från Åbo Akademi Nr 2 6.2.2004

Tvåcykel-systemet......och Bolognaprocessen – vad innebär det för ÅA?

2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

EN FRÅGA FÅR SVAR Universitetspedagogikenfyller ett verkligt behovI slutet av mars inleds den fjärde kursen

Florakörens vår går i jubileumstecken■ Florakören vid Åbo Akademi r.f. har en ny styrelse inför sitt 60:e verk-samhetsår. Den nya styrelsens sammansättning är: ordförande Johanna Rosenqvist, vice ordförande Karoline Berg, sekreterare Johanna Törmä, kassör Stina Heikkilä, infosekreterare Anna Rikberg, värdinna Ida Mann och dirigent Ulf Långbacka.

Florakörens verksamhet vårterminen 2004 går i jubileumstecken. Körens 60:e födelsedag fi ras med en jubileumskonsert i Åbo konserthus lördagen 15 maj kl. 17. På programmet står traditionell såväl som nyskriven damkörs-musik, bland tonsättarna kan nämnas Marianne Maans, Ulf Långbacka, Tellu Turkka, Gottfrid Gräsbeck m.fl . Även tidigare körsångare i studentkören kommer att bjudas plats på scen. I och med jubileumsåret inleder Florakö-ren också inspelningen av en jubileumsskiva som räknas vara allmänheten tillgänglig våren 2005. Höstterminen 2004 inleds med medverkan vid Åbo Akademis inskription, samt med en jubileumsturné i Europa. Terminen avslu-tas traditionellt med adventskonserter tillsammans med Studentkören Brahe Djäknar och Akademiska Orkestern i Åbo Domkyrka 26–27 november.

Florakören ställer också upp med en glad kvartett på din fest! Kontakta körens kvartettansvariga, Marie Eriksson (040-755 7085 eller marie.eriksson@abo.fi ), och framför ditt önskemål. Närmare information om kören fi nns på webbsidan http://www.abo.fi /~fl ora.

■ Vid universiteten i Finland är det ingalunda självklart att alla lärare vet något om pedagogik. Men åtminstone vid Åbo Akademi är det numera allt fl er som gör det.Drygt 70 ÅA-anställda – professo-rer, docenter, lektorer, assistenter och forskarstuderande – har fram tills nu läst universitetspedago-gik, en kurs på sex studieveckor som pedagogiska fakulteten (PF) sedan år 2001 erbjuder alla an-ställda. I slutet av mars inleds den fjärde kursen i ordningen.

Att universitetspedagogiken fyller ett verkligt behov vid ÅA syns redan i att det i fjol blev 13 personer kvar på väntelistan då den senaste kursen med 25 delta-gare raskt fylldes.

– De som inte fi ck plats i fjol, har förtur på årets kurs som också har max 25 platser. Hittills har vi haft deltagare från alla fakulteter vid ÅA, men intressant nog leder PF, konstaterar forskningsledare Arvid Treekrem vid PF i Vasa.

Kursen har fyra pelare som den vilar på: undervisning och läran-de med hjälp av litteraturstudier och s.k. samtalsfostran, hand-ledning i form av allmän didak-tisk handledning och individuell arbetshandledning, IT-didaktik med individuellt IT-stöd och handledning samt gemensamma litteratur- och IT-seminarier i Åbo och Vasa.

– En bieffekt av kursen är att deltagarna även får lära sig om varandras discipliner och vad folk vid ÅA egentligen håller på med. Dessutom skapar de tillsammans en interaktiv miljö där de också lär sig av varandra.

Både Arvid Treekrem och IT-planeraren Ola Österbacka är något spända över hur de nya ut-rymmena i Arken och Kvarnen ska fungera dels under IT-semi-narierna, dels under litteraturse-minarierna.

Ola Österbacka är andra året med som lärare på kursen och

■ Åbo Akademi bytte i slutet av januari mobiltelefonopera-tör till Radiolinja.

Hur skall man använda kortnumren, planeringschef Bengt Sandell?

– Det nya är att alla telefoner nu är med i samma system. Det betyder att man kan an-vända kortnumren då man ringer från en bordstelefon till en mobil, från en mobil till en bordstelefon, eller mellan två mobiler.

Grunden i systemet är de fyrasiffriga kortnumren, d.v.s. de fyra sista siffrorna i telefon-numret.

– Till exempel rektor som har telefonnummer (02) 215 4100 har kortnumret –4100. Då man vill ringa till hans mobil lägger man 80 framför kortnumret, och ringer alltså 80 4100. Om man vill ringa från sin ÅA-mobil till rektorns bordstelefon tar man det van-liga kortnumret –4100, och då man ringer från sin egen mobil till rektorns mobil är det num-mer 80 4100 som gäller.

Alla samtal mellan bords-telefoner och mobiler debiteras till ett internt pris. I princip ingår det i grundavgiften.

– Meningen med systemet är att det skall vara bekvämt, så att man inte behöver komma ihåg eller programmera in långa nummer.

Kortnumren börjar på en viss siffra beroende på var bordstelefonen fi nns. I Åbo hör kortnumren till sifferserierna –3000 och –4000, och i Vasa till –7000.

– I Vasa håller de på att in-stallera en ny telefonväxel, som borde vara i bruk i mitten av februari. Efter det kommer även telefonerna i Jakobstad att fi nnas i samma system, och de hör till sifferserien –5000. –HB

Telefonsystem

3MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

åker bl.a. runt till alla deltagares arbetsplatser.

– Det gör jag för att i praktiken bekanta mig med den datormiljö olika ÅA-lärare har, vilka verktyg och program de kan använda el-ler saknar och vilka möjligheter de i praktiken har att använda IT i undervisningen. Då kan jag sedan ge tips och stöd för att ut-veckla den biten ytterligare. Det är nyttigt både för kursdeltagaren och mig själv som IT-planerare.

Universitetspedagogiken är i första hand avsedd för nyanställ-da lärare, men det brukar fi nnas plats även för andra som har un-dervisning vid ÅA. Kursen beak-tas i arbetsplanen och kan även ingå i forskarstudierna. Institu-tionerna kan få ersättning för vi-karier då deras anställda deltar i kursen.

– Bortfallet brukar vara mini-malt. Vi är elastiska och studie-takten under året är lämplig. De som har gått på kursen har därför

varit mycket nöjda och i utvär-deringen ligger kursen faktiskt i topp, säger Arvid Treekrem.

Ny lärare och kursplanerare för kursen är Anne-Charlotte Kjerulf som är lärare i universi-tetspedagogik med arbetshandle-darkompetens.

Nästa kurs inleds 30–31 mars med ett närstudietillfälle i Åbo. 19–20 april blir det ett närstudie-tillfälle i Vasa och ytterligare ett

hålls på Kilen i Kristinestad 25–26 maj. På hösten blir det sedan lit-teraturseminarier och individuell handledning.

Information fi nns på webbsi-dan http://www.vasa.abo.fi /pf/li/uniped/ där också anmälan görs. Närmare upplysningar ges i Vasa av Nina Bäckman och i Åbo av Maria Koppe.

ARI NYKVIST

INNEHÅLL NR 2/2004

Enhetliga examina är måletÅA planerar inför Bolognareformen....................

”Reformen medför nya utmaningar”Språktjänst vill utveckla verksamheten................

Studierna skall effektiverasBåde antagningsstrategin och STURE utvecklas..

Studentutbytet måste få platsÄven de som kommer till Åbo skall beaktas.....

Universiteten närmare arbetslivetArbetsmarknadsrelevansen uppmärksammas..

Bologna ger PF nya möjligheterYrkesprofilering och smidighet för ämneslärare..

”Man blir lite mörk i själen”Sarelin studerar våldsamma ungdomskulturer....

Mer mänsklig matematikBra problemlösningar är ofta oprecisa.............

Veckans skribent: Håkan EklundSpännande forskningsområde runt kröken.....

BaksidanMjuk och effektiv karate vid ÅA......................

MfÅA noterar................................................. Disputation...................................................

Personalspalten.......................................... Forskningsservice.......................................

1214162028

468

10111922

2324

IT-planerare Ola Österbacka och universitetslektor Arvid Treekrem på PF i Vasa är båda lärare på den fjärde kursen i universitetspedagogik för ÅA-anställda som inleds i slutet av mars.

4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

BOLOGNAPROCESSEN

Enhetliga examina är målet■ Bologna är staden som fi nns på mångas läppar i universitetsvärl-den i dag. Orsaken är Bologna-processen, som skall förenhetliga universitetsutbildningen i Euro-pa. Vid Åbo Akademi är det spe-ciellt prorektor Olle Anckar och byråchef för området studieären-den Johan Nikula som är engage-rade i examensreformen.

Syftet med Bolognaprocessen är att skapa en europeisk utbild-ningsregion som kan tävla med USA.

– Det fi nns en uppenbar kon-kurrenssituation som ministeri-erna i Europa inte vill strunta i. Meningen är att Europa blir en konkurrenskraftig region som drar till sig betalande studerande från andra länder, säger Nikula.

Det var de europeiska un-dervisningsministrarna som på 1990-talet tog initiativet till att förenhetliga utbildningen på hö-gre nivå. Nu är det allt mer uni-versiteten som tagit över proces-sen, och t.ex. EU som organisa-tion har kommit med i processen i slutskedet.

– Finland är med i Bologna-processen för att vi ska få ett in-ternationellt erkännande för vår utbildning, kunna ge bra studie- och arbetsmöjligheter för våra ungdomar, och möjliggöra fors-karutbyte, säger Anckar och Ni-kula.

3+2 årBolognaprocessen kallas även 3+2-modellen eller tvåcykelsys-

temet, och de här namnen har att göra med hur examina skall se ut. Ett avgörande drag i Bolognapro-cessen är nämligen att examens-strukturen skall vara likadan i alla länder. En kandidatexamen skall ta tre år, och en magisterexamen ytterligare två år. De nya tvååriga magisterprogrammen kommer att göra det möjligt för studerande med en kandidatexamen att fl ytta över till ett annat ämne för att ta sin magisterexamen. Det blir också möjligt för personer med en yrkeshögskoleexamen att gå ett magisterprogram. För båda ka-tegorierna av studerande kan det bli aktuellt med brostudier i högst ett års tid innan de kan börja på magisterprogrammet.

En genomskinlighet i examen

5MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

är också grundläggande i Bo-lognaprocessen.

– Alla ska veta vad som ingår i examen. Systemet med diploma supplement innebär att alla exa-mina åtföljs av en engelsk bilaga där det beskrivs vad utbildningen innehåller, säger Anckar.

Alla universitet skall på sina webbsidor också ha en redogö-relse på engelska för vilka kvali-tetssäkringssystem de har, så att andra universitet skall kunna be-döma dem.

– När det gäller kvalitetskra-ven är vi ännu lite i det blå, säger Nikula. Det fi nns en hel del idéer, men det är mycket fråga om vilka resurser man har för permanenta kvalitetssystem.

Motstånd bland lärareDå det gäller planeringen av hur Bolognasystemet skall se ut i verkligheten är mycket upp till universiteten själva. I Finland fi nns det på nationell nivå en ut-redningsman och en stödgrupp för varje utbildning. De gör en kärnstoffsanalys av utbildning-arna och slår fast vad som skall ingå i en viss utbildning.

– Problemet är att vi har för mycket innehåll i våra studier, säger Anckar. För att studierna skall kunna genomföras på tre plus två år måste vissa ämnen skala bort ganska mycket. Det gäller att skära ner i kvantitet och inte i kvalitet.

Kunskapen delas in i kate-gorierna ”must know”, ”should know” och ”nice to know”, och det som man inte direkt måste eller borde veta skalas bort.

Anckar säger att det också kommer att bli aktuellt att skapa större helheter, så att kurserna har en omfattning på minst t.ex. fem poäng. Det kommer överhu-vudtaget inte att vara möjligt att registrera delar av ECTS-poäng, utan endast hela poäng.

– Då examina ska kunna ge-nomföras på tre plus två år måste utbildningarna vara organiserade i detalj, och kurserna skall ge-nom belastningsberäkningar ges en realistisk omfattning i studie-

poäng. Det fi nns ett utbrett mot-stånd mot det här inom lärarkå-ren, säger Anckar.

Här kommer universitetens re-sultatansvar in.

– Den ekonomiska pressen är viktig, men det verkar inte ha gått upp för fakulteterna vad den gäl-ler, säger Olle Anckar.

– Yrkeshögskolan Arcada är ett bra exempel, där sade man nyli-gen upp 25 personer. Det är inte längre så att man sitter där man sitter då man fått en plats inom högskolorna. Allt måste kontinu-erligt förtjänas in. De gamla aka-demiska normerna om hur mycket en forskare publicerar sig är inte längre allena rådande. Nu räknas resultaten i hur många magistrar, doktorer och studieveckor man producerat. Det är verkligheten nu.

Anckar och Nikula menar att det nu gäller för lärarna att ta ett aktivt grepp om utbildningen, både för att rekrytera och för att hålla kvar studerande.

– Ett generellt fel är att lärar-na inte vill störa studenterna. De fl esta lärarna är nog ambitiösa om studerande ber om hjälp, men de kräver att studerande tar kontakt. Det måste förändras.

Väntar på ny lagSom bäst väntar man vid akade-min på att riksdagen skall god-känna den nya lagen och förord-ningen, för att sedan i detalj kun-

na planera hur Bolognamodellen skall se ut vid ÅA.

– Det är ett problem att det inte fi nns mera koordinering ovan-ifrån, säger Anckar. De nationella grupperna för utbildningsområ-den kan komma till rätt olikartade resultat, vilket kan ge stor brokig-het i systemen inom ett universi-tet och inom en fakultet.

– Undervisningsministeriet vill lösa alla problem vid universite-ten på en gång. Förutom att Bo-lognaprocessen skall genomföras utreder man också studiestödet, antagningen och effektiveringen av studierna, så det är mycket på en gång, säger Nikula.

Vid ÅA har arbetsgrupper un-der hösten satt sig in i specialom-rådena kvalitetsutveckling och värdering, internationella ären-den, språktjänst, antagningen av studerande, arbetsmarknads-anknytning, registrering av stu-dieprestationer och ämneslärar-utbildning. Grupperna rappor-terade om sitt arbete för rektor Gustav Björkstrand i början av februari. Ur rapporterna kommer man under våren att plocka ut de frågor som gäller hela akademin och som styrelsen bör fatta linje-beslut om.

