PORTRÄTTNybyggaren

från Transsylvanien

UMEÅTeknikcollege

med stöd från industrin

Nr 4september • 2012

SORSELEFöretagare

utsatt för bedrägeri

Sidorna 22-25

Senaste nytt från

O C H T I L LVÄ X T I VÄ ST E R B OT T E N

Anna har fokus på nya jobb

2

All

info

rmat

ion

på

fore

tags

tidn

inge

n.se

Boka annonsplats i nästa nummer redan nu!Västerbottningen Företag ges ut med 6 nummerper år och berättar om företag, entreprenörskap och tillväxt i Västerbottens län.

Tidningen distribueras till alla företag i Västerbotten.

Kontakta våra säljare för mer information:

Greger Kågström 0910-211 02greger.kagstrom@foretagstidningen.se

Thomas Wänman 090-71 15 21Thomas.Wanman@display-umea.se

FOKUS

Inla

ndet

behö

ver e

tt

eget

väg

pake

tLY

CKSE

LE

Tåg

och

flyg

– fram

tiden

s m

elod

i

Nr 4

sept

• 20

11

BRAXSEL

EEr

bjud

er

foto

och

film

från

ovan

Sido

rna

24–2

7

Med

info

rmat

ion

från

T ERBOT T

EN

tar

et

UMNÄS

Gränshandeln

växer

och utvecklas

FOKUS

Miljöteknik

för kung

och foste

rland

Nr 5

okt • 2011

BURTRÄSK

Möt Årets

Företagare

i Västerbotte

n

Sidorna 24–27Med information frå

n

OCH T I L LVÄXT I VÄ ST E RBOT T EN

– bra affär

etag

SPECIALLänets

starka

varumärken

STOCKHOLMViktig

vecka för

Västerbotten

Nr 1

mars • 2012

LÖGDEÅ

Det starka

modehuset

vid E4

Sidorna 16–19

Senaste nytt från

O C H T I L LVÄ XT I VÄ ST E R B OT T E N

Säljer

äventyriljö

LYCKSELEMaxmoduler

bygger för framtiden

PORTRÄTTSara – Årets mäklarprofil

i Sverige

Nr 2 april • 2012

SORSELEFöretaget

som satsarpå trivsel

Sidorna 18-21

Senaste nytt från

O C H T I L LVÄ X T I VÄ ST E R B OT T E N

Industri-pris till

Indexator

PORTRÄTTMöt turist-företagarenStig Strand

UMEÅStora

förhoppningar

med IKEA i stan

Nr 3 juni • 2012

LYCKSELE Bergasalen är

hotellchefensdrömprojek

OCH T I L LVÄXT I VÄ ST E RBOT T ENMed fokus

på turism

OCH T I L LVÄXT I VÄ ST E RBOT T

Föär

L e d a r e 3

Innehåll

ARBETSKRAFTSBRIST – ja tänk om det ändå v ar arbetskraftsbrist, så tänker nog många av de 10305personer i Västerbottens län som just n u är öppetarbetslösa eller arbetssökande i program.

Men arbetskraftsbrist är ing et önsketillstånd.Alla typer a v obalanser är a v ondo – särskilt påarbetsmarknaden som är själv a motorn i ett till-växtbaserat samhällssystem. Nuvarande och kom-mande obalanser på arbetsmarknaden är en av vårastörre ödesfrågor för länet.

Samtidigt som 10 000 personer är arbetslösa ska,fram till år 2020, 39 000 job b tillsättas. Mer än tv åtredjedelar är pensionsavgångar. Det finns en storutmaning i k ompetensmatchning av arbetslösa annars hotas både g enerationsväxling och syssel-

sättningstillväxt. För att komplicerabilden ytterligare minskar den arbetsföra delen av befolkningen ochden största minskning en väntas i länets inlandskommuner. Färre skaförsörja fler allt äldre.

I detta nummer av Västerbottningen Företag redovisas hur arbetsmarknaden serut för länet under de k ommande åren och på vilkaåtgärder som vidtas för att platta ut obalanserna.

Välkommen till intressant läsning.

Jonatan Hjort

090–711 382

jonatan.hjort@foretagstidningen.se

Obalanser är av ondo

nr 4 september 201210-12 32-34

Epost: Info@foretagstidningen.seWeb: www.foretagstidningen.seTryckeri: Tryckmäklaren, Luleå

Vi ansvarar inte för inskickat material som vi inte har beställt. Däremot tar vi gärna emot alla redaktionella tips. Tidningar i Norr AB ger även ut tidningstitlarna: Nordsverige, Västerbottningen, Jord&Skog, Lokaltidningen, Västerbottens Mellanbygd, Bygdenmellan städerna, Resmål Västerbotten.

Företag Västerbottningen ges ut av:Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 UmeåTel: 090-711380Fax: 090-711390Ansvarig utgivare: Jonatan Hjort, Tidningar i Norr AB,073-818 00 06, jonatan.hjort@foretagstidningen.seAnnonser: 090-3493709

Framtidens behov av jobb 4–5

Krönika: Roland Norbäck 8

Yrkes-SM till Umeå 9

Teknikcollege en bra skola 10–12

Komatsus 35-miljonersdonation 13

Fokus på kompetens 14–15

Kompetens en ödesfråga 16

Krönika: Mikael Lundberg 17

JobbEtt skapar jobb 18–21

Företagarnas medlemssidor 22-25

Krönika: Carina Andersson 26Martin vet sitt värde 27

Här ställer personalen alltid upp 30-31Porträtt Emanuel Dohi 32–34

Krönika: Maria Magnusson 4027

39 000 anställningar till och med år 2020.– Matchningen blir en ut-maning för aktörerna på länetsarbetsmarknad, säger AndreasForsgren, statistiker CERUM.

L CERUM, Centrum för region-ala studier vid Umeå universitet,släppte i fjol ra pporten ”39 000 anställningar till och med 2020”,som bygger på förv äntade pensionsavgångar och framräk-nad sysselsättningstillväxt inomolika branscher och yrkeskate-gorier.

– Framräkningarna baseraspå förhållanden som rådde åren2001-2008, detta är alltså ing en

prognos utan kv alificeradegissningar, säger AndreasForsgren.

KONJUNKTURSVÄNGNINGAR utgör den största osäk erhetenmed metoden.

– Självklart påverkas fram-

tida sysselsätt-ning av andrafaktorer än tidigare obser-verad tillväxt,faktorernaskiljer sig ock-så åt mellanolika yrkenoch branscher.

Datorernasintåg i produktion och organisa-tion är det kansk e tydligaste exempel på en f aktor som för-ändrat produkt- och produktiv-itetsutvecklingen i olika branscher, och därmed vilkentyp och kvantitet av arbetskraftsom efterfrågas.

Sedan 1970-talet pågår även enstrukturell samhällsförändringdär industrisektorn minskar tillförmån för en v äxande tjänste-sektor. Förskjutningar av verk-samheter mellan oc h inom ek o-nomins sektorer påverkar vilkentyp av kompetens som efter -frågas.

– Detta tydliggör betydelsenav en k ontinuerlig matchnings-process.

PENSIONSAVGÅNGARNA är lätt-are att förutse. Eftersom de väntas stå för över två tredjedel-ar av kommande rekryterings-behov blir den sammanla gda rekryteringsberäkningen

L Ä N E T4 N y h e t e r

39 000 jobb ska tillsättas

Andreas Forsgren, statistikerCERUM. ”Gemensamt för samtliga FA-regioner (beräknasprimärt utifrån arbetspendlings-områden) är att andelen av befolkningen i arbetsför ålder förväntas vara lägre år2020 än 2008.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta

Inom branschen offentligförvaltning beräknas 38 procent av alla som varsysselsatta år 2008 gå ipension fram till 2020.Yrkeskategorin vård- ochomsorgspersonal är den isärklass största yrkesgruppen i länet med över 17 000anställda. Av dessa väntas 4 325 personer behövarekryteras på grund avpensionsavgångar fram till år 2020.

Källa: CERUM Reportnr26/2011, ”39 000

anställningar till och med 2020”

”Detta tydliggör betydelsen av en kontinuerlig matchningsprocess.”

Figur 8. Pensionsavgångar efter bransch och kön i Västerbotten till och med 2020

Källa: SCB, Yrkesregistret 2008 (egen bearbetning)

I branschen Offentlig förvaltning beräknas 38 procent av de som var sysselsatta 2008

att gå i pension fram till 2020. Av samtliga sysselsatta inom branschen 2008 utgörs

cirka 18 procent av män och 20 procent av kvinnor som beräknas gå i pension senast

2020.

De relativt största pensionsavgångarna förväntas ske inom branscherna Offentlig

förvaltning samt Utbildning och forskning medan de relativt minsta

pensionsavgångarna förväntas ske inom Personliga och kulturella tjänster samt

Handel och kommunikation.

Till och med 2015 förväntas de relativt största pensionsavgångarna ske inom

Byggverksamhet, 24 procent, Offentlig förvaltning, 23 procent, samt Utbildning och

forskning, 18 procent. De relativt lägsta pensionsavgångarna förväntas ske inom

Handel och kommunikation, 12 procent, Personliga och kulturella tjänster, 12

procent, samt Tillverkning och utvinning, 13 procent.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

Ande

l av

de sy

ssel

satt

a 20

08

Kvinnor

Män

Andelpensionsavgångarefterbranschoch kön ilänet tilloch med2020.

5

Boka konferens kickoff

G O D M AT O C H M E R A N Ö J E N0935-109 30 | www.hotelvannas.se

Boka konferens, kickoffeller nästa möte i Vännäs!

Dagkonferens eller med övernattning, endast 20 minuter från Umeå. Mysig restaurang i

familjär miljö med närproducerad och hemlagad mat.

Boka på 0935-109 30

modern kommunikation

Svedjevägen 8D, Hedensbyn Tel 0910-77 84 70

ALLT INOM KOMUNIKATION!

Samsung Galaxy S3· 4,8-tum Super AMOLED-skärm med 720p-upplösning · Fyrkärnig 1,4GHz-processor (Exynos 4 Quad) · 16 eller 32GB internt lagringsutrymme (64GB-variant kommer senare) · Plats för minneskort · 8MP-kamera · 1,9MP-kamera framtill · Bluetooth 4.0, NFC, GPS, GLONASS · 136,6 x 70,6 x 8,6mm · 133g · 2100mAh-batteri ·

RIKTIGT SNABBT BREDBAND I NORRLAND!

Mobilt internet

Mobilt internet innebär att du kan vara uppkopplad när och var du vill. Detta är bredbandet som ger dig möjlighet att surfa flera samtidigt, var du än befinner dig.

Vi hjälper dig att hitta det abonnemang som passar dina behov bäst.

i länetrelativt robust. En stor del av re-kryteringsproblematiken ligger ilänets långvariga befolkningsut-veckling. Fram till 2020 tr os vis-serligen länsbefolkningen växatill 267 000 personer , en ökningmed tre procent sedan 2008. Sam-tidigt antas den arbetsföra delenminska med 3,6 procent.

Detta innebär att en minskan-de befolkningsandel får bära för-sörjningsbördan för en stör reoch allt äldre befolkning.

Även om man räknar med enhöjning av pensionsåldern, elleratt fler frivilligt väljer att stannakvar längre i yrkeslivet, kvarstårfaktum att rekryteringsunderla-get är ojämnt fördelat i länet.

– Umeås arbetsmarknads-region står i dag ensamt för hela länets befolkningstillväxt.

Fram till 2020 v äntas Umeå-regionens befolkning öka med 8,2 procent, å andra sidan k om-mer den arbetsföra andelen a vbefolkningen knappt öka alls.

I ANDRA ÄNDEN AV skalan åter-finns inlandskommunerna. Sommest antas Åsele minska sin befolkning med nära 20 pr ocent,samtidigt som den arbetsföra delen minskar med 22 procent.

– En fråga man kan ställa ärvar de finns som ska utföra alla arbetsuppgifter? n

FREDRIK BJÄRNESAND

L Ä N E T6 N y h e t e r

Plattform förkompetensbildad

Barbro Lundmark, projektledare Kompetensplattform Väster-botten. ”Vi är ännu bara i uppstartsfasen med komp-etensplattformen.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

10 000 personer . Så mångakommer att saknas på läne ts arbetsmarknad till och med år2020, om CERUM:s beräkningarslår in.

L Som en lärdom av varselsam-ordnarnas insatser under finans-krisen 2008 fick Sveriges region-förbund, alternativt läns-styrelser, regeringens uppdragatt bilda r egionala kompetens-plattformar, som påbörjades 2010.

Uppdraget handlar dels om attskapa ett kunska psunderlag angående framtida rekryterings-behov. Där kan man av CERUM:sframräkningar sluta sig till a tt länets arbetsmarknad får ett underskott på 10 000 personerfram till 2020.

– Det är egentligen bara Upp-sala som haft tillgång till liknan-de beräkningar tidigare, sägerBarbro Lundmark.

KOMPETENSPLATTFORMENS andra uppgift är att öka dialogenmellan branschernas företräda-re och regionens utbildningsam-ordnare. I v åras anordnadesbland annat ett branschöverskri-dande Kompetensforum på Nolia, vilket kommer att bli enårlig aktivitet framöver.

– Jag har arbetat med utbild-nings- och kompetensförsörj-ningsfrågor på k ommunal och regional nivå i 20 år , intressetfrån branschernas företrädarehar definitivt ökat, både närings-liv och offentlig sektor är or olig

över generell kompetensbrist.En annan förändring är det

utvecklade samarbetet kringgymnasieskolan.

– När jag började i mitten a v1990-talet gjorde den inter kom-munala finansieringen det svårtatt diskutera övergripande sam-ordning av gymnasieutbildning-ar, men bland annat på grund av

stigande utbildningskostnaderfinns sedan 2005 ett samråd omutbudet inom länets g ymnasie-skolor.

På ett nationellt plan har gym-nasieskolan i oc h med 2011 årsskollag utpekas som grundbulteni landets kompetensförsörjning.

– Att stötta ungdomar att full-följa gymnasieskolan med god-

”Egentligen är ingen förvånad,men det är bra att ha svart på

vitt när man diskuterar.”

7

Vi håller inlandet rullandeVi håller inlandet rullande

ÅSELE Industrivägen 7, 910 60Tel 0941-149 00, fax 0941-149 29

VILHELMINA Terminalg 5, 912 32Tel 0940-149 03, fax 0940-123 36

Alltid nära till hands!Med våra 75 fordon transporterar vi rundvirke, flis, spån, grus, styckegods, m.m. Vinterväghållning med plogning och sandning utför vi i flera inlandskommuner. Entreprenader och försäljning av grusmaterial.

Stor verkstad!Proffs på reparationer av tunga fordon! Stort reservdelslager!Även begagnade lastbils- och släpvagnsdelar.

Stor offentlig andelUtmärkande förlänets arbetsmark-nad, i jämförelsemed övriga riket, ären relativt störreandel offentligtsysselsatta och enmindre andelsysselsatta inomprivat tjänste-näring.

L Följaktligenväntas flest pen-sionsavgångaruppstå inom v årdoch omsorg, samt

utbildning ochforskning. Vård och omsorg ärden bransch där r ekryterings-behoven väntas bli störst.

FÖRUTOM vård- och omsorgsper-sonal väntas rekryteringsbehov-et bli som störst av drift- och verk-samhetschefer; försäljare inomdetaljhandeln och demonstra-törer; fordonsförare; samt sälja-re, inköpare och mäklare.

Det är i stor sett samma yrkes-grupper där pensionsa vgångar-na väntas bli störst.

Lägst tros rekryteringsbehov-en bli inom jord- och skogsbruk,jakt och fiske.

