UPPSATS Delat beslutsfattande inom psykiatrisk - …931458/FULLTEXT02.pdf · förhållningssätt är professor Phil Barkers Tidvattenmodell. I denna teori är patientens ... (Buchanan

MAGISTERUPPSA

TS

Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning psykiatrisk vård

Delat beslutsfattande inom psykiatriskheldygnsvård

En jämförelse av patienters och sjuksköterskorsuppfattningar av delat beslutsfattande iåterhämtningsinriktade insatser.

Karolina Bäck, Joachim Lundström och Hanna Stenberg

Omvårdnad - inriktning psykiatrisk vård 15hp

Halmstad 160524

Delat beslutsfattande i psykiatrisk

heldygnsvård

- En jämförelse av patienters och sjuksköterskors

uppfattningar av delat beslutsfattande i

återhämtningsinriktade insatser.

Författare: Kar olina Bäck

Joachim Lundström

Hanna Stenberg

Ämne: Magisteruppsats inom omvårdnad –

inriktning mot psykiatrisk vård.

Handledare: Patrik Dahlqvist Jönsson

Högskolepoäng: 15hp

Stad och datum Halmstad 2016-05-24

Titel Delat beslutsfattande inom psykiatrisk heldygnsvård- En

jämförelse av patienters och sjuksköterskors uppfattningar av

delat beslutsfattande i återhämtningsinriktade insatser.

Författare Karolina Bäck, Joachim Lundström, Hanna Stenberg.

Sektion Sektionen för hälsa och samhälle, Halmstad Högskola,

Box 823, 301 18 HALMSTAD.

Handledare Legitimerad sjuksköterska, klinisk lektor, filosofie

doktor Patrik Dahlqvist Jönsson, Högskolan i

Halmstad och FOUU i Halmstad.

Examinator Legitimerad sjuksköterska, docent i omvårdnad

Henrika Jormfeldt.

Tid Vår 2016

Sidantal 19

Nyckelord Delaktighet, delat beslutsfattande, personcentrerad

vård, återhämtning

Sammanfattning

Patientfokuserad vård är ett av sex områden som Socialstyrelsen lyfter fram som

viktiga förutsättningar för god vård. Patientfokuserad vård främjar återhämtning

och för att stärka patientens delaktighet och medskapande finns modellen ”Delat

beslutsfattande”. Modellens syfte är att skapa utrymme för patienten att ta en

aktiv roll i beslutsfattandet kring hälsofrämjande arbete liksom vård och stöd.

Syftet med denna studie var att jämföra patienters och sjuksköterskors

uppfattningar av delat beslutsfattande i återhämtningsinriktade insatser i

psykiatrisk heldygnsvård. Denna studie är en enkätstudie. Deltagare är patienter

(n=29) och sjuksköterskor (n=32) på sex enheter i psykiatrisk heldygnsvård i

sydvästra Sverige.

Resultaten tyder på att sjuksköterskan och patienten inte alltid har samma

uppfattningar av delat beslutsfattande i återhämtningsinriktade insatser. Svaren

visar en tendens till att sjuksköterskorna skattar upplevelsen av delaktighet för

patienterna i medbestämmandeprocessen högre än vad patienterna gör.

Konklusionen i denna studie är att sjuksköterskorna, i högre grad än patienterna,

upplevde att personalen på avdelningarna använde insatser som främjar

patienternas återhämtning. Detta tyder på att arbetet med delat beslutsfattande för

att öka patienternas delaktighet och därigenom främja deras återhämtning

behöver förändras. Fortsatt forskning samt information och utbildning i

delaktighetsarbete till chefer och sjuksköterskor bör bli en prioriterad satsning.

Title Shared decision making in psychiatric inpatient care -

a comparison between patients 'and nurses' perceptions

of shared decision-making in recovery oriented care

actions.

Author Karolina Bäck, Joachim Lundström, Hanna Stenberg.

Department School of Social and Health Sciences, Halmstad

University, Box 823, 301 18 Halmstad.

Supervisor Patrik Dahlqvist Jönsson, RN, PhD and clinical

lecturer, Halmstad University & FoUU Halland.

Assessor Henrika Jormfeldt, RN, PhD and associate professor

in Nursing, Halmstad University.

Period Spring 2016

Pages 19

Keywords Shared decision-making, patient-centered care,

participation, recovery

Abstract

Patientfocused care is one of six areas which the National Board emphasizes as

important conditions for good care. Patientfocused care promotes recovery and

in order to enhance patientparticipation and co-creation there is a model called

“Shared decision making”. The model is to create space for the patient to take an

active role in decision-making on health promotion and care and support.

The purpose of this study was to compare patients and nurses perceptions of

shared decisionmaking in recovery oriented actions in psychiatric inpatient care.

This study is a prospective cross sectional study with questionnaires. Participants

are patients (n=29) and nurses (n=32) of six units in the psychiatric indoor care

in the southwest of Sweden.

The result show that there is a consensus in the answers to many questions but

also areas where responses differ between patients and nurses in the perceptions

of involvement in nursing. The responses show a tendency to underestimate the

nurses experience of participation for the patients in the empowerment process

higher than patients do.

The conclusion of this study is that nurses, more so than the patients, felt that the

personel of the ward used actions that promoted patients recovery. This indicates

that the work with shared decision making to promote recovery needs to change.

Continued research, as well as information and education in partcipatory work to

managers and nurses should be a priority.

Innehållsförteckning

Inledning ................................................................................. 1

Bakgrund ................................................................................. 1

Delat beslutsfattande ....................................................................... 3

Återhämtning ................................................................................. 4

Teoretisk referensram ...................................................................... 5

Problemformulering ......................................................................... 6

Syfte ............................................................................................ 6

Metod ..................................................................................... 6

Design .......................................................................................... 6

Urval ............................................................................................ 6

Datainsamling ................................................................................ 7

Databearbetning ............................................................................. 8

Etiska överväganden .................................................................. 8

Resultat................................................................................... 9

Livsmål....................................................................................... 11

Delaktighet .................................................................................. 11

Variation av behandlingsmöjligheter .................................................. 11

Val ............................................................................................ 11

Individuellt anpassad service ........................................................... 12

Diskussion ............................................................................. 17

Metoddiskussion........................................................................... 17

Resultatdiskussion ........................................................................ 18

Konklusion och Implikation ........................................................ 19

Referenser

Bilagor

Bilaga A: RSA-R Patientversion

Bilaga B: RSA-R Personalversion

Bilaga C: Bakgrundsfrågor

Bilaga D: Informationsbrev Patientversion

Bilaga E: Informationsbrev Sjuksköterskeversion

1

Inledning

Specialistsjuksköterskor i psykiatrisk omvårdnad beskrivs, med sin kompetens och nära

relation till patienten ha en viktig roll i att värna om och bevaka omvårdnadsaspekter

som svårligen kan definieras, mätas eller utvärderas (Psykiatriska riksföreningen för

sjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Att bedriva en god psykiatrisk

omvårdnad är viktigt för professionen men framförallt för den enskilde patienten. En

aspekt i god omvårdnad som alltmer betonas är att arbeta patient- eller personcentrerat

(McCance, 2003) vilket bland annat innebär att se den enskilde patienten och dess

erfarenheter och preferenser som en resurs i omvårdnadsarbetet. En del i

personcentrerad vård är att som sjuksköterska aktivt stärka patientens delaktighet och

medbestämmande i omvårdnadsprocessen. För att kunna uppnå en hög delaktighet i

vården bör specialistsjuksköterskan först definiera vad delaktighet och

medbestämmande betyder för den enskilde patienten och för specialistsjuksköterskan.

Delaktighet kan mätas genom att patienter och sjuksköterskor besvarar frågor kring

delat beslutsfattande och aspekter som kan stärka återhämtning i enkäten Recovery

Self-Assessment (RSA) (Yale School of Medicine, u.å). Olika perspektiv och

erfarenheter av delaktighet kan bli synliga och ligga till grund för möjliga

utvecklingsarbeten inom olika vårdorganisationer. Denna studie, som jämför patienters

och sjuksköterskors uppfattningar av delat beslutsfattande i återhämtningsinriktade

insatser i den psykiatriska heldygnsvården i sydvästra Sverige, är en del av ett nationellt

forskningsprojekt. Aktuell studie kan bidra som underlag för förbättringsarbete och

metodutveckling för delat beslutsfattande och därmed stärka patientens ställning i beslut

rörande den egna omvårdnaden.

Bakgrund

Patientfokuserad vård är ett av sex områden som Socialstyrelsen lyfter fram som viktiga

förutsättningar för god vård (Socialstyrelsen, 2009). En rapport gjord 2012 av

Myndigheten för vårdanalys visar att Sverige i lägre utsträckning än övriga Europeiska

länder erbjuder en patientcentrerad vård. Med avsikt att förbättra patientcentrerad vård i

Sverige resulterar rapporten i ett antal rekommendationer vilka bland annat handlar om

att involvera patienter och närstående i exempelvis hälsopolitiska beslut (Vårdanalys,

2012). I januari 2015 trädde en ny patientlag i kraft som syftar till att stärka och

tydliggöra patientens ställning bland annat genom att främja patientens delaktighet.

Delat beslutsfattande är patientens rättighet utifrån lagar och styrdokument, men fyller

även en funktion för den psykiatriska omvårdnaden (Regeringskansliet, 2014).

Inom den psykiatriska vården finns en lång tradition som förordar ett arbetssätt som

grundas på överenskommelser mellan patient och behandlare. Att vårdpersonal tar

hänsyn till och beaktar patientens egna preferenser och önskemål förutsätts inom flera

behandlingsområden i rehabiliteringen (Anthony et. al., 1999; Toprac et. al., 2000).