Läsåret 2004–2005 var ur-sprungligen reserverat för att fakulteterna i detalj skall pla-nera hur examensreformen skall genomföras. Men eftersom den nationella lagen och förord-

– Då examina ska kunna genomföras på tre plus två år måste utbildningarna vara organiserade i detalj, säger Olle Anckar och Johan Nikula.

6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

■ – Språktjänst vid Åbo Akademi har alltid hållit hög klass men inom de närmaste åren blir stu-dentpopulationen troligen språk-ligt mer heterogen och det medför nya utmaningar, konstaterar Ta-pio Salmi, professor i kemisk re-aktionsteknik och ordförande för den grupp som har tagit fram ett nytt förslag till strategi för Språk-tjänsts verksamhet.

Grundtanken är att Åbo Aka-demi och Språktjänst vill verka för att studerandena har kunska-per i fl era språk på en hög nivå. På det sättet garanteras att de kan delta i en interkulturell växelver-kan och att de är konkurrenskraf-tiga på arbetsmarknaden.

Strategigruppen har utgått från rapporten Åbo Akademi år 2010 – ett personligt toppuniversitet, en-ligt vilken andelen svensksprå-kiga studerande vid ÅA i någon mån kommer att minska under de närmaste åren, medan andelen fi nskspråkiga och utländska stu-derande ökar.

– Det betyder att fl er än tidiga-re behöver stöd för att klara den utbildning som ges på svenska. Men det kommer dessutom allt fl er magisterprogram och exa-mensarbeten på engelska, säger Salmi.

Språkundervisningen behöver alltså utvecklas på fl era områ-den, och det gäller också språk-granskningen av skriftliga ar-beten. Gruppen föreslår att man kunde etablera en service som inte erbjuder enbart vanlig språk-granskning, d.v.s. rättar fel, utan också förbättrar språket. Den ser-vicen skulle erbjudas åt både stu-derande och personal och ges mot betalning.

Stora förändringarDe allmänna språkstudierna har hittills varit ganska fria, stude-

ningen dröjer, antar Anckar och Nikula att man inte kommer att hinna få de allmänna reglerna vid ÅA klara till dess, och det försenar planeringen.

– En osäkerhet som vi skapat själva vid akademin är termi-nerna. Vi utvärderar som bäst systemet med tre terminer, och får se vad det ger för resultat, sä-ger Anckar.

Syftet med att dela in läsåret i tre terminer var att använda stu-dietiden effektivare. Andra uni-versitet i landet har också disku-terat antalet terminer av samma anledning, och många verkar gå in för en modell där läsåret är indelat i fyra perioder.

Utvärderingar behövsDet som är klart är att den nya examensstrukturen kommer att minska på studerandes valfri-het, och göra att skillnaderna mellan studier i gymnasiet och universitetet minskar för både lärare och studerande.

– För studerande försämras möjligheterna till deltidsjobb, och till att välja kurser fritt – det leder till att studierna förlängs, säger Nikula.

En effektivare planering kommer att förutsättas av stude-rande, och det gäller att verkli-gen hålla sig till den. Personliga studieplaner kommer att vara ett nytt redskap i planeringen.

Både planerandet och genom-förandet av Bolognamodellen skall göras vid sidan om perso-nalens vanliga arbete.

– Vi skall komma ihåg att det här är en engångssatsning som skall göra att systemet löper smidigare och snabbare, säger Anckar. Det är viktigt att man grundligt går igenom systemet.

Alla kurser som man planerar hålla i det nya systemet skall ut-värderas av lärare och studeran-de, både då det gäller innehållets kvalitet och kvantitet.

HEIDI BACKAS

BolognaprocessenExamensstrukturen skall vara likadan i alla länder inom Bolognaproces-sen. En kandidatexamen skall ta tre år (180 studiepoäng) och en magis-terexamen ytterligare två år (totalt 300 poäng).

Studiepoäng ECTS (European Credit Transfer System) tas i bruk i stället för studieveckor. Under ett läsår skall man avlägga 60 ECTS.

Kvalitetssystemen skall också motsvara varandra i de olika länderna, man strävar efter jämlikhet och genomskinlighet.

Diploma supplement är en engelsk bilaga där det beskrivs vad utbild-ningen innehåller. Ett diploma supplement skall följa med alla examina, och är ett sätt att främja genomskinlighet i examina.

Bedömningen kommer att göras i en femgradig skala med betygen A, B, C, D och E – samt F som är underkänt.

Totalt deltar 40 europeiska länder, ungefär de samma som hör till Euro-parådet. Även länder utanför EU är med, såsom t.ex. Ryssland.

Joint degree-examina byggs upp i samarbete mellan fl era universitet, så att de studerande läser kurser på olika universitet enligt ett färdigt planerat schema. Resultatet blir en examen från ett universitet, men ur betyget framgår det vid vilka andra universitet man studerat.

1.8.2005 tas den nya examensstrukturen i bruk i Finland, senast år 2010 i de övriga länderna.

En övergångsperiod på två år (tre år för ingenjörer) hålls vid ÅA då den gamla examensstrukturen används parallellt. Senast hösten 2008 skall alla studerande följa den nya 3+2-modellen.

Mera information om Bolognaprocessen fi nns på webben. Gå in på www.abo.fi och välj länken Bolognaprocessen i rullgardinsmenyn.

BOLOGNAPROCESSEN

”ReformenSpråktjänst vill utveckla

7MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

rande har oftast haft 5–7 år på sig att klara av de obligatoriska kurserna. Efter reformen skall de obligatoriska språkkurserna ingå redan i kandidatexamen, som skall avläggas på bara tre år.

– Det här förorsakar ganska stora förändringar i uppläggning-en, och säkert också i nivån på kurserna. Den allmänna under-visningen i till exempel kommu-nikation och engelska har varit upplagd så att den gör det lätt-tare för de studerande att skriva sina avhandlingar, men det kom-mer nu att bli annorlunda, säger Språktjänsts direktör Jan Jylhä.

Att förstärka de studerandes kommunikativa färdigheter är en viktig målsättning, och en av åt-gärderna som gruppen föreslår är att ordna kurser i kommunikation för alla kandidatutbildningar.

– Kursen gäller modersmålet och både skriftlig kommunika-tion, alltså akademiskt skrivande, och muntlig kommunikation, det vill säga retorik. Inom vissa äm-nen är det här redan obligato-

riskt, men det fi nns skillnader i nivåerna, säger Jylhä.

För att ha bra möjligheter på den fi nländska arbetsmarknaden krävs också färdigheter i det an-dra inhemska språket. En utred-ning visar dock att den allmänna nivån bland ÅA-studerande var något sämre år 2003 än under början av 1990-talet. För att åt-gärda det här föreslår gruppen att det anordnas mera språkun-dervisning fakultetsvis, och att studerande som har goda kun-skaper ges tillräckliga färdigheter för att kunna avlägga det s.k. stora språkprovet.

– I de fakultetsspecifi ka kur-serna i fi nska är det viktigast att de studerande ges kunskaper inom sina egna ämnesområden, för de skall ju bland annat kun-na läsa vetenskaplig text. Det är inte lätt, så en del behöver kanske kurser också på lägre nivå, säger Jylhä.

– Det gäller också engelskan – det tas för givet att studerande kan gå på föreläsningar, disku-

tera, samt läsa vetenskaplig text på engelska. Ganska hårda krav – men hur mycket skall universi-teten lappa för brister i gymnasie-undervisningen, undrar Salmi.

Paradoxal förändringNågot som verkar lite paradoxalt är att nästan alla fakulteter i och med Bolognaprocessen kommer att gå in för att bara ett främ-mande språk är obligatoriskt. Hittills har de fl esta haft två. Strategigruppen utgår ändå från att Språktjänst också efter refor-men skall ha ett lika brett utbud av språkkurser som tidigare.

– För de studerande blir fl er kurser frivilliga. De fl esta kom-mer antagligen att välja engelska som sitt obligatoriska främmande språk, för att det är enklast. Men i små länder som Finland behöver man nog kunna fl er språk än så, och vid ÅA är det en självklar-het att man har goda kunskaper åtminstone i svenska, fi nska och engelska, säger Jylhä.

Tapio Salmi håller med:– På en arbetsintervju kan det

vara en betydande merit om man förutom de tre också kan till ex-empel franska, tyska eller span-ska. Av KTF:arna far många till ickeengelskspråkiga länder för att studera, och där går de kurser på lokala språk. De väljer inte den lata vägen och det är bra, för tek-nik är en internationell bransch. Dieselmotorer i Trieste byggs nog på italienska!

För att kunna erbjuda rikliga möjligheter också då det gäller språk som är mindre allmänna i undervisningen i Finland, till exempel japanska, kinesiska el-ler arabiska, vill man utveckla det redan existerande samarbetet med andra högskolor.

MICHAEL KARLSSON

I små länder som Finland är det absolut nyttigt att man lär sig fl er främmande språk än bara engelska, vet Jan Jylhä (t.v.) och Tapio Salmi.

BOLOGNAPROCESSEN

medför nya utmaningar för ÅA”verksamheten då studentpopulationen blir språkligt mer heterogen

8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

BOLOGNAPROCESSEN

Nu skall studierna effektiverasMen hur hittar ÅA så målmedvetna studerande som möjligt? ■ – Att antagningsstrategin nu görs upp beror egentligen mera på statliga önskemål än på Bo-lognaprocessen. Det är ett led i att effektivera studierna och snab-bare få in studenter på rätt bana efter andra stadiet, säger Tage Kurtén, professor i systematisk teologi och ordförande i den ar-betsgrupp vid Åbo Akademi som har tagit fram ett förslag till an-tagningsstrategi.

Staten vill att en stor mängd universitetsstuderande skall ut-examineras snabbt, för att kunna ersätta de stora årskullarna som om några år går i pension. Men utdragna och avbrutna universi-tetsstudier är ett vanligt problem, så nu gäller det att så fort som möjligt hitta nya studerande som är motiverade och målmedvetna.

Arbetsgruppen föreslår att ÅA:s studentrekrytering överlag skall effektiveras. Bland annat skall studiehandledarna och äm-neslärarna i skolorna på andra stadiet börja få mera information. Också alumni, forskare och nuva-rande studerande kan engageras mer än tidigare i rekryterings- och studieinformationsverksam-heten.

Antagningskriterierna skall också revideras. I den nya antag-ningsstrategin läggs större vikt vid de sökandes studentexamens-resultat. Den nya s.k. ämnesrea-len, som kommer år 2006, skall utnyttjas där det är möjligt. Poäng för arbetslivserfarenhet och tidi-gare utbildning föreslås att ges mer sällan än tidigare.

– För att snabbt få in unga stu-derande till universiteten vill statsmakten också minska beho-vet av att läsa ny litteratur till ur-valsproven. I stället skall proven bygga på vad de sökande har läst redan i skolan. Vid universiteten har det i vissa ämnen krävts att

man läser fl era andra böcker, och det favoriserar på sätt och vis äld-re sökande som har haft mera tid på sig att läsa dem, säger Kurtén.

Målsättningen är att 55 procent av de som antas skall vara färska studenter, och vid ÅA förverkligas det faktiskt redan inom fl era äm-nen. Statens riktlinjer för refor-men tyder dock på att som färska studenter skall endast de räknas, som har tagit sin examen på vå-ren samma år som antagningen.

– I arbetsgruppen har vi fun-derat på om det är lyckat att an-vända en så snäv defi nition. Sta-tens formulering är lite oklar, men vi utgick från att alla som har blivit studenter under det föregå-ende läsåret – inte bara på våren

– måste räknas som färska. Det är det enda konsekventa med tanke på det nuvarande systemet, i vil-ket man kan gå gymnasiet på fyra år i stället för tre och skriva sin studentexamen vid fl era tillfäl-len. Helst borde defi nitionen ut-vidgas ännu mera, så att alla från de två senaste åren räknas, tycker Kurtén.

Färre antas per år?Vid Åbo Akademi debatteras också andra sätt att åtgärda an-tagningsstrategin så att den så mycket som möjligt förebygger problem med utdragna och av-brutna studier. En idé som har diskuterats är att minska på an-talet som årligen antas, för att på

Efter Bolognareformen skall de studerande vid ÅA vara mer målmedvetna och effektiva än tidigare. Gamla studerande skall dock inte få mera jobb på grund av övergången, men senast en lika stor reform genomfördes var det många som spurtade för att bli färdiga innan det skedde, vet Rita Nordström (t.v.), Tage Kurtén och Harriet Kurtén.

9MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

det sättet få mera resurser över för varje enskild studerande.

– Den idén tar inte arbetsgrup-pen ställning till, men vårt förslag till strategi strider åtminstone inte mot tanken – snarare tvärtom, sä-ger Tage Kurtén.

Den nya examensstruktu-ren, det s.k. tvåcykelsystemet, inverkar också på antagningen. Ett frågetecken som ännu inte har rätats ut är hur det blir med antagningen till de så kallade bryggstudierna, det vill säga de studier på högst ett år som stude-rande som antingen kommer från en yrkeshögskola eller har en an-nan kandidatexamen förväntas genomföra, innan de får börja på ett magisterprogram. Arbets-gruppen föreslår att antagningen sammankopplas med den som görs till magister- eller doktorsni-vån, men hur det blir är beroende av vissa beslut på högre nivå som ännu inte har fattats.

– Det är ännu oklart, men det måste vara så att man inte kan tänkas få behörighet att fortsätta med vilken magisterutbildning som helst efter avslutat kandidat-examen. Så har åtminstone vi för-stått det. Bryggstudiernas status är också i övrigt oklar – hur blir det till exempel med studiestö-det? Poängen med att staten vill att bryggstudierna skall ta högst ett år är väl just att begränsa ti-den för hur länge man kan få stu-diestöd. De här problemen måste lösas nationellt, säger Kurtén.

I vilket fall som helst blir an-talet magisterprogram större, och arbetsgruppen föreslår att antag-ningen till dem alla görs centralt, med enhetliga kriterier, gemen-sam ansökningstid och i någon mån också gemensam behand-ling.

Konverterade studieveckorEn skild arbetsgrupp har varit tillsatt för att göra en översyn av registreringen av studiepresta-tioner. Tvåcykelsystemet är även kallat 3+2-modellen, vilket syftar på att kandidatexamen tar tre år att avlägga, och magisterexamen ytterligare två år.

Studieprestationerna har se-

dan slutet av 1970-talet mätts i studieveckor, och en magisterex-amen har i de fl esta fall krävt 160 studieveckor. Efter Bolognarefor-men mäts prestationerna i ECTS-poäng, som vid ÅA kommer att kallas studiepoäng. En kandidat-examen och en magisterexamen, d.v.s. 3+2 år, består av 180+120 studiepoäng.

