7
USA-reportage Publicerat i Arbetaren Nr 42, 2012

USA-reportage i Arbetaren

Embed Size (px)

DESCRIPTION

USA-reportage, publicerat i tidningen Arbetaren, nummer 42, 2012.

Citation preview

Page 1: USA-reportage i Arbetaren

USA-reportage Publicerat i Arbetaren Nr 42, 2012

Page 2: USA-reportage i Arbetaren

12 Reportage: USA inför valet ARBETAREN 42/2012

Redaktör: Cecilia Irefalk, 08-522 45 670, [email protected]

Land of the free, home of the brave?

Page 3: USA-reportage i Arbetaren

12 Reportage: USA inför valet ARBETAREN 42/2012

Redaktör: Cecilia Irefalk, 08-522 45 670, [email protected]

Land of the free, home of the brave?

Reportage: USA inför valet 13 ARBETAREN 42/2012

Land of the free, home of the brave?

Hög arbetslöshet. Ökande klyftor. Poli-tiska åsikter som inte spretat så mycket på över en generation. Arbetaren reser ge-nom ett splittrat USA som ska bestämma sig för vem som ska leda landet de kom-mande fyra åren.

DANIEL MATHISEN (TEXT) OCH

JENS OHLSSON (FOTO)

Page 4: USA-reportage i Arbetaren

14 Reportage: USA inför valet ARBETAREN 42/2012

Redaktör: Cecilia Irefalk, 08-522 45 670, [email protected]

Phelan Barreiro sitter på trappan på en bakgata till Pittsburghs södra sida. Han ska handla mjölk och te, visar

det sig, för att så småningom ta sig ner till studion. Vi går med honom till butiken samtidigt som han berättar om att han är musikproducent och bland annat gör musik till hiphopkollektivet Wu Tang Clans lokala avdelning Wu Lords.

Han tycker att det är få som förmår se objektivt på det amerikanska valet. Enligt honom spelar det ingen roll vem som sitter i Vita huset, det är ändå de stora företagen som dikterar agendan.

– Obama har inte kunnat styra över de starka krafterna från storfinansen, och det har förstört honom. Han är en del av syste-met nu, säger Phelan Barreiro.

Om han tvingas välja: Barack Obama el-ler Mitt Romney? Svaret kommer snabbt.

– Obama, givetvis. Romney är över hu-vud taget inte aktuell för människor som lever under vanliga villkor. Han represente-rar den procent som hela Occupyrörelsen protesterade mot.

Generationer av invånare har tagit jobb i någon av Pittsburghs stålfabriker och ofta blivit kvar på samma arbetsplats livet ut. Men på 1970-talet började fabriker stänga, jobben f lyttade utomlands. Det senaste de-cenniet har trenden brutits. Nya jobb inom forskning, sjukvård och utbildning har vita-liserat Pittsburghs ekonomi. I dag utgörs stora delar av befolkningen av tjänstemän och höginkomsttagare, vilket gjort att del-staten Pennsylvania, dit Pittsburgh räknas, inte längre är dominerande demokratisk.

Obamas reformer hittills ser Phelan Bar-reiro som urvattnade kompromisser som missar målen.

– Ta sjukvårdsreformen. Han tvingades göra alltför många eftergifter för att det skulle bli en allomfattande reform. Visst, det är ett steg i rätt riktning. Men någon ge-nerell sjukvård är det inte, säger han och tillägger:

– Jag är 28 år gammal och har ingen för-säkring. Min mamma hade lite pengar och jag har alltid tänkt att det är något jag behö-ver. Just nu är jag ung och vid förhållandevis god hälsa.

Valet spås på förhand bli jämnt. Demo-

kraternas kandidat Barack Obama och Re-publikanernas utmanare Mitt Romney lig-ger tätt i mätningarna. Hittills har ekonomin och den ännu höga arbetslösheten domine-rat dagordningen.

Phelan Barreiro är intresserad av miljö-frågor och besviken över att den sittande regeringen valt att borra efter mer olja, trots att Obama under kampanjen 2008 var utta-lad motståndare till det.

