men tillsammans kan vi ta någrautvecklingssteg mot en bättreframtid. Och vi som jobbar i sko-gen spelar förstås en avgöranderoll för hur bra det kan bli!

Helena Gålnander ansvarar förSkogforsk klassiska utvecklings-konferens, som rullar över Sve-rige under februari och mars.Och nu gäller det att vara påhugget redan före julen – sistaanmälningsdag till den förstakonferensen i Västerås är redanden 2 januari!

”Framtidens Hjältar” – vad menarni egentligen?– Att vi som jobbar i skogen till-

sammans kan utföra väldigt vik-tiga saker om vi jobbar tillsam-mans, säger Helena Gålnander.Vi står inför en väldig utmaningnär vi ska ställa om till ett uthål-ligt samhälle. Då är skogen enoerhört viktig resurs. Genom attgöra rätt saker idag kommerframtiden att bli bättre – och vikan börja redan nu med hjälp avkunskapen på konferensen.

Kan du ge några konkreta exem-pel?– Absolut! Vi ger tips på hur vikan effektivisera transporternaför att minska deras påverkan påklimatet. Vi kan använda meraförädlade plantor, som är väldigtflexibla inför den klimatföränd-

ring som vi inte vet exakt hurden kommer att se ut. Samtidigtsom de är effektiva solfångare –de är bättre på att bygga in sol-energi än vanliga plantor. Och vidiskuterar tillsammans med del-tagarna hur ett skonsammareskogsbruk bör se ut, där vi inteförstör viktiga ekosystemtjänstersom t.ex. vattnet. Samtidigt somvi med smartare planering körkortare sträckor i terrängen.

Tillsammans, säger du. Får delta-garna komma till tals?

– Självklart. Det finns en massabra idéer runtom i skogsbruket -många av Skogforsks viktigasteprojekt har börjat med en tankeute i en huggarkoja eller i bilenpå en tjänsteresa. Så vi kommerförsöka fånga deltagarnas bästaidéer och få igång en diskussionom hur vi ska göra något riktigtbra för framtiden – tillsammans!

Anmäl dig till Ukonf15!Västerås 3-4 feb (OBS! sistaanmälan redan 2 jan)Sundsvall 10-11 febUmeå 24-25 febVäxjö 4-5 mars

Kom påUkonf!

Helena Gålander samlar framtidshjältarna

Kolla in www.skogforsk.se/ukonf15

FOTO

: ER

IK V

IKLU

ND

, SK

OG

FOR

SK

creo


SKOGSTEKNIK

– Vi är försiktiga i våra uttalanden än så länge,men vi bedömer att vi minskar krantidernamed cirka 10 procent samtidigt som volymen igripen ökar, säger Skogforsk Björn Löfgren.

Sortimentsgripen presenterades nyligen avSkogforsk, tillverkaren HSP Gripen och inno-vatören Peter Larsson i hälsingska Föne. Påplats fanns ett hundratal intresserade maskin-entreprenörer och representanter från skogs-näringen.

Innovationen bygger på samma idé som ackumulerande flerträdshantering, och att idénblivit verklighet är ett direkt resultat av Skog-forsks strategiska forskningssatsning, där 50miljoner kronor satsas på tekniksprång för attsäkerställa den produktivitetsökning på 2-4procent per år som krävs för att skogsbruket bibehålla sin konkurrenskraft.

I projektet har Skogforsk samarbetat med innovatören Peter Larsson vid Helsinge Skog

Innovation och tillverkaren HSP Gripen.– Vi har tre prototyper i drift och har nått

1 000 drifttimmar. Vi vill gärna upp i 2 000timmar för att kunna vara säkra på att kon-struktionen håller vad vi lovar, så exakt hur gripen kommer att se ut när den kommer ut påmarknaden till sommaren får vi se, säger TomasJonsson, VD på HSP Gripen.

Lovande resultatBjörn Löfgren leder Skogforsks strategiskaforskningssatsning. Han vill inte uttala sig i detalj om gripens produktivitet, men tror på enganska stor potential. Slutrapporten blir klarinom kort.

– Då kan vi ge marknaden mera kött påbenen, säger han. Men studieresultaten är lovande och redan i våra teoretiska analyser ochsimuleringskörningar kunde vi konstatera attpotentialen finns där.

MATS ERIKSSONförare J. Dahlqvist Skog:

”Man vänjer sig ganska fort, tyckerjag. Men man får inte börja jagasamlastning bara för att gripen ärgjord för det, då tappar man i effek-tivitet - man får jobba "fallande".Den är känslig, när vi först testademed fullånga skiljestöttor så för-svann hela tidsvinsten, sadeHagge.”(Hagos Lundström, redsanm.)

PETER LARSSONinnovatör:

”Jättekul att intresset är så stort ochjag tror verkligen att den här gripenkommer att bli en ganska stor pro-dukt. Men för att den ska nå sinfulla potential så bör man även ut-veckla lastbäraren! Jag går vidaregenom att titta på höj- och sänk-bara, smala skiljestöttor med blad-fjädrar."

– EN NY SORTS GRIP

Nu kommer gripen som kan hantera flera sortiment samtidigt. Med färre kranlyft kan den ge skogsbruket ytterligare några procent i dess ständiga jakt på kostnader. Dessutom kan den bidra till lägreenergiförbrukning och bättre arbetsmiljö.

Text & foto: SVERKER JOHANSSON | [email protected]

SORTIMEN T4RÖSTER OM

SORTIMENTSGRIPEN:

creo


ROLAND JOHANSSON förare J. Dahlqvist Skog:

”Krankörningen minskar helt klart.Och den passar väl bäst i gallring. Islutavverkningen fyller man ju oftavarje grip ändå – vitsen är ju att mi-nimera kranlyften. Men det är vik-tigt hur skördaren lägger upparbetet, så att de sortiment som skasamlastas ligger bredvid varandra.Det får inte vara något i vägen mel-lan högarna. Men jag saknar denredan, nu när jag kör med vanliggrip igen!”

Sortimentsgripen tillverkas av Gripen i Hasselaoch kommer att levereras på deras 0,28 m3-grip, men tekniken kan i praktiken monteraspå de flesta gripar eftersom den regleras medstandardhydraulik och sitter monterad bred-vid huvudgripen. Genom att öppna gripenhelt öppnas även extragripen.

Eftersom tillsatsen sitter bredvid huvudgri-pen får inte virket så bra stöd av huvudgripensskänklar. Balansen blir också lite snedförde-lad. Så under visningen såg det ofta spretigt uti gripen. I vilken mån det påverkar lastningenär oklart.

För att optimera arbetet med sortimentsgri-pen krävs att skördarföraren sorterar virketrätt vid avverkningen: de sortiment som skasamlastas måste ligga bredvid varandra utanträd eller andra hinder – eller andra sortiment -emellan.

Skördaren lägger alltså till exempel massaoch kubb bredvid varandra för att skoterfö-rarna skall maximera funktionen med denextra klon. Att lastbäraren är utrustad medskiljestöttor är också viktigt för att undvika sor-timentsvandring – för ett ökat virkesvärde ärförmodligen en ganska viktig del i kalkylen.

HAGOS LUNDSTRÖMfälttekniker, Skogforsk

”En stor möjlighet men också enstor utmaning. En spännande idésom minskar krankörningen medcirka 10 procent med två samlas-tade sortiment. Det ser ju klockrentut. Å andra sidan äter det tid att slåihop de två sortimenten på backenoch när du lastar av, särskilt när detbörjar bli fullt i lasset, så är det lättatt man börjar plocka runt och posi-tionera virke. Det tar tid.

Men det finns också en potentiali skördarens arbete. Dels genomatt anpassa virkeshögarna efter ensortimentsgrip. Dels genom att intebehöva släpa virket över stickvä-gen för att lägga stora högar på enasidan.”

TSGRIPEN

Om sortimentsgripen

creo

Översatt till hela det svenska skogsbruket in-nebär det en ökad bränsleförbrukning påcirka 11 000 kubikmeter diesel per år eller enutsläppsökning på cirka 27 000 ton CO2

TTW (tank to wheel). Och branschens kost-nad för ökningen är cirka 120 miljoner kro-nor.

Skogforsk har under 2012 samlat inbränsledata från 230 skogsmaskiner (se ävenvision 4/2013). I förhållande till 2006, dåden första enkätundersökningen gjordes, harbränsleåtgången ökat med nio procent peravverkad kubikmeter virke – eller från 1,71till 1,86 l/m3fub.

– Oavsett orsakerna så går utvecklingen åtfel håll, konstaterar Skogforsks TorbjörnBrunberg. En minskning hade varit i linjemed skogsbrukets strävan att minska sitt be-roende av fossila bränslen.

