INSTITUTIONEN FÖR FOLKHÄLSO- OCH VÅRDVETENSKAP

Kvalitetsäkring av kostinformation i vårdprogram för

ryggmärgsskadade individer och en jämförande studie av

blodfett- och blodsockervärden samt BMI, 2001 och 2003

ANN-CHRISTINE ELFVING

NOVEMBER 2004

UPPSATS, 71-80 POÄNG, D-NIVÅ

VÅRDVETENSKAP

Examinator Marianne Carlsson / handledare Ragny Lindqvist

Beteckning:________________

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi

Kvalitetsäkring av kostinformation i vårdprogram

för ryggmärgsskadade individer och en

jämförande studie av blodfett- och

blodsockervärden samt BMI, 2001 och 2003

Ann-ChristineElfving

November 2004

D-uppsats 71-80 p

Vårdvetenskap

Vårdvetenskap

Examinator Marianne Carlsson / Handledare Ragny Lindqvist

The purpose of the study was to describe the extent to which folders and advice on diet had

been given to people suffering from spinal cord injuries and their own experience of any

behavioural change as regards to diet and physical activity. Lipids, glucose and BMI index

from 2001 and 2003 were compared in order to discover any differences that had arisen

during the time period.

The study was a descriptive and comparative one in which people suffering from spinal cord

injuries and who were from the county and were registered with the rehabilitation clinic were

asked to take part in a survey based on a questionnaire. The selection was consecutive and the

SCI-nurse excluded those who suffering from psychic illness or those who did not consider

themselves suffering from spinal cord injuries, she also coded the questionnaire. Response

rate were 59 of 84.

Of the opinion were 33 that they had not been given advice or information on diet. Seven of

them wanted such advice whilst 9 did not. The folder on diet had been given to 27 whilst 25

had not received one. Eight were not following the advice given, 25 were following the advice

but to varying degrees. Some form of physical activity do 42 between one and seven times a

week whilst 16 seldom or never exercise.

There is a reduction of low and high-density lipoprotein cholesterol in 2003 on comparison

with 2001. The triglycerid value is unchanged. The glucose and BMI average has increased

slightly.

Keywords: spinal cord injury, coronary- heart- disease, non-insulin dependent,

dietary advice, compliance

Sammanfattning

Syftet med studien var att beskriva i vilken omfattning kostbroschyr och kostråd givits

tillryggmärgsskadade individer och deras egna upplevelser av ett eventuellt förändrat

beteende gällande kosthållning och fysik aktivitet. Individens blodfett- blodsocker- och BMI

värden jämfördes år 2001 med 2003, för att se skillnader över tid.

Studien var en deskriptiv och jämförande studie och ryggmärgsskadade i länet som fanns

registrerade på Rehabiliteringskliniken tillfrågades att delta i en enkätundersökning. Urvalet

var konsekutivt och spinalsjuksköterskan exkluderade de som var psykiskt sjuka eller de som

inte ansågs sig vara ryggmärgsskadade, samt kodade enkäterna. Svarsfrekvensen blev 59 av

84.

Drygt hälften, 56 % (=33), ansåg att de inte hade fått någon muntlig kostinformation/kostråd

av vilka 7 ville ha och 9 ville inte ha kostinformation/kostråd. Kostbroschyr hade tilldelats 27

och 25 hade inte fått någon. Det var 8 som inte följer kostråden i broschyren och 25 följer

kostråden i olika hög grad. Fysisk aktivitet utför 42, en till sju gånger i veckan och 16 tränar

sällan eller aldrig.

Minskning av kolesterol-, kvot LDL/HDL-värdena år 2003 jämfört med 2001,

Triglyceridvärdet är oförändrat. Glukos- och BMI- medelvärdena har ökat något.

Nyckelord: ryggmärgsskada, hjärt- kärlkomplikationer, diabetes typ II, kostråd, compliance

Innehållsförteckning Sid.

1. Introduktion 1

Medicinska konsekvenser av ryggmärgsskador 1

Riskfaktorer för utveckling av hjärt- kärlsjukdom 1

Kostråd, fysisk aktivitet och följsamhet (compliance) 3

Vårdprogram för ryggmärgsskadade 4

1:1 Problemområde 5

1:2 Syfte 5

1:3 Frågeställningar 5

2. Metod 6

2:1 Design 6

2:2 Urval och undersökningsgrupp 6

2:3 Datainsamlingsmetod och tillvägagångssätt 7

2:4 Analys och tolkning 7

2.5 Forskningsetiska överväganden 8

3. Resultat 8

3:1 Omfattning av kostinformation/kostråd och tilldelning av broschyr 8

3:2 Ryggmärgsskadade individers egen uppfattning om förändring av

livsstil med avseende kosthållning och träning/fysisk aktivitet 11

3:3 Skillnader i blodfett-, blodsockervärdet och BMI år 2001 jämfört

med 2003 hos ryggmärgsskadade i länet 13

4. Diskussion 14

4:1 Huvudresultat 14

4:2 Resultatdiskussion 15

4:3 Metoddiskussion 18

4:4 Allmän diskussion 19

4:5 Slutsats 20

Referenser

Bilaga 1 Definitioner

Bilaga 2 Kostbroschyr

Bilaga 3 Hälsoprofil

Bilaga 4 Enkätfrågor, missivbrev, påminnelser

1. Introduktion

Medicinska konsekvenser av ryggmärgsskador

Under 1980 – talet upptäcktes att ryggmärgsskadade individer i högre grad drabbades av

hjärt- kärlsjukdomar och diabetes typ II, än den övriga befolkningen. Orsaken till detta var

höga blodfettvärden och försämrad glukosintolerans (Whiteneck et al., 1992).

I flera olika studier påvisades att ryggmärgsskadade individer dog av hjärt- kärlsjukdom

tidigare än normalbefolkningen (Soden et al., 2000, Stover et al., 1995, Bauman et al., 1992).

Riskfaktorer för utveckling av hjärt- kärlsjukdom

Sambandet mellan ryggmärgsskadenivå och hjärt- kärlsjukdom har studerats i flera

undersökningar. Studierna visade att risken för hjärt- kärlsjukdom ökade i takt med stigande

skadenivå (Groah et al., 2001, Bauman et al., 1998b).

I en studie från USA upptäcktes samband mellan lågt HDL- kolesterol (det "goda"

kolesterolet) och känslighet för insulin hos ryggmärgsskadade individer. Det lägre LDL-

kolesterolet (det "onda" kolesterolet), och det högre HDL- kolesterolet jämfört med

kontrollgruppen, påvisade en ökad risk för hjärt- kärlsjukdom (Bauman et al., 1999).

Även Kocina rapporterade att sjukdomar kopplade till fetma såsom hjärt- kärlsjukdom och

diabetes mellitus fanns i högre grad hos ryggmärgsskadepopulationen (Kocina, 1997).

I en Australisk studie redovisar undersökaren att låga värden av HDL- kolesterol medverkar

till en riskökning av hjärt- kärlsjukdom, men att flera andra riskfaktorer har också betydelse

(Krum et al., 1992).

