SV

CDR1399-2013_00_00_TRA_TCD EN/MT-Sv(-)/hh

- 1 -

Undersökning om agendan för ny kompetens och arbetstillfällen1

1 Hela rapporten finns på http://portal.cor.europa.eu/europe2020/MonitoringFlagships/Pages/Agenda-for-new-skills-and-jobs.aspx.

CDR1399-2013_00_00_TRA_TCD EN/MT-Sv(-)/hh .../...

- 2 -

Dessa slutsatser bygger på PM:et "New Skills and Jobs Survey", som författats avEcologic Institute GmbH (Tanja Srebotnjak) och Policy Studies Institute (Elisabetta Mocca,

Kathryn Ray och Rosemary Davidson).De ska inte betraktas som Regionkommitténs officiella ståndpunkt.

Mer information om Europeiska unionen och Regionkommittén finns på webbplatserna http://www.europa.eu och http://www.cor.europa.eu.

© Europeiska unionen, februari 2013Kopiering av utdrag är tillåten, under förutsättning att källan uttryckligen anges.

CDR1399-2013_00_00_TRA_TCD EN/MT-Sv(-)/hh .../...

- 3 -

Bakgrundsinformation

Regionkommittén genomförde genom sin övervakningsplattform för Europa 2020 en undersökning för att utvärdera Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ "En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen" mellan den 26 november 2012 och den 21 januari 20132. Syftet med undersökningen är att bedöma i hur stor utsträckning detta flaggskeppsinitiativ har lett till de avsedda fördelarna för samhällen och regioner3. Följande slutsatser dras på grundval av sammanlagt 46 svar från 17 EU-medlemsstater (figur 1 och figur 2).

Figur 1: Antal svar per medlemsstat

Figur 2: Andel svar per typ av myndighet

2 Frågeformuläret och grundläggande bakgrundsinformation finns på http://portal.cor.europa.eu/europe2020/MonitoringFlagships/Pages/Agenda-for-new-skills-and-jobs.aspx.

3 Mer information om flaggskeppsinitiativet finns på ReK:s webbplats: http://cor.europa.eu/sv/activities/europe2020/Pages/agenda-new-skills-jobs.aspx.

CDR1399-2013_00_00_TRA_TCD EN/MT-Sv(-)/hh .../...

- 4 -

Slutsatser

Regionkommittén genomförde denna undersökning för att samla information om förmågan hos Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ "En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen" att ge samhällena och regionerna i EU det avsedda mervärdet. Frågeformuläret innehåller 15 frågor och är inriktat på fyra områden:

De politiska utmaningar som regionerna och städerna står inför mot bakgrund av målen i agendan för ny kompetens och arbetstillfällen (frågorna 1–3).

Agendans relevans när det gäller att ta itu med dessa politiska utmaningar (frågorna 4–7). Relevansen hos den politik som förs i det land där regionen eller staden är belägen (frågorna 8–

10). Erfarenheterna när det gäller förvaltning och finansiering av åtgärderna i samband med

agendan (frågorna 11–15).

Det kom in sammanlagt 46 svar från 17 länder. Den största delen av svaren kom från regioner eller på deras vägnar (39 %), följt av städer och kommuner (33 %) och län/provinser (24 %). Två svar, motsvarande 4 % av alla svar, kom från en sammanslutning av lokala och regionala myndigheter respektive en sammanslutning av organisationer som främjar socioekonomiska initiativ och aktiviteter i sju EU-länder (European P’ACTS Network).

Resultaten i avsnitten 2–5 kan användas för att dra ett antal slutsatser om de starka sidorna i agendan för ny kompetens och arbetstillfällen, de svaga sidorna i agendan, och möjliga ändringar som skulle kunna göras efter halvtidsöversynen 2014.

Slutsatser om de starka sidorna i flaggskeppsinitiativet "En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen"

När det gäller de upplevda starka sidorna i flaggskeppsinitiativet visar undersökningen att agendan för ny kompetens och arbetstillfällen avspeglar det som nästan samtliga uppgiftslämnare (45 av 46 eller 98 %)4 anser vara av central betydelse, nämligen behovet av att ta itu med problemet med att modernisera arbetsmarknaderna på ett systematiskt och helhetsinriktat sätt i syfte att öka sysselsättningsnivåerna och trygga de rådande sociala modellernas hållbarhet. En mer detaljerad uppdelning av målen finns i nedanstående figur.

