Ur arkiven: Svenska interneringslägren

8/10/2019 Ur arkiven: Svenska interneringslgren

1/21


2/21


3/21


4/21


5/21


6/21


7/21


8/21


9/21


10/21


11/21


12/21


13/21


14/21


15/21


16/21


17/21


18/21

19AftonbladetMndag 27 september 2010 SVENSKA KONCENTRATIONSLGERAftonbladetSndag 31 augusti 2008 19

FRN TYSKT TILL SVENSKT KONCENTRATIONSLGERHr frs kvinnliga fngar frn tyska koncentrationslger till uppsamlingslger i Skne 30 april

1945. Kvinnolgret r det av interneringslgren som chockat mig mest av allt, sger TobiasBerglund, doktorand i historia vid Uppsala universitet. Foto: IBL BILDBYR/OTTO OHMS SAMLING

mit hem drucken. Den absolut vrsta.Om en norska:

Rymt flera gnger och legatmed karlar. I hgsta grad frckoch ful i munnen, sjng oanstn-diga visor. Srskilt frestande frvakterna.

Tjeckiskan M beskrivs somsnll men lat och sl. Hon sat-tes att stda, diska och utfratrdgrdsarbete. Arbetet utfr-des utan vidare intresse. Re-sultat drefter.Ingenstans uttrycks denminsta frstelse fr de sprsom vistelsen i Auchwitz ms-te ha satt.

verhuvudtaget var myn-digheternas motiv fr att hllakvinnorna fngslade vldigt dif-fusa, sger Berglund.

Tv unga tyskor, 19 och 21 r, hade fttuppehllstillstnd i Sverige medskickades av Utlningskommis-sionen till Tjrnarp fr att degjort sig skyldiga till indiscipli-nra frhllanden.

En kategori intagna var kvin-nor som p ngot stt samarbe-tat med nazisterna.

Jag tycker det r mycket an-mrkningsvrt att man p dethr sttet blandade kvinnor somhade uppenbara skl att hata var-andra.TjrnarpsbonSven Erik Ols-son var bara 15 r d men minnslgret mycket vl.

Man sa att kvinnorna var po-litiska flyktingar som kommit pkant med tyskarna. Taggtrds-stngslet kom upp frst efter ett

tag. tminstone i brjan fick kvinnornarra sig ganska fritt. Man sgdem handla p byn. De var alltidsnyggt kldda. Inga trashankar.

Bland samhllets unga mnvckte lgret nyfikenhet.

De cyklade hit och stod ochhngde utanfr staketet, bert-tar Sven Erik. Ngra vakter kanjag inte minnas. Lgret hade enfrestndarinna men ingen ko-kerska. Kvinnorna fick laga ma-ten sjlva. Srskilt fransyskornaska ha varit duktiga p det.

Frst drygt ett r efter krigs-slutet stngdes lgret efter pro-tester frn kvinnor i de omgi-vande byarna

De hvdade att lgret var enfara fr deras ktenskap. Rym-ningar var vanliga och de ofta

mycket unga kvinnliga internerna ansgsutgra en lockelse fr den man-liga befolkningen.Bykvinnorna lyckadesfkyrkoherden i Tjrnarp att skri-va ett brev till Utlnningskom-missionen och vdja om att lg-ret skulle avvecklas eller flyt-tas.

Fast det egentliga sklet varatt lagen, som gav rtt till inter-neringarna, slutade glla 30 juni1946. Lgret stngdes med endags varsel den 27 juni.

Direkt sopades spren igen.Taggtrden sldes till en bonde.Barackerna revs skyndsamt

Bevisen fr ett svart flck iSveriges historia var borta.

Wolfgang [email protected]

mit hem drucken Den absolut vrsta Tv unga tyskor 19 och 21 r hade ftt

uppehllstillstnd i Sverige med

tag tminstone i brjan fick kvinnorna

rra sig ganska fritt Man sg



mycket unga kvinnliga internerna ansgs

utgra en lockelse fr den man-



mit hem drucken Den absolut vrsta

Om en norska

mit hem drucken Den absolut vrsta

ver-erotisk,skamls,

skrekfrckhetert folk.