– Jag kanske är naiv, men för mig är det idéerna och de stora visionerna som lockar. Partipolitik tycks korrumpera människor.

Intresset för politiken hänger ihop med yrket. Phelan Barreiro väljer, säger han, att enbart samarbeta med artister som har ett budskap. Han målar upp en dyster fram-tidsvision för USA.

– Nästa president kommer att få ett omöjligt uppdrag. Världskriget kommer att bryta ut oavsett vad vi gör. Israels ag-gression kommer att tvinga fram en kapp-rustning som kommer att drabba hela världen.

Kitty Varnsen är i 50-årsåldern och jobbar som samordnare för Pitts-burghs botaniska trädgård. Hon

är mycket kritisk till den förda politiska linjen i USA de senaste åren. Framför allt tycker hon att det är oroande att landets underskott ligger på en historiskt hög nivå.

– Vi spenderar pengar vi inte har och skjuter skulden på kommande generationer. Det är inte ansvarsfullt. Jag vill se politiker som reglerar utgifter efter de resurser vi fak-

tiskt har, på samma sätt som familjer tvingas göra, säger hon.

Republikanerna anklagar återkom-mande Barack Obama för att vara en presi-dent som bara bränner pengar utan att foku-sera på att balansera budget och underskott. Kitty Varnsen menar att den bilden delvis är orättvis.

– Han ärvde visserligen en finanskris och lågkonjunktur utan motstycke, men den ursäkten går inte att leva på hur länge som helst. Kriser kommer och går, skillna-den ligger i hur man agerar.

I slutändan tycker hon inte att något av de etablerade partierna har en seriös plan

”Jag vill se politiker som reglerar utgifter efter de resurser vi faktiskt har.”

Kitty Varnsen

”Partipolitik tycks kor-rumpera människor.”

Phelan Barreiro

Under en bilfärd genom Detroit dominerar sönderslagna rutor, förfallna byggnader och skyltar som skvallrar om vräkningar. Indianapolis. I förra valet vann Barack Obama Indiana med en procentenhets marginal. Det var första gången sedan valet 1964 som en demokrat vann delstaten. Enligt opinionsmätningar kommer Mitt Romney i år med 87 procents sannolikhet att vinna delstaten.

Vilken presidentkandidat åsyftas på denna skylt?

Reportage: USA inför valet 15ARBETAREN 42/2012

för att vända utvecklingen. Varken ensidiga skattesänkningar eller oreglerade utgifter kommer att lösa något, spår hon.

Några timmar norr om Pittsburgh ligger Youngstown, en traditio-nell industristad som till skill-

nad från Pittsburgh inte lyckats ställa om efter 1970-talets nedläggningar. Staden var en gång i tiden ett av naven i det så kallade rostbältet, en region av städer do-minerad av industri. Men när konkurren-sen från andra delar av världen hårdnade och företagen sökte billigare alternativ stängde stålverken. Den här dagen ligger gatorna mestadels tomma, var och varan-nan butik täcks av en skylt med budskapet ”uthyres”.

Framför stadens galleria står Quantine Jackson, iförd solglasögon, en grönfärgad pikétröja och en id-bricka om halsen. Han f lyttade hit för sin f lickvän för två år sedan och jobbar som säljare på en elektronik-kedja i stadens galleria.

– Det var framför allt de låga levnadsom-kostnaderna som lockade. När jag bodde i New Jersey kunde jag knappt leva på min lön, här blir det mycket över.

Men kvar blir han inte.– Titta dig omkring. Det finns ingenting

här för sådana som oss, säger han.Drömmen är Amsterdam.– Jag är trött på det här landet. Vill se nå-

got annat. I Europa finns det en annan öp-penhet och en mentalitet som jag gillar.

Presidentvalet ger Quantine Jackson inte mycket för. Men skulle han vara

tvungen att välja skulle rösten sannolikt falla på Mitt Romney.

– Obama kom in vid fel tillfälle, med fel angreppssätt. Romney är rätt man för jobbet.