I samband med Bolognapro-cessen kommer innehållet i varje utbildning att ses över och orga-niseras på nytt i detalj, med nya belastningsberäkningar. Fakul-teterna kan alltså inte komma undan med att bara konvertera antalet studieveckor som ges för varje kurs till studiepoäng, och i övrigt fortsätta som förut.

Ett problem som kvarstår är dock att gamla studerande har gått kurser som de har fått studie-veckor för. Därför behövs ändå ett sätt att konvertera studieveckor till studiepoäng.

– Det blir så att många stu-derande under sin studietid får både studieveckor och studiepo-äng. Den tyngsta tiden för ÅA:s personal är övergångsperioden. Åbo Akademis studieregister, programmet STURE, kommer att kunna hantera båda enheterna, men vi behöver ett enhetligt sys-tem för att konvertera de gamla studieveckorna. Arbetsgruppen föreslår att hela akademin skall ha en viss gemensam konverte-ringskoeffi cient, och vi har ett konkret förslag på vilken den siffran kunde vara. I det här ske-det är det dock viktigast att fatta beslut om att koeffi cienten blir gemensam, säger Harriet Kur-tén, ledande studiekoordinator och ordförande i arbetsgruppen.

Fakulteternas studieveckor har antagligen någon gång i tiden varit planerade noggrant enligt defi nitionen, d.v.s. att en studie-vecka fås för en veckas arbete. Med tiden har dock innehållet i studieveckorna utvecklats, och överlag åt det hållet att en studie-vecka kräver mer än en veckas arbete.

– Eftersom många studerande överskrider fakultetsgränserna i sina studier, är det viktigt att

konverteringskoeffi cienten är ge-mensam. Om fakulteterna börjar använda olika koeffi cienter leder det till kaos, tror arbetsgruppens sekreterare, Rita Nordström.

– Gamla studerande skall inte få mera jobb på grund av den här övergången. Det strävar vi efter att motverka, tillägger Kurtén.

Rita Nordström har i många år varit avdelningssekreterare på ESF och minns hur det var förra gången en liknande reform ge-nomfördes.

– Den gången spurtade stude-rande för att bli färdiga innan re-formen, och så går det väl den här gången också. Men åtminstone de som har studerat bara en kortare tid behöver inte bli bekymrade. STURE tar hand om de tekniska problemen.

STURE lever vidareSTURE, hanteringsverktyget för studieprestationer, är ursprung-ligen skräddarsytt för ÅA och det kommer att behållas. Program-met kommer troligen att genomgå en omfattande uppdatering och bland annat få ett nytt och mer lätthanterligt användargräns-snitt.

Arbetsgruppen föreslår också att STURE kunde sammanslås med Fortbildningscentralens re-gister för studier vid det öppna universitetet. Även de två enhe-terna berörs av den kommande reformen, och det är därför ända-målsenligt att utveckla STURE så att det är anpassat för alla former av utbildning som erbjuds vid ÅA.

– Då det kommer en så här stor allmän reform vill vi dra ett streck över det gamla. Det har nu under en ganska lång tid gjorts väldigt lite åt STURE. Vi har väntat på Bolognareformen, för det lönar sig att göra fl era större föränd-ringar på en gång, säger Harriet Kurtén.

En förändring som troligen sker redan hösten 2004 är att det skall bli möjligt för studerande att göra närvaroanmälan via bank.

MICHAEL KARLSSON

10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

BOLOGNAPROCESSEN

■ – Det viktigaste är att studentut-bytet får rum i Bolognaprocessen. Vi vet ju inte ännu hur studierna byggs upp på institutionerna och fakulteterna, men det måste fi n-nas svängrum så att studerande hinner fara utomlands en termin eller ett läsår.

Det här säger Harriet Klåvus, ledande koordinator på interna-tionella enheten och sekreterare i ÅA:s grupp för internationella ärenden.

– Redan nu har antalet stu-derande som vill åka utomlands sjunkit – det är en allmän trend i många länder. Det fi nns pes-simister som tror att studerande helt slutar åka utomlands i sam-band med Bolognaprocessen.

I Norge har man i samband med examensreformen gått in för att i planeringen av studierna fär-digt bestämma att en viss termin är vikt för att studerande skall vara utomlands.

– Där kan man garantera sti-pendier för alla studerande som vill åka utomlands. Det kan vi i Finland inte göra, och här har vi också en stark tradition med aka-demisk frihet – vi kan inte tvinga någon att åka utomlands.

Exotiska länder lockarDe ÅA-studerande som åker ut-omlands väljer att åka allt längre

bort och intresset för de mera exo-tiska länderna ökar.

– Asien, Australien och fram-förallt Latinamerika drar. Många vill lära känna en världsdel eller ett land för att eventuellt börja jobba i företag som planerar eta-blera sig där.

I gruppens rapport fi nns det en rekommendation om hur man kunde stimulera utbytet.

– Det är inte så stor idé att höja stipendierna, eftersom pengar inte verkar vara problemet. I stäl-let föreslår vi att man ger några studiepoäng åt dem som åker utomlands för att de varit utom-lands, förutom de poäng de får tillgodo för själva studierna.

När det gäller tillgodoräknan-det av poäng för studier utomlands betonar internationella gruppen att tillgodoräkningen måste vara total, så att studerande verkligen får till godo alla studiepoäng. Det här torde bli lättare då man går in för det gemensamma systemet med ECTS-poäng.

För att öka intresset för vistelse utomlands planerar man även att ge mera informa-tion om studie-möjligheter utom-lands, t.ex. med infosessioner för större grupper i ta-get.

– Vi är också l ite bekymrade över hur det blir med språkunder-v isningen efter examensreformen. Ifall studerande läser mindre språk kan det hämma utbytes-verksamheten, säger Klåvus.

Många vill komma hitSamtidigt som intresset bland fi nländare att åka utomlands sjunker, har intresset bland ut-ländska studerande att komma till Finland ökat. Det här innebär att man i planeringen av studi-erna vid ÅA också måste beakta

de utbytesstuderande som kom-mer hit.

– Till exempel handlar det om på vilken nivå vi ska erbjuda engelskspråkiga kurser. I plane-ringen borde man veta om det är tredje eller femte årets studeran-de som kommer hit.

Klåvus säger att man därför inte bara kan tänka på hur vi vill ha det vid ÅA, utan måste beakta de önskemål universitetets sam-arbetsparter har.

– Det är upp till varje ämnesko-ordinator att kolla upp när sam-arbetsparterna planerar att låta sina studerande åka utomlands, och planera studierna här enligt det. Det skulle också behövas mera pengar för att utöka utbudet av kurser på engelska.

Joint degree en nyhetEn av nyheterna i examensrefor-men som rör internationella en-heten är joint degree-examina. De byggs upp som samarbete mellan fl era universitet, så att de stude-rande läser kurser på olika uni-versitet enligt ett färdigt planerat

schema. Resultatet blir en examen från ett universitet, men ur betyget framgår det vid vilka andra universitet man stu-derat.

– I Finland lig-ger vi ännu lågt med den här verksamhe-ten, säger Klåvus. En joint degree är en stor sak, och det

måste fi nnas en nytta med den. Man skall inte tacka ja direkt bara för att en kollega erbjuder en att vara med. De som ger sig in i att planera joint degrees skall verkli-gen känna sina samarbetsuniver-sitet väl. Därför rekommenderar vi att man börjar samarbeta med nordiska universitet som man känner sedan tidigare, för att se om det alls fungerar, säger Klå-vus.

”Det fi nns pessi-mister som tror att studerande helt slu-tar åka utomlands i samband med Bo-lognaprocessen.”

HEIDI BACKAS

Studentutbytet måste få plats

11MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

BOLOGNAPROCESSEN

Universiteten närmare arbetslivet

■ – I och med Bolognaproces-sen måste universiteten i mycket högre grad börja beakta arbets-marknadsanknytningen i utbild-ningarna. Hittills har det främst gällt yrkeshögskolor, men nu kommer det att börja luckras upp. Det var något av en överraskning för mig att det här poängteras så starkt i undervisningsministe-riets betänkande om examens-strukturen. Men jag är ekonom, och vi har av tradition stark an-knytning till arbetsmarknaden, så för mig var det nog en positiv överraskning, säger Lars Hassel, professor i redovisning, särskilt företagsledning och internatio-nell företagsverksamhet, och ord-förande i ÅA:s arbetsgrupp för arbetsmarknadsanknytning.

I arbetsgruppen sitter repre-sentanter för de fl esta av fakulte-terna, samt för Arbetsforum och de studerande. Tillsammans har de skrivit en rekommendation för hur ÅA kan skapa en röd tråd av arbetsmarknadsanknytning ge-nom varje utbildning.

En central målsättning i två-cykelsystemet är att studierna för lägre högskoleexamen (kandidat) skall innehålla praktik som ger förutsättningar för den utexami-nerade att tillämpa sina kunska-per i arbetslivet, medan prakti-ken i den högre högskoleexamen (magister) ger beredskap att ver-

ka i arbetslivet som expert och ut-vecklare på sitt eget område.

Många ÅA-examina har redan en klar arbetsmarknadsanknyt-ning, men i nuläget fi nns det stora skillnader mellan ämnena.

– Praktiken är i de fl esta fall frivillig och motsvarar omkring fem studieveckor. Efter reformen blir det mera praktik, och vi re-kommenderar att den börjar ingå i fl er ämnen. I en examen skall minst 10 ECTS-poäng utgöras av praktik. Det här är åtminstone vår rekommendation – fakulteterna avgör sedan hur det förverkligas. Men det är en viktig signal om hur praktik helst skall tillgodoräknas, säger Hassel.

I Bolognaprocessen betonas de utexaminerades beredskap att verka på den europeiska ar-betsmarknaden. Arbetsgruppen påpekar att utbytesstudier kom-binerade med praktik är ett ef-fektivt sätt att utnyttja utlands-vistelser.

– Det fi nns redan nu många studerande som är på praktik ute i Europa. En del av dem får det till godo och andra inte – där kan man säga att det förekommer en viss ojämlikhet.

Föreläsare från arbetslivetArbetsgruppen rekommenderar att det inom varje ämne årligen ordnas kurser med föreläsare från arbetslivet – även där fi nns det i detta nu stora skillnader.

– Också systemet med indivi-duella studieplaner blir viktigt, eftersom det gör studierna mer målinriktade. Studerande bör tänka på arbetsmarknadsanknyt-ningen redan när de inleder sina studier, säger Hassel.

I rekommendationen konstate-ras att alltför fria studier förlänger studietiden. För mycket bredd gör att helheten blir lidande och ar-betsmarknadsrelevansen sämre.

– Jag förstår att vissa stude-rande vill pröva sig fram, men nu förekommer det också hos oss

på ESF att en del avbryter sin ut-bildning så sent som under fjärde året, för att de då inser att den inte leder till de jobb som de vill ha. Vi hoppas att reformen leder till en lägre avbrytarprocent.

Något som återstår att se är vad studerande kommer att göra efter kandidatexamen.

– I dag är systemet sådant att de fortsätter till magisterexamen, och vi hoppas att det blir så också i framtiden. Men tvåstegsmodel-len kan leda till att en betydande del börjar jobba när de blir kan-didater – eller byter område eller universitet – och därför kan en kandidatexamen inte vara helt främmande för arbetslivet.

Med tanke på det rekommen-deras att både kandidatuppsatser och pro gradu-avhandlingar har samhällsanknytning. Slutarbeten för kandidatexamen skall helst vara inriktade på praktisk pro-blemlösning och empiriska un-dersökningar. Pro gradun skall förutom den traditionella teoretis-ka inriktningen också innehålla empiriska undersökningar, där-för att gradun som är anknutna till konkreta forskningsuppdrag bättre motiverar studerande att slutföra studierna, samt ökar ar-betsmarknadsrelevansen och bi-drar till mer profi lerade studier.

Universitetens två huvudupp-gifter är forskning och undervis-ning. Innebär Bolognaprocessen att undervisningen stiger i hie-rarkin och blir den enda huvud-uppgiften?

– Våra rekommendationer har lite slagsida mot arbetsmarkna-den, men det beror helt enkelt på uppdraget. Det här äventyrar inte forskningen, många starka kraf-ter håller i den. Undervisningen däremot blir mer målmedveten, och det kanske behövs. Utbild-ningsaspekten har inte alltid va-rit så drivande vid universiteten, men nu kan det bli lite mera ba-lans i det, funderar Lars Hassel.

MICHAEL KARLSSON

12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

BOLOGNAPROCESSEN

Mycket innehåll i en examenYrkesprofilering och smidighet behövs i utbildningen av ämneslärare ■ Ämneslärarutbildningen är en av de utbildningar som ställer speciella krav i den nya examens-strukturen.

– Problemet är att ämneslärar-examen skall innehålla så många olika saker – två till fyra ämnen, pedagogiska studier, allmänna studier och språk. Vid ÅA ac-centueras problemen på grund av det geografi ska avståndet mellan ämnena i Åbo och PF i Vasa. Det blir en stor utmaning, men vi be-tonar att ämneslärarutbildningen är en av Åbo Akademis viktigaste funktioner, säger Roger Sell, pro-fessor i engelska och ordförande i arbetsgruppen för ämneslärarut-bildningen inom Bolognaproces-sen.

Arbetsgruppen har sett över hur utbildningen fungerar inom de olika ämnena i dag, och fun-derat på vilka förbättringar man kunde göra i samband med Bo-lognaprocessen. Två huvudpunk-ter som arbetsgruppen tar fasta på i sin rapport är yrkesprofi le-ring och smidighet. En rekom-mendation är att ämnena kunde erbjuda minst tio poäng studier med yrkesrelevant innehåll för blivande ämneslärare. Ämnena själva skulle avgöra om detta är möjligt och önskvärt.

– De ämnen som går in för det skulle på egen hand få fundera på vad innehållet kunde vara. Man kunde tänka sig didaktiska aspekter, ämnets historia i un-dervisningen, olika perspektiv på skolvärlden eller demonstra-tionskurser. Det behövs kreativt tänkande, det är upp till ämnena vad de gör.

Yrkesinriktad pro graduEn annan rekommendation är att göra det möjligt för blivande lärare att skriva en pro gradu-avhandling med yrkesinriktad

– Vi borde försöka bilda en kontaktyta mellan universiteten och skolan, bland an-nat genom att bjuda in riktiga skollärare som timlärare vid ÅA, säger Roger Sell.

prägel. Till exempel kunde den handla om ämnets historia i skol-världen eller innehålla en empi-risk del där man gör ett experi-ment i en skola, exempelvis under sin praktiktid.