Den absolutvrsta.

Ur lgerchefens rapport

Rymt fleragnger och

legat medkarlar.Srskilt

frestande frvakterna.

Ur lgerchefens rapport


19/21

14 Aftonbladet

Fredag 29 augusti 2008

14 DOKUMENT Aftonbladet


Mannen i ett korvstnd i Helsing-borg gjorde ingen hemlighet av sina po-litiska sikter. Varje kund fick, tillsam-mans med korven, ngra haranger om attdet var rtt av Sovjetunionen att anfallaFinland eller synd att det finns s fkommunister i Helsingborg.

Ngra retade sig p hans sikter ochtipsade polisen om att korvgubben ver-kade suspekt.

Polisen tog in honom fr frhr. Man-nen var en 43-rig tysk fackfr-eningsman och socialdemokrat.Efter nazisternas maktverta-gande greps han och misshand-lades. I mitten av 30-talet flyd-de han till Sverige.

Korvgubben hade i dag klas-sats som politisk flykting. D,1940, sg svenska myndigheterdet som vldigt suspekt att va-ra antinazistisk eller prokom-munist. Det rckte fr att klassaen flykting som skerhetsrisk.

Av rdsla att bli anfallna ville Sverigetill varje pris stoppa politisk agitationmot nazityskland.

Den 17 juni 1940, samma dag som Frank-rike undertecknade vapenstillestn-

det med Tyskland,greps korvgubben. Ut-an frklaring eller rttatt vnda sig till advo-kat eller domstol frdesmannen till ett nyinrt-tat interneringslger iLngmora i Dalarna.

Utan en aning om hurlnge han skulle tvingassitta dr.

Lgren hade nyligen

inrttats efter ett beslut av samlings-regeringen. Socialstyrelsen var denmyndighet som hade sista ordet om vil-ka som skulle skickas dit.

Tobias Berglund, doktorand i historiavid Uppsala universitet har tillbringatflera r med att grva i Riksarkivet ochandra arkiv fr att f fram sanningen omlgren. Tillsammans med journalistenNiclas Sennerteg har han skrivit bokenSvenska koncentrationslger i skugganav tredje riket (Natur & Kultur) somkommer ut i bokhandlarna p mndag.

Samlingsregeringen bildades till fljdav kriget. Regeringens befogenheter varoerhrt stora. All makt var koncentreradtill ngra f politiker och tjnstemn.

Regeringen frsktehlla lgren s hemligasom mjligt fr allmnhe-ten. Medan de militra in-terneringslgren och fngs-

landet av svenska kommu-nister var vl knt var lgrenfr civila utlnningar s gottsom oknda.

Regeringsprotokollen omvarfr lgren inrttades r mycket knapp-hndiga, sger Berglund. Men framfralltverkar de ha varit ett stt att vertyga na-zityskland att Sverige tog itu med derasfiender.

Att lgren var en del av Sveriges an-passningspolitik bekrftas av hur klien-telet i koncentrationslgren frndradesmed tiden.

Man kan nstan sga p dagen nr poli-tiken ndrades, sger Niclas Sennerteg. Ef-ter att tyskarna besegrats i Stalingrad p v-ren 1942 brjade antinazisterna slppas urlgren som i stllet fylldes av quislingar.

De tvingades

De sattes i lgren utan rttegng. Utan att veta vad de anklagades fr.De fngslades p obestmd tid och sattes i tvngsarbete. Koncentrationslger fr utlnningar bosatta i Sverige drevs under storthemlighetsmakeri under andra vrldskriget. Fr att blidka nazityskland. Detta svenska Guantnamo avsljas i en ny bok.

