KARLSTADS KOMMUN

UPPFÖLJNING AV MÅLI STRATEGISK PLAN

SAMMANFATTNING AV DE TEMATISKA MÅNADSRAPPORTERNA UNDER 2015

2

Det här dokumentet är en summering av de tematiska månadsrapporter som har presenterats i kommunledningsutskottet under 2015. Varje rapport har föregåtts av ett analysgruppsmöte med representanter från olika förvaltningar och bolag beroende på tema.

Här ges en bild av hur vi når våra övergripande mål i strategisk plan, utifrån indikatorernas utveckling, och några av de utmaningar vi kan se framåt. Detta är ett underlag för nämnderna att använda i kommande budgetarbete. Vissa uppgifter i detta dokument har uppdaterats om nyare siffror kommit sedan de tematiska rapporterna skrevs.

För att få fördjupad information om respektive område finns samtliga tematiska rapporter på Solsidan.

3

Innehållsförteckning

Tillväxt ............................................................................................................................ 4 

Attraktiv stad .................................................................................................................. 6 

Utbildning och kunskap .................................................................................................. 7 

En stad för alla ................................................................................................................ 8 

Den goda gröna staden .................................................................................................. 10 

Kvalitet ......................................................................................................................... 12 

Arbetsgivarperspektiv ................................................................................................... 13 

TillväxUppföljning

KarlstadsKarlstads kouträknat på

Antalet föAntalet förvökning på emännen somandelen Karsnabbare än

Karlstad sVi har tappade tjugo bäsundersökninnäringslivs

Karlstad sattraktivaI Karlstad lefärdigställdaOvanligt måäven innebätillskott i anverksamhetKanske är d

KarlstadsFör att antaloch gynnar kommuner smed Karlstagenomförs. biogas och 2

xt g av mål

s kommunsommun har sden genoms

örvärvsarbvärvsarbetanden procent. Åm ännu inte rrlstadsbor so

n för männen

ska ha ettat placeringasta kommunengarna som vranking och

ska ha en a boendemever vi ganska bostäder haånga bygglovär ett spadtagntal bostadsläsmark är det

den inte tillrä

sborna skalet förvärvsaarbetspendlisom pendlar adsbuss ökarDet är fler s2015 införde

s årliga besom målsättnnittliga ökni

betande skde på arbetsm

Återhämtningriktigt kommom förvärvsan, och männe

t av Sverigar, i Svenskt erna sattes upvi använder o62 av 193 i I

god planbmiljöer med

ka bra upp tiar legat på env för bostäde

g i marken. Aägenheter frat svårt att avgäckligt attrak

a ha goda marbetande skaing. Karlstadin till Karlst

r för varje år.om reser och

es även eldrif

efolkningsöning att växangen den sen

ka öka medmarknaden i

gen sedan lågmit upp i samm

rbetar, är detn har ännu in

es tjugo bnäringslivs upp. Vi är lånoss av. För aInsiktsunder

beredskap d blandad bll målsättninn lägre nivå der i olika fler

Antalet startbamöver, vilkegöra om den

ktiv.

möjlighetea öka är det vd har en relatitad än det är . Kunderna äh de som reseft på några b

4

ökning skaa med i genomnaste femårsp

d 15 proceKarlstad öka

gkonjunkturema antal sedt samma saknte riktigt up

bästa företundersökning

ngt ifrån måluatt få en bättrrsökningen, b

för bostädbebyggels

ngen om god de senaste årrbostadshuspbesked för föet kommer astora mängd

er till hållbviktigt att detivt stor arbetKarlstadsbo

är bland de ner, reser mer

bussar.

a i genomsmsnitt 700 pperioden, vil

ent 2008 ocade med kna

en har skett sdan 2008. Näk där, att återhppnått samma

tagsklimatg om företaguppfyllelse nre placering äbehöver vi gö

der och vese

planberedskren, men nu vprojekt har bersta halvårettt visa sig fö

d mark vi har

bara kommt finns goda tspendling. D

or som pendlaöjdaste i landr. Fordonen d

snitt motsversoner per ålket är det må

ch 2020 appt 500 persnabbare för kr det gäller fhämtningen fa nivå som 2

sklimat, seda

när det gäller än nuvarandeöra ännu mer

rksamhets

kap för bostädverkar det soeviljats och dser dock ut rst om någotr idag är ett g

munikationekommunikat

Det är fler pear ut. Resor idet enligt de drivs sedan n

vara 700 pår. Det målet

mått vi använd

soner under åkvinnorna änförvärvsfrekvför kvinnorn

2008.

an målet att r resultaten i e, 75 av 290 r.

smark sam

der. Antalet om det har sldet gäller nu att innebära t år. Vad gällgott tecken e

er tioner, då de

ersoner från ainom Karlsta undersöknin

några år tillba

personer t uppnår vi der.