1

Följden av förändrad livsstil och minskade fysiska aktiviteter gjorde att en majoritet av

ryggmärgsskadade individer hade mycket nedsatt kondition. Med stigande ålder efter en

ryggmärgsskada blev risken för hjärt- och kärlsjukdom uppenbar (Yekutiel et al., 1989).

Förändring i ämnesomsättning predisponerar dessa individer för hjärt- kärlsjukdom och

inkluderar ålder, hypertoni, förhöjda blodfettvärden, glukosintolerans, övervikt och rökning.

Det finns en ökad glukosintolerans och en ökad tendens till diabetes mellitus. Det är bevisat

att ryggmärgsskadade individer har litet perifert upptag av insulin och har högre nivåer av

insulin. Total kolesterol- och triglyceridnivåer visade ungefär lika värden som den övriga

befolkningen, men tenderade att visa förhöjda värden (Yekutiel et al., 1989).

Den största riskfaktorn för hjärt- kärlsjukdom ansågs vara fetma som följd efter långvarigt

stillasittande i rullstol, vilket var en naturlig följd efter en ryggmärgsskada. Body Mass Index

(BMI) *, ansågs bland annat, vara ett användbart mått för att identifiera dessa riskpersoner. I

denna studie fann Maki m.fl. samband mellan bukfetma och höga kolesterol- och

triglyceridvärden hos 46 ryggmärgsskadade män, med en skada äldre än sex månader. Hjärt-

och kärlsjukdom var den ledande dödsorsaken hos ryggmärgsskadade män över 60 år (Maki

et al., 1995).

Den begränsade muskelmassan och den minskade vilometabolismen gjorde det svårt för

ryggmärgsskadade individer att kontrollera vikten. Minskad fysisk aktivitet hade också

betydelse för högt blodsocker och utvecklad glukosintolerans. Även liten ökning av den

fysiska aktiviteten förbättrade glukosintoleransen (Washburn and Figoni, 1999, Stefanick et

al., 1998) .

Fysisk aktivitet hade även effekt på HDL - kolesterolkoncentrationen hos ryggmärgsskadade

individer. Fysisk aktivitet resulterade i bättre hälsoprofiler (Bauman et al., 1998a, Dallmeijer

et al., 1999).

Livsstil hade en avgörande betydelse för ökad risk av hjärt- kärlsjukdomar, ansåg Levi i en

svensk studie. Rökning försämrar kondition och lungkapacitet, vilket särskilt individer med

tetraplegi * påverkas av (Levi et al., 1995).

* se bilaga 1

2

Kostråd, fysisk aktivitet och följsamhet (compliance)

I en svensk studie konstaterade författarna att kostråd för ryggmärgsskadade individer var

viktiga, och ska följa svenska kostrekommendationer enligt Livsmedelsverket, samt att

informationen ska vara enkel och begriplig (Barbieri et al., 2003, Hultling and Rössner,

2000).

En långtidsstudie under 50 år i Israel visade att ryggmärgsskadade individer som inte deltog i

fysiska aktiviteter eller var arbetslösa hade högre dödlighet än de som deltog i fysiska

aktiviteter eller hade arbete (Zeilig et al., 2000).

I en studie i Canada gjordes en regressionsanalys av hur livsstil, (speciellt frågeformulär om

olika riskfaktorer användes) hjärt- kärl- sjukdom, andnings- och urinvägssjukdom samverkade

när det gällde dödlighet hos individer med ryggmärgsskada. Resultatet visade att

cigarettrökning var den faktor som störst påverkade dödligheten (Davies and McColl, 2002).

Compliance (följsamhet) av kostinformation och kostråd, kunde åstadkommas genom

utbildning och feed back (återkoppling, uppföljning), och kunde hjälpa individer att följa

kostråden och förändra sitt beteende. För att uppnå följsamhet av medicinska

rekommendationer krävdes att läkare och sjuksköterska gav lämpliga råd (Miller et al., 1997).

Haynes definition av compliance: " the extent to wich a persons behaviour (in term of taking

medications, following diets or excuting other life-styles changes) coincides with medical or

health advice" (Haynes,1979,sid xv).

I en amerikansk avhandling beskrivs compliance/följsamhet som att compliance ofta används

när patientförhållande upprättas och baseras på respekt och överenskommelse. Compliance

ses ofta som det viktigaste resultatet av patient undervisning. Syftet med undervisning är att

motivera patienterna att foga sig efter den beskrivna behandlingen och ta till sig ett hälso-

befrämjande beteende och att se till att patienten får skicklig och nödvändig kunskap, för att

kunna få patienten till att utföra egenvård utan professionell undervisning (Rankin and

Stallings, 2001).

3

Vårdprogram för ryggmärgsskadade

Sedan 1995 har Rehabiliteringskliniken bedrivit s.k. årsuppföljningar av ryggmärgsskadade

individer i länet. Individerna erbjuds en årlig hälsoundersökning och får träffa läkare,

spinalsjuksköterska, vårdpersonal, sjukgymnast, arbetsterapeut, fritidsledare och vid behov

kurator. Olika provtagningar, mätningar och undersökningar görs, t ex blodsocker-

blodfettprover, blodvärdet, SR, serumkreatinin, serumcystatin-C, vikt, BMI (Body Mass

Index) *, blodtryck, puls, urinodling, residualvolym av urin, iohexolclearence, kreatinin-

clearence, minirintest och urografi. Olika undersökningar görs vissa år efter skadetillfället.

En del ryggmärgsskadade klarar av allt på en dag och en del behöver flera dagar (högst tre

dagar), beroende på hur många undersökningar och mätningar som ska göras just detta år.

Många av de ryggmärgsskadade är inneliggande på avdelningen dessa dagar.

Vårdprogram för Ryggmärgsskador i länet har funnits sedan 1998. Syftet med

vårdprogrammet var att med hjälp av årsuppföljningarna bygga upp ett skyddsnät för de

vanliga och viktiga komplikationerna, samt de problem som uppstod efter en ryggmärgsskada.

Vårdprogrammet uppdateras kontinuerligt och är uppdelat i olika områden.

Kostinformation ingår som ett av områdena. Där beskrivs hjärt- och kärlsjukdomar som en

komplikationsrisk för ryggmärgsskadade individer samt blodfett- och blodsockerhaltens

betydelse i sammanhanget. Tallriksmodellen presenteras som ett bra hjälpmedel för att veta

hur man ska äta. I vårdprogrammet finns även angivet ansvariga yrkesgrupper. Sjukgymnast

och fritidsledare har ansvar att följa upp träning och fysisk aktivitet, och sjuksköterska har

ansvaret att erbjuda kostinformation och kostbroschyr (Rehabcentrum, 2002).

I kostbroschyren som började utlämnas 2001 finns bl. a enkel information av blodfetter,

blodsocker, BMI, fysisk aktivitet och kostråd (bilaga 2).

I hälsoprofilen kan bl. a blodfetter, blodsocker och BMI skrivas in vid varje årsuppföljning

(bilaga 3).