Inom samtliga branscher, medundantag för tillv erkning och utvinning samt utbildning oc hforskning, väntas sysselsättning-en öka.

OSÄKERHETEN i beräkningarnablir tydlig om man betänk er attgruvnäringens framtida investe-ringsplaner inte märks i Cerum-rapportens historiskt baseradeframräkningar. Å andra sidanhar den globala g ruvnäringenkanske redan passerat zenit ochtvingas skruva ner sina investeringar framöver.

Sysselsättningstillväxten inomvård- och omsorg är b land annatberoende av den växande gruppenäldres hälsoutveckling och vård-behov jämfört med i dag. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Den största procentuella ökningen av sysselsatta har skett i yrkesgruppen Montörer

som ökat med 28 procent under perioden. Den antalsmässigt största ökningen står

Vård- och omsorgspersonal för, där sysselsättningen ökat med 989.

Tabell 9. De tio största yrkesgrupperna bland män och kvinnor i Västerbottens län 2008

SSYK3 Män

Klartext Antal

kvinnor Antal män

Totalt Andel kvinnor %

Andel män %

832 Fordonsförare 258 3 266 3 524 7 93

513 Vård- och omsorgspersonal 14 282 2 833 17 115 83 17

712 Byggnads- och anläggningsarbetare 64 2 549 2 613 2 98

311 Ingenjörer och tekniker 472 2 542 3 014 16 84

713 Byggnadshantverkare 107 2 491 2 598 4 96

341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 1 016 2 212 3 228 31 69

828 Montörer 578 2 118 2 696 21 79

522 Försäljare, detaljhandel;

demonstratörer m.fl.

3 242 2 049 5 291 61 39

723 Maskin- och motorreparatörer 11 1 667 1 678 0,7 99,3

833 Maskinförare 28 1 540 1 568 2 98

Kvinnor

513 Vård- och omsorgspersonal 14 282 2 833 17 115 83 17

522 Försäljare, detaljhandel;

demonstratörer m.fl.

3 242 2 049 5 291 61 39

331 Förskollärare och fritidspedagoger 2 208 288 2 496 88 12

323 Sjuksköterskor 2 145 300 2 445 88 12

233 Grundskollärare 1 858 621 2 479 75 25

912 Städare m.fl. 1 795 292 2 087 86 14

419 Övrig kontorspersonal 1 513 501 2 014 75 25

913 Köks- och restaurangbiträden 1 255 345 1 600 78 22

343 Redovisningsekonomer,

administrativa assistenter m.fl. 1 221 329 1 550 79 21

412 Bokförings- och

redovisningsassistenter

1 170 169 1 339 87 13

Källa: SCB, Yrkesregistret 2008 (egen bearbetning)

Totalt återfanns cirka 39 procent av männen i de tio största yrkesgrupperna för män

2008. Motsvarande siffra för kvinnorna var 56 procent. Kvinnor hade således en

jämförelsevis smalare yrkesbredd än män. En möjlig förklaring är att Vård- och

omsorgspersonal sysselsatte en så stor andel av kvinnorna.

Den yrkesgrupp som sysselsatte flest män var Fordonsförare, medan Vård- och

omsorgspersonal sysselsatte näst flest.

Den yrkesgrupp som sysselsatte flest kvinnor var Vård- och omsorgspersonal, medan

Försäljare, detaljhandel: demonstratörer m.fl. sysselsatte näst flest.

Yrkesgruppermed störst rekryterings-behov till ochmed 2020.

kända betyg är en aktuell oc h viktig fråga.

Det pågår flera projekt i länetför att utveckla gymnasieskolor-nas arbete oc h för a tt rusta ungdomar som hoppat av skolan.

Barbro Lundmark menar a ttsamhällsbygget behöver kom-plettera stuprören med hängrän-nor. Hon efter lyser mer a v branschöverskridande samarbet-en för a tt anpassa framtida utbildningsutbud och kompetens-behov. Utökat samarbete mellanolika utbildningsformer är också

önskvärt, enligt Barbro Lundmark.– En svårighet är att kunna se

runt hörnet och veta vilka arbe-ten som försvinner och vilka somtillkommer. n

FREDRIK BJÄRNESAND

8 K r ö n i k a

Det finns en gammal klyscha inomidrottens värld som heter”motivation slår klass”. Den

klyschan kan i mångt och mycketöversättas till arbetslivets vardag. Det ärmånga gånger viktigare att vilja än attkunna.

Detta är inte sagt för att på något sättförringa gedigen kunskap utan är mer enbeskrivning av den verklighet vi lever i, i skuggan av den snabba utvecklingsom sker i samhällets alla sektorer.

Idag fylls elever vid landets skolormed viktig kunskap, men vad utbildas detill? Många av framtidens arbets-uppgifter känner vi inte ens till idag. Hurmånga vinkraftstekniker kände vi till förtio år sedan. Träffade häromdagen encentrumledare, ett yrke som knappasinnefattas i någon skolplan.

Det innebär att införlivad kunskapsnabbt kan vara förbrukad om vi intevågar ta klivet in på obruten väg. Att görasom vi alltid gjort är förvisso tryggt, mensällan framgångsrikt.

Jag satt en gång i ledningsgruppen iett företag som hade det tufft. Vidvåra möten sökte vi hitta nya vägar

att arbeta, nya vägar att sälja och nyavägar att utvecklas på. I gruppen sattockså en veteran som aldrig sa ett ord påmötena, men hade alltid sammakommentar så fort vi lämnade rummet.

”Det där låter väl bra, men kommeraldrig att fungera i verkligheten.”

Denna veteran hade genom åren gjortstora insatser genom åren för företaget,

men tappat viljan till förändring.Med risk för att hamna i antikrundan

så kom jag in i den kommunikativabranschen på den tiden då vi fortfarandegjöt blyklischéer på öppen låga. Idag,några år (ja många då) senare så är iprincip allt förändrat. Med ett undantag,människor är fortfarande människor.

När blyet ersattes av offsettryckrynkade många skickligayrkesmän på näsan och kallade

det ”jäkla pappslöjd”. Andra tog den nyatekniken till sig och blev snabbt oumbär-liga. Åtminstone fram till dess attdatoriseringen tog ordentlig fart.

Ny teknik krävde nya kunskaper ochny organisation – och nya oumbärligakompetenser. Sedan kom den storadigitala mediautvecklingen med nätetsom bas som krävde nya kunskaper, nyorganisation och nya oumbärligakompetenser.

Det är många i branschen som haftsvårt att acceptera och följa med iutvecklingen. De har liksom den

engelska postchefen när Bell uppfanntelefonen åsikten att dagens sanningockså är morgondagens.

”Visst kan telefonen göra nytta i detvidsträckta Amerika, men här i Englandhar vi så många telegrampojkar att denaldrig kommer att behövas.”

Samtidigt krävs det mod, inte bara hososs utan också från våra kunder att deltai utvecklingen. Själv skulle jag nog tvekaom läkaren eller sjuksköterskan sa att

jag var den första att få prova den häralldeles nya behandlingen.

Därför måste vi samtidigt ha respektför att varje nytt utvecklingssteg ellerinnovation kräver en viss tid för mentalanpassning. Det tog 400 år från det attGutenberg uppfann tryckpressen till dessden skrivna kulturen slog igenom iSverige. Så lång tid tar det självklart inteidag, men lite måste vi få muttra.

Som till exempel att jag anser attdagens ungdom läser för lite och ser förmycket på film…

ROLAND NORBÄCKRoland Norbäck är projektledare ochdelägare i kommunikationsbyrånKombi Marketing. Han är ocksågästlärare på Designhögskolan i Umeådär han undervisar i grafisk kommuni-kation. Du når honom lättast på telefon070-673 03 60 eller via mail,roland@kombimarketing.se

Viktigare att vilja och inte kunnaän att kunna och inte vilja

9

www.garageportexperten.se

Vi är lika kompetenta när det gäller industriportar gted

r li äV

nd irellämpoa kkokir l

porirtsundnetemp

rtaporr äa ntn

g

opllu r,rr,atrmaö H.a.lbh sc o-tnal

trom ponih scs onetå h, sstrot

opegaraG

por

.rlelgallu rhc oratro-roptujkkjskatirtsdun isnnrmaur datts hiss oo. Hkurbsgokh s

,rr,ekitu, breirtsudnr iör fattnemitroa spuja dmmah s

-epmoa kgöa hmmai sr val li ttnem Na.netrepextro

por

u

06 22 01-09l 0eTTe 1ngeävnnipS

met i UgalobtorP

ell, essl olin tm ioK

Beå Am

g - kil dlii tr vemmoå kg snir re

.såtsröt ftirfsdantsog - k

terepxteropegara.gwww

es.nte

L Yrkes-SM beskrivs som en mötesplats för k ompetens- och

yrkesfrågor i såväl länet som helalandet. Genom tä vlingarna ska

även barn och ungdomar inspire-ras till kloka yrkesval.

– ETT JÄTTEVIKTIGT arrangemangför länets kompetensförsörjningoch vi v et att vi står inför både pensionsavgångar ochutvecklingsmöjligheter som

kräver yrkeskunskap inommängder av områden, berättarHans Lindberg (S), or dförandeUtbildningsdelegationen, RegionVästerbotten, som är v ärd för arrangemanget, i samarbete medWorld Skill Sweden, www.yss.se. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Inspirerande yrkesmästerskap

UMEÅ

Yrkes-SM är en tävling för unga talanger inom allt från industri- och skogsyrken till hantverksyrken som frisör och konditor. 2014 arrangeras mästerskapet i Umeå.

SM-kval, Dragonskolan, Umeå,december 2011. Uppgift: till-verka en spegellucka med fanérad fyllning, enligt ritning,på sex timmar. Klarar du dethär? ”Nej, det tror jag inte”,säger Daniel Jonsson, 19 år,Ådalsskolan, Kramfors.

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

”Det gäller atttänka efter före,annars är detkört”, säger EmilGranberg, 20 år,SSC ÖÖhns snickeri, Umeå,som gick till final.

U M E Å10 Re p o r t a g e

Skola med industriföretag

”Näringslivet backar upp dig!” Izabella Brodin och Fanny Nilsson går El-programmet automation på Dragonskolans Teknikcenter.

Dragonskolans Teknikcenter ingår i T eknikcollege Bothnia,som har r egionens tyngsta industriföretag i ryggen.– Företagen oroade sig förmöjligheten att hitta rättkompetens, säger ElisabethNilsson, rektor.

L I mitten av 1990-talet startadeDragonskolan ett första lokaltteknikprogram, Umeå teknik-program, i samv erkan med regionens näringsliv.

– Det har varit enormt fram-

gångsrikt, under någ ra år hadevi 120 förstahandssökande till 90platser, säger Elisabeth Nilsson.

Dragonskolan erbjuder i da gett teknikprogram med teo-retiskt karaktär, ett industritek-niskt program med inriktningmot svetsteknik och produkt- ochmaskinteknik (CNC), samt ettprogram för automationsteknik.

Samtliga utformas i dialo g,och anpassas efter industrins behov.

– Vi kan till ex empel erbjudalockande ämnen som mana ge-

ment, företagsekonomi och tek-nikutveckling, det g er spets ochhelhetsförståelse.

REGIONENS industriföretag bidrar genom att möjliggöra projektarbeten, praktikplatseroch sommarjobb. De med verkaräven vid till ex empel termins-öppningar och föräldramöten.

– Genom medverkan får före-tagen en möjlighet a tt påverka utbildningarna, framförallt öppnas en arena för att locka ochlära känna framtida medarbetare.

Dragonskolans teknikcentermarknadsförs som Umeås häfti-gaste gymnasieutbildning.

– Fjärde tekniska år et är enfortsättning av teknikprogram-met som ger examen som gymna-sieingenjör. En tr edjedel av ut-bildningen är för lagd ute påarbetsplatserna, det g er värde-fulla arbetslivserfarenheter ochett brett kontaktnät.

Framöver blir det änn u mersatsningar på yr keshögskoleut-bildningar samt uppdra gs- ochvuxenutbildningar, berättar

Om det händer...Det är vi som är turen i oturen!

Klipp ut rutan och lägg i plånboken i bilen.

Ring dettanummer, såär Du i säkrahänder!

Garanterat attraktiva på arbetsmarknaden. Från vänster: Robert Lundsten, KalleWenngren och Anton Gabrielsson går Elprogrammet.

11

Elisabeth Nilsson. – Målet är att bli landets bästa

teknikutbildning från gymnasie-skolan och uppåt.

I fjol donerade K omatsu Forest 35 miljoner kr onor, somhuvudsakligen investerats i upp-fräschade lokaler oc h moderni-serad maskinpark.

– Meningen är a tt slå hål påmyten om industrin som en tung,bullrig och smutsig arbetspla ts.Donationen är f antastisk, heltunikt. n

FREDRIK BJÄRNESAND

För fyra år sedan blevDragonskolans teknik-center certifierat sominom Teknikcollege. Teknikcollege är ettnationellt certifierings-koncept som framtagitsav branschens företrädare.FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta

✔ Teknikcollegeär en nationellcertifierings- och kvalitets-stämpel för tekniskt inriktadeutbildningar på gymnasienivåsom Teknikföretagen, IFMetall, Livsmedelsföretagen,Skogsindustrierna och Sverigesingenjörer står bakom. ✔ Syftet är att genomsamverkan mellan kommuner,utbildningsanordnare ochregionala företag ökaattraktionskraften ochkvaliteten på tekniskt inriktadeutbildningar så att de passarframtida kompetens-behov.

Källa: Teknikcollege.se

i ryggen

Sex veckors sommarpraktik på Cranab.– Jag känner igen mig,arbetsuppgifterna motsvararvad vi fått lära oss på skolan,säger Christian Säfström,Vindeln.

L Eleverna på Dra gonskolansTeknikcenter är garanterade sexveckors betald sommar praktikpå några av regionens större industriföretag. Fredrik Jons-son, vd Cranab, är personlig enengagerad i samarbetet med Dragonskolan.

– Arbetspraktik är ett utmärkt sätt a tt relatera utbild-ningen till yr keslivet, och ett

kanonbra sätt för oss a tt lära känna framtida medarbetar e.Flertalet börjar jobba hos oss sedan.

Ända sedan F redrik Jonssonövertog ledarskapet i Crana b, imitten av 2000-talet, har hanbrunnit för utbildningsfrågor.

– Jag störde mig på bilden a vsmutsig industri som för medla-des i media, säg er Fredrik somkontaktade lokala g rundskolanför att bidra med en motbild.

SEDAN DESS FÅR eleverna i års-kurs åtta g enomföra ett k on-struktionsprojekt tillsammansmed Cranab, som handlar om attutifrån enklare beräkningar kon-struera en kran, bygga en modell

och presentera lösningen.– Vi vill få ele verna att våga

tänka nytt, framför allt vill viväcka intresset för teknikföretagoch teknikutbildningar.

Fredrik Jonsson menar a ttkompetensfrågorna är a vgöran-de för hans företags framtid.

– Kortsiktigt kan man le vagott på varumärke och produkter,men allt måste förnyas i den hår-da globala k onkurrensen, dåkrävs kunskaper och kompetens.

– Det som kommer att avgöravårt företags framtid är för må-gan att rekrytera personal.

CRANABS VD TROR att industrinmånga gånger underskattar den

potential som finns i pr odukt-produktions och marknads-utveckling.

– Om vi i dag talar om att detgår att trimma pr oduktionenmed 5-15 pr ocent så är potenti-alen förmodligen mycket störreän så, men då krävs kunskap ochkompetens.

FREDRIK JONSSON hoppas attChristian ska få med sig intryck-et av en arbetspla ts med intr es-santa arbetsuppgifter oc h godakarriärmöjligheter.