Ny bok avsljar: Sverigehade koncentrationslger

Socialstyrelsen slppte 1940 in ett ftal t idningar fr att ge en t illrttalagd bild av lgren. Hr sitter den internerade tyske syndikalisten FritzBenner och lser i lgret i Lngmora i Dalarna. I verkligheten tillbringade internerna en stor del av dagen med tvngsarbete. Foto: PRB/ SCANPIX

Lgret i Rengsj i Hlsinglandlg isolerat och omgavs av

Redan underkriget kallades de

svenska lgren frkoncentrationslger.

annen i ett korvstndi Helsing

e tvingades

Ny bok avsljar Sverige

egeringen frskteegeringen frskte

e tvingades


e tvingades



20/21

15Aftonbladet


Frfattarna stller sig frgan varfrhandlingar frn lgerhanteringen har va-rit hemligstmplade i 50 r. Var det fratt mrka nnu en tveksam svensk insatsunder andra vrldskriget?

Att lgga till de tyska trupp-transporterna, malmexporten tillnazisterna och avvisningen avtyska desertrer.

Den officiella beteckningenvar slutna frlggningar. Menav mnga inte bara de ftaligakritikerna kallades de koncen-trationslger. Vilket om man an-vnder historikern Anne Apple-baums definition var en sann be-skrivning:

En plats dit en person frs in-te p grund av det hon eller hangjort utan p grund av det hon el-ler han r.

Frsta lgret ppnades i mars1940. Totalt fanns det 14 lger

runtom i Sverige med som mest 1 500fngar p samma gng. Totalt satt 3 000utlndska civilpersoner i lgren.

Bildbevisen frn lgren r f. Det rd-de fotofrbud i och runt alla lger. All-

mnheten fick inte ens nrmasig.

Dagens Nyheter slpptessom en av f tidningar in fr attdokumentera tillvaron. Social-styrelsen ville visa att frhl-landena var mycket humana. P

DN-bilderna kan internerna ses spelaschack eller lsa bcker.

Innan artiklarna fick publiceras gran-skades de frst av utlnningsbyrn.

I mnga fall var de internerade utln-ningar som vistats i Sverige under lngtid.

Ulrich Hertz var varken jude ellerkommunist men uttalad pacifist. Hanflydde till Sverige 1934 och brjade arbe-ta med folkbildning p Birkagrdensfolkhgskola.

P morgonen den 1 mars 1940hmtades han utan frvarning av poliseni sin lgenhet p folkhgskolan. Han fr-des omedelbart till det nyppnade inter-neringslgret i Smedsbo i Dalarna.

Sjlv fick han inget besked om varfr.Men av allt att dma var hans brott atthan spridit pacifistisk propaganda.

Flera veckor hann g innan ledningenoch kamraterna p folkhgskolan fick ve-ta vad som hnt honom.

Vi ansg alla att vi var fngslade utanlaglig grund, skrev Hertz mnga r sena-re i en artikel i tidningen Arbetaren.

Hertz blev kvar i Sverige. Mnga andraav internerna fick sedemera topposter iVsttyskland och DDR.

Frhllandena i lgren var tuffa.De intagna hystes in i baracker. Alla in-

terner tvingades bra en srskild lger-uniform.

Varje morgon vcktes internernatidigt av vaktkonstaplar. Under frukos-ten ropades internerna upp och fick da-gens arbetsuppgifter. Ngra avverkadeskog och byggde vgar. Andra gnade he-la dagarna t att vika kuvert eller stda.

Bara toalettbesk och korta rkpauservar giltiga skl att lmna arbetet. Allt an-nat betraktades som arbetsvgran. Vak-ter vervakade arbetet.

Internerna tjnade 90 re om dagen menfick inte sjlva disponera sina pengar. Allainkp mste g genom lgerledningen.

