Hela världen laddar ner avhandlingar

Sid 16

# 5 • september -12 • årg 43 • En tidning för Uppsala universitets medarbetare

UNIVERSEN

Datorjättar frånen svunnen tid

Sid 18

Fler nyheter och nyttiga länkar hittar du på www.uu.se/insidan

Regeringen satsar på life science Sid 3

Gruppytor på webben

förenklar samarbete Sid 10

Sid 4 – 9

t t t t t t t t t t t t

Nästa stopp:Uppsala

TEMA: LÄRANDE

2 UNIVERSEN # 5 -12 3

REDAKTÖR: Helena Edström E-POST: universen@uadm.uu.se ADRESS: Universen, Uppsala universitet, Box 256, 751 05, Uppsala BESÖKSADRESS: S:t Olofsgatan 10b TEL: 018-471 19 86 ANSVARIG UTGIVARE: Urban Lindberg LAYOUT: Mikael Mannberg, Redaktörerna AB, www.redaktorerna.se TRYCK: V-tab UPPLAGA: 7 400 ex

Texter lagras elektroniskt hos Universen. En del textmaterial publiceras också på Internet. Den som sänder material till Universen anses medge elektronisk lagring/publicering. För obeställt material ansvaras ej. ISSN 0346-3664.

TUDENTERNA hAR ANLäNT fRåN när och fjärran. Det talas alla möjliga språk runt om i staden och man kan riktigt känna förväntningarna i luf-ten. Om man för ett ögonblick försöker se Uppsala ur de nya studenter-

nas perspektiv slås man av vilken rik studiemiljö vi erbjuder. Universitetets bre-da och högkvalitativa utbildningsutbud är naturligtvis grunden, men studentnationer, kårer, föreningar, orkestrar och körer är också omistliga delar av den vidare miljö som gör Uppsala till en unik och attraktiv studentstad. Bo-stadsbristen är förstås en väldig utmaning, men också här ser det faktiskt ut att gå åt rätt håll. Uppsala växer och flera byggprojekt är på gång.

Annars har höststarten präglats av spekulationer och debatt inför budgetpropositionen i slutet av september och forsknings- och inn-ovationspropositionen en månad senare. Numera ingår det ju i spe-let att regeringen själv läcker ut valda delar av innehållet i små por-tioner.

På fORSKNINGSSIDAN släppte regeringen lite oväntat stora delar av innehållet i FoI-proppen vid en presskon-ferens i september och det var, måste vi nog tillstå, ett mer fylligt paket än för-väntat. Där fanns flera välkomna satsningar, som fortsatt utbyggnad av SciLife-Lab, besked om finansieringen av de stora forskningsanläggningarna ESS och MAX IV, samt en hygglig uppskrivning av basanslaget för forskning och forskar-utbildning. Redan tidigare hade vi hört om särskilda satsningar på rekrytering av internationella spetsforskare liksom en elitsatsning på individuella yngre fors-kare. Båda kan ha sin poäng, men vad forskningspolitiken framför allt behöver är långsiktighet och helhetsperspektiv. Det är ju inte så att individuell excellens och starka miljöer står i motsatsställning till varandra, och det gör inte heller spets och bredd.

På UTBILDNINGSSIDAN har dimensioneringsfrågan stått i fokus. Vi har i olika sammanhang kritiserat den ned-dragning av utbildningsvolymen som regeringen ge-nomför. Samtidigt är utmaningen att även i tider av krympande volym hålla fokus på förnyelse och utveck-ling av både utbildningsutbud och undervisningsformer. På den fronten sker en hel del. Arbetet med att följa upp det pedagogiska programmet pågår ute på om-råden och fakulteter, och den pedagogiska sats-ningen KrUUt går i mål i höst.

Anders Malmberg, prorektor

Höst full av förväntningar och utmaningar

Life science står i fokus i regeringens kommande forsknings- och innovations-proposition. Det stod klart när regeringen höll presskonferens i mitten av september. Den största enskilda satsningen går till SciLifeLab – som ska få ett årligt tillskott på 200 miljoner kronor.

EN ÖKNING mED 4 miljarder kronor per år till svensk forskning, när syste-met är fullt utbyggt år 2016 – det blir enligt regeringen resultatet av den nya forskningspropositionen som ska pre-senteras i sin helhet i oktober.

– Vi välkomnar denna satsning på forskning. Det är roligt att regeringen, trots ansträngd global ekonomi, väljer att sätta forskningen högt. De satsning-ar som görs ligger också till stor del i linje med våra egna prioriteringar, vilket förstås är glädjande, säger rektor Eva Åkesson.

200 miljoner till SciLifeLabInternationell rekrytering av toppfors-kare och en särskild satsning på yngre lovande forskare är några inslag i forsk-ningspropositionen. En stor satsning ska också ske inom life science med 400 miljoner till områdena läkemedelsut-veckling, kliniska studier, antibiotikare-sistens, hälsa, åldrande och registerforsk-ning. Men den största enskilda satsningen är att 200 miljoner går in i plattformen SciLifeLab Stockholm-Uppsala. En stor riktad satsning går också till forsknings-anläggningarna ESS och MAX IV i Lund, där många Uppsalaforskare är in-volverade.

– Sammantaget bör det innebära yt-terligare medel till Uppsala, eftersom vi

har stark forskning inom alla dessa om-råden, säger Eva Åkesson.

Utöver de riktade satsningarna kom-mer också en utökning av statsanslaget för forskning och forskarutbildning med 900 miljoner, fullt utbyggt 2016, samt 320 miljoner till Vetenskapsrådet, FAS och Formas.

– Det är bra med en förstärkning av basanslagen, det är mycket viktigt för oss som fullskaligt och brett forsk-ningsuniversitet att kunna göra egna satsningar utifrån forskarsamhällets egna prioriteringar och kvalitetsövervägan-den. Vi ansvar även för morgondagens forskningsfrågor, även om de ännu inte finns på den politiska agendan, säger prorektor Anders Malmberg.

Tillfälliga utbildningsplatserNär det gäller dimensioneringen av lä-rosätenas utbildning klargörs inte den frågan förrän budgetspropositionen presenteras, vilket sker efter denna tid-nings pressläggning*. Men regeringen har aviserat en tillfällig utökning av an-talet utbildningsplatser på landets uni-versitet och högskolor 2013-2015. Den tillfälliga ökningen på 4 200 platser syf-tar till att skapa fler vägar till jobb för unga. En liknande satsning gjorde re-

geringen 2010-2011. Då fick landets lärosäten ett tillfälligt tillskott på 10 000 platser, varav Uppsala univer-sitet fick drygt 1 000. Under 2012 be-höll universitet delvis platserna, genom att använda ett anslagssparande som universitetet byggt upp, men 2013 är platserna borta.

– Vi välkomnar att regeringen återi-gen aviserar ett tillskott på platser, även om det är för tidigt att uttala sig om hur satsningen faller ut. Men sammantaget räknar vi ändå med att vi måste minska antalet platser. Det innebär att Uppsala universitet för första gången på mycket länge tvingas krympa utbildningsvoly-men under en period av högt söktryck, säger Eva Åkesson.

I verksamhetsplanen för 2013, som fastställdes av universitetets styrelse konsistoriet i juni, har Uppsala univer-sitet aviserat en minskning av utbild-ningsvolymen med 1 600 platser. Hur stort utbildningsanslaget blir och hur de tillfälliga utbildningsplatserna fördelas i landet klargörs först när regeringens budgetproposition överlämnas till riks-dagen. Var universitetet ska plocka bort utbildningsplatser är i dagsläget inte klart.

Vilka är konsekvenserna av ett mins-kat antal utbildningsplatser?

– De främsta förlorarna är motive-rade och engagerade studenter som vill plugga hos oss och som inte får plats. Och det omgivande samhället, närings-livet, vårdsektorn, som behöver välut-bildad arbetskraft, säger Eva Åkesson.

helena edström

* Vid denna tidnings pressläggning hade regeringen inte hunnit presentera budgetpropositionen. Följ nyhetsflödet på webb och i rektorsbloggen för att ta del av nyheter och reaktioner kring höstbudgeten:http://www.uu.se/nyheter/

Universitetet välkomnar satsning på life science

PoPulärt Plugga vid uPPsala universitet• Medicin, juridik, humaniora, samhällsveten-skap, naturvetenskap, teknik och utbildningsve-tenskap – alla dessa vetenskaper täcks in bland de mest sökta utbildningarna vid Uppsala uni-versitet hösten 2012. De mest attraktiva utbild-ningarna vid universitetet är läkarprogrammet och psykologprogrammet. Totalt sökte 66 094 personer till höstens utbildningar vid Uppsala universitet. Av dem har universitetet antagit 34 033 personer efter andra urvalet. Det är 10,7 procent fler antagna jämfört med höstterminen 2011.

Hög Placering i världsranking• Uppsala försvarar sin position som ett av världens 75 bästa universitet i den senaste så kallade Shanghai-rankingen. I den nyligen publi-cerade rankningen från Jiao Tonguniversitetet i Shanghai hamnar Uppsala universitet på plats 73 totalt sett.

ny sekreterare Hos rektor• Anna Jönsson har anställts som chefssekrete-rare, rektors sekreterare, vid planeringsavdelningen. Hon kommer närmast från motsvarande befattningar vid

Regeringskansliet. Kontaktuppgifter : Anna.Jonsson@uadm.uu.se, 018-471 33 11.

ny över-bibliotekarie• Lars Burman, professor vid litteraturvetenskapliga institutionen, blir ny över-bibliotekarie vid Uppsala universitet. Han tillträder an-ställningen på heltid från 1 oktober.

Pengar till genus ocH jämställdHet• Har du som är student eller anställd idéer som kan föra frågor om jämställdhet och jämlikhet avseende sexuell läggning och könsidentitet och/eller könsuttryck vidare på universitetet? Då ska du ansöka om medel från jämställdhetskommittén. Nu utlyses:- 150 000 kr till jämställdhetsinsatser- 100 000 kr till genusanalyser- 40 000 kr till analyser och insatser som främ-jar jämlikhet avseende sexuell läggning och könsidentitet och/eller könsuttryck.Ansök senast 5 oktober 2012. Anvisningar och ansökningsblankett på:www.jamst.uadm.uu.se/Jamstalldhetspengar

anmäl dig till ledar-Program för kvinnor!• I januari 2013 startar det femte ledarut-vecklingsprogrammet särskilt riktat till kvinnor vid Uppsala universitet. Programmet syftar till att stödja och förbere-da kvinnor för ledande positioner inom forsk-ning, undervisning och verksamhetsstyrning. Deltagarantalet är begränsat till 20 personer och ett urval görs vid fler anmälningar än platser. Sista anmälningsdag är den 24 sep-tember 2012. Mer information på Kompetensforums webbsida: www.uadm.uu.se/kompetensforum

från och med den 1 oktober tar Statens tjänstepensions-verk, SPV, över Uppsala uni-versitetets administration av tjänstepension. Verket tar då allt ansvar för pensionsav-gångar och andra praktiska uppgifter som rör den statliga pensionen.

– SPV:S UPPDRAG äR att förenkla han-teringen av tjänstepensionen för stat-liga arbetsgivare och underlätta deras administration. Verket bevakar pen-sionsavgångarna vid universitetet och kontaktar den anställde i god tid före pensionsavgången. Vi kommer med hjälp av SPV alltså även fortsättnings-vis att hålla en hög kvalitet i detta ar-bete, säger Olle Bergström, chef för en-

heten för personaladministration och lön vid personalavdelningen.

I september höll personalavdelning-en ett frukostmöte för personaladmi-nistratörer och prefekter, där SPV del-tog för att informera om och diskutera de nya rutinerna.

– De nya riktlinjerna kommer även att finnas tillgängliga i HR-guiden, sä-ger Olle Bergström.