4 En uppgiftslämnare besvarade inte frågan korrekt.

CDR1399-2013_00_00_TRA_TCD EN/MT-Sv(-)/hh .../...

- 5 -

Figur 3: De mål i agendan för ny kompetens och arbetstillfällen som uppgiftslämnarna angett (fråga 4)

Uppgiftslämnarna anser att flaggskeppsinitiativet "En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen" bidrar till en framgångsrik hantering av viktiga socioekonomiska frågor i EU, nämligen att den ekonomiska krisen har påskyndat och fördjupat strukturförändringarna på arbetsmarknaden och har orsakat högre arbetslöshet (28 uppgiftslämnare, 61 %) samt har lett till ett ökande glapp mellan den tillgängliga kompetensen och den kompetens som betydande arbetsgivare efterfrågar (37 uppgiftslämnare, 80 %).

Agendan bidrar också till hanteringen av viktiga sociala och rättviserelaterade utmaningar, t.ex. för personer med funktionsnedsättning (6 uppgiftslämnare, 13 %), och invandrare (5 uppgiftslämnare, 11 %). Flera uppgiftslämnare framhöll att det inte bara handlar om att skapa fler arbetstillfällen utan också om kvaliteten på dessa arbetstillfällen samt om att hitta rätt balans mellan flexibilitet och anställningstrygghet, särskilt med tanke på det ökande antalet tillfälliga anställningar och visstidsanställningar (9 uppgiftslämnare, 20 %).

I följande figur ges en översikt över vad som bekymrar uppgiftslämnarna.

CDR1399-2013_00_00_TRA_TCD EN/MT-Sv(-)/hh .../...

- 6 -

De utmaningar som uppgiftslämnarna angett(flera val möjliga)

355

68

912

1328

37

0 5 10 15 20 25 30 35 40

UtvandringArbetstagarnas bristande rörl ighet

Integrering av migrerande arbetstagare på arbets marknadenIntegrering av funktionshindrade på arbetsmarknaden

Åldrande befolkningVis stidsavtal/til l fä l l iga avtal

Behov av att skapa nya sysselsättningsmöjl igheterÖkande ungdomsarbets löshet

Ökande arbets löshetGlapp mel lan til lgång och efterfrågan på arbetskraft

Figur 4: De utmaningar som uppgiftslämnarna angett (fråga 1)

Även om vissa arbetsmarknadsreformer och närliggande frågor (såsom utbildning) kan hanteras på nationell nivå erkände uppgiftslämnarna att agendan till viss del avspeglar regionala intressen.

De välkomnade i synnerhet agendans heltäckande strategi för att minska arbetslösheten och skapa nya arbetstillfällen (29 uppgiftslämnare, 63 %), vilket innefattar högre sammantagna sysselsättningsnivåer (målet avser den ekonomiskt aktiva befolkningen, vilket nämns av 17 uppgiftslämnare, 37 %), förbättrat slutförande av utbildning och skola (målet avser en andel elever som slutar skolan i förtid på högst 10 %, vilket nämns av 16 uppgiftslämnare, 35 %), avancerad utbildning och kompetensuppbyggnad (målet avser andelen 30–34-åringar med avslutad högre utbildning, vilket nämns av 6 uppgiftslämnare, 13 %) samt en social agenda som syftar till att minska fattigdomen och den sociala utestängningen genom sysselsättning (målet avser en minskning av antalet personer som riskerar fattigdom och social utestängning, vilket nämns av 8 uppgiftslämnare, 17 %). Uppgiftslämnarna erkände i synnerhet värdet av de utbildningsmål som är inriktade på åtgärder för att bättre tillgodose arbetsmarknadens behov och minska andelen elever som slutar skolan i förtid. Dessutom såg ett mindre antal uppgiftslämnare positivt på de "flexicurity"-strategier som genomförs enligt agendan (11 uppgiftslämnare, 24 %) i överensstämmelse med de rådande utmaningarna på arbetsmarknaden.

Målen ansågs också vara till hjälp för att övervaka och åtgärda de problem som påverkar arbetsmarknaden och kompetensuppbyggnaden. Målen möter visserligen viss kritik från de svarande lokala och regionala myndigheterna på grund av att de är allmänna (även i fall då medlemsstaten har fastställt sina egna mål), men uppgiftslämnarna verkar inse att det är svårt att utforma en EU-omfattande agenda och tillhörande åtgärder som är tillräckligt specifika och flexibla för att beakta lokala omständigheter.

