UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN 2014 · öppna för disputerade lärare och forskare . I samarbete med LORE har en enkät gått ut till fakultetens doktorander om deras sociala

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN 2014 Samhällsvetenskapliga fakulteten och dess sju institutioner

DATUM: 2014-01-15

BESLUTAD AV: Dekan Birger Simonson.

KONTAKTPERSON: Kanslichef Christopher Lagerqvist.

2 (22)

FORSKNING SOM PÅVERKAR FAKULTETENS ÖVERGRIPANDE SVAR Fakultetens övergripande mål, arbete och resultat redovisas. Källa: Fakultetens verksamhetsplan för 2014.

Vårt mål för 2014

Detta har vi uppnått Vår verksamhetsplan för 2014

Detta har vi gjort Så har vi följt upp och återkopplat

► Aktiv rekrytering skapar kvalitet. ► Flera externa rekryteringar med spetskompetens för att fördjupa de egna forskningsfälten. ► Likvärdiga förutsättningar för vetenskaplig meritering mellan män och kvinnor.

Fakultetens institutioner satsar på extern och internationell rekrytering vid alla nyanställ-ningar. Fakulteten har en särskild satsning för att öka antalet kvinnliga professorer.

Utveckla formerna för ett fakultetsgemensamt program avseende såväl intern som extern rekrytering samt mentorskap Utveckla karriärseminarierna för doktorander till att omfatta även disputerade lärare och forskare Initiera en översikt av de under 2010–2013 antagna doktorandernas bakgrund i syfte att förbereda aktiviteter för breddad rekrytering till utbildning på forskarnivå

Fakultetens institutioner satsar på extern och internationell rekrytering vid alla nyanställningar. Karriärseminarierna är öppna för disputerade lärare och forskare I samarbete med LORE har en enkät gått ut till fakultetens doktorander om deras sociala bakgrund. Under VT15 skall materialet följas upp.

Handlings- och verksam-hetsplanerna följs upp årligen i samband med: (a) institutionsdialoger i februari/mars, (b) fakultets-styrelsen i mars, samt (c) återkoppling till prefekter i mars. Verksamhetsplanen behandlas som en stående punkt i fakultetsstyrelsen. Handlingsplanen revideras årligen i september/oktober. Diskussion om revidering påbörjas i samband med uppföljningen på våren och behandlas därefter vid gemensamma möten med fakultetsstyrelsen och prefekterna under tidig höst.

3 (22)

► Utbildningsanknuten forskning med både bredd och spets. ► Integration av relevant egen forskning inom fakultetens utbildning på alla nivåer.

Fakultetens institutioner arbetar med att vidareutveckla spets-forskning. Fakulteten har tillsatt en arbets-grupp som ser över kopplingen mellan forskning och avancerad nivå.

Följa upp och föreslå åtgärder mot bakgrund av 2013-års analys av integrationen mellan forskningsprogram och utbildningarna. Utreda och inventera lärares möjligheter till forskning inom ramen för sin anställning.

Kopplingen mellan forskning och avancerad nivå har setts över. Fortsatt arbete görs genom gemen-samt arbete mellan BFF och BFU. Inventering av lärares forskning i tjänsten har genomförts HT14.

► Väl fungerande infrastruktur ► Vidareutveckling och stärkning av gemensam forskningsinfrastruktur. ► Utveckla digitala kontaktytor mellan fakultetens forskning och det omgivande samhället.

Fakulteten arbetar med att säkerställa en kvalificerad infrastruktur för forskning. Fakultetens hemsida samlar de forskare vid fakultetens som är aktiva på sociala medier.

Utreda behoven av förbättrad extern fakultetsgemensam forskningsinformation Förbättra förutsättningarna för god intern kommunikation kring forskningsfrågor och utbildning på forskarnivå. Följa upp och analysera konsekvenserna av det universitetsgemensamma arbetet med infrastrukturinventering.

Fakultetens hemsida samlar fakultetens forskare som är aktiva på sociala medier. Fakulteten har återinfört SOME-News, som intern-kommunikationskanal till alla anställda. Konsekvensanalys av ”Handläggningsordning för inrättande av universitets-gemensam forsknings-infrastruktur vid Göteborgs universitet” sker under 2015.

► Kvalitetsdriven forskning ► Se över fördelning av den rörliga delen av forskningsanslaget så att

Fakulteten har tillsatt en arbetsgrupp för att se över den rörliga delen i fakultetens fördelningsmodell.