2

För att patienten skall kunna öka sin kontroll över hälsan och känna sig nöjd med den

vård som erbjuds bör vårdaren fokusera på självbestämmande, samarbete och

delaktighet (Larsson et. al., 2007). Den viktigaste utgångspunkten i hälsofrämjande

omvårdnad är patientens kunskap om sin situation. Sjuksköterskan bör därför ta avstånd

från expertfokus och ge utrymme för aktörsfokus, där individen själv erbjuds

förutsättningar och möjligheter att delta i det hälsofrämjande arbetet (Tobiano et. al.,

2015). En omvårdnadsteori som tydligt genomsyras av ett patientfokuserat

förhållningssätt är professor Phil Barkers Tidvattenmodell. I denna teori är patientens

egen röst och berättelse av högsta vikt. Sjuksköterskan ska i sitt omvårdnadsarbete ge

patienten hjälp och stöd för att själv lyckas med sina livsförändringar mot ökad hälsa

(Buchanan-Barker & Barker, 2008). Hälsofrämjande psykiatrisk omvårdnad bör bland

annat bygga på att stärka patientens inflytande och delaktighet. Patienter efterfrågar ofta

olika förutsättningar för att kunna fatta egna välgrundade beslut. Information,

valmöjligheter och stöd är exempel på förutsättningar som patienter efterfrågar hos

professionella i vården för det egna beslutsfattandet (Larsson et. al., 2007). Studier

gjorda kring patienters önskemål om delaktighet visar att personerna önskar mer

information om sin behandling liksom ett större inflytande över den (Hamann et. al.,

2005). Samarbetet liksom relationen mellan patient och behandlare är inom den

psykiatriska vården betydelsefulla komponenter för att positiva behandlingsresultat skall

kunna uppnås (O´Brian et. al. 2009). En studie visar att patienter upplever att de inte har

några eller endast begränsade möjligheter att påverka beslut kring sin vård och

behandling (ibid.). I samma studie framgår att cirka en tredjedel av personer med

psykisk ohälsa som haft kontakt med vården avbryter denna (ibid.). Tänkbara

anledningar till detta kan vara att patienterna upplever att de ej blivit tillräckligt

lyssnade på liksom upplevelser av att de inte haft möjlighet att påverka beslut kring sin

behandling (ibid.). Genom att som behandlare bjuda in patienten till ett samarbete där

ett jämlikt informationsutbyte sker kombinerat med ett gemensamt ställningstagande

avseende behandlingsbeslut, kan förbättringar uppnås (Mistler & Drake, 2008).

Heldygnsvård, även kallad slutenvård, definieras enligt Socialstyrelsen som hälso- och

sjukvård när den ges till patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses

inom hemsjukvård eller öppenvård (Socialstyrelsen, 2012). Enligt Stenhouse (2013)

innebär psykiatrisk heldygnsvård ofta en känsla av trygghet genom att patienten

skyddas från omvärlden. Samtidigt skapar miljön i sig känslan av otrygghet genom

vetskapen att alla patienter lider av psykiatrisk ohälsa. Patienten förlitar sig på

sjuksköterskan för att bibehålla känsla av trygghet (ibid.). Att arbeta som sjuksköterska

på en låst avdelning inom heldygnsvården innebär ofta en känsla för ansvar för andra

människor, en känsla som kan övergå till att upplevas som en börda och i förlängningen

ett behov av att bibehålla kontroll över patienten (Johansson, Skärsäter & Danielsson,

2013).

3

Delat beslutsfattande

För att stärka patientens delaktighet och medskapande finns modellen Delat

beslutsfattande. Syftet med modellen är att skapa utrymme för patienten att ta en aktiv

roll i beslutsfattande kring hälsofrämjande arbete liksom vård och stöd. Därtill syftar

modellen till att förmedla information om alternativ, tydliggöra patientens egna

preferenser liksom ett gemensamt beslutsfattande om behandling (Socialstyrelsen,

2012). Enligt en studie baserad på 418 artiklar, framgår att Shared decision making

definierats på olika sätt (Makoul & Clayman, 2006). Modellen förutsätter minst två

involverade personer, vilka måste dela all relevant information. Därtill skall de

involverade delta i beslutsprocessen liksom acceptera besluten som fattas. Processen

skall avslutas med ett aktivt beslutsfattande, vilket även kan innebära en

överenskommelse om att inte göra någonting alls (Charles et. al., 1997). Modellens

arbetssätt beskrivs på olika sätt i litteraturen. Gemensamt är dock beskrivningen att man

praktiskt kan arbeta med modellen genom att fokusera både på beslutsstödjande

material och på beslutsprocessen (Socialstyrelsen, 2012).

Inom psykiatrin finns få studier gjorda som undersökt effekterna av modellen Delat

beslutsfattande (Duncan et. al., 2010). Forskarna i tillgänglig litteratur pekar på behovet

av vidare forskning. Trots det begränsade vetenskapliga stödet framhäver nationella

liksom internationella riktlinjer att Delat beslutsfattande bör införas i psykiatrins

behandlingsarbete och vårdrutiner (Socialstyrelsen, 2011).

Innebörden av delat beslutsfattande skiljs åt hos olika yrkeskategorier hos vårdgivare,

framför allt i termer angående omfattningen av patientens inblandning i beslutsfattandet

samt vårdgivarens roll och tonvikt på vissa faktorer i beslutsprocessen. En studie

beskriver läkare som mer benägna att låta patienten välja behandlingar medan icke-

medicinsk personal ser sin roll som stödjande med målet att få patienten att följa

läkarens ordination (Chong, Aslani & Chen, 2013). En studie av Fukui et. al. (2014)

visar dock att beslutets komplexitet och patientens nivå av engagemang betyder mer för

användandet av modellen Delat beslutsfattande än demografisk karaktäristika, såsom

yrke, kön eller diagnos hos vårdgivare och patient. En studie påvisar att läkare eller

sjuksköterska initierar beslut oftare än patienten, då läkare eller sjuksköterska initierar

beslut totalt 88 % av gångerna medan endast 12% av de fattade besluten initieras av

patienten. I 63 % av fallen är det läkare och/eller sjuksköterskors inställning som

reflekteras när beslut sedan tas, jämfört med de 15 % av fallen då det är patientens

inställning. Vid 22 % är det andras inställning. När patienten tar initiativ till diskussion

där beslut ska tas uppkommer sällan konflikter och patientens ståndpunkt visar sig

oftare i beslutsfattandet (Matthias, Salyers, Rollins & Frankel, 2012).

Intresset för delat beslutsfattande ökar inom psykiatrisk vård (Fukui et. al.,

2014). Delat beslutsfattande ses som en viktig del i patientcentrerad vård (Chong,

Aslani & Chen, 2013). En studie visar vikten av en djupgående kartläggning av

patientens inställning (Fukui, et. al., 2014). Görs detta är det fyra gånger större chans att

4

patienten följer tagna beslut, oberoende av vem vårdgivaren är (ibid.). En studie baserad

på fokusgruppsintervjuer med personer med olika yrkesbakgrund inom omvårdnad,

socialt arbete eller psykologi visar dock att de flesta personer som inte är psykiatriker

inte anser sig själva vara en del i beslutsprocessen (Stacey, et. al., 2016). Studien av

Fukui, et. al. (2014) visar vidare att delarna inom modellen Delat beslutsfattande

används i blygsam grad. Enligt Matthias, Salyers, Rollins och Frankel (2012) kan

likafullt verksamheter som endast använder vissa delar av Delat beslutsfattande ha

potential att fokusera på återhämtning. Enligt Goscha och Rapp (2014) kan strukturerat

arbete med modellen Delat beslutsfattande leda till såväl en större öppenhet i

vårdrelationen som en behandling med inriktning att uppnå patientens individuella mål.

Återhämtning

Återhämtning innebär utveckling av en ny mening liksom nytt syfte i livet som växer

sig starkare och så småningom bortom den psykiska sjukdomens negativa effekter.

Återhämtning beskrivs som en djupt personlig unik process av att förändra sina

attityder, värderingar, känslor, mål, färdigheter och/eller roller. Det är ett sätt att leva ett

tillfredsställande, hoppfullt och bidragande liv, även med begränsningar orsakade av

sjukdom (Anthony, 1993). Återhämtning är en individuell process som sker i ett socialt

sammanhang (Salzmann-Eriksson, 2013). Stegvis återgång till ett socialt sammanhang

där patienten kan återskapa kontakt med de som ses som framtida stöttepelare, hjälper

patienten att återetablera sig i det dagliga livet (McKenna, Furness, Dhital, Park &

Connaly, 2014). I återhämtningsprocessen ingår samhörighet, hopp, optimism, identitet,

meningsfullhet och egenmakt (Slade, et. al., 2012). Egenmakten relaterar både till

känsla av att ha kontroll och ansvar över sin behandling och att vara en del av samhället

(ibid.)

Den psykiatriska vården bör fokusera på återhämtning för att tydliggöra målet med de

hälsofrämjande insatserna (Jormfeldt & Svedberg, 2006). Att skapa en för patienten

hoppingivande kultur är ett grundläggande behov för att på bästa sätt stödja patienten i

utmaningen det innebär att återhämta sig. Centralt för att skapa hopp är att skapa

samarbete genom en vårdplan med kortsiktiga och långsiktiga mål (Mc Kenna et al.,

2014). Likaså är det av vikt att personalen förmedlar hopp inför framtiden och betonar

individens personliga styrkor och undviker att fokusera på den psykiska ohälsan

(Bogarve & Ershammar, 2012). Att se patientens styrkor innebär, förutom att identifiera

styrkorna, även att coacha patienten i att vara delaktig i sin återhämtning och att

använda sina styrkor på bästa sätt för att skapa självförtroende samt att stödja patienten i

att se sitt egenvärde (Mc Kenna et al., 2014). Patienter värderar högt möjligheten att få

lära sig om faktorer kopplade till såväl psykisk som fysisk hälsa (Stuart et al., 2014).

Personalens förhållningssätt och handlingar är centrala för patientens

återhämtningsförmåga. En god samarbetsrelation bör skapas där patienten blir

respekterad och sedd samt befinner sig på en jämlik nivå med den professionella

(Bogarve & Ershammar, 2012). För att främja patientens återhämtningsprocess bör

omvårdnadsarbetet utgå från patients egen historia (Buchanan-Barker & Barker, 2008).

5

Teoretisk referensram

Människans förmåga att ha inflytande över sitt eget liv är en betydelsefull faktor i det

hälsofrämjande arbetet. Omvårdnadsarbete inriktad på samarbete och med

utgångspunkten att alla människor besitter kapacitet att definiera egna problem och

utveckla strategier för att lösa dessa, erbjuder individen möjlighet att kontrollera sitt

eget liv (Svensk Sjuksköterskeförening, 2008). Patienten ses, av psykiatrisjuksköterskor

såväl som läkare, skötare samt avdelningschefer, som en beslutsfattande kraft i den

psykiatriska heldygnsvården. Psykiatrisjuksköterskan samlar in information om

patienten för att sedan informera och influera läkaren att fatta välinformerade beslut

som är till gagn för patienten (Gabrielsson, Looi, Zingmark & Sävenstedt, 2014).

Delaktighet kan bidra till ökad hälsa och bidra till att främja patientens återhämtning

(Jormfeldt, 2006). Teoretikern och professorn Phil Barker har, tillsammans med sin fru

och kollega Poppy Buchanan-Barker, utvecklat Tidvattenmodellen, vilken är en

återhämtningsmodell för främjande av psykisk ohälsa. Modellen är en filosofisk modell

och grundas i att patienten själv skall verka för sina livsförändringar och erhålla hjälp

och stöd av sjuksköterskan för att lyckas (Buchanan-Barker & Barker, 2008). Modellen

syftar till att ge människor möjligheten att själv leda sin återhämtningsprocess istället

för att denna riktas av professionella (Barker, P. J., u.å.).