Särskilda kontaktuppgifterFrågor och funderingar rörande tjäns-tepensionen hänvisas från och med ok-tober direkt till SPV, som har ett di-rektnummer och en särskild e-post-adress för universitetets anställda (se faktaruta). Övriga pensionsärenden, som del-pension och sjukpension, handläggs av

respektive lönespecialist på personal-avdelningen.

– SPV besvarar frågor från personal-funktionen, chefer och de som helt en-kelt har frågor rörande sin egen pen-sion. Genom att kontakta SPV kan de anställda få råd och vägledning, säger Olle Bergström.

mia hellström

Nya rutiner för pensionshantering

I september presenterar finansminister Anders Borg budgetpropositionen.

Individuell excellens och starka miljöer

står inte i motsatsställning till varandra.

PAPPER: Munken Plus 70 gram. V-tab är certifierat enligt ISO 14001:2004 respektive ISO 9001:2000 samt Svanenmärkt. ADRESSäNDRING: meddela din personalhandläggare, övriga prenumeranter gör skriftlig anmälan till redaktionen.

4 Tusentals nya studenter välkomnades

7 Världsunik kurs i akutsjukvård

8 Nya toner kring pedagogisk utveckling

akTueLLT

10 Nya möjligheter med gruppytor

11 Hoppas på minskat e-postande

ForSkning12 Med religionen som livsstil

13 Vad händer när oljan sinar?

Tema: Lärande

14 Efterlängtad examen för skolledare

16 Populärt ladda ner avhandlingar

redakTion

12 15

7

Klass slutar aldrig att vara relevant. Man måste förstå att klassforsk-ning handlar om att belysa och problematisera ojäm-likheter i samhället.Lena Sohl, doktor vid sociologiska institutionen. 20

Ledarein

neh

åLL

TiLL SiST18 Datorer ställs ut på Gustavianum

19 Upptäckten av Higgspartikel firas 19 University News

univerSeLLT

FoTo

: M

ART

INA

HU

BER

/REG

ERIN

GSK

AN

SLIE

T

FoTo

: TH

oM

AS

FRED

ENG

REN

Fråga om din pensionKontaktuppgifter SPV:Telefon: 060-187 600 E-post: uu@spv.se

Uppsala universitets HR-guide:http://uadm.uu.se/personal-avdelningen/hr-guide/

Webb i uTveckLing

FoTo

: JIM

ELF

STRö

M

UNIVERSEN # 5 -122

20

4

4 UNIVERSEN # 5 -12 5UNIVERSEN # 5 -12 5

TEma: LäRaNdE

Studenter välkomnades i vått och torrt

åNGA UPPSALAAKTÖRER hade tagit chansen att träffa universitetets nya studenter på den mässa som studentavdelningen arrangerat i

universitetshusets trapphall. Stengolvet var halkigt av droppande regnkläder och paraplyer, men det hindra-de inte hundratals studenter från att vimla runt och ta del av information från exempelvis studentkårer och nationer. Många föreningar fanns också på plats.

– Vi är här för att intressera de nya studenterna för kurser i cirkus, säger Halvard Strønen som har kom-pisen Hannah O´Brien ståendes på sina axlar.

Båda är studenter och representerar idag cirkusfö-reningen CirKurs.

En bit in i trapphallen står Christer Nordström och Lisa Sannervik från Polismyndigheten i Uppsala län.

– Vi berättar om vikten av att ha lyse och reflex på cykeln. Om polisen kommer på dig utan rätt utrust-ning på cykeln kan det bli dyrt, upp emot 1 000 kro-nor i böter, säger Christer Nordström som säger sig uppskatta möjligheten att träffa de nya studenterna.

global upplevelseMitt emot står personal vid universitetsbiblioteket och informerar om hur man skaffar sig lånekort.

– Biblioteken är en stor neutral kunskapsskatt och en bra plats om man behöver lugn och ro till att läsa, säger bibliotekarie Sue Dodd.

Strax innan klockan slår ett börjar studenterna röra sig in till universitetsaulan där konferencier Mikael Tornving, som är alumn vid Uppsala universitet, just ska inleda välkomstceremonin.

– Hösten 1984 satt jag här själv och tittade upp på scenen och undrade ”hur hamnade jag här”. Nu är ni här och jag vill uppmuntra er att ta del av hela studentlivet – inte bara utbildningen utan också kårerna, förening-arna, nationerna och era studiekamrater, säger Mikael Tornving till de fullsatta bänkraderna av studenter.

Prorektor Anders Malmberg uppmuntrar i sitt tal studenterna att även göra studietiden till en global upplevelse.

– Uppsala universitet är ett internationellt univer-sitet. Så ta chansen att lära känna våra internationella studenter och kolla upp vilka internationella utbyten ni kan åka på. Ni är välkomna hit, men åk gärna häri-från – till våra partneruniversitet i världen – och kom tillbaka till oss, säger Anders Malmberg.

helena edström

Terminen hade kunnat få en bättre start vädermässigt. Men regnet ute ökade stämningen desto mer inne i universitets-huset. Där vimlade det av nya studenter som samlats för universitetets välkomst-mottagning för recentiorer.

En minibuss lastad med studenter från världens alla hörn gick under tre dagar slutet av augusti i skytteltrafik mel-lan Arlanda och Uppsala. Universitetet välkomnade sina nya utländska studenter med skjuts fram till dörren.

ALBA ATIENzA PáRRAGA från Spanien skjuter sin tunga och fullastade bagagevagn fram till Uppsala universitets välkomstmonter i ankomsthallen på Ar-landas terminal 5. När hon får veta att nästa mini-buss, som kan ta henne och packningen till Uppsala, går om en kvart spricker hon upp i ett leende.

– Jag ska plugga masterprogrammet i molekylär bioteknik, det ska bli spännande, säger hon.

Det är andra året i rad som Uppsala universitet tar emot utländska studenter på Arlanda. Under tre da-gar förväntas mellan 250 och 300 studenter, som ska plugga masterprogram, utbytesprogram eller kurser vid Uppsala universitet, landa med plan från världens alla hörn.

Gemensamt för de flesta är att de är trötta efter långa flygresor och kånkandet av tung packning. Men de är också lättade och entusiastiska över att äntligen vara framme.

– Och därför är det så härligt att vi i år kan er-bjuda alla studenter skjuts i minibuss fram till dörren i Uppsala. De blir glada och tacksamma när de inser att de slipper bära packning och leta upp rätt tåg el-ler busslinjer, säger Gabriella Hernqvist, utbildnings-informatör vid studentavdelningen, som arrangerat välkomstmottagningen på Arlanda.

Lär känna varandraEn av studenterna som väntar på nästa bussavgång är Ma-ria Husebye från norska Bergen. Hon ska börja plugga ju-ridik vid Uppsala universitet men är inte helt ny i stan.

– När jag var liten bodde jag här eftersom min pappa jobbade på Akademiska sjukhuset. Men sedan dess har jag bara varit i Uppsala en gång. Jag gillar staden, den är fin, liksom universitetet, säger hon.

Det är snart dags för avgång för minibussen, som avgår varannan timme mellan klockan 07:00 och 21:00 i tre dagar. Chaufför Per Löfgren, civilingen-jörsstudent i molekylär bioteknik, har hunnit köra några vändor.

– Det är roligt för studenterna har ju inte så bra koll när de just landat och tycker såklart att det är skönt att få skjuts. Och även om de inte känner var-andra börjar de prata och lära känna varandra under resan till Uppsala, säger han.

helena edström

I augusti kom tusentals nya studenter till Uppsala universitet som strävar efter att erbjuda ett lärande i världsklass. I detta nummer tittar Universen närmare på hur.

FoTo

: MIK

AEL

WA

LLER

STED

T

Skjuts fram till dörren

Nominera årets student!Utmärkelsen Årets Uppsalastudent och stipendiet på 100 000 kronor tilldelas en student som utmärkt sig för goda och kreativa insatser vid Uppsala universitet. Den nominerade ska ha goda studieresultat och fullgjort en stor del av sina studier men inte avslutat grundutbildningen. Studenten ska också ha utmärkt sig för kreativa insatser vid Uppsala universitet, delta-git i kår och/eller nationsliv eller gjort särskilda insat-ser till stöd för andra studenter, alternativt utvecklat entreprenörskap med anknytning till universitetets utbildnings- eller övrig verksamhet. Alla med anknyt-ning till universitetet såväl organisationer som enskilda får nominera. Nomineringar med tydlig motivering lämnas senast den 30 september. Vid Anders Wallfö-reläsningen i entreprenörskap den 7 november delas stipendiet ut.

Läs mer och nominera: http://uadm.uu.se/insidan

Vem är du och vad ska du plugga?TExT: Kerstin Carlfors Virgin fOTO: Mikael Wallerstedt

Namn: Erik LifKommer från: BälingeSka plugga: Tekniskt naturveten-skapligt basårVarför Uppsala? Jag har hört mycket bra om studentlivet och att det är ett väl ansett universitet.

Namn: Hannah Schamoni Kommer från: München i TysklandSka plugga: FysikVarför Uppsala? Jag har varit i Sve-rige en gång för 13 år sen, känns spän-nande och kul att komma hit.

Namn: Hans JonsällKommer från: SundsvallSka plugga: SpråkvetarprogrammetVarför Uppsala? Det var på en mässa som Uppsala erbjöd det största språk-utbudet i Sverige, så för mig var det ett självklart val.

Namn: Maria Husebye Kommer från: Bergen i NorgeSka plugga: JuridikVarför Uppsala? Jag bodde i Uppsala när jag var liten och väljer att återvända för att studera där jag trivdes så bra. Jag gillar staden och det är ett fint universitet. Nära och praktiskt att träffa pojkvännen i Stockholm också!

FoTo

: MIK

AEL

WA

LLER

STED

T

CIRKUS. Halvard Strønen och Hannah O´Brien vill locka nya studenter att testa cirkuskonster i föreningen CirKurs.

LÅNGVÄGA. Det är skönt att få skjuts till Uppsala, tycker spanjorskan Alba Atienza Párraga som ska plugga masterprogram i molekylär bioteknik.

6 UNIVERSEN # 5 -12 7UNIVERSEN # 5 -12

TEma: LäRaNdE

Vad är bra pedagogik?Vad är egentligen ett bra lärande? Universen frågade några som bör veta: universi-tetets pedagogiska pristagare 2012. TExT: Helena Edström & Magnus Alsne fOTO: Mikael Wallerstedt

Simulerad död räddar liv

äL DOLT I AKADEmISKA sjukhusets kulvertar ligger Kliniskt träningscentrum, KTC. Här drillas morgondagens läkare och sjuksköter-

skor i realistiska akuta situationer. Man vill tro att det är ett självklart inslag i läkares utbildning, men faktum är att Uppsala universitet är ett av endast två i Sve-rige där akutsjukvård ingår som eget ämne i grundut-bildningen. Uppsalas läkarutbildning är dessutom den enda i världen med interprofessionell träning för alla läkar- och sjuksköterskestudenter på sista terminen. Just i dag väntar tre läkarstudenter i sällskap med fem sjuksköterskestudenter på dagens simuleringar.

I linje med Who– World Health Organisation har länge betonat vikten av interprofessionell utbildning, alltså att olika yrkes-kategorier lär av och med varandra. Det bidrar till att effektivisera vården, hjälper hälso- och sjukvården att hantera den globala bristen på kompetent personal och är ett sätt att skapa högre kvalitet på vården, be-rättar Martin Wohlin, läkare och universitetslektor i akutsjukvård.

I grupprummet har instruktörerna Elisabeth Hadd-leton och Annika Norrbo, båda med bred och djup kunskap om simulering, hunnit såväl ansluta som av-sluta den teoretiska genomgången. Studenterna ska delta i tre akuta scenarier. Lärandemålen är tydliga roller och kommunikation. Övningarna spelas in på video för gemensam genomgång, därefter råder tyst-nadsplikt på individnivå.