år 2014, en n för vens, alltså na har gått

vara bland de båda i Svenskt

mt skapa

läppt lite. att detta ett bra ler ller ej.

t underlättar andra ad som sker ngar som aka med

5

Utmaningar

Hur kan vi förbättra sammarbetet ytterligare mellan och inom förvaltningarna för att på ett bättre och effektivare sätt möta näringslivets behov?

Hur kan vi utveckla sammarbetet inom Karlstads Business Region för att gemensamt öka tillväxten och attraktionskraften i regionen?

Hur kan vi arbeta med att få fram ”rätt sorts” verksamhetsmark? Till exempel genom att nya områden planläggs och/eller genom förflyttningar av verksamheter mellan befintliga områden.

Hur kan vi se till att bebyggelsen även fortsatt blir blandad och tillfredsställer behovet av olika bostadsstorlekar och upplåtelseformer för olika målgrupper?

Hur kan vi jobba för att det ska skapas fler arbetstillfällen inom regionen och se till så möjligheterna till arbetspendling förbättras?

AttraktUppföljning

KarlstadsKarlstadsbokommuner. gott bemötaverksamhetmer nöjda ä

KarlstadsKommunenbekanta att Karlstadsbo

TryggheteTryggheten Karlstad ligmännen genden grupp s

BesöksnäAntalet hotemed andra sdagbesökare

Utmaninga

Närmelverk

Vareffe

Hurtydlinno

tiv stadg av mål

sbornas föorna har förtr

Karlstadborande. Dock ker som har v

än män.

sborna skan får väldigt fflytta till Ka

orna trivs och

en och tillg har ökat någ

gger fortsatt inerellt upplevsom i störst u

äringen skaellövernattnistora besökske ökade.

ar

r det gäller nllan kommunksamheter so

r ska vi satsaekten?

r utvecklar vliga prioriterovatörer inom

d

rtroende föroende för korna har även krävs det ett avisat mindre n

a trivas ocfina betyg frårlstad och omh är stolta öv

gänglighetgot sedan föri toppen blanver en något

utsträckning u

a utvecklaingar ökade 2kommuner. T

nöjdhet och fönens olika veom har ett nå

a mer för att h

vi Karlstad soringar för att m besöksnär

ör kommuommunen, reett gott heltharbete med anöjda Karlsta

h vara stoån Karlstadsbm hur kommver sin stad.

ten i våra orra året enlignd jämförelse

högre trygghupplever sig

as 2014, men inTurismomsät

örtroende haerksamheter. ågot sämre re

höja våra res

om destinatioutveckla res

ringen?

6

nen ska föelativt sett etthetsintryck avatt ständigt föadsbor. Kvin

olta över siborna på fråg

munen är som

offentliga gt senaste meekommunernhet. Trygghetrygga.

nte i tillräcklittningen öka

ar vi generell Hur kan vi jesultat?

sultat och till

on? Hur jobbseanledninga

örbättras t högt förtroev kommunenörbättra kvalinnor har gene

in stad gor om man

m plats att lev

miljöer skdborgarunde

na. De mönsteten minskar

ig takt för attade under 201

t sett bra resujobba för att

l vilken kostn

bar vi med attarna till Karls

ende vid en jns verksamheiteten i verkserellt sett ett

kan rekomma och bo på.

ka öka ersökningenster vi kan se med stigand

t behålla våra14. Ökningen

ultat. Däremhöja förtroen

nad? Hur står

t ta fram en gstad samt ge

jämförelse meter och uppsamheten, sphögre förtro

mendera vänn Det tyder på

s trygghetsingällande tryg

de ålder och d

ra placeringarn förklaras a

mot kan vi se ndet och nöj

år kostnaden

gemensam ststöd till elds

med andra lever ett

peciellt i de oende och är

ner och å att

dex och gghet är att de unga är

r jämfört v att antalet

skillnader dheten i de

i relation till

trategi och själar och

l

UtbildnUppföljning

Barns ochResultaten fjämförelsekårskurs 9. Fjämförelsek

Den efterUtbildning äKarlstadskvdet är fortfamän i Karls

KarlstadsKarlstads untillströmninatt kontinuemålet i siffr

KompetenkompetenDet är en fotecken på atindividen, natt få jobb inatt ta till var