Genomföra en fördelnings-modell som betonar hög kvalitet i större utsträckning än idag för fakultetsanslaget inför budget 2015.

Arbetsgruppen arbetar med att ta fram en ny fördelningsmodell.

4 (22)

större hänsyn än för närvarande tas till kvaliteten i forskningen vid enskilda institutioner och mindre till kvantitet. ► Samverkan över fakultets- och institu-tionsgränser samt kreativa forsknings-miljöer. ► Ökad andel fakultets-gemensamma aktiviteter inom utbildningen på forskarnivå. ► Nya akademiska mötesplatser över institutions- och ämnesgränser. ► Ökning av gränsöverskridande forskningsprojekt och program.

Fakulteten har ökat andelen fakultetsgemensamma doktorandkurser samt ger tre gånger per år karriärseminarier för doktorander. Fakulteten ser positivt på större satsningar av gränsöverskri-dande forskningsprojekt och flera av fakultetens institutioner deltar aktivt i exempelvis UGOT-Challenges.

Utreda möjligheterna för interna fakultetsgemensamma forsk-ningsseminarier. Utreda förutsättningarna för ett fakultetsgemensamt professors-kollegium. Initiera ytterligare en fakultets-gemensam forskarutbildnings-kurs. Verka aktivt i Beredningen för forskning och utbildning på forskarnivå. Följa upp fakultetens satsning på det nya forskarutbildningsämnet, Samhällsvetenskapliga miljö-studier.

Frågan har diskuteras i BFF och är inte aktuell i nuläget. HT14 genomfördes en halvdag för fakultetens professorer. En fakultetsgemensam doktorandkurs i att kommunicera vetenskap kommer genomförs under 2015. BFF följer kontinuerligt upp det nya forskarutbildnings-ämnet, Samhällsveten-skapliga miljöstudier.

5 (22)

FORSKNING SOM PÅVERKAR Vision 2020: Institutionerna Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 har internationellt ledande forskningsmiljöer inom samtliga vetenskapsområden. Vår forskning är nyskapande och präglas av mångvetenskapligt samarbete. Den är utbildningsanknuten och i nära kontakt med omvärlden. Vid Samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner finns i huvudsak fyra prioriterade områden: (1) hög kvalitet i forskningen och en kreativ forskningsmiljö, (2) väl fungerande forskningsinfrastruktur och goda kopplingar till arbetsmarknaden, (3) indikatorer på produktivitet och kvalitet, samt (4) strategisk rekrytering. Källa: Institutionernas verksamhetsplaner för 2014.




Hög kvalitet i forskningen och en kreativ forskningsmiljö

(se avsnitt Verksamhetsplan för 2014)

• Förtydliganden av gransk-ningsförfaranden. • Genomförande av workshops, seminarier, forskningskonferen-ser samt doktoranddagar. • Mentorsprogram. • Stark uppmuntran att vistas i internationella miljöer. • Etablerandet av ett professors-kollegium. • Värd för internationella gäst-forskare och genomförande av internationella konferenser.

• Löpande rekrytering av forskare och lärare inom institutionernas kärn-områden. (se Verksamhetsplan för 2014)

Fakultetens prioriterade områden har följts upp på gruppnivå, på kollegiala fora (exempelvis personal-möten) och individuellt (inte minst i samband med medarbetarsamtal). Ledningsgrupperna har följt utvecklingen noga och återkopplat löpande (intern-kommunikation).

Väl fungerande forskningsinfrastruktur och goda kopplingar till

(se avsnittet Verksamhetsplan för 2014)

• Datainsamling och kvalitets-kontroll. • Forskningslaboratorium.

(se Verksamhetsplan för 2014)

(se ovan)

6 (22)

arbetsmarknaden.

• Analys, information och uppföljning/utvärdering. • Samarbeten inom exempelvis VINNOVA, VGR, CERA och UGOT Challenges.

Mått på produktivitet: (1) externa anslag, (2) antal (internationella och övriga) publika-tioner.


• Särskilda grupper ansvarar för externa forskningsansökningar. • Löpande dialog med olika forskningsråden och särskilda forskningsseminarier. • Information om publikationer och medverkan vid forsknings-konferenser.