– Vår ambition är att allt ska vara så nära verklighe-ten som möjligt. Visserligen är denna undervisning både dyr och tidskrävande, men vi vet att både studenter och patienter vinner på det, säger Martin Wohlin.

det måste gå undanI träningsrummet väntar Simon Carlsson – född -55, normalbyggd och med stabil puls. Studenterna får några minuter att bekanta sig med rum och simulator. Den här dagen har Simon ramlat tre meter från en stege och skadat axeln. Efter tre timmar i väntrum-met har Simon plötsligt bleknat och placerats i ett rum. Instruktörerna tar plats bakom kontrollpanelen och två sköterskor inleder undersökningen. Då hug-ger det till i patientens mage.

– Ååååhh, det gör så ont, vad är det som händer, stönar Simon med hjälp av Annika Norrbo som ger röst åt patienten via trådlös högtalare. Då ytterligare en sköterska tillkallas för att ge syrgas försvinner Si-mons puls. Nu blir stämningen betydligt mer spänd, men då Annika meddelar att patienten visst har puls om man bara undersöker honom ordentligt övergår stress i fniss. Sköterskorna väljer att kalla på jourha-vande läkare men bara minuter senare får Simon pro-blem med luftvägarna. En blödning konstateras och fyra påsar blod beställs.

– Vi har bara 15 minuter per scenario så det mås-

te gå undan. Patienten insjuknar och tillfrisknar rela-tivt snabbt, förklarar Elisabeth Haddleton samtidigt som hon blåser av den första övningen och kallar till debriefing i rummet intill.

I en debattartikel i Läkartidningen 3/2012 presen-teras en studie som visar att endast 46 procent av lan-dets läkarstudenter helt eller delvis nöjda med utbild-ningen i akutsjukvård på sina respektive läkarprogram. Flest nöjda studenter, hela 90 procent, finns i Uppsala.

– Vi har även hunnit utvärdera våra interprofessio-nella simuleringsövningar. Studenterna visar sin upp-skattning över att få öva samarbete och kommunika-tion i en stressande situation, vilket ger dem viktiga erfarenheter inför yrkeslivet, säger Martin Wohlin.

Nära verklighetenUnder tiden har gruppen samlats till debriefing. De som deltagit praktiskt återger hur de använde sina ny-vunna erfarenheter under övningen. De som agerat observatörer redovisar sina iakttagelser utifrån givna instruktioner. På tv-skärmen återges fragment ur det faktiska skeendet. De flesta tycks överens om att kom-munikationen fungerade bra, men att ansvarsfördel-ningen mellan läkare och sköterska kunde ha varit tydligare.

– Jag ville inte komma in i den här situationen och börja med att ge order, utan väntade på ett godkän-nande från sköterskan att överta ledarskapet, förklarar läkarstudenten, men mycket längre än så når inte dis-kussionen. Ett från början snävt schema har redan spruckit. Nästa scenario är bara minuter bort och den planerade kafferasten ersätts av en kopp på stående fot. Plötsligt känns verklighetens sjukvård väldigt nära.

magnus alsne

Uppsala universitet har som första lärosäte i världen infört övningar över professionsgränserna i akutsjukvård för alla sistaårsstudenter i läkar- och sjuk- sköterskeprogrammen. – Vi förbereder studenterna för verk-ligheten, säger Martin Wohlin, läkare och universitetslektor.

hur känns det att bli utsedd till en av årets pedagogiska pristagare?

Vad kännetecknar en bra pedagog?

hur kan universitetet ge ökad status åt bra pedagogik?

– Jag är hedrad, glad och djupt rörd över studenter och kollegors erkännande av mitt arbete.

– Min övertygelse är att nyfikenheten på forskning och människor bör vara en cen-tral drivkraft för lärare på universitetet. Jag hävdar med emfas att jag som lärare på ett universitet bör vara besjälad av universitetets grundläggande idé om att all kunskap kan diskuteras och att argument ska vässas och prövas och på så sätt kunna avgöra vad som är mer sant.

– Forskning och undervisning är varandras förutsättningar. Jag tror att det är i förhåll-ningssättet till undervisningen som respekt och status kan vinnas. Det innebär att belö-ningssystemen behöver vara ihopkopplade med den hårdvaluta som ”räknas” på univer-sitetet, det vill säga forskningstid.

– Att bli utsedd till pedagogisk pristagare var en stor glad överraskning! Jag är mycket stolt över priset, speciellt eftersom många av nomineringarna kommer från mina studenter. Mina föreläsningar och seminarier har uppen-barligen uppskattats, vilket stärker självför-troendet, ökar arbetsglädjen och sporrar till ytterligare förbättringar.

– De goda förebilder jag själv haft som lärare har haft gedigna ämneskunskaper som de lyckats förmedla på ett begripligt, varierat och lustfyllt sätt. De har i första hand bemött, inte bedömt, sina elever/studenter utifrån ett ge-nuint intresse för utbildning, med ambitionen att alla ska lyckas. ofta har undervisningen kryddats med en portion humor.

– De krav som redan finns att lärare på uni-versitetet ska genomgå en högskolepedago-gisk kurs är väl ett sätt att visa pedagogikens/lärarens betydelse. Ett annat är givetvis de priser som utdelas. Att utse pedagogiska mentorer som handleder nyanställda lärare kan vara ett annat sätt. Ett tungt vägande lö-nekriterium skulle säkert också hjälpa till.

– Riktigt roligt och ansvarsfullt! Nu ska jag försöka leva upp till detta och göra vad jag kan för att främja pedagogisk utveckling. Det känns hedervärt att få en så fin motivering, och jag är jätteglad att vi tillsammans värde-sätter det kritiska tänkandet!

– Jag tror på kunskap. Pedagogen avgör ju vad studenterna ska ta med sig från utbildningen. Så man behöver hitta strategier som hjälper studenterna att förstå och jobba med inne-hållet, för att utveckla de viktiga kunskaperna och färdigheterna.

– Grunden tror jag är en organisation som ger förutsättningar för pedagogerna att ut-vecklas och göra ett bra jobb. God pedagogik, liksom god forskning, kräver ju en hel del arbete – att man håller sig uppdaterad inom både ämne och metoder, reflekterar och dis-kuterar med andra.

– Det är förstås väldigt roligt och hedrande. Det är ett erkännande av ansträngningarna man gör för bättre undervisning och lärande. Jag är också väldigt tacksam mot alla jag samarbetar med – både studenter och lä-rare. Priset uppmärksammar en individ, men ”framstående insatser inom utbildning” gör man sällan ensam.

– Mycket handlar om att ta undervisning och lärande på allvar. Man behöver reflektera över vad man gör och varför. Det finns en hel del kunskap om hur man bör göra – både från forskning och väl beprövad erfarenhet. Som lärare behöver man känna till det och dra lärdomar.

– Det är viktigt att alla som anstränger sig för att förbättra utbildningen uppmärksam-mas och får ett erkännande. Några bra exempel är titeln excellenta lärare, universi-tetspedagogiska konferenser och pedagogiska utvecklingsmedel.

– Framför allt är jag glad, överraskad och väl-digt hedrad. Jag arbetar konsekvent med att utveckla min pedagogik, och har i det här fal-let mycket att tacka mina studenter för som tar sig tid att besvara mina utvärderingar och ge viktig feedback på undervisningen.

– Att visa engagemang för ämnet och åhö-rarna. Att så långt som möjligt försöka sätta sig in i och möta varje students unika behov, oavsett om det är en föreläsning eller prak-tiska övningar i mindre grupper.

– Jag upplever att pedagogiken får allt större betydelse som komplement till forskningen, inte minst på grund av att studenterna får en allt mer hälsosamt ifrågasättande attityd. Där jag undervisar råder dessutom ett klimat där bra pedagogik diskuteras, värdesätts och utvecklas.

Lars fälting, ekonomisk-historiska institutionen, pris inom området kol-legial samverkan och idéutbyte (Fria priset 2012).

Elisabeth Berg, institutionen för pe-dagogik, didaktik och utbildningsstudier, pris inom område teologi, humaniora och lärarutbildning.

Ebba Elwin, institu-tionen för psykologi, pris inom område juridik och samhälls-vetenskap.

Staffan Andersson, institu-tionen för fysik och astronomi, pris inom området matematik, naturvetenskap och teknik.

henrik Johansson, institu-tionen för neurove-tenskap, pris inom området medicin och farmaci.

FoTo

: MIK

AEL

WA

LLER

STED

T

LIVSVIKTIGT. Studenterna har 15 minuter på sig att lösa akuta patientscenarier i träningsrummet på Kliniskt tränings-centrum på Akademiska sjukhuset.

8 UNIVERSEN # 5 -12 9UNIVERSEN # 5 -12

TEma: LäRaNdE

Dragkampensom blev en framgångssaga

E SOm VAR NEGATIVA förut har blivit neu-trala. De som var neutrala är positiva. Och de som redan var positiva har stärkt sitt veten-

skapliga förhållningssätt till undervisning och blivit bättre på att sprida sina erfarenheter. Alla har rört sig ett steg framåt och det är inte längre legitimt att vara emot pedagogisk utveckling, säger Maja Elmgren, lek-tor vid institutionen för kemi – Ångström och peda-gogisk utvecklare vid avdelningen för universitetspe-dagogisk utveckling.

Hon är projektledare för teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd, TUR, som en-träget och engagerat stöttar och för samman lärare, stu-denter, pedagogiska ledare och didaktiska forskare som

jobbar för en och samma sak – att främja och utveckla studenters lärande. En grundläggande tanke är att kom-ma bort från en statisk och traditionell undervisning, där läraren envägskommunikativt föreläser medan stu-denterna lyssnar, antecknar och skriver tentor.

Studenter delaktiga– Vi strävar efter en efter en lärandesituation där lä-rare och studenter tillsammans skapar kunskap i klass-rum, labb och på exkursioner. Insatserna är välgrun-dade i den didaktiska, alltså utbildningsfokuserade, forskning vi sedan länge bedriver vid fakulteten, säger Staffan Andersson, lektor vid institutionen för fysik och astronomi och ledamot i TUR.

Hur kan sådan undervisning se ut?– Det kan handla om att redovisa en matematik-

uppgift på tavlan inför läraren och klassen. Jag måste förklara varje steg och om jag lyckas förklara för kur-sarna så har jag också förklarat det för mig själv, säger Fredrik Härlin, student på masterprogrammet i till-lämpad beräkningsvetenskap och ledamot i TUR.

Varför är den sortens undervisning bättre?– Det är lite jobbigare att vara aktiv i undervisningen

än att bara lämna in uppgiften till läraren, men i efterhand inser man att det är oerhört nyttigt. Man lär sig bättre och får bättre självförtroende, säger Fredrik Härlin.

Att studenter deltar och är engagerade i TUR:s verk-

för tio år sedan ansågs det av många överflödigt att utveckla lärandet och mötet mellan lärare och studenter på universitetet. Idag är det få som vill stå utanför den pedagogiska utvecklingen på teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.

TExT: Helena Edström fOTO: Mikael Wallerstedt

samhet är viktigt, anser ledamöterna som Universen träffar, för det räcker inte att ha med lärarna på tåget.

– Även studenterna måste vara öppna för att reflek-tera kring sitt lärande och förändra sina metoder, säger Staffan Andersson.

– I framtiden är det därför viktigt att vi når ut till studenterna.

Viktigt höja statusEn annan viktig framtidsfråga enligt TUR är att öka statusen för pedagogiskt skickliga lärare på universi-tetet. Både Staffan Andersson och projektledare Maja Elmgren har, liksom flera andra inom TUR, fått Upp-sala universitets pedagogiska pris, men de tycker inte

att priser och utmärkelser räcker för att skapa en håll-bar och långsiktig statushöjning. – Vi kan intyga att det är fantastiskt att få priset. Men det är få förunnat, närmare bestämt fem om året vid universitetet, säger Maja Elmgren.

I slutet av 2011 tog rektor beslut om införandet av en ny titel – excellent lärare – för skickliga lärare och TUR har arbetat fram det grundförslag för riktlinjer och genomförande som nu behandlas inom universitetet.