En studie på Rehabiliteringskliniken gjord 2001 redovisade att 33 av 48 ryggmärgsskadade

individer ansåg att kostbroschyr skulle finnas tillgänglig på Rehabiliteringskliniken. 70 %

uppgav att de inte hade fått information om förändrad fett- och glukosomsättning. Drygt

hälften upplevde ganska stort – mycket stort behov av kostinformation (Elfving and Holst,

2001).

se bilaga 1

4

1:1 Problemområde

Efter en enkätundersökning i en studie gjord på Rehabiliteringskliniken 2001 (Elfving and

Holst, 2001), har det skett förändringar i rutiner när det gäller årsuppföljningar av de

ryggmärgsskadade individerna i länet. Ryggmärgsteamet har haft som målsättning att

förbättra information om blodfett-, blodsocker- och BMI värden, samt kostinformation och

kostråd, eftersom resultatet i den tidigare studien påvisade ett behov av detta hos de

ryggmärgsskadade individerna. Av denna anledning vore det värdefullt att undersöka om de

ändrade rutinerna har uppfyllt behovet.

1:2 Syfte

Syftet med studien var att beskriva i vilken omfattning kostbroschyr utdelats och kostråd

givits till ryggmärgsskadade individer i samband med årsuppföljning på Rehabiliterings

kliniken. Även individernas egna upplevelser av ett eventuellt förändrat beteende gällande

kosthållning och fysiska aktiviteter var intressant att studera. Jämförelser av individens

blodfett- blodsocker- och BMI värden år 2001 med 2003, för att se skillnad i värden över tid,

ingick också i syftet.

1:3 Frågeställningar

1 I vilken omfattning har ryggmärgsskadade individer upplevt behov av, fått

kostinformation/kostråd och tilldelats kostbroschyr på Rehabiliteringskliniken efter

2001?

2 Anser ryggmärgsskadade individer att de själva har ändrat kostvanor/fysisk aktivitet

efter 2001?

3 Finns det skillnader i värdena över tid, hos den ryggmärgsskadade individens

blodfettvärden/blodsockervärdet/BMI värdet 2003 jämfört med 2001?

5

2. Metod

2:1 Design

Studiens design var en deskriptiv och jämförande studie med kvantitativ ansats.

2:2 Urval och undersökningsgrupp

Urvalet var konsekutivt. Samtliga ryggmärgsskadade individer i länet som finns registrerade

på Rehabiliteringskliniken =95, undantaget de som var psykiskt sjuka och de som inte ansåg

sig själva som ryggmärgsskadade, samt nytillkomna ryggmärsskadade individer som inte varit

på uppföljningsdagar ännu, =11, fick enkäten hemskickad, =84. Spinalsjuksköterskan gjorde

urval och kodning av enkäterna.

Av 84 utskickade enkäter till ryggmärgsskadade i länet svarade 59, varav 47 män och 12

kvinnor. Medelålder var 51,5 år (27–85 år), och medelvärdet för skadeår var 13,7 år

(1–37 år). 41 % hade en halsryggskada, 22% en bröstrygg- och 22% hade en ländryggskada.

Gifta eller sambo är 31 , 26 var ensamboende, 1 boende hos föräldrar och 1 ensamboende

med barn. Grundskoleutbildning hade 16, gymnasieutbildning 16, komvux-utbildning 8,

högskola/universitet 8 och diverse yrkesskolor/kurser hade 11. Röker gjorde 9 %.

Två behandlades med insulin, 1 med läkemedel för sitt höga blodsocker och 12 behandlades

med blodfettsänkande läkemedel.

6

2:3 Datainsamlingsmetod och tillvägagångssätt

Enkäterna bestod av 19 kryssfrågor med fasta svarsalternativ. Förutom bakgrundsdata,

tillfrågades de ryggmärgsskadade individerna om i vilken omfattning kostinformation getts,

om kostbroschyr erhållits, samt om information presenterats gällande individens blodfett- och

blodsockervärden och BMI värdet (Body Mass Index), på Rehabiliteringsklinikens

uppföljningsdagar. Dessutom tillkom en förfrågan till försökspersonerna att : inte ge

alternativt att ge tillåtelse för undersökaren att jämföra individens blodfett- och

blodsockervärden, samt BMI värdet År 2001 och 2003 (bilaga 4).

Efter granskning av laboratorielistor i de ryggmärgsskadade individers journal, antecknade

spinalsjuksköterskan individens alla värden på svarsenkäterna.

Spinalsjuksköterskan kodade enkäterna och tillsammans med enkätfrågorna skickades ett

svarskuvert hem till de ryggmärgsskadade individerna. 43 svar på enkäten skickades in till

Rehabiliteringskliniken första omgången. Efter två veckor skickade spinalsjuksköterskan en

påminnelse till de som inte skickat in enkäterna. Sexton enkätsvar inkom (bilaga 4). Efter

ytterligare två veckor skickades den andra påminnelsen. Inga fler enkäter hade inkommit efter

tre veckor. Av 84 enkäter som skickades ut inkom sammanlagt 59 = 70 % svarsfrekvens.

2:4 Analys och tolkning

Utifrån syftet och frågeställningarna bearbetades datainsamlingen i statistikprogrammet SPSS

och presenteras dels i tabellform, dels verbalt i skrift. Deskriptiv statistik användes och

skillnader i laboratorievärden (blodfett-, blodsocker- och BMI värden) år 2001 och 2003

jämfördes med en parametrisk statistisk analys – beroende / parat t-test.

7

2:5 Forskningsetiska överväganden

Tillstånd hos verksamhetschef införskaffades att genomföra studien. Ansökan till

forskningsetiska rådet skickades och godkändes ur forskningsetisk synpunkt. Tillstånd från

försökspersonerna införskaffades via enkäten, att jämföra skillnader i individens

laboratorievärden (blodfett-, blodsocker- och BMI värden) år 2001 och 2003 (bilaga 4). Det

var två försökspersoner som nekade till att jämföra individens blod- och mätvärden.

I missiv- och påminnelsebrev informerades försökspersonen om att deltagandet var frivilligt

och att individen garanterades anonymitet för undersökaren, genom att spinalsjuksköterskan

kodat enkäterna. I enkäten i samband med förfrågan om tillstånd att jämföra individens

laboratorievärden (blodfett-, blodsocker- och BMI värden) år 2001 och 2003, informerades

försökspersonerna om att spinalsjuksköterskan antecknade värdena så att individen förblev

anonym för undersökaren (bilaga 4,5).

3. Resultat

Resultatet redovisas i tabellform och löpande text i den ordning frågeställningarna har ställts.

3:1 Omfattning av kostinformation/kostråd

Tabell 1 visar hur många som fått respektive inte fått muntlig kostråd/kostinformation på

uppföljningsdagar för ryggmärgsskadade individer, samt omfattning av behov av

kostråd/kostinformation.

_____________________________________________________

n=59 Procent %

Fått muntlig information 26 44,1

Vill ha muntlig information 7 11,9

Inte fått muntlig information 17 28,8

Inget behov av muntlig information 9 15,3

Total 59 100,0

Nästan 29 % har inte fått muntlig kostinformation/kostråd och drygt 15% har inget bohov.