• Fakultetens institutioner har varit framgångsrika vad gäller externa anslag för forskningsprojekt och internationella publika-tioner. (se även Verksamhetsplan för 2014)

(se ovan)

Strategisk rekrytering, utifrån: (1) kvalitet, (2) kvinnliga docenter och professorer, (3) fler doktorander, (4) forsk-ning i befintliga tjänster, samt (5) att möjliggöra för nydisputerade att fortsätta forska (exem-pelvis i form av extra tid eller utlysningar av biträdande lektorat på institutionen för socialt arbete).


• Analys, information och uppföljning/utvärdering. • Principdiskussioner rörande kriterier för (nya) tjänster som forskare. • Personliga kontakter tas inför nyanställningar. • Rekrytera internationella gäst-professorer. • Att söka pengar ingår som en del i en doktorandkurs. • Aktivt anta nya doktorander och erbjuda dem att undervisa inom ramen för utbildningen. • Tydliggöra karriärvägar efter disputationen.

• En aktiv tjänsteplanering och tydliga funktions-beskrivningar har möjlig-gjort mer tid för forskning inom ramen för befintliga tjänster. • Satsningar på studie-rektorer och lärare lyfts fram av institutionerna (se exempelvis JMG:s plan). • Fler kvinnliga docenter och fler kvinnliga (be-fordrade) professorer har kunnat noteras. (se även Verksamhetsplan för 2014)

(se ovan)

7 (22)

UTBILDNING SOM FÖRNYAR FAKULTETENS ÖVERGRIPANDE SVAR Fakultetens övergripande mål, arbete och resultat redovisas. Källa: Fakultetens verksamhetsplan för 2014.


Detta har vi uppnått

Vår verksamhetsplan för 2014


Alla studenter vid samhällsvetenskapliga fakulteten möter utbildningar som kännetecknas av hög pedagogisk kvalitet Utbildningsorganisationen vid samhällsvetenskapliga fakulteten bidrar till att stödja utvecklingen av starka pedagogiska miljöer I fakultetens utbildningar undervisar lärare med hög vetenskaplig, pedagogisk och professionsrelaterad kompetens.

Delvis På god väg Ej fullt uppnått

Erfarenhetsutbyte organiseras av Pedagogiska utvecklings-kommittén för utbildnings-ansvariga för spridning av modeller för pedagogisk kompetensutveckling, pedagogiskt utvecklingsarbete och stärkande av pedagogiska miljöer.

PUK har genomfört en workshop för institutions-ledningar, fakultetstyrelsen och LFN med fokus på pedagogisk kompetensutveckling.

Återkoppling i beredande organ vid fakulteten. Diskussioner om eventuell uppföljning har gjorts i PUK.

8 (22)

Det internationella utbytet bygger på strategiskt valda utbytesavtal med god balans mellan inresande och utresande studenter, lärare och administratörer.

På god väg. Fakulteten gör en översyn av utbytesavtal för studenter lärare och administratörer.

Översyn är genomförd. Rapporten har följts upp i internationaliseringskommittén samt i BFU.

Svenska och utländska studenter är väl integrerade i engelskspråkiga kurser/utbildningar

Ej uppnått än Fakultetens kurser för utbytes-studenter på grundnivå genom-går kollegial kursgranskning för kvalitetsöversyn och utveckling. Utreda eventuellt behov av utökade resurser på fakultets-nivå i form av samordnande/strategiskt arbete med den internationella utbytesverksamheten.

Kursgranskning har pågått under HT14 och med förlängd deadline under VT15. Ej genomfört i någon systematisk form.

Uppföljning och återkoppling kommer att ske under 2015 då arbetet blivit något försenat på grund av hög arbetsbelastning vid institutionerna.

Fakulteten erbjuder ett rikt utbud av engelskspråkiga kurser på grundnivå och avancerad nivå. Utbildningsutbudet har en balans mellan program och fristående kurser som möjliggör olika vägar för studenter inom utbild-ningssystemet.

Delvis uppnått Ej uppnått

BFU bereder frågor om stra-tegisk utveckling av fakultetens samlade utbildningsutbud. En översiktlig kartläggning över kursutbudet på avancerad nivå görs i syfte att hitta ytter-ligare samarbeten mellan pro-gram/institutioner samt att tydliggöra möjliga studiegångar för studenter.

Detta har skett löpande under 2014. Ej genomfört.

Återkoppling till fakultetsstyrelsen och prefektråd löpande.

9 (22)

Utbildningsutbudet på grundnivå kännetecknas av bredd och ämnes-mässig samverkan. Utbildningsutbudet på avancerad nivå utgörs av spetsutbildningar med stark forskningsförank-ring, bygger på ämnes-mässig samverkan och är tydligt riktade mot en kva-lificerad arbetsmarknad.