– Här finns en otr olig bredd,intresset och drivet är avgöran-de. n

FREDRIK BJÄRNESAND

V I N D E L N12

Lägg din konferens mitt i centrumBra kommunikationer, 5 minuter från flygplatsen,

200 meter till busstationen, 150 fria parkeringar inom 200 meter, parkering med motorvärmare.

Info och bokning på0950-123 45 eller info@mblycksele.se

Välkommen!Se våra lokaler på www.mblycksele.se

- Isolera med Miljövänlig Cellulosa lösull 30% högre Isolerförmåga

Isolera Tak, Vindar,Väggar och Golv

Läs mer på www.isohem.se Tfn. 070-374 89 65 Peter Henriksson

Vi sänker Era Uppvärmingskostnader!

En glimtav framtid

”Jag bor i Vindeln och känner en heldel folk som arbetar här” sägerChristian Säfström, som utbildar sigtill konstruktör på Dragonskolan,och i sommar provat vingarna påCranab. Därbakom: Elisabeth Nilsson, rektor, Fredrik Jonsson, vd,och Mikael Öbrand, konstruktör ochhandledare.

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

13

Donerade 35 miljonerVåren 2011 donerade KomatsuForest 35 mil joner kronor tillDragonskolan Teknikcenter.– I Japan finns en kultur därföretagen vill ge något tillbakstill samhället där de verkar i,säger Jonas Jonsson, platschefKomatsu Forest, Umeå.

L Inför Komatsus 50-års-jubileum fick platsledning iUmeå den ang enäma uppgiftenatt föreslå hur 35 miljoner kronorskulle disponeras.

– Vi försökte komma på någotsom skulle ge bra effekt på bred-den och på lång sikt,säger Jonas Jons-

son som kna ppast trodde sinaöron när han hörde summan.

MED DONATIONEN ville Komat-sus högsta ledning i Japan signa-lera att koncernens skogs-maskinverksamhet även i framti-den ska vara centrerad till Umeå,där närheten till en bety dandemarknad finns. Med g åvan tillDragonskolan ville platsledning-en i Umeå slå ett slag för framtidakompetensförsörjning i hela regionen.

– Vi vill visa upp den positivamiljö som finns i dagens industri-er och skapa en ar ena och ett informationsfönster.

AV DONATIONENS 35 miljonerkronor har tio miljoner a vsattstill en stiftelse, som årligen ska

fördela pengar till akti vitetersom kan öka

intresset

och höja kv aliteten för teknik-utbildningarna.

– Därmed vill vi bibehålla nivån som vi nu sätter. Ett ända-mål kan vara att erbjuda lärarestudieresor eller a tt under visstid arbeta i K omatsus produk-tion.

– Vi kan inte nog understrykahur beroende vi är av duktiga ochkompetenta lärare som för med-

lar den rätta bilden.

JONAS JONSSON menaratt tillverkningsindustri-erna i Umeå no g kom-mer att kunna hitta sinkompetens även i fram-tiden, men a tt frågan

måste ses r egio-nalt. Alla

underleve-rantörer,

med tusen-talsmedar-betare,

behöver också fyllas på.– Det kommer att behövas en

fantastisk bredd av ungdomar föratt försörja industrin med arbets-kraft i framtiden. Där är starten iskolan viktigast.

Finanskrisen 2008 visade vadden exportinriktade industrinbetyder för regionen i form av ar-bete och välstånd, menar J onasJonsson.

– SKOGSMASKINERNA frånUmeå har alltid v arit kändabland kunderna, men för etagetoch arbetsplatsen har varit mind-re känd. V isst känner f olk till“Valmet, där bak om Maxi Stor-marknad”, som man br ukarsäga, men vi är f aktiskt 400 an-ställda och omsätter fyra miljar-der kronor.

– Vi ser dona tionen till Dragonskolan som en tillv äxt-satsning på hela samhället och enlämplig gåva inför kulturhuvud-stadsåret 2014. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Utför markarbetenoch transporter

070-568 07 47 • Vilhelmina • Lövkullen

Industrigatan 2, 923 31 StorumanTel: 0951-776 70, 0951-776 94, Fax: 0951-772 70E-mail: lindqvist@lindqvistakeri.se Hemsida: www.lindqvistakeri.se

• Betongstation• Mobila lyftkranar• Bläster & måleri• Gruskrossning• Grusleveranser• Vägtransportledare

U M E Å

”Vi vill visa upp den positivamiljö som finns i dagens

industrier och skapa en arenaoch ett informationsfönster. ”

Jonas Jonsson,platschef, till-sammans medEmma Gustafsson, montör på Cranab.

FOTO: FREDRIK BJÄRNE-

SAND

Torbjörn Halvardsson, region-chef Företagarna, har länge haftlänets framtida kompetens-försörjning som mantra. – När vi får facit i hand kommerdet att bli skrämmandestatistik.

L Företagarnas Småföretags-barometer brukar alltid, oavsettkonjunkturläge, innehålla enbrasklapp om k ommande pensionsavgångar och rekryte-ringsbehov.

– Det har b livit lite a v minkäpphäst, varje gång vi får enkonjunkturdipp tappas fokus ikompetensfrågorna, säger Tor-björn Halvardsson.

SCB:S PROGNOS över Sverigesbefolkningsutveckling 2007-2030visar att för varje ny person somtillkommer på arbetsmarknadenfaller 17,5 personer ifrån a v åldersskäl.

– När vi blir kort om huvudenmåste resurserna tas tillv arabättre, säger Torbjörn Halvards-son och syftar främst på ung-domar, personer med annan etnisk bakgrund samt funktions-hindrade, som i da g står längstfrån arbetsmarknaden.

TORBJÖRN HALVARDSSON men-ar att om inte länets ungdomarfår chanser till arbete drar deiväg och blir svåra att locka till-baks.

– Vi behöver även få ung-domar som k ommer hit för a ttstudera att vilja stanna kv ar, sä-ger Torbjörn Halvardsson.

– Ett av de bästa sätten somgör att folk stannar är när de hittar en par tner, bland annatdärför behöver vi arbeta mermed jämställda arbetspla tser, säger han.

PERSONER AV UTLÄNDSK här-komst behöver också bli en merasjälvklar rekryteringsbas påsvensk arbetsmarknad.

– Människor med annan etnisk bakgrund tillför g enomsina olika språk, kulturer och er-farenheter värdefulla kompeten-ser, inte minst vid inter nation-ella affärsrelationer.

– Medvetenheten måste ocksåöka om att framtidens pensionä-rer blir piggare och kan job balängre eller fungera som mento-rer. Deras k ompetens får inte kastas på pensionshögen.

Trots arbetskraftsbrist k om-mer arbetslöshet att kvarstå somett problem om inte rätt grundut-bildningar, och möjligheter tillkomplettering av kunskaper senare i li vet, tillhandahålls, menar Torbjörn Halvardsson.

RATIONALISERINGAR och effek-tiviseringar är heller ing en ut-väg i alla branscher.

– Vissa yrken är inte så lättaatt rationalisera, till exempel ut-bildning och omsorg. Små oc hmedelstora företag har inte heller alltid r esurser att effekti-visera genom mekanisering, säger han.Rådet till enskilda företag?

– Rekrytera i tid oc h väntainte för läng e, satsa på att vida-reutbilda personal oc h tillåt eratt anställa medarbetar med begränsade erfarenheter. Densom stoppar huvudet i sanden fårproblem. n

FREDRIK BJÄRNESAND

U M E Å14 N y h e t

Framtidens behov värre än

Torbjörn Halvardsson. ”Jag vill nog påstå att vi utmärker oss i landet när det på allvar, frågan är helt avgörande för framtiden.”

”Den somstoppar huvudet isanden fårproblem.”

15

37 procent av länets företagareär över 55 år. Inom fem år är generations-skifte aktuellt i nästan vartfjärde bolag.

L Hur många arbetstillfällensom kommer att gå förlorade pågrund av misslyckade genera-tionsskiften är det ingen som vet.Men med stor sannolikhet k om-mer många mindre tjänste- oc hserviceföretag i glesbygden att fåsvårt att hitta köpare, när intres-serade arvtagare saknas oc h kapital fattas för att lösa ut inkro-met i till exempel verkstäder ochhantverksbolag.

– Därmed kommer inte baraoffentlig service utan även privatinfrastruktur att krackelera ochytterligare strö salt i sår en förglesbygdskommunerna, sägerTorbjörn Halvardsson. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Med vår hjälp får du företagets verksamhet att rulla lättare.Du och ditt företag är en del av det lokala näringslivet. Det är vi också. Med vår långa erfarenhet förstår vi

Du får personlig hjälp med lösningar som ökar tryggheten och bidrar till lönsamheten i ditt företag. Prata med oss så hjälper vi dig att få verksamheten att rulla lättare.

www.LFvasterbotten.se

Umeå 090-10 90 00Skellefteå 0910-73 40 00

Lycksele 0950-347 50

befarat

gäller att ta kompetensrekryteringFOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta

Småföretagsbarometern frånvåren 2012 visade att 22procent av de tillfrågadeföretagarna i länet sätter svagefterfrågan och brist påarbetskraft som lika storahinder för tillväxt. Främstabristkompetenserna ärtekniker, IT-kompetens,marknadsföring ochförsäljning, maskinförare ochchaufförer samt hantverksut-bildade inom byggsektorn.Företagarna Västerbottendriver för närvarande två egnaprojekt, båda med kompe-tensrekrytering i fokus.Handslaget Inlandsutvecklingär ett samverkansprojekt därfem inlandskommuner blandannat får hjälp att kartläggaoch marknadsföra sinakompetensbehov; JobbEtterbjuder tidsbegränsadelönebidrag till företag somväljer att anställa ennyutexaminerad akademikerpå prov.

L Ä N E T

Många företagareär över 55 år

U M E Å16 N y h e t

Brist påkompetensödesfrågaTyngsta frågan länets näringslivhar att brottas med är f öreta-gens möjligheter att rekryteraarbetskraft, menar K arina Folkesson, regionchef Svensktnäringsliv.– Frågan är komplex, lösningenär inte enkel, säger hon.

L I Svenskt näringslivs rekryte-ringsenkät från 2012 ang es attden enskilt största för klaringentill företagens rekryterings-svårigheter är brist på personermed rätt yrkeserfarenhet.

Nära fyra av tio företag tving-as skjuta på planerad expansionmed hänsyn till deras sv årig-heter att rekrytera medarbetare.Och var fjärde anställning i länetmisslyckas.

– Det i sin tur leder till försva-gad konkurrenskraft och blir etttillväxthinder, säger Karina Folkesson.

KARINA FOLKESSON menar attfrågan saknar en ”quic k-fix”,men hon lyfter fram några punk-ter och idkar en viss f orm avsjälvkritik.

– Näringslivet måste bli bättrepå att berätta vilka de är på denort där de verkar. Varje gång jag

är ute på ett företagsbesök frågarjag hur deras relation till skolanär, om de v arit där och informe-rat om företaget.

Bättre samverkan skola näringsliv är oc kså viktigt, menar hon.

GODA EXEMPEL på samverkanskola näringsliv finns. Martin-sons i By gdsiljum företaget harengagerat sig i utbildning ar ochvisat att utbildning leder till jobb.

Ett annat är träför etagen iNorsjö som samverkar med gym-nasieskolans industritekniskaprogram.

Arbetsförmedlingens roll kanockså ifrågasättas, arbetsmark-naden lider av bristande match-ning, menar hon.

– Konkurrensutsätt arbets-förmedlingen, låt n ya aktörer, nischföretag, komma in och bör-ja operera.

DAGENS utbildningssystem börockså sättas under lupp , menarhon.

– Jag tror att man måste börjapeta i utbildningssystemet. Detär inte rimligt a tt ungdomar ut-bildas till arbetslöshet.

Ett reviderat avtalssystem,med lägre lönmot en lär-lingsutbild-ning ute påföretagen, ochmer pengartill Yrkeshög-skolan, är tv åandra delar idet pussel sombehövs för a ttlångsiktigt

säkra företagens kompetensför-sörjning.

DESSUTOM, TYCKER hon att helaregionen måste samverka kringdenna ödesfråga. Den kan inte lösas av en enskild aktör.

Men en röst saknas i debatten,

tycker hon: politiken.– Jag saknar politisk ledning

kring frågan om r ekryterings-svårigheter och kompetensbrist,fast det bor de vara en politiskprofilfråga för hela Nor rland,men så är det inte, säger hon. n

PETER KÄRR

Svenskt näringslivs rekryteringsenkät från 2012 konstaterar att den enskiltstörsta förklaringen till företagens rekryteringssvårigheter är brist på pers-oner med rätt yrkeserfarenhet, förklarar Karina Folkesson, regionchefSvenskt Näringsliv. FOTO: PETER KÄRR

”Näringslivet måstebli bättre på att berätta vilka de är påden ort där de verkar.”

”Konkurrens-utsätt arbets-förmedlingen,låt nya aktörer,nischföretag,komma in...”

K r ö n i k a 17

Frågan i rubriken aktualiserades iett uppmärksammat mål frånArbetsdomstolen (AD 2012 nr. 25).

Bakgrunden till tvisten var att en rektoroch lärare vid en privat gymnasieskolablev uppsagd på grund av hans agerandebl.a. på sin privata Facebooksida.

Gymnasieskolan sade upp mannenband annat på grund av att han varmedlem i nio grupper med namn somanknöt till sex och att han hade bildermed sexuellt innehåll, på sig själv, på sinFacebooksida.

På grund av att han angivit påFacebooksidan att han var rektor pågymnasieskolan ansåg gymnasieskolanatt han skadat gymnasieskolansanseende. Mannen hävdade att gymna-sieskolan inte hade saklig grund föruppsägningen och väckte därför talan itingsrätten mot gymnasieskolan ochbegärde skadestånd.

Tingsrätten meddelade dom ochbiföll delar av mannens skade-ståndsyrkanden på grund av att

gymnasieskolan inte haft saklig grundför att säga upp mannen. Målet över-klagades av gymnasieskolan till Arbets-domstolen.

Arbetsdomstolen delade tingsrättensbedömning och ansåg att gymnasie-skolan inte haft saklig grund för att sägaupp mannen. Arbetsdomstolen ansåg attbilderna inte innefattade några tydligasexuella uttryck och att de grupper mednamn som haft sexuell anknytning sommannen varit medlem av hade utgjort en

liten del av allt det material som fanns påmannens Facebooksida.

Arbetsdomstolen fortsatte genomatt konstatera att bilderna påmannen och grupperna som han

själv valt att bli medlem i uteslutande rörmannen som privatperson och därför hörtill kärnområdet för vad varje människaöppet bör kunna få ge uttryck för införandra människor.

Vidare hade gymnasieskolan inte gettsina anställda några förhållningsorderom hur de tilläts agera på Facebook ochinte heller konkreta instruktioner omhur mannen skulle ändra Facebooksidanför att undvika en uppsägning. På grundav dessa omständigheter ansåg Arbets-domstolen att uppsägningen av manneninte varit sakligt grundad och han vardärför berättigad till skadestånd.

Domen aktualiserar en fråga somsannolikt kommer att få ökadbetydelse framöver eftersom de

allra flesta arbetstagare har en egenanvändare på Facebook eller på andraforum. Det redovisade rättsfallet visar påde problem som kan uppkomma när denanställde och arbetsgivaren har olikauppfattning om vad som utgör ettacceptabelt agerande på till exempelFacebook.

Arbetsdomstolen fäster i domensärskild vikt vid att mannen inte gettsnågra förhållningsorder från gymnasie-skolan som han brutit mot. Alltså kan detkonstateras att den arbetsgivare som vill

se till att deras anställda inte skadararbetsgivaren med sitt agerande på tilexempel Facebook bör utarbeta riktlinjerför hur sociala medier får användas ochvilka bilder, texter med mera som fårförekomma på till exempel Facebook närdessa kan kopplas till arbetsgivaren ochklargöra att arbetsgivaren inte accepte-rar avvikelser från dessa riktlinjer.