– En skicklig forskare belönas genom att blir docent eller professor. Men för skickliga lärare har det inte funnits något belöningssystem. Karriärsteget excellent lärare, med tillhörande lönelyft, är därför en viktig in-sats, säger Maja Elmgren. l

TUR bbb

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspe-dagogiska råd ansvarar för fakultetens ämnesdidaktiska och ingenjörsdidaktiska fortbildning av universitetslärare, seminarier, verkstäder och konferenser, samordning av pågående projekt med stöd av fakultetens universitets-pedagogiska förnyelsefond, TUFF, nätverket för fakulte-tens pedagogiska ledare samt de undersökningar bland studenter och lärare som behövs för en fortsatt peda-gogisk utveckling. TUR ska också ge ett anpassat stöd åt pedagogiska ledare och lärare, utbildningsprogram och institutioner i deras utvecklingsarbete.

Alla har rört sig ett steg framåt och det är inte längre legitimt att vara emot pedagogisk utveckling.

FRAMÅTBLICKARE. Tongångarna kring pedagogisk utveckling har vänt, anser Fredrik Härlin, Staffan Andersson och Maja Elmgren – tre av tio medlemmar i teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitets-pedagogiska råd.

10 UNIVERSEN # 5 -12 11UNIVERSEN # 5 -12

WEbb I UTVEckLINg

Nya gruppytor skapas dagligenLLA SOm VILL hA hJäLP att komma igång med en gruppyta kan höra av sig, så kommer vi och visar hur det fungerar. Många blir förvånade

över att det inte alls är så krångligt som de trodde, sä-ger Anna Åhnberg, projektledare för Medarbetarpor-talen – den webbplats för intern kommunikation som är under uppbyggnad vid universitetet.

Hon är glatt överraskad över att så många redan upptäckt gruppytan, som gör det enklare att kommu-nicera och att dela dokument. Funktionen släpptes strax före sommaren.

– Det är ett verktyg som är väldigt användbart inom en så stor organisation som ett universitet. En grupp-yta uppmuntrar till tvärorganisatoriska samarbeten, då man kan skapa grupper hur som helst inom universi-tetet. Och vi hoppas också att det ska minska utskick-et av e-post kolleger emellan, säger hon och definierar problem som man vill komma ifrån – exempelvis bristan-de koll på dokumentversioner, massutskick till fler än vad som behövs, svårighet att uppdatera bifogade dokument.

även externa deltagareAntalet medlemmar som ingår i en gruppyta kan vara många eller få. Det enda som krävs för att starta en gruppyta är ett namn på gruppen och en gruppägare – som är den person som skapar och som kan ta bort

Just nu är hundratals gruppytor med flera tusen unika medlemmar igång vid universitetet. Varje dag skapar anställda nya gruppytor för olika nätverk, samarbets-projekt, forskningsgrupper och styrgrupper. Utvecklingen är ett led i arbetet med en Medarbetarportal på webben för anställda.TExTER: Gunilla Sthyr GRAfIK: Mikael Mannberg

Frågor och svar: Medarbetarportalen b

Vad är medarbetarportalen?l Ett intranät – intern information för medarbetare.l Ett samarbetsverktyg – möjlighet att exempelvis dela dokument och diskutera i grupp.l En tjänsteportal – ett fönster mot universitetets interna IT-tjänster.

Vad finns i medarbetarportalen idag?l Min sida – personlig startsida. Logga in på http://mp.uu.se och titta!l Gruppytor – den anställda kan starta samarbetsytor på webben.l Profilsidor – den anställda kan lägga upp exempelvis bild, personliga meriter och biografi på sin kontaktsida på webben. Sök upp dig själv och uppdatera din sida på www.uu.se

När blir medarbetarportalen klar?Medarbetarportalen utvecklas kontinuerligt och nya funk-tioner släpps allt eftersom. organisatoriska gruppytor, där anställda inom en institution eller motsvarande automatiskt är medlemmar, släpps inom kort. Möjlighet att bjuda in externa deltagare till grupper kommer senare att finnas i Medarbetarportalen, liksom gemensam information av intresse för anställda – om exempelvis resor, arbetstid och ledigheter.

Vill du veta mer? Titta gärna på utvecklingsplanen på http://webb.uu.se

Gå in på http://mp.uu.se och testa de nya funktionerna!

gå in och testa!Gå in på http://mp.uu.se

forskaren Britt-Inger Johansson:

”Gruppytan samlar en spretig verksamhet”– Vi har bestämt att använda grupp-ytor här på jobbet och det fungerar bra. Det är ett sätt att hålla ihop en spretig verksamhet, säger Britt-Inger Johansson, vetenskaplig ledare för Salt, ett samar-betsprojekt för tvärvetenskaplig och internationell forskning och utbildning på campus Engelska parken.TExT: Gunilla Sthyr fOTO: Mikael Wallerstedt

NäR fUNKTIONEN fÖR gruppytor i Medarbetarpor-talen lanserades strax före sommaren var Britt-Inger Johansson en av de allra första att skapa en yta för Salt-kontorets personal och praktiserande studenter.

– Jättekul och efterlängtat, tycker hon och visar gruppytan som nu ersatt Facebook och ett tidigare forum som man använt för kommunikation.

– Gruppytan ger oss en möjlighet att kommuni-cera med varandra, även när vi inte är på jobbet sam-tidigt. På dokumentytan lägger vi våra rapporter, som vi tidigare använt dropbox till. Och med versions-hanteringen så vet alla vilken version som är den senaste – då vi ofta är flera personer som är inne och filar på samma dokument.

minskat e-postandeBritt-Inger Johansson är entusiastisk över möjlighe-ten att så småningom slippa e-postandet kollegor emellan, att ha gruppytan som den plattform där all information går att hitta, sorterad i olika ”boxar”. Ytan är lätt att använda och strukturen känns igen från olika sociala medier på nätet.

– Det blir lätt och tydligt med samma struktur på alla våra sidor, jämfört med tidigare då informa-

tion delades på många olika sätt, säger hon.Hon har också varit en av alla ”piloter” vid uni-

versitetet som testat lite olika funktioner för Med-arbetarportalen, som hon tror blir ett bra komple-ment till den muntliga kommunikationen.

Britt-Inger Johansson är professor i konstveten-skap och även involverad i den pågående diskussio-nen om samgåendet mellan Gotlands högskola och Uppsala universitet. I det arbetet är kommunikatio-nen oerhört viktig menar hon, och här ser hon grup-pytan som ett användbart verktyg i kontakten.

– Vår institution har redan ett stort samarbete med Gotland och flera av oss kommer att ha sin ar-betsplats i Visby. Medarbetarportalen kan bidra till att skapa en ”vi”-känsla, där all personal kan delta i diskussioner och få information samtidigt.

koll på institutionenHon ser även fram emot när de så kallade enhets-ytorna släpps i portalen. De utgår från organisatorisk tillhörighet och alla anställda vid en enhet eller insti-tution ingår automatiskt i en och samma enhetsyta.

– Under de här tre åren som jag ska vara veten-skaplig ledare på Salt, så vill jag förstås hålla mig upp-daterad på vad som händer på min heminstitution.

Risken att översvämmas av information från alla grupp- och enhetsytor tror hon inte är överhängande:

– Man får lära sig att vara kort och koncis i sina meddelanden – vara sitt eget filter. Det går ju heller inte att engagera sig i alla frågor som diskuteras i fo-rumet.

För Medarbetarportalen hoppas hon på en kalen-derfunktion med både en övergripande och en lokal kalender som gör det möjligt att söka och filtrera utifrån ämne och intresse.

– Bland det bästa med Medarbetarportalen är möjligheten för var och en att ha en personlig vy och så långt det är möjligt skapa sin egen sida, säger hon. l

Hur gör man? bbb

Utvecklarna inom Medarbetarportalen kommer gärna ut och hjälper dig att komma igång med gruppytor. Det kan till exempel vara på ett personalmöte, forskar-gruppsmöte eller enskilt förstås. hör av dig till: Anders.Berndt@uadm.uu.se.

gruppen. Sedan är det bara att bjuda in medlemmar. Även externa användare, vilka ju ofta ingår i forsk-

ningsprojekt vid universitetet, ska kunna ingå i en grupp-yta – en möjlighet som kommer att lanseras senare i höst.

Arbetet med att bygga en Medarbetarportal har från allra första stund varit ett projekt som involverat medarbetarna, steg för steg. Varje nytt verktyg har testats av olika användargrupper för att kunna opti-meras, förbättras med nya funktioner allt eftersom användarna tagit det till sig.

– Medarbetarportalen ska vara användarvänlig, en-kel att använda och den ska underlätta i vardagsarbe-tet. Vi lyssnar hela tiden på vad medarbetarna vill ha, vi kommunicerar och informerar för att hitta rätt, även om vi naturligtvis inte kommer att kunna upp-fylla allas önskemål fullt ut – men det ska bli bra, sä-ger Anna Åhnberg. l

Startsida med händelseflödeSamlar de senaste händelserna i gruppen – exempelvis nya kommen-tarer och uppladdade filer.

ForumTraditionellt forum där medlemmar kan starta diskussioner.

dokumentGruppmedlemmar kan ladda upp filer och att gå in och ändra i filer. En versionshantering visar den senaste versionen.

medlemslistaLista med alla gruppmedlemmar, länkade till varje medlems profilsida i Medarbetarportalen.

PresentationssidaMöjlighet till en kort presentation av gruppen, som även kan visas för icke-medlemmar.

ENTUSIASTISK. Gruppytor på webben möjliggör effektivare samarbeten, tycker Britt-Inger Johansson, vetenskaplig ledare för det tvärvetenskapliga projektet Salt.

12

12

UNIVERSEN # 5 -12 13UNIVERSEN # 5 -12

FoRSkNINgSNyTT

dukat för romantik• Drakfenan är en liten sötvattensfisk som är vanlig i floder och åar på Trinidad och i Venezuela. En studie från Uppsala universitet visar att hanarna i olika populationer utveck-lar ornament som liknar den mat som just deras honor äter. Hannen imiterar honornas favoritföda: myror och andra insekter från vattenytan. Hannen ”viftar” med ornamentet framför honan, som intresserat biter mot det, i tron att det är mat. – Våra resultat visar att parningssignaler kan förändras som ett direkt resultat av skilda lokala miljöförhållanden, vilket kan leda till bildandet av nya arter, säger Niclas Kolm, forskare i zooekologi.

nyckeln till ikeaS framgång• Ikeas reklamfilmer i Tyskland har nästan fått kultstatus och företaget har etablerat sig som Tysklands ledande möbelkedja. I en avhandling i tyska analyserar Jennie Mazur hur Ikea yt-terst medvetet arbetar med föreställningar om ”svenskhet” i sina reklamfilmer för den tyska marknaden. Reklamfilmerna, som visats mellan 1997 och 2007, handlade till exempel om vem som ska vara föräldraledig, kvinnors yrkeskarriär och välbärgade män som intres-serar sig för heminredning. Filmerna anspe-lade på nordisk jämställdhet mellan könen och progressiv svensk socialpolitik.

lokala nyckelgruPPer räddar liv• Varje år dör 3,3 miljoner barn i världen. Leif Eriksson vid institutionen för kvinnors och barns hälsa visar i sin avhandling hur överlev-naden drastiskt kan förbättras i Quang Ninh-provinsen i Norra Vietnam. Genom att bilda lokala grupper av politiker och sjukvårdsper-sonal som stöttas av en så kallad faciliterare, har dödligheten sjunkit bland nyfödda med nära 50 procent. Det kan handla om amning från födseln, värmehållning och utbildad per-sonal i samband med förlossningar.

bara ett fredSavtal • Under 2011 ökade antalet konflikter i världen markant, konstaterar Uppsala kon-fliktdataprogram. Jämfört med 2010 så ökade antalet konflikter med 20 procent, till 37. – Även om ökningen mellan 2010 och 2011 var den största sedan 1990 så ligger antalet konflikter långt under början av 1990-talet. Då uppmättes som högst 53 konflikter, säger professor Peter Wallensteen. Endast ett fredsavtal ingicks under 2011. – Tiden efter det kalla kriget har präglats av fredsprocesser, men denna trend kan nu vara hotad, säger Peter Wallensteen.   

