D-UPPSATS

2009:042

Universitetstryckeriet, Luleå

Utformning av ny självbetjäningsautomat

INDUSTRIELL DESIGN D

Luleå tekniska universitet Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell design

2009:042 • ISSN: 1402 - 1552 • ISRN: LTU - DUPP--09/042 - - SE

John Bjernudd

Utformning av ny självbetjäningsautomat

John Bjernudd Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell design

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN Industriell design

D-UPPSATS

FÖRORD Detta examensarbete på 30 högskolepoäng har utförts som en avslutande

del i högskoleingenjörsutbildningen Industriell Design vid Luleå tekniska

universitet.

Jag vill med detta förord visa min tacksamhet och uppskattning till de

personer som på ett eller annat sätt varit delaktiga i att hjälpa mig utföra

detta examensarbete.

Ett stort tack till familj och vänner som utgjort ett enormt stöd under arbetets

gång, framför allt Karin Sjöbom som bidragit med ovärderlig hjälp. Jag vill

även rikta ett stort tack till Christina Lundberg, Ana Gaines, Robert Ahlström,

Tom Törnblom, Zacharias Elinder, Katrin Haraldsson och Carl Olsson för att

ni bidragit med era kunskaper, idéer och inspiration.

Tack till mina handledare Helena Tranaeus- Bonnedahl och Ingegerd Olsbro-

Fehrm, på Scandinavian Airlines System, samt Marie- Louise Böhm, Cecilia

Galluzzi och Lena Georgsson för konsultation och hjälp.

Jag vill också tacka Anders Håkansson som varit min handledare vid Luleå

tekniska universitet under arbetets gång, samt Josef Forslund som varit till

stor hjälp vid modellbyggandet.

Stockholm, maj 2008

John Bjernudd

SAMMANFATTNING

Bakgrund

Scandinavian Airlines System är ett flygbolag baserat i de Skandinaviska län-

derna. Företaget har som visionen att de ska vara det naturliga första valet.

Affärsidén är att lönsamt betjäna den Skandinaviska marknaden med ett

brett utbud av flygbaserade tjänster med skärskilt fokus på affärsresandet.

SAS har därför arbetat fram ett nytt incheckningskoncept där resenärer ska

erbjudas valmöjligheten att checka in utanför flygplatsen i en större ut-

sträckning med hjälp av Internet och mobiltelefon. Det nya incheckningskon-

ceptet medför att behovet av dagens fullstora incheckningsautomater kom-

mer att minska och istället ökar behovet av självbetjäningsautomater som

endast skriver ut ”bagagetaggar”.

SAS var inte nöjda med utformningen på den befintliga prototyp som tagits

fram för ändamålet, varpå man beslutade att bland annat knyta ett examens-

arbete inom industriell design till projektet för att ta fram ett nytt designför-

slag. Examensarbetet utfördes av John Bjernudd som en avslutning på hans

studier inom Industriell design vid Luleå tekniska universitet.

Projektet

Projektet har ledsagats av utvecklingsmetoden systematisk problembehand-

ling. Från givna förutsättningar samt uppsatta avgränsningar påbörjades en

informationsinsamling för att utforma ett designförslag som var väl anpassat

för de ingående komponenterna och till målgruppen. Problematik som mål-

gruppens ergonomi och antropometri, designtrender, skandinavisk design

och SAS identitet har studerats. Användarstudier har genomförts på resenä-

rer och markpersonalen inom SAS för att tillgodose deras behov.

Under en konceptgenereringsfas togs olika förslag fram med hjälp av brain-

storming, skisser och modeller etc. vilka resulterade i tre olika konceptförslag

som presenterades för företaget. Den enstämmiga uppfattning var att kon-

ceptförslaget ”Glass” var det förslag som skulle vidareutvecklas, då det bäst

svarade upp mot SAS vision om en självbetjäningsautomat med ett nytän-

kande intryck i kombination med en Skandinavisk känsla. Resultatet har för-

verkligat det mål och syfte som lades fram i projektets inledande fas och en

påsiktmodell kunde presenteras för företaget som avslutning på projektet.