MIKAEL LUNDBERG Jur. kand. Mikael Lundberg, arbetarvid Advokatbyrån Kaiding. Mikaelsinriktning är obeståndsrätt, sv enskoch internationell affärsjuridik, miljö-rätt samt tvistemålsprocesser. Mikaelarbetar också med af färsjuridiska avtal, tvistelösning, k onkurshante-ring och rådgivning inom det miljö-rättsliga området.Mikael Lundbergnås på telef on+46(090)-17 12 00 eller mikael.lundberg@kaiding.se

Kan man lägga ut ”sexbilder” på sig själv utan att bli uppsagd?

L Ä N E T18 N y h e t e r

Första jobbet viktigt för Genom JobbEtt ska f ler aka-demiker få sin första anställningi Västerbotten.Därmed ökar chansen att deblir kvar och tillför kompetensoch konkurrenskraft till helaregionen.

L JobbEtt är ett treårigt projektsom drivs av Företagarna i sam-arbete med Umeå uni versitet,Enheten för näringsli v och samhälle, ENS.

– Syftet är att påverka arbets-givare att anställa personer med

kompetenser som kan förbättraföretagens konkurrenskraft, säger Anna J onsson, projekt-ledare Företagarna.

EN I DESSA sammanhang ovanligåtgärd är a tt företagen kan få cirka halva lönekostnaden betald, upp till en månadslön på20 000 kronor, om man i upp tillfem månader anställer en n yut-examinerad akademiker.

– Därmed blir det lite lättar eför företag som inte är v ana vidatt anställa akademiker. Särskilt

i mindre växande företag är detekonomiskt riskfyllt a tt miss-lyckas med en rekrytering.

TIOTALET nyutexaminerade aka-demiker har hittills via J obbEttfått sin första anställning i någotlänsföretag, varav majoritetenligger i Umeå.

– Så gott som samtlig a jobb-ettor har ö vergått i tillsvidar e-anställningar. Störst intresse harteknikföretagen visat, data-kunniga är den mest efterfrågade kategorin, men ä ven ekonomer

med kompetens för mar knads-analyser och marknadsföring, äreftersökta.

Anna Jonssons genomför före-tagsbesök, informationsmötenoch studentkontakter för a tt matcha efterfrågan och utbudetav akademisk kompetens i länet.

– Vi försöker i möjligaste månhjälpa till med att hitta personersom motsvarar företagens behov.

– Många företag har en be-gränsad syn på v ad akademikerkan tillföra. Man ska inte glöm-ma bort att en akademik er kan

Anna Jonsson är nationalekonom, statistiker och har bland annat arbetat påCERUM. Hon är från Storuman. ”Genera-tionsväxlingen är en jättestor utmaning,det är särskilt viktigt i mindre inlands-företag att man redan nu börjar agerar.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Kontakt Event & BröllopskoordinatorDesirée Nilsson 070-658 33 09 www.disponenten.com

Anrika Herrgården i Furunäs, Disponenten,hälsar just Ert företag välkommen

till en gemytlig hemtrevlig miljö förkonferenser, företagsjubileum eller event.

Allt sker i slutet sällskap vilket innebäratt Ditt företag disponerar hela herrgården.

Furunäs herrgård

isponentenD

Även bokningar för privatpersoner till fester, födelsedagar & bröllop.

19

ÅSELEKRAFT

Elleverantören nära dig!Centralgatan 31, ÅSELE Tel 0941-100 03

Felanmälan efter kontorstid: Tel 0941-104 66

www.aselekraft.net

framtida valvara allt från en högsk oleutbil-dad kock till en personalv etare eller säljare med ekonomexamen.

Omfattningen på k ommandepensionsavgångar gör a tt tidigaoch långsiktiga rekryteringar,samt väl förberedda företagsför-säljningar, är extra viktigt, menar Anna Jonsson.

– I flera inlandskommunerräcker det inte ens om alla ung-domar stannar kvar för att fyllaenbart luckorna i k ommunal sektor.

– Särskilt inlandskommuner-

na behöver börja marknadsförasig som attraktiva orter att bo på,där det inte råder arbetslöshetutan snarare arbetskraftsbrist.

Anna Jonsson hänvisar tillundersökningar som visar a ttförsta anställningen ofta ledertill att man blir kvar på den plat-sen under en längre tid.

– Jag är övertygad om att väl-digt många som sökt sig hit förstudier som inte känner till vilkaarbets- och karriärmöjlighetersom finns i inlandet.n

FREDRIK BJÄRNESAND

JobbEtt

JobbEtt är ett projekt som drivsav Företagarna Västerbottenmed syfte att underlätta förnyutexaminerade akademikeratt få sitt första jobb i länet.Beroende på om ett företagligger i en inlandskommuneller kustkommun kan det få60 respektive 50 procent avlönekostnaden betald,motsvarande en totalmånadslön på 20 000 kronor,om de anställer en nyakademiker. JobbEtt pågår2011-2013 och har en budgetpå drygt tio miljoner kronor,vilket finansieras av medelfrån EU, Region Västerbotten,Umeå och Skellefteåkommuner samt Umeåuniversitet.

Källa: Företagarna

20

Subventionerad anställning – en

L Mathias Bäcklund fick reda påmöjligheten på ett fr ukostmöte i Sorsele runt julen 2011.

– Jag tänkte att det där kundevara något för v årt företag,

säger Mathias Bäcklund.

SÅ I MA J I V ÅR ANSTÄLLDE deHenrik Brännlund, n yutbildadcivilekonom. Mathias Bäcklund

ser JobbEtt som något riktigt positivt där två parter får en brachans att utvecklas med v ar-andra.

– GREJEN ÄR JU A TT man får enhögutbildad person och får möj-lighet att forma den personenmed arbetslivserfarenhet. Menman får oc kså en k ompetens-höjning, en person som har enrätt hög kunska psnivå och ser

med lite andra ögon, har lite andra idéer. En positiv grej att fåtag i en sådan människa.

HENRIK BRÄNNLUND jobbar medekonomi och administration.

– Det frigör tid för mig, n ukan jag ägna mig mera åt stra-tegiska saker för för etagetsbästa, säger Mathias Bäcklund.

Henrik Brännlund är anställdvia JobbEtt i fem månader . Vad

Mathias Bäcklund ser JobbEtt som något riktigt positivt som bland annat ger företaget en kompetenshöjning. FOTO: URBAN VIKLUND

Bäcklunds värme & sanitet AB i Sorsele tog chansen och nappadepå erbjudandet om subventionerad anställning av en akademiker.De anställde nyutbildade civilekonomen Henrik Brännlund.– Vi fick en oerhört bra chans att utvecklas med varandra, sägerMathias Bäcklund på Bäcklunds värme & sanitet.

S O R S E L E

21

hit för värmeföretag i Sorselesom händer sedan v et man inte i dagsläget.

– ÄVEN OM DET SKULLE BLI så attvi går skilda vägar så har vi fåttlära oss oerhört mycket båda två.

Han har fått möjlighet a tt fåarbetslivserfarenhet och fått sehur det fung erar i verkligheten,kanske inte helt likt det man fårläsa på uni versitet, säger Mathias Bäcklund.

Henrik Brännlund blev färdigcivilekonom i juli 2011.– Det här bety der en hel del förmig. För det första att få kommain någonstans, för det har jag haftproblem med.

– SPECIELLT NÄR MAN inte har dekontakter man skulle vilja ha.Man blir lite molok en över attinte få chansen att visa vad mankan, säger Henrik Brännlund.

– Jag är fruktansvärt tacksambåde över Företagarna och Mathias att jag fick chansen attsätta mig in i en del av det jag harpluggat. Jag blir ju m ycket merattraktiv på arbetsmar knaden efteråt.

I DET STORA HELA tycker han attuniversitetsvärlden är lite dåligpå att integrera.

Att det är för stor k ontrast

mellan teori och praktik.

– OCH OFTA ÄR universitets-studier riktade mot stora multi-nationella företag där de kanskehar egna marknadsförings-avdelningar och redovisnings-avdelningar. Men de f lesta börjar på mindre företag och dåär det inte riktigt som på univer-sitetet. n

URBAN VIKLUND

Nyutbildade civilekonomen Henrik Brännlund anställdes av Bäcklunds värme & sanitet AB. FOTO: JOHANNA DYRÉN

22 – m e d l e m s s i d o r

Torbjörn HalvardssonRegionchef Företagarna i Västerbotten

Sverige, liksom hela världseko-nomin, går nu igenom ensnabb och om välvande struk-turomvandling. Vart utveck-lingen går kan ingen v arkenstyra eller f örutsäga. Det gårinte att i förväg peka ut framti-dens vinnande f öretag ellersektorer. Men en sak är säker –nyföretagandet och småföreta-gen blir allt viktigare.

L Framgångsrikt företagandeär nyckeln till tillv äxt och väl-stånd. Redan nu är småför eta-gen ryggraden i den sv enskaekonomin. Nio av tio n ya jobbskapas av småföretagare.

Allt talar dess utom för attsmåföretagens betydelse blir änviktigare framöver i takt medstrukturomvandlingen ochtjänstesektorn allt stör re vikt.Mycket av det n ya måste sk e ismåföretagen, som helt enk eltsnabbare och smidigare kan an-passa sig efter förändrade förut-sättningar och nya krav påmarknaden.

ETT SPECIELLT PROBLEM i detsammanhanget är a tt Sverigehar ett av Europas lägsta nyföre-taganden, samtidigt som vi harEuropas äldsta företagare.

En rapport visar a tt sam-mantaget för Sverige uppger 23procent av företagarna att devill trappa ner på fem års sikt,ytterligare 15 procent inom fem-tio år. Totalt är det alltså närma-re fyra a v tio för etagare som anser att ett ägarbyte kan bli ak-tuellt inom tio år.

I Västerbotten är situationenän mer akut, inom fem år öns-kar 32 pr ocent av företagarnatrappa ned, ytter ligare 19 procent inom fem-tio år , alltsåtotalt fler än hälften av alla före-tagare i länet anser att ett ägar-

skifte kan bli aktuellt inom tioår.

OM VI INTE KAN ersätta dessaföretagare riskerar kostnaden iform av lägre tillväxt och färrejobb att bli mycket hög.

Ett annat problem gäller själ-va växlingsprocessen. Med tanke på att en så pass stor andelav företagarna avser att trappaned och då pr ocessen i mång afall tar flera år, måste man ocksåställa frågan hur riskvillighet,nyinvesteringar, nyanställning-ar med mera utv ecklas under tiden. Om tillräc kligt mångaföretagare väljer att ”play itsafe” kan detta påverka hela till-växten och konkurrenskraften iSverige. Å andra sidan kan manse generationsväxlingen som enmöjlighet. En möjlighet att få innya företagare och nya idéeroch därmed ny tillväxt. Grund-förutsättningen för detta ärdock ett bra företagarklimat.

ATTITYDERNA TILL företagare,företagande och vinster har bli-vit bättre de senaste år en. Menmer behövs om vi ska få det före-tagarklimat i v ärldsklass sombehövs i v år allt öppnar e, alltkonkurrensmässigt tuffare om-värld. Till problemen hör fram-för allt:

• De svenska regelverken ärgjorda för storföretag och derasanställda, inte för för etagare.Regelverken är oc kså gjordafrämst industriföretagens för-utsättningar och passar sämr eför tjänsteföretag, som är densektor i näringslivet som växersnabbast

• Den svenska kapital-beskattningen missgynnarsvenska privat ägare jämförtmed utländska.

• En fortfarande negativ atti-

tyd till eller bristande kunska pom företagare.

FÖRETAGARNAS RECEPT för attförbättra förutsättningarna försmåföretagande och för att görabåde nya generationer och andra personer mer intressera-de av att driva företag kan i kort-het summeras:

• Inför ett riskkapitalavdragsom gör det möjligt för svenskaprivatpersoner att spara ihopriskkapital till eget eller andrasföretagande.

• Förenkla regelverket, se tillatt det verkligen blir enklare attvara företagare.

• Reformera arbetsrättenoch kollektivavtalen. Gör LASmer flexibelt för småför etag.LAS upplevs idag som ett stor tproblem i samband med expan-sion och neddragningar. På-tvinga inte småför etagare kol-lektivavtal mot deras vilja.

• Konkurrensutsätt offentligsektor för att skapa nya markna-der och effektiviseringsvinster

för alla skattebetalare. Utformaden offentliga upphandlingenså att små företag kan delta.

• Sänk arbetsgivaravgifter-na och egenavgifterna för små-företag. Lönekostnaderna är oftast den helt dominerandekostnadsposten. Den del a v arbetsgivareavgiften som ärskatt, cirka tio procentenheter,ska självklart tas bor t för a tt underlätta personalrekrytering.

• Ta bort företagens sjuk-löneansvar.

• Förbättra trygghetssyste-met för för etagare, många tvekar till e get företagande pågrund av osäkerhet och brister itryggheten som företagare.

Hur det g år i småför etagenpå kort och lång är a vgörandeför länet och landets utveckling.Vi har inte råd med ett r egel-verk som försvårar privat före-tagande och som medför a ttmånga av dagens små familjefö-retag inte har möjlighet att levavidare. Landet oc h länet behö-ver fler företagare! n

Ägarskiften hotar tillväxt och sysselsättning

FOTO

: JA

KOB

SJÖ

STRÖ

M

23

FöreningsNYTT

Ny förmån – Best Western HotellNu blir det billigare att bo och hålla konferens på hotell. Företagarnasnya samarbete med Best Western Hotels erbjuder bättre priser för digsom medlem i Företagarna, dina respektive och anställda.Best Western är idag världens största hotellkedja med 84 hotell iSverige och över 4 000 hotell i sammanlagt 90 länder. Best Westernfinns därför nästan alltid nära dig. Bakom varje hotell står en egenföretagare. Alla Best Western-hotell är privatägda och har sin egenkaraktär och historia vilket gör den stora hotellkedjan unik. Flertalethotell ligger centralt vid kommunikationer och knutpunkter, medanvissa ligger avskilt och mer naturnära. Väljer du ett Best Western-hotell får du alltid ett omväxlande boende.

Boka hotellrum/konferensrumSom medlem i Företagarna erbjuds du 20 procent rabatt på samtligaBest Western Hotels över hela världen. Rabatten garanterar dig sommedlem i Företagarna den högsta rabatten på Best Available Rate (BAR= bästa möjliga dagspris). På konferensrum har du tio procents rabattpå samtliga Best Western hotell i Sverige. Rabatterna är inklusivemoms.Det går bra att boka via hemsidan eller via centralbokningen 020-792 752. Uppge kundnummer 01536360 för att få avtalad rabatt.

LyckseleEn Dag på Stan genomfördes för 15:e gången i Lycksele den 18augusti. Totalt cirka 80 utställare visade upp sin verksamhet, sinatjänster och produkter. Det beräknas att 3-4000 personer besökteLycksele centrum under dagen.Den 31 augusti medverkade Arbetsmarknadsenheten (AME) vidhöstens första lunchmöte. Lennart Melin och Malin Ackermanberättade om hur AME kan vara en resurs för företagen att utnyttjavid kortare perioder med hög beläggning.Arbetet med kvarteret Köpmannen pågår och Företagarna har fortsattstort engagemang för att medverka till att detta för Lycksele såviktiga projekt genomförs.Vid vårt kommande Frukostmöte den 28 september gästas vi avCentek från Luleå Tekniska Universitet och vid Lunchmötet den 26 oktober kommer Coompanion att berätta mer om möjlighetenatt starta företag på ett enklare sätt – genom samverkan. Mer information kommer veckorna innan träffarna.