Med religionen som livstil

å SENARE TID hAR DET skrivits i medierna om att religion blir vanligare bland unga. Till exem-pel lockas många av nya frikyrkliga rörelser. Mia

Lövheim, professor i religionssociologi, tycker att bil-den är något överdriven.

– Sekulariseringen har inte avstannat i Sverige. Det är fortfarande bara omkring 10 procent av ungdomar-na som är religiösa. Däremot är det viktigt för den här gruppen att göra religionen till sitt eget val.

Att välja religion innebär för många av dagens unga att välja en livsstil, men inte en radikalt annorlunda livsstil, menar Mia Lövheim.

– Vi ser inte några generella tendenser till politisk radikalisering bland religiöst aktiva ungdomar. Majo-riteten av unga har stark tro på möjligheten att på-verka sitt eget liv, men inte samhället i stort.

Mia Lövheim har forskat mycket kring unga och religion. Till en början studerade hon samtal om reli-gion och livsfrågor på Internet. I studien ”Religion som

resurs?” borrade hon vidare i ämnet i samarbete med andra ungdomsforskare. De gjorde en enkät till ung-domar i åldern 16-24.

– Andra undersökningar hade visat på ökad ohälsa, oro och stress bland unga, men man hade inte kopplat samman det med religion. Vi ville ta reda på vilken roll religionen spelade i ungas vardag.

Religion på tevePå frågan ”Var möter du religion i din vardag?” sva-rade de flesta ”teven, skolan och vännerna”. Det var färre som mötte religion i kyrkan.

– Religiösa ungdomar blir mer och mer av en mi-noritet och ofta lyfter de fram tron som ett eget val. Det har skett en tillspetsning av hur man uttrycker sig om sin tro. Det speglar att gruppen befinner sig i en majoritetskultur där det är viktigt att göra egna val och förverkliga sig själv, säger Mia Lövheim.

Är då religionen en resurs? Ja, för den religiöst ak-tiva gruppen fanns vissa fördelar. De var mer toleran-ta och hade ett starkt nätverk av familj och vänner. Riskfaktorer som alkohol och tobak förekom mindre i den här gruppen. Men annars skilde de sig inte myck-et från andra ungdomar. Oro, stress och ensamhet fö-rekom även här.

Däremot verkar det som om religionen har bety-delse för fler än den lilla gruppen av troende. Trots allt svarar en tredjedel av alla 15-åringar ja, när de får in-bjudan till konfirmationsundervisning.

– Även de som säger sig inte alls vara troende kän-ner någon form av tillhörighet, framför allt i kristen-

domen. Kyrkan är fortfarande en kulturellt formande kraft. Där vill vi gärna gå vidare med fler studier.

De flesta unga är alltså inte religiösa men har en kulturell känsla för kristendomen. Frågan är vad det betyder i mötet med andra religioner i samhället? En sak är säker, religionen spelar en allt större roll i det offentliga samtalet.

– Sverige har vaknat upp och idag har vi en diskus-sion där religionen står på agendan. Religion har fått en ny synlighet och kanske en större betydelse.

mötet med andraParallellt med det har religionen blivit alltmer en frå-ga om livsstil.

– Religionen handlar för många om att få ihop livs-pusslet – familj, yrkesliv och samhällsliv. Det går ut på hur man ska leva ett bra liv här istället för att se-parera sig från världen. Det kan man se som en mo-dernisering, där individens tankar och behov får stör-re utrymme, säger Mia Lövheim. l

är du troende eller icke-troende? För dagens unga är det viktigt att göra ett aktivt val. – Religion handlar allt mer om att få ihop det moderna livet med sin tro, säger Mia Lövheim, professor i religionssociologi.

TExT: Annica Hulth fOTO: Mikael Wallerstedt

FoRSkNINg

Religion och samhälle bbb

Mia Lövheim är en av forskningsledarna i The Impact of Religion, en excellenssatsning vid Uppsala univer-sitet under åren 2008-2018. Forskningsprogrammet infattar över 40 forskare från 6 skilda fakulteter och behandlar ekonomiska, sociala, politiska och religiösa förändringar i Sverige i början av 2000-talet. Satsningen stöds av Vetenskapsrådet med så kallat Linnéstöd.

Hemligheten bakom passgångforskare vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har upptäckt en specifik genvariant som har avgörande betydelse för om en häst kan gå i passgång och trava rent i hög fart. forsk-ning på möss har lett till nya rön om de nervkretsar som styr benrörelser hos häst, mus och sannolikt alla ryggradsdjur.

NäR häSTSTUDIEN inleddes 2010 vid SLU ville fors-karna kartlägga den genetiska bakgrunden till varför bara vissa islandshästar klarar av att gå i passgång. Fors-karna fann att en specifik gen, DMRT3, hade en avgö-rande betydelse.

Samtidigt hade Klas Kullanders forskargrupp i neu-rovetenskap vid Uppsala universitet, upptäckt att sam-ma gen fanns i en hittills okänd typ av nervcell i rygg-märgen hos möss. Denna nervcell har en karaktär och placering som kan förklara hur det nervnätverk som koordinerar rörelser är uppbyggt och fungerar.

När de två grupperna, som båda ingår i forsknings-satsningen SciLifeLab, jämförde sina resultat blev det uppenbart att en viktig upptäckt fanns inom räckhåll.

– Vi förstod att vi hade kommit samma gen på spå-ren med helt olika utgångspunkt i forskningen. Den nervcell vi har upptäckt är beroende av DMRT3, och är uppkallad efter genen, säger Klas Kullander.

Forskarna fann att genvarianten var vanlig hos flera

hästraser med avvikande rörelsemönster, men också bland travhästar.

– Vi har visat att DMRT3-mutationen finns i trav-hästar som kan trava rent i hög fart och att de bästa travhästarna har denna mutation i dubbel uppsättning, säger Leif Andersson, professor i funktionsgenomik, som ledde jakten på DMRT3-mutationen i häst.

annica hulth

UDDA GÅNGSTIL. Islandshäst i”flygande pass”.

FoTo

: FRE

YJA

IMSL

AN

D

4 frågor till Kjell Aleklett:

Vad händer när oljan sinar?Ingen armé kan stoppa den idé vars tid är kommen. Citatet av Victor hugo finns med i slutet av professor Kjell Alekletts nya bok ”Peeking at Peak Oil”. Boken sammanfattar tio års forskning om vad som händer när produktionen av världens fossila bränslen börjar sina.

1. hur länge har du forskat om det här?– I tio år. För att forska om världens oljetillgångar behöver man information som inte är så lätt att få tag i och därför saknades akademisk forskning. Jag upptäckte att det fanns ett tomrum, trots att det här är en av de viktigaste frågorna i världen.

– I dag är ”peak oil” ett känt begrepp. Vi har byggt upp en unik databas, producerat fyra doktorsavhandlingar och över 30 vetenskapliga artiklar som fått stor spridning. Nu inrättas världens första professur i ämnet ”globala energiresurser” i Uppsala och inriktningen är hållbar utveckling med inriktning mot globala energisystem. Jag är väldigt stolt.

2. Vad kan man göra för att ta itu med problemen?– Problemen måste tas på allvar. Vi behöver göra en omställ-ning av hela vår livsstil. Uppbromsningen av oljeproduktionen är till exempel en av anledningarna till de ekonomiska proble-men som vi just nu har i Europa.

3. ämnet är kontroversiellt, eftersom alla inte är ense om hur länge världens oljereserver kommer att räcka. hur har det varit att ifrågasättas? – Sista kapitlet heter ”den obekväme svensken”. Jag har inget emot att kallas så. Svenskar brukar ju vara så diplomatiska men det gäller inte mig. – om man för fram något helt nytt och inte blir sågat jäms-med fotknölarna så är det inget stort man har att komma med. Därför har det varit inspirerande med allt motstånd. Nu verkar det som om många inser allvaret och då går det fort för idéerna att spridas.

4. Vilka riktar sig boken till?– Alla, men man måste förstås vara intresserad av problema-tiken och av energins betydelse i samhället. Varje kapitel inleds med en historia ur verkliga livet, så det är samtidigt en sorts biografi över de senaste tio åren.

annica hulthOBEKVÄM. Kjell Aleklett har blivit inspirerad av motståndet..

EGET VAL. Religiösa ungdomar är i minoritet och lyfter ofta fram tron som ett eget val.

14

14

Kvinnor och män

UNIVERSEN # 5 -12 UNIVERSEN # 5 -12 15

Efterlängtad examen för skolledare

– OfTA hAR mAN som skolledare jobbat länge och är självlärd och ganska ensam. Jag suktade efter utbildning och nätverk så direkt det blev klart att rektorspro-grammet skulle starta låg jag på min hu-vudman om att jag ville delta, säger Per Hedlund, biträdande rektor vid Vasa re-als grundskola i Stockholm.

Universen träffar honom i solgasset på konferensanläggningen Sigtunahöj-dens terrass. Det är lunchpaus på exa-mensinternatet på Uppsala universitets rektorsprogram och ett bra tillfälle för de 140 examensfärdiga skolledarna att reflektera över de tre åren som gått.

– I och med att utbildningen är aka-demisk känner jag att jag får ett större mandat som skolledare, eftersom många i verksamheten efterfrågar just forsk-ningsbaserad kunskap, säger Lisa Lind-gren, biträdande rektor vid Jensen gym-nasium i Uppsala.

Viktig tredje uppgiftDet var för fyra år sedan som Uppsala universitet, tillsammans med fem andra lärosäten, vann Skolverkets upphandling om att få utbilda landets rektorer, biträ-dande rektorer och förskolechefer i det nya rektorsprogrammet. Utbildningen omfattar 30 högskolepoäng under tre år

och är inriktad på skoljuridik och myn-dighetsutövning, mål- och resultatstyr-ning och skolledarskap.

– Rektorsprogrammet är ett tydligt exempel på den tredje uppgiften, där

Augusti är inte bara ter-minsstart. för 140 rekto-rer, biträdande rektorer och förskolechefer var det examensdags i det nya treåriga rektorsprogram-met som universitetet ger på uppdrag av Skolverket.

NäR DET VAR DAGS för Kalmars nation att sy upp en ny fana i somras, ställde Hanna Bäckström upp. Hon är student i textilvetenskap och siktar på magis-terexamen.

– Det var ett väldigt trevligt som-marjobb, men ett stort projekt som krävde mycket förberedelser, berättar Hanna Bäckström.

Hennes lärare Ingela Wahlberg, en av Sveriges ledande experter på brode-rier, ställde upp med handledning och goda råd.

Fanan är 110x180 cm stor och pryds av Kalmars nations sigill, en stilisering av Kalmars slott. För att hitta det bäs-ta materialet fick de vända sig utanför Sveriges gränser. Fanan är gjord i siden från England och garnet är inhandlat i Turkiet.

annica hulth

akTUELLT

Kalmars nation fick experthjälp

Hanna Bäckström och Ingela Wahlberg lägger sista handen vid fanan.

FoTo

: MIK

AEL

WA

LLER

STED

T

universitetet servar samhället med viktig utbildning och forskning vi har att er-bjuda, säger Lillemor Rehnberg, utbild-ningsledare vid avdelningen för rektors-utbildning.

Hon konstaterar att skolledarna i sin tur är en unik och viktig yrkesgrupp som ska borga för att varje enskilt barn får en bra skolgång.

– De kan direkt påverka de dagliga processerna i skolan. Men som varje le-dare har skolledarna en utsatt position. Tanken är att programmet ska ge delta-garna både kunskap och självförtroende att leda skolorna på bästa sätt, säger Ste-fan Weinholz, utbildningsledare vid av-delningen för rektorsutbildning.