ABSTRACT

Background

Scandinavian Airlines System is an airline company located in the Scandina-

vian countries. The company vision is to be the natural first choice. The busi-

ness concept is too profitably serving the Scandinavian market with a wide

range of services within the aviation business, with a special focus on busi-

ness traveling. To succeed with this SAS has developed a new check-in con-

cept were the main focus is to offer off airport check-in of various kinds, in-

ternet and mobile. In the future the need of full-sized self service kiosks will

be less and the need of self service kiosks to only printout baggage tags will

increase.

The existing prototype of the new self service kiosk was not of satisfaction to

SAS whereupon a thesis work within the field of Industrial design was linked

to the project to find a new design for the self service kiosk. The thesis work

was performed by John Bjernudd a student at Luleå University of technology,

as a final project for his degree in Industrial design.

The Project

The project has been conducted with the method of systematic problem solv-

ing. After a thorough study of the problem and clear definitions were set, in-

formation gathering started. Problems such as the target group ergonomics

and anthropometry, design trends, Scandinavian design and SAS identity

was analyzed. Field studies were carried out on travelers and ground service

personnel to satisfy their needs.

A phase of concept generation using brainstorming, sketching and building

models etc. resulted in a number of different proposals. Three of these pro-

posals were introduced to the company for a joint decision. The unanimous

opinion was that the “Glass” concept with a Scandinavian feeling and innova-

tive expression fulfilled the expectations best. The result has realized the goal

and aim that was formed in the beginning of the project, and a model of the

final self service kiosk concept was presented to the company as a comple-

tion of the project.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ................................................................................... 10

1.1 Bakgrund ................................................................................................. 10

1.2 Problembeskrivning .............................................................................. 11

1.3 Scandinavian Airlines System ............................................................. 12

1.4 Syfte ......................................................................................................... 12

1.5 Mål ............................................................................................................ 12

1.6 Avgränsningar ........................................................................................ 13

2 TEORI ............................................................................................. 14

2.1 Självbetjäningsautomat ........................................................................ 14

2.2 Ergonomi ................................................................................................. 14

2.3 Antropometri .......................................................................................... 15

2.7 Datorverktyg ........................................................................................... 16

2.7.1 Alias Studio Tools 13.0 ................................................................................................ 16

3 METOD ........................................................................................... 17

3.1 Informationssamling ............................................................................ 17

3.1.1 Litteratur ......................................................................................................................... 17

3.1.2 Internet ........................................................................................................................... 17

3.1.3 Intervjuer ........................................................................................................................ 18

3.1.4 Direkt observation ........................................................................................................ 18

3.2 Systematisk problembehandling ....................................................... 19

3.3 Problembestämning ............................................................................. 20

3.3.1 Frågemetoden ............................................................................................................... 20

3.3.2 Områdesbestämning ................................................................................................... 20

3.4 Problemundersökning ......................................................................... 21

3.4.1 Problembehandling enligt Pahl och Beitz ................................................................ 21

3.4.2 Kriterieviktning .............................................................................................................. 21

3.4.3 Trädteknik ...................................................................................................................... 22

3.5 Problemlösning ..................................................................................... 22

3.5.1 Brainstorming ............................................................................................................... 22

3.5.2 Ytterlighetstänkande .................................................................................................... 23

3.5.3 Katalogmetoden ............................................................................................................ 23

3.5.4 Idéassociationsmetoden ............................................................................................. 23

3.6 Bedömning och val av koncept ........................................................... 24

3.6.1 Kriteriebedömning ....................................................................................................... 24

3.7 Vidareutveckling av koncept ................................................................ 25

3.7.1 Formanalys .................................................................................................................... 25

3.7.2 Modellbygge .................................................................................................................. 25

4 GENOMFÖRANDE ....................................................................... 26

4.1 Informationsinsamling .......................................................................... 26

4.1.1 Dagens prototyp ........................................................................................................... 26

4.1.2 SAS identitet .................................................................................................................. 28

4.1.3 Trender och Inspiration ............................................................................................... 30

4.1.4 Ingående komponenter ............................................................................................... 31