Dorotea Företagarna Dorotea har en representant i Leaderprogrammet som ären del EU:s landsbygdsprogram. Inom Leaderprogrammet drivsprojektet CCI+ som är ett erfarenhetsutbyte mellan Sverige –Frankrike och syftar till att stimulera ungdomar till företagande. Elvaungdomar deltog, sex från Frankrike och fem från Sverige varav enfrån Dorotea. I slutet av juli kom den franska gruppen kom till Sverigeoch installerades på Kolgårdens camping i Vilhelmina. Eleverna ficklära sig bland annat att filma och fotografera av fotografen JeanJacques Lion. Ungdomarna besökte bland annat ”Ockupationsplatsen” i Dorotea därCarina Thellbro och Britt-Inger Tegnander från Företagarnas styrelseberättade om bakgrunden till ”ockupationen”. På Doro campingLappland berättade Tessa de Wilde om företaget och om sin flytt frånHolland till Dorotea. Tessa uppmanade ungdomarna att våga för attvinna. Man gjorde även dagsutflykter och videointervjuade unga

företagare från Leaderområdet. I Dorotea intervjuades Ann SofieBrantholm från Görans konditori. Eleverna från Sverige kommer attåka till Frankrike en vecka i oktober där de i sin tur kommer att fåträffa franska unga företagare för att få inspiration och idéer.

SkellefteåPremiären av Cityfesten gick av stapeln lördagen den 2 juni 2012. Det var en stor fest på Nygatan i Skellefteå med elva partytält sombemannades av flertalet centrumbutiker. Evenemanget var upp-skattat och drog mycket folk in till staden med många besök ibutikerna. Vi hoppas att detta kommer att vara en återkommandeaktivitet som med tiden kommer att växa ännu mer. Kvällen avslutades med en Toppenafton på Nya Statt – fullsatt medgoda glada festivalarrangörer.

NorsjöFöretagarna Norsjö var medarrangörer till årets Poängjakt i Norsjöden 18 augusti. Tävlingen var en heldagsaktivitet för hela familjenoch ett tillfälle för invånarna att träffa företag och föreningar ikommunen samt umgås med vänner och bekanta. Vid start och målav cykelrundan runt Norsjön visade det lokala näringslivet ochföreningarna upp sina verksamheter. Kvällen avslutades med middagoch underhållning.Under Norsjöbeach den 3-4 augusti fanns Företagarna Norsjö på platsför att informera om verksamheten och för att träffa utflyttadenorsjöbor. Detta för att informera om kommande behov av arbetskraftoch en tilltänkt hemvändarträff under julen 2012.

SorseleI juli månad marknadsfördes Sorsele under Holmen Gungar tillsammans

med Företagarna, kommunen och Ambassadörer för Sorsele. Represen-

tanterna fanns på plats och informerade om lediga jobb i kommunen

samt om förundersökningen Arena Sorsele. Till barnen delades det ut

ballonger och det bjöds på fika.

StorumanUnder hösten kommer företagarna i Storuman att anordna ett antalinformationsträffar med kapitalförsörjning som huvudtema, både viamedlemsmöten och allmänna möten. Om allt går som vi vill kommervi även att under hösten anordna en jaktdag för företagare. Vårafrukostmöten fortsätter vi med som vanligt, första onsdagen i varjemånad.Föreningen har vuxit under våren och vi har fått tio nya medlemmar.Vi hoppas växa ytterligare.Under Storumandagarna, sista helgen i juni, marknadsförde sigFöretagarna, Storumans Kommun och projekt Handslaget Inlands-utveckling tillsammans, där man bland annat fick ta del av ledigajobb i kommunen och registrera sig i inflyttarregistret.

UmeåDen 20 juni var det Gesällbrevsutdelning på Sävargården i Umeå.Torstein Bratvold ordförande Företagarna Umeå hälsade allavälkomna och berättade kort om gesällbrevets historia. Kommunal-rådet Lennart Holmlund bjöd på lunch och delade högtidligt utgesällbreven till eleverna.

24 – m e d l e m s s i d o r

Fredrik Åberg Mellanbygdens Byggservice Vebomark 94 93010 LÖVÅNGER

Tobias Nilsson Br Nilssons VVS AB Bodbysund 6993793 BURTRÄSK

Mattias KristofferssonKaritjärns Stängselbyggare AB Borgavägen 11 91704 BORGAFJÄLL

Mattias Forsgren Hotell Lappland AB 92142 LYCKSELE

Christer Klintefelt Lycksele Värmeservice AB Helsingfors 30 92192 LYCKSELE

Lennart Landström Let Go Super V kart AB Fågelvägen 45 92133 LYCKSELE

Patric Werner Werner Bygg i Lycksele AB Sandvik 31 Näsland 92193 LYCKSELE

Daniel Evertsson Lycksele Golfklubb & Golfshop Grönsaksstigen 16 H 92142 LYCKSELE

Lage Andersson Larsson & Andersson Rör AB Industrivägen 1 935 32 NORSJÖ

Thomas Dahlberg Thomas Måleri Finnäs 57 93591 NORSJÖ

Anders Larsson Larsson & Andersson Rör AB Industrivägen 1 93532 NORSJÖ

Micael Bergqvist Norsjö Måleri Mittgången 993531 NORSJÖ

Jan-Erik Nygren Jan-Erik Willehard Nygren Bjurträsk 26 93593 NORSJÖ

Patrik Lundgren Novicom Data AB Storgatan 72 93532 NORSJÖ

Michael Dahlberg Hotell Inlandia i Norsjö AB Boviksvägen 1 93137 SKELLEFTEÅ

Maud Olofsson ROMO Norr AB Högfors 17 91598 BYGDEÅ

Cennet Johansson Skellefteå Måleri & Golv AB Brogatan 27 931 62 SKELLEFTEÅ

Torbjörn Holmlund Svansele Vildmarkscenter AB

Svansele 67 93693 BOLIDEN

Asta Hellgren Skråmträskskon Skråmträsk 56 93196 SKELLEFTEÅ

Anders Fahlström Blomstervägen 34 93149 SKELLEFTEÅ

Olov Marklund GPE Doorsystem AB Industrivägen 36 93144 SKELLEFTEÅ

Sölve HällgrenNymålat AB Industrivägen 30 93144 SKELLEFTEÅ

Urban Forsberg U Forsbergs Bil i Skellefteå AB Maskinvägen 14 B 93137 SKELLEFTEÅ

Björn Johansson Malkon Konsult Mossgatan 5 931 70 SKELLEFTEÅ

Ulf Vidman Viddes Gräv AB Norra Grundfors 14 93691 BOLIDEN

David Andersson Anderssons Bil & Rep Frögatan 313 931 55 SKELLEFTEÅ

Anders Edström Selcon Elteknik AB Södra Järnvägsgatan 50 93132 SKELLEFTEÅ

Christian Linder ELCL Trading AB Avan 324 93047 BYSKE

Ronny PetterssonGlastjänst i Skellefteå AB Uppfinnarvägen 52 93142 SKELLEFTEÅ

Anders Wikstén Wiksténs Maskinservice AB Transistorgränd 23 93150 SKELLEFTEÅ

Joakim Stenlund Nya Sorselestugan AB Box 31 92070 SORSELE

Hans BroméeTärnaby Skiduthyrning AB Östra Strandvägen 18 92064 TÄRNABY

Thomas Alexsson Restaurant Solutions Norr AB Blå vägen 44 920 66 HEMAVAN

Jan HammarbergJan Hammarberg Holmö Byaväg 90 91803 HOLMÖN

Johan Moritz Nordiska Säljinstitutet AB

Företagarna i Västerbotten hälsar

Medlemsförmåner

BETALTERMINALERTellerNets

BILARVolvo Bilbolaget Nord ABForslunds Bil ABBMWToyota

DRIVMEDELOKQ8Shell

ENERGISkellefteå Kraft

FLYGMalmö AviationSAS

FRAKTERSchenker AB

FÖRSÄKRINGARGarantförsäkringarLänsförsäkringarVästerbotten

HOTELLHilton/ScandicBest Western

HYRBILARAvis, OKQ8, Europcar, MabibiluthyrningHÄLSAS:t LukasProActive

JURIDISKA TJÄNSTERRedovisningstjänst ABDraftit

KONTORSMATERIALSvanströms/Office Depot

MARKNADSFÖRINGLokaldelenGoogle

RESEBYRÅERFöretagsresor i Umeå

RÅDGIVNINGFri muntlig juridiskrådgivning

TELEFONI/TELEFONER/DATORER/VÄXLARTele2LTS Telekommunikation/Stjärnafyrkant

TELEFONPASSNINGTeleCenter i Bygdeå AB

KREDITUPPLYSNING(UC) Affärs- ochUpplysningsföretaget

Som medlem hos oss får du del av följande förmåner och rabattavtal:

25

Företagarna VästerbottenService ABMagasinsgatan 7, 3 tr903 27 Umeå

RegionchefTorbjörn Halvardsson, Tel. 090-206 14 01 Mobil 070-341 05 95Epost torbjorn.halvardsson@foretagarna.se

Regionsamordnare,projektledare Företagsjoureni Övre NorrlandCamilla Sundling, Tel. 090-206 14 02Epost camilla.sundling@foretagarna.se

EkonomiMaud Sandberg–Forsgren, Tel. 090-206 14 04Epost maud.sandberg@foretagarna.se

Projektledare BAIT Anna Isaksson, Umeå(föräldraledig)Tel. 090-206 14 03 Mobil 070-224 37 00Epost anna.isaksson@foretagarna.se

Projektledare: FöretagarnasJobbEttAnna Jonsson, Umeå Mobil 070-380 57 36E-post anna.jonsson@foretagarna.se

Projektledare: HandslagetInlandsutveckling Peder Johansson, MalåTel. 0953-58 04 94Mobil 070-551 17 91E-post peder.johansson@foretagarna.se

Projektledare: HandslagetInlandsutveckling Kurt Lindgren, LyckseleMobil 070-693 73 01E-post kurt.lindgren@foretagarna.se

Projektledare: HandslagetInlandsutveckling Erika Hjukström, Sorsele -StorumanMobil 070-325 80 83

E-post erika.hjukstrom@foretagarna.se

Föreningsutvecklare/medlemssäljare, SkellefteåLars ForssellMobil 070-560 28 75E-post lars.forssell@foretagarna.se

Hemsida:www.foretagarna.se/vasterbottenJuridiska rådgivningen0771 – 45 45 45Medlemsservice 08 – 406 18 65Försäkringsservice08 – 406 17 77

nya medlemmar välkomnaNorra Obbolavägen 89 90422 UMEÅ

Emma Borneberg m3m2 (kubik och kvadrat) AB Björnvägen 15e 90640 UMEÅ

Torvald Östensson Karusellvägen 5 91341 OBBOLA

Björn Åström Biobjörn AB Fågelsångsvägen 7 BV 90354 UMEÅ

Anders Wingård Logistikgruppen i Umeå AB Skolgatan 52 90327 UMEÅ

Kerstin Maria Almroth Guldsmedjan i Umeå AB Box 403 90108 UMEÅ

Daniel Lång DESROCK AB Täktvägen 4 90440 RÖBÄCK

Joakim Sundqvist Bilskadecenter i Lycksele AB 92145 LYCKSELE

Per-Jonas Johansson Kaj Johansson Åkeri AB Företagsvägen 7 91135 VÄNNÄSBY

Bertil Öhgren Öhgrens Snickeri & Måleri i Vännäs

Brån 128 91193 VÄNNÄS

Mattias Förare Mattias Förare AB Frejgatan 4 B 91130 VÄNNÄS

Shadi Agbawi Timmergrillen AB Lillgatan 4919 32 ÅSELE

Artur Prifti Malå Hotell Hotellgatan 693070 MALÅ

Peter Andersson Civil Care Sweden AB Hovrättsgatan 10 90325 UMEÅ

Emilia Lindmark E&E Glasses HB Box 3193 90304 UMEÅ

Rolf GunnarssonGunnarsson's Livs AB Bruksgatan 17 91020 HÖRNEFORS

Frank Larsen Lapplands-Äventyr AB Björngrottan 92199 LYCKSELE

Johan HammarstedtKattisavan Gräv & Bygg AB Kattisavan 9392191 LYCKSELE

Marcus Eriksson Memedia Grönsaksstigen 12 A 92142 LYCKSELE

Lennart StavnäsLappland AIR Spetsbolsvägen 27 93677 Lycksele

Jimmy Axelsson WT Hunting AB Helsingfors 27 92192 LYCKSELE

Ove Johansson Oves Allmek i Ava Ava 39 91492 LÖGDEÅ

Stefan Johansson Kaj Johansson Åkeri AB Företagsvägen 791135 VÄNNÄSBY

Hans Lövdahl Johanssons Rör i Umeå AB Bösta 77 90586 UMEÅ

Eva-Karin Lundkvist Täfteå Livsmedel AB Skomakarvägen 75 907 88 TÄFTEÅ

Lisbeth Wretling Illeba AB Industrivägen 12 901 30 UMEÅ

Dag Hedman Mai's Kitchen Lagmansgatan 10 Lgh1003 903 55 UMEÅ

Donald Eriksson Aurora Borealis Adventures Ekorrsele 35 92291 VINDELN

Håkan Wahlström Malmö Aviation AB Umeå Flygplats 90422 UMEÅ

Kontakt

26 K r ö n i k a

Affärsidéer behöver sin egen tidför att mogna. Vissa idéer liggerliksom i luften och bara väntar

på att någon ska plocka ner dem medanandra idéer måste ligga till sig för attkomma rätt i tiden. Samtidigt får manbrottas med att få gehör och förverkligasina idéer. Det gäller att förmedlatanken att våga tänja gränser och varaförst med nytt, ingen vill ju bli enkopierande tvåa.

För två år sedan fick jag en idé attmåla dekor på kistor och urnor.En magkänsla sa mig att idén var

god och utvecklingsbar. Begravnings-ceremonier har ju genom tiderna varitalltför dystra. Förr bar alla helsvartakläder, damerna bar svarta hattar medsorgflor. Prästerna var ursäktauttrycket gravallvarliga i sina hög-tidliga tal. Varför göra denna sorgensdag ännu tyngre? Då den i stället kan vara ljus och personlig men ändåaktningsvärd.

På senare tid har jag faktiskt märkten viss förändring. De anhöriga börjarfå möjlighet att påverka ceremoninsutformning. Ett porträtt av denbortgångna kan vara placerat påkistlocket, en personlig sak får ocksåfinnas med. De sörjande bär mera vitt isin klädsel. Även prästerna har ett

lättsammare och personligare fram-trädande. Därför kändes det rätt i tidenatt erbjuda handmålade motiv i form avtill exempel blomslingor och personligahälsningar på kistor och urnor. Det görceremonin mer personlig och kan ävenses som ett alternativ till dessa stora ochdyra blomuppsättningar som sedanslängs efter ceremonin.

Så jag satte mig ner och utveckladeett koncept samt skissade pånågra förslag som jag sedan

presenterade för en begravningsbyrå iUmeå. Byrån som drivs av ett ungt parvisade sig vara öppna för nya idéer menpåpekade att branschen är fortfaranderätt konservativ och att det kunde dröjainnan branschen förändrades.

Byrån tog till sig mina förslag ochskulle höra av sig när någon varintresserad av handmålad dekor.

Denna sommar, två år efter idénlades fram så hamnade den rätttiden. I juni hörde begravnings-

byrån av sig och jag fick mitt förstadekoruppdrag. Jag plockade ihop minamålarsaker och åkte iväg till begrav-ningsbyrån.