Större maskiner och motorerHan bedömer att två tredjedelar av upp-gången beror på att maskinerna blivit störreoch motorerna kraftfullare – motoreffektenhar ett ganska linjärt samband med förbruk-ningen – men även mera snö och ökad an-vändning av tunga band påverkaruppgången.

Drivmedlet utgör en allt högre andel avdriftskostnaden. Idag kostar dieseln cirka 11kronor och den ökade bränsleförbrukningeninnebär en kostnadsökning för branschen påcirka 120 miljoner kronor. Ändå är bränsle-kostnaden fortfarande jämförelsevis liten hosskogsmaskinerna jämfört med till exempellastbilar.

– Det handlar om 15–20 procent, sägerTorbjörn Brunberg. Därför tål man möjligenen liten kostnadsuppgång när en del annat –till exempel robusthet, teknisk utnyttjande-grad, arbetsmiljö – blir bättre med ökad ma-skinstorlek.

Flera orsaker– Att bränsleförbrukningen under en period

har ökat beror på samverkande faktorer: ma-skinerna blir större och robustare, men detblir också motorerna i samhällets strävan attjaga NOx-utsläpp och partiklar. Det harunder en följd av år krävt nya motorer somutvecklar större effekt. Möjligen kommer vi isamband med det allra senaste motorstegetEuro4 att få se minskad bränsleförbrukninggenom att tillverkarna har byggt in sätt attvariera effekten efter maskinens behov istunden.

Svårlöst ekvationÄven Volvos motorexpert Rolf Westlund troratt motorutvecklingen är en viktig faktor,när vision under en Skogforsk-konferens berhonom bedöma skogsbrukets siffror:

– Om maskinstorleken ökar är det förståsen viktig faktor, men för att få ned partikel-

mängden krävs idag ökad bränsleförbruk-ning, det är en svårlöst ekvation för motor-tillverkarna.

SCA Skog har tillsammans med Skogforsknyligen gjort en utvärdering av maskinstorle-kens betydelse för produktiviteten. Det ärframför allt en trend mot fler stora skördaresom till exempel JD 1470 och Komatsu 941som SCA Skog vill se hos sina entreprenörer,berättar företagets teknikchef Magnus Berg-man:

– Vi konstaterade att bränsleförbruk-ningen per kubikmeter var ungefär lika högvid grövre medelstammar och bara marginellthögre i klenare bestånd med de större maski-nerna. En stor slutavverkare hade generelltsett bättre produktivet och totalkostnad.Ettsätt att minska förbrukningen är också att haflerträdshantering på slutavverkningsskör-darna. Det sänker förbrukningen med cirka15 procent i klena bestånd.

Många verktyg behövsMen skogsbruket behöver jobba med mångaolika verktyg för att vända trenden, menarMagnus Bergman:

– Vi måste fortsätta vår dialog med tillver-karna om att få fram bränslesnålare motorer.Och så vill vi gärna se skotare med högre las-tindex, det har ju stått still länge nu.

– Vår egen utmaning är att öka produkti-viteten på det som redan rullar. reco-utbild-ningen ger effekt, i alla fall för de entrepre-nörer som fortsätter hålla fokus på frågan, desänker förbrukningen per kubikmeter.

– Planeringen blir också effektivare nu närvi får laserskannade data över hela landskapet.Där hoppas vi ju bland annat på SkogforsksBesT-projekt, med optimerade förslag tillbasvägar. Det kan ge en kostnadssänkning påflera procent. Många entreprenörer gör detredan intuitivt. Men den här typen av be-slutsstöd kan lyfta hela kollektivet.

Rätt maskin på rätt plats– Och så måste vi ha rätt maskin på rättplats. Visst behövs det även maskiner somkan hantera olika storlekar på skogen, mengenerellt tror vi mera på att ha specialiseradestora slutavverkare och rena gallringsgrupper.Där måste vi som beställare komma ur vårbekvämlighetszon att bara ha avtal med all-


BRÄNSLEFÖRBRUKNING

Magnus Bergman, SCA Skog

Skogsbrukets skördare och skotare allt mer kraftfulla och bränsle-törstande. På sex år har bränsleförbrukningen ökat med cirkanio procent. Det visar en undersökning från Skogforsk.


STIGANDE BRÄNSLEFÖRBRUKNING

TUFF UTMAN


roundmaskiner. Och det kräver bra framför-hållning i traktbanken. Entreprenörernamåste också bjuda till och flytta när skogeninte passar maskinen. Då tar vi hellre en trai-lerfaktura.

– Lyckas vi med det ökar också kvalitetenpå gallringsjobben och på virkesvärdet. Avver-karna utvecklas inom sina specialistområden.

Kräver tekniksteg– Men jag tror ett verkligt trendbrott kom-mer först med ett nytt tekniksteg. Jag hoppasmycket på skogsbrukets projekt med BAEHägglunds för att skapa en banddriven ma-skin och projektet XT28 (se nyhetssidorna)inom Skogforsks strategiska satsning.

Utvecklingen mot större maskiner fortsätter.Än så länge har det trots allt inneburit ennågot högre förbrukning. Innebär det att tren-den håller i sig?

– Nej, jag hoppas att vi med alla de här verk-tygen jag nämnt kan vända trenden istället.De är alla viktiga, men jag hoppas mest påett nytt tekniksteg.

Kan en högre andel biodiesel varasvaret?– Så kan det bli på sikt, självahar vi ju testat Ecopar förnågra år sedan, men tyvärr är det känsligt förkyla och biologisk till-växt i tankarna. Justnu tror jag inte vihar någon entre-prenör som kör med biodiesel.

0 1,0 2,19 4,0 6,0* 9,0*

Directive 97/68/EC

0,025

0,2

0,54

Part

icle

s (P

M)

(g/k

Wh

EURO IV EURO IIIB

EURO III 1999 EURO II 1999 EURO I 1999

NOx + HC (NMHC (g/kWh) *NOx only

Jakten på utsläppen har i utveck-lingsstegen Euro1-4 givit oss renare men också mera bränsle-törstande motorer.

ANING

Vi måste fortsätta vår dialogmed tillverkarna om att få frambränslesnålare motorer. Och såvill vi gärna se skotare medhögre lastindex, det har ju ståttstill länge nu.

’’

+9 % +11 000 m3 diesel +27 000 ton CO2 +120 000 000 SEK

creo


– Vi är ju förvånade över de härresultaten eftersom vi jobbat de-dikerat med att klara utsläpps-målen och samtidigt hålla kollpå bränsleförbrukningen. Mendet kan bero på tidsserien. Försthade vi en stor andel Steg 2-mo-torer med mekaniska diesel-pumpar som inte var bra på attreglera bränsletillförseln. Sedankom kanske historiens sämstamotorlösning, 3A-motorerna,där man ledde in avgaser i för-bränningen för att sänka för-bränningstemperaturen ochdärmed minska NOx-utsläppen.Det gav högre förbrukning.

– 2011 skärptes lagstift-ningen och 3B-motorerna kommed sänkt förbrukning, men detinnebär att mätningen 2012bara innehöll en liten andel 3B-motorer – som i stort sett barakom från oss. De flesta tillver-kare valde att ligga kvar på 3Amotorer och utnyttja undantag ilagstiftningen.

– Men...under samma sexårs-period blir också maskinerna ge-nerellt sett större inomklasserna. De ska vara flexiblamellan avverkningarna och hyt-terna blir större och tyngre för

att förbättra arbetsmiljön. Kra-nar och chassin blir mera ro-busta för att hålla. Tunga,flexibla lastutrymmen har till-kommit. Nu har också mångamaskiner band för att minskamarktrycken – men de väger

cirka två ton paret och ger högreförbrukning. Maskinernas hy-draulkapacitet ökar och för attklara det har motorernas effekthar också ökat – där vill jag ändånämna att vi har flera pumparsom kan slås av och på för att re-

glera effekten efter maskinensbehov. Det minskar bränsleför-brukningen.

Men sammanfattningsvis ärdet mycket som adderats.

Och perioden med intensivmotorutveckling har varit tuff,menar Ola Boström:

– Det är snudd på 80 procentav våra utvecklingsresurser somslukats av motorerna. Så vi vartvungna att skjuta upp annanutveckling vi ville göra. På Ko-matsu tog vi en extra stor smällnär vi inte ansökte om undantagfrån de nya avgasreglerna 2011.Trycket från våra ägare var stortatt snabbt gå vidare till 3B. Mendå tog vi oss över teknikpuckeln.Eftersom vi introducerade SCR(en urealösning precisionsprejasi katalysatorsteget för att brytaned NOx, reds anm) redan i 3B,var klivet till Steg 4 inte så stort.