8

3:1 Omfattning av kostinformation/kostråd

Tabell 2 visar hur många som fått respektive inte fått en kostbroschyr på uppföljningsdagar

för ryggmärgsskadade individer.

____________________________________________________

n=59 Procent %

Fått kostbroschyr 27 45,8

Har inte fått kostbroschyr 25 42,4

Vill ha kostbroschyr 5 8,5

Vill inte ha kostbroschyr 2 3,4

Total 59 100,0

Av 59 ryggmärgsskadade individer har inte, ca 42%, fått någon broschyr och ca 8% vill inte

ha.

Tabell 3 visar hur stort respektive hur litet behovet är hos ryggmärgsskadade individer att få

kostråd/kostinformation

___________________________________________

n=58 Procent %

Mycket stort behov 3 5,2

Stort behov 5 8,6

Ganska stort behov 10 17,2

Litet behov 25 43,1

Inget behov 15 25,9

Inte svarat 1 1,7

Total 59 100,0

Sammantaget anser 31% av de ryggmärgsskadade individerna att de behöver

kostinformation/kostråd, 69% anser att behovet är litet eller inget alls. En individ har inte

svarat på frågan.

9

3:1 Omfattning av kostinformation/kostråd

Tabell 4 redovisar ryggmärgsskadade individers önskan om att erbjudas

kostinformation/kostråd vid varje årsuppföljning.

________________________________________________

n=59 Procent %

Vill erbjudas kostinformation 36 61,0

Tveksam till kostinformation 16 27,1

Vill inte erbjudas kostinformation 7 11,9

Total 59 100,0

Tveksam till att erbjudas är ca 27 % och ca 12% vill inte erbjudas kostinformation/kostråd på

uppföljningsdagarna.

3:2 Ryggmärgsskadade individers egen uppfattning om förändring av livsstil med

avseende på kosthållning och träning/fysisk aktivitet

På frågan om i vilken omfattning försökspersonerna utövar träning/fysisk aktivitet svarar 58

av 59 på de olika alternativen. Tre tränar aldrig och 13 tränar sällan, 10 4-7 ggr/v, 19 2-3

ggr/v, 11 1 ggr/v . Under rubriken annat, svarar 1 bassängträning 1 ggr varannan vecka och 1

ståträning två ggr/v.

10

3:2 Ryggmärgsskadade individers egen uppfattning om förändring av livsstil med

avseende på kosthållning och träning/fysisk aktivitet

Tabell 5 redovisar hur och i vilken omfattning individen följer kostinformationen/kostråden

______________________________________________

n=57 Procent %

Följer i stort sett kostråden 1 1,8

Följer oftast kostråden 9 15,8

Följer ibland kostråden 15 26,3

Följer inte kostråden 8 14,0

Inte fått broschyr 24 42,1

Total 57 96,6

Inte svarat 2 3,4

Total 59 100,0

Det är ca 40 % av försökspersonerna som anser att de ibland eller inte alls följer kostråden,

.42 % har inte fått någon kostbroschyr. Två individer svarar inte på frågan.

Tabell 6 visar i vilken omfattning ryggmärgsskadade individer antecknar sina blod- och

mätvärden i sin hälsoprofil (folder) och ifall de tilldelats någon hälsoprofil

n =57 Procent %

Antecknar alltid i hälsoprofilen 13 22,8

Antecknar oftast i hälsoprofilen 10 17,5

Antecknar ibland i hälsoprofilen 15 26,3

Antecknar inte i hälsoprofilen 8 14,0

Inte fått någon hälsoprofil 11 9,4

Total 57 96,6

Inte svarat 2 3,4

Total 59 100,0

Det är 40% som alltid och oftast registrerar mätvärdena i hälsoprofilen och lika många

ryggmärgsskadade individer som sällan eller aldrig antecknar sina mätvärden i sin

folder(hälsoprofil) Drygt 19 % svarar att de inte fått någon hälsoprofil. Två individer svarar

inte på frågan. 11

VIKTFÖRÄNDRING

Figur 1. Visar att 24 (ca 41 %) upplever att deras vikt ökat sedan 2001. 16 att vikten

minskat (ca 21%), 15 (ca 24 %) svarade att vikten är oförändrad och 4 vet inte om vikten

förändrats (ca 7%).

BLODSOCKERVÄRDET

Figur 2. Beskriver ryggmärgsskadade individens egen uppfattning om hur blodsockervärdet

eventuellt förändrats sedan 2001. De flesta, 26 (44 %), anser att blodsockervärdet är

oförändrat. Tjugotvå (ca 37 %), vet inte alls, 7 (12%), att blodsockervärdet har ökat och 4 (ca

7%), anser att det minskat sedan 2001.

Resultatet på frågan om de ryggmärgsskadade individerna får information om sina blodprov-

och mätvärden i samband med årsuppföljningen redovisar att 51 alltid, och 2 får oftast

information (= 90 %). Tre får sällan och 3 får aldrig information (= 10).

12

n=59

05

1015202530

ja,ö

kat

ja,m

inskat

ne

j,ofö

rän

dra

d

vet in

te

n=59

n=59

05

1015202530

ja,ö

kat

ja,m

i...

nej,o

f...

vet int

e

n=59

3:3 Skillnader i blodfett-, blodsockervärdet och BMI år 2001 jämfört med 2003 hos

ryggmärgsskadade i länet

Tabell 7 redovisar jämförelse i medelvärden och skillnader över tid av blod- och mätvärden

år 2001 och 2003 när det gäller kolesterol, LDL/HDL kvot, triglycerider, glukos, och BMI.

__________________________________________________________________

M(01) Sd(01) M(03) Sd(03) n t df p

Kolesterol 5,345 1,0883 5,133 1,0557 42 1,269 41 0,211

LDL/HDL kvot 3,050 1,0147 2,661 1,0789 38 2,856 37 ,007

Triglycerider 1,657 ,6711 1,686 ,7845 42 -,282 41 ,779

Glukos 4,500 ,6679 4,629 ,5901 34 -1,050 33 ,301

BMI 26,830 5,5070 26,946 5,6495 37 -,368 36 ,715

Medelvärdet för kolesterol och LDL/HDL kvot har minskat. Skillnaden är signifikant.

Tabell 8 Behandling med blodfettsänkande läkemedel har 12 av 59 ryggmärgsskadade

individer. Hos 4 finns inga värden registrerade 2001.

__________________________________________________________________________

01 02 01 02 01 02 01 02 01 02 01 02 01 02 01 02

Kol 4,8 4,6 5,8 7,1 5,2 6,5 3,9 4,0 7,5 5,0 5,9 5,3 7,7 4,5 6,4 4,8

Tg 2,3 1,2 1,5 2,3 2,5 3,0 2,2 2,9 2,9 2,2 3,6 2,8 2,0 1,8 2,2 2,1

HDL 0,8 1,2 1,1 1,1 0,9 1,0 1,0 1,0 1,6 1,9 1,4 1,5 1,7 1,4 1,2 1,1

LDL 3,0 2,8 4,1 5,0 3,2 4,2 1,9 1,7 4,5 2,1 2,8 2,6 5,1 2,3 4,2 2,7

Kvot 3,6 2,3 3,7 4,8 3,5 4,3 2,0 1,6 2,8 1,1 2,0 1,7 3,0 1,7 3,4 2,1

n=8

LDL/HDL kvot värden kan ses år 2003 jämfört med 2001.