Mötte begravningsentreprenörensom låste upp kistförrådet där jag skullemåla. Uppdraget var att måla en sirlig

rosenslinga runt kistlocket till en ungmänniska som gått bort.

Jag plockade fram färg och penslaroch satte igång den medhavda radion.Det var lite kylslaget i förrådet och jagvar tvungen att gå ut i solen och värmamig stundvis. När jag stod där ute vidsolväggen gick tankarna till den ungamänniska som just i sin spirandeungdomstid lämnat det jordiska. Litevemodig i sinnet gick jag åter in för attfortsätta måla, samtidigt hördestonerna av Lalehs låt Some die youngfrån radion.

CARINA ANDERSSONCarina Anderssons företag heter Reklam-tjänst och finns i Hörnefors. Du når Carina påtelefonnummer 0930-215 77 eller 070-20693 33 och reklamtjanst.post@telia.com.Hemsida: www.reklamtjanst.se

Vissa affärsidéer tar längre tid att mogna

27

Martin Edlund, Övik, nyutexaminerad industridesigner. ”Det var ganska mörkt och otrevligt nere i gruvan.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

”Nordiskasamhällenhar en vanaatt sättaanvändareoch funktion i fokus.”

Tallvägen 35 • 922 31 VindelnTel 0933-619 00

Bygga om eller bygga till?Kontakta oss!

Vännäs 0935 – 13140 www.galvpart.se

Kontakta oss så kan vi hjälpa er medkonstruktionstips inför Varmförzinkningen.

Främsta designutbildare i Europa, Nordamerika ochSydamerika, enligt red dotinstitute. Fjärde bästa designutbildning i världen,enligt inflytelserika tyskadesigninstitutionen iF.

L Utmärkelserna haglar överDesignhögskolan i Umeå, UmeåInstitute of Design.

ANNA VALTONEN, rektor, förklarar fenomenet med a ttUID lyckats locka de bästa

studenterna från hela v ärldengenom att erbjuda en öppen ochprestigelös studiemiljö, lugnaoch inspirerande omgivningarsamt nära samarbeten medvärldens största industrik on-cerner.

ÄVEN LÄNETS NÄRINGSLIV väl-komnas i pr ojekt- och examens-samarbeten, berättar Per Sillén,industridesigner och lärare.

– Det viktigaste är frågeställ-ningen och attityden att våga tän-ka nytt, säger Sillén.

– Design handlar om att förut-sättningslöst ta ett ste g tillbaksoch frigöra tank en, att se beho-ven innan ens kunder na vet omdem.

MARTIN EDLUND, Örnsköldsvik,examinerades i v åras från kan-didatprogrammet, varvid hanvisade upp ett tioveckors projek-tarbete åt Boliden oc h Atlas Copco.

– Genom att utnyttja koor-dinaterna för borrhålens positio-ner skulle man kunna automa ti-

sera laddningen av sprängmedelmed millimeterprecision, vilketidag är ett manuellt och riskfylltarbetsmoment.

MARTIN BERÄTTAR ATT Bolidenär positiva till idén, med tanke påatt tid är peng ar, och att AtlasCopco ser en möjlighet a tt utveckla en ny maskin för mark-naden.

– Att göra arbetsmiljöer na attraktivare är en fråg a som ständigt kommer upp. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Spetskompetens i nytänkande

UMEÅ

U M E Å28

Närkontakt är ett projekt vidUmeå universitet som handlarom att öka näringslivsinslagenpå de tekniska och naturveten-skapliga utbildningarna.

L Aktiviteterna består a v näringslivsdagar, kortare studentprojekt, längre design-och konstruktionsprojekt, gäst-föreläsningar, studiebesök oc hexamensarbeten. Nätverksträf-far och lärarsamverkan, medstudiebesök, temadagar och kom-petensutveckling, är andragrepp.

– VI HAR GENOM ÅREN sett allt-för många ingenjörer flytta söde-rut, därför är det viktigt a tt tyd-liggöra och synliggöra regionensnäringsliv, säger Susanne Vikström, utbildningsledare.

Gentemot företagen fram-hålls möjligheten till dubbelrik-tad kompetensöverföring, mark-nadsföring av det egna företaget,kontakter med n y kompetensoch influering av utbildning-

arnas utformning.– På universitetets IT-utbild-

ningar finns ett näringsli vsråd,där bland annat branschläge ochrekryteringsfrågor diskuteras,säger Fredrik Georgsson, programansvarig.

SEDAN STARTEN 2004 har pro-jektet permanentats, bland annatgenom en extra halvtidstjänst finansierad av Umeå k ommun,som ser till sina möjligheter a ttrekrytera rätt uni versitetskom-petens.

En av de n yare kursernahandlar om ing enjörens roll i arbetslivet.

– Genom gästföreläsningaroch studiebesök marknadsför viregionen och uppmärksammarföretagens villkor, säger FredrikGeorgsson, programansvarig.

DAGENS INGENJÖRSSTUDENTERär oftast medvetna om att de är attraktiva på arbetsmar knaden.Men många studenter är sam-tidigt oklara ö ver vad de e gent-

ligen utbildar sig till för arbets-uppgifter och yrkesroll, menarFredrik.

– Genom näringslivsinslagenpå de ob ligatoriska kursernaökar studenternas engagemang isin utbildning och förståelse förbetydelsen av nätverksbyggande,säger han.

I FJOL F ÖRMEDLADES möten mellan 550 studenter och 110 före-tag. Framgångsrik rekryteringhandlar mycket om a tt få tillstånd tidiga kontakter och enlångsiktig målmedvetenhet under utbildningstiden, menar Susanne.

– NÄR BRANSCHEN ÄRhet är allaväldigt ivriga, annars är det mestföretag med muskler na som tänker långsiktigt, säger hon. Vad ska ett företa g göra somvill ha kontakt med studenterför projekt- oc h examens-arbeten eller fr amtida rekry-tering?

– Min rekommendation är att

man lägger in sina projektförslagoch jobbannonser på www .lin-kedstudent.umu.se, då når man

L Ä N E TFlera inlandskommuner förlorarupp till 25 procent av sinarbetsföra befolkning fram till2020. Då räcker det inte attenbart rekrytera individer med100 procent arbetskapacitet.

L – Alla måste med, även de sombara når upp till 80 procent, sägerMarjet Gustavsson, Hjärnkoll.

Hjärnkoll är en regeringssats-ning 2009-2014 som syftar till öka-de kunskaper och förändrade attityder kring psykisk ohälsa.Ökad förståelse för personer medpsykiatriska diagnoser skulleäven resultera i ett friskare sam-hälle för alla, menar Marjet.

”Alla måste m

Samverkan gerNärkontakt

Samverkan gerNärkontakt

Marjet Gustavsson, Hjärnkoll:

29

alla studenter på ett bräde, sägerFredrik.

– Vi garanterar inga napp,

men man b lir i alla f all synlig-gjord, säger Susanne.n

FREDRIK BJÄRNESAND

UMEÅSvenskt Näringsliv rankarcivilingenjörsprogrammet iTeknisk datavetenskap vidUmeå universitet högst i landetvad gäller samverkan mednäringslivet.L Svenskt Näringsliv har förfemte året tagit tempen på hursamverkan fungerar vid svenska universitet och högskolor, samthur det g år för examinerade studenter på arbetsmarknaden.

I TOPP BLAND LANDETS 115 data-teknikutbildningar återfinns civilingenjörsprogrammet i Teknisk datavetenskap vid Umeåuniversitet.

– Att vi r edan under förstakursen tar k ontakt med för eta-gen är lite unikt för oss. Därmedfår våra studenter ett helt anna tfokus på sin utbildning. Del-tagande i samverkansaktiviteteroch projektrapporter bedöms ochexamineras också, säger FredrikGeorgsson, programansvarig.

DET ÄR INTE BARA samverkansom avgör framgången efter studierna. Beträffande chans-

erna till jobb, kvalificerade jobbsamt hög lön hamnar den teknis-ka datavetenskapsutbildningen iUmeå på plats 38 av 115.

– En väldigt stora andel b lirkvar och arbetar i Umeå, för tioår sedan var det många fler somdrog till Mälardalen.

SVENSKT NÄRINGSLIV vill genom sin kv alitetsrankingbland annat motivera lärosätenaatt utveckla sin information ochsamverkan; ge blivande studen-ter ett verktyg för att kunna jäm-föra olika utbildningars kvalitet;samt visa på sambandet mellansamverkan i utbildning en ochökade chanser på arbetsmarkna-den.

RANKINGLISTA, med jämförelse-tal för enskilda utbildningar ochlärosäten, finns på www.hogskolekvalitet.se.

Högskoleverkets samverkans-undersökning från 2011 placerarockså civilingenjörsutbildning-en i teknisk da tavetenskap iUmeå högt, på plats elva av över900 utbildningar i riket. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Tekniskdatautbildningtopprankas

Fakta

Högskolekvalitet är en undersök-ning och ett jämförelseverktygsom bygger på en samverkans-enkät med 420 programansvarigaoch en etableringsenkät där 3 800studenter angett hur de tyckersamverkan fungerat och hur delyckats i karriären. Resultatet visar att utbildningarmed god samverkan ✔ ökar chansen till kvalificeradejobb med 87 procent

✔ ökar chansen till att få jobbinom tre månader med 71 procent✔ leder till i genomsnitt 2,1 procent högre ingångslön permånad för examinerade pågrundnivå (motsvarande 479 kronor), medan en examen påavancerad nivå leder till i genom-snitt 3,8 procent högre lön (motsvarande 867 kronor)

Källa: Högskolekvalitet 2011,

Svenskt Näringsliv

Psykisk ohälsa är ida g den van-ligaste anledningen till långtids-sjukskrivningar och den nästvanligast anledningen till k ort-tidssjukskrivningar, enligt Arbetsmiljöverket och Försäk-ringskassan.

ENLIGT Världshälsoorganisatio-nen, WHO, är psykisk ohälsa ettav de sna bbast växande hotenmot folkhälsan i v ärlden, fram-förallt genom en ökning a v de-pressioner och ångestsjukdomar.Bilden av att det är nor malt att ivarje läge kunna pr estera 100procent är en för eställning sombidrar till att man inte vågar talaom psykisk ohälsa på arbets-

e med”platserna, menar Marjet.

– Det handlar bland annat omhur man bemöter människor somupplever normala störningar isamband med föräldraska p,skilsmässor, olyckor eller li vs-kriser.

Inget företag kan v ara fram-gångsrikt i längden om det intehar välmående medarbetare, menar Marjet.

– I KINA KANSKE DET kan funge-ra ett ta g att byta ut en miljonmänniskor mot en annan miljon,men i Sverige behöver vi ta tillvara alla mänsklig a resurser vihar. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Susanne Vikström, utbildningsledare, och FredrikGeorgsson, programansvarig Teknisk dataveten-skap. De håller i projektet Närkontakt – ”ingångentill teknik- och naturvetenskapsutbildningarna vidUmeå universitet”. FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

:

NORRFORS30

Erik Holmgren och Daniel Berggrengör allt. ”Håller man bara på meden sak är man såld.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

31

”Vi som tyckerom att arbetaskulle inte måbra av att sluta,då dör vi.”

Mekare med många sysslorVardag eller midsommarafton.Här ställer personalen upp.– Fortsätter det så här kännsdet som en tidsfråga innan vi måste anställa, DanielBerggren och Erik Holmgren,Nya Norrfors Mekaniska.

L Nya Norrfors Mekaniska, iNordmalings kommun, grund-ades 2009 oc h härstammar frånett konkursbo med samma namn.

– Vi gick ihop och köpte verk-stad, inkrom och garage, sägerDaniel Berggren och ErikHolmgren.

Lokalerna är från 1984 då byborna i Norrfors uppförde tvåindustrihus, vilket satte orten påkartan som gott ex empel på offensiv landsbygdsutveckling iSverige.

IDAG HAR befolkningskurvanstagnerat betänkligt, men i deflesta industrifastigheter lyserflitens lampa ännu.

– Vår huvudprodukt är lastbilspåbyggnader, till exempel plogar eller grusflak, säger Dani-el som bor i byn och arbetade pågamla mekaniska för e konkur-sen.

GENOM KOMPANJONSKAPETräddade Daniel oc h Erik sin utkomst på hemmaplan.

– Priset var så lågt att inte ensbanken reagerade. Det räcker attkänna 4-5 åkare i trakten, med 3-4bilar vardera, så har man job b,säger Erik som bor i g rannbynNyåker dit han återv ände 2008 efter några år på Teg i Umeå.

– Det är heller ingen konst attfå glesbygdsstöd, särskilt om detär bra för miljön, säg er Danieloch nämner pelletspannan.

EFTERHAND HAR tjänsterna utvidgats till allt från lac keringoch svetsning till k onstruktionav transportband.

– Vi gör allt som kunden begär,vi är 100 procent kundanpassademen kostar bara 50 pr ocent avvad de tar i stan, säger Erik.

– Vår styrka är mångsidig-heten, vi ställer upp när f olk behöver oss, även fredagskvällarnär bastun är på, säg er Daniel Begren.Är ni aldrig lediga?

– Jodå, jobbar vi en fr edags-kväll kan vi ta det lugnt på mån-dag istället, det styr vi som vi vill,säger Erik.

– Vi har fullt upp oc h skulleegentligen behöva anställa, mendet är inte så lätt att få tag på folkhär uppe, säger Daniel.

Fördelarna med a tt driva

mekaniskt serviceföretag pålandsbygden är annars många.

– FÖRUTOM ATT DU KAN F Å etthus för 100 000 kr onor så har vifrisk luft oc h bastu ner e vid älven, där man ta sig en öl och draen lax, säger Daniel.

– Det går bra a tt ställa bilenvar man vill, man behöver aldrigbetala eller vara rädd för tjuv ar,och är man sk oterintresserad såär det helt underbart, säger ErikHolmgren. Aldrig ångrat er?

– Nej, nej, detta är ett sätt a ttleva. Vi som tycker om att arbetaskulle inte må bra av att sluta, dådör vi, säger Erik och Daniel. n

FREDRIK BJÄRNESAND

”Detta är ett sätt att leva, lite grannsom att vara bonde”, säger Erik.

”Jag tar dagen som den kommer,det roliga är att få bygga upp någoteget.”

”Flyger det en hydraulslang på midsommarafton så ställer vi upp, det är ingen sak”, säger Daniel.

UMEÅ32 P o r t r ä t t

Det går bra för nybyggar L Emanuel Dohi kom som pojkefrån Rumänien till Stoc kholm.Som artonåring bytte den själv-lärde webutvecklaren adress tillUmeå, för r eklamarbete på frilansbasis.

– Här träffade jag min blivan-de sambo. Hon är från Gräsm yr,och ville inte flytta.

DOHI DRÖMDE OM New Yorksamt Silicon valley. Nu fick hanbyta strategi. På civilingenjörs-programmet i teknisk dataveten-

skap vid Umeå uni versitet lärdehan sig inte bara nyttiga grunderi programmering och avanceradproblemlösning.

Framförallt var han tider naskanske flitigaste student inom socialt nätverkande.

STUDENTKLUBBAR, branschträf-far, fester. Tack vare sin talang föratt puzzla ihop människ or medegna idéer oc h komplementäratalanger hade han snar t startatflertalet föreningar och sitt första

Umeås snabbast växande företag inom digital media- och kommunikationsutveckling.Själv föredrar han att kalla sig 10-talets nybyggare.– Förut ville jag flytta till New York eller Silicon valley, men nu inser jag hur rätt Västerbotten är, säger Emanuel Dohi.

”Faktum är att Transsylvanienär lite grann av RumäniensNorrland.”

33

r en från Transsylvaniendatakonsultföretag.

– Socialt nätverksbyggandehar varit en stor faktor för där jagär idag, säger Emanuel som ävenligger bakom en lokal bransc h-förening med ö ver 40 medlems-företag.