Ökat intresse för utbildningDe skolledare som nu tar examen är de första i raden av många. Utbildningen är obligatorisk för rektorer och önskvärd för biträdande rektorer och förskole- chefer och i takt med att utbildningen blir mer känd bland skolledare och sko-lornas huvudmän, alltså uppdragsgivare som kommunerna, ökar intresset.

– Sedan den första utbildningskullen startade i november 2009 har vi i Upp-sala startat ytterligare fem omgångar, med hundratals skolledare. Antalet svenska skolledare som är i akademisk utbildning

just nu är imponerande, säger Kristina Malmberg, utbildningsledare vid avdel-ningen för rektorsutbildning.

Det är snart dags för avslutningsce-remoni med utdelning av intyg och nål i guld, men innan dess konstaterar skol-ledarna att de vill fortsätta att ha kontakt med varandra efter utbildningen.

– Nätverket av skolledare, möjlighe-ten till kollegial handledning, är en mycket viktig effekt av utbildningen. Kanske skulle man i framtiden se till att låta deltagare träffas lite oftare än vad vi har gjort under utbildningen, just för att bidra till nätverkets styrka, säger Per Hedlund.

helena edström

RektorsutbildningAvdelningen för rektorsutbildning vid fa-kulteten för utbildningsvetenskaper har funnits sedan 1992. Vid sidan om rek-torsprogrammet består verksamheten av kurser och projekt med anknytning till kunskapsområdet utbildning. Rek-torsprogrammet omfattar 30 högskole-poäng under tre år och ges på uppdrag av Skolverket vid sex svenska lärosäten. mer info: www.rut.uu.se

FoTo

: M

ARK

HA

RRIS

Experiment lockar tjejer till teknik

UTANfÖR VATTENfALLS huvudingång råder en fnittrig och förväntansfull stämning. En av de morgonpigga är Na-dia Saraj, som säger att hon inspirerats mycket av sin fysiklärare Farid Sivand på von Bahrs skola i Uppsala. Nu kan hon räkna ut tryck, hastighet, densitet och värme.

– Allt man gör kan man beräkna. Bara att blåsa upp en ballong handlar om fysik.

Den kunskapen är kanhända använd-bar under dagens första uppgift. Tje-jerna ska bygga fallskärmar för ägg och samlar metodiskt ihop materialet: bal-longer, tunna plastpåsar och gummi-snoddar. Adina Persson, Karin Ellingson och Jill Wrethagen bäddar omsorgsfullt

in sitt ägg. Men det första testfallet slu-tar olyckligt; ägget Lilla Gumman spricker och måste ersättas.

Uppfinnarandan till trots ser inte Jill sig själv som en framtida ingenjör.

– Jag har jättesvårt för NO-ämnen. Det var lite därför jag kom hit: jag tänk-te att jag kanske lär mig någonting som kunde vara bra inför nian och de natio-nella proven.

Helst vill hon hålla på med musik men ska nog utbilda sig till datatekni-ker; hon måste ha något att falla tillba-ka på ifall drömmarna inte går i lås. He-lena Gästrin håller med, på gymnasiet ska hon plugga naturvetenskap.

– Jag tycker väldigt mycket om fram-förallt kemi och har ganska lätt för na-turvetenskapliga ämnen. Men därefter ska jag gå en skådespelarutbildning.

Det är dags för final i ägghopp från andra våningen. Fallskärmarna singlar ner oroväckande snabbt och många ägg går sina öden till mötes. Nu är det dags för lag Lilla Gumman att släppa sin fall-skärm. Första försöket träffar Universens fotograf i huvudet men det andra går enligt skolboken. Ballongkonstruktio-nens dämpning fungerar perfekt och Lilla Gumman 2 klarar marktagningen galant. Jill, Adina och Karin kan vara stolta.

anneli björkman

De har stigit upp klockan sex trots att det är sommar-lov. De 25 högstadietjejerna från Uppsala, Norrtälje och Enköping har haft tur – fler anmälde sig än det fanns plats till årets Tjejvecka. Arrangörerna Uppsala universitet och Vattenfall hoppas locka fler tjejer till ingenjörsutbildningar.

högskoleverket granskar just nu de svenska lärosätenas utbildningar. hittills har upp emot 500 utbildningar i landet granskats och Uppsala univer-sitet får högsta betyg inom flera områden.

fRAm TILL 2014 SKA Högskoleverket ut-värdera kvaliteten på alla högskoleut-bildningar som leder fram till examen. Under perioden april till augusti kom en stor leverans av kvalitetsutvärdering-ar från myndigheten. Närmare 500 ut-bildningar har granskats och fått ett om-döme på en tregradig skala – mycket hög, hög eller bristande kvalitet. Ett nytt inslag i utvärderingen är att studenter-nas examensarbeten är huvudfokus för bedömningen.

I flera fall har Uppsala universitets utbildningar fått högsta betyg – jurist-programmet, psykologprogrammet, kan-didatutbildningarna i utvecklingsstudier,

geografi och geovetenskap, magisterut-bildningen i statsvetenskap och master-utbildningarna i freds- och konfliktkun-skap och genusvetenskap.

Uppföljning om ett årEn stor grupp utbildningar vid Uppsala universitet bedöms ha hög kvalitet, medan andra fått omdömet bristande kvalitet.

Bland annat gäller det kandidatutbild-ningarna i medie- och kommunikations-vetenskap, farmaceutisk biovetenskap och farmaci, magisterutbildningarna i journa-listik, läkemedelsanvändning och klinisk farmaci, masterutbildningen i företags-ekonomi och receptarieprogrammet.

De utbildningar som får omdömet bristande kvalitet kommer att följas upp av Högskoleverket om ett år. Om bris-terna kvarstår kan universitetet förlora sitt examenstillstånd.

helena edström

Ris och ros från Högskoleverket

akTUELLT

Vem är bäst i Sverige på att presentera sin forskning? Det avgörs i tävlingen forskar Grand Prix där forskare på tre minuter ska berätta om sin forskning på ett så fängslande och pedagogiskt sätt som möj-ligt. Publik och jury avgör vem som är bäst.

EN AV NIO DELTäVLINGAR äger rum i Uppsala på ForskarFredag, fredagen den 28 september. Vinnarna från varje del-tävling går vidare till nationell final i Stockholm den 4 december.

– Det är första gången Forskar Grand Prix anordnas i Sverige. I Danmark och Norge finns motsvarande tävling sedan några år och där har den blivit en klar succé, säger kommunikationsdirektör Pernilla Björk.

Deltävlingen i Uppsala arrangeras av Uppsala universitet och kombattanter-na, som är forskare eller forskarstude-

rande, är tio till antalet. Publiken röstar på sina favoriter med hjälp av mento-metrar. I juryn ingår vicerektor Marga-retha Fahlgren och David Rangborg, skådespelare och just nu aktuell i pjäsen ”I huvudet på Susan G” på Uppsala stadsteater.

arrangeras på 28 orterForskar Grand Prix är en del i veten-skapsfestivalen ForskarFredag som ar-rangeras på 28 orter i Sverige den 28 september. Allmänheten och skolelever inbjuds att träffa forskare och prova på forskning i en rad olika former – exem-pelvis i forskartältet på Stora torget.

ForskarFredag och Forskar Grand Prix samordnas av Vetenskap & Allmän-het och genomförs med stöd av EU-kommissionen, Vetenskapsrådet, Vin-nova samt forskningsråden FAS och Formas. Arrangör av ForskarFredag i Uppsala är Uppsala universitet.

gunilla sthyr

Forskare tävlar i Stand Up

Tjejveckan…

… arrangeras årligen i samarbete mellan Uppsala universitet och Vat-tenfall för att locka fler kvinnor till civilingenjörsutbildningarna. Förutom experimentverkstaden på Vattenfall fick högstadietejerna i år lära sig om energiframställning på en sopförbrän-ningsanläggning, bygga solceller på Ång-strömlaboratoriet, utvinna DNA på Biotopia och besöka Tekniska Museet i Stockholm.

2008 2009 2010 2011 2012

Totalt 1526 1860 2247 1659 1849

män 1044 1254 1524 1123 1258

Kvinnor 482 606 723 536 591

Andel kvinnor i procent 31,6 32,6 32,2 32,3 32

Av de som antas till program i naturvetenskap och teknik vid Uppsala universitet är strax över 30 procent kvinnor.

INGENJÖRER. Högstadieleverna fick testa sina ingenjörsförmågor i olika experiment.

FoTo

: MIK

AEL

WA

LLER

STED

T

STÄRKT. Rektorsutbildningen är viktig, tycker Per Hedlund,

biträdande rektor vid Vasa reals grundskola i Stockholm.

16

16 UNIVERSEN # 5 -12 17UNIVERSEN # 5 -12

akTUELLT

Rekord i antalet nedladdningar

VID SIDAN Om SVERIGE är det inter-netanvändare i USA, Kina, Storbritan-nien, Spanien, Indien och Tyskland som oftast laddar ner digitala versioner av universitetets forskningspublikationer.

– Men spridningen är större än så. Vi kan idag säga att vi når världens alla hörn – från Västerås till öriket Tonga i Stilla havet, säger Stefan Andersson, chef för enheten för digital publicering vid universitetsbiblioteket, med viss stolthet i rösten.

Och han har all anledning att vara stolt. När Uppsala universitets system för digital publicering av vetenskapliga publikationer sjösattes år 2000 var det främsta syftet just att öka tillgänglighe-ten för och spridningen av universitetets avhandlingar.

Öppet arkiv– Förr skickade man ut böcker till bib-liotekshyllor runtom i Sverige och kan-ske Europa. Med digital publicering blir spridningen gränslös. Vi ser det med tyd-lighet i statistiken – hur oerhört effektivt det här är, säger Stefan Andersson. Digitala vetenskapliga arkivet, förkor-tat DiVA, drivs av Uppsala universitet

men är en gemensam söktjänst och ett öppet arkiv för forskningspublikationer och studentuppsatser producerade vid 30 lärosäten i Sverige. 10 000 av de 107 000 publikationerna i DiVA har Uppsala uni-versitet som avsändare. Hälften är forsk-ningspublikationer – främst avhandlingar – och hälften är studentuppsatser. En miljon nedladdningar innebär att varje publikation i genomsnitt laddats ner 100 gånger på ett år.

– Om man jämför det med bibliote-kets övriga samlingar, hur många böck-er och e-böcker som lånas ut, så är det ett extremt stort utnyttjande.

Syns på googleSedan 2009 har antalet nedladdningar fördubblats och den främsta anledning-en stavas Google. 75 procent av publi-kationerna hämtas direkt via sökmoto-rer på internet och där är Google dominerande. Enheten för digital publi-cering lägger mycket arbete på att rutin-mässigt ordna pdf:er och webbsidor så att sökmotorn enkelt kan ta emot och visa upp publikationerna.

– Vi har jobbat hårt för att synas i Google och det är roligt att se att det har

gett resultat, säger Stefan Andersson. Vad är det då som laddas ned från Uppsala universitet? Klart dominerande är avhandlingar, främst från områdena naturvetenskap, teknik, medicin och far-maci. Dessa doktorander måste sedan 2001 göra sina sammanläggningsav-handlingar – avhandlingar bestående av flera delstudier – tillgängliga i DiVA. För doktorander inom humaniora och sam-hällsvetenskap – som ofta släpper sina monografiavhandlingar som böcker – gäller inte det kravet.

avhandlingar dominerar– Men den bilden börjar ändras. Hälften av Uppsala universitets monografiav-handlingar 2011 publicerades i DiVA, säger Stefan Andersson som också ser fram emot att allt fler artiklar i veten-skapliga tidskrifter läggs in i det digi-tala arkivet.

Av de cirka 4 000 refereegranskade artiklar som universitetets forskare år-ligen publicerar i tidskrifter är det idag bara ett fåtal procent som också finns fritt tillgängliga i DiVA.

