Två insektssagor av Gustav Sandgren från 1940-talet

ANDERS N. NILSSON

Skörvnöpparn, Umeå Årgång 8(2016), häfte 1:13-18

Sagor för alla åldrarDet är ingen överdrift att påstå att GustavSandgren (1904–1983) idag måste räknas tillden stora skaran av bortglömda författare,trots att han tillsammans med bland andraHarry Martinsson när det begav sig tillhördegruppen ”5 unga”. Ingen av de 80-taletböcker Sandgren fick utgivna föreliggerlängre i tryck. Lättast att hitta begagnad ärtroligen En bok för alla-utgåvan från 1986av hans samling av sagor för vuxnaSkymningssagor, enligt omslagets reklam-text hans ”mästerverk”. Sandgrens romanSom havets nakna vind filmades 1968 ochingick under titeln One Swedish Summer iden våg av svensk sexfilm som då svepteöver världen. Som författare bejakadeSandgren kärleken samtidigt som hanmotsatte sig alla former av samhälleligttvång. Gustav Sandgren skrev gärna för barn ochungdom och hade en förkärlek för att låtaböckerna handla om djur. I två av böckerna,Trollsländans sagor och Det storamyrkriget, är det insekterna som hamnat icentrum. Båda böckerna är vackertillustrerade men skiljer sig åt när det gällerinnehållet.

Trollsländans sagorI de tio olika berättelserna i Trollsländanssagor får läsaren följa med pojken Nils påhans äventyr i insekternas värld. Medtrollsländans hjälp kan Nils prata medinsekterna och även krympa sig till derasstorlek genom att önska sig vara ”en ärta högoch lätt som ett spindelben”. Med hjälp avNils låter författaren läsarna få intresse-väckande inblickar i insekternas biologi.Varje kapitel är försett med en helsidesbild

i gråskala av konstnären Stig Åsberg (1909–1968), med vilken Sandgren samarbetaderedan i originalutgåvorna av sina Skymnings-sagor. Åsberg står även för pärmframsidanselegante ichneumonidhane, som belevatlyfter på sin stormhatt. Nils  får  flyga  på  trollsländan  till  enhumlas bo och där vara med och skrämmabort en parasitfluga. Tillsammans med ensnytbagge kan Nils befria en blåvinge-prinsessa ur en myrstack samtidigt som enrövardrottning lurar sig in i stacken och biterihjäl den regerande drottningen för att självta hennes plats. De sociala steklarnaförekommer flitigt i sagorna och trollsländan

Foto av Gustav Sandgren från Wikipedia.

14 Anders N. Nilsson

berättar för Nils om ett arbetsbi som ville blidrottning. Biet lurar drottningen att äta ettbibröd innehållande en parasitflugas ägg,varefter drottningen äts upp inifrån avflugans larv. Den falska arbetaren lyckas intaplatsen som ny drottning, men då hon aldrigbefruktats kan de ägg hon lägger endast geupphov till drönare, varför samhället snartgår under och plundras av getingar.

Bland klumpmaskar och dykarbaggarI Äventyret på flotten trillar Nils av sländanunder en flygtur och spolas av regnet ner ikloakerna där råttor hotar, ett händelse-förlopp som påminner lite om HC Andersensståndaktige tennsoldat. En ”klumpmask”fäster sig vid den lilla korkbit som Nils flyterfram på och spricker upp längs ryggen, såatt den färdigbildade myggan kan ta sig ursitt puppskal. Den dialektala benämningenklumpmask brukar avse grodyngel, men kansäkert omfatta även de rörliga mygg-pupporna med vilka de ofta sammanblandas.En dykarbagge försöker lura ner Nils ivattnet under förutvändning att lära honomsimma. Men baggen blir mer vänligt inställdnär den får veta att Nils är vän med sländan:

Känner du Sländan du? sa dykarbaggen. Då skajag hjälpa dig, ty för Sländan har jag en storrespekt. Hennes barn är de enda som äter fortareoch tar större bitar än mina barn. Vänta ska jagta reda på en budbärare! [s. 69]

Dykaren hämtar så en sländlarv som just skatill att kläckas. När så skett flyger den ungatrollsländan hem med Nils till hans fönster. I  sandgropen  får  Nils  hälsa  på  ett”rosenbi”, en äldre benämning påtapsetserarbin, och se hur biet klär sina bonmed bitar av syrenblad. En långgaddadparasitstekel utger sig för att hjälpa till attborra efter vatten, samtidigt som den läggersina ägg i biets bon. Nils och Sländan inserdock hur det ligger till varefter biet kanöppna sin tunna och avlägsna stekelägget.Läsaren får även stifta bekantskap medgalläpplen på eklöv och de steklar somorsakat fenomenet. Det känns lite konstigtatt Sandgren omtalar parasitsteklarna imaskulin form när man vet att det endast ärhonorna som lägger ägg i eller på sinavärdar. Å andra sidan skriver Sandgren

Stig Åsbergs elegante parasitstekelhane som klärpärmen till Trollsländans sagor.