Delvis uppnått Delvis uppnått

En arbetsgrupp utreder möjlig-heter till större integration mellan avancerad nivå och utbildning på forskarnivå. Göra en översiktlig kartlägg-ning över kursutbudet på avancerad nivå i syfte att hitta ytterligare samarbeten mellan program/institutioner samt att tydliggöra möjliga studiegångar för studenter.

Genomfört. Ej genomfört.

Återkoppling till fakultetsstyrelsen.

Utbildningarnas innehåll och utformning svarar mot olika studentgruppers behov.

Påbörjat I dialog med PIL-enheten vid Göteborgs universitet (pedago-gisk utveckling och interaktivt lärande) identifiera eventuellt behov av kompetensutveckling avseende utvecklingsarbetet med det livslånga lärandet.

Policydiskussion om livslångt lärande har förts med prefekter och fakultetsstyrelse i september 2014. Dialog med PIL förs, men är inte avslutad.

Återkoppling till BFU samt fakultetsstyrelsen.

Arbete för uppföljning och utveckling av utbild-ningarnas kvalitet bedrivs systematiskt och har tydligt studentfokus. Kollegial granskning och benchmarking utgör nyckelmetoder.

Delvis uppnått. Initiera erfarenhetsutbyte mellan utbildningsansvariga, studirektorer eller motsvarande avseende olika aspekter syste-matiskt kvalitetssäkringsarbete samt synliggör “best practice” inom fakulteten.

Workshop om pedagogisk kompetensutveckling har genomförts. Benchmarking med Aarhus har genomförts. PUK har diskuterat former-na för erfarenhetsutbyte och lägger förslag till styrelsen under VT15.

Återkoppling till BFU, prefektråd och fakultetstyrelse.

10 (22)

UTBILDNING SOM FÖRNYAR Vision 2020: Institutionerna Vårt mål är att utbildningen vid Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet, med pedagogisk excellens och en uttalad internationell profil. Parallellt med utvecklingen av utbildningsprogram ska universitetet ta ansvar för bildning och livslångt lärande genom ett brett utbud av fristående kurser. Vid Samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner finns i huvudsak fyra prioriterade områden: Utbildningar med (1) internationell orientering och konkurrenskraft, (2) forskningsförankring och forskningsförberedelse, (3) pedagogisk kvalitet som beaktar studenternas olika sätt att lära sig, samt (4) tydlig arbetsmarknadsanknytning. Källa: Institutionernas verksamhetsplaner för 2014.




Internationell orientering och konkurrenskraft.


• Förstärkning och utveckling. • Tydligare strategier, processer och samarbetspartners. • Fortsätta, förstärka och bredda det internationella kursutbudet för studenter (främst inom Erasmus). • Genomföra erfarenhetsutbyten med internationellt framstående lärosäten. • Erbjuda ”dubbel examen” i samarbete med internationella universitet.

• Arbetet samordnas mellan prefektnivån, studie-vägledare och internationell koordinator. • Kurser på engelska erbjuds. • Attrahera internationella (gäst)lärare. (se även Verksamhetsplan för 2014)

Fakultetens prioriterade områden har följts upp på gruppnivå, på kollegiala fora (exempelvis personal-möten) och individuellt (inte minst i samband med medarbetarsamtal). Ledningsgrupperna har följt utvecklingen noga och återkopplat löpande (intern-kommunikation).

Forskningsförankrad och forskningsför-beredande utbildningar.


• Kontinuerlig uppföljning och förstärkning av utbildningarnas kvalitet.

• Kollegial medbedömning av examensarbeten. • Utveckla en tydligare

(se ovan)

11 (22)

• Stärkt studentmedverkan. • Tydligare progression, integration och kunskaps-utveckling. • Genomföra kurser inom forskarutbildningarna i sam-arbete med andra lärosäten. • Deltagande i nationella nät-verk.

benchmarkingstrategi. • Fortsatta satsningarna på lärarnas forskning i tjänsten. • Påbörja ett system för att kvalitetssäkra hela utbild-ningar. (se även Verksamhetsplan för 2014)

Pedagogisk kvalitet som beaktar studenternas olika sätt att lära sig.


• Fortsätta med ”best practice”. • Stärka sambanden mellan programkurser och fristående kurser. • Särskilda lärarmöten som belyser pedagogiska metoder. • Säkerställa lärarnas kompetens och möjligheter till kontinuerlig fortbildning.