– Allt fler tidskrifter tillåter sådan här parallellpublicering – så här finns en stor

möjlighet till ytterligare spridning av vår forskning via DiVA, säger Stefan Andersson.

helena edström

En miljon nedladdningar – så populära var universitetets forsknings-publikationer på nätet förra året. I snitt laddades varje alster ner 100 gånger och spridningen är världsomspännande. hela 75 procent av nedladdningarna sker från utländska domäner.

Den mest populära publikatio-nen 2011 skrevs av malin Grön-berg, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper, under 2010. Universen träffar henne på forskningslabbet på Akademiska sjukhuset.

– JAG KäNNER mIG så stolt och glad att mina resultat verkar komma till använd-ning och är av intresse för andra. Det här är positivt för både mig och min fors-kargrupp, svarar Malin Grönberg med ett stort leende. Vad handlar avhandlingen om?

– Främst om två olika hormoner, obe-

statin och ghrelin. Ghrelin produceras främst i magsäcken och stimulerar apti-ten.Vi har tittat på uttryck av peptider-na i normal vävnad, neuroendokrina tu-mörer samt i bröstcancer och bland annat funnit att uttryck av ghrelin har betydelse för hur en individ klarar sig mot bröstcancer. Uttrycket av ghrelin sätts i samband med god prognos och kan innebära att vissa patienter inte be-höver lika intensiv postoperativ behand-ling som ges till alla i dag.

Varför tror du att just den är mest ned-laddad?

– Jag tror att orsaken är att vi i Upp-

sala ligger i framkanten när det gäller forskningen på detta område. Det vi pro-ducerat intresserar andra i deras forskning.

hur har du och din forskargrupp nått hit?– Jag har ingått i en liten kreativ

grupp, under ledning av professor Eva Tiensuu Janson. Eva var även min hu-vudhandledare under doktorandtiden och har varit mycket inspirerande och öppen för bollande av idéer.

Andra tips på hur man lyckas?– Att omge sig med mycket duktiga

och kompetenta kollegor och medarbe-tare. Det är också viktigt att ha en klar

bild av forskarmålen framför sig. En viss struktur och planering krävs för att kre-ativiteten ska flöda.

hur ser din närmaste framtid ut?– Jag trivs verkligen i denna för mig

mycket stimulerande forskarmiljö. Det finns artiklar att slutföra och projekt att följa upp. Det händer hela tiden någon-ting nytt och forskningen erbjuder nya utmaningar. Närheten till sjukhuset ger också bra forskningsmöjligheter inom området. Bland annat används opera-tionsmaterial för kliniska studier.

kerstin carlfors virgin

Hon är etta på DiVA-toppen författare Titel fakultet Nedladdningar

1 Malin Grönberg Expression of Neuroendocrine Markers in Normal and Neoplastic Tissue with an Emphasis on Ghrelin and obestatin Medicin 13479

2 Frieda Zuidhoff Palsa Growth and Decay in Northern Sweden: Teknisk natur- Climatic and Environmental Controls vetenskaplig 8818

3 Malin Elinder Towards a New Generation of Anti-HIV Drugs: Interaction Teknisk natur- Kinetic Analysis of Enzyme Inhibitors Using SPR-biosensors vetenskaplig 8191

4 Esther Rieger- Fackeldey Regulation of Breathing under Different Pulmonary Conditions Medicin 4795

5 Nelly Fransén Studies on a Novel Powder Formulation for Nasal Drug Delivery Farmaci 3878

Fem-i-topp över Uppsala universitets mest nedladdade publikationer 2011 DiVAl Står för digitala vetenskapliga arkivet.l Är system för elektronisk publicering och regist-rering av publikationer som produceras av forska-re, lärare och studenter vid 30 lärosäten i Sverige.l Startades år 2000 av Uppsala universitet.l Utvecklas av Uppsala universitet.l Innehåller totalt 107 000 fulltextfiler, drygt 10 000 har Uppsala universitet som avsändare. l 75 procent av nedladdningarna sker från utländ-ska domäner. l 75 procent av nedladdningarna sker via sök-motorer som Google.l Sök i DiVA portal: http://diva-portal.org

KäLLA: UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIoTEK, WWW.UB.UU.SE

FoTo

: MIK

AEL

WA

LLER

STED

T

LISTETTA. Malin Grönberg beskriver sitt forskningsfält som energiskt och

kreativt. Bevisligen intresserar det också väldigt många läsare.

18 UNIVERSEN # 5 -12 19

Jenny Stern, doktorand vid in-stitutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, har tilldelats The Nurses Award 2012 av Europe-an Society of Human Reproduc-tion and Embryology.

Stig Strömholm, tidigare rektor vid Uppsala universitet, har för synnerligen förtjänstfull gärning inom svenskt universitetsväsende och kulturliv tilldelats Serafimer-medaljen av H.M Konungen.

Stefan Parkman, professor vid institutionen för musikveten-skap, har för framstående konst-närliga insatser som kördirigent tilldelats medaljen Litteris et Ar-tibus av H.M Konungen.

Staffan Ulfstrand, professor emeritus vid institutionen för ekologi och genetik, har för

framstående vetenskaplig gär-ning som zooekolog och som populärvetenskaplig författare tilldelats H.M. Konungens med-alj, 12:e storleken i Serafimeror-dens band, av H.M Konungen.

FoTo

: C

ATA

RIN

A o

LSSo

N

Önskar hyra:l Trevlig, rökfri och skötsam polsk gästforskare med make söker liten lägenhet eller rum från september 2012 till augus-ti 2013. Goda referenser från tidigare boende finns. Kontakt: Kerstin.Landgren@littvet.uu.se eller 018-471 29 54.

l Liten lägenhet eller uthyr-ningsrum sökes av japansk gäst-forskare från den 30 oktober 2012 och ett år framåt. Allt är av intresse, men helst möblerat. Har du något att hyra ut? Kon-takta Centrum för forsknings- & bioetik: josepine.fernow@crb.uu.se eller 018-471 62 22.

l Två gästforskare (postdoc) med familjer (två vuxna, 1 barn) söker bostäder. En familj

omgående och en familj fr o m 1 november, båda minst ett år. Allt av intresse. Vänligen kon-takta gunilla.eriksson@orgfarm.uu.se eller 018-471 4374.

Uthyres:l Trivsam och stor 2:a (64 kvm) i fastighet från 1910-talet nära Uppsala resecentrum och city uthyres möblerad och ut-rustad från den 1 november och ett år framåt med möjlig-het till förlängning. Deposition 17900 SEK, hyra 8950 SEK. Krav: ej husdjur, ej rökare. Kon-takta: Mariela Toresan: mariela.toresan@gmail.com

l Enplansvilla vid Södra Gott-sunda om 150 kvm, 4 sovrum, uthyres möblerad för 16 000 kr/mån i kallhyra. Fjärrvärme,

fiberanslutet internet och tv. Härlig trädgård med pool. Till-träde dec 2012 frånträde aug 2013 för icke rökare. En depo-sitionshyra önskas. Vid intresse, maila: hyrvillan@hotmail.se

NamN Som NämNS

TRyckNINgSbIdRag

HigH Placementin global rankingSUppsala defends its position among the world’s top 75 uni-versities in the latest so-called Shanghai ranking. In the recently published ranking from Jiao Tong University in Shanghai Uppsala University merits 73rd place overall. This means a drop of a

few places from last year, when Uppsala University was ranked 67th. on the other hand, in sub-ject rankings, where the top 200 universities in each subject are listed, the University improves its positions, above all in medi-cine, engineering, and science.

ANNA JÖNSSON has been employed as executive secre-tary, secretary to the Vice-chan-cellor, at the Planning Division. She has most recently held

similar positions at the Swedish Government offices. Contact information: Anna.Jonsson@uadm.uu.se, 018-471 33 11.

new Secretary to vice-cHancellor

LARS BURmAN, professor at the De-partment of Literature, will be the new Chief Librarian of Uppsala University Library. He will assume office full-time on 1 october.

mEDICINE, LAw, humanities, social sciences, science, engi-neering, and educational scienc-es – all these subject areas are among the study programmes with the highest number of ap-plicants for autumn 2012. The most attractive programmes at the University are medicine

and psychology. A total of 66 094 individuals applied for pro-grammes at Uppsala University. Among these, the University admitted 34 033 individuals af-ter the second selection round. This is 10.7 per cent more admissions than for the 2011 autumn semester.

PoPular to Study at uPPSala univerSity

new library director

UNIVERSITy NEWS

UNIVERSEN # 5 -12

TILL SIST

Träna löpning Måndagar 17:30 utanför Svet-tis/Svandammen: löpteknik och styrka. Onsdagar 17:30 utanför Stallet: lätt distansträning.Mer info: leif.karlsson@fek.uu.se

RullskidorIntresserad av att prova rullski-

dor? Idrottsklubben kan låna ut under kortare tid. Mer info: gunilla.eklund@ub.uu.se.

cykla till jobbetTävla till den 30/9. Glöm inte att fylla i och skicka in formulär senast 7/10 för att kunna vinna priser. Mer info: www.persorg.

uu.se/uik under rubriken ”Cyk-la till jobbet”.

TräningstiderPå webben kan du hitta tid, plats och kontaktperson för olika bollsporters träningar. Idrotts-klubben står för lokalkostnaden. Läs mer på www.persorg.uu.se/uik.

bidrag ur Vilhelm Ek-mans universitetsfondAnsökningar kan inges till bib-liotekarie Åke Bertenstam, ake.bertenstam@ub.uu.se, senast torsdag 1 november 2012. Fon-den stödjer utgivandet av ve-tenskapliga arbeten författade av tillsvidareanställda lärare och bibliotekstjänstemän vid Upp-sala universitet.

bidrag till tryck av vetenskapliga arbeten i aUU:s serierAnsökningar kan inges till Re-daktionskommittén för Acta Universitatis Upsaliensis, Åke Bertenstam, ake.bertenstam@ub.uu.se, senast torsdag 1 no-vember 2012

allmänt om bidragenBidragen ges normalt endast till en del av kostnaden samt utgår endast som förhandsstöd och utgår inte till doktorsavhand-lingar. Läs mer om bidragen: www.ub.uu.se/tryckningsbidrag. Frågor: kontakta bibliotekarie Åke Bertenstam, 018-471 39 88, ake.bertenstam@ub.uu.se.

FRISkVåRd

Känsla och själ när 40 år av datorer visas uppTill vardags står de i IT-institutionens loka-ler, men nu har några riktiga tungviktare fått kliva fram i rampljuset. Datorer på hundratals kilo som servat univer-sitetets forskare sedan 60-talet ställs ut på museum Gustavianum fram till sista oktober.

DATORER STORA som dubbla kylskåp, paneler av blinkande lysdioder och tangentbord där tangenterna inte skiljs åt av bokstäver eller siffror utan av olika nyanser av grönt. En rundtur på Museum Gusta-vianums utställning Tre ton minidatorer om datorer på universitetet under 40 år leder tankarna till teveserien Star Treks Starfleetskepp eller rymdskeppet Nostromo i Alienfilmen.

– Idag när de flesta har en dator hemma och en smart-phone i fickan kanske man inte tänker på att datorer har varit ett så oerhört kraftfullt

verktyg, säger Viktor Ahlsten, ordförande i datorföreningen Update som sedan början av 1980-talet verkat för att öka intresset för datorer och den funktion datorer fyllt för uni-versitetet och forskningen de senaste 40 åren.

Några få exemplarFörsta stoppet på utställning-en är superdatorn Riemann på ett halvt ton som innan den kom till matematiska institu-tionen för 700 000 kronor på 1990-talet servade Lotus Cars. I rummet intill står en bjässe som lätt skulle ta upp halva ytan av ett kök. Det är en DECSYSTEM 2060, med nät-verksnamnet Aida, som köptes in av dåvarande institutionen för datorteknik för impone-rande 4 miljoner kronor.

– 40 terminaler kunde kopplas ihop med Aida i uni-versitetets nätverk i mitten av 80-talet. I dag tål nätverket tu-sentals användare vid samma tillfälle, säger Viktor Ahlsten.