Svetten pärlar sig när Shawn stannar till på gatan. Luften är fuktig och kle-tig och han torkar sig om pannan.

Han menar att det är korrupta affärsmän och politiker som ”våldtagit” Detroit. Båda partier bär skulden, resonerar Shawn, som inte vill uppge sitt efternamn.

– Michigans guvernör är en skurk som är ute efter Detroit och företagen gör

enorma vinster men skeppar ändå jobb ut-omlands.

Detroit har ända sedan 1970-talet lidit av omstruktureringar inom industrin och en allt mindre lönsam bilsektor. Kulmen nåd-des under finanskrisen då konkurshotade motorkoncernen General Motors tillfälligt förstatligades. Under en bilfärd genom sta-den dominerar sönderslagna rutor, förfallna byggnader, skyltar som skvallrar om vräk-ningar och utslagning. Den välmående medelklassen har för länge sedan f lytt stadskärnan.

Strax utanför innerstaden tornar en jätte-lik byggnad i klassicistisk stil upp sig mot den regntunga himlen. På nära håll syns sprick-orna i fasaden och de gapande tomma fönst-ren. Huset byggdes i början av 1900-talet och fungerade som centralstation för delstaten Michigan till dess att trafiken upphörde 1988.

Fattigdomen skrämmer Shawn.– Som barn trodde jag aldrig att jag skulle

uppleva dagen då människor i Detroit bodde i plåtskjul, förklarar han och fortsätter:

– Människor behöver jobb.Shawns politiska värderingar i moralfrå-

gor tippar åt det konservativa hållet.– Jag anser att homosexualitet är ett

val. Och visst, välj det, men låt inte mig betala för era bröllop. Perversioner har också förstört staden. Droger, alkohol och prostitution har löst upp det moraliska kittet.

Lösningen är enligt Shawn att hitta sätt att locka tillbaka den medelklass som f lytt till villaförorterna. Genom att bryta segre-

gationen går det både att skapa ett mer jäm-likt Detroit och öka tillväxten.

– Vi måste få hit företagsamheten igen och skapa en trygg stad för alla. De tomma byggnaderna måste fyllas med folk som är peppade på att åstadkomma något viktigt.

Han är av uppfattningen att korruptionen genomsyrar all politik. Därför kommer han varken att rösta på Obama eller Romney.

– Jag brukade vara republikan, men nu-mera har jag öppnat upp ögonen. Båda par-tierna är bara för det rika etablissemanget, säger han.

Shawn vill att Ron Paul, en oberoende republikan som kampanjar på en plattform

”Jag brukade vara republi-kan, men numera har jag öppnat upp ögonen.”

Shawn

”Titta dig omkring. Det finns ingenting här för sådana som oss.”

Quantine Jackson

Indianapolis. I förra valet vann Barack Obama Indiana med en procentenhets marginal. Det var första gången sedan valet 1964 som en demokrat vann delstaten. Enligt opinionsmätningar kommer Mitt Romney i år med 87 procents sannolikhet att vinna delstaten.

Page 5: USA-reportage i Arbetaren

Reportage: USA inför valet 15ARBETAREN 42/2012

för att vända utvecklingen. Varken ensidiga skattesänkningar eller oreglerade utgifter kommer att lösa något, spår hon.

Några timmar norr om Pittsburgh ligger Youngstown, en traditio-nell industristad som till skill-

nad från Pittsburgh inte lyckats ställa om efter 1970-talets nedläggningar. Staden var en gång i tiden ett av naven i det så kallade rostbältet, en region av städer do-minerad av industri. Men när konkurren-sen från andra delar av världen hårdnade och företagen sökte billigare alternativ stängde stålverken. Den här dagen ligger gatorna mestadels tomma, var och varan-nan butik täcks av en skylt med budskapet ”uthyres”.

Framför stadens galleria står Quantine Jackson, iförd solglasögon, en grönfärgad pikétröja och en id-bricka om halsen. Han f lyttade hit för sin f lickvän för två år sedan och jobbar som säljare på en elektronik-kedja i stadens galleria.