– Visst har motorernas effektökat, men maskinerna har sam-tidigt blivit effektivare. Produk-tiviteten är högre ochmaskinerna håller mycket bättreeftersom de är mer robusta,snabbare och ger en bättre ar-betsmiljö.

– Men resursmässigt har detvarit besvärligt. Väldigt mycketutveckling har under den härperioden landat i motorutveck-lingen för att möta miljökravenpå framför allt partikelutsläp-pen. Och trots de resurser vi har

i ett stort företag är det en långlista spännande utvecklingspro-jekt som fått stå tillbaka. Menkranspetsstyrning är ju ett pre-stationshöjande utvecklingsstegsom jag ändå vill lyfta fram.

– Ett svar på hur vi i de nyamaskinerna nu anpassar bränsle-förbrukningen och därmed kansänka den framöver är våra nya,avancerade styrsystem där vi an-passar effektåtgången till situa-tionen. Föraren har möjlighetatt välja effektläge i tre steg ochmaskinen optimerar då effekten

för det jobb som ska göras.– Men det är inte heller bara

storlekarna på maskinerna somblir större för att hålla riktigt braoch kunna bära hytter med braarbetsmiljö och annat. Vi stårinför mycket utmaningar även iförutsättningarna runt maski-nen. Terrängtransporterna ver-kar ju öka, nu är väl Skogforskssiffror normerade för det vad jagförstått, men det ökar ju trotsallt bränsleförbrukningen en heldel."

Ola Boström, teknisk chef Komatsu Forest:

”Perioden med intensiv motorutveckling har varit tuff”

Leif Johansson, teknisk chef John Deere Forest:

”Visst har motorernas effekt ökat, men maskinerna har blivit effektivare”

10 Vision | 4 | 2014



BRÄNSLEFÖRBRUKNINGFORTSATT HÖG

q

De svenska virkesbilarna drar lika mycket bränsle i dag som för 12 år sedan och förbrukningen harbara minskat med tre procent under de senaste 16åren. Det visar en studie från Skogforsk.

– Att vi inte lyckats att sänka bränsleförbruk-ningen mer vid praktisk körning är oroande, sägerSkogforsks transportexpert Claes Löfroth.


”EN OROANDE UTVECKLING”

VIRKESBILARNAS

Skogforsk har undersökt bränsleförbruk-ningen för svenska skogsåkerier sedan slutetav 90-talet. Medelförbrukningen var 6,0liter/mil år 1998. Sedan dess har mycket litehänt. Lastbilarna drog 5,8 liter per mil både2008 och 2013. Och samma sak gäller för-brukningen per tonkm - transporterna blirinte effektivare.

– Att förbrukningen inte minskat mer påöver tio år är anmärkningsvärt, menar Skog-forsks transportexpert Claes Löfroth. Last-bilstillverkarna har visserligen tagit framsmartare växellådor och utbildar förarna igrön, skonsam körning -alltså eco-driving.Men det syns ingenting av det i åkeriernasbränsleförbrukning.

12 Vision | 4 | 2014


En förklaring är att branschen köper bilarmed starkare och starkare motorer – idag lig-ger de på cirka 750 hk, men egentligen skullevirkesbilarna inte behöva mer än 500 hk,anser Claes Löfroth:

– Man dimensionerar för de sista fem pro-cent av verksamheten – långbackarna, hal-kan, det som kan ställa till det. Ingen har rådatt sitta fast, även om det är sällan. Man fårbetala med en högre medelförbrukning.

EU-kraven slår igenomMen huvudanledningen är EU-kraven pålägre partikelutsläpp (liksom för skogsmaski-nerna, se sid. 8). Det gör att motorerna drarmera bränsle om de inte körs mycket var-samt. Men det gör de inte.

– Förarna utbildas i skonsam körning, menvilotidsreglerna anses göra att man kör snab-bare för att hinna med sitt beting och få verk-samheten att gå runt, säger Claes Löfroth.

Det bekräftas också när vision ringer runttill flera åkare. Att just deras bilar skulle draså mycket som enkäten säger, vill man integärna medge. Däremot oroar man sig övertakten i trafiken.

– Det har blivit jäktigt på vägarna, sägeren namnkunnig åkeri-VD. Man stannar integärna till utan tvingas ligga på ordentligt.Det är inte bra när trafiksäkerheten i prakti-ken kommer på skam för att vilotidsreglernastyr så fel.

En väckarklocka?Idag överstiger bränslekostnaden för en vir-kesbil arbetskraftskostnaden för chauffö-rerna. Bränsleförbrukningen utgör cirka 35procent av transportkostnaden för lastbi-larna.

Men Claes Löfroth hoppas att undersök-ningen ska bli en väckarklocka för bådeskogsbranschens fordonskunder och för for-donsindustrin att på allvar satsa på sänktbränsleförbrukning:

– Jag hoppas att vi kan genomföra sammatyp av undersökning på skogsbilarna redanom tre år och då bör det finnas klara indika-tioner på minskad bränsleförbrukning. Elleråtminstone sänkta CO2-utsläpp.

Oroande utveckling. Medelvärden för rundvirkesfordonens bränsleförbrukning per mil.

Smarta förareBra vägarDrivning 6 x 2Vindavvisare

Mer krankörningKortare transportavståndSämre vägar“Michelingubbar”

Claes Löfroth hoppas på nya tester om ett par år.

Så följer Skogforsk utvecklingenSkogforsk följer upp förbrukningen vartfemte år. Resultaten redovisas i l/km, l/tonoch l/tonkm. Förbrukningen baseras på åkeri-företagens egna uppföljningar och avser såvälkörning med och utan last som lastning medegen kran och i mindre utsträckning ocksålossning med egen kran.

Nästan 400 av Sveriges cirka 1 800 rundvir-kesfordon ingår i enkätsvaren.

4 5 6 7 85,1 6,5

68%

5,8 l/mil

q

Scania ”Vid en första anblick kan resultaten av stu-dien te sig nedslående. Borde man inte setydliga förbättringar över den femårspe-riod det handlar om? Inte nödvändigtvis.

Från Scanias sida är vi övertygade om attenskilda åkare upplever mätbara förbätt-ringar, exempelvis tack vare att fordonethar specificerats med större noggrannhet.Däremot har vi inte under den aktuella pe-rioden introducerat någon ny teknik som ärförknippad med utfästelser om betydandebränslebesparingar. Snarare har det hand-lat om ett idogt finputsande och om att er-bjuda ökade valmöjligheter.

I ett viktigt avseende är förhållandet sna-rare det omvända. Man kan på goda grun-der anta att en majoritet av de fordon somstudien berör är av emissionsklass Euro 5.Inför att den trädde i kraft fanns det farhå-gor om att den skulle leda till ökad förbruk-ning, risken är att det är precis vad studienockså visar.

Det kan till och med vara så att utan stän-diga förbättringar (om än att var och en endast bidrar marginellt) hade förbrukningenrent av kunnat öka under mätperioden.

Fem år är ingen lång tid. Än kortare blirden i relation till de produktcykler som last-bilsindustrin med sina små serier arbetarmed. Kanske behöver blicken spänna överlängre tidsrymder för att allt det utveck-lingsarbete branschen lägger ner beträf-fande sänkt förbrukning, minskat slitageoch ökad trafiksäkerhet ska bli fullt synligt."

Vad säger tillverkarna?

De båda tillverkarna Volvo och Scania, som i undersökningen

representeras med över 90 procentav skogsbilarna, har läst resultaten

från enkätundersökningen och ger här sina officiella

kommentarer.

creo

Vision | 4 | 2014 13

– Egentligen har ju förbrukningen stigitännu mer än enkäten visar, säger JohanSundberg som driver Sundbergs Åkeri i syd-västra Sverige. Han arbetar systematiskt meduppföljning av sin bränsleförbrukning ochhjälper tillverkarna med en del praktiska tes-ter.

– Adblue-inblandningen är uppe i 10 pro-cent för Euro 6-motorerna, som i sig verkardra någon procent mer diesel än Euro 5.Adblue glöms lätt i diskussionen eftersomdet ger lägre utsläpp, men den innebär sam-mantaget ändå en kostnadshöjning på 3–4procent för transporterna.

Mindre motor?Samtidigt konstaterar Johan Sundberg i sinauppföljningar att mindre motorer drarmindre diesel, men att det inte är en självklarväg att gå.