– Vi borde också försöka bilda en kontaktyta mellan universite-ten och skolan, bland annat ge-nom att bjuda in riktiga skollära-re som timlärare i ämnet. Lärarna har kunskap och erfarenhet av skolan, och de kan samtidigt vara förebilder för de blivande lärarna, säger Sell.

Ett annat sätt att skapa kontakt till skolvärlden kunde vara att ordna gemensamma konferenser för universiteten och skollärarna, där även blivande lärare kunde delta. Också då det gäller forsk-ningen kunde skolan tas med – de olika ämnena borde ställa sig frå-gan om de kan forska i ämnet som skolämne.

Smidigare studierFör att göra studierna smidigare har man funderat på i vilket ske-de grundstudierna i pedagogik skall klaras av och när det blir ak-tuellt med auskulteringen i Vasa.

Arbetsgruppen har utarbetat ett detaljerat förslag för hur det skall göras.

– Vi föreslår också att man skulle stifta ett permanent samar-betsorgan för ämneslärarutbild-ningen, med representanter för samtliga ämnesfakulteter, peda-gogiska fakulteten och Övnings-skolan i Vasa. Det är underligt att ingen nu har överblick över äm-neslärarutbildningen, säger Sell.

I rapporten påpekar man även att det i studiehandböckerna borde ingå information om exakt vilka krav de olika ämnena och fakulteterna har för ämneslärar-examen, och att det behövs en in-tensifi erad studierådgivning.

– Det är också viktigt att antag-ningen till ämneslärarutbildning-en är smidig, och att man i mån av lämplighet godkänner tidigare prestationer och arbetserfaren-het som en del av examen, så att det förkortar studietiden.

Arbetsgruppen föreslår också att man börjar annonsera i fack-tidskrifter för att locka personer i olika yrken att ombilda sig till ämneslärare.

HEIDI BACKAS

13MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

BOLOGNAPROCESSEN

■ Om bristen på ämneslärare i Svenskfi nland minskar de när-maste åren, kan det även bero på Bolognaprocessen. På pedago-giska fakulteten (PF) i Vasa arbe-tar man nämligen som bäst både inom klass- och ämneslärarut-bildningen hårt med att anpassa studierna till de nya kraven.

– På PF har vi inga större pro-blem med att anpassa studierna till Bolognaprocessen. Substans- och belastningsanalyserna är under arbete och även nationellt inom det s.k. VOKKE-projektet går planeringen av lärarutbild-ningen i Finland bra.

Det säger PF:s dekanus Anna-Lena Östern som är med i den nationella delegationen för VOKKE-projektet, d.v.s. utveck-lingsprojektet för de fi nländska lärarutbildningarna och pedago-gikexamina (http://www.helsinki.fi /vokke).

Hon ser många nya och spän-nande möjligheter även för PF i samband med Bolognaprocessen.

– Vi diskuterar som bäst bland annat möjligheten att starta ett skilt magisterprogram och brygg-studier i dramapedagogik i sam-arbete med Svenska Yrkeshög-skolan. Ett magisterprogram för fl erspråksdidaktik har också va-rit på tapeten. Bolognaprocessen ger oss möjligheter att ha magis-terprogram som inte ger direkt lä-rarbehörighet men som kan vara attraktiva och locka nya sorts stu-derande till PF.

En i vissa ämnen akut brist på ämneslärare i Svenskfi nland fi nns med i bakgrunden då bl.a Lars Burman, lektor på institu-tionen för lärarutbildning, plane-rar hur ämneslärarutbildningen ska se ut hösten 2005. Han är PF:srepresentant i en intern ÅA-ar-betsgrupp för ämneslärarutbild-ningen där fakulteterna tillsam-mans bl.a. funderar på hur sam-arbetet kring ämneslärarutbild-ningen ska se ut i fortsättningen.

– Personligen tror jag att Bolog-nadeklarationen kan bidra till att vi får en bättre ämneslärarutbild-ning. Samarbetet med de övriga fakulteterna och koordineringen av studier, auskultering och fält-praktik blir bättre och det gör att studerande, vi på PF och fakulte-terna i Åbo har mycket att vinna.

I planerna fi nns bl.a. att de som vill redan första studieåret direkt kan antas till ämneslärarutbild-ningen och att t.ex. HF genast i början av studierna rekommen-derar vissa kurser för dem som vill bli lärare i de olika ämnena. Sådana kurser kunde t.ex. vara ämneskurser med läraraspekter som motiverar studeranden in-för läraryrket. Det kunde också bli möjligt att profi lera studierna genom att skriva pro gradun med ämnesdidaktisk prägel.

– Om vi på PF tidigt får veta hur många ämneslärarstude-rande från de olika ämnena i Åbo som är på kommande hit till Vasa så småningom, så underlättar det vår planering. Det är stor skillnad på om vi t.ex. i matematik och fy-sik får en grupp på två eller tolv studerande, påpekar Lars Bur-man.

En viktig förändring som är möjlig är att fältpraktiken får ett annat innehåll och att den längsta praktikperioden vid Vasa övningsskola skulle förläggas till tiden januari–maj. Detta för att

underlätta studerandens prak-tiska arrangemang såsom boende och resor till och från Vasa.

– Att under handledning arbe-ta som ämneslärare på Vasa Öv-ningsskola fem månader i sträck utan längre avbrott ger möjlighet till arbetsro och refl exion innan man sedan far iväg ut i världen som ämneslärare. Hittills har alla jag talat med varit positivt inställ-da till att ändra auskulteringen.

Lars Burman räknar med tre kategorier av studerande då Bo-lognaprocessen är genomförd i Finland. En kategori som skriver en pro gradu med ämnesdidak-tisk prägel, en som skriver gra-dun utan ämnesdidaktisk prägel och en tredje som redan har en lämplig magisterexamen och som endast behöver pedagogik.

– Kategori 1 och 3 rekommen-deras vara ett år i Vasa och kate-gori 2 studerar under femte året januari–maj i Vasa om de har gjort fältpraktiken. Jag uppskattar att cirka tio procent av alla stude-rande för tillfället hör till kategori 3. En mycket viktig grupp som i bristämnena gärna får vara större.

Inom ÅA planeras som bäst en omskolning för diplomingenjörer som vill bli lärare med 36 studie-veckor i matematik. Utredningar visar att det numera fi nns över 60 diplomingenjörer som visat intresse för att omskola sig till lä-rare i matematiska ämnen. Det är drygt tio år sedan en likadan kurs arrangerades. I bästa fall kan ut-bildningen inledas redan i höst. Samtidigt ska hela ämneslärar-utbildningen i något skede före 2005 koordineras med de andra universiteten i landet.

– Allt det här betyder att vi får en mer attraktiv ämneslärarut-bildning i Svenskfi nland. Det le-der till ökat intresse för yrket och kanske redan om några år syns det i en minskad brist på ämnes-lärare också i högstadierna.

ARI NYKVIST

Lars Burman

Bologna och PF går bra ihop

14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

– Folk brukar tycka att min forskning kring kulturen i blackmetal är intressant och spännande, men sedan brukar de fråga om det inte är farligt att gå på konserterna. Men jag har aldrig känt mig rädd, inom blackmetal är det är för det mesta vanliga ungdomar som bara ser aggressiva och hotande ut, säger forskaren Mikael Sarelin.

15MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

AK TUELL FORSKNING

”Man blir lite mörk i själen”Sarelin studerar våldsamma mansdominerade ungdomskulturer■ På en bild syns en man klädd i en röd klänning, med hela krop-pen insmetad i grisblod. Bredvid sig har han en röd dockvagn som varit fylld med skumgodis, som kastades ut åt publiken. På en an-nan bild står en ur publiken och hånglar med ett svinhuvud med utskurna ögon, spetsad på en påle bredvid scenen. Bilderna hör till det forskningsmaterial Mikael Sarelin vid Åbo Akademi använ-der sig av. Han har själv tagit dem på konserter där han gjort delta-gande observation för sina studier av kulturen kring blackmetal.

– Man blir lite mörk i själen och känner sig inte så bra efter att ha varit på sådana konserter. Men mitt intresse för de här kultu-rerna är stort, därför forskar jag i dem.

Sarelin skrev sin avhandling pro gradu i folkloristik om våld, destruktivitet och lidande i black-metal-kulturen. Nu forskar han vidare inom samma ämne, men har utvidgat temat till våldsamma mansdominerade ungdomskultu-rer från 1850-talet framåt. Teman som våld och mansforskning är aktuella i samhället, och bland annat därför valde akademiföre-ningen Åbo Akademiker att till-dela Sarelin årets forskarstipen-dium.

Norsk blackmetalHistorien bakom den moderna blackmetalen inleds i Norge i bör-jan av 1990-talet.

– Norrmännen blev trötta på den kommersiella faktorn med skivbolag som kom in i föregång-aren death metal. Death metal var inte längre en subkultur el-ler underground, utan hade blivit mainstream.

Som en reaktion mot det starta-de black metal, en musikstil med snabbt trumkomp och en skrikig sång, mest ett avgrundsvrål.

– Artisterna klädde sig i läder och nitar, de hade medeltida egg-vapen som släggor och var smin-kade i ansiktet för att symboliskt likna sig vid döden. Man glorifi e-rar döden inom blackmetal, säger Sarelin.

Våldet hade en central ställ-ning i blackmetal. Anhängarna föraktade kyrkan – de var satans-dyrkare som brände kyrkor, skän-dade gravar och hatade präster. Mycket gick ut på att se vem som är värst inom gruppen. Fenome-net eskalerade tills både en oskyl-dig utomstående person och en av gängledarna blev mördade.

– Sedan lugnade det ner sig i Norge, eftersom hälften av gänget satt i fängelse och några var döda. Men blackmetal spred sig över hela världen, också till Finland. De ändrar sin musik hela tiden – de måste vara extrema, en mot-vikt till det överliggande samhäl-let.

Byaslagsmål, gesällstriderMikael Sarelins forskning om våld, destruktivitet och lidande i black-metal går nu vidare till att omfatta hur våldet historiskt har tagit sig uttryck i våldsamma mansdomi-nerade delkulturer. Han är in-tresserad av att se om orsakerna till våldet är de samma nu som för 150 år sedan, trots att formerna ändrat. Han studerar utveckling-en från byaslagsmål och gesäll-gäng på 1850-talet, via rock´n´roll och de våldsamma klickarna med raggare på 1950-talet, till ny-nazister, punkrockare, motorcy-kelgäng och slutligen blackmetal.

Sarelins hypotes är att våldet beror på en inbördes tävlan för att få visa sin manlighet.

– Män tycker om att tävla, och de tävlar om status och respekt genom våldsdåd. De vill uppnå respekt både inom den egna grup-pen och i det omkringliggande

samhället. I blackmetal kommer det här inte alltid direkt fram, men nog i scenakten där våld för-härligas och i sångtexterna som handlar om helvetet och att alla skall dö.

Om resultaten visar att orsa-kerna till våldet varit de samma under olika tidsperioder, hoppas Sarelin att man kan tillämpa re-sultaten i praktiken.

– Ifall min hypotes stämmer hoppas jag att vi börjar förstå ungdomarnas respekttänkande, och kan trappa ner det kontinuer-liga våldet. Då kan vi lära oss för-stå hur vi ska möta ungdomarna med respekt så att de inte behö-ver bli våldsamma.

Som bäst undersöker Mikael Sarelin våldets historia, främst genom litteraturstudier. De sena-re kulturerna studerar han även med deltagande observation – han går på konserter och fotograferar, fi lmar och skriver fältdagbok. Han kommer också att intervjua både anhängare och artister i de olika grupperna. Enligt planen skall han disputera för doktors-graden år 2007.

Sarelin har en forskarplats inom ämnet folkloristik vid huma-nistiska fakulteten. Precis som för många andra forskare är fi nan-sieringen ett osäkert moment.

– Det är trevligt att få ett sti-pendium som det här, så att man kan forska på heltid och inte be-höver söka ett jobb vid sidan om. Jag kommer att använda stipen-diet dels för löpande utgifter, dels för att kunna resa till konserter och festivaler.

HEIDI BACKAS

Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f.:s forskarstipendium på 2 500 euro delades ut på Brahebalen i Kå-ren den 31 januari.

16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

■ När man räknar ut någonting lönar det sig ibland att vara lagom oprecis. Det sparar på kapacite-ten och resultatet kan ändå bli bra. Vill man räkna på det sättet – enkelt och effektivt, med opre-cisa mängder – kan man använda sig av s.k. fuzzy logik. Fuzzy är krångligt att översätta till svens-ka, men den matematiska termen betyder ungefär ”oprecis” eller ”vag” logik.

– Fuzzy mängder är en mate-matisk teori som kan tillämpas på vitt skilda områden, till exempel i hushållsmaskiner, mobiltele-foner, bilar, beslutsfattande, el-ler till och med för att kombinera vittnens beskrivningar av brotts-lingar och på det sättet identifi era dem, berättar Christer Carlsson, som är professor i företagseko-nomi, företrädesvis beslutspla-nering, och föreståndare för ÅA:senheter IAMSR (Institute for

Advanced Management Systems Research) och institutionen för informationssystem.

– Förr använde man ofta san-nolikhetsteorin till att hantera oprecisa data, men det är egent-ligen fel metod för problem som inte är stokastiskt oprecisa. Med oprecisa premisser kan man inte göra logiska slutsatser i klassisk logik. Med fuzzy logik däremot drar man oprecisa slutsatser med helt logiskt resonemang, vilket ju är en mänsklig egenskap.

Carlsson ger ett exempel på en oprecis men mänsklig och an-vändbar instruktion.

– Om jag säger åt dig att du skall parkera din bil fem centime-ter från trottoarkanten, så menar jag egentligen att du skall parkera nära trottoarkanten. Du skulle få kämpa länge och dessutom be-höva avancerad mätutrustning för att kunna parkera på exakt

fem centimeters avstånd, och det är slöseri med tid och resurser. En människa vet att det duger att parkera nära.

Med hjälp av fuzzy logik kan datorer alltså ”tänka” mera mänskligt.

– Till exempel i mobiltelefoner räcker ofta ”nära” precision, och system med fuzzy logik håller därför på att slå igenom som en användbar lösning i användar-gränssnitten. Men det bör poäng-teras att fuzzy logik är en mycket precis vetenskap, trots att man arbetar med oprecisa mängder, säger Carlsson.