IDAG, 32 ÅR GAMMAL , lederhan sitt tr edje företag, DohiSweden AB. Bola get verkarinom digital media- och kommu-nikationsutveckling, syssel-sätter närmare 30 medarbetare

och har kunder i hela världen.– 25-åriga civilingenjörer är

en stor g rupp, själv är ja g blandde äldre.

I nyinflyttade lokaler längst utpå industriområdet Västerslätt,Umeå, bedrivs de hemlig are utvecklingsprojekten. I centralaUmeå ligger Studion, ett affärshotell där ung a talangeroch uppstickarföretag erbjudskreativ utvecklingsmiljö för lovande affärsidéer.

Emanuel Dohi a gerar strate-

giskt utifrån målet a tt kunnavara kvar och verka i Nor rland.Under sin raska företagarkarriärhar han tagit sig tid att bilat runtför att skapa sig en bild av möjlig-

heterna i länet.– Jag har frågat mig, vad kan

vi konkurrera med?

Fortsättning på nästa sida L

”Väldigt många digitala projekti Umeå ligger på en väldigt höginternationell nivå.”

”Norrlän-ningarnatar denöppnamiljön försjälvklar,därförbehöver deinte foga insig i ledet,utan kantänka annor-lunda ochvara kreativa.”

Emanuel Dohi – en doer med mångabollar i luften. ”Jag har nästan barakonstnärer, målare och skulptörer i släkten, inga direkta affärsmän eller tekniker. Pappa är författare.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

UMEÅ34

Vatten, vind, malm oc h skogär inte de enda rå varorna, komhan fram till.

DET ÄR INOM DE kreativa digita-la näringarna Emanuel Dohi seren framtid.

– Här finns öppna ytor och folksom bor med stora mellanr um,därför är de v ana att ta sak er iegna händer.

– Rum för r eflektion, frihet,självständigt folk och världenskanske bäst utv ecklade infrastruktur för sna bbt bredband, där har du för utsätt-ningarna för framg ångsrik koncept- och produktutveckling.

VISIONEN ÄR ATT LÄNET ska blivärldens bästa utv ecklingsplatsför nya produkter, tjänster, upp-levelser och värderingar inom digital informationsteknik.

Men inga möjligheter utan utmaningar.

– Ett jätteproblem är hur viska få hit job ben, produktio-nen, för oa vsett var våra kun-der befinner sig så vill de helstha oss i sin fysiska närhet, där-för tar vi g ärna flyget en extragång i bör jan av projekten för

att visa att Norrland inte liggerlängre bort än en taxiresa.

Kompetensrekrytering är enannan nyckelfråga. Events, projektsamarbeten och examens-arbeten för universitetets studen-ter är ett sätt att hitta russinen ikakan.

– Jag har aldrig satt in en jobb-annons, jag rekryterar individerutifrån deras g rundkompetens,sedan lär vi upp dem här. Man lärsig sjukt fort om man bara brin-ner för något. Sluta sätta f olk ifack, hitta de som brinner istället.

2011 UTSÅGS EMANUEL Dohi tillÅrets nyföretagare i Umeå. Entreprenör och entreprenöriellär ord han inte gärna tar i sin mun.

– Det där ser ja g mest somtröttsamma modeord. Entrepre-nör betyder ”den som gör något”,där jämför ja g mig g ärna medamerikautvandrarna för 100 årsedan. De v ar också några somgjorde något.

Nybyggare, är Eman uels ledord.

– Att ta sak en i e gna händeroch gräva där man står! Jag tyck-er att vi mer oc h mer ska bör ja

kalla oss n ybyggare här uppe iNorrland. Här finns friheten, ochhär kan vi förverkliga oss.

PÅ ENGELSKAN FINNS inget rik-tigt bra ord för nybyggare, menarEmanuel. Kanske bidrar det tillatt han b lir kvar och utvecklar

sitt digitala för etagsimperiumfrån Norrland.

– Målet är a tt ta hit uppdra-gen och genomföra dem här.

”Att ta v ärlden till Umeå”,som Emanuel Dohis mottolyder.n

FREDRIK BJÄRNESAND

Emanuel Dohi

Namn: Emanuel DohiÅlder: 32 årFödd: Transsylvanien, RumänienUtbildning: Civilingenjör tekniskdatavetenskap, Umeå universitetFöretag: Dohi Sweden AB, digitalmedia- och kommunikationslabGrundat: 2009Utveckling: 2009/2010 = 2

anställda, 650 000 kr omsättning;2010/2011 = 9 anställda, 5,6 miljoner kronor; 2011/2012 = 16 personer, 15miljoner kronor ; ”September2012 räknar vi med att ha nåttden 30:e heltidsanställdemedarbetaren.”

Källa: Dohi Sweden AB

Fakta

✔ Dohi Sweden är en digital byråmed tre ben. ✔ De utvecklar dels konsument-produkter, typ dataspel, avance-rade tv-format och mobilappar; dels erbjuds mobila ochinteraktiva konsulttjänster samt

marknadsstrategi, med kundersom Blocket.se, TV.NU, Afton-bladet och Svenska Dagbladet; dessutom finns en branschutveck-lande avdelning med samhälls-relaterade projekt som specialitet.

Källa: Dohi Sweden AB

”Norlänningen har ett rykte om sig att vara väldigt, väldigt uppriktig, på ett nästan dumärligt sätt. Det inger trygghet och förtroende. Ska du hålla på medtjänsteförsäljning är det livsnödvändigt!”

35

Dan Billingham är senior artdirector på Dohi Sweden AB.– Det är den klassiska historien,jag föll för en svensk flicka,säger han.

L För 12 år sedan mötte DanBillingham en intressant svensktjej på sin arbetsplats i London.Sista dagen tog han mod till sigoch bjöd ut henne.

TIO ÅR OCH TVÅ BARN senare borDan och frun i Hörnefors.

– Vi såg huset i Bil och bostadför ett par år sedan, visning en

var den v ackraste sommardagjag upplevt, vi b lev kära i det direkt.

Vid det laget hade Dan r edanträffat Emanuel Dohi, i egenskapav inhyrd designer med digitalaplattformar på arbetsbordet.

”Bättre att hyra än a tt anställa” resonerade Dohi.

IDAG DELAR D AN Billinghamvardag med många datautveckla-re, designers oc h marknads-strateger i glasr ummen på Västerslätt.

– Det är verkligen en ung ochenergisk atmosfär här inne , ingenting är någonsin ett pr o-blem, alla är hela tiden intresse-

rade att hitta lösningar.Atmosfären bland folk i Umeå

och övriga länet är oc kså problemfri.

– Jag gillar folket här, jag harfått många riktigt härliga vännerpå vägen. Till oc h med humor nklaffar.Rekommenderar du eng elskabekanta att flytta hit?

– Visst bjuder jag hit dem, meddetta är inte något som passar föralla. Men för mig är det rätt, ja gär sportig, åker skidor och gillarsnö. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Dan lockades från London till Hörnefors

UMEÅ. Table drumming?Det började med en idé somkläcktes på kontoret.

L En av Dohi Sweden:s senasteprodukter är en applikation somgör att man kan lära ensmartphone att känna igen olikavibrationer och översätta demtill ljudeffekter.

Därmed kan man a v ett vanligt bord skapa sitt eget trum-set, med alla tänkbara tr um-funktioner.

– Vi ville göra något annorlun-da baserat på traditionell ljud-hantering, säger Emanuel Dohi.

GENOM KORSBEFRUKTNING avtidigare projekt, bland annat ettuppdrag åt militär en, utveckla-des tillsammans med tv å examensarbetare från Umeå Universitet en pr ototyp förljudklassificering.

– Det är egentligen lansering-en av programvaran som är det

riktigt spännande, säger Emanuel.

MARKNADSFÖRINGEN HAR inne-hållit tävlingar, flertalet musik-videos och en dokumentärfilm,som utger sig för a tt vara inspe-lad i Br ooklyn och spridits viaYoutube. Därmed lyckades Dohi

Sweden förmedla intrycket atttable drumming är den senastmodeflugan i amerikanska förortskvarter.

– Tack vare effektiv mark-nadsföring har vi l yckats få fler-talet av bloggvärldens främstaauktoriteter att, via sociala medi-er som Twitter oc h Facebook,

lyfta produkten globalt.Filmen är i själv a verket

inspelad i Umeå.– Genom lanseringen har vi

velat presentera en fallstudie avhur man kan göra en ny produktbegriplig för en hel v ärld, med lilla Umeå som bas. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Appslogglobalt

”Till och med humorn klaffar.” DanBillingham, senior art director (huvudansvarig för designarbetet).

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

UMEÅ

”En iPhone är huntratals gånger vassare än det första rymdskeppet som landade på månen.”FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

STORUMAN36

Storumans första gallerNu har Storuman fått sin förstagalleria. Gallerian är namnetsom slog upp sina dörrar islutet av augusti. Flera hundrapersoner kom för att ta sig entitt.– När vi öppnade var det såmycket folk i butiken att allainte rymdes härinne. Det hademan inte riktigt trott, berättaren glad butikschef, AnnbrittWestin.

Nu har den öppna t, inlandets första galleria. Här finns b landannat leksaker, godis, kontors-material och smink.

– Vi har bara fått positi v respons, det är ing en som harsagt något ne gativt, sägerAnnbritt. Det är förstås otr oligtroligt och vi som job bar här ärmycket nöjda.

FÖRETAG VÄSTERBOTTNINGENvar på pla ts under in vigningenkan berätta a tt det bjöds det påfika, delades ut ballong er och godisregn till barnen. Storumanskommunalråd, Tomas Mörtsell,klippte inte mindre än sex bandför dagen, ett för v arje företagsom finns i Gallerian.

SOFIE LIDEFJÄRD

Intresset varstort vid invig-ningen av dennya Gallerian i

Storuman. BengtArdlin och SaraJohansson som

säljer sina varor idär, fanns på

plats för att pratamed intresse-rade kunder.

Wilma Gustafsson, Storuman vann Gallerians bildtävling och priset delades ut av

Helmer Berg-ström, Storuman,

tyckte det varspännande närhan och pappaDaniel besökteinvigningen avden nya Galle-rian. ”Man fick

stå i kö för att tasig in”, berättade

Daniel Bergström.

Storumans kommunalråd

Thomas Mörtsellfick vid

invigningen avnya Gallerian i

Storuman klippainte mindre än

sex band. Ettband för varje

företag som hyrplats och säljersina varor där.

första galler

37

eria har öppnat

Gallerians butikschef Annbritt Westin. FOTO: ROLF JOHANSSON

ria har öppnat

FREDR IKA38 Re p o r t a g e

Bristande service gör rek Bristande samhällsserviceförsvårar rekrytering i Fredrika. – Då vill ingen flytta hit, sägerKerstin och Patrik Bergholm,företagare.

L 1998 drog nyinflyttade svag-strömselektrikern Patrik ochekonomen Kerstin igång elektro-mekanisk firma i Fredrika, medlegotillverkning åt Ericsson som

affärsidé. Telekomjättens på-följande kris drog dessvärre nerfredrikaföretaget i en k onkurs2001.

– Vi hann inte ställa om, menvi kände att vi hade f ler kunderpå gång och borde ha en framtidhär, säger Kerstin.

Året därpå grundades Frekab.I dag har för etaget cirka tio anställda och 30-talet kunder.

– Vår styrka är flexibiliteten,

vi är lättsamma a tt ha a tt göramed och gör bra produkter, sägerKerstin.

– En fördel är a tt de f lesta anställda är härifrån, personal-omsättningen är så gott som noll, säger Patrik.

Som en bekräftelse motto gFrekab vid fjolår ets Åselegalaåselebornas egen företagar-utmärkelse, Åseles guldhjär ta.Men allt är inte guld oc h gröna

skogar i Fredrika. Frekab har enrelativt hög medelålder, på cirka47 år, och nyrekryteringar är ingen enkel match.

– FÖR NÄRVARANDE har vi enryss, en tysk och tre thailändskamedarbetare, säger Kerstin somnyligen även hade en polac k i lönerullorna.

Den många språken görsvenskkunskaperna extra

2011 mottog Frekab åselebornas egen utmärkelse, Åseles guldhjärta, i samband med Åselegalan. ”Det kom som en överraskning att folk kände till vårt företag.”

39

k rytering svårare

“Det blir ju enklare att en lärare kommer hit änatt elva personer åker till Åsele. En timme kan vistå stilla, men inte en hel eftermiddag.”

viktiga, för a tt undvika fel i produktionen.

– Trots elva SFI-ansökningarfrån Fredrika, och trots att vi erbjudit våra lokaler, har det varit hopplöst a tt få till SFI-undervisning här, säger Kerstin.

– Det blir ju enklar e att en lärare kommer hit än a tt elva personer åker till Åsele . En timme kan vi stå stilla, men inteen hel eftermiddag, säger Patrik.

Största hotet mot närings-livets utvecklingsmöjligheter påorten är en sk olnedläggning, menar Kerstin och Patrik.

– VILKA YNGRE personer vill flytta hit om bar nen ska behövaåka 12 mil om dagen, förutom allväntan på skolskjutsar, då flyttarvi hellre, säger Kerstin.

– Och inte b lir det till Åsele ,säger Patrik som i så f all väljer

Bjurholm med Nor rlands bästaföretagsklimat.

Med fortsatt vindkrafts-utbyggnad, och utvecklad sam-hällsservice, borde å andra sidanmöjligheterna öka i F redrika,menar Kerstin och Patrik.

– Att flytta är e gentligen det sista vi vill, vi vill ju inte lämna det vi byggt upp under 20års tid. n

FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta

Frekab, grundat 2002, levererarelektromekanik; allt fråntillverkning av kablage, mont-eringsarbeten, apparatskåp, tillplanering och inköp av färdigprodukt. Företaget har elvaanställda och omsätter 7,9miljoner kronor.

Källa: Frekab.se

Kerstin och Patrik Bergholm flyttade från Umeå till Fredrika. ”Det var lite aven chansning. Vi var less på att bo i en lägenhet mitt i stan och ville ut pålandet”, säger Kerstin som stammar från Fredrika.

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

40 K r ö n i k a

Att jobba med kompetensför-sörjning är att planera förframtiden. Det är att säkerställa

rätt personalstyrka för att nå företagetsuppsatta mål. I och med att vi i Sverigestår inför en stor generationsväxling påarbetsmarknaden så har begreppetkomptensförsörjning seglat upp som enprioriterad punkt på företagsledningensagendor. Vi på Academic Work arbetarmed kompetensförsörjning via studenteroch akademiker. Eftersom vår målgruppär i början av sin karriär har vi naturligtmärkt av företagens ökade intresse ifrågan.

Många av de företag jag träffar imin roll som Account Managerkänner till sin utmaning

gällande kompetensförsörjning, menuttrycker en svårighet i att hitta tid föratt hålla en aktiv kontakt med universitetoch högskolor. Idag hjälper jag redanmånga av mina kunder med denkontakten samtidigt som vi tillsammanshittar ett bra upplägg för att möta derasnuvarande och framtida resursbehov.

Alla yrkesgrupper har sinautmaningar, men inom IT- ochteknikområdet märker vi

särskilt av att företag insett behovet avatt tänka mer långsiktigt gällande sinpersonalplanering. Erfarna ingenjörerär eftertraktade, men blir svårare ochsvårare att attrahera. Kampen om demsom vill byta arbete är hård och lönenivå-

erna för dessa stiger därför mångagånger i taket. Jag förstår det tuffa lägesom många av mina kunder står inför.Jag kan inte lösa deras kompetensbrist i ett kick, men Academic Work kan bli enstöttande partner i deras långsiktigaarbete med kompetensförsörjning. Varjeår tar flera hundratals ingenjörerexamen från våra svenska universitetoch högskolor. De nybakade ingenjör-erna har mindre arbetslivserfarenhetmen kompenserar det till viss del genomett otroligt sug efter att arbeta och lärasig nytt.