– Visst är det skillnad på 500 hk och 750hk. Den mindre motorn drar mellan 5–10procent mindre bränsle beroende på ter-rängen där bilen körs. Men man väljer gärnamotor efter den där sista, tuffa delmängdenkörning. Om jag kör fast några gånger ellerlastar om ett par procent av volymen för attkunna köra med lägre effekt - ja, någonmåste ju betala för det.

Biodiesel nästaJohan Sundberg tror att alternativa bränslenkrävs för att sänka utsläppen:

– Idag kör vi med en inblandning av sjuprocent tallolja. Man kan också välja RME -fast bara i halva Sverige. Blir det under -15°Cfunkar inte RME och att växla mellan bräns-len beroende på årstid verkar vara förknippatmed en hel del strul. Men här nere i Göta-land går det bra för det mesta, så vissa körmed det.

– Det är cirka 2:60 kronor billigare än die-sel, å andra sidan ökar servicekostnaden påScania med kanske en krona, säger han. I enVolvo går servicekostnaden upp med ca trekronor, så då är RME inte ens lönsamt.Sedan är det frågan om rapsoljebaseradeRME är rätt satsning, eftersom det i prakti-ken är att köra på mat.

Tror på HVOHan tror desto mera på HVO, en biodieselframställd av skogsråvara. Ännu är inteHVO godkänt som miljöbränsle för trafik,men det pågår ganska omfattande tester medbland annat OKQ8, Volvo och DHL. Enstandard för HVO ska ligga som förslag vidårsskiftet. Sedan förväntas cirka tre månadersremiss och betänkande, där HVO kan bligodkänt under första halvåret 2015. Brask-lappen är att dieseltillverkaren Preem ochsamarbetspartnern Sveaskog (genom Sun-pine) är oroliga över de fortsatt oklara spelre-glerna för alternativa bränslen. Blir det skattpå HVO eller inte? Den nya regeringens besked dröjer.

Ett steg framåt?– Med HVO skulle man ju kunna tänka sigatt skogsbruket tar ett steg framåt genomatt – som Södra gör idag med RME – förseåkarna med en infrastruktur för tankning vidsina bruk, menar Johan Sundberg. HVO ärnågon krona billigare än diesel och det sän-ker utsläppen av av fossilt CO2 med 85 pro-cent. Det här finns inom räckhåll nu, tillskillnad från till exempel hybrider, som ärtunga och svåra att få ut i skogen.

”EGENTLIGEN HAR FÖRBRUKNINGENÖKAT ÄNNU MER!"

JOHAN SUNDBERG, SUNDBERGS ÅKERI:

Volvo ”Vi är förvånade över resultaten i under-sökningen. Volvo Lastvagnar arbetar konti-nuerligt med att få ner förbrukningen.Under de senaste 10 åren har vi i snittminskat förbrukningen med en procent perår, vilket totalt ger 10 procent som nåttsgenom en lång rad tekniska lösningar. Ettstort kliv togs när vi 2006 gick från 12 till13-litersmotorer. Andelen som kör med vårautomatiserade växellåda I-Shift, har påbilar över 480 hk gått från noll procent år2004 till 92 procent år 2013, vilket ocksåborde synas i undersökningen då det bi-drar till att minska förbrukningen.

Timmerkörning kräver starka motoreroch mycket fokus har legat på att öka pro-duktiviteten. Sedan FH16 euro 3 som kom2003, har vår 16-liters motor fått ett vrid-moment som ökat med 25 procent och eneffekt som gått från 610 till 750 hk, dettautan att förbrukningen har gått upp.

Under 2013 började vi leverera vår nyaeffektiva FH-modell till kunderna och un-dersökningen består alltså till största delenav bilar från den gamla modellen.

Timmerkörning är ett viktigt segment föross och vi vill gärna vara involverade idenna typ av undersökning för att förståförutsättningar- och krav ännu bättre. Vivet från våra egna undersökningar att detfinns en mängd olika parametrar som ärviktiga och som kan ha stor påverkan påslutresultatet. Vi tycker att det därför ärsvårt att dra några riktiga slutsatser från un-dersökningen utan att ha mer informationom t.ex. topografi, väder, bränsle, medel-transportavståndet och inte minst andelenkörning på skogsvägar.

Sammanfattningsvis vill vi peka på att vi i snitt minskat förbrukningen med totalt 10procent de senaste 10 åren. Bilarna har idag vid en given förbrukning, betydligtmer kraft och därmed högre produktivitet.Vi jobbar hela tiden med att utveckla snå-lare fordon och vet att det är svårt att göraundersökningar som tar hänsyn till allaolika parametrar. Vi samarbetar gärna medSkogforsk kring denna fråga vid framtidaundersökningar."

FOTO

: SU

ND

BER

GS

ÅK

ERI

creo

14 Vision | 4 | 2014

VIRKESVÄRDE

Kärnved från fura marknadsförs som ett finare virke för till exempel altaner – ett eko-logiskt, naturproducerat alternativ till tryck-impregnerad trall, som ofta tas ur lägrekvaliteter. Och kärnvirke av gran kan använ-das till vädertåliga ytterpaneler, eftersomgrankärna, till skillnad från panel av splint,är vattenavstötande.

– Med våra prognoser har man ett medel-fel för kärnvedsdiametern på cirka 15 mmför tall och cirka 20 mm för gran, sägerSkogforsks Lars Wilhelmsson, som arbetatmed prognosfunktioner för olika virkesegen-skaper och integration mellan skog och industri. Det betyder att skogsbruket medväldigt hög träffsäkerhet kan öka andelenrätt kvalitet från utvalda objekt – och meto-den kan vidareutvecklas till automatisk kärn-vedsaptering.

Samarbeteden rätta vägenANRIKA I SKOGEN – SLUTSORTERA PÅ SÅGENMed prognosfunktioner och beståndsålder skulle skördardatornkunna beräkna kärnvedsdiametern för enskilda talloch granstockarunder apteringen. Det öppnar för effektivare styrning av kärnvirkes-sortiment till exklusiva, miljövänliga byggkomponenter.

– Dessutom kan man få bra prognoser föravståndet mellan kvistvarven i andra- ochtredjestockarna, berättar Lars Wilhelmsson.Så tillverkare av fönsterämnen kan beställasågutbyten som ger dem lägre kostnader ochhögre kvalitet när de fingerskarvar kvistfrittvirke. Frisk- eller torrkvist och kvistgrovle-ken kan också beräknas med den här typenav prognoser.

Rätt ålder viktigFör att lyckas krävs styrning via StanForD2010, eftersom man använder data från skör-darproduktionsfilen tillsammans med be-ståndsåldern.

– Rätt ålder är viktig, säger Lars Wil-helmsson. Men i dagens kulturskogar har viganska enhetliga åldrar, så om man baralyckas bestämma åldern rätt på beståndsnivåså blir utfallet bra även på stocknivå.

Om man förutom beståndsåldern ocksåhar koll på latitud och höjden över havet (eg.temperatursumman) kan man också få engod prognos för genomsnittlig hållfasthet(C-klass) hos sågutbyten från viss stocktypoch diameterklass från enskilda bestånd.

– Idag är det mest produktanpassade kom-

binationer av diameter och längd som efter-frågas av sågverken, säger Lars Wilhelmsson.Men skogsindustrin skulle kunna kommamycket längre i sin samverkan med skogennär nu rätt dimensioner på det här visetkombineras med anrikning av önskvärdaegenskaper. Förutom att öka utbytet av trä-produkter som marknaden efterfrågar, mins-kar det också spill och olönsamma produktersom mest är en konsekvens av felaktig råvara.

Men ännu görs inte den här anrikningenute i skogen, utan i sågverkens intag.

Setra Group producerar ett kärnfurusorti-ment i olika dimensioner för reglar, golv,trappor och räcken.

– Vi sorterar ut kärnvirket med röntgenut-rustningen i vår mätram, säger Jonas Björn-ståhl, affärsområdeschef för sågade trävaror.Den största nyttan är att sortera ut friskkvist,men också att upptäcka kvalitetsfel, så att detär ju något vi ändå gör. Men att det går attgöra sorteringen redan i skogen kände jagfaktiskt inte till.

Robust metodAB Karl Hedin har också ett kärnvirkessorti-ment, som bland annat sågas på Säters

Ångsåg. Där är Mikael Bäck produktions-chef:

– Vi sköter sorteringen med en gubbe frånVMF och en traktor som är vår egen. Sedankör vi när vi har tillräckligt stora volymer.Det funkar bra och är billigt.

Att ändra på den robusta metoden är MikaelBäck tveksam till.