Samarbete till pensionenI forskningen kring fuzzy logik har Carlsson i över tio år samar-betat med den ungerska matema-tikern och forskaren, professor Robert Fullér, som också under fl era perioder har varit gästpro-

Mer mänsklig matematik ”Fuzzy” logik visar att bra problemlösningar ofta är oprecisa

Hittills har Christer Carlsson (t.v.) och Robert Fullér tillsam-mans skrivit två böcker och cirka 50 artiklar. Och mera är på kommande.

17MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

fessor vid ÅA. Duon har hittills producerat cirka 50 tidskriftsar-tiklar och två böcker.

– Vi siktar på att jobba tillsam-mans lika länge till, säger Carls-son och Fullér håller med.

– Om hälsan tillåter blir det väl tills vi går i pension.

Arbetsfördelningen är klar: Fullér har huvudsakligen hand om de matematiska teorierna, medan Carlsson funderar på praktiska problem och tillämp-ningar.

Deras första gemensamma bok var Fuzzy Reasoning in Decision Making and Optimization, som kom ut år 2002 på förlaget Phy-sica/Springer Verlag.

– I den boken presenteras fuzzy logikens grundläggande teorier i matematisk form, men vi ger ock-så exempel på tillämpningar och behandlar optimeringsmetoder som utnyttjar fuzzy sets, berättar Carlsson.

Den andra boken har allde-les nyligen getts ut av förlaget Kluwer Academic Publishers, och heter Fuzzy Logic in Manage-ment. Carlsson och Fullér skrev den tillsammans med italienaren Mario Fedrizzi från universitetet i Trento.

– Fedrizzi har lett några korta kurser på TUCS och är bekant se-dan 15 år tillbaka. Boken hade vi planerat i fl era år, och efter en del födslovåndor blev den äntligen färdig i somras. Den är mer appli-kationsorienterad och handlar om fuzzy logik i beslutsfattande, och den kan läsas också av dem som inte vet så mycket om de matema-tiska teorierna, berättar Carlsson, och ritar upp ett diagram för att förklara principerna (se bilden):

Diagrammet symboliserar ett tvådimensionellt ”möjligheternas rum”, och den som fattar ett be-slut vill ha så högt värde som möj-ligt på båda axlarna. Det bästa möjliga beslutet ligger alltså uppe till höger. I verkliga livet fi nns det dock oftast många faktorer som begränsar hur nära idealpunk-ten man kan komma: pengar, ut-rymmen, konkurrens, o.s.v. I dia-grammet ritas dessa faktorer som begränsande linjer.

– På 1950-talet utvecklades så kallad linjär programmering. Med hjälp av sådan kan man identifi e-ra den bästa punkten i diagram-met, med alla begränsande fak-torer beaktade. Men ett problem med den här metoden är att den förutsätter en statisk värld. I den verkliga världen kan det redan på en sekund ske förändringar som gör att den bästa möjliga punkten är en annan, förklarar Christer Carlsson.

– Därför började man fundera på mer robusta alternativ, och så småningom uppstod fuzzy lin-jär programmering, som ser mer oprecist på de begränsande fak-torerna. Den optimala punkten är större och mer oprecis, men i stället robust. I en dynamisk värld ger den ett ideal, som bara riktigt dramatiska förändringar kan ändra på.

Gratis på webbenCarlssons och Fullérs forskning har fått en del uppmärksamhet i de vetenskapliga kretsarna och de citeras ofta.

– Vi har inte blivit miljonärer, för vi skriver ju inga deckare. Böckerna säljs i kanske tusen exemplar till specialister, uni-versitet och forskningsinstitut. Vårt material kan också laddas ner gratis från webben och en del publiceras dessutom i tidskrifter, så vi säljer inte så mycket. Men kanske just tack vare webben så har vi ändå citerats ungefär 500 gånger, säger Fullér.

– Det vi gör är ju grundforsk-ning, det är inte kommersiellt, tillägger Carlsson.

Duon har gjort två viktiga ge-nombrott i forskningen. Med hjälp av fuzzy logik har de kom-mit på ett sätt att minska och

Fakta/Fuzzy logik■ Teorin om fuzzy sets skapades år 1965 av professor Lotfi Zadeh på University of California, Berkeley. 1990 var Zadeh med och grundade BISC, Berkeley Initiative in Soft Computing, som fokuserar på ”oprecisa” typer av matematik och som i dag är en global organisation med ungefär 5 000 anslutna. Inom områden som fuzzy matematik, fuzzy automatik, fuzzy logik, intelligenta system och agentteori med fuzzy logik har hittills ungefär 10 000 artiklar publicerats, men ingen professor har det som sin lärostol. Zadeh själv är dock än i dag, trots sina höga ålder, aktiv inom doktorsprogrammet i computer science på Berkeley.

En tidig tillämpning av fuzzy logik var då man lyckades få en uppoch-nedvänd pendel att hållas i balans. Det lyckades inte så bra med den klassiska reglertekniken, men med ”fuzzy sets” fi ck man fram en fung-erande algoritm.

Med tiden har det visat sig att fuzzy logik kan tillämpas på vitt skilda områden. I digitalkameror och videokameror kan fuzzy reglermekanismer kompensera för darriga händer, i tvättmaskiner sparas el, vatten och tvättmedel, och i japanska bilar används de i automatväxlar och lås-ningsfria ABS-bromsar. I Metsos gigantiska pappersmaskiner används fuzzy logik för att se till att pappret som produceras håller jämn kvalitet.

Fuzzy logik har också börjat användas inom medicinen – till exempel i hjärnkirurgi för att effektivt kunna operera bort hjärntumörer utan att för mycket hjärnsubstans kommer med.

I Finland introducerades fuzzy teorin i början på 1970-talet, men avfärdades först som dålig sannolikhetslära. I Åbo började dock en stu-diegrupp intressera sig för teorin. Den leddes av Olavi Hellman, som var professor i tillämpad matematik vid Åbo universitet (TY), och bland med-lemmarna hittades förutom Christer Carlsson också Markku Nurminen, numera professor i informationsbehandling vid TY, Hannu Nurmi, profes-sor i statsvetenskap vid TY och Jorma Mattila, professor i matematik vid det tekniska universitet i Villmanstrand. Gruppen skapade termen ”sumea joukko”, som fuzzy sets kallas på fi nska.

18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

begränsa den s.k. ”bullwhip”-effekten i logistikkedjor, vilket hjälper företag att minska på sin lagerhållning och därmed spara pengar.

De har också utvecklat en ny variant med fuzzy parametrar av den kända och Nobelprisbelönta Black-Scholes-formeln, som mest används för att värdera aktieop-tioner.

– Kvalitetsgranskningen, ”peer reviews”, av våra artiklar visar att vi faktiskt har gjort genuina bidrag till fuzzy logiken. Visser-ligen brukar första rundan alltid vara negativ, för folk klagar alltid om en forskare kommer med stora förändringar. Men sedan blir man fi rad för det man har gjort, och nu är det många som använder våra teorem för att de är enklare och lätta att tillämpa, säger Fullér.

Carlssons och Fullérs två böck-er är en syntes av allt de har gjort under de senaste fem–sex åren.

Nu är det dags att göra någonting annat.

– Vi siktar på att nästa år få ut en bok som förenar fuzzy logik med sannolikhetsteorin i en total axiomatisk konstruktion. Vi fort-sätter också jobba med fuzzy logik inom ”supply chain management”, alltså effektiv hantering av pro-dukters värdekedjor. IAMSR har ett par sådana TEKES-projekt på gång just nu, och de involverar fyra stora företag som producerar bland annat papper och fanér, be-rättar Carlsson.

Fuzzy doktoranderSedan starten år 1992 har IAMSR producerat elva doktorer och fjor-ton licentiater. Just nu har enhe-ten 28 doktorander, av vilka fem arbetar med avhandlingar som använder fuzzy matematik: en ungrare, en rumän, en spanjor och två fi nländare.

– Ett av de forskningsområden

IAMSR arbetar med just nu är tjänster för mobila plattformer, det vill säga mobiltelefoner, som ju i dag är små datorer och mycket mer än bara telefoner. De kan för-enkla vår vardag och sköta vissa rutiner åt oss enkelt och prak-tiskt. Inom forskningen jobbar vi bland annat med lokalisering och personifi ering, till exempel hur vissa mobila tjänster kan bjudas ut till intresserade när de perso-nerna rör sig i ett visst område, säger Carlsson.

– Grundforskningen har nu en central roll inom mobiltjänsterna. Det gäller att komma underfund med vilka som är de värdeska-pande elementen och förstå hur användarnas stödfunktioner skall konstrueras för att fungera intelligent och anpassa sig till en dynamisk, snabbt föränderlig an-vändningsomgivning.

MICHAEL KARLSSON

● Inom ramen för Åbo Akademis miljöprogram har Datacentralen av styrelsen fått till uppgift att utarbeta rekommendationer för att minska strömförbrukningen förorsakad av datorer.

En dator och en monitor förbrukar hela tiden ström, men varje natt uppdateras PC:n med nya virusbekämp-ningsprogram och korrigeringar av Windows-program för att täppa till säkerhetshål. Vill man spara ström stänger man av alla datorer, men om man prioriterar datasäkerheten bör datorerna hållas påkopplade hela tiden. Dessa saker måste avvägas mot varandra.

I akademin fi nns det sammanlagt ca 3 200 PC, Li-nux, Unix och server-apparater. PC-apparaternas antal är ca 2 600 och av dessa är ca 2 000 med i antivi-rusuppdateringen. Målet är att alla skulle vara med. Bärbara datorer kan man inte hålla på nattetid och så fi nns det serverdatorer och klassmaskiner som skall vara på hela tiden. Datadirektionen rekommenderar därför att apparater som inte är med i antivirusbe-kämpningen eller Windowsuppdateringen är avstängda utom tjänstetid. Man kan tänka sig att ca 1 700 PC-apparater kan stängas eller vara på utanför tjänstetid och då har man räknat bort bärbara PC:n, klassmaski-ner och serverdatorer.

En PC förbrukar energi i storleksordningen 100 W när den är i användning och 40 W i standby-läge me-dan en CRT-monitor förbrukar 80 W i medeltal och en fl atskärm 30 W, men i standby-läge förbrukar vardera

omkring 10 W. Observera att ”screensaver” inte spa-rar någon ström utan monitorn är fullt på hela tiden.

De PC:n som kan stängas av eller vara på förbrukar i sparläge energi för uppskattningsvis 30 000 euro/år utom tjänstetid (inkl. veckoslut och semester) medan monitorerna förbrukar energi för 8 000 euro/år. Av datasäkerhetsmässiga orsaker anses det viktigt och värt kostnaderna att PC-apparaterna inte stängs av.

Datadirektionen rekommenderar att man stänger monitorn med strömbrytaren när man går hem, men lämnar PC:n på även på veckoslut och semester.

Vi förbjuder inte att man stänger apparaten till veckosluten och semestern, men påminner om att augusti 2003 var den värsta virusmånaden hittills. Är man borta en månad och PC:n inte är antivirusuppda-terad kan det hända att man startar en virusvåg när PC:n kopplas på. Vi är ju alla medvetna om vad som kan hända om datavirusen fritt får härja i vårt datanät. Förr rekommenderades att PC:n inte stängs av för att spara hårdskivan, men detta har en mindre betydelse med nyare hårdskivor om det är fråga om en gång per dag. Med ”wake-on-lan”-funktionen kan man starta en dator när den skall ta emot nya meddelanden och vi kommer att undersöka möjligheten att utnyttja denna funktion i framtiden.

Spara ström – stäng PC:n?

LEIF BASILIERöveringenjör

Datacentralen

19MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

MfÅA NOTERAR

Forskningsfi nansiering från FA● Finlands Akademis forskningsråd för kultur och sam-hälle har beslutit om fi nansiering för följande projekt vid Åbo Akademi:

– Forskare Holger Weiss, forskningsprojekt under åren 2004–2006 med temat Komitern ja afrikkalainen nationalismi 1921–1935, 125 000 €.

– Vid Institutet för mänskliga rättigheter, forskar-utbildningskurser åren 2004–2005, under ledning av prof. Martin Scheinin, Forskarskolan i människorätts-forskning, 21 850 €.

● Finlands Akademis forskningsråd för naturvetenskap och teknik har beslutit om fi nansiering för följande pro-jekt vid ÅA:

– Forskningschef Ion Petre, forskningsprojekt under åren 2004–2007 med temat Computational Processes in Living Cells, 249 360 €.

– Vid laboratoriet för oorganisk kemi under ledning av prof. Mikko Hupa, forskarutbildningskurser år 2004, Forskarskolan i kemisk processteknik, 38 000 €.

– Vid matematiska institutionen under ledning av prof. Göran Högnäs, forskarutbildningskurser år 2004, Forskarskolan i stokastik, 7 000 €.

– Vid institutionen för fysikalisk kemi under ledning av prof. Jarl Rosenholm, forskarutbildningskurser åren 2004–2006, Forskarskolan i materialvetenskap, 46 000 €.

– Vid laboratoriet för analytisk kemi under ledning av överassistent Carita Kvarnström, forskningsutgifter för tjänsteforskare år 2004, med temat Materials for optical and photovoltaic devices and sensors – Synthesis and Characterization of fullerenes and novel conducting polymers, 40 000 €.

● Finlands Akademis forskningsråd för biovetenskap och miljö har beslutit om fi nansiering för följande pro-jekt vid ÅA:

– Vid institutionen för biokemi och farmaci under ledning av prof. Mark Johnson, forskningsprojekt åren 2004–2007 med temat Molecular recognition: automa-ted reconstruction and analyses of large molecular com-plexes, 207 140 €.

– Vid institutionen för biokemi och farmaci under ledning av docent Tiina Salminen, forskningsprojekt åren 2004–2006 med temat Molecular recognition: au-tomated reconstruction and analyses of large molecular complexes, 137 140 €.

– Vid institutionen för biokemi och farmaci under led-ning av prof. Mark Johnson, forskarutbildningskurser åren 2004–2006, Nationella forskarskolan i bioinforma-tik och strukturell biologi, 106 140 €.

– Vid Bioteknikcentrum under ledning av äldre fors-kare Eleanor Coffey, forskningsprojekt åren 2004–2006 med temat Multifunctional JNK Action Neurons, 152 760 €.

Saara Haapamäki

Haapamäkis avhandling fi ck pris■ Svenska Litteratursällskapet i Finland har uppmärksammat fi losofi e doktor Saara Haapa-mäki med ett pris för hennes doktorsavhandling. Priset om 6 000 euro ur Spåreska fonden tilldelades för avhandlingen Stu-dier i svensk grammatikhistoria.