Agendan lovordades också för sitt fokus på yrkesutbildning och arbetsmarknadens allmänna funktionssätt som ett verktyg för att ta itu med sociala frågor parallellt med ekonomiska frågor.

CDR1399-2013_00_00_TRA_TCD EN/MT-Sv(-)/hh .../...

- 7 -

När det gäller den politik som förs i medlemsstaterna gav alla uppgiftslämnare exempel på åtgärder som de har vidtagit eller vidtar för att ta itu med sysselsättnings- och arbetsmarknadsproblem. Det är tydligt att den regionala eller lokala myndigheten i nästan samtliga fall (44 av 46, 96 %) spelar en viktig roll i utformningen och genomförandet av åtgärderna. Deras beskrivningar avspeglar också de ingående kunskaper som uppgiftslämnarnas organisationer har om de sysselsättningsutmaningar som regionerna, länen, städerna och kommunerna står inför.

Slutsatser om de svaga sidorna i flaggskeppsinitiativet "En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen"

De svaga sidorna i och kritiken mot agendan för ny kompetens och arbetstillfällen är till viss del en direkt följd av de drag som den berömdes för: agendans EU-omfattande och heltäckande räckvidd innebär att man också ansåg att den är alltför teoretisk och omfattande och inte tar hänsyn till hur olika omständigheterna är på nationell, regional och lokal nivå.

Detta gjorde att vissa uppgiftslämnare menade att deras särskilda utmaningar och behov inte beaktades (18 uppgiftslämnare, 39 %). Detta gäller särskilt EU:s yttersta randområden (dvs. Kanarieöarna) samt områden som drabbats särskilt hårt av den ekonomiska krisen eller som står inför lokala omständigheter som gör att de inte kan uppnå de nationella målen (t.ex. en åldrande befolkning, avsaknad av högre utbildningsanstalter, en stor tillströmning av invandrare eller en arbetsmarknad som kräver yrkesfärdigheter snarare än den högre utbildning som betonas i flaggskeppsinitiativet).

Till följd av detta ansågs strategin ha brister när det gäller att ta itu med de olika utmaningar som olika delar av Europa står inför. Dessutom ansågs det vara ännu svårare att genomföra och finansiera åtgärderna på grund av den rådande recessionen (17 uppgiftslämnare, 37 %).

En annan typ av kritik rör de administrativa förfarandena för att få stöd från EU:s strukturfonder (Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden) till åtgärder inom ramen för agendan. Å ena sidan ansåg nästa alla uppgiftslämnare EU:s strukturfonder vara viktiga, och många har utnyttjat dem för att stödja ett program eller en åtgärd (23 uppgiftslämnare, 50 %). Uttalandet från regionpresidentens kansli i regionen Mazowsze i Warszawa om att utan dessa fonder så skulle antalet åtgärder i samband med flaggskeppsinitiativet minska drastiskt är representativt för åsikterna hos åtminstone en fjärdedel av uppgiftslämnarna.

Å andra sidan anser vissa uppgiftslämnare (5 uppgiftslämnare, 11 %) att "nyttjandet av fonderna skulle kunna vara större om det administrativa arbetet kopplat till ansöknings-, uppföljnings-, redovisnings- och utbetalningsförfarandet vore enklare"5. Det vanligaste förslaget var att skapa ett flexiblare system där myndigheter och programaktörer skulle kunna få tillgång till olika strukturfonder med en enda ansökan om de tar itu med både infrastruktur- och genomförandefrågor. På samma sätt efterlyste en annan uppgiftslämnare (Solna stad) bättre samarbete mellan fonderna,

5 Malmö stad som svar på fråga 11 i frågeformuläret.

CDR1399-2013_00_00_TRA_TCD EN/MT-Sv(-)/hh .../...

- 8 -

eftersom sysselsättning är beroende av tillväxt hos små och medelstora företag och ESF och Eruf således är "två sidor av samma mynt".

Andra brister som nämndes i samband med finansieringen av åtgärder enligt agendan är bl.a. att strukturfonderna även fortsättningsvis till stor del bör inriktas på kompetens och sysselsättning. Regionen Twente rekommenderade att Eruf-medlen ska förvaltas av provinserna själva.