• En aktiv tjänsteplanering med incitamentsstruktur för fortsatta satsningar på lärar-nas pedagogiska kompetens. • Ekonomiska medel för särskilda satsningar har frigjorts. (se även Verksamhetsplan för 2014)

(se ovan)

Tydlig arbetsmarknads-anknytning och samhällsrelevans.


• Inkludera representanter från arbetsmarknaden i institutions-organ och synliggör kopplingar-na till arbetsmarknaden. • Förstärka kopplingarna till gymnasieskolorna. • Fortsatta uppdragsutbildningar till exempelvis Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen samt chefer inom offentlig sektor.

• Erbjuda nätbaserade kurser. • Vidareutveckla alumn-verksamheten. • Genomförande av särskilda arbetsmarknads-dagar. • Stimulera hög student-aktivitet. (se även Verksamhetsplan för 2014)

(se ovan)

12 (22)

SAMVERKAN SOM UTVECKLAR FAKULTETENS ÖVERGRIPANDE SVAR Fakultetens övergripande mål, arbete och resultat redovisas. Källa: Fakultetens verksamhetsplan för 2014.





1) Utvecklat ansvar för nyttiggörande av forskning: ► Att öka forsknings-resultatens tillgänglig-het utanför universitetet ► Forskningen är i ökad utsträckning driven av globala och nationella samhälls-utmaningar.

Forskningsresultatens till-gänglighet utanför univer-sitetet ökar ständigt genom omfattande återrapporte-ring i media, öppna föreläsningar, populär-vetenskapliga publika-tioner, etc. Ett omfattande samarbete med andra vetenskaps-områden har inletts/för-djupats, inom ramen för den centrala satsningen på UGOT Challenges, för att bidra till lösningar på stora samhällsutmaningar.

Fortsatt försöksverksamhet med hearings med forskare och politiker i samhällsaktuella frågor – nu i samarbete med humanistiska fakulteten. Samverkan stimuleras dels inom Göteborgs universitet, dels med externa partners utanför universitetet genom deltagande i Horizon 2020, där utlysningar och samarbete betonas för att lösa samhällets stora utmaningar. Seminarier anordnas i samarbete med ’International Centre’ vid Göteborgs universitet där pågående och kommande utlysningar presenteras.

• Fortsatt försöksverksamhet med hearings och öppna föreläsningar dit allmänheten är inbjuden. Under 2014 arrange-rades två hearings i samarbete med humanistiska fakulteten: den 7 maj arrangerade Samhälls-vetenskapliga fakulteten en hearing på temat ”Folkviljans förverkligande?” och den 20 november höll Humanistiska fakulteten en hearing om fundamentalism. • Fakulteten välkomnar större satsningar av gränsöver-skridande forskningsprojekt, som Horizon 2020. Ansöknings-förfaranden har diskuterats i BFF.

Fakulteten har ännu inte följt upp nämnda verksamhet.

13 (22)

Fortsatt satsning på soppföreläs-ningar i samarbete med Folk-universitetet. Utreda möjliga vägar att ytterligare öka ’open access-publicering’ av forskningsresultat.

• Ett ökat intresse för globala utmaningar avspeglas bland annat genom en rad ansökningar till UGOT Challenges. Fakul-tetsnivån har avsatt medel för stöd till de UGOT-ansökningar där huvudsökande kommit från fakulteten. • Tio lunchseminarier (fem per termin) har arrangerats i samar-bete med Folkuniversitet, som en möjlighet för våra forskare att föra ut sina resultat till en bredare allmänhet (minst 40 åhörare per seminarium). • ’Open-acess publiceringar’ har diskuterats i BFF. EU driver frågan bland annat genom FP7 och svenska finansiärer, såsom VR och Knut och Alice Wallen-bergs stiftelse börjar ställa krav på publicering via ’open access’. UB har ett öppet arkiv där forskare uppmanas lägga ut redan publicerade artiklar. • Våra doktorander uppmanas även att publicera sina avhand-lingar elektroniskt i GUPEA.

14 (22)

2) Stärkt kunskaps-utbyte ger högre utbildningskvalitet: ► Alumnverksamheten skall utvecklas och stödet för studenternas arbetslivskontakter skall utökas. ► Införskaffande av större kunskap om hur samverkansarbetet leder till akademiskt mervärde.

Institutionerna utvecklar själva sina strukturer för studenternas arbetslivs-kontakter. Fakulteten har valt att avvakta med frågan om huruvida samverkans-arbetet leder till ett akademiskt mervärde.