KarlstadsGenom arbekommunensav jämförels

Utmaninga

Med taflyktin

Både nskillnade skol

Samveunderläattityde

ning ochg av mål

h elevers fför skolan fo

kommunerna För gymnasiekommunerna

rgymnasialär en av de m

vinnorna ocharande en högstad med efte

s ska utvecniversitet väx

ng av studenterligt utvecklror.

nsmatchninsbehov ortsatt hög antt samarbetennäringslivet onom sitt yrkera den komp

sbornas eretet med blans utveckling sekommuner

ar

anke på rådangar och ensa

när det gällerder i resultatlor (både kom

erkan och samätta integratier och förutf

h kunsk

förutsättniortsätter att va

i andel elevet ligger den . Däremot ka

la utbildninmer avgörandh Karlstadsmägre andel kviergymnasial u

cklas somxer år för år ter och invånlas som stude

ing ska sk

ndel av dem sn mellan utbioch samhällee. I och med etens som de

rfarenheternd annat medförbättrats örna ligger Ka

nde flyktingsamkommand

r genomsnittlt mellan olikmmunala och

marbetet melonen för ung

fattade menin

kap

ingar för foara bra. Karler med behögenomsnittlian vi i år se e

ngsnivån sde faktorernaännen liggerinnor än mänutbildning oc

universitemed högre s

nare till komment- och univ

ke för att s

som tar ut exildningssamo

et i stort. Måndet stora fly

e kan bidra m

r och kunsdborgardialo

över tid. Det sarlstad högst

situation, vilke flyktingbar

ligt meritvärda skolor. Vadh fristående s

llan näringsliga och personngar för att h

7

ortsatta stlstad ligger h

örighet till gyiga betygspoen större spri

ska höjas a för att kunnr liksom tidign som har enckså ökar, bl

ets- och stsöktryck och munen. Det iversitetsstad.

säkerställa

xamen på yrkordnare, näringa utbildad

yktingvåg sommed.

skaper skaog har möjligsyns i SKL:st.

ken beredskarn och ge ele

de och behörd kan vi göraskolor) som

ivet och skolner med utlä

hitta nya sätt

tudier och högre än rikeymnasiet ochoängen någotidning i resu

na etablera sigare en bra bn eftergymnalir skillnaden

tudentstadnya examen

innebär utma. Här har vi i

a näringsliv

keshögskoleuingsliv och oe nyanlända m vi ser nu k

a bättre tagheterna för ks utvärdering

ap och vilka everna en bra

righet till gyma för att minshar de bästa

lan blir viktigändsk bakgruinom kompe

arbete skat och bland di genomsnitunder riket m

ltat mellan g

ig på arbetsmit över genomsial utbildnin

n mellan köne

d nsrättigheter. aningar och mngen bestäm

vets och o

utbildningar offentlig sekt

som kommekommer det a

s tillvara kommuninvåg Kommunen

resurser har a skolgång?

mnasieskolanska skillnaderesultaten?

gare och viktund. Hur jobbetensmatchni

ka förbättrade bästa av ttligt meritvämen i nivå m

grundskolorn

marknaden. Bmsnittet för rng. Även om

nen allt större

Det ger en ömöjligheter f

md indikator s

offentlig se

som får jobbtor lönar sig, er till Sverigeatt krävas me

ånare att deltns Kvalitet i

vi för att ta

ns yrkesprogerna? Vad ka

tigare, inte mbar vi vidare ing?

as

ärde i med na i Karlstad.

Både riket, och

m andelen e.