Hälften av individerna med blodfettsänkande läkemedel har sänkt och hälften har höjt sina

blodfettvärden 2003 jämfört med 2001.

* referensvärden se bilaga 1

13

4. Diskussion

4:1 Huvudresultat

Drygt hälften (56 %), av de ryggmärgsskadade anser sig inte ha fått, och av dessa vill inte

eller har inget behov av (knappt 18 %) muntlig kostinformation/kostråd.

Av 59 ryggmärgsskadade individer har 25 inte fått och 2 är inte intresserad av någon

kostbroschyr.

Sammantaget anser ca 68 % att behovet är litet eller inget alls av att få

kostinformation/kostråd under uppföljningsdagarna. 61 % önskar att de erbjuds

kostinformation/kostråd, ca 27 % är tveksamma och ca 12 vill inte erbjudas detta under

uppföljningsdagarna

På frågan om fysisk träning/aktivitet svarar 16 att de sällan eller aldrig tränar/har fysik

aktivitet, men 42 tränar dock från en upp till sju gånger i veckan.

18 % följer mycket eller ganska mycket kostråd, och ca 39 % följer ganska lite eller inte alls

kostråd. Ca 41% har inte fått någon kostbroschyr.

Ca 39% är mycket eller ganska mycket intresserad av sina mätvärden och antecknar i sin

hälsoprofil, lika många 39 %, är de som är ganska lite intresserad eller inte alls att registrera

mätvärdena i hälsoprofilen. Knappt 19 % svarar att de inte fått någon hälsoprofil.

Nästan 41 % upplever att deras vikt ökat sedan år 2001, 21 % att den minskat och ca 24 % att

den är oförändrad, och ca 7 % vet inte om vikten förändrats över tiden.

När det gäller upplevelse av förändring i blodsockervärde år 2003 jämfört med 2001, anser

många av de ryggmärgsskadade individerna, 44 % att det är oförändrat, 2 % menar att det

ökat, nästan 7 % att blodsockervärdet minskat och ca 37 % vet inte alls.

Av de 12 som tar läkemedel mot förhöjda blodfetter har 5 förbättrat blodfettvärdena år 2003

jämfört med 2001. Fyra har försämrat värdena och hos 3 finns inga värden registrerade år

2001.

Medelvärdet för kolesterol-, kvot LDL/HDL har minskat år 2003 jämfört med 2001.

Triglyceridvärdet är i stort sett oförändrat. Glukos- och BMI- medelvärdena har ökat något.

T-testet påvisar signifikant skillnad av kvot LDL/HDL- värden år 2003 jämfört med 2001.

14

4:2 Resultat diskussion

Enkätsvaren visar i vilken omfattning ryggmärgsskadade individer i länet erhåller

kostinformation/kostråd, kostråd och hälsoprofil på uppföljningsdagarna. Det som är

svårigheten med att dra slutsats om informationsbehov är att enkätsvaren visar skilda åsikter.

Samtidigt som undersökningsgruppen inte anser sig ha särskilt stort behov av

kostinformation/kostråd vill ändå de flesta erbjudas detta vid årsuppföljningen. En förklaring

kan vara att de själva är mer medvetna om kostens betydelse för blodsocker- och

blodfettvärden samt BMI, men ändå tycker att möjligheten, att erbjudas kostinformation på

årsuppföljningen, ska finnas.

Av de 58 % som fått kostbroschyr följer 10 mycket eller ganska mycket kostråden, 23 följer

ibland eller inte alls kostråd i broschyren, eftersom den har påverkat dom själva ganska lite

eller inte alls. Tjugofem uppger som svar i denna fråga att de inte hade fått någon

kostbroschyr, men i ett svar för en annan fråga redovisas 30, varav 5 är intresserade av att få

en kostbroschyr. Skillnad i svar kan bero på att den ryggmärgsskadade individen fått en

kostbroschyr vid ett annat tillfälle än vid årsuppföljningsdagar.

Hälften av de ryggmärgsskadade individerna som uppger att de fått en hälsoprofil är mycket,

eller ganska mycket engagerade i sina blod- och mätvärden men lika många är lite eller inte

alls intresserad. Ca 19 % uppger att de inte fått någon hälsoprofil trots att spinalsjuksköterska

delat ut en sådan till alla ryggmärgsskadade individer som är registrerade på

rehabiliteringskliniken i länet. Hälsoprofilen är, i hopvikt format, i sådan storlek att den får

plats i plånboken. Spinalsjuksköterskan uppmanar alla, i kallelsen till årsuppföljning, att ta

med sig hälsoprofilen. Kanske har de som inte tycker att de fått någon hälsoprofil glömt bort

den, inte intresserad av den eller tror att det frågas om något annat, anser

spinalsjuksköterskan. 2002 skickades enkäter till ryggmärgskadade individer i länet gällande

kvalitetssäkring av arbetet i ryggmärgsteamet, och resultatet av den enkätundersökningen

överensstämmer med aktuella studien.

15

I en svensk studie redovisade Nydahl att rökare i högre grad äter mindre näringsrik kost än

icke rökarna. Studien visade att rökarna åt mer fett totalt, mer mättat fett, kolesterol och

dricker mer alkohol jämfört med icke rökarna (Nydahl, 1995).

Svårt att jämföra ovanstående resultat med denna studies resultat eftersom andelen rökare var

ganska lågt (9 av 59).

Nästan 41 % upplever att deras vikt har ökat, och drygt 25 % att den minskat. Ca 27 % att den

är oförändrad. Knappt 7 % vet inte alls. BMI medelvärdet har inte ökat år 2003 jämfört med

2001. Kanske har viktminskningen i kg varit större än viktökningen.

Medelvärdet för glukos har en liten ökning år 2003 jämfört med 2001. Det stämmer ganska

bra överens med vad de ryggmärgsskadade själva upplever.

Vikten av regelbundna kostråd och stimulering till fysisk aktivitet hos individer med

glykosintolerans påvisades i en holländsk studie 2003. Interventionsgruppen sänkte sina

glykosvärden vid tvåårsmätningen, jämfört med kontrollgruppen som endast fick information

på ett flygblad (Mensink et al., 2003).

Största skillnaden visar kolesterol och kvot LDL/HDL med sänkning av värdet år 2003

jämfört med 2001. Mot höga blodfetter tar 12 läkemedel och av dessa har de flesta inlett

behandling under undersökningstiden. I studien år 2000 behandlades ingen med läkemedel.

Sedan år 2000 kan det ha tillkommit ryggmärgsskadade individer som inlett blodfettsänkande

läkemedel tidigare. Det kan vara nyskadade eller nyinflyttade. Det kan också förklaras av att

utskrivning av läkemedel mot höga blodfetter har generellt ökat de senaste åren.