– Det kräver ju en annan typ av planeringmellan skog och såg. Och så blir det kanskedyrt att hålla isär sortimenten redan ute iskogen?

Men Lars Wilhelmsson skulle vilja se enmera offensivt samarbete mellan skog ochsåg:

– Skogen måste absolut sätta sig in i denya metoder som utvecklas för processtyr-ning vid industrin, men samma sak gälleräven åt andra hållet, säger han. Val av objektoch smartare produktionsstyrning till efter-frågade kombinationer av längd och diame-ter kan utvecklas även med hänsyn till andravärdeskapande egenskaper. Gör man det härpå rätt sätt kan det sammanlagda värdethöjas mycket mer än kostnaderna!

Kärnved marknadsförs som ett ekologisktalternativ till tryckt virke. FOTO: SETRA GROUP

Ännu görs inte den häranrikningenute i skogen,utan i såg-verkens intag.

Lars Wilhelmsson, Skogforsk.

’’FO

TO: S

VEN

TEG

ELM

O, S

KO

GFO

RSK



SKONSAM DRIVNING


Vi ser förståsockså stora möjligheter påaffärssidan!

LASERDATAÅT SKOGSÄGARNA

Mellanskog har en medlemsareal på cirka 1,5 miljoner hektar, från Gotland i söder till Härjedalen i norr.Det är förstås inte samma sak som att äga marken, även om skogsägarna är ganska trogna sin rörelse. Men nu planerar föreningen att köpa laserdata och markfuktighetskartor över området.


’’

– Visst är det en stor investering, men skogs-ägarna får stor nytta av det här: vi kommeratt höja kvaliteten i avverkningarna, de blirbåde effektivare och skonsammare, trorGunnar Björkholm som är ansvarig för Mel-lanskogs satsning. Dessutom blir till exempelvägbyggnad och dikesrensning bättre ochenklare att planera med det här verktyget.

– Sedan ser vi förstås som många andrastora möjligheter på affärssidan – här ser vi jutill exempel om skogen behöver gallras ochkan serva skogsägarna med skötseltips. Vikan också producera och uppdatera skogs-bruksplaner med hög datakvalitet, till exem-pel bättre beståndsindelning.

Men i första läget handlar det om atttackla körskadorna – en i sammanhangetganska lågt hängande frukt.

– Målet är ganska offensivt – vi vill kunna

erbjuda alla våra skogsägare det här verktygetså snart som möjligt. Så just nu testar vi kar-torna ute hos ett par maskinlag inom Skog-forsks STIG-projekt.

– Vi har inte kört så länge än, men vi kanju konstatera att det här inte bara är ännu eni raden av tekniklösningar. Tillsammans medmetodutveckling för att risa basvägarna rejältoch bygga broar kommer det här att bli ettväldigt effektivt verktyg.

Överens vid köpetFöreningens fältpersonal och inspektorer fickunder hösten en nyutvecklad fältapp i sinaIpads, och där kommer markfuktighetskar-torna att finnas med:

– Tanken att kunna använda kartornaredan vid virkesköpet, säger Gunnar Björk-holm. Vi vill bedöma om det är en vinter-,

barmarks- eller allväderstrakt. Då kan viockså ta diskussionen direkt med skogsäga-ren om insatser i form av broar, bärmattoroch balansen mellan risning och grotuttag.

En normalavverkning hos er är på 370 kubik-meter. Då spelar det väl en viss roll att vissaobjekt kan bli dyrare att driva, med omvägaroch brobyggen. Hur löser ni det?

– Det tror jag inte blir det stora hindret, dess-utom ger ett bättre planeringsunderlag imånga fall en effektivare drivning. Men deverkligt stora kostnaderna uppstår om vi inteklarar avverkningarna under förfallstiderna.Förra vintern var ju usel och vi förmåddestundtals inte hålla uppe virkesflödet. Dåkostar det pengar och förtroende!


”Det är bra att se hur de blöta partierna liggernär jag öppnar trakten. Jag vill lägga så brabasvägar som möjligt – och då är det viktigtatt ha fastmark att köra på. Det blir enklareatt på förhand se var de ska dras och var jagkan passera surdrågen eller lägga en överfartför att få till en effektiv drivning.

Tillfartsvägen är ju också viktig att läggarätt, och eftersom skiktet med vattenkartortäcker mycket mera än själva trakten så är deten hjälp. Annars är det ju lätt att huvudvägentar mycket stryk, å andra sidan har man ju all-tid tillgång till virke för att stärka den efter-som stora volymer körs den vägen.

Det kommer att bli spännande i vinter,

då tror jag att nyttan blir större. Nu får man jutitta på hur skogen ser ut när marken är snö-täckt, låga partier med större lövinslag är juofta blötare. Nära mindre fuktpartier kan jagdå lägga virket upp till en bärigare väg, därskotaren kan köra enligt kartan.

Nära blöta partier brukar jag också läggaupp rishögar åt skotaren att förstärka vägarnamed. Och med vattenkartorna kan jag se varjag ska fixa högar, även om det är snö.

På en av de första trakterna var det en kullemed fastmark som av någon anledning var blå-färgad. Så då blev jag lite fundersam på hur passmycket man kan lita på de här skikten. Men påobjekten jag kört sedan dess stämmer de bra!”

Jerry Bohlin (t.h.) diskuterarmarkfuktighetskartorna medSkogforsks Gustav Friberg.

Om STIG-projektet

STIG-projektet (Skoglig Terrängpla-nering I GIS) fortsätter under 2015och befinner sig i implementerings-stadiet. Det omfattar ett 40-tal trak-ter som planeras och avverkas medstöd av markfuktighetskartor.

– Vi undersöker i detalj hur kar-torna kommer till nytta, säger GustavFriberg, som ansvarar för projektet.Vilka i organisationerna som använ-der dem och hur de fungerar i verk-samheten. Vi kommer också att följaupp skadebilden på de här trakternaoch jämföra med tidigare trakter därman inte haft tillgång till det här plan-eringsinstrumentet.

”DET BLIR SPÄNNANDENÄR SNÖN KOMMER”

JERRY BOHLIN, HÄLLSTIGENS SKOGSENTREPRENAD AB:

Jerry Bohlin kör åt Mellanskog och är en av de entreprenörer som nu testar markfuktighetskartorna i maskinen.

creo


SKONSAM DRIVNING

– Det här är ett jättebra verktyg för att läggabasvägarna rätt, konstaterar Gunnar Larsson.Det hade man ju på känn redan under tes-terna, men det är faktiskt något av en revolu-tion och det blir ännu bättre nu när både jagoch förarna har markfuktighetskartorna.

– Nu kan jag alltid ge maskinlagen en rik-tigt bra start, så att de kan börja köra traktenpå bärig mark. Och eftersom de själva harvattenkartorna i maskinerna så får de ocksåen mycket bättre överblick än tidigare. Sedankan de förstås välja att göra på ett annat sätt,jag kan ju faktiskt inte köra maskin. De vetbäst vad som funkar.

Bra kombinationOch just kombinationen av teknik ochmetod menar Gunnar Larsson kommer attgöra stor skillnad:

– Maskinlagen har gått utbildning i hurman planerar en skonsammare körning ochdär bistår jag med bättre planeringsunderlag.Kombinationen kommer att ge väldigtmycket mindre skador, det är jag säker på.

Ger andra möjligheterLaserskanningen har också skapat andra dataom skogen som Gunnar Larsson kan an-vända sig av:

– Om man till exempel tvingas föreslå ettbasstråk på en fuktig del av trakten så visarlaserdata var det står mest skog. Om mandrar stråket där, så få ju förarna större voly-mer att risa med.

Han tittar också alltid på den så kalladehillshaden, kartan som ger en skuggad bildav marknivån.

– Där ser man de flesta dikena – de finnsinte alltid med på markfuktighetskartan.Och det är ju viktigt för att hitta bra överfar-

ter till basstråksförslagen. Däremot ser mantill exempel inte hur ytstrukturen ser ut. Närman lägger ett basstråk uppe på torrbackarnaså stöter man inte sällan på partier medganska stora stenar som man inte ens kom-mer igenom med maskinen. Då är det bra attsjälv ha varit på plats, vilket jag ändå är föratt till exempel snitsla hänsyn.

Har just börjatAnders Mattsson på Österby Gallring harprecis fått markfuktighetskartorna i maskin-datorn, något han såg fram emot för två årsedan när han fick testa dem på pappersut-skrifter.