4.1.5 Användarstudie ............................................................................................................. 32

4.2 Problembestämning.............................................................................. 37

4.2.1 Problemklarläggning ................................................................................................... 37

4.2.2 Områdesbestämning ................................................................................................... 37

4.2.3 Problemformulering ..................................................................................................... 39

4.2.4 Definition av målgrupp ................................................................................................ 39

4.3 Problemundersökning .......................................................................... 39

4.3.1 Problemuppdelning ..................................................................................................... 39

4.3.2 Precisering av problemet ............................................................................................ 40

4.4 Problemlösning ...................................................................................... 41

4.4.1 Idéverksamhet ............................................................................................................... 41

4.4.2 Fortsatt Idéverksamhet ................................................................................................ 42

4.4.3 Konceptförslag .............................................................................................................. 44

4.4.4 Viktning av konceptförslag .......................................................................................... 47

4.4.5 Delpresentation med SAS ........................................................................................... 47

4.5 Utveckling av konceptförslag ............................................................... 48

4.5.1 Framtagning av formgivningsförslag ........................................................................ 49

4.5.2 Funktionell utformning ................................................................................................ 51

4.5.3 Färgval ............................................................................................................................ 58

4.5.4 Symboler ........................................................................................................................ 59

4.5.5 Toppskylt ........................................................................................................................ 60

5 RESULTAT ..................................................................................... 61

5.1 Självbetjäningsautomat ....................................................................... 61

5.2 Modellering och visualisering .............................................................. 61

5.2 Påsiktsmodell ......................................................................................... 64

6 DISKUSSION................................................................................. 65

6.1 Metod ....................................................................................................... 65

6.2 Resultat .................................................................................................... 67

6.3 Framtid ..................................................................................................... 67

REFERENSER ................................................................................ 68

BILAGOR

1. PROJEKTPLAN

2. TIDSPLAN

3. HÖFT & WESSEL

4. SAS IDENTITET

5. SKANDINAVISK INSPIRATION

6. INGÅENDE KOMPONENTER

7. KLARLÄGGNING AV PROBLEM

8. INTERVJUUNDERLAG

9. KRAVSPECIFIKATION

10. KRITERIEVIKTNING

11. ÖNSKEMÅLSTRÄD

12. WORKSHOP

13. VIKTNING AV KONCEPTFÖRSLAG

14. FORMANALYS

15. VIKTNING AV FORMFÖRSLAG

INLEDNING| 10

1 INLEDNING

1.1 Bakgrund

Detta projekt är ett examensarbete som utförts av John Bjernudd,

studerande vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Scandinavian

Airlines System, SAS. Projektet utförs inom ramarna för ”Examensarbete

30p” och ska leda till en högskoleingenjörsexamen inom Industriell design.

Under många årtionden har incheckningsprocessen vid flygplatser sett

likadan ut. När resenärerna anlänt till avreseterminalen har de sökt upp en

manuell incheckningsdisk bemannad av flygbolagspersonal, vilka i sin tur

tagit hand om resenärerna och deras bagage.

Under de senaste tio åren har dock en stor förändring skett inom

incheckningsprocessen. De frekventa kunderna önskar valmöjligheter och

behoven varierar i olika resesituationer. Med hjälp av bland annat

datoriserade självbetjäningsautomater söker flygbolagen nya alternativa

vägar för att göra incheckningsprocessen smidigare och snabbare för

resenären samt för personalen.

I ”Nya konkurrenskraftiga SAS”, NKS, har man därför arbetat fram ett nytt

incheckningskoncept. Resenärer ska erbjudas valmöjligheten att checka in

utanför flygplatsen i en större utsträckning med hjälp av Internet och

mobiltelefon. Det nya incheckningskonceptet medför att behovet av dagens

fullstora incheckningsautomater kommer att minska och istället ökar

behovet av självbetjäningsautomater som endast skriver ut ”bagagetaggar”.

Förhoppningen är att dessa självbetjäningsautomater i framtiden ska finnas

placerade både vid flygplats och ”off airport” (hotell, tågstation, Seveneleven

etc.)