Tidvattenmodellen beskrivs kortfattat enligt följande:

1. Respektera och återge patientens genuina berättelse.

2. Respektera och förmedla patientens unika språkbruk.

3. Utveckla ett genuint intresse för patientens berättelse.

4. Inta en ödmjuk inställning till patientens berättelse genom att inta en

lärlingsroll.

5. Använda patientens unika redskap för självhjälp som fungerat tidigare.

6. Se vad som behöver göras kortsiktigt och långsiktigt.

7. Ge gåvan av tid.

8. Synliggöra patientens unika visdom.

9. Vara medveten om att förändring är konstant.

10. Inleda ett samarbete där utbyte av information är ömsesidigt (Barker, 2001).

Omvårdnadsarbetet skall utgå ifrån patientens egen berättelse och det är också i denna

som nyckeln till återhämtning finns (Buchanan-Barker & Barker, 2008). Buchanan-

Barker och Barker (2008) menar vidare att ett genuint och äkta intresse för patientens

historia kan bidra till en mer fullständig berättelse med hjälp av att sjuksköterskan

ställer fördjupande frågor. Det fjärde åtagandet som handlar om att sjuksköterskan skall

inta en lärlingsroll innebär att patienten helt och fullt tillåts vara expert på sig själv,

eftersom ingen annan känner patienten bättre. Vidare handlar åtaganden om att vägen

till ökad hälsa och återhämtning i första hand skall bestämmas utifrån patientens egna

erfarenheter och andra beprövade metoder skall tillämpas först när patientens egna

resurser inte är tillräckliga. Sjuksköterskans uppgift blir därför här att hjälpa patienten

att hitta vägar som fungerar. Hälsofrämjande arbete förutsätter enligt Buchanan-Barker

6

och Barker (2008) att vårdaren möter patienten på dennes våglängd och tillsammans

konkretiserar och identifierar nästa lämpliga steg i återhämtningsprocessen. Andra

åtaganden belyser patientens visdom och kunskap om sig själv genom sin livsberättelse,

där sjuksköterskan skall bistå patienten vägledning i att hitta sina styrkor och svagheter,

vilket kan öka patientens tilltro till sig själv och därigenom också förmågan till

självhjälp. Att använda åtaganden innebär också för sjuksköterskan att hjälpa patienten

att uppmärksamma pågående förändringar och på ett förutseende sätt styra dessa så att

de främjar patientens hälsa (Buchanan-Barker & Barker, 2008). Ottawa, Canada var

först i Nordamerika med att implementera Tidvattenmodellen i behandlingsarbetet på en

psykiatrisk klinik (Brookes, et. al., 2008). I studien framgick att sjuksköterskorna fick

en djupare insikt i patientens hälsotillstånd, orsak till hälsotillståndet samt hur patienten

genom modellen fick synliggjort sina egna lösningar i återhämtningsprocessen (ibid.).

Problemformulering

Delat beslutsfattande är enligt litteraturen en användbar komponent för att främja

patientens återhämtningsprocess inom psykiatrisk vård. Litteraturen påvisar också

brister inom området. Därtill visar forskning att patienter upplever att de inte har några

eller endast begränsade möjligheter att påverka beslut kring sin vård och behandling.

Studiens hypotes är att det existerar skillnader i patienters och sjuksköterskors

uppfattningar av delat beslutsfattande i återhämtningsinriktade insatser. Om

sjuksköterskor i högre grad än patienterna anser sig arbeta med delat beslutsfattande i

heldygnsvården kan detta leda till att patienterna inte känner sig delaktiga i sin

återhämtningsprocess.

Syfte

Syftet med denna studie var att jämföra patienters och sjuksköterskors uppfattningar av

delat beslutsfattande i återhämtningsinriktade insatser i psykiatrisk heldygnsvård.

Metod

Design

Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med en deskriptiv och jämförande design,

med kvantitativ ansats. I en tvärsnittsstudie studeras ett fenomen under en specifik

tidsram. (Polit & Beck, 2010).

Urval

Urvalet i studien bestod av två deltagargrupper. Den ena gruppen inkluderade

sjuksköterskor och den andra gruppen inkluderade patienter. Inklusionskriterie för

gruppen med patienter var vård inom heldygnsvården på en psykiatrisk klinik under den

specifika tidsramen. Inklusionskriterie för gruppen med sjuksköterskor var anställning

och aktiv tjänstgöring som grundutbildad eller specialistutbildad sjuksköterska på

7

avsedd klinik. Exklusionskriterie för patientgruppen var vård enligt Lagen om

Psykiatrisk Tvångsvård eller Lagen om Rättpsykiatrisk Vård. Samtliga sjuksköterskor

och patienter som uppfyllde inklusions- och exklusionskriterier tillfrågades om

medverkan i denna studie. Studien förutsatte minst 20 deltagare från respektive

urvalsgrupp.

Datainsamling

Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäter på sex avdelningar inom

heldygnsvården på två psykiatriska kliniker i sydvästra Sverige. Datainsamlingen

genomfördes under November 2015 - Februari 2016. Enkäten som användes heter RSA-

R (Recovery Self-Assessment) vilken är en förkortad version av den ursprungliga RSA

som är ett validerat instrument, framtaget för att mäta graden av återhämtningsinriktade

metoder i handlingsplaner (Yale School of Medicine, u.å.). I studien användes två

versioner av RSA-R, en anpassad för personal (var god se bilaga B) och en för patienter

(var god se bilaga A). Versionen anpassad till personal fanns ej översatt till svenska och

översattes i samband med att forskningsprojektet genomfördes. Både patient- och

personalversionen av enkäten bestod av 32 påståenden där deltagaren fick ringa in den

siffra mellan ett och fem som bäst överensstämde med dennes syn på personalen och

verksamheten, svarsalternativen ”Inte aktuellt” och ”Vet ej” fanns på varje påstående.

Enkätens påståenden berörde fem kategorier: livsmål (påstående 3, 7, 8, 9, 12, 16, 17,

18, 28, 31, 32), delaktighet (påstående 22, 23, 24, 25, 29), variation i

behandlingsmöjligheter (påstående 14, 15, 20, 21, 26), val (påstående 4, 5, 6, 10, 27)

samt individuellt anpassad service (påstående 11, 13, 19, 30). Påstående ett och två står

som fristående påståenden utan indelning i kategori. Enkäten beräknades ta cirka 15

minuter att fylla i. Till varje enkät medföljde ett formulär med bakgrundsuppgifter

innehållande demografisk information (var god se bilaga C).

Initialt skickades förfrågan för studiens genomförande till klinikernas

verksamhetschefer liksom berörda avdelningschefer, varefter godkännande erhölls.

Skriftlig information om studien har givits till samtlig omvårdnadspersonal på berörda

avdelningar via mail från avdelningscheferna (var god se Bilaga D och E). Ytterligare

skriftlig information gick ut till urvalsgruppen med sjuksköterskor för att underlätta

datainsamlingen. Detta genomfördes genom att avdelningscheferna mailade ut

informationsbrev till samtliga sjuksköterskor innan enkäterna delades ut i

personspecifika postfack på respektive avdelning. Enkäterna till urvalsgruppen med

patienter förmedlades via omvårdnadspersonal tillsammans med skriftlig och muntlig

information. Till varje enkät medföljde ett samtyckesformulär liksom två

sekretesskyddade kuvert, varav det ena till enkäten och det andra till

samtyckesformuläret. Samtliga deltagare som valde att medverka i studien lämnade in

ifylld enkät och samtyckesformuläret i förslutna kuvert i avsedd brevlåda på

avdelningen alternativt till personal som låste in dem på avsedd plats på de avdelningar

där brevlådor ej fanns. Enkäterna och kuverten kodades med hjälp av siffra (som angav

avdelning) och bokstav (som angav urvalsgrupp).

8

Databearbetning

Utifrån studiens syfte att jämföra patienters och sjuksköterskors uppfattningar om delat

beslutsfattande, testades genom statistik för objektiv bedömning eventuella skillnader i

de två deltagargruppernas svar. Data var icke-parametrisk då RSA-R är en ordinalskala,

vilken rangordnar värden men säger inget om inbördes förhållanden, till exempel

innebär inte fyra dubbelt så mycket som två. Svaren analyserades och bearbetades

genom deskriptiv och jämförande statistik, vilket är lämpligt att använda för att beskriva

data (Polit & Beck, 2010). Data redovisas i tabellform tillsammans med förklarande

text. Demografisk data presenteras i Tabell 1. För att jämföra de två urvalsgruppernas

svar användes ett icke-parametriskt test (Mann Whitney U-test). Mann Whitney U-test

kräver data som går att rangordna och används för att mäta skillnader mellan två

oberoende urvalsgrupper (Polit & Beck, 2010). För analyserad data sattes

signifikansnivå till 5 %, det vill säga p < 0,05. Data redovisas i tabellform tillsammans

med förklarande text. Enkäternas svar jämfördes både på kategori- och påståendenivå,

fördelade på två tabeller. Mean Rank, Sum of Ranks, Mean och Standard Deviation

presenteras i en tabell med kategorier, var god se Tabell två. Mean Rank, Sum of Rank,

Mean, Standard Deviation samt Sig. (2-tailed) presenteras i en tabell med alla

påståenden, var god se Tabell tre. Svarsalternativen ”Inte aktuellt” och ”Vet ej” angavs

som bortfall. Statistikprogrammet som användes var SPSS (Statistical Package for the

Social Sciences).

Etiska överväganden

Enligt Jakobsson (2011) ska eventuell risk för skada, fysisk eller icke fysisk, vägas in i

urvalsprocessen. Vilken målgrupp studien avser att undersöka ska beaktas och det ska

kontrolleras om det finns särskilt skyddsvärda skäl. Hänsyn till individens

självbestämmande togs i denna studie genom skriftlig information, frivilligt deltagande

samt konfidentiellt behandlade uppgifter. Urvalsgruppen med patienter informerades

om studien muntligen av sin kontaktperson i omvårdnadspersonalen på avdelningen i

anslutning till att enkäten delades ut. Skriftlig information liksom samtyckesformulär

medföljde varje enkät. Enkätsvar och samtycke lades av respondenterna i två olika

medföljande kuvert som förslöts. Studien har godkänts av den lokala

etikprovningsgruppen på Akademin för Hälsa och välfärd vid Högskolan i Halmstad

(diarienummer 2015/403). Studien har genomförts i enlighet med SFS (2003:615)

förordning om etikprövning av forskning som avser människor. Enkäterna samlades in i

förslutna kuvert i brevlådor eller till personal som låste in dem på avsedd plats på de

avdelningar där brevlådor ej fanns. De hämtades av författarna veckovis för att öka

sekretesskyddet. Enkäter och kuvert kan ej spåras till specifika personer för att öka

anonymiteten då två av författarna arbetar på en av de berörda avdelningarna. För att

motverka eventuella känslor av obehag hos respondenterna delades enkäterna inte ut av

författarna och respondenterna fick själva lägga ifylld enkät i avsedd brevlåda eller i

9

förslutet kuvert i låst utrymme där brevlåda ej fanns. Det förelåg en risk att patienterna

kunde känna obehag då de kunde träffa författarna i en vårdsituation liksom för

sjuksköterskorna som kunde känna sig pressade då de är kollegor med författarna.