Den stora insektsorkestern spelar upp i kapitlet omGesällen och gräshoppan.

Gustav Sandgrens insektssagor 15

”hon” om gräshoppan som spelar förstafiolen i det påföljande kapitlet, när man somentomolog kan tycka att det borde varahanen som gnisslar. Gräshoppan råkar litetragikomiskt tappa ena bakbenet mitt i sittsolo varvid en kollega utbrister: ”det här ären fin konsert, och då får man inte ge sig tillatt tappa fiolen mitt i stycket!” [s. 97]

Padda som partypajareI sagan tillägnad spindlarna får Nils blandannat träffa en locke, ”en sån därlångskankad spindel som liksom ser ut somen ärta, upphängd i mitten av några tunnatrådar” [s. 107f]. Locken gillar att vandraomkring, men är inte mycket för att arbeta.Den finner det besvärligt att hålla redan påalla de långa benen och har vänner som ”gåttut med åtta ben och kommit hem med barafem eller rentav fyra och ändå inte märkt ettdugg” [s. 109]. Sagan  som  beskriver  småkrypens  storafest är lite av en favorit. Underhållningenbestår i en rad olika cirkusnummer somknäppare som slår volter och en

spindelfröken som går på lina. Två ekoxarger en formidabel uppvisning i tvekamp,men Sländan menar att de, precis som iwrestling, bara skämtar. Festen slutar tvärtnär en fet padda hoppar in i manegen ochbörjar ta för sig av krypen med hjälp av sinlånga klibbiga tunga.

Metamorfosens mysteriumEn tallsvärmare tar med Nils på en nattligflygtur full av spännande upplevelser. Mötenmed fladdermöss och nattskärror ter sig välriskabla, men uppvägs av deltagandet idagsländornas bröllopsflykt och tvestjärtensfina flyguppvisning. Den avslutande saganom Den fula larven påminner rent tematiskten hel del om HC Andersens fula ankunge.Sandberg lyckas här få till en av de merpoetiskt tilltalande redogörelserna förförpuppningens mysterium jag träffat på ilitteraturen. Larven följer sina instinkter utanatt riktigt förstå varför och när den inspunnapuppan väl ligger under markens löv infinnersig drömmar om döden och en kropp somupplöses och bara blir brunt vatten. När såden nya fjärilskroppen börjar ta form kanmetamorfosens under förnimmas:

Jag är bestämt död, tänkte han, men det göringenting, det är så ljuvligt. Det var som omstrålar av eld rört vid honom överallt i stället förkalla jorden och svarta mörkret under det gamlabladet. [s. 154]

Stärkt av lite goda råd från en livserfarenhumla ger sig så fjärilen in i bröllopsflyktentillsammans med en nyfunnen partner. Vidgiftermålet var en ”örklocka” präst och enknäppare fick vara klockare. Örklocka lärvara en huvudsakligen närkisk benämningpå stora jordlöpare i släktet Carabus.

Det stora myrkrigetDet stora myrkriget är en saga med ettmycket starkt fredsbudskap. Även omGustav Sandgren står som författare byggertexten på ett synopsis av Olof Pettersson

På insekternas stora fest uppträder en liten spindelfrökenmed att gå på lina.

16 Anders N. Nilsson

(1918–2001). Pettersson är mest känd sommannen bakom Guld-Fynd AB, men lågäven bakom Nordiska Leksaker AB, detföretag som uppges som innehavare avcopyright i boken. Boken är mycket fintillustrerad med tuschteckningar av EinarNorelius (1900–1985). I bokens förord,skrivet av Trygve Lie, FN:s dåvarandegeneralsekreterare, framhävs bokensbetydelse för det långsiktiga fredsarbetet.Det anges även på bokens baksida att den isamråd med FN ”kommer att spridas överhela världen.” Den utgavs i tysk översättning1950, men hur den globala spridningen iövrigt gått vet jag inget om. Inledningsvis råder en stabil maktbalansmellan fyra stora myrstackar, vilka bildarcentrum i var sitt rike. Några soldater behövsinte, och de få som finns sägs utgöra en restfrån mer farofyllda tider innan stackarnavuxit sig så stora. Några gamla generalersaknar dock kriget med sina möjligheter att

vinna ära på slagfältet. I hemlighet filar depå sina anfallsplaner och när chanseninfinner sig till upptrappning låter generalClopodius tillfångata några främmandemyror som förirrat sig in på fel sida gränsen.Incidenten leder genom militärens intrigertill att förhandlingarna bryter sammanvarefter mobiliseringen inleds. Krigsför-beredelserna sprider sig snabbt till samtligafyra riken.