INLEDNING| 11

1.2 Problembeskrivning

För att testa det nya incheckningskonceptet valdes det att ta fram en prototyp

av den nya självbetjäningsautomaten i samarbete med det företag som

levererat SAS senaste fullstora incheckningsautomater. Prototypen som togs

fram var till form och utseende baserad på den tidigare

incheckningsautomaten, vilket vid tester visade sig ha en negativ inverkan då

resenärer hade svårt att skilja de olika automaternas funktioner åt.

Prototypens utformning ansågs också vara onödigt stor för dess ingående

komponenter. Till följd av detta valde SAS att se över utformningen på

automaten i helhet, även hitta nya samarbetspartners till att utforma en ny

självbetjäningsautomat.

Bland annat har SAS valt att knyta ett examensarbete inom Industriell design

till projektet, för att få inspiration och idéer till en ny utformning.

Visionen är att självbetjäningsautomaten skall:

”förmedla en känsla av enkelhet genom ett innovativt och smidigt formspråk

där det tydligt framgår vad den är avsedd för. Den ska dessutom vara mobil

och kunna placeras i olika miljöer, fristående eller i ett samband, samt visuellt

mindre än en traditionell automat” (SAS, Scandinavian Airlines Sytem,

2007).

INLEDNING| 12

1.3 Scandinavian Airlines System

Scandinavian Airlines System, SAS är ett flyg- och reseföretag baserat i de

Skandinaviska länderna vilket grundades 1946, då den första

interkontinentala flygningen till New York genomfördes. I slutet av 2004

genomfördes en bolagisering av verksamheterna i Danmark, Norge och

Sverige och de interkontinentala flygningarna organiserades i affärsenheten

Scandinavian Airlines International.

SAS är en av grundarna till Star Alliance som bildades 1997, en

världsledande organisation för internationellt flygtrafiksamarbete. Under

2007 flög 25,4 miljoner passagerare med Scandinavian Airlines. Bolagen

inom affärsområdet flyger till 126 destinationer i Skandinavien, övriga

Europa, Nordamerika och Asien.

SAS-koncernens huvuduppgift är att erbjuda konkurrenskraftiga

flygförbindelser inom, mellan samt till och från var och ett av de tre

Skandinaviska länderna, dels på egen hand men även tillsammans med

utvalda partners. SAS vision är att de ska vara det naturliga första valet.

Affärsidén är att lönsamt betjäna den Skandinaviska marknaden med ett

brett utbud av flygbaserade tjänster med skärskilt fokus på affärsresandet.

SAS prioriterar absolut säkerhet, högsta punktlighet och personlig service

(SAS, Scandinavian Airlines System, 2006).

1.4 Syfte

Examensarbetes syfte är att praktisera teorin från utbildningen till

högskoleingenjör inom Industriell design och att metodiskt samt

självständigt driva ett produktutvecklingsprojekt i samarbete med ett företag.

För SAS del är syftet att finna en utformning av en självbetjäningsautomat

som svarar upp till den vision som formulerats (Se problembeskrivning).

1.5 Mål

Projektets ska resultera i framtagandet av ett designförslag till en ny

självbetjäningsautomat avsedd till att skriva ut endast ”bagagetaggar”.

Designförslaget skall vara anpassat efter SAS samt användarens krav och

önskemål och skall utgöra en god grund för vidare utveckling. Resultatet

kommer att visualiseras med CAID-modeller samt en påsiktsmodell.

INLEDNING| 13

1.6 Avgränsningar

Måtten på de ingående komponenterna är delvis givna och kommer

därför vara en begränsande faktor vid utformningen av en ny

självbetjäningsautomat.

Endast preliminära materialval skall ingå i projektet

Endast förslag på tillverkningsmetoder kommer att lämnas.

Projektet kommer ej behandla gränssnittet i mjukvaran.

Projektet skall resultera i framtagandet av en fysisk modell, dock

kommer denna inte av vara byggd i samma material och med samma

metod som den slutgiltiga produkten. Modellen kommer inneha

huvudmått som ligger till grund för vidareutveckling.