Resultat

Totalt ifylldes 61 enkäter, vilka insamlades under vintern 2015/2016. Ett misstag i

hanteringen av demografisk data innebar ett bortfall på 15 enkäter med

bakgrundsfrågor. Av de 46 inkluderade enkätsvar med bakgrundsfrågor var 24 personer

patienter och 22 personer sjuksköterskor. Av patienterna var nio män och 15 kvinnor, av

sjuksköterskorna tio män och tolv kvinnor. Medelåldern totalt var 41,36 år. En

detaljerad beskrivning av demografisk data redovisas i Tabell ett.

Tabell 1 Sociodemografisk data

Fråga Patient (%)

(n=29)

Sjuksköterska (%)

(n=32)

Totalt (%)

(n=61)

Ålder

18-30

31-45

46-66

Bortfall

9 (14.8%)

3 (4.9%)

11 (18.0%)

6 (9.8%)

4 (6.6%)

10 (16.4%)

7 (11.5%)

11 (18.0%)

13 (21.3%)

13 (21.3%)

18 (29.5%)

17 (27.9%)

Kön

Man

Kvinna

Bortfall

9 (14.8%)

15 (24.6%)

5 (8.2%)

10 (16.4%)

12 (19.7%)

10 (16.4%)

19 (31.1%)

27 (44.3%)

15 (24.6%)

Civilstånd

Ej gift

Gift

Skild

Änka/Änkling

Bortfall

14 (23.0%)

4 (6.6%)

4 (6.6%)

1 (1.6%)

6 ( 9.8%)

11 (18.0%)

7 (11.5%)

2 (3.3%)

1 (1.6%)

11 (18.0%)

25 (41.0%)

11 (18.0%)

6 (9.8%)

2 (3.3%)

17 (27.9%)

Samboendeform

Ensam

Partner

Föräldrar

Annan

Bortfall

12 (19.7%)

7 (11.5%)

2 (3.3%)

1 (1.6%)

7 (11.5%)

6 (9.8%)

12 (19.7%)

0 (0.0%)

1 (1.6%)

13 (21.3%)

18 (29.5%)

19 (31.1%)

2 (3.3%)

2 (3.3%)

20 (32.8%)

Antal barn

0

1

2

3

4

13 (21.3%)

6 (9.8%)

3 (4.9%)

1(1.6%)

1 (1.6%)

9 (14.8%)

6 (9.8%)

5 (8.2%)

2 (3.3%)

0 (0.0%)

22 (36.1%)

12 (19.7%)

8 (13.1%)

3 (4.9%)

1 (1.6%)

Bostadssituation

Villa

Lägenhet

9 (31.0%)

14 (48.3%)

5 (15.6%)

14 (43.8%)

14 (23.0%)

28 (45.9%)

10

Andra hand/

inneboende

Boende med stöd

Utan fast bostad

Bortfall

1 (3.4%)

0 (0.0%)

0 (0.0%)

5 (17.2%)

3 (9.4%)

0 (0.0%)

0 (0.0%)

10 (31.3%)

4 (6.6%)

0 (0.0%)

0 (0.0%)

15 (24.6%)

Utbildningsnivå

Grundskola

Gymnasium

Högskola/Universitet

Folkhögskola

Bortfall

5 (8.2%)

12 (19.7%)

5 (8.2%)

2 (3.3%)

10 (16.4%)

3 (4.9%)

0 (0.0%)

16 (26.2%)

2 (3.3%)

14 (23.0%)

8 (13.1%)

12 (19.7%)

21 (34.4%)

4 (6.6%)

24 (39.3)

Arbetssituation

Lönearbete/Företag

Skyddat arbete

Arbetslös

Studerande

Sysselsättnings-

verksamhet

Bortfall

8 (13.1%)

0 (0.0%)

5 (8.2%)

1 (1.6%)

9 (14.8%)

6 (9.8%)

19 (31.1%)

0 (0.0%)

0 (0.0%)

2 (3.3%)

0 (0.0%)

11 (18.0%)

27 (44.3%)

0 (0.0%)

5 (8.2%)

3 (4.9%)

9 (14.8%)

17 (27.9%)

Rangsummetest samt spridningsmått redovisas på kategorinivå i Tabell två.

Tabell 2 Kategorier

Kategori n= Mean Rank Sum of

Ranks

Standard

Deviation

Livsmål

Life Goal

Patient

Sjuksköterska

Totalt

17

27

44

17.85

25.43

303.50

686.50

.66

Delaktighet

Involvement Patient

Sjuksköterska

Totalt

10

21

31

14.00

16.95

140.00

356.00

.99

Variation av

behandlingsmöjligheter

Diversity of

Treatment options

Patient

Sjuksköterska

Totalt

11

23

34

13.73

19.30

151.00

444.00

.95

Val

Choice

11

Patient

Sjuksköterska

Totalt

12

30

42

22.38

21.15

268.50

634.50

.80

Invididuellt anpassad

service

Individually

Tailored Services

Patient

Sjuksköterska

Totalt

12

19

31

17.08

15.32

205.00

291.00

.83

RSA Totalt

Patient

Sjuksköterska

Totalt

17

30

47

18.66

25.40

298.50

736.50

Mann-Whitney test

Livsmål

Sjuksköterskorna i studien svarade i högre grad än patienterna att påståenden som faller

under denna kategori stämmer överens med verksamheten. Detta innebär att

sjuksköterskorna hade uppfattningen att omvårdnadsarbetet med livsmål var mer aktivt

och omfattande än vad patienterna upplevde. Standardavvikelsen var lägst i denna

kategori, vilket visar att svaren inte var lika spridda som i de andra kategorierna.

Delaktighet

Även inom denna kategori skattade sjuksköterskorna sammanlagt högre än patienterna,

vilket innebär att sjuksköterskorna hade uppfattningen att de involverade patienterna i

att vara delaktiga i sin vård och behandling i högre grad än vad patienterna upplevde att

de fick möjlighet till. Standardavvikelsen var högst i denna kategori (0.99), vilket visar

att spridningen av svaren var större än i de andra kategorierna.

Variation av behandlingsmöjligheter

Likaså höll sjuksköterskorna, oftare än patienterna, med om att påståenden inom även

denna kategori stämde överens med verksamheten. Sjuksköterskorna hade således

uppfattningen att möjligheten till olika behandlingar var större än vad patienterna

upplevde att de hade tillgång till.

Val

Under denna kategori angav patienterna högre siffra än sjuksköterskorna, vilket antyder

att patienterna ansåg sig få möjlighet att kunna göra val i högre utsträckning än vad

sjuksköterskornas uppfattning var.

12

Individuellt anpassad service

Påståendena i denna kategori gav högre skattningssiffror i patientgruppen än i

sjuksköterskegruppen. Detta kan tyda på att sjuksköterskorna ansåg att individuellt

anpassad omvårdnad existerade i mindre omfattning än vad patienterna faktiskt

upplevde. Denna kategori som helhet var även den med lägst deltagarantal i

sjuksköterskegruppen (n=19).

Tabell tre redovisar en jämförelse mellan de två deltagargruppernas svar, de påståenden

där en signifikant skillnad påvisades är markerade med fet stil. De påståenden som

presenteras i tabellen är formulerade enligt patientversionen av RSA-R. För

motsvarande formuleringar enligt personalversionen, var god se Bilaga B.

Tabell 3 Jämförelse samt signifikansvärde

Respondent n=

Mean

Rank

Sum of

Ranks

Mean Standard

Deviation

Sig. (2-tailed)

(p-värde)

1. Personal välkomnar mig och hjälper mig att trivas i denna verksamhet.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

29

31

60

28.84

32.05

836.50

993.50

4.28

4.45

.75

.57

.31

2. Den fysiska miljön i denna verksamhet (t ex entréhallen, väntrum) känns inbjudande och värdig.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

29

32

61

30.97

31.03

898.00

993.00

3.66

3.59

.90

1.10

.81

3. Personal uppmuntrar mig att ha hopp och höga förväntningar på mig själv och min återhämtning.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

28

29

57

27.23

30.71

762.50

890.50

3.86

4.17

1.11

.60

.19

4. Jag kan byta min behandlare eller kontaktperson om jag vill det.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

7

29

36

17.64

18.71

123.50

542.50

3.00

3.38

2.16

1.47

.58

5. Jag kan enkelt få tillgång till min journal/vårdplan om jag vill det.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

10

32

42

22.95

21.05

229.50

673.50

3.70

3.63

1.49

1.19

.87

6. Personal använder inte hot, mutor eller andra former av press för att få mig dit de

vill.

13

Patient

Sjuksköterska

Totalt

27

32

59

32.65

27.77

881.50

888.50

4.22

4.13

1.48

1.10

.77

7. Personal tror att jag kan återhämta mig.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

27

31

58

32.81

26.61

886.00

825.00

4.07

3.87

1.14

.67

.41

8. Personal tror att jag har förmågan att hantera mina egna symptom.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

22

32

54

33.91

23.09

746.00

739.00

4.00

3.31

.82

.97

.01

9. Personal tror att jag kan göra mina egna livsval kring saker som var jag ska bo,

arbeta, vem jag ska vara vän med, etc.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

18

29

47

25.50

23.07

459.00

669.00

3.94

3.83

1.00

.81

.66

10. Personal lyssnar till mig och respekterar mina beslut om min behandling och

omvårdnad.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

29

29

58

29.14

29.86

845.00

866.00

4.00

4.17

1.07

.66

.46

11. Personal frågar mig regelbundet om mina intressen och de saker jag skulle vilja

göra i samhället.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

25

27

52

22.30

30.39

557.50

820.50

3.04

3.63

1.06

1.04

.05

12. Personal uppmuntrar mig att ta risker och pröva nya saker.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

20

25

45

18.95

26.24

379.00

656.00

2.50

3.28

1.40

.98

.03

13. Verksamheten erbjuder specifika insatser som passar mina unika kulturella

erfarenhet och livserfarenheter.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

15

29

44

21.93

22.79

329.00

661.00

2.80

2.83

.47

1.07

.94

14. Jag ges möjlighet att diskutera mina andliga behov och intressen när jag önskar.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

17

30

47

25.00

23.43

425.00

703.00

3.41

3.33

1.28

1.09

.83

15. Jag ges möjlighet att diskutera mina sexuella behov och intressen när jag önskar.

Patient

Sjuksköterska

7

24

11.64

17.27

81.50

414.50

2.29

3.00

1.38

1.18

14

Totalt

31 .19

16. Personal hjälper mig att utveckla och planera för livsmål utöver att hantera

symptom eller fortsatt stabilitet (t ex anställning, utbildning, fysisk kondition, knyta

an till familj och vänner, hobbys).