• PUK utreder under våren 2014 behovet av ett fakultetsgemensamt stöd för alumnverksamheten, särskilt vid upprättandet av alumnnätverk. I studierektorsgruppen sprids kunskap (benchmarking) om hur befintliga alumni används som mentorer i professionsutbildningarna. • Med utgångspunkt i den inventering som gjorts av hittillsvarande samarbeten genomförs en analys av vilket mervärde som tillförts forskningen genom samverkan. Seminarier genomförs om hur samverkan kan användas för att uppnå akademiskt mervärde för forsknings- och utbildningsmiljöer vid fakulteten.

• PUK har ej genomfört någon aktivitet i anslutning till nämnda aktivitet under 2014. Däremot har flera institutioner utvecklat sin alumnverksamhet. Behovet av att genomföra den föreslagna aktiviteten på fakultetsnivån har därför varit oklar. • Fakulteten har inte inven-terat samverkansaktiviteter och därför inte heller kunna analysera vilket mervärde som tillförts forskningen. Vid institutionerna pågår dock ett omfattande sam-verkansarbete och det finns skäl att tro att institutioner-na är bäst skickade att genomföra kartläggning och analys själva. Frågan kommer att aktualiseras i samband igen med intro-duktionen av en ny fördel-ningsmodell där samverkan ingår som en parameter.

Fakulteten har ännu inte genomfört sin plan och har därför inte kunnat följa upp resultaten.

15 (22)

3) Samverkansarbete ska vara meriterande: ► Ett arbete påbörjas för att tydliggöra sam-verkan i meritportföljer och att synliggöra sam-verkanskompetens i utlysning av anställ-ningar.

Fakulteten har enbart initierat en diskussion om dessa frågor i LFN och arbetet har påbörjats på institutionsnivån, enligt ovan.

• Incitament för samverkansarbete och verktyg för uppföljning utvecklas. • Lärarförslagsnämnden utvecklar en modell för hur samverkan ska tydliggöras i meritportföljer.

• Frågan har diskuterats i LFN, som avvaktar det arbete som pågår inom VR och VINNOVA vad gäller att ge ökad klarhet rörande begreppet samverkan och de kriterier för ny anslags-fördelning till universitet och högskolor. • LFN har dock konstaterat att sökandes meritportföljer i allt högre utsträckning innehåller information om samverkansaktiviteter, informationsspridning utanför akademin, etc.

Fakulteten har ännu inte följt upp nämnda verksamhet.

4) Ökad forsknings-dialog: ► Att stärka samarbetet inom fakulteten vad gäller synlighet och tillgänglighet.

• Diskussioner i lednings-gruppen och prefektrådet om fördelningen mellan institutionsnivån och fakultetsnivån. Vissa institutioner vill ta ett stort eget ansvar för forsknings-kommunikation medan andra vill ha samordning.

Fakultets- och institutionsnivåernas roller utreds vad gäller forsknings-kommunikation.

• Fakultetens hemsida samlar numera de forskare som är aktiva på sociala medier. Återinförandet av SOME-News innebär infor-mationsspridning till alla anställda. • Prefektrådet och lednings-gruppen har diskuterat hur

Fakulteten följer utveck-lingen och utvecklar efter hand i ledningsgruppen en strategi för hur forsknings-informationen ska fördelas mellan institutioner och fakultetsnivå.

16 (22)

• Återinförandet av SOME-News syftar bland annat till att öka forskningskommu-nikationen till och mellan fakultetens institutioner.

kommunikationsuppgifterna ska fördelas mellan fakultet och institution. En stor del av forskningskommunika-tionen ligger på institution-en, men fakulteten ansvarar för mediakontakter i sam-arbete med gemensamma förvaltningen kring större nya forskarrön. Fakulteten ansvarar även för forsk-ningskommunikation kring nya avhandlingar.

17 (22)

SAMVERKAN SOM UTVECKLAR Vision 2020: Institutionerna Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av ett ansvarsfullt och engagerat samverkansarbete. Det skapar goda cirklar som ger kunskap till omvärlden, nyttiggör forskningen och stimulerar ett inflöde av nya idéer och kunskap. Det ger universitetet en stark attraktionskraft som samarbetspartner. Källa: Institutionernas verksamhetsplaner för 2014. Vid Samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner finns i huvudsak tre prioriterade områden: (1) tanken om nyttiggörande för såväl universitetet som samhället i övrigt, (2) en metod för stärkt kunskapsutbyte och högre utbildningskvalitet, och (3) en verksamhet som är meriterande inblandade personer. Källa: Institutionernas verksamhetsplaner för 2014.