I avhandlingen analyserar Haapamäki ett fyrtiotal språk-läror tillkomna under 300 år. Prismotiveringen lyder att Haa-pamäkis avhandling är ett pionjärarbete av stor betydel-se för svensk språkvetenskap och för vetenskaps- och idéhistoria över lag.

Haapamäki disputerade för doktorsgraden vid Åbo Akademi i januari 2003, och hon arbetar som akademi-lektor i svenska vid ÅA.

Erikssons bok om Stasi på tyska■ Gösta A. Erikssons bok DDR, Stasi och Sverige (2000) har nyli-gen utgetts på tyska av förlaget Berliner Wissen-schafts-verlag.

Eriksson verkade som professor i ekonomisk geografi vid Åbo Akademi under åren 1967–1989, efter att från 1963 ha varit t.f. professor.

Boken, som på tyska heter DDR, Stasi und Schweden, är ett slags blandning av avhandling

och populärvetenskaplig rapport. Syftet med den är att ge en mera komplett bild av DDR:s historia, och i syn-nerhet kontrollsystemet och de nordiska kontakterna.

Eriksson fi ck på 1990-talet som första nordiska forskare tillgång till materialet i den östtyska hemliga polisen Stasis arkiv, och använde det till att granska hurdan kontakt DDR hade med de nordiska länderna. Erikssons huvudsakliga resultat blev att nordiska före-tag på ett avgörande sätt bidrog till uppbyggnaden av Östtyskland efter andra världskriget. Trots titeln handlar boken inte bara om kontakterna till Sverige, utan också till Finland.

MfÅA har ett par gånger tidigare innehållit artiklar om Erikssons forskning, och de hittas i webbarkivet:

http://www.abo.fi /meddelanden/forskning/1998_08_stasi.sht

http://www.abo.fi /meddelanden/forskning/1999_14_stasi.sht

Gösta A. Eriksson

20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

ÅRETS FÖRSTA NUMMER av tidskriften Skär-gård skall handla om estlandssvenskar och Est-lands gamla svenskbygder.

Min jakt på artikelskribenter har bl.a. lett mig till Uppsala universitet och professor Göran Hop-pe, och småningom har jag i min hand två super-intressanta doktorsavhandlingar: ”Sillar och mull-vadar. Jordägande och etnicitet i Estlands svensk-bygder 1816–1939” av Ann Grubbström samt Sig-rid Hedins ”Åter till släktens mark? En studie av markåterlämningen i Estlands svenskbygder efter Sovjetunionens sammanbrott”. Fascinerande läs-ning! Båda presenterades vid en dubbeldisputation vid Uppsala universitet i december i fjol, bl.a. med John Westerholm från Helsingfors som opponent. Senare i vår disputerar Felicia Markus i arkeologi med en avhandling om estlandssvenskarnas allra äldsta historia. I Skärgård nr 1/2004 skall trion be-rätta mera om sina rön.

HANDLEDARE FÖR dessa projekt är Göran Hop-pe, professor vid kulturgeografi ska institutionen vid Uppsala universitet. Vid närmare bekantskap visar det sig att professor Hoppe är en riktig eldsjäl kring allt som har med estlandssvensk historia och kultur att göra, och utgör ett intressant exempel på hur en universitetsman via sitt genuina engagemang blivit något av en galjonsfi gur för en hel folkgrupp! Också på fältet.

Det är miljoner som han fått loss till sina projekt med koppling till estlandssvenskar som nu börjar ge avkastning i doktorsavhandlingar, och mycket annat.Han är ordförande i Stiftelsen för Aibolands museum i Hapsal som presenterar estlandssvenskarnas his-toria och invigdes av det svenska kungaparet härom året. Han är vice ordförande i den estlandssvenska föreningen Svenska Odlingens Vänner (SOV) som bildades för 95 år sen för att hävda estlandssvenska intressen; föreningen som via medlemstidningen Kustbon hållit ihop ett folk i exil i Sverige. Och han är byaombud för byarna Klottorp och Dirslätt i Rick-ul-Nuckö hembygdsförening. Det senare i egenskap av husägare i Klottorp, Nuckö, där han tillbringar

fritiden tillsammans med sin fi nlands-svenska hustru.

NUMERA RÄK-NAS professor Hop-pe som assimilerad i den estlandssvenska folkgruppen, trots att han inte har röt-ter i bygden; det berättar en del om engagemanget och acceptansen. Han har också noterats och uppmärksam-mats av det politiska etablissemanget i Estland och av förra presidenten Lennart Meri erhöll han år 2001 Terra Mariana-orden för sina kulturella insatser för est-landssvenskarna i Estland. Just nu jobbar Hoppe med att bearbeta kulturministeriet och inrikesmi-nisteriet i Estland för att få dem att återge estlands-svenskarna sin gamla status som nationell mino-ritet, som de hade innan kriget och den sovjetiska ockupationen.

FÖRE KRIGET hade fi nlandssvenskar och est-landssvenskar goda och naturliga kontakter med varandra tvärs över Finska viken, som upphörde i och med estlandssvenskarnas fl ykt till Sverige under brinnande krig. Under 1940 och 1941 hade estlandssvenskarna fått en försmak av sovjetter-ror, deporteringar, mobilisering och bolsjevikiskt tvångssamhälle. Denna erfarenhet påskyndade kustfolkets slutliga beslut, när de småningom in-såg att tyskarna inte kunde hålla den Röda armén stången. Under den tyska ockupationen 1942–1944 lyckades omkring 7 000 kust- och skärgårdsbor ta sig över till Sverige; många kom via Finland.

Från och med hösten 1944 när ryssarna igen tagit över Estland, hördes inte längre svenska i de gamla

VECKANS SKRIBENT

Håkan Eklund är redaktör för tidskriften Skärgård.

Ett spännande forskningsområde runt kröken

21MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

svenskbygderna. En epok var till ända. Dessutom var det farligt för de kvarvarande att vara svenska i Sovjetimperiet. Mellan 1 000 och 2 000 svenskar blev kvar av olika orsaker. Endast ett fåtal av de deporterade och mobiliserade estlandssvenskarna återvände levande till sovjetrepubliken Estland. Många försvann i okända öden.

I FEMTIO ÅRS TID låg sovjettrupperna i vakt-uppdrag i svenskbygderna och väntade på en fi ende som aldrig kom. De hade med hård hand förvandlat den estlandssvenska kusten och skärgården till ett välbevakat militärområde; förutom att de formligen raderat ut en hel kustkultur, jämnades många byar och gårdsgrupper med marken.

Under Fortbildningscentralens ledarskapskon-ferens KOMPETENS 2003 blev vi nogsamt påmin-da av Harry Järv hur nära det egentligen var, att vi hade hamnat att dela estlandssvenskarnas öde.Ändå tenderar vi att snabbt glömma de historiska realiteterna.

I dag verkar det vara mera regel än undantag att kunskapen om estlandssvensk historia och Est-lands gamla svenskbygder är mycket blygsam. Hur många av den yngre generationen vid Finlands svenska universitet känner till orter som Vippal, Rickul, Nuckö och Rågöarna? Hur många har be-sökt dessa intressanta områden?

Själv har jag i snart tio års tid fågelskådat i dessa bygder och kan garantera att det är spännande kul-turmarker; här känner jag mig andligt hemma! TROTS ATT en del fi na kontakter, projekt och ini-tiativ bland fi nlandssvenska fonder, organisationer och kommuner återknutits till de gamla svensk-bygderna efter Estlands självständighet, verkar det vara ganska skralt med engagemanget på universi-tetsnivå, åtminstone på svenska. Varför är det så? Varför har vi ingen Göran Hoppe?

Estlandssvenskarna tillhör ju samma kustsven-ska kultur som vi själva utgör, och har funnits lika länge i Estland som vi i Finland. Samma folk, helt enkelt! Borde inte detta förpliktiga till ett större

engagemang också inom vårt vetenskapssamfund? Från vår fi nlandssvenska horisont borde detta kustsvenska folköde också utgöra en veritabel källa till intressant forskning och analys; inom olika dis-cipliner. Liksom i Uppsala.

ATT DET DESSUTOM handlar om ett substans-mässigt spännande forskningsområde visar Ann Grubbström och Sigrid Hedin i sina respektive av-handlingar. Speciellt de frågor som berör etnicitet är mycket intressanta; integrering, assimilering och byte av etnisk identitet (svensk till estnisk och vice versa) är frågor som också tangerar vår fi nlands-svenska vardagsverklighet.

Eftersom estlandssvenskar och Estlands gamla svenskbygder genom historien haft en direkt kopp-ling till vårt lands svenska kustområde, borde ett större intresse och en större närvaro från vår sida vara en självklarhet.

Det skulle också gynna kunskapen om oss och den unika kustsvenska kultur vi representerar, som inlandsfi nnar i Finland och inlandssvenskar i Sverige vet ganska lite om. Den yngre generationen ättlingar till estlandssvenskar födda och uppvuxna i Sverige ser inte nödvändigtvis heller någon kopp-ling mellan estlandssvenskheten och Finland.

Nationalstatsgränser som är ett resultat av krig och politik är inte mycket att lita på i frågor som rör etnicitet och kulturell identitet.

I VÄNTAN PÅ Skärgård nr 1/2004 rekommende-ras Sten Westerholms nyutkomna bok ”På vand-ring i Estlands svenskbygder” (152 s.) som kom ut i december. Sen några år tillbaka är han rektor för Svenska folkhögskolan i Estland med verksamhet både i Hapsal och i Reval (Tallinn), med fi nansie-ring från Svenska folkskolans vänner i Finland. Sten Westerholm representerar en kontinuitet av fi nlandssvenska skolmän som i tiden verkat i svenskbygderna.

HÅKAN EKLUND

”Estlandssvenskarna tillhör ju samma kustsvenska kultur som vi själva utgör, och har funnits lika länge i Estland som vi i Finland. Samma folk, helt enkelt! Borde inte detta förpliktiga till ett större engagemang också inom vårt vetenskapssamfund?”

22 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

DISPUTATION

STATSVETENSKAP

PL Susanne Lundåsen disputerade i statsvetenskap fredagen den 30 januari. Avhandlingen heter ”En före-ningsbaserad demokrati? Ideella för-eningar och valdeltagande i Sveriges kommuner under 1990-talet”.

● Disputationen ägde rum i Bra-heauditoriet i Sibeliusmuseum. Som opponent fungerade profes-sor Ulf Lindström. Kustos var professor Dag Anckar.

Så här sammanfattar Susanne Lundåsen själv sin avhandling:

”Finns det något samband mellan valdeltagande och antalet föreningar som fi nns i ett sam-hälle? Detta är den övergripande frågan som doktorsavhandlingen försöker att besvara. Enligt teo-rierna om det sociala kapitalets betydelse för det samhälleliga engagemanget utgör förenings-livet ofta en betydelsefull kom-ponent. Forskningen kring socialt kapital har vuxit enormt under det senaste decenniet och spänner över ett stort antal äm-nesområden som är vitt skilda, allt från medicin till nationaleko-nomi. Detta gör att defi nitionerna av vad som utgör socialt kapital är många och där olika aspekter av det sociala kapitalet belyses i olika studier.

En enkel defi nition av vad som utgör socialt kapital är det kapital som fi nns i nätverken männis-korna emellan som underlättar

kollektivt handlande. Mycket av forskningen kring socialt kapital har kommit att fokusera på före-ningslivets betydelse för skapan-det och upprätthållandet av ett socialt kapital.

I den studie som kommit att bli vägledande för forskningen kring det sociala kapitalet, d.v.s. den som utfördes av Robert D Putnam om Italien, kom även moderniseringens inverkan på den demokratiska utvecklingen att ifrågasättas. Enligt de tidi-gare moderniseringsteorierna var det den socioekonomiska utvecklingen som påverkade den demokratiska utvecklingen (och i förlängningen även det sociala kapitalet). Putnam hävdar dock att det sociala kapitalet (främst föreningslivet) i högre utsträck-ning påverkar den demokratiska utvecklingen än vad den socio-ekonomiska utvecklingsnivån gör. Andra författare, däribland Ronald Inglehart, menar att föreningslivets inverkan på det omgivande samhället varierar med graden av socioekonomisk utveckling. Inglehart menar att det mycket väl kan förhålla sig så att föreningslivet i ett tidigt sta-dium kan ha en positiv inverkan på samhället medan förenings-livet i ett senare skede av socio-ekonomisk utveckling kan ha en negativ inverkan. Avhandlingen försöker att pröva bägge dessa teoretiska utgångspunkter.

Det empiriska materialet i av-handlingen utgörs av data på aggregerad nivå från Sveriges kommuner. Perioden som stu-deras är 1990-talet och studien genomförs med hjälp av linjära statistiska analyser. I studien fi nner jag inte några positiva generella samband mellan an-delen föreningar per invånare i kommunerna och valdeltagandet i kommunalvalen. Snarare fi nns det negativa samband, det vill säga att de kommuner som på-visar en högre föreningstäthet i genomsnitt uppvisar ett något lägre valdeltagande.

Dessutom påvisar studien att det fi nns ett antal geografi ska skillnader i Sverige, där de nega-tiva sambanden mellan före-ningstätheten i huvudsak kan återfi nnas i de norra delarna av landet. Många av de geogra-fi ska skillnaderna kan härledas till skillnader i socioekonomisk utveckling. Dock påvisade de kommuner som hade den högsta föreningstätheten, i de norra de-larna av landet, en lägre minsk-ning av valdeltagandet än ge-nomsnittet under 1998 års val (då valdeltagandet sjönk över hela landet).

Några av de orsaker till att föreningslivets storlek inte har den positiva inverkan på valdel-tagandet som skulle kunna för-väntas utifrån teorierna kring det sociala kapitalet kan fi nnas i att det svenska föreningslivet änd-rat karaktär. Den genomsnittlige aktive föreningsmedlemmen är en man i medelåldern, boende i landsbygd eller glesbygd. Ande-len ungdomar som står utanför föreningslivet är fl er än tidigare. Samt att andra socioekonomiska faktorer väger tyngre än före-ningstätheten när det gäller att förklara variation i valdeltagande på kommunnivå.”

● Forskare Alf Lindroos från instititionen för geologi och mineralogi deltog i Sveriges Mineralogiska Sällskaps möte 8 december 2003 i Stockholm med föredraget: ”Åldersbestämning av gamla murbruk och romersk pozzolanbetong med kol-14 me-toden och AMS”. Resestipendium tilldelades av Åbo Akademis ju-bileumsfond 1968.