– Det var framför allt de låga levnadsom-kostnaderna som lockade. När jag bodde i New Jersey kunde jag knappt leva på min lön, här blir det mycket över.

Men kvar blir han inte.– Titta dig omkring. Det finns ingenting

här för sådana som oss, säger han.Drömmen är Amsterdam.– Jag är trött på det här landet. Vill se nå-

got annat. I Europa finns det en annan öp-penhet och en mentalitet som jag gillar.

Presidentvalet ger Quantine Jackson inte mycket för. Men skulle han vara

tvungen att välja skulle rösten sannolikt falla på Mitt Romney.

– Obama kom in vid fel tillfälle, med fel angreppssätt. Romney är rätt man för jobbet.

Svetten pärlar sig när Shawn stannar till på gatan. Luften är fuktig och kle-tig och han torkar sig om pannan.

Han menar att det är korrupta affärsmän och politiker som ”våldtagit” Detroit. Båda partier bär skulden, resonerar Shawn, som inte vill uppge sitt efternamn.

– Michigans guvernör är en skurk som är ute efter Detroit och företagen gör

enorma vinster men skeppar ändå jobb ut-omlands.

Detroit har ända sedan 1970-talet lidit av omstruktureringar inom industrin och en allt mindre lönsam bilsektor. Kulmen nåd-des under finanskrisen då konkurshotade motorkoncernen General Motors tillfälligt förstatligades. Under en bilfärd genom sta-den dominerar sönderslagna rutor, förfallna byggnader, skyltar som skvallrar om vräk-ningar och utslagning. Den välmående medelklassen har för länge sedan f lytt stadskärnan.

Strax utanför innerstaden tornar en jätte-lik byggnad i klassicistisk stil upp sig mot den regntunga himlen. På nära håll syns sprick-orna i fasaden och de gapande tomma fönst-ren. Huset byggdes i början av 1900-talet och fungerade som centralstation för delstaten Michigan till dess att trafiken upphörde 1988.

Fattigdomen skrämmer Shawn.– Som barn trodde jag aldrig att jag skulle

uppleva dagen då människor i Detroit bodde i plåtskjul, förklarar han och fortsätter:

– Människor behöver jobb.Shawns politiska värderingar i moralfrå-

gor tippar åt det konservativa hållet.– Jag anser att homosexualitet är ett

val. Och visst, välj det, men låt inte mig betala för era bröllop. Perversioner har också förstört staden. Droger, alkohol och prostitution har löst upp det moraliska kittet.

Lösningen är enligt Shawn att hitta sätt att locka tillbaka den medelklass som f lytt till villaförorterna. Genom att bryta segre-

gationen går det både att skapa ett mer jäm-likt Detroit och öka tillväxten.

– Vi måste få hit företagsamheten igen och skapa en trygg stad för alla. De tomma byggnaderna måste fyllas med folk som är peppade på att åstadkomma något viktigt.

Han är av uppfattningen att korruptionen genomsyrar all politik. Därför kommer han varken att rösta på Obama eller Romney.

– Jag brukade vara republikan, men nu-mera har jag öppnat upp ögonen. Båda par-tierna är bara för det rika etablissemanget, säger han.

Shawn vill att Ron Paul, en oberoende republikan som kampanjar på en plattform

”Jag brukade vara republi-kan, men numera har jag öppnat upp ögonen.”

Shawn

”Titta dig omkring. Det finns ingenting här för sådana som oss.”

Quantine Jackson

Indianapolis. I förra valet vann Barack Obama Indiana med en procentenhets marginal. Det var första gången sedan valet 1964 som en demokrat vann delstaten. Enligt opinionsmätningar kommer Mitt Romney i år med 87 procents sannolikhet att vinna delstaten.

Page 6: USA-reportage i Arbetaren

16 Reportage: USA inför valet ARBETAREN 42/2012

Redaktör: Cecilia Irefalk, 08-522 45 670, [email protected]

på teman om en minimal stat, isolationis-tisk utrikespolitik och libertarianism, ska bli USA:s nästa president.