Nästan alla datorer, delar och tillbehör på utställningen är utlånade från föreningen Update, som vanligtvis hyser samlarobjekten i IT-institutio-nens lokaler. Viktor Ahlstens personliga favorit är en PDP-12 från 1969, tillverkad av Di-gital Equipment Corporation, DEC. Uppsala universitets ex-emplar kostade 200 000 kro-

nor, fick nätverksnamnet Elsa, är stor som ett kylskåp och går i tidsenliga nyanser av grönt. Den är en av 1 000 tillverkade exemplar av PDP-12 i världen.

– Den här modellen var tänkt att vara enkel att använ-da för fler än datortekniker. Elsa användes av labbpersonal på Ulleråker för tester av pa-tienters reaktionstid, säger Viktor Ahlsten.

hindra att datorer slängsEn av de mest exklusiva

datorerna i utställningen står strax intill. Det är en 300 kilos Linc-8, även den tillverkad av DEC. Den är en av endast 60 tillverkade exemplar och till-hör psykologiska institutionen som under 1970-talet använ-de den för sin perceptions-forskning.

– Det blir på något sätt mer själ i ett föremål som inte är massproducerat. Tillverkarna lade mer tid på tjusiga detaljer och människorna som använt datorerna är ofta fortfarande lyriska över datorn och den roll datorn spelat för dem.

Viktor Ahlsten berättar med värme om en man som vid utställningens öppnande sprang raka vägen fram till bjässen Aida och lade händer-na på den.

– Under 1980-talet hade han ofta suttit vid någon av terminalerna och jobbat men

aldrig fått se eller känna på datorn på nära håll.

Vad hoppas du att utställ-ningen ska leda till?

– Det här är samtidshisto-ria och jag hoppas på ett ökat intresse för äldre datorer. Om en dator i kylskåpsstorlek på några hundra kilo står och

samlar damm i en institutions-korridor kanske folk inte tän-ker att ”det här är en värdefull klenod att spara på”. Vi vill nå dessa människor och hindra att datorer slängs, säger Viktor Ahlsten.

helena edström

Datorintresserad?

Läs mer om Update: www.update.uu.se Besök utställningen: ”Tre ton minidatorer” visas på Museum Gustavianum fram till den 31 oktober.

Higgspartikeln firas på slottetfysiker världen över gläds åt upptäckten av den så kallade higgspar-tikeln i juli vid laborato-riet Cern i Schweiz. DEN 27 SEPTEmBER firas upp-täckten i Rikssalen på Uppsala slott, med öppna föreläsningar av den ledande Cern-fysikern Fabiola Gianotti och nobelpris-tagaren Frank Wilczek.

Platsen är väl vald. Det var just på Uppsala slott som ett vad ingicks mellan fysikprofes-sorn Janet Conrad och nobel-pristagaren Frank Wilczek vid en konferensmiddag 2005. Skulle man lyckas hitta Higgs-partikeln? Det var Frank Wilczek som fick rätt och Janet Conrad kommer att delta på slottet för att gratulera honom

En av arrangörerna är Tord Ekelöf, professor i elementarpar-tikelfysik vid Uppsala universitet Hans forskargrupp på Cern är ledande i ett forskningsprogram kring laddade Higgspartiklar. Dessutom har gruppen bidragit till arbetet som lett till somma-rens upptäckt och deltar nu i mätningarna av egenskaperna hos den nya partikeln.

I forskningen vid Cern testas den så kallade Standardmodel-len, som förklarar materiens minsta partiklar och deras sam-verkan.

– Teorin är oerhört precis och allmängiltig men för att den ska kunna bekräftas måste Higgs-partikelns existens experimen-tellt påvisas, framhåller Tord Ekelöf.

– De hittills uppmätta egen-

skaperna hos den nyupptäckta partikeln stämmer överens med Standardmodellens förutsägel-ser för Higgspartikeln. Det vi nu i detalj vill kontrollera är om det finns några avvikelser från dessa förutsägelser. Det vore oerhört glädjande för då har vi verkligen också upptäckt något helt nytt och oväntat om materiens och universums grundläggande upp-byggnad!

annica hulth

DEN 1-7 OKTOBER är det dags för Sveriges nationella alumn-vecka. Genom alumnträffar, före-läsningar, forskarpresentationer och debatter ska Uppsala univer-sitet synliggöra sina alumner och alumnföreningar.

Tisdagen den 2 oktober ar-rangeras en gemensam alumn-dag med ett späckat program. Studenter, alumner, anställda och en intresserad allmänhet är välkomna.

– Dagen är ett utmärkt tillfälle för yrkesverksamma och stu-denter att skapa nya värdefulla kontakter. Det är också ett bra tillfälle för alla att få möta uni-versitetets alumner och ta del av deras kunskaper och erfarenhe-ter, säger Sarah Havrén Schütz,

alumnkoordinator vid avdelningen för kommunikation och externa relationer.

Under alumndagen tillkännages utmärkelsen ”Årets alumn 2012” inför besökarna i sal X.

Arbetsgruppen bakom Alumn-dagen består av Sarah Havrén Schütz, Eva Norgren representant för Uppsala University Vietnam Alumni Chapter, Mats Cedvall, Alumnföreningen för informatik och media samt Geir Løe vid Tek-nat Samverkan.

Under alumnveckan anordnar Uppsala universitets alumnfören-ingar även en rad egna arrang-emang.

helena edström

Fira HiggsTid: 27 september 15.30-17.00Plats: Uppsala slott, RikssalenOm vadet: www.tiny.cc/higgsbet

Dags för alumnveckan!

ThE GOVERNmENT wants to temporarily increase the num-ber of students at Sweden’s universities and university col-leges for 2013-2015, according to a memorandum from the Government offices. The tem-porary increase of 4 200 places is intended to create more paths to employment among young people. In its operational plan for

2013, Uppsala University has projected a decrease in educa-tional volume of 1 600 places. How large the allocations for education will be and how the temporary places will be distributed around the country will not be known until the government presents its budget bill to the Riksdag, which will take place after this newsletter goes to press.

government announceS temPorary increaSe in number of StudentS

A mILLION DOwNLOADS – that’s how popular Uppsala University’s research publica-tions were on the Web last year. on average, each work was downloaded 100 times, with 75 per cent of downloads occurring from foreign domains. Alongside those in Sweden, Internet users in the US, China, the UK, Spain, India, and Ger-many most frequently down-load digital versions of the Uni-versity’s research publications.

The Digital Academic Archive, abbreviated DiVA, is a joint search service and open ar-chive for research publications and student degree projects produced at 30 institutions of higher education in Sweden. The number of downloads has doubled since 2009. Some 75 per cent of the publications were downloaded directly via search engines on the Internet, predominantly via Google.

record number of downloadS

boSTad

På gåNg8/9–4/11: Utställningen 1+1: Life & Love på Muse-um Gustavianum visar upp museer från sex länder på Balkan som arbetat tillsam-mans och visar att museer kan spela roll i freds- och försoningsarbete.

Alumndagen Dag: 2 oktober

Plats: Universitetshusets trapphall och sal X

Program: alumnföreläs-ningar, forskarpresentationer, guidade turer i universi-tetshuset, en mässa och en direktsänd paneldebatt i samarbete med Sverige Radio Uppland står på sche-mat som pågår mellan 14:00 och ca 19:00.

mer info: Läs mer om pro-grammet för alumnveckan och alumndagen påwww.uu.se/alumnveckan

FoTo

: TH

oM

AS

FRED

ENG

REN

ENTUSIAST. Viktor Ahlsten och datorföreningen Update bevarar gamla datorer.

ET fINNS EN fÖRESTäLLNING att folk inte vill prata om klass – men den stämmer inte alls, säger Lena Sohl, doktorand vid sociologiska

institutionen. Hon hänvisar till en studie från Göteborg universi-

tet från 2010 som visar att det bara var sex procent av Sveriges befolk-ning som inte hade någon uppfatt-ning om sin klasstillhörighet. Att klass fortfarande spelar roll för män-niskor i Sverige idag är alltså tydligt.

– När jag säger till folk att jag forskar på klass så är det som att trycka på en knapp: de flesta vill be-rätta om sina egna funderingar och erfarenheter kring klass.

Klass är inte bara ett hett sam-talsämne utan också ett brett forskningsämne, om än enligt Lena Sohl lite avsomnat på nya infallsvinklar under de senaste decennierna. Men det ska en ny ge-neration sociologiska forskare råda bot på. Lena Sohl räknar sig till en av dem.

– Klass slutar aldrig att vara relevant. Man måste

förstå att klassforskning handlar om att belysa och pro-blematisera ojämlikheter i samhället. Vissa har mer av det som ger privilegier i samhället – pengar, nätverk och kunskaper. Men det kan också handla om ytliga markörer som klädstil, semestervanor och bok- och

musiksmak, säger hon.

Svenskhet krävsLena Sohl har i sin avhandling djup-intervjuat 16 kvinnor, med svensk eller utländsk bakgrund, om sina er-farenheter av en uppåtgående klass-resa, från arbetarklass till medelklass, i Sverige. Och även om avhandling-en inte är klar förrän nästa år syns tydliga mönster.

– Det är uppenbart i mitt mate-rial att etnicitet spelar stor roll. Om du inte är som Zlatan och når en extrem framgång på grund av din talang måste du skaffa dig markörer för svenskhet för att kunna göra en klassresa i Sverige.

Intervjupersonernas livserfarenheter visar att oav-sett om du har invandrat till Sverige eller är född här

men har föräldrar med utländsk bakgrund måste du investera i svenska markörer – som språk, vänner och semestervanor – för att ta dig uppåt längs klasstrappan.

– Det kan nog sticka lite i ögonen på dem som tror att Sverige är ett jämlikt land som är öppet för olikhe-ter, säger Lena Sohl.

Förutom att analysera klassresan ur ett etnicitets-perspektiv vill hon problematisera den starka idén i Sverige om vikten av att göra en uppåtgående klass-resa.

– Vad är det som gör att vi pratar mer om uppåtgå-ende klassresor än om klasserna i sig? Vad är det som ligger bakom den samhälleliga, politiska och kulturella idén om att man bör försöka förflytta sig från arbetar-klassen för att ha ett bra liv?

Egna referenser användbaraHon har själv gjort en klassresa, från uppländska Rim-bo, där universitetsstudier inte ingår i den gängse fram-tidsbeskrivningen för den yngre generationen, via jour-nalistikstudier och arbete som kulturjournalist, till dagens doktorandtjänst vid universitetet.

Vilken roll spelar din bakgrund för din forskning?– Jag har referenser med mig som kanske gör att jag

inte har varit så rädd för att ställa vissa frågor, som ex-empelvis vad det innebär att växa upp som fattig i Sve-rige. Även om det finns stora olikheter mellan mig och de jag intervjuat har jag ändå kunnat använda mina er-farenheter i forskningen. Men det kräver också ett stän-digt etiskt reflekterande, som är svårt men viktigt. l

Klassresa längs ojämlik vägTeveprogram om livet på Solsidan, bussafarin i överklassområden och en infekterad debatt om klasshat på tidningarnas kultursidor – klass intresserar, engagerar, upprör. och ämnet är ständigt relevant, anser Lena Sohl, doktorand som forskar om klassresor.

TExT: Helena Edström fOTO: Mikael Wallerstedt

RELEVANT. Att forska om klass är att belysa ojämlikheter i samhället, anser Lena Sohl.

Om du inte når en extrem

framgång på grund av din talang måste du skaffa dig markörer för svensk-het för att kunna göra en klassresa i Sverige.

Lena Sohl

Lena SohlFamilj: Sambo och hundBlir glad av: Musik, senast Lilla Namos ”Haffa guzz” Upprörs av: OrättvisorBoktips för hösten: Zoë Wicomb ”Bländad av ljuset”Klassforskarfavorit: Beverley SkeggsDold talang: Bra på att köpa begagnade bilarHobby: Ridning

PRoFILEN