Formgivning och färgsättning måste ske utifrån de riktlinjer som finns

för SAS identitet.

Tid examensarbete, 20 veckor.

TEORI| 14

2 TEORI

2.1 Självbetjäningsautomat

Självbetjäningsautomater även mer internationellt kallat Self service kiosks är

så kallade datasystem vilka är öppna för allmänheten. De används till att

förse människor med information och service av olika slag.

En definition från 1994 lyder;

“… computer-based information system in a publicly accessible place,

offering access to information or transactions for an anonymous, constantly

varying group of users, with typically short dialogue times and a simple user

interface” (Holfelder & Hehmann, 1994).

Idag finns det datoriserade självbetjäningsautomater överallt vilka används

av många olika människor och i olika miljöer och sammanhang. Vanligt

förekommande är på bl.a. flygplatser och köpcentrum. Beroende på dess

syfte är de försedda med olika komponenter så som kortläsare, biljett- eller

kvittoskrivare, myntinsättare med mera.

Det finns många olika benämningar på självbetjäningsautomater beroende

på land, bransch och syfte. Begrepp som kiosksystem, kundterminal,

biljettautomat är exempel på andra vanliga namn som kan användas för

självbetjäningsautomat. Mest förekommande benämning internationellt är

kiosk, men i denna rapport användas benämningen självbetjäningsautomat

då SAS oftast använder sig av denna benämning.

2.2 Ergonomi

Ergonomi är läran om arbetet: om människan som arbetar och sättet det

görs på, om verktygen och utrustningen som används, om platserna som

arbetet utförs på och om de psykosociala aspekterna på arbetssituationen

(Pheasant & Haslegrave, 2006).

Målsättningen för ergonomin är att forma arbeten som är anpassade för

människor. Med det menar man att man måste ta hänsyn till skillnader för

en bred användarpopulation gällande bland annat storlek, styrka och

förmåga att hantera information. Därefter utformas arbetsuppgifter,

arbetsplats och verktyg utifrån dessa skillnader. Fördelarna med ergonomisk

anpassning är ökad effektivitet, kvalitet och arbetstillfredsställelse

(Ergonomisällskapet Sverige, 2008).

TEORI| 15

2.3 Antropometri

Antropometri är läran om människokroppens måttförhållanden.

Antropometriska mått brukar vanligtvis delas in i två olika klasser,

strukturella (statiska) och funktionella (dynamiska) data. Med statisk

antropometri beskrivs mått på kroppen i orörligt läge, exempel är

kroppslängd i stående och längden av olika delar på kroppen. Med dynamisk

antropometri beskrivs mått på kroppen i olika speciella situationer, exempel

är räckvidd och rörelseutrymme (Bohgard, Ericson, Karlsson, Lövsund, &

Odenrick, 1997).

Antropometri är en viktig del inom ergonomi och används bland annat till att

anpassa en produkt till användarens förutsättningar. Med hjälp av

antropometriska applikationer kan man erhålla en optimal arbetsställning,

ökad arbetseffektivitet samt förbättrad komfort och säkerhet.

För att möjliggöra denna anpassning krävs det särskild information vilken är;

Användarpopulationens antropometriska värden.

Restriktionerna som dessa egenskaper lägger på designen.

Kriterierna som skall gälla för att en effektiv anpassning är uppnådd

mellan produkt och användare (Pheasant & Haslegrave, 2006).

Det finns fyra begrepp med tillhörande villkor som ligger till grund inom

tillämpad antropometri vilka är;

Rörelseutrymme - det bör finnas lämpligt med utrymme för bland annat

armar och ben. Rekommendation är att man väljer måtten hos den 95:e

percentilen då detta är ett villkor med gräns åt endast ett håll.

Räckvidd - bestämmer maximala avstånd och storlekar för exempelvis

placering av manöverdon. Rekommendation är att man väljer måtten hos den

5:e percentilen då detta villkor också har endast en gräns.

Kroppsställning - detta villkor kräver två gränser, exempelvis 5:e och 95:e

percentilen. Ett exempel är lämplig höjd på ett arbetsbord vid stående arbete.