Patient

Sjuksköterska

Totalt

22

30

52

19.68

31.50

433.00

945.00

2.86

3.87

1.32

.82

.00

17. Personal hjälper mig att hitta arbete.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

10

15

25

11.05

14.30

110.50

214.50

1.50

2.00

.97

1.13

.27

18. Personal hjälper mig att bli involverad i icke psykiatriska/missbruksinriktade

aktiviteter, såsom vuxenutbildning, sport, kyrkliga aktiviteter eller hobbys.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

16

21

37

15.66

21.55

250.50

452.50

1.81

2.43

.75

1.12

.07

19. Personal hjälper mig att inkludera människor som är viktiga för mig i min

återhämtning/vårdplanering (såsom familj, vänner, präster eller en arbetsgivare)

Patient

Sjuksköterska

Totalt

24

30

54

22.90

31.18

549.50

935.50

3.21

4.03

1.47

.89

.01

20. Personal introducerar mig till personer i återhämtning som kan fungera som

förebilder eller mentorer.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

16

23

39

17.97

21.41

287.50

492.50

2.31

2.74

1.40

1.29

.33

21. Personal erbjuder mig att få kontakt med självhjälpsgrupper, kamratstöd eller

brukarföreningar.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

19

25

44

18.79

25.32

357.00

633.50

2.42

3.00

1.35

1.00

.11

22. Personal hjälper mig att hitta vägar att ge tillbaka till samhället (t ex genom

frivilligarbete)

Patient

Sjuksköterska

Totalt

12

24

36

15.63

19.94

187.50

478.50

1.74

2.00

1.22

.89

.49

23. Jag är uppmuntrad att hjälpa personal med utvecklingen av nya aktiviteter,

program eller insatser.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

16

26

42

23.03

20.56

368.50

534.50

3.31

3.04

1.45

1.15

.50

15

24. Jag är uppmuntrad att vara involverad i uppföljningen/utvärderingen av denna

verksamhets insatser och personal.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

19

28

47

22.18

25.23

421.50

706.50

3.11

3.46

1.56

1.40

.41

25. Jag uppmuntras att delta i enhetens styrelsemöten och/eller ledningsgrupper om

jag vill.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

11

17

28

14.18

14.71

156.00

250.00

1.82

2.06

1.40

1.56

.68

26. Personal pratar med mig om vad som krävs för att fullborda eller lämna denna

verksamhet.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

21

30

51

21.10

29.43

443.00

883.00

2.86

3.60

1.35

1.04

.03

27. Personal hjälper mig att hålla koll på framgångarna jag gör mot mina personliga

mål.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

24

28

52

26.17

26.79

628.00

750.00

3.25

3.32

1.33

1.16

.84

28. Personal arbetar hårt för att hjälpa mig uppfylla mina personliga mål.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

26

27

53

26.50

27.48

689.00

742.00

3.38

3.52

1.44

1.25

.72

29. Jag är/kan vara involverad i personalträning eller utbildningsprogram på denna

enhet.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

13

22

35

20.04

16.80

260.50

369.50

2.92

2.45

1.75

1.30

.37

30. Personal lyssnar till, och besvarar mina kulturella erfarenheter, intressen och oro.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

21

26

47

33.38

16.42

701.00

427.00

3.81

1.92

1.12

1.23

.00

31. Personal är kunnig kring speciella intressegrupper och aktiviteter i samhället.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

16

28

44

24.41

21.41

390.50

599.50

3.31

3.00

1.14

.98

.34

32. Det finns mångfald i personalen när det gäller kultur, etnicitet, livsstil och

intressen.

Patient

Sjuksköterska

Totalt

23

30

53

28.15

26.12

647.50

783.50

4.13

4.13

1.14

.78

.99

16

Mann-Whitney Test

Ur patientgruppen besvarades påstående fyra (”Brukarna/Jag av verksamheten kan byta

sin/min behandlare eller kontaktperson om de/jag så önskar.”) och påstående 15

(”Personalen erbjuder brukarna/mig möjlighet att diskutera sina/mina sexuella behov

och intressen när de/jag så önskar.”) enbart av sju personer. Detta tyder på att dessa

påståenden ej ansågs aktuella eller att patienterna ej visste om detta fanns på

avdelningarna. Ett påstående som stod ut i kategori Livsmål var påstående 16

(”Personalen hjälper brukarna/mig av verksamheten att utveckla och planera livsmål

utöver att hantera symtom eller upprätthålla stabilitet.”), som nästan alla

sjuksköterskor (n=30) besvarat jämfört med patienterna (n=22), sjuksköterskorna

instämde även i signifikant högre grad i påståendet (Mean=3.87) än patienterna

(Mean=2.86). Ur sjuksköterskegruppen svarade endast 15 personer på påstående 17

(”Personalen hjälper rutinmässigt brukarna av verksamheten/mig att hitta arbete.”).

Den lägsta standardavvikelsen(0.47) fanns på påstående 13 i patientgruppen. Detta

påstående löd ”Verksamheten erbjuder specifika insatser som passar brukarnas/mina

unika kulturella erfarenhet och livserfarenheter”. Medelvärdet låg på 2.80 och då

spridningen av svaren var lägst på detta påstående betyder det att patienterna var mer

samstämmiga angående detta påstående än andra påståenden.

De påståenden där en signifikant skillnad påvisades var åtta, elva, tolv, 16, 19, 26 och

30, var god se Tabell tre. Påstående åtta (”Personal tror att brukarna/jag har förmågan

att hantera sina/mina egna symtom”) och påstående 30 (”Personal lyssnar till, och

besvarar brukarnas/mina kulturella erfarenheter, intressen och oro”) skattade

patienterna signifikant högre än sjuksköterskorna. På påstående 30 var patienternas

medelvärde 3.81 medan sjuksköterskornas var 1.92.

På påstående elva (”Personal frågar brukarna/mig regelbundet om deras/mina

intressen och de saker de/jag skulle vilja göra i samhället”) instämde sjuksköterskorna i

signifikant högre grad än patienterna. Även på påstående tolv (”Personal uppmuntrar

brukarna/mig att ta risker och pröva nya saker”), påstående 16 (”Personal hjälper

brukarna/mig att utveckla och planera för livsmål utöver att hantera symtom eller

fortsatt stabilitet”) och påstående 19 (”Personal hjälper brukarna/mig att inkludera

människor som är viktiga för dem/mig i sin/min återhämtning/vårdplanering”) skattade

sjuksköterskorna signifikant högre än patienterna. Då även påstående 26 (”Personal

pratar med brukarna/mig om vad som krävs för att fullborda eller lämna denna

verksamhet”) skattades signifikant högre av sjuksköterskorna än patienterna, tycks

patienterna sakna information om vad målet med omvårdnaden och vården är.

17

Diskussion

Metoddiskussion

Denna tvärsnittsstudie gav svar på hur sjuksköterskor och patienter på vissa avdelningar

svarade på angivna enkäter vid en specifik tidpunkt. Hade studien mätts på andra

avdelningar eller under en annan tidpunkt hade svaren kunnat se annorlunda ut, vilket är

en risk vid tvärsnittsstudier (Polit & Beck, 2010). För att minska denna risk ingick sex

avdelningar från två olika regioner. Inom ramen för en magisteruppsats gjordes

bedömningen att detta urval var tillräckligt.

Styrkan med RSA jämfört med många andra enkäter är att den finns utformad både ur

ett patient- och ett personalperspektiv (Burgess, Pirkis, Coombs & Rosen, 2010).

Svarsfrekvensen har varierat mellan olika enheter trots att vår information om studien,

antal påminnelser om att delta och tidsomfattningen för att svara på enkäterna har varit

likvärdig. Intresset och engagemanget att delta i studier kan variera från enhet till enhet

och det rör sig antagligen både om personligt engagemang hos den enskilde som att

vissa enheter vid tiden för studien har en högre arbetsbelastning än andra (Ejlertsson,

2014). De sjuksköterskor som ser delaktighet som en viktig faktor inom den

psykiatriska heldygnsvården kan ha varit mer benägna både att fylla i enkäterna och att

dela ut dem i arbetslaget för fördelning till patienterna. Detta kan vara en anledning till

att fördelningen mellan antalet inlämnade enkäter visade sig vara relativt jämn (29

patienter respektive 32 sjuksköterskor). Även på den enhet där svarsfrekvensen var låg

visade det sig att det gällde både patient och sjuksköterskegruppen vilket kan tyda på

antingen bristande engagemang för undersökningen eller hög arbetsbelastning. Då

bortfallet av patientenkäterna ej följts upp är det osäkert om bortfallet berott på att

enkäterna ej lämnats ut av vårdpersonalen eller om patienterna ej fyllt i dem. Patienter

kan känna sig tvungna att besvara enkäter som delas ut till dem personligen, vilket

hanterades genom att alla deltagare själva lämnat in sina ifyllda enkäter i förslutna

kuvert att läggas i postfack i låst utrymme eller postlåda på respektive avdelning. De

generella bakgrundsfrågorna inkluderade ej hälsostatus hos patienterna, vilket kan ses

både positivt och negativt. Anonymiteten ökades genom att ställa så generella frågor

som möjligt, vilket kan minska bortfallet. Om hälsostatus däremot funnits med hade en

analys kunnat göras för att få svar på eventuella skillnader mellan patienter med olika

hälsostatus. Detta bedömdes dock ej relevant i förhållande till studiens syfte samt

omfattningen av en magisteruppsats. Demografisk data kunde ej användas på en enhet

då ett misstag i hanteringen innebar att det inte gick att härleda rätt demografi till

enkätsvar.

18

Resultatdiskussion

I tidigare studier om patienters önskemål avseende delaktighet framgår att information

om behandling liksom inflytande över den efterfrågas (Hamann, et. al., 2005). I denna

studie skattade patienterna lägre jämfört med sjuksköterskorna på påståenden inom

kategorin ”Variation av behandlingsmöjligheter”, vilket påvisar att verksamheterna har

behov av att utvecklas inom detta område genom att presentera och använda alternativa

behandlingsmetoder.

Enligt Tidvattenmodellen ska omvårdnadsarbetet för att främja återhämtning utgå från

patientens egen historia (Buchanan-Barker & Barker, 2008). I denna studie skattade

patienterna högre än sjuksköterskorna på tio påståenden (av de 32 påståendena) medan

sjuksköterskorna skattade högre än patienterna dubbelt så ofta (21 påståenden). Detta

kan tolkas som att patienternas tankar behöver finnas med oftare i omvårdnadsarbetet.