ökad för Karlstad som mäter

ektors

b – ett både för

e har svårt er arbete för

ta i Korthet och

emot

gram finns an vi lära av

minst för att med

En stadUppföljning

KarlstadsAndel av bemed ekonomnivå med föÖkningen äJobbpaket. Dhar minskatpositiv blan

KarlstadsEtt sätt att fnågot jämföutgör övervjämförelsekeleverna up

KarlstadsUpplevelsentyp av bostätidigare har en bostad. Datt bedöma Från 2011 htidigare närm

KarlstadsAllt fler vålhjälp men khjälp som fiUpplevelsenoch elever sELSA-undeandelen dub

1 Är ett mått somaktivitetsersättni

d för allg av mål

sbornas föefolkningen mmiskt biståndöregående år.är delvis koppDet är fortsat både bland nd Karlstadsk

sbornas häfölja utveckliört med föregvägande delenkommuner ligpger att de ä

sbornas mön är att bostaäder. Fastighhaft bostads

Det är även etillgängliga

har andelen lmare 15 proc

sborna skaldsutsatta vänkan även varainns att få. Dn är att våldesom uppleverersökning attbbelt så stor b

m visar det genoming.

la

rutsättningmed ekonomd ligger på en. Andelen bisplad till den

att svårt för dKarlstadsbor

kvinnorna än

älsa ska blingen av Kargående år. Den av försämrgger Karlstadär nöjda med

öjligheter adsmarknadehetsägarnas ksmisslyckanden ökad konklägenheter föägenheter tilcent.

a ha ett livnder sig till ka ett tecken p

Det är svårt atet blir grövrer att någon ht skillnadernabland flickor

msnittliga antalet

gar till egemiskt bistånd n högre nivå ståndsmottagnågot mer po

de mest utsattrna totalt och

n Karlstadsm

i bättre rlstadsbornaset är den negringen av komd trots allt näsig själva en

till en bosen har blivit hkrav på hyresden och misskurrens mellaör allmänhetellgängliga för

fritt från dkommunen föpå att allt flertt säkert veta

e, ärendena mhar gjort dema mellan pojkr jämfört med

utbetalda dagar m

8

en försörjnligger i nivåän befolknin

gare som gårositiva konjuta grupper ath bland ungd

männen.

s hälsa är att gativa utveckmmunens totäst bäst. Vi knligt Karlstad

stad ska ökhårdare. Det sgästerna görsbruk samt pean olika grupen är att tittar allmänhete

diskrimineför stöd och hr Karlstadsboa hur utvecklmer komplexm så illa att de

kar och flickd pojkar i gy

med sjukpenning,

ning ska föå med föregången totalt, mr från bidrag unkturen ochtt få en anstädomarna. Utv

följa ohälsotklingen av kvtala ohälsotakan fortsatt seds kommuns

ka är många gr

r det svårt förersoner som pper som beha på tillgångeen legat oförä

ering, kränhjälp. Ökningor känner tilllingen går efta och att bare blivit rädda

kor är inte så ymnasiet.

, arbetsskadesjukp

örbättras ende år. And

men även härtill egen förs

h effekter av sllning. Vi kavecklingen h

talet1. Ohälsovinnornas ohl. I förhållane att en stor aELSA-unde

upper som kr personer soär skuldsatta

höver hjälp men inom KBAändrad kring

kningar ocgen kan berol kommunenstersom mörkn oftare beröa visar resultastora i de läg

penning, rehabilit

delen unga, 1r är siffrornasörjning har satsningar så

an se att arbehar varit någo

otalet har förhälsotal i Karnde till våra andel av barnersökning.

konkurrerar oom saknar faa, att själva o

med en bostaAB:s bostadsg tio procent,

ch våld o på att fler bns verksamhekertalet är stoörs. När det gtaten från komgre åldrarna.

iteringspenning, s

18-24 år, a för året i ökat.

åsom etslösheten ot mer

rsämrats rlstad som

nen och

om samma ast inkomst, ordna med d. Ett sätt sbestånd. från

behöver eter och den ort. gäller barn mmunens Däremot är

sjuk- eller

9

Utmaningar

Unga människor, personer långt ifrån arbetsmarknaden samt utrikes födda får allt svårare att komma in på arbetsmarknaden. Vad finns det mer vi kan göra för att underlätta för målgrupperna?

Vi ser en trend med ökande sjukskrivning. Kan vi inom koncernen Karlstads kommun på något sätt vara med och bidra till att minska sjukskrivningen bland Karlstadsborna, och att minska skillnaderna mellan män och kvinnor samt mellan olika områden?

Efterfrågan och behovet av bostäder är stort och konkurrensen om de som finns är hård. Hur ska vi kunna möta upp olika gruppers behov av en bostad och speciellt i den flyktingsituation som råder nu?