FOLK & FÄ

23MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

PERSONALSPALTEN

ÅA försäkrar sin personal under utlandsresor● Åbo Akademi har från ingången av år 2004 anslutit sig till det avtal som staten förhandlat fram avseende utrikesresor. Ramav-talet är tecknat mellan fi nansministeriet och Försäkringsaktie-bolaget Europeiska. För de akademianställdas del innebär detta att de omfattas av en Supereuro reseförsäkring för företag. För-säkringen är avsedd för personer som företar resor till utlandet i enlighet med ett av Åbo Akademi utfärdat reseförordnande.

Avtalsvillkoren följer ovan nämnda avtal mellan fi nansminis-teriet och Europeiska. Akademins avtal är i kraft till 31.12.2004 och tillsvidare uppbärs av enheterna ingen avgift för försäkring-en. Försäkringsskyddet omfattar följande:

– Resenärförsäkring: vårdkostnader för sjukdom eller för skada till följd av olycksfall under resa utan övre gräns i euro. Vårdkostnaderna för sjukdom under resa begränsas till 120 dygn och vårdkostnader för skada till högst tre år. Resenärförsäkringen inkluderar även kostnader som föror- sakas av annullerad eller avbruten resa.

– Resgodsförsäkring: direkta sakskador upp till 841 euro.– Reseansvarsförsäkring: person- eller sakskada förorsakad

annan.– Reserättsskyddsförsäkring: rättegångskostnader.Försäkringen omfattar endast personer som står i anställ-

ningsförhållande till Åbo Akademi. Det avgörande för resenären är att försäkringen träder i kraft endast om han/hon har gjort en anhållan om tjänsteresa och om reseförordnande har utfärdats. Med tjänsteresa avses resa som bekostas av Åbo Akademi som arbetsgivare.

Då reseförordnande utfärdats skall resenären förse sig med Europeiskas försäkringsblankett, som medtas på resan. Kost-nadsfri vård kan erhållas om nämnda blankett företes vårdande läkare, som fakturerar Europeiska. Blanketten hittas på web-ben på adressen www.abo.fi /personalinformation/reseforsakring/. Blanketten fås även i kassan, Domkyrkotorget 3, Åbo, i telefon-växeln i Vasa och i kansliet i Jakobstad.

Personer som reser ofta kan i stället för blanketten anhålla om ett personligt reseförsäkringskort. Anhållan riktas till hög-skolesekreterare Tiina Häkkilä (Gripen, Tavastgatan 13, Åbo, tfn (02) 215 4178).

Vid utrikesresor som varar över tre månader utan avbrott gäl-ler försäkringen tre månader från det att resan inleddes. Närma-re information om reseförsäkringen och avtalsvillkoren hittas på ovannämnda webbadress.

Vid inrikesresor är akademins personal försäkrad genom Statskontorets försäkringar.

ANNA-STINA NYBYamanuens

REKREATION & MOTION

● ÅBOPERSONALENS FRI-LUFTSDAG. Arrangeras den 4 mars i Tykö, (fi . Teijo, ca 75 km från Åbo). Där fi nns det möjlig-heter till både utförsåkning och terrängskidning samt promenad-stigar. Dessutom kommer det att bli något kulturellt inslag också, men det är i skrivande stund under planering. Närmare info inom kort på ÅA:s webb och med fl ygblad.

JOGA/GRUNDKURS. Ar-rangeras på Kåren torsdagar kl. 15.30–17.00 under tiden 12.2–15.4. Totalt alltså 10 gånger. Anmäl-ningar till idrottskansliet senast 6.2 kl. 15.00. Deltagaravgift: 20 euro/person.

MOTIONSBOXNING. Det blir ingen egen grundkurs i motions-boxning detta år. I stället har vi med M&M infört ett system med 10-gångerskort. 10-ggr kortet kostar 30 euro, resten sponso-reras av ÅA. För att kunna köpa kortet behövs ett intyg från idrottskansliet. Kortet gäller till M&M:s kurstimmar (tisdagar och torsdagar kl. 20.40–21.40) samt till de kontinuerliga tim-marna (tisdagar och torsdagar kl. 19.35–20.35.).

BOWLING (Isaskar). På fast-lagstisdagen den 24 februari. Både Aningais- och Kuppishal-len är bokade. Fyramannalag, alla kastar en serie. Obligatorisk förhandsanmälan till idrotts-kansliet.

PULKÅKNING (Isaskar). Ef-ter bowlingen på fastlagstisdagen den 24 februari. Start kl. 16.30, anmälningar senast kl. 16.00 på Vårdberget. Klasser för både små och stora pulkor.

Information om personalärenden och tillhörande blanketter fi nns på

www.abo.fi /personalinformation

Sidorna hittas också genom direktlänken i rullgardinsmenyn

på ÅA:s hemsida.

Läs MfÅA också på webben: www.abo.fi /meddelanden

24 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

FORSKNINGSSERVICE

● Efter ett år med det sjätte ram-programmet sammanställde EU-kommissionen i december 2003 resultaten från de första ansök-ningsomgångarna. På http://eu-ropa.eu.int/comm/research/fp6/fi rstcallresult_en.html fi nns de tematiska områdenas alla hittills godkända 108 integrerade project (IP) och 57 forskarnätverk (NoE), beskrivna med korta samman-fattningar.

Akademins forskare har än en gång gjort väl ifrån sig. 28 ansök-ningar har inlämnats av 20 olika projektledare. Hittills har åtta projekt klarat sig i konkurrensen, tre är helt godkända och fem är i slutskedet av avtalsförhandling-arna med EU-kommissionen.

Av dessa åtta är fem STREP-projekt (Specifi c Targeted Re-search Projects), två NoE-projekt och ett IP-projekt. Resultatet är således synnerligen gott.

Marie Curie-aktiviteterna, som gäller alla forskningsområden och som befrämjar främst de unga forskarnas rörlighet och utbild-ning, har med ett undantag inte intresserat ÅA-forskarna. Många forskare och forskargrupper vid akademin kunde säkert vara framgångsrika även här. Akade-min har genom tidigare rampro-gram tagit emot många sådana stipendiater. Marie Curie-aktivi-teterna har dessutom fått bety-dande resursökningar och även formerna för hur dessa stipendier kan utnyttjas har utökats. Utanför de tematiska områ-dena fi nns även fi nansierings-möjligheter. Ett exempel är NEST (New and Emerging Science and Technology) – en nyhet i EU-sammanhang som gäller gräns-överskridande forskningsprojekt. Forskningen skall ligga utanför

eller skära igenom de tematiska områdena i ramprogrammet.

Visionära och okonventionella forskningsinsatser i vetandets frontlinjer skall lösa problem och visa på möjligheter. Projekten skall initieras av forskargrupper, ”bottom-up”.

Var sjätte månad väljer kom-missionen ut 30 ansökningar för ytterligare evalueringar och av dem erbjuds cirka tio per gång fi -nansiering.

På Finlands Akademi i Hel-singfors anordnas information om NEST 5.2.2004, se närmare de-ras webbsida: http://www.abo.fi /fa/forsk/6ramprog.htm.

MARGARETA NYBACKA-WILLNERforskningsombud

Ett år med EU:s sjätte ramprogram

Stipendier från stiftelsen för teknikens främjande

Stiftelsen för teknikens främjande (TES) förklarar stipendierna för år 2004 lediga att sökas av forskare i teknik och teknikstuderande samt av personer som bedriver fortsättningsstudier i teknik. Stiftelsen beviljar stipendier för forskning i de tekniska vetenskaperna. Vid utdelningen av stipendierna beaktas också forskningens möj-ligheter att skapa nya teknisk-vetenskapliga innovationer och främja näringslivets konkurrenskraft. Stiftelsen delar ut uppmuntrande stipendier samt hel- och delårs-stipendier främst åt yngre forskare och personer som bedriver fortsättningsstudier. Dessutom beviljar stiftelsen resestipendier som anknyter till forskningsbesök. Re-sestipendier som anknyter till konferenser beviljas bara av mycket motiverade skäl.

Helårsstipendierna uppgår till högst 15 000 €. Dessutom kan en person som bedriver fortsatta studier utomlands på ansökan få ersättning för resekostnader och läsårsavgifter o.a. dylika utgifter. I samband med ett helårsstipendium beviljas ett särskilt anslag för förvärvande av social- och pensionsskydd. För beviljande av ett helårsstipendium förutsätts att forskningsarbetet görs på heltid och att forskaren försäkrar att han eller hon inte har någon annan inkomst under forskningstiden.

Stipendier för grundstudier delas endast ut åt teknikstuderande vid Tekniska högskolans avdelning för kemiteknik samt vid Åbo Akademis kemisk-tekniska av-delning.

Ansökningarna bör göras på stiftelsens ansökningsblankett och bör ha anlänt senast 13.2.2004 kl. 15.00 till Stiftelsen för teknikens främjande, c/o Handels- och industriministeriet, PB 32 (Alexandersgatan 4), 00023 Statsrådet.

Ansökningsblanketten och ansökningsanvisningarna fi nns i elektronisk form på stiftelsens hemsidor på adressen www.kolumbus.fi /tes. Av ansökningsblanketterna framgår närmare vilka utredningar som bör ges.

Närmare uppgifter om stipendierna lämnas av stiftelsens ombudsman Tapani Koivumäki, tfn (09) 1606 3722 eller e-post tapani.koivumaki@ktm.fi .

Bra ti söök, men roko ti hitt?Skriver du uppsats eller gradu och har svårt att hitta tryckt eller elektroniskt källmaterial? Vill du lära dig att söka intelligent och systematiskt?

Biblioteket står till tjänst med hand-ledning i smågrupper. Utöver våra egna samlingar har vi tillgång till na-tionella och internationella databaser och över 8 000 elektroniska tidskrifter. Vi lär dig att hitta lättare i vår informa-tionsdjungel!

Smågruppshandledningen á 2 h/grupp startar fredagen den 6 februari 8.30–10. Handledningen pågår hela våren varannan onsdag och fredag: 6.2, 11.2, 20.2, 25.2, 5.3, 10.3, 19.3, 24.3, 2.4, 7.4, 16.4, 21.4, 5.5 i Han-kens dataklass.

Anmälan riktas till ecostian@abo.fi , eller på särskilda listor på Huvud-biblioteket (informationsdisken) och Kursbiblioteket. Ange datum, huvud-ämne och ev. uppsatsrubrik/problem-formulering.

Vi kan också skräddarsy grupp-handledning för seminariegrupper, forskare eller andra personalkatego-rier. Kontakta Eva Costiander-Huldén, ecostian@abo.fi , tfn 2154 980 eller din fakultetsbibliotekarie!

25MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

STUDENTSTIPENDIERNA FÖR ÅR 2004anslås lediga att sökas senast fredagen den 20 februari 2004 kl. 15.00. Stipendie-guide för Åbo Akademi 2004 fi nns fr.o.m. 5.2.2004 till påseende på anslagstavlorna på studentexpeditionerna och fakultetskanslierna samt på kansliet på institutionen för barnpedagogik i Jakobstad. På nämnda kanslier fi nns också ansökningsblan-ketter. Uppgifter om stipendierna fi nns under samma tid på Internet under adres-sen http/www.abo.fi /fa/stipend/. Observera att stipendierna är avsedda för närvaro-anmälda ordinarie studerande.

FORSKARSTIPENDIER FÖR ÅR 2004ur följande fonder anslås härmed lediga att söka senast fredagen den 20 februari 2004 kl. 15.00.

Makarna Selma och A.A.Branders fond 993,00 € Makarna Eks fond 752,20 € Bernt Olof Grönbloms fond 371,90 € Edgar Grönbloms fond för lärare 982,40 € Bror August Henricssons fond 231,00 € Kansler Sven Lindmans fond 351,42 € Ellida och Tor Mauritz Ljungbergs fond 7 476,00 € prof. J.J. Nervanders fond 1 339,10 € Adolf Fr. Nordmans fond 570,20 € Weikko Wilhelm Peltonens fond 1 689,70 € Tage Rohloffs fond 3 791,40 € F.J. Skipparis fond 200,00 € Axel Stålströms fond 200,00 € Edv. Westermarcks fond 200,00 €

Också forskarstipendierna fi nns upptagna i Åbo Akademis stipendieguide 2004. Ansökningsblanketter fås på studentexpeditionerna och fakultetskanslierna samt på kansliet på institutionen för barnpedagogik i Jakobstad. Den fi nns också på inter-net http://www.abo.fi /studera/stipendier/blanketter.sht. Ansökan inlämnas till Åbo Akademi, Studentexpeditionen, Tavastgatan 13, 20500 Åbo.

Kansler Lars Erik Taxells forskningsfondvars syfte är att vid Åbo Akademi främja forskning med fi nlandssvensk eller nordisk inriktning, lediganslår det disponibla beloppet för år 2004, 3.363,80 €, att sökas senast fredagen den 20 februari 2004 kl. 15.00.

Beloppet utges av kansler som stipendium åt forskare eller forskargrupp eller som understöd för vetenskapligt symposium. Förslag kan även göras av Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut.

Ansökan, som riktas till kansler, inlämnas till Åbo Akademi, Studentexpeditio-nen, Tavastgatan 13, 20500 Åbo.

Stipendium ur Anne-Marie Cronströms minnesfond

lediganslås att sökas senast 20.2.2004

Ett eller fl era stipendier tilldelas fors-karstuderande på doktorandnivå vid Åbo Akademi inom följande ämnes-områden:- estlandssvenska dialekter, materialet 1923–1940 i Uppsala- fi nlandssvenska folkmål, med före- träde för österbottniska dialekter- konstvetenskap; måleri och grafi k- nordisk skönlitteratur.

Om lämpliga stipendiemottagare icke står att fi nna eller om hela det årliga beloppet inte kan utges, läggs återstå-ende medel till fondens kapital.

Stipendiet utdelas av Stiftel-sens för Åbo Akademi styrelse efter det att humanistiska fakulteten gett utlåtande. Stipendiebeloppet uppgår år 2004 till 11 880 euro.

Fritt formulerade ansökningar in-lämnas till Humanistiska fakultetens kansli, Fabriksgatan 2, 20500 Åbo senast fredagen den 20 februari 2004. Närmare uppgifter ges av stu-diechef Monica Nerdrum, tfn 215 4280, e-post monica.nerdrum@abo.fi .

E.J. Sariolan säätiöjulistaa täten haettavaksi 12 kpl 3 500 euron suuruisia apurahoja. Tänä vuonna jaetaan apurahat väitöskirjan tekijöille, joiden väitöskirjan aiheena on monikulttuurisuuden tutkimus. Tut-kimuksen tulee edistää suomalaista sivistystä. Tutkimussuunnitelman lisäk-si otetaan huomioon hakijan vähäva-raisuus. Apurahan saajan on tehtävä selvitys säätiölle tutkimuksen edisty-misestä vuoden kuluttua apurahan tilityksestä.