– Det här är andra trakten vi kör sedan vifick ut kartorna, berättar han. Gränsernamot de fuktiga delarna stämmer väldigt bra,så med hjälp av kartan kan jag köra ”spök-stråk” nära de blöta partierna och lägga vir-ket upp mot nästa stråk så att skotaren intebehöver köra nära surdrågen. Att hitta lämp-liga överfarter blir också mycket enklare. I kombination med ”Risa rätt”, metoden vianvänder för att köra de stora volymerna påvälrisade basvägar, så kommer vi att kunnaköra betydligt mera skonsamt nu. Med så braplanering har man alltid en utväg – även närdet kom 90 mm regn, som i måndags!

Ovärderligt i snön– Man får ju en helt annan överblick medGPS i de här kartorna också. När det ärmörkt är de jättebra och när snön kommerblir det här ovärderligt.

Däremot tycker han att informationen påskärmen kunde visas på ett mycket bättre sätt:

– Yttergränserna är blå. Dikena är blå. Ochmarkfuktighetskartan är blå. Man tappar julite av idén om man får svårt att se vad kartan

egentligen visar. Hoppas de ändrar det.Det som Anders Mattson ännu inte har i ma-skinen är ett smart beslutstöd som kan räknakronor och ören på olika vägval och hänsyns-åtgärder. Det var något han hoppades på förtvå år sedan och som forskarna själva troddemycket på då.

– Men det är på gång, svarar Gert Anders-son, som leder planeringsprogrammet vidSkogforsk. Vi jobbar intensivt med en ut-veckling av markfuktighetskartornas använd-ning för optimering av hur basstråken skadras på en trakt för att minska terrängtrans-portavstånden. På Ukonf15 hoppas vi kunnaberätta mera!

TVÅ ÅR EFTER TESTET

För två år sedan testade BillerudKorsnäs markfuktighetskartor för förstagången. Både planeraren Gunnar Larsson och maskinföraren AndersMattsson såg stora potentialer i tekniken. Hur gick det sedan? VISIONkollade läget. Text & foto: SVERKER JOHANSSON | [email protected]

VAD HÄNDE SEDAN?


Nu kan jag alltid ge maskinlagen en riktigtbra start, så att de kanbörja köra trakten påbärig mark. GUNNAR LARSSON

Med så bra planering harman alltid enutväg – ävennär det kom 90 mm regn,som i måndags!

ANDERS MATTSSON

’’

’’

creo


SKONSAM DRIVNING

Nu måste allt större virkesvolymer hämtaspå de marker man tidigare kunnat undvika:lågmarkerna. Dikade torvmarker, där skogennu mognat efter 1900-talets stora diknings-projekt. Svartjordar. Skvattrammyrar. Mengår det, utan att de blöta markerna förvand-las till skyttegravar? Frågan är principiellthögintressant. Dels är skogsbruket underlupp. Körskadorna skaver. Att misslyckas äratt göra branschen en björntjänst. Å andra sidan jagar branschen tekniska ge-nombrott. En lyckad kombination av meto-der och teknik skulle göra stora arealerproblemmarker tillgängliga för avverkning.Det vore en stor framgång.

vision åker till Inge Gustafsson, som ärskogsentreprenör i Uppland. Hans maskin-grupper jobbar åt Hargs Bruk och Billerud-Korsnäs, och han är en av de entreprenörernu har en hel del lågmarker att avverka. Ochefter gungande testkörningar på Bergviksmarker i södra Gästrikland är hans specialut-rustade maskiner nu igång.

Vi ses på Orrmossen utanför Gimo. En blöt-myr där skogen fick fäste efter dikningen underförsta halvan av 1900-talet. Skördaren har gåttigenom på ett ställe, men skotningen har gåttbra. Tack vare den nya tekniken, menar IngeGustafsson som testat flera lösningar:

Tio hjul– Först investerade jag i Ponnses 10-hjuligaskotare. Mina uppdragsgivare låg på mig or-dentligt, så jag föll till föga. OK, den är väl-digt bra på lågmarkerna. Men den kommerinte till sin rätt i normal slutavverkning.

Det extra hjulparet har ganska känsligadäck och fälgar; en lång boggi bryter mycketi sidled och efter 1300 timmar har skotarenhaft sex punkteringar. Nyligen var bådePonsse och Nokian där och tittade. Bekym-rat. De har lovat att lösa problemet.

Tror på breda band– Till slut lyfte vi av det sista, femte hjulparetför att kunna köra på vanlig mark, sägerInge. Då bryter boggin inte i sidled, menman törs inte gärna backa med maskinen ef-tersom den extra boggin ligger fri och ärkänslig för påbackning.

– Men det här tror jag också mycket på,säger han och visar sin 1710:as breda bandfrån Olofsfors. De är en bärande modell, 106cm breda och det enda paret i Sverige. Bille-rudKorsnäs, som har en mycket stor andellågmarker i sitt virkesavtal med markägarenBergvik Skog, har köpt dem och nu är detInges uppgift att testa dem. Han kombinerardem med ett par 92 cm kombiband på fram-

boggin som ger dragkraft. Priset för maski-nens band bedömer Inge till cirka 200 000kronor.

Allt ris kvarUte på den gamla myren gungar marken lätt,men marken har hållit. Fast inte utan special-åtgärder.

– Nej, här är allt riset kvar. Vi tar inte utnågon grot, för det måste vi köra på. Vi harde här jättebreda banden och vi har mesta-dels kört halva lass, utom på någon lite fas-tare del av trakten.

Det låter dyrt?– Ja, utan tvekan blir det dyrt, säger IngeGustafsson. Men alternativet är att flödetstannar av, och det blir förstås dyrare förskogsindustrin.

Men banden kan bara användas på mjukamarker. Stenar, stubbar och lutningar kräverdragande band, så man måste ha två olikauppsättningar. Och de väger fyra ton paret.

– Det blir en del logistik och det är ingetman slänger upp på ett släp, direkt...det bi-drar förstås till att kostnaden stiger ytterli-gare, menar Inge Gustafsson. Det är lätt attman glömmer den typen av effekter.

Åttahjuliga skördare. Mindre maskinstorlekar. Breda specialband runt om. Halva lass. Inget grot. Och gräv-maskiner som skrapar fram lättkörda basvägar. Det är de dyra ingredienserna i försöken att lösa en verklig ut-maning: att avverka mera lågmarker i ett allt varmare klimat – och i ett allt kallare opinionsklimat.


BREDBAND

Ja, utan tvekan blir det dyrt.Men alternativet är att virkesflödet stannar av, och det blir förstås dyrare.’’

Mycket måste göras annorlundaom skogsbruket ska klara lågmar-kerna. Och även affärsuppgörel-serna måste ses över för att speglade nya utmaningarna, tror IngeGustafsson.– På de obäriga markerna bör även skördar-föraren ta det väldigt försiktigt. Man får åkarakt fram och avverka det man når med kranen. Inga instick åt sidorna, det ger baraonödig skjuvning i marken som sliter avbåde grova och fina rötter så att marken intebär lika bra sedan när skotaren kommer. Detfördyrar ju avverkningen något.

– Överhuvudtaget är det ju skördaren somger skotaren förutsättningar att jobba rätt.Om skördaren går igenom blir det svårt förskotaren när den kommer. Vår nya 1270 haråtta hjul, och det ger helt klart bättre bär-kraft.

Nya kartor hjälper– Men nu har vi ju också fått markfuktig-hetskartor i maskinerna, och med hjälp avdem ger planerarna oss mycket bättre förslagpå var basvägarna ska ligga. Det minskar skaderisken väldigt mycket. Vi ser också tillatt avstå grot på obäriga delar och att risaupp basvägarna rejält. Dessutom är det oftaen stenig backe mellan skogsbilvägen ochden obäriga trakten. Där funkar det dåligtmed breda, bärande band. Då måste man tadit en grävare som ordnar en körbar basväg.

Mindre maskiner...Men för många entreprenörer som ska köpanya maskiner är det dags att fundera överstorleken, tror Inge Gustafsson:

– Ska man klara markskadorna så krävslättare maskiner. Annars måste man i mångafall köra halva lass.

...kan bli dyrtÅ andra sidan: när man sedan befinner sig påen vanlig avverkning så vill man gasa på medfulla lass. Att då ha köpt en lättare maskinsom tar 3-4 kubik mindre i lasset blir snabbtdyrt för entreprenören:

– Så nu måste man formulera nya typer avaffärsavtal mellan uppdragsgivare och entre-prenörer, menar Inge Gustafsson. Oavsettom maskinstorleken ska minska eller omman måste köra halva lass. Så mycket obärigaavverkningar kräver nya spelregler.

”SÅ MYCKET OBÄRIGAAVVERKNINGARKRÄVER NYA SPELREGLER”


För tre år sedan kom han till Holmen frånSödra Skog, som använde FlowOpt i sinaanalyser.