Enligt Barker & Buchanan-Barker (2010) är det betydelsefullt att använda patientens

egna ord då de beskriver sitt behov av vård och stöd för att kringgå missförstånd och

felaktiga tolkningar av vårdaren. Återhämtningsprocessen är mångfacetterad och den

individuella patienten är det centrala i sin egen process. Även om återhämtning till stor

del handlar om en inre process spelar andra människor en stor roll i processen, dessa

andra kan exempelvis vara sjuksköterskor (Salzmann-Eriksson, 2013). Den psykiatriska

omvårdnaden bör innebära att sjuksköterskan genom grundlig anamnes får en tydlig

bild av patientens behov och aktuella förmåga. Att leva med till exempel schizofreni

behöver inte betyda allvarlig funktionsnedsättning (Topor, 2008) och därför är

patientens berättelse och egna ord om sina symtom och sin funktionsförmåga viktig att

lyssna in. I samtalet mellan sjuksköterska och patient är det betydelsefullt att

sjuksköterskan är medveten om sina fördomar och försöker inta en öppen och

fördomsfri inställning till patientens berättelse och beskrivning (Vinthagen, 2013). Att

som ett led i medbestämmande och delaktighet acceptera och aktivt arbeta utifrån mål

som patienten egenhändigt formulerat är grunden i omvårdnadsarbetet inom integrerad

psykiatri (Brain & Landqvist-Stockman & Olsson, 2014) oavsett sjuksköterskans egen

inställning till målet. Att också involvera närstående i anamnesen då patienten själv

önskar och har svårigheter att på egen hand verbalisera sitt omvårdnadsbehov är en

viktig och kanske ibland bortglömd insats av sjuksköterskan (Ekman & Norberg, 2013).

I litteraturen framgår att patientens delaktighet är en viktig hälsofrämjande faktor.

Delaktighet kan bland annat genom att motverka en känsla av maktlöshet bidra till ökad

hälsa såväl som att främja patientens återhämtning (Jormfeldt, 2006). Salzmann-

Eriksson (2013) menar att personalens förhållningssätt och handlingar är centrala för

patientens återhämtningsförmåga och med stöd i denna studie kan det finnas ett behov

av att sjuksköterskorna tillsammans med patienterna utför förbättringsarbeten inom

omvårdnaden på vårdavdelningarna. Denna studies resultat påvisar att verksamheterna

behöver utveckla arbetet som ökar patientens delaktighet genom att den enskilde

sjuksköterskan/vårdaren har mod och stöd från vårdorganisationen att prova alternativa

metoder i omvårdnadsarbetet genom patientens beskrivning av vårdbehov. I mötet med

patienten kan sjuksköterskan ställa frågor med utgångspunkt i vad patienten vill berätta

19

om; det här är jag och detta vill jag, detta kan jag och detta kan jag inte, detta behöver

jag (Ekman & Norberg, 2013). Detta innebär att inte glömma bort att patienten faktiskt

också har resurser som skall tydliggöras, stärkas och bidra i omvårdnaden (Barker,

2001).

Resultaten av studien visar att sjuksköterskan och patienten som tillsammans skall

utforma och planera vården inte alltid har samma perspektiv och definition av delat

beslutsfattande och delaktighet i vården. Ett av de påståenden där en signifikant skillnad

påvisas handlar om huruvida personalen tror att patienten har förmåga att hantera sina

egna symtom, vilket patienterna i högre grad än sjuksköterskorna upplevde. Tydligare

fokus på att lyssna och förstå patientens beskrivning av behov och resurser vid samtal

skulle möjligen underlätta och stärka omvårdnaden. Sjuksköterskan bör ha en ödmjuk

inställning till sina egna uppfattningar och attityder och kunna ompröva sina egna

föreställningar i samtalet med patienten (Ekman & Norberg, 2013). Sjuksköterskan bör

kunna inleda ett samarbete där utbyte av information är ömsesidigt (Barker, 2001).

Buchanan-Barker & Barker (2008) skildrar bland annat vikten av att lyssna och inhämta

patientens egen historia, då det är dennes berättelse som omvårdnadsarbetet skall utgå

ifrån och det är också inom denna som lösningen till återhämtning finns. Delaktighet är

en del i omvårdnaden som behöver lyftas fram och denna studie indikerar att patienterna

vill ha mer hjälp även med livet utanför avdelningen för att främja

återhämtningsprocessen från psykisk ohälsa.

Konklusion och Implikation

Stärkt patientinflytande kan med hjälp av delat beslutsfattande erbjuda den kliniska

verksamheten flera vinster såsom nöjdare patienter, kortare vårdtider och effektiv

kompetensanvändning. Litteraturen visar ett behov av patientens medverkan i sin

återhämtningsprocess. Denna studie visade att sjuksköterskorna i högre grad än

patienterna upplevde att avdelningarna använde metoder som främjar patienternas

återhämtning, vilket tyder på att dessa verksamheter behöver arbeta vidare med denna

fråga för att öka patienternas delaktighet och därigenom främja deras återhämtning.

Innehållet i denna studie kan ligga till grund för en vidare diskussion om hur

patienternas talan kan ges större plats. Resultatet antyder att det finns ett behov av att

utbilda sjuksköterskor i verksamheterna i vad delat beslutsfattande innebär och vilka

insatser de kan använda sig av i sitt omvårdnadsarbete.

Ett behov av vidare forskning kan ses då Sverige i lägre utsträckning än övriga

Europeiska länder erbjuder en patientcentrerad vård. Liknande studier, där

sjuksköterskor och patienter får reflektera över återhämningsinriktade åtgärder,

erfordras i större skala för att kunna generalisera den bild denna studie uppvisar. Större

och fler studier, där även patienter vårdade enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård

inkluderas, ger en mer gedigen grund för det fortsatta arbetet med delat beslutsfattande i

återhämtningsprocessen.

Referenser

Anthony, W. A. (1993). Recovery from mental illness: The guiding vision of the mental

health service system in the 1990s. Rehabilitation Journal, 16(4). Hämtad 151005 från:

https://cpr. Psychosocial bu.edu/wp-content/uploads/2011/11/anthony1993c.pdf

Anthony, W. A., Cohen, M. & Farkas, M. (1999). The future of psychiatric

rehabilitation. International Journal of Mental Health, 28(1), 48-68.

Barker, P. J. (u.å.) Introduction to the Tidal model. Hämtad 160410 från:

http://www.tidal-model.com/Introduction.html

Jackson, S. & Stevenson, C. (1999). The need of psychiatric nursing: Towards a

multidimensional theory of nursing. Nursing inquiry 6(2), 104-112.

Barker, P. (2001). The Tidal Model: A radical approach to person-centered care.

Perspectives in Psychiatric Care, 37(3) 79-87.

Bogarve, C. & Ershammar, D. (2012). Rehabilitering och stöd till återhämtning vid

psykiska funktionshinder: möjlighetens metoder för en ny praktik. Stockholm: Gothia.

Brain, C., Landqvist-Stockman, S. & Olsson, H. (2014). Integrerad psykiatri - ett

strukturerat metodikprogram för samhällsbaserad psykiatri. Ingår i: Brain, C.,

Landqvist-Stockman, S., Olsson, H (red.). Integrerad Psykiatri. Lund: Studentlitteratur

AB.

Brookes, N., Murata, L. & Tansey, M. (2008). Tidal waves: Implementing a new mode

log mental health recovery and reclamation. Hämtad 160410 från:

https://www.researchgate.net/publication/23447282_Tidal_waves_Implementing_a_ne

w_model_of_mental_health_recovery_and_reclamation

Buchanan-Barker, P. & Barker, P. J. (2008). The Tidal Commitments: extending the

value base of mental health recovery. Journal of Psychiatric and Mental Health

Nursing. 15(2), 93-100.

Burgess, P., Pirkis, J., Coombs, T. & Rosen, A. (2010). Review of recovery measures.

National Mental Health Strategy. Hämtad 160217 från:

http://www.mentalhealth.va.gov/communityproviders/docs/review_recovery_measures.

pdf

Charles, C., Gafni, A. & Whelan, T. (1997). Shared decision making in the medical

encounter: what does it mean? (Or it takes at least two to tango). Social Science and

Medicine, 44, 681-692.

Chong, W. W., Aslani, P., & Chen, T. F. (2013). Multiple perspectives on shared

decisionmaking and interprofessional collaboration in mental healthcare. Journal Of

Interprofessional Care. 27(3), 223-230. Doi: 10.3109/13561820.2013.767225

De Poy, E. & Gitlin, N. L. (1999). Forskning - en introduktion. Lund: Studentlitteratur

AB.

Duncan, E., Best, C. & Hagen, S. (2010). Shared decision making interventions for

people with mental health conditions. Cochrane Database of Systematic Reviews,

2010:1:CD007297. DOI:10.1002/14651858.CD007297.pub2

Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken, En handbok i enkätmetodik. Lund:

Studentlitteratur AB.

Ekman, I. & Norberg, A. (2013). Personcentrerad vård - teori och tillämpning. Ingår i:

Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & Öhlèn, J. (red.).

Omvårdnad på avancerad nivå-kärnkompetenser inom sjuksköterskans

specialistområden. Lund: Studentlitteratur AB.

Fukui, S., Salvers, M., Matthias, M., Collins, L., Thompson, J., Coffman, M., & Torrey,

W. (2014). Predictors of Shared Decision Making and Level of Agreement Between

Consumers and Providers in Psychiatric Care. Community Mental Health Journal,

50(4), 375-382. Doi: 10.1007/s10597-012-9584-0

Gabrielsson, S., Looi, G. E., Zingmark, K. & Sävenstedt, S. (2014). Knowledge of the

patient as decision-making power: staff members’ perceptions of interprofessional

collaboration in challenging situations in psychiatric inpatient care. Scandinavian

Journal of Caring Sciences, 28(4), 784-792.

Goscha R. & Rapp, C. (2014). Exploring the experiences of client involvement in

medication decisions using a shared decision making model: Results of a qualitative

study. Community Mental Health Journal. (in press) doi/10.1007/s10597-014-9759-y

Hamann, J., Cohen, R., Leucht, S., Busch, R. & Kissling, W. (2005). Do patients with

schizophrenia wish to be in decisions about their medical treatment? American Journal

of Psychiatry, 162, 2382-2384.

Jakobsson, U. (2011). Forskningens termer & begrepp - en ordbok. Lund:

Studentlitteratur AB.

Jormfeldt, H. (2006). Hälsa i psykiatrisk omvårdnad- autonomi, gemenskap och

meningsfulla handlingar. Ingår i: Arvidsson, B. och Skärsäter, I. (red). Psykiatrisk

omvårdnad - att stödja hälsofrämjande processer. (s. 21-37). Lund: Studentlitteratur

AB.