Jämförelser i blodfettvärden år 2003 med 2001 hos de ryggmärgsskadade individer som

behandlas med läkemedel mot höga blodfetter (12), påvisar trots behandling, försämrade

värden hos 5. Fyra förbättrade sina värden och hos 3 fanns inga värden år 2001 registrerade.

Det är 3 som uppger att de äter fettsnålt för att minska höga blodfettvärden. 35 uppger att de

inte har förhöjda blodfettvärden, och 24 att de har det (totalt 59). Trots att de inte tar

blodfettsänkande läkemedel, har ganska många kunnat sänka sina blodfettvärden något.

16

Det totala resultatet av eventuell förändring i livsstil med tanke på kosthållning och

träning/fysisk aktivitet, är svårtolkat. Det verkar som de ryggmärgsskadade själva har blivit

mer medvetna om betydelsen av kosthållning och träning/fysisk aktivitet är viktigt för att

förebygga hjärt-kärlsjukdomar, jämfört med studien på rehabiliteringskliniken som gjordes år

2000, men att gå från vetskap till handling är inte alltid självklart (Elfving and Holst, 2001).

Med tanke på att livsstilsförändringar när det gäller kosthållning och träning/fysisk aktivitet

hos den övriga befolkningen inte är särskilt framgångsrika, kan det vara ännu svårare för

ryggmärgsskadade individer eftersom det blir ytterligare förändringar inom många andra

områden i deras liv.

Att strunta i kostråd kan även bero på att individen tror att de äter tillräckligt hälsosamt och

därför inte behöver göra någon ändring i kostintaget. Detta anser även Mills i en engelsk

studie. Han menar att motivationen hos individen måste stärkas till kostförändring och att en

förändring känns fördelaktiga och har få ogynnsamma konsekvenser. Även att det nuvarande

beteendet känns hotande och att individen har förmåga att genomföra en förändring är viktigt

när det gäller livsstilsförändring (Mills, 1999).

Detta med compliance är komplicerat. I en undersökning med två grupper av män med

förhöjda värden av kolesterol, fick den ena gruppen kostråd som inriktades på att minska

fettintaget, och för den andra gruppen gavs kostråd för att både minska fett- och sockerintaget.

Rådet att minska fettintaget var inte effektivt. I den andra gruppen minskade inte heller

fettintaget, men däremot sockerintaget. Båda grupperna uppskattade mindre intag av fett i

slutet på studien, än i realiteten (Drummond et al., 2003).

I den aktuella studien är frågorna i enkäten gjorda på sådant sätt att det är bara individerna

själva som bedömer hur och vad de äter. Det kan vara såsom i ovanstående studier att de

ryggmärgsskadade upplever att de intar mindre fett och tillräckligt hälsosamt än i

verkligheten.

För att få bättre compliance av kostråd med en livsstilsförändring anser författaren i aktuella

studien att det vore intressant och önskvärt med utökad forskning om hur individen påverkas

av olika faktorer, både positivt och negativt för individens förmåga till compliance, speciellt

när det gäller ryggmärgsskadade individer.

17

4:3 Metoddiskussion

Valet av en enkätundersökning i studien föll sig naturligt för att kunna jämföra en del av

frågorna med de individer som ställdes i enkätundersökningen år 2000. Vid denna

enkätundersökning blev det lika stor svarsfrekvens som år 2000 (70%). Det är, enligt

författarens åsikt, mycket bra med tanke på att många ryggmärgsskadade har tetraplegi med

svårigheter att hålla i en penna och skriva och därmed varit tvungen att anlita hjälp att fylla i

enkäten. Flertalet av de ryggmärgsskadade har även ett socialt trassligt liv, enligt

spinalsjuksköterskan, och att i den situationen ha engagemang att svara på enkätfrågor är

starkt gjort.

Enkätfråga 15, frågade om den ryggmärgsskadade individen vid årsuppföljningen fått en

kostbroschyr, kunde ha haft två svarsalternativ ytterligare. Det ena svarsalternativet – ja, men

intresserade mej inte och det andra – nej, men fått broschyren vid ett annat tillfälle. På det

sättet har resultatet på den frågan kunnat tolkats bättre. På enkätfråga 16 tillfrågades

ryggmärgsskadade på vilket sätt broschyren/kostråden hade påverkat dom, hade ett

svarsalternativ till varit av värde – inte alls, följer samma kostråd sedan tidigare.

Om det svarsalternativet funnits kunde de ryggmärgsskadade individerna som är

kostmedvetna sedan tidigare, och alltså inte påverkats av broschyren, fylla i.

I Irland undersökte man hos män med förhöjda kolesterolvärden, om fettintag per måltid och

om antal måltider per dag, påverkade LDL-kolesterolvärdet. Resultatet visade att LDL-

kolesterolvärdet sänktes mer när måltiden innehöll mindre fett än om det åts färre måltider per

dag (King and Gibney, 1999).

I kostbroschyren för ryggmärgsskadade i länet rekommenderas flera måltider per dag med ett

lågt innehåll av socker och framförallt mättat fett för att hålla ett jämnt blodsocker och

ämnesomsättning. Det hade varit av värde att i enkäten ställa sådana frågor så det gått att

jämföra med ovanstående studie.

18

I jämförelse av skillnad i blod- och mätvärden går det bara att jämföra ex glukosvärdet endast

hos 34 och kolesterol- och triglyceridvärdet hos 42 försökspersoner av totalt 57 . Det

förklaras av att några nyskadade bara hunnit med en uppföljning efter år 2001, eller att ett

visst blodvärde ex glukosvärdet, endast blivit undersökt det ena året.

Av 59 gav 2 inte sin tillåtelse att jämföra blod- och mätvärdena, men hade ändå svarat på

enkäten. I enkäten hade de uttryckt ointresse för kost- och träningsförändring. Möjligen kan

det bero på att de visste att deras blod- och mätvärdena hade försämrats.

Det finns inte mycket referenser med studier som tar upp följsamhet av

kostinformation/kostråd som getts till ryggmärgsskadade eller individer med förhöjda

blodsocker- och blodfettvärden som löper risk att utveckla hjärt- och kärlkomplikationer.

Författaren till aktuell studie har inte kunnat hitta någon referens från 2004.

4:4 Allmän diskussion

Flera studier påvisar kortvarig effekt av kostråd men långtidseffekterna är bristfälliga

(Drummond et al., 2003, Henkin et al., 2000, Ness et al., 2002).

Resultatet i studien kommer att presenteras för ryggmärgsskadeteamet på

rehabiliteringskliniken. Det är viktigt att diskutera hur årsuppföljningsdagarna i fortsättningen

ska kunna motivera, stödja, uppmuntra och ge feed back när det gäller förändringar i

kosthållning och träning/fysisk aktivitet. Det som gäller livsstilsförändringar är att

ovanstående sker kontinuerligt och under lång tid (Haynes, 1979, Rankin and Stallings, 2001,

Miller et al., 1997). Detta för att få mer långsiktiga effekter av kostråd/kostinformation.