Hakemukset tehdään säätiön apu-rahahakemuskaavakkeelle, jota on saatavissa yliopistojen opintotoimis-toista. Hakemukset lähetetään sääti-ön asiamiehelle FM Jukka Lummelle osoitteella E.J. Sariolan säätiö, Arkadi-ankatu 18 A 11, 00100 Helsinki.

Hakemusten on oltava perillä viimeistään 16.3.2004.

Courses and Programmes in English 2004–2005Internationella enheten sammanställer årligen en katalog ”Courses and Pro-grammes in English” (www.abo.fi /fa/ie/catalog.pdf) där ämnen som er-bjuder undervisning eller handledning på engelska för utbytesstuden-ter vid ÅA presenteras. Uppgifter om undervisning på engelska som man önskar att skulle ingå i kurskatalogen ska vara internationella enheten tillhanda senast tisdagen den 17 februari 2004.

För närmare upplysningar om katalogen eller annat som berör undervisningen på främmande språk kontakta Monica Nylund, tfn –4790, e-post mnylund@abo.fi .

26 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

Finlandssvenskt

kulturseminarium 2004:

Populärkulturens

positioner

Verk som tidigare räknats till högkul-turen tvingas numera i allt högre grad att delta i den massmedialisering som gäller inom populärkulturen. Relatio-nerna mellan så kallad fi nkultur och populärkultur måste omdefi nieras och det är viktigt att på nytt ställa några grundläggande frågor kring det popu-lärkulturella.

– Hur ser ett kritiskt uppdrag och per- spektiv ut i relation till populärkultu- ren?– Hur ska man förhålla sig till tidigare uppdelningar av det kulturella fäl- tet, sådana som skräpkultur/fi nkultur, högkultur/lågkultur, folklig/icke-folklig kultur, medialiserad/icke-medialise- rad kultur och elitkultur/masskultur?– Vilken betydelse har olika genrer och media i relation till populärkulturen?

Frågor av den här arten vill semina-riet om populärkulturens positioner ge-nomlysa och diskutera i årets fi nlands-svenska kulturseminarum i Mariehamn 25–26.3.2004.

Arrangör: Åbo Akademis bibliotek i samarbete med Högskolan på Åland och Mariehamns litteraturdagar.

Information och anmälan: Eva Costiander-Huldén, tfn (02) 2154 980, e-post: ecostian@abo.fi . Fullständigt program och inledare fi nns på vår webbsida:www.abo.fi /library/mariehamn.html

ÅBO AKADEMI

PEDAGOGISKA FAKULTETEN

INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING

Inlärning och undervisning för universitetslärare (6 sv)

Kursen Inlärning och undervisning för universitetslärare är utarbetad i enlighet med det beslut som fattades i Åbo Akademis styrelse den 30 mars 2000 om Högskole-pedagogisk satsning vid akademin. Kursen är avsedd främst för nyanställda lärare samt redan anställda lärare i den mån möjlighet och intresse råder. Studierna skall dessutom beaktas i arbetsplanen för anställda lektorer och assistenter av alla kate-gorier, och kan i enlighet med beslut vid respektive fakultet ingå i forskarstudierna.

Undervisningsplanen omfattar föreläsningar, litteraturstudier, seminarier och in-dividuell handledning. Syftet med kursen är främst att ge kursdeltagaren möjlighet att refl ektera kring sin syn på inlärning, såväl individuellt som i grupp. Målet med kursen är att den skall erbjuda deltagaren nya pedagogiska och didaktiska idéer i anknytning till sin egen befi ntliga kompetens och pedagogiska färdighet som uni-versitetslärare, forskarstuderande eller forskare.

Kursen inleds 30–31.3.2004 i Åbo och fortsätter 19–20.4.2004 i Vasa. Tredje närstudietillfället hålls 25–26.5.2004. Kursen fortsätter med seminarier och hand-ledning under hösten och avslutas under våren 2005. Maximalt 25 deltagare an-tas till kursen. Kursdeltagarna antas i anmälningsordning. De personer som var anmälda men inte kunde beredas utrymme på kursen senaste år har företräde till denna kurs.

Information samt anmälan se http://www.vasa.abo.fi /pf/li/uniped/. Anmälan bör göras senast den 5 mars 2004.

Närmare upplysningar ges av Nina Bäckman, e-post: nina.backman@abo.fi el-ler tfn: (06) 3247 303, (06) 3243 303 (deltagare från Vasa och Jakobstad) och Maria Koppe, e-post: maria.koppe@abo.fi eller tfn: (02) 215 3281 (deltagare från Åbo).

Årets strategiavhandling år 2003En tävling arrangerad av föreningen

för strategisk ledning i Finland r.f.Föreningen för strategisk ledning i Finland r.f. delar årligen ut pris till goda ”Strategi”-avhandlingar. Tre pris delas ut för under år 2003 färdigställda pro gradu avhand-lingar eller diplomarbeten. Huvudpriset är 1 350 euro. Det fördelas mellan avhand-lingens författare och handledare så att studerande får 1 000 euro och handledaren 350 euro. De studerande som placerar sig på andra respektive tredje plats får pris i form av något föremål.

Vid bedömningen av forskningen fästs uppmärksamhet vid forskningsproble-mets betydelse, kopplingen till tidigare forskning, kvaliteten på den empiriska un-dersökningen samt originaliteten hos resultaten.

Varje högskola eller universitet uppmanas välja ut de bästa strategiavhandling-arna/diplomarbetena och skicka dem till professor Martin Lindell. Föreningen för strategisk ledning i Finland r.f. arrangerar i mars 2004 ett tillfälle, där författarna till avhandlingar som kommit till slutomgången presenterar sina arbeten. Som av-slutning på tillfället kungörs vinnaren. Det slutliga valet görs på platsen av en jury bestående av en journalist inom ekonomisektorn, en professor, en konsult och en företagsrepresentant.

Förslag jämte avhandlingar bör skickas senast den 27.2.2004 till prof. Martin Lindell (Svenska handelshögskolan, PB 479, 00101 Helsingfors, tfn (09) 4313 3274, e-post: mlindell@shh.fi ). Han ger även tilläggsuppgifter om tävlingen. Inskick-ade avhandlingar returneras inte.

MfÅA:s utgivning våren 2004

Nr Utgivning Deadline

3 20.2 13.2

4 5.3 27.2

5 19.3 12.3

6 2.4 26.3

7 23.4 16.4

8 10.5 3.5

9 28.5 21.5

10 11.6 4.6

27MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tid-ningen utkommer under ter-minerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av aka-demins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommu-ner, bibliotek och gymnasier i Svenskfi nland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Aka-demiker r.f. och till vissa per-soner verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv.

REDAK TION

Peter Sandström, chefredaktör(tjänstledig)

Michael Karlsson, redaktörtfn (02) 215 4715e-post: michael.karlsson@abo.fi

Heidi Backas, redaktör (vik.)tfn (02) 215 4693e-post: heidi.backas@abo.fi

REDAK TÖR I VASA

Ari Nykvisttfn (06) 324 7452e-post: ari.nykvist@abo.fi

ADRESS

Åbo Akademi,Domkyrkotorget 3,20500 Åbo.Telefax: (02) 251 7553

E-POST

meddelanden@abo.fi

W W W

www.abo.fi /meddelanden

ANSVARIG UTGIVARE

InformationschefUlla Achréntfn (02) 215 4124e-post: ulla.achren@abo.fi

Tidningen trycks av Åbo Akademis tryckeri och upplagan är 4 700 ex.

ISSN 0359-8632 Åbo 2004

Forskarstipendier för år 2004 urTor, Joe och Pentti Borgs minnesfond

68 522,00 €anslås härmed lediga att söka senast fredagen den 20 februari 2004 kl. 16.00. Fritt formulerad ansökan, eller alternativt blanketten ”Ansökan om forskarstipendium eller understöd” (www.abo.fi /studera/stipendier/blanketter.sht), CV och publikatio-ner inlämnas till studiechef Hillevi Karjalainen, MNF, Domus, Biskopsgatan 10.

Fondens ändamål är att bidra till upprätthållandet av en inhemsk läkemedels-industri. För detta ändamål utges ur fondens avkastning stipendier åt en eller fl era studerande eller forskare vid Åbo Akademi, vilka till föremål för sina studier eller forskningar har farmaci, farmaceutisk kemi eller farmaceutisk medicin.

De för året disponibla medlen utdelas av rektor på förslag av matematisk-natur-vetenskapliga fakulteten, som i ärendet bör inhämta utlåtande av sakkunniga.

Observera att medel ur Tor, Joe och Pentti Borgs minnesfond även kan sökas av studerande i farmaci.

Letterstedtska föreningenutlyser anslag att söka under 2004

Letterstedtska föreningens uppgift är att befordra gemenskapen mellan de fem nordiska länderna på industrins, vetenskapens och konstens områden. Under 2004 kommer anslag att utdelas vid två tillfällen, dels under våren, dels under hösten.

Ansökningarna sänds till Letterstedtska föreningens huvudstyrelse, Box 22333, SE-104 22 Stockholm före den 15 februari resp. före den 15 september 2004. Besked om utdelade anslag ges skriftligen i slutet av maj respektive i slutet av november 2004.

I. Anslag utdelas i första hand till följande ändamål:● Anordnande av nordiska konferenser och seminarier. Ansökan bör skickas in av arrangörerna. Konferensspråk bör anges. Kostnader för administration, måltider, löner och arvoden bör ej ingå i ansökan.● Gästbesök av nordiska forskare. Ansökan bör inges av mottagarinstitutionen.● Tryckning eller översättning av publikationer av gemensamt nordiskt intresse. Bidrag till periodiska skrifter ges endast som engångsanslag.● Vetenskapliga, jämförande studier av företeelser i de nordiska länderna.● Inköp av litteratur eller utrustning till institutioner med nordisk inriktning.

Ansökningarna bör som regel vara i storleksordningen 10 000–25 000 SEK. Doktorander måste bifoga intyg från handledare.

**********II. Under 2004 har inga särskilda medel avsatts för främjandet av nordiskt konst-närligt utbyte.

**********III. Enskild person eller enskilda personer kan också ansöka om anslag för studie-resor till annat nordiskt land eller för deltagande i nordiska konferenser. Dessa an-sökningar bör uppgå till mellan 2 000 och 10 000 SEK. Finländska sökande sänder sina ansökningar före den 15 februari 2004 till: Letterstedtska föreningens fi nländska avdelning c/o fi l.mag. Dag Lindberg, Lönnrotsgatan 7 b 16 FIN-00120 Helsingfors

Anslag utdelas, enligt föreningens praxis, ej till projekt som redan ägt rum vid an-sökningstillfället, ej till festskrifter och ej heller till löner eller till normala levnadsom-kostnader. Anslag delas blott undantagsvis ut till medicinska ändamål.

En fullständig förteckning över de anslag som utdelats återfi nns i årets sista nummer av Nordisk Tidskrift (NT 4/2003, 4/2002 och 4/2001).

■ Enligt stereotypen innebär karate våld-samt slående och skrikande, men stilen som Åbo Akademis karateklubb Abo KDS har valt är någonting helt annat. Karate-Do Shotokai (KDS) kombinerar mjukhet med effektivitet, och är inte tävlingsin-riktad. Abo KDS grundades offi ciellt i februari år 2003. Motorn var fi losofi e stu-derande Emma Wester.

– Jag hade tränat KDS fl era år i Nykarle-by, där det fi nns en bra klubb med många aktiva. Då jag fl yttade till Åbo ville jag ha någon att träna med, och eftersom det inte fanns någon KDS-klubb här så samlade jag ihop en egen grupp och började själv som tränare, berättar Wester.

Abo KDS tränar två gånger i veckan och har 20 medlemmar, av vilka knappt hälften är kvinnor.

– KDS är i mitt tycke en intelligent och väldigt mångsidig form av karate. Tränandet är i princip könlöst och också förvånansvärt ”åldersfl exibelt”. Jag försöker själv på det här sättet skaffa mig en fysisk åldersförsäkring. Det låter lite överdrivet, men genom att träna förebygger man ålderssjuk-domar, säger Christopher Schmidt, som är lektor i tyska vid Språktjänst.

Schmidt är hittills den enda i ÅA:s personal som är aktiv i klubben.

– Det skulle säkert passa åt många fl er. Man trä-nar enligt sina egna förusättningar och väljer själv sin takt. Om man vill kan man utvecklas snabbt, men det fi nns inga genvägar. Jag tror att den här sortens individualitet passar akademiker.

Styrkan i KDS kommer av smidiga, mjuka rörel-ser och precis teknik. Man skriker inte. Slagen och sparkarna är tunga och väldigt effektiva.

– Värsta och enda motståndaren är man själv. Vi tävlar aldrig mot varandra, och det passar mig för jag är ingen tävlingsmänniska. Andan i klubben är mycket kamratlig, och vi hjälper varandra att utvecklas. När jag själv började var jag en hundra-procentig soffpotatis och klumpeduns, men nu

märks det att min balans, vighet och självinsikt har förbättrats. Jag kan också koncentrera mig bättre, berättar Mikael Kurula, som har hållit på med karate i ungefär två år och numera också hjäl-per till som tränare. Kurula studerar matematik.

Karate-Do Shotokai leds och utvecklas av den högt respekterade sensei Mitsusuke Harada. Han är 75 år gammal och tränade i sin ungdom under Gichin Funakoshi, den moderna karatens fader.

Japanen Harada bor numera i Wales. Trots sin ålder är han i mycket bra form och besöker regel-bundet KDS-klubbar runtom i världen. I februari kommer han med några av sina äldsta studenter till Åbo för att personligen undervisa medlemmar från klubbarna i Finland och Estland. Det s.k. sen-seilägret sker huvudsakligen den 13–15 februari i S:t Olofsskolan. Då är också utomstående välkom-na att bekanta sig med verksamheten. Sensei Ha-rada är närvarande på fredag 20.00–22.00, lördag 16.00–19.00 och söndag 10.00–13.00.

– Vi känner oss privilegierade då grundaren själv kommer på besök. Harada hjälper på det här sättet vår klubb att etablera sig och det är också något av ett förtjänsttecken, säger Wester. –MK

Mjuk och effektiv karate vid ÅA

Emma Wester, Christopher Schmidt och Mikael Kurula tycker att den fl exibla karatestilen KDS passar akademiker.