Muskelstyrka - bestämmer exempelvis den kraft som behövs vid hantering av

manöverdon eller lyft. Oftast krävs det bara en gräns men i vissa

utformningar krävs det två gränser (Bohgard, Ericson, Karlsson, Lövsund, &

Odenrick, 1997).

TEORI| 16

2.7 Datorverktyg

2.7.1 Alias Studio Tools 13.0

Alias Studio Tools är ett komplett ytmodelleringsprogram som innehåller

verktyg för att snabbt kunna skapa professionella 3D modeller.

Ytmodellering innebär att modellerna byggs upp av enbart ytor och endast

ger sken av att ha en verklig volym. Kurvor används vanligast med olika slags

metoder för att skapa dessa ytor. Olika material som t.ex. plast eller metall

kan simuleras och appliceras på modellens ytor för att ge modellen en så

realistisk känsla som möjligt. Ytterligare verktyg finns till förfogande för att

bl.a. skapa delningslinjer, kantavrundningar med mera. Genom renderade

bilder eller animeringar av olika ingående funktioner hos modellen kan man

tydligt visa sina idéer.

METOD | 17

3 METOD

3.1 Informationssamling

I början av ett projekt är det viktigt att samla in relevant fakta för att få en

övergripande förståelse av uppgiften, men även i samband med analys och

idéutveckling samlas nödvändig data in. Information som samlas bör med

fördel delas in i olika kategorier (Hamrin & Nyberg, 1993).

En lämplig mall för detta är:

Allmän information om problemet, fås oftast när man tar del av

problemet för första gången.

Brukar- och användarinformation, information om vem eller vilka som

berörs av problemet och i vilken omfattning.

Marknadsinformation, information om konkurrenter och deras

produkter, lagar, bestämmelser samt kundkrav.

Produktions- och tillverkningsinformation, information om vad som

krävs för att starta en produktion och tillverkning av en produkt.

3.1.1 Litteratur

Ett bra sätt att inleda informationsinsamlingen är att skaffa sig bakgrund via

läroböcker och uppslagsböcker. En allmänt värdefull källa för information är

forskningsrapporter och examensarbeten som man kan hitta via universitets

och högskolors databaser. För mer detaljerad information kan man söka

bland specialtidskrifter. Via kataloger och trycksaker kan man finna

information om marknaden.

3.1.2 Internet

Internet är idag en bra källa för att leta information. Databaser med

information inom alla tänkbara forskningsområden finns tillgängliga. I stort

sett kan man dela in databaser i tre olika kategorier.

Referensdatabaser som innehåller sammandrag av artiklar, rapporter eller

böcker.

METOD | 18

Faktadatabaser som innehåller uppgifter av statistisk art, t ex tabeller,

företagsfakta och bokslutssammandrag.

Fulltextdatabaser som presenterar hela texter ur t ex tidningar, tidsskrifter,

utredningar, rapporter eller böcker. Dessa databaser kan även innehålla

nyhetsartiklar i sin helhet, längre analyser och kompletta lagtexter.

3.1.3 Intervjuer

Det vanligaste och lättaste sättet att få fram information om hur personer

uppfattar och känner inför en företeelse är att ställa frågor. Intervjuer är

därför en bra metod för systematisk datainsamling (Lantz, 2007).

Intervjuer kan utföras på en rad olika sätt. I detta arbete har ostrukturerade

besöksintervjuer utförts med hjälp av öppna frågor, det vill säga frågor som

börjar med något frågeord, som vad, hur och varför. Besöksintervjuer är ofta

att föredra då det är önskvärt att få utförliga svar, skapa en diskussion samt

få en bra kontakt med de svarande och öka deras intresse för

undersökningen (Dahmström, 1991).

3.1.4 Direkt observation

Direkt observation är en lämplig metod för att studera exempelvis beteenden

eller specifika vanor samtidigt som man vill ha detaljerad information om

dessa aktiviteter. Metoden är ett bra komplement till intervjuer då man

erhåller en verklighetstrogen, detaljerad och inte på något vis redigerad data

(Dahmström, 1991).