Att minska riskfaktorer som påverkar en för tidig död i hjärt- kärlsjukdomar, hos

ryggmärgsskadade individer, är ett av de viktigaste målen när det gäller uppföljning enligt

vårdprogram för ryggmärgsskadade individer (Rehabcentrum, 2002).

Med ökad kunskap om påverkbara riskfaktorer och förmåga till livsstilsförändring , har

författaren till aktuell studie, en förhoppning om att de ryggmärgsskadade individer i länet

som löper risk för hjärt/kärlsjukdom och diabetes typ II, blir mer medvetna och motiverade till

livsstilsförändring med stöd av ryggmärgsteamet på rehabiliteringskliniken.

19

4:5 Slutsats

Det är forfarande en stor del av ryggmärgsskadade individer som inte fått

kostråd/kostinformation och kostbroschyr på uppföljningsdagar på rehabiliteringskliniken.

Trots att inte behovet är stort av kostråd/kostinformation, vill ändå många att det ska erbjudas

detta under uppföljningsdagarna.

20

Referenser

Barbieri, H. E., Lindvall, C. and Livsmedelsverket (2003) De svenska

näringsrekommendationerna översatta till livsmedel : underlag till generella råd på

livsmedels- och måltidsnivå för friska vuxna, Livsmedelsverket, Uppsala.

Bauman, W. A., Adkins, R. H., Spungen, A. M., Herbert, R., Schechter, C., Smith, D., Kemp,

B.J., Gambino, R., Maloney, P. and Waters, R. L. (1999a) Horm Metab Res, 30, 601-3.

Bauman, W. A., Adkins, R. H., Spungen, A.M., Herbert, R., Schechter, C., Smith, D., Kemp,

B.J., Gambino, R., Maloney, P. and Waters, R. L. (1999) Spinal Cord, 37, 485-93.

Bauman, W. A., Adkins, R. H., Spungen, A. M., Kemp, B.J. and Waters, R. L. (1998b) Spinal

Cord, 36, 13-7

Bauman, W. A., Spungen, A. M., Raza, M., Rothstein, J., Zhang, R. L., Zhong, Y. G.,

Tsuruta, M., Shahidi, R., Pierson, R. N., Jr. and Wang, J. (1992) Mt Sinai J Med, 59, 163-8.

Dallmeijer, A.J., van der Woude, L. H., van Kamp, G.J. and Hollander, A. P. (1999) Spinal

Cord, 37, 96-102.

Davies, D.S. and McColl, M.A. (2002) Clin Rehabil, 16, 96-108.

Drummond, S., Kirk, T., Jackson, J., Hendry, J., Panton, S. and Grey, F. (2003) J Hum Nutr

Diet, 16, 81-3.

Elfving, A.C. and Holst, P. (2001) Högskolan i Gävle.

Groah, S. L., Weitzenkamp, D., Sett, P., Soni, B. and Savic, G. (2001) Spinal Cord, 39, 310-

7.

Haynes, R. B. (1979) Compliance in health care : 2nd

McMaster workshop/symposium on

compliance with theurapeutic regims, 1977, Johns Hopkins U.P., Baltimore.

Henkin, Y., Shai,, I., Zuk, R., Brickner, D., Zuilli, I., Neumann, L. and Shany, S. (2000) Am J

Med, 109, 549-55.

Hultling, C. and Rössner, S. (2000) Kokbok för lama, Stockholm.

King, S. and Gibney, M. (1999) J Am Diet Assoc, 99, 685-9.

Kocina, P. (1997) Sports Med, 23, 48-60.

Krum, H., Howes, L. G., Brown, D. J., Ungar, G., Moore, P., McNeil, J. J. and Louis, W. J.

(1992) Paraplegia, 30, 381-8.

Levi, R., Hultling, C. and Seiger, A. (1995) Paraplgia, 33, 726-30.

Magnusson, C. and Riksförbundet för trafik- och polioskadade (1999) Naken vill jag leva :

unga med funkionshinder berättar, Riksförbundet för Trafik- och polioskadade : Nordiska

museet, Stockholm.

Maki, K. C., Briones, E. R., Langbein, W. E., Inman-Felton, A., Nemchausky, B., Welch, M.

and Burton, J. (1995) Paraplegia, 33 102-9.

Mensink, M., Blaak, E. E., Corpeleijn, E., Saris, W. H., de Bruin, T. W. and Feskens, E. J.

(2003) Obes Res, 11, 1588-96.

Miller, N. H., Hill, M., Kottke, T. and Ockene, I.S. (1997) Circulation, 95, 1085-90.

Mills, B. (1999) Nutr Health, 13, 95-101.

Ness, A. R., Hughes, J., Elwood, P. C., Whitley, E., Smith, G.D. and Burr, M. L. (2002) Eur J

Clin Nutr, 56, 512-8.

Nydahl, M. (1995) Dietary lipids and their effects in hyperlipidaemic and healthy persons,

Univ.; Almqvist & Wiksell International distributör, Uppsala Stockholm.

Rankin, S. H. and Stallings, K. D. (2001) Patient education : principles & practice,

Lippincott, Philadelphia, Pa.

Rehabcentrum (2002) Landstinget Gävleborg.

Soden, R. J., Walsh, J., Middleton, J. W., Crave, M. L., Rutkowski, S. B. and Yeo, J. D.

(2002) Spinal Cord, 38, 604-10.

Stefanick, M. L., Mackey, s., Sheehan, M., Ellsworth, N., Haskell, W. L. and Wood, P. D.

(1998) N Engl J Med, 339, 12-20.

Stover, S. L., DeLisa, J. A. and Whiteneck, G. G. (1995) Spinal Cord injury : clinical

outcomes from the model systems, Aspen, Gaithersburg, Md.

Washburn, R. A. and Ficker, J. L. (1999) Res Q Exerc Sport, 70, 201-5.

Washburn, R. A. and Figoni, S. F. (1999) Spinal Cord, 37, 685-95.

Whiteneck, G. G., Charlifue, S. W., Frankel, H. L., Fraser, M. H., Gardner, B. P., Gerhart, K.

A., Krishnan, K. R., Menter, R.R., Nuseibeh, I. and Short, D. J. (1992) Paraplegia, 30, 617-

30.

Yekutiel, M., Brooks, M. E., Ohry, A., Yarom, J. and Carel, R. (1989) Paraplegia, 27, 58-62.

Zeilig, G., Dolev, M., Weingarden, H., Blumen, N., Shemesh, Y. Aand Ohry, A. (2000)

Spinal Cord, 38, 563-6.

Bilaga 1

Body Mass Index – BMI

Vikt (kg)

= BMI

längd 2 (m)

Tetraplegi och Paraplegi

Vid en tetraplegi, där både armar och ben förlamas, sitter skadan vid halsryggmärgen. Vid

paraplegi, då benen och varierande grad av bålen är förlamad, sitter skadan längre ner i

ryggen. Om blockeringen beror på svullnad i ryggmärgen kan förlamningen vara tillfällig.

Om blockeringen däremot beror på ett brott blir förlamningen bestående. En

röntgenundersökning visar var brottet på kotpelaren sitter. En neurologisk undersökning visar

var ryggmärgen är skadad(Magnusson and Riksförbundet för trafik- och polioskadade, 1999).