Samverkan genomsyras av nyttiggörande – för såväl universitetet som det övriga samhället.


• Kartläggning och inventering av metoder för samverkan samt identifiering av relevanta av-nämare på arbetsmarknaden. • Etablera samverkansgrupp-er/kommittéer. • Interninformation. • Samverkansdag. • Fler lärare från arbetsmarkna-den undervisar i utbildningarna (på de moment/delar då detta är lämpligt). • Fortsatt starkt genomslag i media.

• Ta fram nya uppdragsut-bildningar och fortsätta bedriva uppdragsutbildning-ar för exempelvis Göte-borgs stad och Västra Göta-landsregionen samt chefer inom offentlig sektor. • VFU-avtal med exempel-vis Göteborgs stad, kommu-nerna inom GR, Borås samt Sahlgrenska. • Fortsatta alumnträffar. (se även Verksamhetsplan för 2014)

Fakultetens prioriterade områden har följts upp årsvis med berörda personer, både gruppvis och individuellt (inte minst i samband med medarbetar-samtal). Ledningsgrupperna har följt utvecklingen och återkopp-lat löpande (via intern-kommunikation och webbplattformar).

18 (22)

Samverkan syftar till ett stärkt kunskapsutbyte och högre utbildnings-kvalitet.


• Följa praktikförlagda utbildningar noga. • Dra nytta av våra alumner som universitetets främsta ambassa-dörer på arbetsmarknaden. • En kombinationstjänst är under utveckling (psykologiska institutionen). • Fler lärare från arbetsmarkna-den undervisar i utbildningarna (på de moment/delar då detta är lämpligt). • Genom en hög närvaro i media (kommentarer, debattartiklar, etc.) tillgängliggörs forskningen.

(se avsnittet Verksamhets-plan för 2014)

(se ovan)

Samverkan ska vara meriterande för inblandade personer.


• Identifiera och dokumentera all samverkan som redan äger rum inom ramen för utbildningen och forskningen. • Skapat en incitamentsstruktur för lönesättning och anställning. • Medvetandegöra medarbetare om betydelsen av samverkan.

(se avsnittet Verksamhets-plan för 2014)

(se ovan)

19 (22)

ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR FAKULTETENS ÖVERGRIPANDE SVAR Fakultetens övergripande mål, arbete och resultat redovisas. Källa: Fakultetens verksamhetsplan för 2014.





En socialt hållbar miljö • Samhällvetenskapliga

fakulteten är en attraktiv arbetsplats och studiemiljö.

• Aktivt arbete med likabehandlings-, mångfalds- och tillgänglighetsfrågor.

• Likvärdiga förutsätt-ningar för vetenskap-lig meritering mellan män och kvinnor (se även Forskning).

• Lokalerna inom fakulteten är tillräck-liga och ändamåls-enliga för anställda och studenter.

En socialt hållbar miljö • Följa upp uppdrag åt chefer att

under implementeringen av ny organisation vara uppmärk-samma på arbetsbelastningen för administrativ personal och lärare.

• Vidta eventuella åtgärder som behöver hanteras på fakultets-nivå med anledning av uppfölj-ning av institutionernas riskana-lyser av organisationsföränd-ringen: ”GU-förnyas”.

• Bevaka arbetsmiljökonsekven-ser av intern hantering av lokaler inom fakulteten.

• Inleda proaktivt samarbete med studentkåren angående tillgäng-lighetsperspektiv på verksam-heten.

● Löpande samtal med prefekterna i medarbetar-samtal/chefsmöten. ● Ej aktuellt 2014. ● Löpande följt lokalfrågan med utredning och om-byggnationer/förtätning för fler tjänsterum. ● Frågor kring tillgänglighet, avseende tillgänglighet i lo-kaler, har diskuterats löpande vid möten. Uppdrag till Cam-pus att tillse att det finns hör-slingor att tillgå i salarna och att se över skyltning till fakultetens lokaler.

Dekanen i medarbetarsamtal med prefekterna samt i institutionsdialogerna. Ej aktuellt 2014. LAMKII a/Lokalkommittén, samt i institutionsdialogerna. LAMKII a/Lokalkommittén, samt i institutionsdialogerna

20 (22)

Aktivt ledar- och medarbetarskap • Fakulteten har ett

tydliggjort chefs- och ledarskap med välde-finierade uppdrags-, funktions- och roll-beskrivningar samt befogenheter.