– Eftersom jag redan kunde programmetblev det vårt naturliga verktyg när vi syste-matiskt började värdera transportbehov ochvirkesbyten i de stora flödena. FlowOpt ärinte ett skarp operativt verktyg, utan ett stra-tegiskt och taktiskt verktyg för ständiga för-bättringar, förklarar han. Vi har till exempelanvänt det strategiskt för att öka våra tåg-transporter. Men det uppfyller samtidigt denmera taktiska funktionen att skapa leverans-planer.

Utgår från historikenMen analyserna börjar inte med ett blanktpapper. Holmen utgår från flödena underflera år bakåt. Data som sedan anpassas tilldagens behov.

– Det kan förstås skilja en hel del mellanolika år i form av varierande volymer tillolika industrikunder eller oförutsedda hän-delser som stormar, berättar Jonas Auselius.Men på det hela taget kan vi prognostiseraden närmaste framtiden ganska väl.

Behovspusslet i form av tillgång och efter-frågan är alltså till stora delar klart några må-nader innan det “nya” flödet börjar.Verktyget visar då hur virket kommer attflöda i geografin och resultatet är konkretaleveransplaner för distrikten.

– Den första optimeringen används fördiskussioner med de berörda, berättar JonasAuslius. De har förstås synpunkter, till exem-pel om planen inte verkar ta höjd för ett nor-malt vårförfall eller identifierar något annatsom inte verkar stämma. Tillsammans putsarvi alltså av kanterna på förslaget.

Viktigt med gränserDet är också viktigt att fångstområdena gesexakta gränser, menar Jonas Auselius:.

– Fördelen är att den som vill utvidgafångstområdet för att klara leveranserna be-höver ta upp en diskussion om detta, så att vikan värdera olika alternativ.

Jonas Auslius menar att arbetssättet medFlowopt ger Holmen Skog effektivare vir-kesflöden och transporter. Anledningen ärarbetssättet med ständiga förbättringar.

– Dels sker en uppföljning varje månad.

Tveksamma flöden och transporter kommerupp på bordet för en diskussion.

– Dels följer vi upp hela utfallet halvårsvis.Och då följer vi inte upp hur väl vi mötte le-veransplanen i detalj. Nej, vi analyserar detutförda transportarbetet genom att kolla hurvolymerna som levererades till industrin flö-dade från avläggen. Dessa data optimerassedan i Flowopt och då får vi se en del inef-fektiva val som vi gjort: vissa avlägg skullekanske ha gått till en annan industri. Det härger oss ett nyckeltal – en kvot. Enkelt ut-tryckt: hur många procent kortare kunde vikört?

Ständiga förbättringarKvoten resulterar i sin tur i en handlingsplanför regionen eller distriktet. Vad kan mangöra bättre? Berodde skillnaden på att åkarnatog för mycket egna initiativ? Borde vi hahaft tätare kontakter med industrierna? För-sökte vi minimera flyttkostnaderna för av-verkningsmaskinerna, när vi egentligenborde ha flyttat till bättre objekt och sluppitatt köra virket åt fel håll?

– Men man får inte glömma att distriktenhar olika förutsättningar, påpekar Jonas Au-senius. Potentialen är alltid störst där detfinns många alternativ.

Han tycker att stödet från forskarna ochandra som använder FlowOpt är en viktigdel i framgången.

– Det är viktigt att ha specialister att bollafrågor med, för optimering är en svår konstoch programmet i sig är ganska specialiserat,

EFTER TRE ÅR MED FLOWOPT:

”VI HAR EFFEKTIVISERATVÅRA TRANSPORTER”

LOGISTIK

Holmen Skog har under tre år analyserat sina virkesflöden med FlowOptför att effektivisera virkesflödena och uppfylla leveransplanerna bättre.

– Våra transporter blir effektivare, bekräftar Jonas Auselius, Holmensverksamhetsutvecklare för logistik.



säger han. Det är ju trots allt ett forskarverk-tyg, och även om jag ser det som implemen-terat så är det inget program man kör heltsjälv från första dagen.

– Men det är ok – och jag ser hellre att viutvecklar optimeringsmodellen än att Skog-forsk lägger resurser på en förenkling av sys-temet. Det svåra är inte att trycka påoptimeringsknappen, det svåra är att byggaihop ett set av indata som är tillräckligt braoch fångar frågeställningen.

Samtidigt poängterar Jonas Auselius attdet är bra att kompetensen finns i företaget:

– När vi kör en optimering på uppdragfrån någon i vår organisation så föder resulta-tet en hel del reaktioner och idéer. Ofta avtypen: ”OK, men om vi ändrar den här para-metern då – vad händer då?”. Så ett optime-ringsresultat är ofta frukten av flerakörningar. Då kan vi snabbt och effektivtköra många scenarier och själva förklara re-sultaten.

– Jag har försökt att besöka alla våra di-strikt för att diskutera hur våra optimeringaroch uppföljningar fungerar. Det finns välinga skeptiker kvar, tycker jag. Snarare har vilyckats öppna en del ögon. Och jag får till-baka många idéer och förbättringsförslag.

Dessutom har vi lyckats skapa en efterfrå-gan. För tre år sedan gjorde vi en handfulloptimeringar. Nu kör vi drygt femtio scena-rier per år på uppdrag från våra kollegor.

Jonas Auselius, verksamhetsut-vecklare för logistik på Holmen.

l Leveransplaner för regioneroch distrikt

l Leveransplaner för enskildaindustrier

l Uppföljning av faktiskt utfalll Förslag till förbättringar av

flödenl Val av (mix av) transportslagl Uppdrags- och upphandlings-

underlag för transporter

För tre år sedangjorde vi en handfull optime-ringar. Nu kör vi drygt femtioscenarier per årpå uppdrag frånvåra kollegor.

’’

6RESULTATFRÅN FLOWOPT


TREO BÄR FRÖ...– En nyplanterad tallplantage iSunne blev närmast utraderad avfrosttorka 2013, berättar CurtAlmqvist, skogsträdsförädlarevid Skogforsk. Annars har pro-grammet rullat på utan störreproblem. Resterande plantagerympas 2015 och planteras 2016,så under 2017 står Treo färdigt.

Men redan nu bär planta-gerna frö.

I vår planteras de första gran-plantorna från TreO ut i Göta-

land, liksom de första tallplan-torna i Norrland.

– Det här är träd med upp till25 procent bättre värdetillväxtän oförädlat material, säger CurtAlmqvist. Det kan jämföras medökningen i värdetillväxt från da-gens plantager som ligger på 10-15 procent.

TreO byggs med det svenskaskogsförädlingsprogrammetsbästa föräldraträd, som har valtsut efter omfattande fälttester.

Trädens vitalitet, tillväxt ochkvalitet samt hur de förväntatasklara de framtida klimatföränd-ringarna spelar stor roll vid ur-valet.

I varje plantage finns cirka 25kloner, med fler kopior av debästa klonerna och färre av denäst bästa.

– Den metoden ger en högregenetisk vinst med bibehållengenetisk variation, säger CurtAlmqvist.

Anläggningen av TreO(tredje omgångens frö-plantager), rullar på somplanerat. Nittio procentav granplantagerna och75 procent av tallplanta-gerna står på plats.

Text: SVERKER [email protected]

Mellansvenska TreO-gruppen, med representanter från Skogforsk och plantageägarna, inspekterar plantagen T16 Grånäs i september.

creo


FÖRÄDLING

...OCH ANDELEN FÖRÄDLADE PLANTORÖKAR SNABBT

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

250

200

150

100

50

0

Granplantor från svenskt plantagefrö160

140

120

100

80

60

40

20

0

Tallplantor från svenskt plantagefrö

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

■ PLANTAGE ■ TOTALT ■ PLANTAGE ■ TOTALT

Från 2001 har den totala plant-produktionen för tall ökat från124 till 138 miljoner plantor perår. Under samma tid har tall-plantor från svenskt plantagefröökat från 74 till 126 miljonerplantor per år, en ökning med70 procent.

För granen är ökningen ännumer dramatisk, samtidigt somden totala plantproduktionenockså ökat, från172 till 216miljoner plantor per år (en”Gudrun-puckel” finns hosgran, men inte hos tall). Pro-duktionen från plantagefrö harökat från 61 till 150 miljonerplantor per år, en ökning medhela 144 procent.

– Det är väldigt uppmunt-rande siffror för oss som arbetarmed förädling, säger CurtAlmqvist. I slutänden så är detjust hur många plantagefröplan-tor som når ut i skogen som ärimplementeringen av vårt ar-bete!