Vilken beredskap har vi för att möta ett ökat behov av stöd och hjälp från personer som utsatts för kränkning, diskriminering eller våld?

Den goUppföljning

Ett resultat miljökomm

Klimatpåv2008 och Utsläppen fminskat sednå målet behenergiförsörDet påverkaförväntas mKarlstad in Karlstad anvindustrier.

Luften i KkulturvärdI Karlstad hsom måste mluftföroreninidag de natibåde kväved

Halterna varken KaVi är långt iunder gränsunderlag frådelen av måheltäckandeKarlstad ten

Vattnets Målet bedömvattendrag usom kommepå vattnet. A

2 RUS är ett samingår i en komm

oda gröng av mål

av Karlstadsmun i landet.

verkan frå 2020. från transportdan 2005. Vi höver minskrjning i Karlar bedömning

minska klimati en gemensavänder vi mi

Karlstads kden inte sk

har luftkvaliteminska. Vi gngarna till viionella miljökdioxid och p

av skadligarlstadsboifrån vår målsvärdena. Vi ån flertalet faålet kommer e bild av utvenderar att öka

kvalitet i sms som svåruppnår inte ger framöver iArbetet med

marbetsorgan för mungrupp med Ha

na stad

s kommuns s

ån energi- o

ter står för enser att utsläp

kningen fortsstads kommugen av måluptutsläppen ocam kommunindre energi j

kommun skkadas eten de senas

gör regelbundiss del har ökkvalitetsnormartiklar (PM

ga kemikalorna eller mluppfyllelse behöver äve

astighetsägarnås. När det

ecklingen föra i och med a

sjöar, vattert att nå med god ekologisinnebär troligatt införa sk

länsstyrelsernas a

ammarö och Grum

en

trategiska m

och transp

n stor del av ppen från perätta och gå sungrupp2 harppfyllelse dåch bidra till a

ngrupp med Hjämfört med

ka vara så

ste årtiondendet mätningakat, särskilt kmerna men d

M10).

lier, exponmiljön påvenär det gälle

en se till att kre om radonrt gäller bullerr hela kommatt staden vä

endrag ocde beslutadek och kemiskgen att det bl

kyddade drick

arbete med miljömms.

10

miljöarbete är

portsektor

de totala växrsonbilar är d

snabbare än nr ökat. Statiså byggnationatt vi når måHammarö ocd andra komm

å ren att m

na blivit allt bar och vi kankvävedioxid däremot så öv

nering av berkas neg

er skadliga kekadmiumhaltriktvärdet klar är måluppf

munen. Karlstäxer.

ch grundvae styrmedel sk status. Denlir ännu svårksvattentäkte

målsuppföljning.

att kommun

n ska mins

xthusgasutsldominerandenuvarande tatiken som vi

nen av vårt bilet. Enligt de

ch Grums sommuner av sam

människors

bättre men d se att utveckoch partikla

verskrids de

buller och ativt emikalier äveten i avloppsaras. Det är dfyllelsen svårtadsbor som

atten ska fösom finns idan nya statuskrare att uppnåer har under

. Statistiken är hä

nen har utnäm

ska med 2

äppen i Karle men att de makt. Utsläppeni följer har eniobränsleeldaen redovisadem båda har tymma storlek e

s hälsa sam

et finns fortfklingen de ser (PM10) på nationella m

radon ska

en om våra vslam inte for

därmed för tirbedömd efteutsätts för tra

örbättras ag. En stor deklassningen föå god ekologde senaste år

mtat från RUS em

mnts till femt

25 procent

lstad. Utsläppminskar. Förn av växthusn eftersläpninade kraftvärme statistiken yngre industreftersom vi h

mt djur, vä

farande luftföenaste åren vå Hamngatanmiljökvalitets

vara så lå

valda indikatrtsätter öka. Didigt att bedöersom vi sakafikbuller i c

el av våra sjöför vattendraggisk och kemren gått fram

missionsdatabas d

te bästa

mellan

pen har r att vi ska sgaser från ng på två år. meverk räknas rier. I har få

äxter och

öroreningar visar att . Vi klarar målen för

åga att

torer ligger Det saknas öma om den nar en

centrala

öar och g och sjöar

misk status måt och vi

där Karlstad

11

har sett en positiv utveckling. Samtidigt saknas det skydd för nästan alla större enskilda dricksvattentäkterna samt för två av de allmänna. En stor utmaning ligger i att förse de enskilda vattentäkterna med skydd för att bidra till måluppfyllelse.