Jormfeldt, H. & Svedberg, P. (2006). Hopp - en förutsättning för återhämtning. Ingår i:

Arvidsson, B. och Skärsäter, I. (red). Psykiatrisk omvårdnad - att stödja hälsofrämjande

processer. (s. 169-182). Lund: Studentlitteratur AB.

Jormfeldt, H. & Svedberg, P. (2014). Perspektiv på hälsa och sjukdom i psykiatrisk

omvårdnad. Ingår i: L. Wiklund Gustin (red.), Vårdande vid psykisk ohälsa – på

avancerad nivå. (s. 63-85). Lund: Studentlitteratur AB.

Larsson, I. E., Sahlsten, M. J. M., Sjöström, B., Lindecrona, C. S. C. & Plos, K. A. E.

(2007). Patient participation in nursing care from a patient perspective: a grounded

theory study. Scandinavian journal of Caring sciences, 21(3), 313-320.

Makoul, G. & Clayman, M. L. (2006). An integrative model of shared decision making

in medical encounters. Patient Education & Counselling, 60(2), 301-312.

Matthias, M. S., Salyers, M. P., Rollins, A. L., & Frankel, R. M. (2012). Decision

Making in Recovery-Oriented Mental Health Care. Psychiatric Rehabilitation Journal,

35(4), 305-314.

McCance, T. V. (2003). Caring in nursing practice: the development of a conceptual

framework. Research and Theory for nursing practice: An international Journal, 17 (2),

101-116.

McKenna, B., Furness, T., Dhital, D., Park, M. & Connaly, F. (2014). Recovery-

oriented care in a secure mental health setting: ”Striving for a good life”. Journal of

Forensic Nursing, 10(2), 63-69.

Mistler, L. A. & Drake, R. E. (2008). Shared decision making in antipsychotic

management. Journal of psychiatric Practice, 14, 333-344.

O´Brian, A., Fahmy, R. & Singh, SP. (2009). Disengagement from mental health

services. A literature review. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 44, 558-

568.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen - Kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Polit, D. F. & Beck, C. T. (2010). Essentials of nursing research. Appraising evidence

for nursing practice. 7 uppl., Lippingcott, Williams & Wills.

Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening. (2014).

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med

specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård. Hämtad 160410 från:

http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning.sjukskoterska.psykiatri.2014.pdf

Regeringskansliet. (2014). Patientlag (2014:821) hämtad 160410 från:

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014-821/

Salzmann-Erikson, M. (2013). An integrative review of what contributes to personal

recovery in psychiatric disabilities. Issues in mental health nursing, 34(3), 185-191.

SFS. (2003:615). Förordning om etikprövning av forskning som avser människor.

Sveriges riksdag, Utbildningsdepartementet. Hämtad 141210 från:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/

Forordning-2003615-om-etikp_sfs-2003-615/?bet=2003:615

Slade, M., Leamy, M., Bacon, F., Janosik, M., Le Boutillier, C., Williams, J., & Bird,

V. (2012). International differences in understanding recovery: systematic review.

Epidemiology And Psychiatric Sciences, 21(4), 353-364.

Socialstyrelsen. (2009). Nationella indikationer för God vård. – Hälso- och

sjukvårdsövergripande indikationer. – Indikationer i Socialstyrelsens nationella

riktlinjer. Artikelnummer: 2009-11-5.

Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

och schizofreniliknande tillstånd - stöd för styrning och ledning. Hämtad 151020 från:

https:// www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-1-3

Socialstyrelsen. (2012). Shared decision making- en introduktion till delat

beslutsfattande inom psyiatrisk vård. Hämtad 141202 från:

http://www.socialstyrelsen.se/ publikationer2012/2012-6-52

Socialstyrelsen. (2012). Termbanken. Hämtad 160207 från:

http://socialstyrelsen.iterm.se/showterm.php?fTid=745

Stacey, G., Feltona, A., Morganb, A., Stickleya, T., Willisc, M., Diamondd, B., …

Dumenyae, J. (2016). A critical narrative analysis of shared decision-making in acute

inpatient mental health care. Journal of interprofessional care, 30 (1), 35-41.

Stenhouse, R. C. (2013). ’Safe enough in here?’: patient´s expectations and experiences

of feeling safe in an acute psychiatric inpatient ward. Journal of clinical nursing, 22,

3109-3119.

Stuart, J. L., Collister, L., Stafrace, S., Crowther, E., Kroschel, J. & Kulkarni, J. (2014).

Promoting recovery via an integrated model of care to deliver a bed-based, mental

health prevention and recovery centre. Australasian Psychiatry, 22(5), 481-488.

Svensk Sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande

arbete. Hämtad 141026 från: http://www.swenurse.se/Sa-tycker-

vi/Publikationer/Halsoframjande/ Strategi-for-sjukskoterskans-halsoframjande-arbete/

Tobiano, G., Marshall, A., Brucknall, T. & Chaboyer, W. (2015). Patients perceptions

of participation in nursing care on medical wards. An integrative review. International

journal of Nursing studies, 52(6), 1107-1120.

Topor, A. & Borg, M. (2008). Relationer som hjälper. Lund: Studentlitteratur AB.

Toprac, M. G., Rush, A. J., Connor, T. M., Crisom, M. L., Dees, M., Hopkins, C. et al.

(2000). The Texas medication algorithm project and patient and family education

program: A consumer- guided initiative. The Journal of Clinical Psychiatry, 61(7), 477-

486.

Vinthagen, S. (2013). Kommunikation ur ett maktperspektiv. Ingår i : Fossum, B. (red.).

Kommunikation - samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur AB.

Vårdanalys. (2012). Patient-centeredness in Sweden´s health system – an external

assessment and six steps for progress. Rapport: 2012:3. Hämtad 151210 från:

http://www.vardanalys.se/Global/Rapporter%20pdf-

filer/2012/R3_2012_Patient_centeredness.pdf

Yale School of Medicine. (u.å.) Recovery Self-Assessment. Hämtad 151210 från:

http://medicine.yale.edu/psychiatry/prch/tools/rec_selfassessment.aspx

RSA-R Version - Person i återhämtning

I detta frågeformulär ställs frågor kring hur Du upplever personalen och

verksamheten. Ringa in den siffra nedan som bäst speglar din syn.

1 2 3 4 5

starkt emot håller helt med

1. Personal välkomnar mig och hjälper mig att trivas i denna verksamhet.

1 2 3 4 5 Inte aktuellt Vet ej

2. Den fysiska miljön i denna verksamhet (t ex entréhallen, väntrum) känns

inbjudande och värdig.


3. Personal uppmuntrar mig att ha hopp och höga förväntningar på mig själv och

min återhämtning.


4. Jag kan byta min behandlare eller kontaktperson om jag vill det.


5. Jag kan enkelt få tillgång till min journal/vårdplan om jag vill det.


6. Personal använder inte hot, mutor eller andra former av press för att få mig dit

de vill.


7. Personal tror att jag kan återhämta mig.


8. Personal tror att jag har förmågan att hantera mina egna symptom.


9. Personal tror att jag kan göra mina egna livsval kring saker som var jag ska bo,

arbeta, vem jag ska vara vän med, etc.


Bilaga A

10. Personal lyssnar till mig och respekterar mina beslut om min behandling och

omvårdnad.


11. Personal frågar mig regelbundet om mina intressen och de saker jag skulle vilja

göra i samhället.


12. Personal uppmuntrar mig att ta risker och pröva nya saker.


13. Verksamheten erbjuder specifika insatser som passar mina unika kulturella

erfarenhet och livserfarenheter.


14. Jag ges möjlighet att diskutera mina andliga behov och intressen när jag önskar.


15. Jag ges möjlighet att diskutera mina sexuella behov och intressen när jag önskar.


16. Personal hjälper mig att utveckla och planera för livsmål utöver att hantera

symptom eller fortsatt stabilitet (t ex anställning, utbildning, fysisk kondition,

knyta an till familj och vänner, hobbys).


17. Personal hjälper mig att hitta arbete.


18. Personal hjälper mig att bli involverad i icke psykiatriska/missbruksinriktade

aktiviteter, såsom vuxenutbildning, sport, kyrkliga aktiviteter eller hobbys.


19. Personal hjälper mig att inkludera människor som är viktiga för mig i min

återhämtning/vårdplanering (såsom familj, vänner, präster eller en arbetsgivare)


20. Personal introducerar mig till personer i återhämtning som kan fungera som

förebilder eller mentorer.


21. Personal erbjuder mig att få kontakt med självhjälpsgrupper, kamratstöd eller

brukarföreningar.


22. Personal hjälper mig att hitta vägar att ge tillbaka till samhället (t ex genom

frivilligarbete)


23. Jag är uppmuntrad att hjälpa personal med utvecklingen av nya aktiviteter,

program eller insatser.


24. Jag är uppmuntrad att vara involverad i uppföljningen/utvärderingen av denna

verksamhets insatser och personal.


25. Jag uppmuntras att delta i enhetens styrelsemöten och/eller ledningsgrupper om

jag vill.


26. Personal pratar med mig om vad som krävs för att fullborda eller lämna denna

verksamhet.


27. Personal hjälper mig att hålla koll på framgångarna jag gör mot mina personliga

mål.


28. Personal arbetar hårt för att hjälpa mig uppfylla mina personliga mål.


29. Jag är/kan vara involverad i personalträning eller utbildningsprogram på denna

enhet.


30. Personal lyssnar till, och besvarar mina kulturella erfarenheter, intressen och

oro.


31. Personal är kunnig kring speciella intressegrupper och aktiviteter i samhället.


32. Det finns mångfald i personalen när det gäller kultur, etnicitet, livsstil och

intressen.


RSA-R Version - Personal

I detta frågeformulär ställs frågor kring hur Du upplever personalen och

verksamheten. Ringa in den siffra nedan som bäst speglar din syn.

1 2 3 4 5

starkt emot håller helt med

1. Personalen gör en gemensam insats för att välkomna personer i återhämtning och

hjälper dem att trivas i denna verksamhet.


2. Denna verksamhet erbjuder en inbjudande och värdig fysisk miljö (t ex

entréhallen, väntrum).


3. Personal uppmuntrar till att vara hoppfulla och ha höga förväntningar på sin

återhämtning.


4. Brukarna av verksamheten kan byta sin behandlare eller kontaktperson om de vill

det.


5. Brukarna av verksamheten kan enkelt få tillgång till sin journal/vårdplan om de

vill det.


6. Personalen använder inte hot, mutor eller andra former av press för att påverka

beteendet hos brukarna av verksamheten.


7. Personalen tror att brukarna av verksamheten har förmåga att återhämta sig.


8. Personalen tror att brukarna av verksamheten har förmågan att hantera sina

egna symptom.


Bilaga B

9. Personalen tror att brukarna av verksamheten kan göra sina egna livsval kring

saker som var de ska bo, när de ska arbeta, vem de ska vara vän med, etc.