• Klargjorda besluts-vägar är på plats.

Aktivt ledar- och medarbetarskap • Utveckla en lokal anpassning för

fakulteten av universitetets arbets- och delegationsordning efter universitetsstyrelsens beslut hösten 2013.

• Informera institutionerna om universitetets och fakultetens arbets- och delegations-ordningar, samt beslutsvägar.

Avvaktat revidering av arbets- och delegations-ordning, beslut december 2014. Skjuts till 2015. Skjuts på till 2015 efter att lokal anpassning har utarbetats.

Dekanen.

En lärande organisation • Den interna kom-

munikationen inom fakulteten är tydlig och beaktar tillgäng-lighetsaspekter.

En lärande organisation • Utreda behovet av information

till medarbetare och studenter på engelska samt ta fram ru-tiner för att låta översätta och publicera relevant information från fakulteten på engelska.

Fler dokument än tidigare översätts till engelska, till exempel dekanbrev, protokoll och vissa beslut. Fortsatt utredning kring behovet.

Dekanen har beslutat om att vissa dokument ska över-sättas. Fortsatt utredning kring behovet kvarstår.

Kvalitetsdriven arbetsmiljö • Ett proaktivt arbete

har skapat och säkrat en god arbetsmiljö för anställda och studenter.

Kvalitetsdriven arbetsmiljö • Anordna två arbetsmiljödagar

för prefekter, arbetsmiljö-ombud och studentarbets-miljöombud utifrån områden där behov lyfts fram i institu-tionernas årsredovisningar av det systematiska arbetsmiljö-arbetet 2013.

• Utarbeta en plan för hur arbetsmiljöbarometrarna ska presenteras och följas upp.

Ej genomfört 2014. Planerat innehåll för 2015. Presenteras i LAMK med inbjudna från institutionerna, till exempel prefekter, AMO och studierektorer.

Dekan/LAMK II a

21 (22)

ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR Vision 2020: Institutionerna Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 ska ha ökat sin attraktivitet som arbetsplats genom en ändamålsenlig organisation, ett aktivt ledarskap och stärkt delaktighet för medarbetare och studenter på alla nivåer. Vid Samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner finns i huvudsak två prioriterade områden: (1) utvecklandet och upprätthållandet av rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet, och (2) skapandet av effektiva organisatoriska strukturer och funktioner efter omorganisationen ”GU-förnyas”. Institutionerna har valt olika sätt att arbeta med nämnda frågor. Källa: Institutionernas verksamhetsplaner för 2014.




utveckla och upprätt-hålla rutiner för det systematiska arbets-miljöarbetet.


• Kartlägga och dokumentera rådande arbetsmiljöförhållanden (såväl fysiska som psykiska). • Säkerställa varje persons rätt till likabehandling. • Beakta diverse mål rörande distributiv rättvisa. • Arbetsmiljögrupper genomför kartläggningar. • Minimera antalet del- och visstidsanställningar. • Ta fram korrekta funktions-beskrivningar. • Avsätta medel för personalens kompetensutveckling.

• särskilda seminarier. • ett återkommande inslag vid alla personalmöten. • sociala mötesplatser som överbryggar olika yrkes-grupper vid fakultetens institutioner. • funktionsbeskrivningar. • översyn av rådande arbets-situation för att undvika dubbelarbete och orimlig arbetsbelastning. • Aktiviteterna uppskattas av medarbetarna.

• Likabehandlingsombud följer utvecklingen och rapporterar till prefekt eller motsvarande. • Uppföljning sker bland annat i årsberättelsen.

22 (22)

skapa effektiva orga-nisatoriska strukturer och funktioner.

• Säkerställa varje persons rätt till likabehandling. • Beakta diverse mål rörande distributiv rättvisa. • Sjukfrånvaron ska vara relativt låg och fallande vid fakulteten.

• tydliggöra prefektens roll. • informera regelbundet till medarbetarna. • skapa arenor för dialog och återkoppling.

• Likabehandlingsombud följer utvecklingen och rapporterar till prefekt eller motsvarande. • Uppföljning ske bland annat i årsberättelsen.

Documents

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN 2014 · öppna för disputerade lärare och forskare . I samarbete med LORE har en enkät gått ut till fakultetens doktorander om deras sociala