Dessa kommentarer gäller också behandlingen av sysselsättningsfrågor i det kommande partnerskapsavtal som de nationella regeringarna och kommissionen ska underteckna beträffande förvaltningen av strukturfonderna enligt en gemensam strategisk ram 2014–2020. Många uppgiftslämnare anser att de bör prioriteras – tillsammans med ekonomisk utveckling – och tilldelas nödvändig finansiering så att verkliga, mätbara investeringar i sysselsättningsskapande kan göras (22 uppgiftslämnare, 48 %, gav rekommendationer om sysselsättning och tillhörande finansiering). Samordningen av nationella och lokala strategier är en viktig faktor, liksom den sektorsövergripande samordningen av verksamhet inom sysselsättningsrelaterade områden såsom utbildning, kompetensutveckling och innovation. Slutsatsen är dock att det finns olika ståndpunkter beträffande den förvaltningsnivå – nationell eller regional – som i slutändan ska leda och ansvara för samordningen av åtgärderna (6 uppgiftslämnare, 13 %, förespråkar en större roll för regionerna, medan regionpresidentens kansli i regionen Mazowsze i Warszawa menade att partnerskapsavtalen bör omfatta mekanismer för samordning av sysselsättningspolitiken på nationell nivå och beakta de möjligheter som EU-medel ger på detta område).

En rad möjliga ändringar bör därför övervägas efter halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin under 2014.

Föreslagna förändringar efter halvtidsöversynen

Innehåll:

Bevara helhetssynen på arbetsmarknadsreformerna och sträva efter att höja sysselsättningsnivåerna, samtidigt som målen och åtgärderna görs mer specifika, för att ge tydligare riktlinjer inte bara till de nationella regeringarna, utan också till myndigheterna på regional och lokal nivå, som ofta har i uppgift att genomföra dem.

Stärka den sociala aspekten av arbetsmarknadsreformer och sysselsättning. Det finns ett växande intresse för social innovation och hur den kan bidra till att åtgärda problemet med alltför få arbetstillfällen för alltför många människor, hur nya sysselsättningsstrategier kan utvecklas och hur de också kan bidra till att tillgodose industrins och företagens behov av nya typer av färdigheter.

Överväga att se över målen och fastställandet av dem mot bakgrund av regionala och lokala skillnader. Till exempel bör inte bara 30–34-åringar beaktas i andelen personer med högre utbildning, och i landsbygds- och mindre stadsområden kan målen för sysselsättning och högre utbildning helt enkelt vara omöjliga att uppnå.

CDR1399-2013_00_00_TRA_TCD EN/MT-Sv(-)/hh .../...

- 9 -

Bevara och tydligaregöra de inbördes kopplingarna till övriga flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin, t.ex. Unga på väg, så att åtgärder med många fördelar inom flera initiativ kan utvecklas och genomföras.

Förvaltning och finansiering:

Det är viktigt att EU-politiken inte ökar den administrativa bördan för olika förvaltningsnivåer i medlemsstaterna genom att det antas inbördes oförenliga eller motstridiga lagar eller tungrodda administrativa processer och förfaranden för redovisning.

Förbättra flödet av information om aktuella och tidigare projekt mellan olika förvaltningsnivåer och om möjligt över nationsgränserna, så att en lärandeprocess kan äga rum.

Öka medvetenheten om initiativet och dess åtgärder i medlemsstaterna. Det bör vara tydligt vilka institutioner i landet som ansvarar för genomförandet av åtgärder inom ett visst initiativ.

Förenkla byråkratin och systemet för ansökan om bidrag samt redovisningsförfarandena. Förenkla och förenhetliga finansieringsmekanismerna för EU:s strukturfonder och göra det

möjligt att ansöka om finansiering från flera källor samtidigt. Det finns viktiga källor till finansiellt stöd för åtgärder inom ramen för initiativet, med uppgiftslämnarna har också begärt att deras struktur, administration och utbetalningsförfaranden ska göras mer flexibla och mindre byråkratiska.

Ta större hänsyn till de yttersta randområdenas särskilda situation och läge samt fastställa motsvarande åtgärder i agendan och finansieringskanalerna.

_____________

CDR1399-2013_00_00_TRA_TCD EN/MT-Sv(-)/hh .../...