Naturen i Karlstads kommun, den biologiska mångfalden och naturens värde för friluftslivet ska bevaras och utvecklas Några nya skyddsområden har tillkommit i kommunen och det är bara tre av våra jämförelsekommuner som har en större andel skyddad natur än vi. Andelen ekologiskt brukad åkermark har minskat men jämfört med våra jämförelsekommuner ligger vi näst bäst. Naturens värde för friluftslivet utvecklas i positiv riktning då naturområden kontinuerligt görs tillgängliga för allmänheten samtidigt som Karlstadsborna upplever att de har en god tillgänglighet till parker, grönområden och natur.

Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden Ser vi till det övergripande målet är det många faktorer som påverkar måluppfyllelsen. Ett mått på hur samhällsplaneringen ger förutsättningar för ett hälsosamt liv är hur långt Karlstadsbor har till grönområden. Vid den senaste undersökningen som utförts hade 84 procent av de tätortsboende i Karlstads kommun 300 meter eller kortare till ett kvalitativt3 grönområde. Resultat från senaste medborgarundersökningen visar att Karlstadborna upplever att tillgången på parker, grönområden och natur är god och har till och med förbättrats från föregående undersökning.

Utmaningar

Om vi pratar om det övergripande målet är vi en bit ifrån måluppfyllelse när det gäller skadliga kemikalier även om indikatorerna ligger under gränsvärdena. Vad kan kommunen göra ytterligare för att minska kemikaliehalterna generellt sett?

Den nya statusklassningen för vattendrag och sjöar som kommer framöver innebär troligen att det blir svårare att uppnå god ekologisk och kemisk status på vattnet. Hur hanterar vi det?

Hur hittar vi balansen mellan olika intressen som finns kopplat till naturområden för att kunna bevara natur och biologisk mångfald samtidigt som vi vill växa?

3 Ett kvalitativt grönområde är ett tillgängligt grönområde som man går till för att det är en del av målet med exempelvis promenaden, cykelturen eller leken och som man kan uppehålla sig i.

KvaliteUppföljning

KarlstadsUnder 2015för ett mycknomineradeKävlinge kokommunernutmärkelsentydligt i helKommunendär vi liggerområden.

Utmaninga

Hur göVilka o

et g av mål

s kommun 5 har Karlstadket långsiktige kommunernommun. En ena med hjälp n. Resultatet a organisatio

ns kvalitet i kr i den bästa

ar

ör vi för att hområden beh

ska bedrivds kommun bgt och framgna var Boråsexpertgrupp av Kommunvisar bland a

onen. Vi mätkorthet. Den

gruppen sam

hålla samma nhöver vi förbä

va en verkblivit nominångsrikt arbe, Eskilstuna, från Sverigenkompassen,annat att Karter vårt kvalitmäter kvalite

mt näst bästa

nivå av framättra oss mes

12

ksamhet mnerade till Sveete. Våra ver Helsingborg

es Kommune, som är ett krlstad utmärktetsarbete bleten utifrån egruppen. Sa

mgångsrikt arbst inom?

med god kveriges kvalitrksamheter hg, Kävlinge oer och Landstkvalitetsverktker sig genomand annat mett medborgaamtidigt behö

bete och fort

valitet sometskommun 2

har granskats och Västeråsting har grantyg som liggm att ha en ved hjälp av Sarperspektiv.över vi förbä

tsätta driva u

m ständigt f2015. Detta

s i sömmarnas. Vinnaren bnskat och jämger till grund värdegrund soSKLs verktyg. Vi har ökat ättra oss inom

utvecklingen

förbättrasär ett bevis

a. De andra blev mfört

för om speglas g antalet mått

m vissa

framåt?

t

ArbetsUppföljning

Bra ledarsInom målenledar- och mverksamhetandra deltag

Andelen fNär det gällär 94 procensenaste årennationellt ocsjukskrivninberor på strerörelseappararbetsmiljö.