Referensvärden

Referensvärden: Kolesterol ( 4,0 – 7,8-), LDL/HDL ( <5 ), Triglycerider ( 0,4 – 1,8 ), Glukos

( 4,2 – 6,3 ), BMI ( 20-25 ).

Bilaga 4

ENKÄTFRÅGOR TILL

RYGGMÄRGSSKADADE

Frågorna i denna enkät besvaras med ett X i passande ruta/rutor ¤

1) Är Du…?

¤ Kvinna

¤ Man

2) Vilket är Ditt födelseår?

¤ ------------

3) Vilket år skadades Du?

¤ ------------

4) Vilken skadenivå har Du?

¤ Halsrygg

¤ Bröstrygg

¤ Ländrygg

5) Vilket alternativ stämmer på Dig?

¤ Gift/sambo

¤ Ensamboende

¤ Bor hos föräldrar

¤ Annat…………….

6) Har Du genomgått…? (ett eller flera svarsalternativ)

¤ Grundskola

¤ Gymnasium

¤ Komvux

¤ Högskola/universitet

¤ Annan, vilken…………………

7) Är Du …?

¤ Rökare

¤ Icke rökare

8) Har Du diabetes?

¤ Nej

¤ Ja, tar insulin som sänker blodsockret

¤ Ja, tar tabletter som sänker blodsockret

¤ Ja, håller blodsockret normalt med hjälp av diabeteskost

9) Har Du höga blodfettsvärden?

¤ Nej

¤ Ja, tar tabletter som sänker blodfettsvärden

¤ Ja, håller blodfettsvärden normala med hjälp av fettsnål kost

¤ Ja, tar varken tabletter eller äter fettsnål kost

10) I vilken omfattning har Du fysisk träning?

¤ 4 – 7 gånger i veckan

¤ 2 – 3 gånger i veckan

¤ 1 gång i veckan

¤ Sällan

¤ Aldrig

¤ Annat……………….

11) Informeras Du av Din läkare om de blodprov, speciellt blodsocker- och

blodfettsprover, som tas vid årsuppföljningen på rehabiliteringskliniken?

¤ Ja, alltid

¤ Ja, ibland

¤ Sällan

¤ Nej, aldrig

12) Hur stort är Ditt behov av kostinformation?

¤ Mycket stort

¤ Stort

¤ Ganska stort

¤ Litet

¤ Har inget behov av kostinformation

13) Har Du fått muntlig kostinformation av sjuksköterska vid

årsuppföljning på rehabiliteringskliniken?

¤ Ja

¤ Nej, men skulle vilja ha

¤ Nej

¤ Nej, har inte behov av kostinformation

14) Anser Du att kostinformation skall erbjudas vid varje årsuppföljning?

¤ Ja

¤ Tveksamt

¤ Nej

15) Har Du vid årsuppföljningen fått en kostbroschyr med ”kostråd till Dig

som har ryggmärgsskada”?

¤ Ja

¤ Nej

¤ Nej, men är intresserad

¤ Inte intresserad

16) På vilket sätt har broschyren/kostråden påverkat Dig?

¤ Mycket, följer alltid kostråden

¤ Ganska mycket, följer oftast kostråden

¤ Ganska lite, följer ibland kostråden

¤ Inte alls, följer aldrig kostråden

¤ Inte fått någon broschyr/kostråd

17) På vilket sätt har hälsoprofilen påverkat Dig?

¤ Mycket, antecknar alltid mina testvärden

¤ Ganska mycket, antecknar för det mesta mina testvärden

¤ Ganska lite, antecknar ibland mina testvärden

¤ Inte alls, är inte intresserad att anteckna mina testvärden

¤ Inte fått någon hälsoprofil

18) Har Din vikt förändrats sedan 2001?

¤ Ja, den har ökat

¤ Ja, den har minskat

¤ Nej, den är oförändrad

¤ Vet inte

19) Har ditt blodsockervärde förändrats sedan 2001?

¤ Ja, det har ökat

¤ Ja, det har minskat

¤ Nej, det är oförändrat

¤ Vet inte

Undersökaren i denna studie önskar tillåtelse att få ta del av laboratorievärden i Din

journal. Spinalsjuksköterska antecknar värdena tillsammans med kodningen så att Du

förblir anonym för undersökaren. BMI, blodfett- och blodsockervärden kommer att

jämföras år 2001 med år 2003.

¤ Ger min tillåtelse enligt ovan

¤ Ger inte min tillåtelse enligt ovan

----------------------------Tack för Din medverkan-------------------------------------

Vill Du delta i en studie om kostinformation och fysisk

aktivitet?

Enkätfrågor skickas ut till alla ryggmärgsskadade som är registrerade på

Länskliniken.

Syftet med studien är att beskriva behovet av råd angående kost och fysiska

aktiviteter samt efterlevnad av dessa.

Resultatet av studien kan även leda till förbättrade rutiner när det gäller kostråd i

samband med årsuppföljningsdagar för ryggmärgsskadade i länet.

Studien ingår som en del i ett uppsatsarbete i vårdvetenskap.

Deltagandet är frivilligt och enkäten besvaras anonymt.

Svaren kommer att behandlas konfidentiellt och ingen enskild person kommer

att kunna identifieras. I högra hörnet av frågeformuläret finns ett kodnummer.

När enkäten är besvarad och svaren inskickade i det förfrankerade kuvertet,

klipps kodnumret bort och stryks på kodlistan.

Har Du svårigheter att fylla i formuläret be en anhörig eller assistent att hjälpa

till.

Vänligen posta svar inom två veckor.

Vid frågor ring: Handledare:

Kicki Elfving Ragny Lindqvist

Tel. 026-278447 Fil.dr. universitetslektor

Högskolan i Gävle

För några veckor sedan fick Du ett brev med förfrågan om deltagande i en

enkätstudie gällande kostråd och fysisk aktivitet vid ryggmärgsskada. Om Du

vill delta och har tappat bort enkäten kan Du ringa spinalsjuksköterska Ann-Sofi

Nosko tel.026-278433.

Om det är svårt för dej att fylla i enkäten be en anhörig eller assistent att hjälpa

till.

Deltagandet är frivilligt och Du förblir anonym för undersökaren.

Vänligen posta svar så snabbt som möjlig

Med vänliga hälsningar

Vid frågor ring:

Kicki Elfving

Tel. 026-278447

För några veckor sedan fick Du enkätfrågor om kostråd och fysisk aktivitet vid

ryggmärgsskada. Om Du har skickat in enkätsvaren ber jag Dig bortse från

denna påminnelse. Ifall Du vill delta och har tappat bort enkäten kan

spinalsjuksköterskan Ann-Sofi Nosko skicka en ny, tel.026- 278433.

Har Du svårigheter att fylla i enkäten be en anhörig eller assistent att hjälpa till.

Deltagandet är frivilligt och Du är anonym för undersökaren.

Vänligen posta svar så snabbt som möjligt

Med vänliga hälsningar

Vid frågor ring:

Kicki Elfving

Tel. 026-278447