15

VND S

straffarbeta

Kalmar

rnskldsvik

Gteborg

Malm

Borlnge

Bollns

Skellefte

Kusfors19441945

Srbyn19441945

Sunnerstaholm19451946 Rengsj19421945

Ingels19421946

Ster19431946

Hlsingmo,Florsberg,Ede19431948

Axmar1945

Lngmora

19401945Smedsbo19401945

Vgershult19421945

Tjrnarp19451946

SVENSKA KONCENTRATIONSLGERAftonbladetFredag 29 augusti 2008

Vi ansgalla attvi var

fngsladeutan laglig

grund

Ulrich Hertzhmtades en

morgon ochinterneradesutan ngon

frklaring.Foto:

SCANPIX

tv meter hg taggtrd. Vakterna var bevpnade med skjutvapen. Lgret anses vara ett av de hrdaste interneringslgren fr civila utlnningar. Kartan visar lgren drcivila utlnningar satt internerade under andra vrldskriget. rtalen anger vilka r lgren var i drift. Foto: RENGGSJ HEMBYGDSFRENING

Frfattarna stller sig frgan varfrrfattarna stller sig frgan varfr

handlingar frn lgerhanteringen har va

runtom i Sverige med som mest 1 500

fngar p samma gng. Totalt satt 3 000

DN bilderna kan internerna ses spela

schack eller lsa bcker.

Frfattarna stller sig frgan varfr DN bilderna kan internerna ses spela


Vi ansg alla att vi var fngslade utan

laglig grund skrev Hertz mnga r sena-

DN bilderna kan internerna ses spela


15


21/21

Aftonbladet


Hon fick veta att de intag-na var farliga men inte vadde gjort.

Mot oss var de snlla,berttar hon.

Greta Bjrnge var bara 16r nr hon brjade arbeta pinterneringslgret i Rengsj.

P en sllsynt bild frn lg-ret sitter hon lngst till hgerbland kkspersonalen. En ungflicka med kjol och armarnalite tafatt i kors. D hette honAndersson.

I dag r hon en pigg 82-ring. Hon r en av f perso-ner som fortfarande r i livetoch kan bertta ngot om vadsom kallas svenska koncen-

trationslger under kriget.

Taggtrd runt omrdetVi promenerar runt i det

som frn 1942 var lgret iRengsj.

I dag en idyllisk, trdbevux-en lund bebyggd med en tim-merstuga och en villa.

D var det taggtrd runthela omrdet, sger GretaBjrnge och pekar ut var k-ket och matsalen lg.

Fngarna bodde i barack-er. De r alla borta nu. En avdem blev Filadelfiakyrkansmteslokal. D fanns interner-nas teckningar av de ar medpalmer kvar p vggarna.

Nu r en stenmur allt somterstr av lgret.

Det dnar frn landsvgenmot Bollns. Den fanns inteunder kriget.

Greta hade nra till jobbet.Hon bodde granne med den

tv meter hga taggtrden. Jag var aldrig rdd. Vakter

patrullerade dygnet runt. B-da mina brder jobbade somvakter. De var stora och star-ka.

nd hnde det att internerrymde.

Fast jag begriper inte hurde lyckades ta sig ver tagg-trden.

Fortfarande hrs frundrani hennes rst.

Rengsj anses som ett av detuffaste slutna lgren fr ut-lnningar Men det var inget

Greta mrkte ngot av. Honhll till i kket och matsalen.Dr var det lugnt.

Efter frukosten gick de utp sina arbeten. D hade devakter med sig.

Greta hade precis gtt utfolkhgskolan och var arbets-ls nr hon blev erbjuden attarbeta i kket p det nyppna-de interneringslgret i Reng-sj. Lnen var mycket bttren i jordbruket. Trots att detr lnge sedan minns Gretahur hon blev tillsagd att honhade tystnadsplikt och fr-

vntades ha minimal kontaktmed internerna.

Jag stod i luckan och gavdem mat. Mnga av dem kun-de lite svenska. Man brukadevxla ngra ord med dem.Inte mer. De verkade snlla.Fast mnga var ju quislingar.

Fick tavla av internGreta fick lite extra kontakt

med en intern som arbetade ikket. Han brukade gra tav-lor av toasitsar. K Segulsen -43str det p den Greta visar.Toaringen r svart och guld-mlad. I mitten av mlning aven segelbt med svenska flag-gan fladdrande i vinden.