Ändå saknas det alltså fortfa-rande förädlade plantor, särskiltav gran.

– Men bristen fortsätterminska, konstaterar CurtAlmqvist. Om 10 år bör vikunna täcka efterfrågan, när allanya TreO-plantagerna är i fullproduktion.

Och redan nu måste skogs-bruket starta planeringen förfröförsörjningen efter TreO. De plantagerna har spelat ut sinroll runt år 2045, är Skogforsksbedömning.

Andelen förädlade plantor fortsätter att öka.

Under de senaste åren har andelen förädlade plantorökat snabbt i det svenska skogsbruket. Granen harnått 70 procent och tallen hela 90 procent.

FOTO

: CU

RT A

LMQ

VIS

T, S

KO

GFO

RSK

creo

FÖRÄDLING

26 Vision | 4 | 2014

Under 2014 har åtta plantager(60 hektar) behandlats. Det ärmindre än 2013, då 145 hektarbehandlades. Men 2013 var ettuselt blominitieringsår och där-för har plantageägarna legat lågt.

Det är nämligen inte alltidsom gibberellinet ger effekt. Omvåren varit fuktig och sommarenblir solfattig och kylig, eller omträden blommat rikligt åretinnan, uteblir ofta effekten. Deperfekta förutsättningarna förgibberellinbehandling är en torrvår, och särskilt en torr och varmperiod från midsommar och

några veckor framåt när blo-manlagen bildas.

Erfarenheterna visar att be-handling av granfröplantagerlyckas i ungefär 1 av 3 fall, mennär den lyckas kan fröproduktio-nen mer än fördubblas, ochibland öka med 200 procent. Engenomsnittlig ökning på 50 pro-cent betraktas som realistiskt.

Ändå lönsamTrots det är metoden lönsam.Skogforsk har räknat ut att kost-naden för att producera ett kilofrö med gibberellinbehandling

uppgår till omkring 130 kronorett år då behandlingen går bra.Det kan jämföras med värdet förett kilo plantagefrö, som kanuppgå till omkring 15 000 kro-nor.

Nästa år verkar blomningenbli god längs Norrlandskusten,enligt Skogforsks blomnings-prognos. Så de som gibberellin-behandlade sina fröplantagerdär (Svenska Skogsplantors Hissjöplantage och HolmensDomsjöänget) kan räkna medett lyckat utfall.

GENOMBROTTGER MER FRÖÄnnu är det brist på det bästa fröet, det med den högsta förädlingsvinsten. Bristen är särskilt stor för gran. Men 2013 kom genombrottet för blomnings-stimulering med hormonet gibberellin. Nu fortsätter behandlingarna av granplantagerna i Sverige.

Text: SVERKER JOHANSSON | [email protected]

1. Underlättade för godkänt pre-parat. Något lämpligt preparatfanns inte på marknaden. Så vemville ta på sig en omfattande miljö-konsekvensbeskrivning? Skogforskhittade en kemikalietillverkare somredan hade en liknande produkt,vilket gav en mindre omfattandeoch kostsam process. Skogforskkunde också bidra med vetenskap-liga underlag och kunskapssam-manställningar i ansökan.

2. Teknik för injektionerna. I för-söken hade Skogforsk använt gib-berellin i kristallin form som desjälva löst upp.Nu fanns en registre-rad produkt som levererades i lägrekoncentrationer. Så hur skulle manfå in större volymer i träden utan attborra stora hål som kunde störakambium och ge brottanvisningar?Skogforsk hittade ett applikations-verktyg som knackar in special-gjorda nålar under tryck, fyller påmed gibblösning och sedan hålleremot med hjälp av en backventil.

STEG TILLGIBB

Så fick Skogforsk saker att hända.

2


FOTO

: SK

OG

FOR

SK

creo

1 364

100

75

50

25

0

Angreppsnivå på 364 plusträd

■ PLANTAGE ■ ÖVRIGT

7 % heltoskadade

33 % ett ellerflera angrepp


För drygt tio år sedan drabba-des tallungskogarna i övre Norr-land av törskatens härjningar. I allt från nyetablerad plantskogtill gallring gulnade träden.Även i Skogforsks avkommeför-sök slog svampen till – och dåmärkte forskarna att ett antal avkommelinjer var extra hårtdrabbade.

Skogsträdsförädlarna har där-för testat hur motståndskraftenmot törskateangrepp nedärvs.Den så kallade ”arvbarheten” förresistens beräknades till 0,4 – enganska hög siffra (vid 1,0 skullehela skillnaden bero på genetik,vid 0 skulle genetiken inte spelanågon roll alls för skadebilden).Och det här ger konsekvenserför skogsbrukets produktion avtallfrö.

– I ett plantage där det fanns

plantageträd som var extra tåligamot törskate såg man först tillatt hålla isär deras kottar ochfrön från resten av fröproduktio-nen, berättar Torgny Persson vidSkogforsk. Men sedan beslutade

vi oss i samråd med plantageä-garna för att avverka de känsligaklonerna. Vid en särplockningfinns ju de dåliga träden kvar iplantagen och sprider sitt pol-len.

Dessutom har Skogforsk ute-slutit träd med låg törskateresi-stens vid urval av plantageklonertill de tre senaste TreO-planta-gerna.

– Men om angreppen fortsät-ter och blir ett större problem äni dag kan man starta ett riktatförädlingsprogram för ökad resi-stens, säger Torgny Persson.Man skulle då konsekvent avlapå träd vars avkommor klarat sigbättre än andra.

Ett sådant förädlingsprogramkan dessutom genomföras utanatt man behöver göra någotstörre avkall på andra önskvärdaegenskaper, som härdighet ochtillväxt. Det genetiska samban-det är nämligen svagt mellan re-sistens mot törskate och trädenstillväxt respektive överlevnad.

TÖRSKATESVAMPENNU RENSAS DEN UT

Törskateskador på tall förekom-mer i hela norra barrskogsom-rådet och orsakas av tvåvarianter av samma rostsvamp.Huvudformen, Cronartium flac-cidum, värdväxlar mellan talloch ett antal örter. (Den andravarianten, Peridermium pini,sprids direkt från tall till tall.)Vid SLU har man konstaterat attdet är den värdväxlande typenav törskate som dominerar ska-dorna i Norrbotten. Det är nykunskap.

Tidigare trodde man att detsaknades lämplig mellanvärd inorra Sverige.

Men för några år sedan upp-täcktes att växten skogskovalltroligen fungerar bra som mel-lanvärd. Skogskovallen är van-lig i hela Sverige.

Avkommorna från de 364 plusträden i försök F422 Övertorneå rang-ordnade efter angreppsnivå. 33 procent av träden hade ett eller fleraangrepp av törskatesvampen, med en variation mellan 1–15 sår per angripet träd. Sju procent av plusträden hade helt oskadade avkommor.

Skogforsk rensar nu ut tall med dålig resistens mottörskate ur plantagerna. Men på sikt kanske ett särskilt förädlingsprogram kan ge oss träd som är resistenta mot svampen.

KORT OMTÖRSKATE-SVAMPEN

Torgny Persson, Skogforsk.

FOTO

: SK

OG

ENBI

LD

creo

TEMA | PROCENTJAKTEN

Bli en framtidshjälte! Anmäl dig till Ukonf15 – framtidens hjältar och se till att jorden blir en plats där resurserna räcker åt alla.

Framtidens hjältar handlar om oss som fortfarande har tid att rädda världen. Och vad vi som tar hand om skogen kan göra här och nu för att jordens tillgångar ska räcka åt alla i framtiden.

Vi kanske inte kan lösa världsproblemen under två dagar i Västerås (eller Sundsvall, Umeå eller Växjö). Men vi kan tillsammans ta några utvecklingssteg på vägen mot en bättre värld.

Anmäl dig på nya skogforsk.se och ta chansen att hämta inspiration och nya idéer, om de utvecklingssteg du själv kan vara med och ta.

diskutera innovativa lösningar och nya utvecklingsplaner med andra framtidshjältar från branschen.

Psst … sista anmälan till första konferensen är redan den 2 januari. Anmäl dig före jul så säkrar du din plats. Vi ses!

Västerås Sundsvall Umeå Växjö3-4 feb 10-11 feb 24-25 feb 4-5 mars

creo

Documents

TUFF UTMANING - Skogforsk · Nr 4 | 2014 EFFEKTIVA FLÖDEN MED FLOWOPT BREDA BAND PÅ DYR MYR R S K O G F O R SK T E S T A R S K O G F ORS K T E S T A SORTIMENTS-GRIPEN. fter drygt