10. Personalen lyssnar till och respekterar de beslut brukarna av verksamheten gör

om sin behandling och omvårdnad.


11. Personalen frågar regelbundet brukarna av verksamheten om deras intressen och

de saker de skulle vilja göra i samhället.


12. Personalen uppmuntrar brukarna av verksamheten att ta risker och pröva nya

saker.


13. Verksamheten erbjuder specifika insatser som passar varje brukares unika

kulturella erfarenhet och livserfarenheter.


14. Personalen erbjuder brukarna möjlighet att diskutera sina andliga behov och

intressen när de så önskar.


15. Personalen erbjuder brukarna möjlighet att diskutera sina sexuella behov och

intressen när de så önskar.


16. Personalen hjälper brukarna av verksamheten att utveckla och planera för

livsmål utöver att hantera symptom eller fortsatt stabilitet (t ex anställning,

utbildning, fysisk kondition, knyta an till familj och vänner, hobbys).


17. Personalen hjälper rutinmässigt brukarna av verksamheten att hitta arbete.


18. Personalen hjälper aktivt brukarna av verksamheten att bli involverad i icke

psykiatriska/missbruksinriktade aktiviteter, såsom vuxenutbildning, sport,

kyrkliga aktiviteter eller hobbys.


19. Personalen jobbar hårt med att hjälpa brukarna av verksamheten att inkludera

människor som är viktiga för dem i deras återhämtning/vårdplanering (såsom

familj, vänner, präster eller en arbetsgivare)


20. Personalen introducerar aktivt brukarna av verksamheten till personer i

återhämtning som kan fungera som förebilder eller mentorer.


21. Personalen förmedlar aktivt kontakt med självhjälpsgrupper, kamratstöd eller

brukarföreningar till brukarna av verksamheten.


22. Personalen hjälper aktivt brukarna av verksamheten att hitta vägar att ge

tillbaka till samhället (t ex genom frivilligarbete, grannsamverkan)


23. Personer i återhämtning uppmuntras att hjälpa personal med utvecklingen av nya

aktiviteter, program eller insatser.


24. Personer i återhämtning uppmuntras att vara involverad i

uppföljningen/utvärderingen av denna verksamhets insatser och personal.


25. Personer i återhämtning uppmuntras att delta i enhetens/avdelningen möten

och/eller ledningsgrupper.


26. Personalen pratar med brukarna av verksamheten om vad som krävs för att

fullborda eller lämna denna verksamhet.


27. Framgångarna som görs mot en individs egna personliga mål följs regelbundet

upp.


28. Den primära rollen för verksamhetens personal är att stödja en person till att

uppfylla hans/hennes egna mål och ambitioner.


29. Personer i återhämtning är involverad i att underlätta personalträning eller

utbildningsprogram på denna enhet/avdelning.


30. Personalen på denna enhet/avdelning deltar regelbundet i utbildning av kulturell

kompetens.


31. Personalen har kunskap om speciella intressegrupper och aktiviteter i samhället.


32. Personalen på denna enhet/avdelning är olika när det gäller kultur, etnicitet,

livsstil och intressen.


Bakgrundsuppgifter

Kön:

1 [ ] Man

2 [ ] Kvinna

Ålder: ..........

Civilstånd: 1 [ ] Ej gift

2 [ ] Gift

3 [ ] Skild

4 [ ] Änka/änkling

Samboendeform: 1 [ ] Ensam

2 [ ] Partner

3 [ ] Föräldrar

4 [ ] Annan

Vilken?.............................

Antal barn:…………..

Bostadssituation*. 1 [ ] Villa

2 [ ] Lägenhet

3 [ ] Andra hand/inneboende

4 [ ] Boende med

stöd

5 [ ] Utan fast

bostad

6 [ ] Annan

Utbildning

(Kan kryssa fler)

1 [ ] Grundskola

2 [ ] Gymnasium

3 [ ] Högskola/universitet

4 [ ] Folkhögskola

Arbetssituation*:

(Kan kryssa fler)

1 [ ] Lönearbete/Företag

2 [ ] Skyddat arbete

3 [ ] Arbetslös

4 [ ] Studerande

5 [ ] Sysselsättningsverksamhet

Bilaga C

Informationsbrev till deltagare

Förfrågan om deltagande i studien ”Delat beslutsfattande - En jämförelse mellan

patienters och sjuksköterskors attityder och uppfattningar av Delat beslutsfattande och

återhämtning i psykiatrisk heldygnsvård”.

Bakgrund och syfte

Delat beslutsfattande inom psykiatrisk vård ökar chansen för en god återhämtning. Syftet

med denna studie är att jämföra patienters och sjuksköterskors attityder och uppfattningar

av Delat beslutsfattande och återhämtning i psykiatrisk heldygnsvård.

Förfrågan om deltagande

Alla patienter som vårdas på utvalda avdelningar inom psykiatrisk heldygnsvård i

sydvästra Sverige kommer att tillfrågas om deltagande i ovanstående vetenskapliga

undersökning. Önskar Du delta i denna studie?

Vad innebär din medverkan?

Om du önskar medverka i denna studie kommer du att, under Din vårdtid, få besvara

medföljande enkät som tar ungefär 10-15 minuter att besvara. Vi önskar Ditt svar snarast

möjligt, gärna inom tre dagar. När enkäten är ifylld lägger Du den i bifogat kuvert och

sedan i avdelningens brevlåda. Detsamma gäller samtyckesformuläret.

Finns det några fördelar med att medverka i studien?

Fördelarna med deltagande i studien är att Du får tillfälle att förbättra vården genom Dina

svar. De eventuella nackdelar studien kan medföra är att enkäten kan uppfattas tröttande

att fylla i. Någon ersättning för deltagande i studien utgår inte.

Dina uppgifter är skyddade

De uppgifter du lämnar skyddas av sekretesslagen. Dina svar och Dina resultat kommer

att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. All information som samlas in

kommer att behandlas konfidentiellt genom avidentifiering och resultaten från studien

kommer att redovisas så att ingen enskild person kan identifieras. Ansvarig för dina

personuppgifter är Högskolan i Halmstad. Deltagandet i studien är frivillig. Sedvanlig

vård och behandling påverkas inte på något sätt av om du avböjer deltagande i studien.

Om du har några frågor, vill ta del av studiens resultat eller vill veta mer, ring eller maila

gärna till någon av oss:

Bilaga D

Klinisk lektor Student

Patrik Dahlqvist-Jönsson Joachim Lundström

Avdelningschef utbildning Sjuksköterska

Regionkontoret Psykiatriska kliniken, Helsingborg

070-320 66 51 042-4062682 [email protected] [email protected]

Student Student

Karolina Bäck Hanna Stenberg

Sjuksköterska avd 19 Sjuksköterska Affektiva mottagningen

Lasarettsvägen Bergsgatan 26

035-13 10 19 035-13 17 46 [email protected] [email protected]

Samtyckesformulär

Jag har tagit del av informationen om undersökningen ”Delat beslutsfattande - En jämförelse mellan patienters och sjuksköterskors attityder och uppfattningar av Delat beslutsfattande och återhämtning i psykiatrisk heldygnsvård.”

Jag har också tagit del av informationen att deltagandet är frivilligt.

Härmed ger jag mitt samtycke till att delta i undersökningen

_____________________________________________

Ort, datum

_____________________________________________

Underskrift

Informationsbrev till deltagare

Förfrågan om deltagande i studien ”Delat beslutsfattande - En jämförelse mellan

patienters och sjuksköterskors attityder och uppfattningar av Delat beslutsfattande och

återhämtning i psykiatrisk heldygnsvård”.

Bakgrund och syfte

Delat beslutsfattande inom psykiatrisk vård ökar chansen för en god återhämtning.

Syftet med denna studie är att jämföra patienters och sjuksköterskors attityder och

uppfattningar av Delat beslutsfattande och återhämtning i psykiatrisk heldygnsvård.

Förfrågan om deltagande

Alla sjuksköterskor som aktivt tjänstgör på utvalda avdelningar inom psykiatrisk

heldygnsvård i sydvästra Sverige kommer att tillfrågas om deltagande i ovanstående

vetenskapliga undersökning. Önskar Du delta i denna studie?

Vad innebär din medverkan?

Om du önskar medverka i denna studie kommer du att få besvara medföljande enkät som

tar ungefär 10-15 minuter att besvara. Vi önskar Ditt svar snarast möjligt, gärna inom tre

dagar. När enkäten är ifylld lägger Du den i bifogat kuvert och sedan i avdelningens

brevlåda. Detsamma gäller för samtyckesformuläret.

Finns det några fördelar med att medverka i studien?

Fördelarna med deltagande i studien är att Du får tillfälle att förbättra vården genom dina

svar. De eventuella nackdelar studien kan medföra är att enkäten kan uppfattas tröttande

att fylla i. Någon ersättning för deltagande i studien utgår inte.

Dina uppgifter är skyddade

De uppgifter du lämnar skyddas av sekretesslagen. Dina svar och dina resultat kommer

att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. All information som samlas in

kommer att behandlas konfidentiellt genom avidentifiering och resultaten från studien

kommer att redovisas så att ingen enskild person kan identifieras. Ansvarig för dina

personuppgifter är Högskolan i Halmstad. Deltagandet i studien är frivilligt.

Om du har några frågor, vill ta del av studiens resultat eller vill veta mer, ring eller maila

gärna till någon av oss:

Bilaga E

Klinisk lektor Student

Patrik Dahlqvist-Jönsson Joachim Lundström

Avdelningschef utbildning Sjuksköterska

Regionkontoret Psykiatriska kliniken Helsingborg

070-320 66 51 Södra Vallgatan 5

[email protected] 042-4062682 [email protected]

Student Student

Karolina Bäck Hanna Stenberg

Sjuksköterska avd 19 Sjuksköterska Affektiva mottagningen

Lasarettsvägen Bergsgatan 26

035-13 10 19 035-13 17 46 [email protected] [email protected]

Samtyckesformulär

Jag har tagit del av informationen om undersökningen ”Delat beslutsfattande - En jämförelse mellan patienters och sjuksköterskors attityder och uppfattningar av Delat beslutsfattande och återhämtning i psykiatrisk heldygnsvård.”

Jag har också tagit del av informationen att deltagandet är frivilligt.

Härmed ger jag mitt samtycke till att delta i undersökningen

_____________________________________________

Ort, datum

_____________________________________________

Underskrift

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3Postadress: Box 823, 301 18 HalmstadTelefon: 035-16 71 00E-mail: [email protected]

Karolina Bäck, Joachim Lundström ochHanna Stenberg

Documents

UPPSATS Delat beslutsfattande inom psykiatrisk - …931458/FULLTEXT02.pdf · förhållningssätt är professor Phil Barkers Tidvattenmodell. I denna teori är patientens ... (Buchanan