Greta brjade klockan sexp morgonen fr att hinna feld i vedspisen och f varm-vatten till disken.

Fngarna fick traditionellsvensk husmanskost. Kttbul-lar, rtor och flsk och pann-kakor.

Maten var fin. Med tankep att det var ransonering pallt fick de rejla portioner.God aptit hade de, fngarna.

All post till och frn lgret censurera-des. Fngarna fick skriva tv brev i veck-an.

P lgren fanns ocks en radioapparat.Men lgerledningen bestmde vilka sta-tioner som internerna fick lyssna p.

Den som inte sktte sig kunde f indrag

p matransonen.Klockan 22.30 skulle det vara slckt ochtyst.

Ngra av lgren hade bara staket. Pandra omgavs fngarna av taggtrds-stngsel.

Vrst av allt var ovissheten. Att in-te veta varfr man var dr eller fr hurlnge. Mnga led av psykiska besvr.

Sommaren 1940 skickade elva tyskaflyktingar ett protestbrev till Socialsty-relsen. Vid avresan till Lngmora hade delovats att snart f terfrenas med sinafamiljer. Att vistelsen dr skulle varahgst tillfllig. Nu knde de sig lurade.

Vi straffas, men utan att vi f veta vadvi anklagas fr, skrev de i brevet. Detta rett frfarande som inte ens frbrytare ut-

stts fr.

Socialstyrelsen svarade inte pbrevet.

Interneringen var ett klart brott mothabeas corpus, principen om att alla harrtt att f sin sak prvad av en domstol.Parallellen med Guantnamo r tydligmen p ett stt skiljer sig de svenska lg-ren.

Det verkar inte ha frekommit ngontortyr eller andra fysiska vergrepp motfngarna.

Fast i Rengsj utanfr Bollns fannsdet tendenser.

Efter en rymning genomfrdes nattli-ga visitationer en gng i timmen. Lgretvar omgivet av ett drygt tv meter hgttaggtrdsstngsel. Vakterna var bevpna-de med skjutvapen.

En av internerna klagade i ett brev:han vistades tv och ett halvt r i tysktkoncentrationslger, men aldrig hadehan utsatts fr en sdan behandling somi Rengsj.

I dag r nstan alla spr av lgrenborta. Bara huvudbyggnaderna i Smeds-bo och Lngmora finns kvar.

I Lngmora r husen ommlade till vittoch anvnds som hyreslgenheter.

Smedsbo fungerade fram till nyligensom konferensanlggning. Den en gngvackra herrgrdsbyggnaden med sitt vi-ta torn r sliten och lite spklik. Den rnumera uppkpt av en privatperson somuppenbarligen inte stdat upp efter de ti-digare garna.

Vldigt f protesterade mot interne-ringarna.

Kritik frekom mest i vnstertidning-ar typ Arbetaren och Norrskensflamman.Publikationer som genom transportfr-budet hade svrt att f strre spridning.

Wolfgang Hansson

Det var taggtrdrunt hela omrdet

RENGSJ

WolfgangHanssonwolfgang.hansson@ ft bl d t

Foto: UlfHjerulf.hojer

@ ft bl d t

SFortsttning frn frra sidan

Fngarna hade en noga inrutad dag.

Den som intesktte sig kun-de f indrag pmatransonen.

Greta, 82, serverademat till lgerfngarna

Vakt- och kkspersonalen p lgret i Rengsj. Inringad rGreta Bjrnge, d Andersson. Snett bakom henne strhennes far Albin som fungerade som allt-i-allo.

Foto: RENGSJ HEMBYGDSFRENING

Greta Bjrnge, i dag 82 r, jobbade under kriget i kket p lgret i Rengsj. Hon hade egen nyckel fr at t ta sig genom endrr i taggtrden.

All post till och frn lgret censurera-

des. Fngarna fick skriva tv brev i veck-

P lgren fanns ocks en radioapparat.