– Han har rätt lösningar på USA:s pro-blem. Demokraterna vill bara knäcka rika människor med skatter och göra alla fattiga. Det håller inte.

I förra valet vann Barack Obama Indiana med en procentenhets marginal, vilket var första gången sedan valet 1964 som en

demokrat vann delstaten. Den här gången pe-kar det mesta på att det blir tufft att upprepa bedriften. Enligt Fivethirtyeight, en statistik-blogg som väger samman opinionsmätningar inför presidentvalet, vinner Mitt Romney del-staten med 87 procents sannolikhet.

– Arbetslösheten är hög och ekonomin i spillror. Dessutom är bostadsmarknaden omöjlig, säger Rax, som jobbar som eko-nom vid ett större företag i Indianapolis och inte vill att vi ska publicera hennes efter-namn.

Rax hjärtefråga inför valet är invand-ringen. Fick hon bestämma skulle den vara betydligt mer restriktiv. I dag finns det för många sätt att smita in i landet, me-nar hon.

– Det kostar för mycket. Vi har enorma ekonomiska problem och samtidigt tar vi emot människor som belastar våra offent-liga system. Ekvationen går inte ihop.

Hon är registrerad republikan men rös-tade på Barack Obama 2008. Trots att hon inte säkert vill rösta på honom igen känner hon sympati för honom.

– Han fick ett försök men är på djupt vat-ten. Han gjorde sitt bästa men partierna kan inte samarbeta, säger Rax.

Hon har ännu inte bestämt sig för hur hon ska rösta den här gången.

– En del av mig vill att Obama ska lyckas, samtidigt känner jag instinktivt att USA skulle klara sig bättre med Romney.

Det bästa sättet att få fart på ekonomin är enligt Rax att låta resurserna i toppen koncentreras för att sedan spridas ned till låginkomsttagare, en ekonomisk modell som kommit att förknippas med president Ronald Reagan.

– Jag jobbar som tjänsteman på ett kon-tor och vill se en politik för företagsled-ningar. Den politiken har Romney. Går det bra för vd:ar går det bra för USA.

Moralfrågor bryr hon sig inte särskilt mycket om. Men på en punkt är hon tydlig: Folk ska ha rätt att bära vapen.

– Jag är en stolt vapenägare och har en konstitutionell rätt att bära dem. Men jag

är inte extrem, gängmedlemmar ska inte kunna bära automatvapen. Där går grän-sen, slår hon fast.

Allt tyder på att Mitt Romney vin-ner i Tennessee. Liksom många andra delstater i södern har Repu-

blikanerna starka fästen här. Ekonomisk konservatism i kombination med mora-liska och religiösa profilfrågor lockar många väljare.

Nixxie Chens liv har hittills varit kring-f lackande. Hon har jobbat med lite allt möjligt, pluggat i Danmark, varit bosatt på en bondgård i Israel. Hon är ursprungligen från New York, men studerar för närva-rande filosofi och offentlig politik på Vanderbilt universitetet i Nashville.

När vi ses för ett samtal har Republika-nerna nyligen hållit sitt konvent, där Mitt Romney officiellt nominerats till president-kandidat. Det finns något av en uppgiven ton i hennes sätt att beskriva politik. Nixxie Chen förklarar att hon är intresserad av po-litik och idéer, men inte partipolitik. Att hon dessutom kommer från New York, en delstat som med överväldigande majoritet kommer att rösta på Obama, gör att rösten känns bortkastad.

– Skulle det inte vara för att det skulle kunna kosta Demokraterna valet ligger De Gröna mig närmast politiskt. Jag vill inte att det ska bli som år 2000 igen, då folk som rös-tade på småpartier sannolikt kostade Al Gore segern.

Sakfrågan som ligger henne närmast om hjärtat är sjukvården. Efter att själv ha upplevt det skandinaviska systemet med offentligt finansierad vård under studierna i Danmark skulle hon vilja se ett liknande system i USA. Till dess tycker hon att Oba-mas sjukvårdsreform är ett steg i rätt rikt-ning.