Myrornas krigföringMyrorna är duktiga på att utnyttja sig avandra insekter i krigföringen och närClopodius armé anfaller grannlandet slås deeffektivt tillbaka av en flygflotta beståendeav trollsländor, getingar och skalbaggar.Getingarna används som jaktplan och ärbestyckade med små kanoner som skjuter”nålfina hallontaggar”, och kan ses i aktionpå bokens framsida. Tränade korsspindlaranvänds för att konstruera hinder, vilkaeffektivt fångar upp anfallande krigshärar,inklusive gräshoppsryttare. Myrornasmotsvarighet till pansarvagnar utgörs avtomma snäckskal försedda med småkanoner. Pansardivisionen stoppas dockeffektivt upp av rader av kratrar i vilkamyrlejonen lurar. Kriget stimulerar den mer vetenskapligavapenutvecklingen samtidigt som demoraliska betänkligheterna läggs åt sidan.När det avslöjas att Clopodius låtit göraexperiment med myrpestmögel föranvändning i biologisk krigföring äremellertid hans bana slut. De civilamyndigheterna i form av Högsta Rådet sökernu återuppta fredsförhandlingarna.Förhandlingarna lyckas över förväntan ochför att säkra freden för framtiden bildas ettöverstatligt råd, helt i linje med FN.Centralrådet tar plats i en nybyggdCentralstack och ges även möjlighet atthjälpa till när något av deltagarländernadrabbas av problem.

General Clopodius vars intriger gör att myrorna börjarkriga mot varandra och bryter den långa freden.

Gustav Sandgrens insektssagor 17

Den fredsbevarande CentralstackenEfter att Centralstacken framgångsriktbekämpat en allvarlig snuvepidemi ställs deinför ett nytt krigshot. Några av de gamlageneralerna har kontaktat de rödarövarmyrorna för att med deras hjälp kunnaåterta makten. Men Centralrådet söker enfredlig lösning och lyckas genom endammbyggnation isolera rövarmyrorna påen ö i bäcken. Inför svälthotet tvingas de geupp och efter att ha lämnat sitt rövarlivbakom sig ansluter de sig till Centralrådet.De gamla generalerna hann de med att ätaupp, vilket ingen tycker var någon störreförlust. Myrornas välfärd är nu så  framgångsrikatt den leder till överbefolkning. Då krigetinte längre existerar som lösning påproblemet satsar myrorna istället påkolonisering av nya obebodda områden.Man bygger med gemensamma krafter enstor raket, som fylld med myror flyger övervattnet till en ö i en närbelägen sjö. Projektetblir en stor framgång. Myrornas fredligasamarbete över nationsgränserna visade sigvara nyckeln till framgång: ”Alla myror ialla länder tyckte att världen plötsligt blivitoändligt mycket större och att livet öppnadesig som en dörr som slås upp mot framtiden”[s. 121].

SlutordAndra världskrigets förödelse varfortfarande i färskt minne 1948, och detgällde att skapa lite framtidstro som motvikttill all den mänskliga ondska som kriget visatprov på. Sagoboken om myrkriget syftadesäkert till att stärka barnens tro påmänskligheten och framtiden. Så här ibackspegeln blev kanske inte FN lösningenpå jordens alla problem. Kalla kriget ochatombomben skapade snabbt nya hot,samtidigt som krigsskådeplatserna växte uppsom svampar ur marken utanför Europa ochNordamerika. Man kan fråga sig hur enmotsvarande bok om myror som bild av

människor skulle utformas idag för att visapå vägen fram emot den permanentavärldsfreden? Sagan om myrkriget kan med framgångläsas som tidsdokument även om dessbudskap idag kan te sig lite naivt ochförenklat. Gustav Sandgrens andra bok,Trollsländans sagor, har däremot stått emottidens tand, och kan även idag med sittvackra bildspråk ge fina insikter iinsekternas liv. Särskilt roligt är att så mångaparasiters liv beskrivs, då dessa inte brukarges någon framträdande roll i böcker förbarn och ungdom. Boken är väl värd att gesut på nytt, som en liten lysande pärla blandde mer fabelaktiga djursagorna riktade motde yngre läsarna.

KällorSandgren, Gustav, 1944: Trollsländans sagor.

Stockholm: Bonniers.Sandgren, Gustav, 1948: Det stora myrkriget. En

saga för barn och vuxna. Stockholm: Lindqvists.

I myrornas arsenal ingår bland annat getingar som liktjaktplan är försedda med små kanoner.

18 Anders N. Nilsson

Sandgren, Gustav, 1986 (1936 & 1946): Skymnings-sagor I-II. Stockholm: Litteraturfrämjandet.

Författarens adress:Anders NilssonMullsjö 258, 914 90 NordmalingEpost: andersnnilsson258@gmail.com

Einar Norelius kunde verkligen teckna insekter. Härnyttjar myrorna en ekoxe till att frakta sandkorn.

Annons från veckotidningen Levande Livet 1948 nr 31.