Men lgerledningen bestmde vilka sta-

Den som inte sktte sig kunde f indrag

Klockan 22.30 skulle det vara slckt och

Ngra av lgren hade bara staket. P

andra omgavs fngarna av taggtrds-

Att in-

et var taggtrd

Greta Bjrnge i dag 82 r jobbade under kriget i kket p lgret i Rengsj. Hon hade egen nyckel fr att ta sig genom en

drr i taggtrden.

Hon fick veta att de intag-

na var farliga men inte vad

de gjort.

Mot oss var de snlla

berttar hon.

Greta Bjrnge var bara 16

r nr hon brjade arbeta p

interneringslgret i Rengsj.

P en sllsynt bild frn lg-

ret sitter hon lngst till hger

bland kkspersonalen. En ung

flicka med kjol och armarna

lite tafatt i kors. D hette hon

Andersson.

I dag r hon en pigg 82-

ring. Hon r en av f perso-

ner som fortfarande r i livet

och kan bertta ngot om vad

som kallas svenska koncen-

trationslger under kriget.

Taggtrd runt omrdet

Vi promenerar runt i det

som frn 1942 var lgret i

Rengsj.

I dag en idyllisk trdbevux-

en lund bebyggd med en tim-

merstuga och en villa.

D var det taggtrd runt

hela omrdet sger Greta

te veta varfr man var dr eller fr hur

Sommaren 1940 skickade elva tyska

flyktingar ett protestbrev till Socialsty-

relsen. Vid avresan till Lngmora hade de

lovats att snart f terfrenas med sina

familjer. Att vistelsen dr skulle vara

hgst tillfllig. Nu knde de sig lurade.

Vi straffas men utan att vi f veta vad

vi anklagas fr skrev de i brevet. Detta r

ett frfarande som inte ens frbrytare ut-

inte p

Interneringen var ett klart brott mot

habeas corpus principen om att alla har

rtt att f sin sak prvad av en domstol.

Parallellen med Guantnamo r tydlig

men p ett stt skiljer sig de svenska lg-

Det verkar inte ha frekommit ngon

tortyr eller andra fysiska vergrepp mot

Fast i Rengsj utanfr Bollns fanns

Efter en rymning genomfrdes nattli-

ga visitationer en gng i timmen. Lgret

var omgivet av ett drygt tv meter hgt

taggtrdsstngs el. Vakterna var bevpna-

En av internerna klagade i ett brev:

han vistades tv och ett halvt r i tyskt

koncentrationslger men aldrig hade

han utsatts fr en sdan behandling som

av lgren

borta. Bara huvudbyggnaderna i Smeds-

et var taggtrd

runt hel omrdet

te veta varfr man var dr eller fr hur

et var taggtrd

hela omrdet sger Greta

Bjrnge och pekar ut var k-

ket och matsalen lg.

Fngarna bodde i barack-

er. De r alla borta nu. En av

dem blev Filadelfiakyrkans

mteslokal. D fanns interner-

nas teckningar av de ar med

palmer kvar p vggarna.

Nu r en stenmur allt som

terstr av lgret.

Det dnar frn landsvgen

mot Bollns. Den fanns inte

under kriget.

Greta hade nra till jobbet.

I Lngmora r husen o mmlade till vitt

Smedsbo fungerade fram till nyligen

som konferensanlggning. Den en gng

vackra herrgrdsbyggnaden med sitt vi-

ta torn r sliten och lite spklik. Den r

numera uppkpt av en privatperson som

uppenbarligen inte stdat upp efter de ti-

Vldigt f protesterade mot interne-

Kritik frekom mest i vnstertidning-

ar typ A rbetaren och Norrskensflamman.

Publikationer som genom transportfr-

budet hade svrt att f strre spridning.

D var det taggtrd runt

hela omrdet sger GretaLngmora r husen om mlade till vitt

SVENSKA KONCENTRATIONSLGER AftonbladetFredag 29 augusti 200816

Documents

Ur arkiven: Svenska interneringslägren