Tyvärr så har jag sett ett tydligtmönster i hur företag resonerarnär en medarbetare säger upp sig

eller går i pension. Ofta lägger man alltför stort fokus på att försöka hitta enersättare som har samma profil som denkollega som ska sluta.

I sådana lägen brukar jag försökahjälpa mina kunder till att både funderapå den kompetens de behöver idag menkanske ännu viktigare den de behöver iframtiden. Det finns många sätt attminska glappet mellan universitet ocharbetslivet. Ett vanligt upplägg jag hartillsammans med mina kunder är att låtaen student arbeta extra vid sidan avstudierna. Förutom den extraresurs detinnebär idag så är det också ett bra sättatt tidigt börja skola in framtidamedarbetare.

I och med det stora generationsskiftesom den svenska arbetsmarknaden står

inför så gäller det att börja titta på merjuniora profiler med stort potential. Omdu redan idag vågar anställa och satsa påkollegor som är i början av sin karriär såkommer det att vara samma kollegor somtar er dit ni vill i framtiden. Vi påAcademic Work har lång erfarenenhet avjust den målgruppen, där personaluthyr-ning och rekrytering är vårt expertområ-de. Så genom att ta vår hjälp så kan dugöra detsamma och fokusera på dittexpertområde!

MARIA MAGNUSSONMaria Magnusson arbetar som Account Managerpå Academic Work som hjälper företag Med personaluthyrning och rekrytering.Maria når du 090-200 62 75 och påmaria.magnusson@academicwork.se

Personalplanera och tänk framtid i nutid!

41

Bedrägeriförsök mot Sorseleföretag

Erika Bjuhr, en av delägarna i Sorsele-företaget Ljung Hudvård AB.

FOTO: URBAN VIKLUND

Sorseleföretaget Ljung HudvårdAB har utsatts för bedrägeri påInternet. Ett blufföretaganvände sig av företagetsnamn i facebookannonser ochhar via kortköp försökt lura tillsig pengar.

L På Ljung Hudvård upptäcktesbedrägeriet efter semestern. I ettmail berättade en kvinna att före-taget hade en k onstig annons påFacebook.

I annonsen f anns bilder påkvinnor som efter behandlingsåg ut a tt vara tiotals år yng re.

Under annonsen stod Sorsele-företagets namn Ljung Hudvård.

– DE ANVÄNDE VÅR webbadd-ress, det såg ut som om vi hadesatt ut annonsen. När man klick-ade kom man in på en helt annansida än vår, säger Erika Bjuhr, enav delägarna i Ljung Hudvård.

När kunderna gick vidarekom de sedan till en sida där deskulle lämna kortuppgifter.

– Och när man gör det är det jurisk för a tt man får sitt k ontotömt, säger Erika Bjuhr.

Annonsen är anmäld både till

Facebook och polisen.– Men när ja g ringde polisen

sade han att det är de kunder somhar blivit av med pengar som skagöra anmälan. Jag vet att någrahar gjort det.

ANNONSEN HAr försvunnit frånFacebook.

– Men den låg no g kvar i tvåveckor, och det är tillräckligt illa.För folk tror ju att det är vi somannonserat. Men det är r enabluffannonser. Det är illa att vårtföretagsnamn dras i smutsen, säger Erika Bjuhr.

Ljung Hudvård gick ut bådepå sin hemsida och på Facebook,varnade för bluffen och berättadeatt de inte alls har någon k ortbe-talning.

– VI HAR ENDAST förskottsbetal-ning via bankgiro. Vi uppmanarvåra kunder a tt inte lämna utnågra som helst k ortuppgifteroch kontrollera att man är innepå rätt w ebbshop. Sedan har viuppmanat dem som mejlat till ossom det här a tt göra en polis-anmälan. n

URBAN VIKLUND

Samarbetsprojekt vill tillvarata äldres resurserLÄNETGenerations är namnet på etteuropeiskt samarbetsprojektmellan fem regioner medåldrande befolkning. Syftet äratt tillvarata äldres resurser.

L Deltagande regioner är Bres-cia i Italien, Lor raine i Frankri-

ke, Norra Ungern, Västerbottenslän och Wielkopolska i Polen.

Meningen är att utbyta erfaren-heter av hur fler unga ska få jobb,dels genom att äldre arbetstagarefår vara mentorer för ungdomaroch dels genom att pröva en arbets-organisation som möjliggör arbetei första hand upp till pensionsål-

dern 65 år, men gärna längre.

– DE SOM NÄRMAR SIGpensions-åldern får känna sig bety delse-fulla ända tills de g år i pensionsamtidigt som fler unga får jobb,säger Hans Lindberg (S), or dfö-rande Utbildningsdelegationen,Region Västerbotten.

Projektet ingår i mini-programmet Creator, där sju europeiska regioner gått ihopför att se hur en åldrande befolk-ning kan b li en möjlighet till regional ekonomisk utveckling.Generations pågår till den 30 juni 2013. n

FREDRIK BJÄRNESAND

S O R S E L E

42 N y h e t e r

Anitha blev företagare:

L Ä N E T

Cirka 20 procent av länetssmåföretag saknar någon som vill eller kan ta över inom familjen. – Jag hade tidigare arbetat med nästan allt utom blommor,säger Anitha Lundkvist,Lövångers Blommor.

L Bli Företagare är ett pr ojektsom hjälper småför etag att komma i k ontakt med lämplig auppköpskandidater.

– Vi dammsuger alla branscher efter företag som ännuinte löst sitt g enerationsskifte,säger Gabriel Högberg, pr ojekt-ledare Bli Företagare.

I NORMALFALLET TAS den förstakontakten av en k onsult, somlyssnar in oc h sedan erbjuder företagaren att träffa en eller flera kandidater med intresse förverksamheten. En period a vpraktik följer. Varken nuvarandeeller blivande företagare för-binder sig till någonting.

– Syftet är a tt lära känna varandra och kravlöst prova hurman fungerar ihop. Faller det välut får man hjälp a tt tillsammans

ta stegen mot en ö verlåtelse, säger Gabriel Högberg.

ANITHA LUNDKVIST äger och driver i dag Lövångers Blommor.

– Det var när min då varandeprojektanställning i Malå gick utsom jag såg annonsen om a ttblombutiken i Lö vånger var tillsalu, säger Anitha som är upp-växt och har sociala band i kust-samhället.

Efter nära sex månaders praktik var Anitha r edo att taöver butiken, 1 juli 2011.

– Rörelsen ger underlag förungefär två heltider på årsbasis.

ATT DET SKULLE INNEBÄRAmycket arbete var hon införståddmed.

– Det kanske bästa var att jagfick prova på i den miljö som ja gsedan skulle vara i, sedan är detockså viktigt a tt ha någon somkan ställa de kritiska frågorna.

Det ligger mycket osynligt arbete bakom en butik, men detär hon beredd att ta.

– Detta är ett a v de r oligastejobb jag haft, det ger mycket ener-gi tillbaks.

Gabriel Högberg berättar a tten lyckad matchning kan ta alltfrån ett par veckor till flera måna-der.

– Hittills har ett 20-tal ma tch-ningar genomförts, varav drygttio lett till generationsskifte. n

FREDRIK BJÄRNESAND

UtländskväxtkraftLÄNETPersoner med utländskbakgrund har länge varitöverrepresenterade blandegna företagare i Sverige,åtminstone sett till gruppensysselsatta på arbetsmark-naden. Småföretagen somdrivs av företagare medutländsk bakgrund får ocksåallt större betydelse försysselsättning och tillväxt i svensk ekonomi.

L Tillväxtverkets program Företagare med utländsk bak-grund, 2008-2010, visar att:

✔ var femte n ytt företag startas av en person med utländsk bakgrund

✔ Elva procent av alla utlandsfödda har de senasteåren varit verksamma somegen företagare, jämfört med10 procent bland svenskfödda

✔ 85 000 personer med utländsk bakgrund driver företag i Sverige

✔ 250 000 personer syssel-sätts i för etag som dri vs avpersoner med utländsk bakgrund

TILLVÄXTVERKETS erfaren-heter och studier visar a tt företagare med utländsk bak-grund ofta har sv årt att fåhjälp från de eta blerade stöd-systemen.

Det svenska stödsystemetför nyföretagande är histo-riskt uppbyggt för a tt passaden etablerade näringslivs-strukturen, där den typiske fö-retagaren ansetts vara en maninom tillverkningsindustrin.

FÖRETAGARE MED utländskbakgrund är något v anligareinom handel, hotell oc h re-staurang liksom inom tillväxt-branschen vård och omsorg.

Allt enligt Tillväxtverket.se. nFREDRIK BJÄRNESAND

Fakta

Bli Företagare är ett samver-kansprojekt som drivs avEnheten för näringsliv ochsamhälle, Umeå universitet.Syftet är att bidra till flergenerationsskiften bland länetssmåföretag, genom attunderlätta för möten mellansmåföretag och blivandeentreprenörer. Metodikenprövades första gången 2010,nuvarande etapp avslutas efter årsskiftet. För finansieringen står Umeåoch Skellefteå kommuner,Region Västerbotten,Arbetsförmedlingen samtTillväxtverket.

Källa:

http://www.ens.umu.se/

generationsskifte/

”Det roligaste jobb jag haft”

Anitha Lundkvist driver ochäger Lövångers Blommor. ”Ettav de roligaste jobb jag haft.”

FOTO: PETER KÄRR

Företagi farten

AvverkningBrandredskap

ElinstallationerKonferens

Mobiltelefoner

RådgivningU

ndervisnng

43

Mer information på wwww.exergi.se ”Rådgivning” Marcel Berkelder 0935-209 96,070-606 33 06. marcel@exergi.net EXERGI

B(Y)RÅN

ENERGIKARTLÄGGNING!Företagare och fastighetsägare

Tel 070-542 19 64 • Per Granberg

Allt inom utbildning och rådgivning för transport och industrisektorn.

European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road

Mittel EL ABFabriksgatan 9, 921 36 Lycksele

Tel: 0950-142 80, Fax: 0950 - 268 28 E-post: el@mittel.se • www.mittel.se

Tfn 090-426 13konferens@strombacksfolkhogskola.sewww.konferensstromback.se

Konferens StrömbäckFina lokaler upp till 240�pers.,

logi för 48 personer, härlig miljö.1-dagskonferens 250:- + moms

2-dagarskonferens 1265:- + moms

Vi averkar skog medegna maskinerSkördare och Skotare

Skogsvägen 25 • 918 31 Sävar • tel 070-338 40 76

UmegallrarnaUmegallrarna

w w w. s t jar n a f y r k a n t . s e

Umeå | Förrådsv 16 A | Västerslätt | 090 - 70 44 70Skellefteå | Hammarv 7 | 0910 - 70 12 20

Skellefteå 0910-71 13 65Umeå 090-18 85 18Malmberget 0970-222 64

www.brandservice.se nu även med web-shop

Rådhusespl 3 B • Box 260, 901 06 UmeåTelefon 090-18 07 00 • Fax 090-12 75 14

umea@kpmg.se • www.kpmg.se

Du utvecklar ditt företag.Vi utvecklar din ekonomi.

Elinstallationer • Kyl-& frysservicemotorlindingar • Data & Larm

reparationer mm

VILHELMINA DOROTEATel. 0940-55410 0942-10206

ELINSTALLATIONER- MOTORLINDNINGSVERKSTAD- KYL&FRYSSERVICE

EL

Box 96 . 91222 VILHELMINA

Bli en hjälte!Skicka “bris50” i ett SMS till 729 09 och skänk 50 kr till BRIS verksamhet.

PG 90 15 04 -1bris.se

Nästa nummer av

Västerbottningen

Företag kommer

ut den 16

oktober.

O C H T I L LVÄ X T I VÄ ST E R B OT T E N

Med fokus på turism

Höstens frestelserFREDAG 15 SEPTEMBER AMARONEPROVNING OCH 2-RÄTTERS GOURMETMIDDAG1 495:- inkl del i dubbelrum med frukost

LÖRDAG 21 SEPTEMBERTRYFFELAFTON OCH 3-RÄTTERS GOURMETMIDDAG1 295:- inkl del i dubbelrum med frukost

LÖRDAG 29 SEPTEMBERTOMMY MYLLYMÄKI, ÅRETS KOCK 2007 OCH SILVERMEDALJÖR PÅ KOCK-VM 20111 795:- inkl Herrgårdskaffe, Vildmarksbad, 5-rätters middag, musikunderhållning och del i dubbelrum med frukost.

FREDAG 5 OKTOBEROKTOBERFEST MED TRUBADUR OCH INTERNATIONELL BUFFÉ695:- inkl del i dubbelrum med frukost

FREDAG 19 OKTOBERWHISKYPROVNING OCH 2-RÄTTERS GOURMETMIDDAG1 395:- inkl del i dubbelrum med frukost

FREDAG OCH LÖRDAG 26-27 OKTOBERTOM SJÖSTEDT, ÅRETS KOCK 2008Fredag: 5-rätters middag, musikunderhållning och del i dubbelrum med frukost: 1 545:- Lördag: Även Herrgårdskaffe och Vildmarksbad: 1 795:-

Klassiskt järnbruk från 1703. Vackert och inspirerande. Modernt och flexibelt.

Konferens på järnbruk från 1703Högklassig mat och varmt omhändertagande i storslagen bruksmiljö.

3-dagars konferens från 1 895:- per person i dubbelrum (Lunch-Lunch) Priset är exkl moms.

0612-71 75 00info@galsjobruk.comwww.galsjobruk.com

TOMMY MYLLYMÄKI TOM SJÖSTEDT

Höstens frestelserLÖRDAG 15 SEPTEMBER AMARONEPROVNING OCH 2-RÄTTERS GOURMETMIDDAG1 495:- inkl del i dubbelrum med frukost

LÖRDAG 21 SEPTEMBERTRYFFELAFTON OCH 3-RÄTTERS GOURMETMIDDAG1 295:- inkl del i dubbelrum med frukost

LÖRDAG 29 SEPTEMBERTOMMY MYLLYMÄKI, ÅRETS KOCK 2007 OCH SILVERMEDALJÖR PÅ KOCK-VM 20111 795:- inkl Herrgårdskaffe, Vildmarksbad, 5-rätters middag, musikunderhållning och del i dubbelrum med frukost.

FREDAG 5 OKTOBEROKTOBERFEST MED TRUBADUR OCH INTERNATIONELL BUFFÉ695:- inkl del i dubbelrum med frukost

FREDAG 19 OKTOBERWHISKYPROVNING OCH 2-RÄTTERS GOURMETMIDDAG1 395:- inkl del i dubbelrum med frukost

FREDAG OCH LÖRDAG 26-27 OKTOBERTOM SJÖSTEDT, ÅRETS KOCK 2008Fredag: 5-rätters middag, musikunderhållning och del i dubbelrum med frukost: 1 545:- Lördag: Även Herrgårdskaffe och Vildmarksbad: 1 795:-

Klassiskt järnbruk från 1703. Vackert och inspirerande. Modernt och flexibelt.

Konferens på järnbruk från 1703Högklassig mat och varmt omhändertagande i storslagen bruksmiljö.

3-dagars konferens från 1 895:- per person i dubbelrum (Lunch-Lunch) Priset är exkl moms.

0612-71 75 00info@galsjobruk.comwww.galsjobruk.com

TOMMY MYLLYMÄKI TOM SJÖSTEDT

Skickas till:

––> ––> ––>Vd Marknadschef Säljchef Fikarummet