KarlstadsMålet om atledar- och mfemgradig sKvinnorna h

KarlstadsNär det gällmedarbetaruligger kvar pbland annatatt andelen k

JämställdÅrets jämstäuttag av förmångfaldenjämställdhet

Utmaninga

Koncermedarbvidare

givarpeg av mål

skap och mn om gott ledmedarbetaruner. När det ggande komm

frisk persoler andel frisnt, en försämn har även anch följer samngar har sketessrelateraderaten. Orsak.

s kommun tt Karlstads k

medarbetarunskala. Även uhar varit någ

s kommun ler mål om gundersökingepå samma hö

t andelen kvikvinnliga ch

dheten ochälldhetsindex

räldradagar, ln finns behovtsindex och a

ar

rnen Karlstadbetarskap samför att bibeh

erspekti

medarbetadarskap och mndersökningegäller engage

munerna.

onal ska mk personal up

mring från 95ntalet sjukskrmma mönstertt inom kvinne diagnoser oerna till den

ska vara ekommun skandersökning.uppdelat på kgot mer positi

ska erbjudgoda utvecklien genom fråöga nivå sominnor som är hefer är fortsa

h mångfaldx (JÄMIX) älöneskillnadev av ytterligaandelen anst

ds kommun mt på frågor

hålla och förb

iv

arskap medarbetarsken (LMU). Demangsindex

inst ligga ppnår vi inte procent 201rivningar länr som för andnodomineradoch den orsaknegativa utv

en attraktia vara en attr Över tid har

kvinnor och miva än männn

da goda utingsmöjligheågan om kom

m tidigare unchefer i förh

att alltför låg

den inom kär i nivå meder och karriärare arbete förällda i konce

har vid LMUkring koncer

bättra våra fin

13

kap ser vi goDäremot finnx ligger vårt r

kvar på 96e vårt mål. R13. Inom konngre än 90 dadra sjuk- ochde yrkesgrupken har ökat vecklingen ha

iv arbetsgiraktiv arbetsgr resultaten vmän har resunen.

tvecklingseter följer vi ummunen erbjndersökning. hållande till ag.

kommunend förra årets rärmöjligheterr att nå uppsaernen födda u

U-mätningarnernen som attna resultat?

da resultat sos variationenresultat i nivå

6 procent Resultatet för ncernen har aagar ökat. Deh ohälsomått.

per. En allt ssin andel me

ar en tydlig k

ivare givare följer varit stabila oultaten inte v

smöjligheteupp det medjuder goda utVi tittar ävenandelen kvin

n ska öka resultat och vr. I arbetet matt mål. Vi föutanför Nord

na fått goda traktiv arbets

om förbättratn i resultat må med de hög

år 2014 visaantalet sjuksket här är en u

Den största större andel aer än sjukskrkoppling till

vi med hjälpoch legat mevarierat speci

er bland annat

tvecklingsmön på mått om

nnor anställda

våra utvecklied att öka jäm

öljer utveckliden.

resultat när dsgivare. Hur

ats ytterligaremellan olika

gsta resultate

ar att koncernkrivningar ökutveckling so

ökningen avav sjukskrivnrivningar koporganisation

p av två frågoellan 3,9 till 4iellt mycket m

t resultat frånöjligheter. R

m kärriärsmöja i koncernen

ingsområdenmställdheteningen genom

det gäller ledska vi driva

e vid senaste

en bland de

nens frisktal kat och de m även sker

v ningarna pplade till n och

or från 4,0 på en mellan åren.

n ledar- och Resultaten

jligheter, n. Där ser vi

n är fortsatt: n och

m

darskap och arbetet

14

Den negativa utvecklingen av hälsotalet bland medarbetarna i koncernen fortsätter. Hälsotalet i koncernen är lägre bland kvinnor än män. Vad kan vi tillsammans göra för att bryta trenden?

Bland cheferna inom koncernen är fördelningen mellan kvinnor och män inom spannet 40/60. Men utifrån karriärsmöjligheter är andelen kvinnor som är chefer låg i förhållande till andelen kvinnor som är anställda. Hur kan vi jobba för att fler kvinnor ska vilja bli chefer och söka chefstjänster? Är problemet för lågt antal kvinnliga sökande eller är det själva tillsättandet?

Vi behöver anställa fler medarbetare födda utanför Norden för att kunna spegla befolkningssamman-sättningen i kommunen. Vad krävs för att Karlstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för personer födda utanför Norden? Vad krävs av oss för att vi i större utsträckning ska anställda personer födda utanför Norden?

3

4Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad.

Tel: 054-540 00 00. E-post: karlstadskommun@karlstad.se Webbplats: karlstad.se

Decem

ber 2015