– Här tvingas människor mer eller min-dre gå i personlig konkurs för att överleva. Det är inte värdigt. Min axel gick ur led och jag tvingades betala nästan 3 000 kronor för att få hjälp.

Intresset för politik och samhälle vak-nade till liv redan i årskurs fem, i samband med att hon kom över en bok om filosofi. Nixxie Chen medger att hon först var skep-tisk till Obama. Han var för optimistisk och naiv, resonerade hon.

– Och även om han inte direkt legat på latsidan kunde han gjort mer. Hbt-rättighe-ter är en viktig fråga för mig och där kunde han exempelvis gått längre.

Nixxie Chen förklarar att hon tycker att det är obegripligt att frågor som exempelvis synen på abort och kvinnors rättigheter spelar en så stor roll i valet.

– Det är frågor som inte borde vara frå-gor, utan självklara rättigheter. Men i grun-den handlar det förstås om att locka fattiga vita väljare med konservativa värderingar till högern, slår hon fast och fingrar på pors-linsmuggen på bordet.

Republikanerna som parti har genom-gått något av en metamorfos de senaste de-cennierna, från att ha varit ett förhållande-vis brett parti, där dess mer liberala falang ofta stod till vänster om många demokrater i ideologiska frågor. I dag har en skarp höger sväng inom partiets kärna antingen tvingat kandidater att anta mer konserva-tiva ståndpunkter eller tvingat bort dem till förmån för ideologiskt renläriga. Trots att Nixxie Chen på många områden har pro-gressiva värderingar finns det ett område där hon avviker. Hon vill gärna se att USA spelar en aktiv roll i världspolitiken, även om det innebär att använda militära medel för att vinna inf lytande.

– Jag är emot krig men världen behöver en hård makt. Vår ekonomi är beroende av en stabil omvärld och det är bara vi som kan garantera det.

En annan fråga som fångar hennes intresse är miljön. Hon menar att den amerikanska staden, med kontorsdominerade innerstäder

och villamattor utanför, skapar ett osunt be-roende av bilen som fortskaffningsmedel.

– Det är ohållbart. Samhället måste röra sig mot grön teknik och transportmedel som är hållbara. Jag färdas nästan enbart med cykel, säger hon och dricker upp det sista av kaffet.

Skymningen smyger sig på Elkins, ett litet samhälle i den östra halvan av delstaten West Virginia. Vitmålade

staket, drömfångare utanför dörrarna till omsorgsfullt möblerade verandor. Ljudet från en gräsklippare som dras runt, en hund som skäller på avstånd.

Denil Green står på garageuppfarten framför sitt hus och städar ur en av bilarna. Han är pensionerad kolgruvearbetare, för-klarar han, och tillbringar mest dagarna med att läsa böcker och ta längre bilturer. Obama litar han inte på.

– Han är inte som oss. Hela kulturen från Chicago är så korrupt och så fjärran från de värderingar vi har här. Om jag kände honom kanske det skulle vara annorlunda, säger han.

Denil Green hänvisar till den höga ar-betslösheten och en trög ekonomi som inte tycks vilja ta fart. Men mest räds han att för-utsättningarna för delstatens kolindustri ska försämras.

– Hittar de inget miljövänligt sätt att ut-vinna kol kommer det sannolikt förbjudas, säger han och skakar på huvudet.

– Missförstå mig inte. Jag oroar mig för miljön och tror verkligen att vi behöver hitta nya energikällor för att få allt att gå ihop.

Han menar att industrin av i dag är be-tydligt säkrare och miljövänligare än tidi-gare. Att kol är själva livsnerven i West Vir-ginia går inte att ta miste på. Vad som skulle vara alternativet tycks ingen ännu veta svaret på. Mest av allt tycks Denil Green vilja tillbringa dagarna i lugn och ro i Elkins.

– Elkins är unikt. Dessutom är det så pass isolerat från övriga landet att det tar ett och ett halvt år innan vi vet att ekonomin i landet är på väg åt skogen, säger han och skrattar ljudligt.

Han känner varken entusiasm inför De-mokraterna eller Republikanerna i årets val.

– Jag är ingen god demokrat eller repu-blikan. USA behöver ett tredje parti som kan utmana den cementerade korruptionen och generera nya idéer. Vi behöver framför allt en president som kan rädda landet ur krisen.

[email protected]

”Här tvingas människor mer eller mindre gå i per-sonlig konkurs för att över-leva. Det är inte värdigt.”

Nixxie Chen

”USA behöver ett tredje parti som kan utmana den cementerade korruptionen och generera nya idéer.”

Denil Green

General Motors huvudkontor i Detroit. Företaget förstatligades tillfälligt under finanskrisen.

Page 7: USA-reportage i Arbetaren

ARBETAREN 42/2012 Reportage/Krönika 17

För några somrar sedan satt jag i ett väntrum på vårdcentralen och började bläddra i någon blaska för tonårstjejer. Det var en intervju med Ashley Olsen, eller om det var hennes identiska tvilling Mary-Kate Olsen. Ämnet var som vanligt killar och kärlekstrubbel. Artikelförfattaren frågade Ashley/Mary-Kate hur man skulle gå tillväga för att behålla en kille. Svaret löd ungefär:

– Jag brukar tipsa om mormors knep. Hon satte alltid väckarklockan en halvtimme innan morfar och smög upp och sminkade sig. Sedan gick hon och la sig igen lagom till att morfar vaknade. Och de har varit ihop i 50 år, så det är ett knep som fungerar.

HÄR VILL JAG ha en paus för en välförtjänt facepalm.

Kändis tvillingen tipsar alltså om att piffa till sig innan partnern man bor tillsammans med har hunnit vakna. Så man är snygg och fräsch och har en rosdoftande andedräkt. Så mannen inte vaknar upp och upptäcker att det ligger ett monster bredvid honom. Ett osminkat monster med okammat hår och kuddmärken på kinden. För så kan det ju helt enkelt inte gå till!

På ett internetforum är det en diskussion om det är snyggt eller fult att inte ha smink. Några skriver att tjejer blir snyggare med smink, några skriver att de gillar naturliga tjejer. Vad är då en naturlig tjej? Användaren ”Lillebror”, 19 år, menar att det är när en tjej är sminkad men utan att det syns. ”Kleff ” skriver att tjejer utan smink är som en penis utan förhud. Jaha.

ENLIGT skönhetssajten improveme.se (observera namnet) föredrar 73 procent

av männen sminkade tjejer (en-ligt en undersökning baserad på 1 000 amerikanska män). De skriver: ”Ett positivt resultat för alla tjejer som kanske inte känner sig bekväma utan smink!” Tidningen Cosmopoli-tan tipsar om att sminka sig för att killens kompisar ska se att man är snygg. Så killen kan känna sig stolt.

DET ÄR JU INTE särskilt konstigt att kvinnor blir

fjättrade när det är den här informationen som når oss hela tiden på olika nivåer från olika instanser. Till er tjejer som läser detta vill jag understryka: huruvida ert monogama parförhållande kommer fungera eller ej beror inte på om ni gått upp en halvtimme i förväg och sminkat er. Det finns viktigare

faktorer som spelar in, som att ni trivs tillsammans och till exempel kan kissa utan att behöva spola vatten i handfatet samtidigt.

MEN VEM ÄR JAG att predika. Trots att jag genomskådat patriarkatet och har genusglas-ögonen på mig går jag varje morgon tvångsmässigt till badrumsspegeln och täcker mitt ansikte med ett lager av färg. Som en mask. För att duga.

Unga

Agnes Stuber är medlem i Syndikalistiska Ungdomsförbundet.

Agnes Stuber

Jag täcker ansiktet med lager av färg

Några skriver a� tjejer blir

snyggare med smink, några skriver a� de

gillar naturliga tjejer. Vad är

då en naturlig tjej?

I West Virginia är många oroliga för att kolindustrin kommer att få sämre förutsättningar om Obama blir omvald.