METOD | 19

ArbetsmomentArbetsstegArbetsuppgift

Behandla problem

Bestämma problem

Formulera problem

Nivåbestämma problem

Avgränsa/uppdela problem

Undersöka problem

Uppdela problem

Analysera problem

Precisera problem

Lösa problem

Söka problemlösningar

Bedöma/välja problemlösning

Söka poduktuppbyggnad

3.2 Systematisk problembehandling

Genom att följa en strukturerad metod under produktutvecklingsprocessen

ökar chanserna till att uppnå ett lyckat resultat. Det finns en uppsjö av olika

modeller och metoder för att ta sig an ett designprojekt. För att uppnå ett

lyckat resultat har detta projekt vägletts av arbetsmodellen ”Systematisk

problembehandling” beskriven i kurskompendiet ”Produktutformning” av

Åsa Hamrin och Malin Nyberg. Kurskompendiet illustrerar även delar av

andra metoder som på ett bra sätt kan kompletteras eller kombineras med

”Systematisk problembehandling”.

Problembehandlingen tar upp följande steg:

Bild 1 – Metoden systematisk problembehandling.

Använda information

Dokumentera

METOD | 20

3.3 Problembestämning

Med utgångspunkt från en problembeskrivning kan man påbörja det första

steget vid problembehandling vilket är att bestämma problemet. Efter en

problembestämning skall problemet klart och tydligt framgå, och skall inte

kunna missuppfattas eller feltolkas. Det finns ett antal metoder som kan

underlätta vid en problembestämning, vars syfte är att göra

projektmedlemmarna medvetna om och tränga in i problemet. Förklaring till

de metoder som har varit aktuella vid detta steg följer nedan (Hamrin &

Nyberg, 1993).

3.3.1 Frågemetoden

Innebär att man tvingar fram fakta och vettiga synpunkter genom att besvara

ett antal väsentliga frågeställningar. Exempel på lämpliga frågeställningar

skulle kunna vara:

Vad är problemet?

Vem berörs av problemet?

3.3.2 Områdesbestämning

innebär att frågeställningarna i frågemetoden förs ihop till specifika områden,

varpå svaren på frågorna ger ett underlag för en områdesbeskrivning.

De olika områdena är;

Process - Verksamhet, handling, aktivitet, uppgift som skall studeras och

lösas (det egentliga problemet) samt eventuella gränsangivelser.

Omgivning - Plats eller miljö där processen/problemet finns och resultatet

(produkten eller lösningen) skall användas.

Människa - Den eller de personer som direkt eller indirekt berörs av

processen och resultatet i aktuell omgivning.

Resultat - Den slutliga lösningen på problemet och oftast en produkt.

Resurser - Tillgänglig tid ekonomiska villkor, materiella tillgångar och

naturtillgångar.

METOD | 21

3.4 Problemundersökning

Nästa steg i den systematiska problembehandlingen är att undersöka

problemet. Syftet med detta steg är att skapa en så pass detaljerad

uppfattning av problemet att en väl genomtänkt kriterielista eller

kravspecifikation kan upprättas vilken resultatet skall uppfylla. Detta görs

genom att först dela upp och analysera problemet för att slutligen precisera

det (Hamrin & Nyberg, 1993).

Förklaring till aktuella metoder vid problemundersökning följer nedan.

3.4.1 Problembehandling enligt Pahl och Beitz

Ett tillvägagångssätt till att analysera och undersöka ett problem är att

använda sig av en strategisk metod utformad av Gerhard Pahl och Wolfang

Beitz. Metoden är uppbyggd runt ett antal delmoment varpå det första

handlar om hur man kan ställa upp en kravspecifikation genom att separera

uppsatta krav (måste uppfyllas) från uttalade önskemål (uppfyllas om

möjlighet finns).

För att komma åt de egenskaper som lösningen skall inneha samt minimera

risken för att utelämna några egenskaper kan man ta hjälp utav en checklista

uppbyggd kring ett antal egenskapsområden såsom bland annat material

och ergonomi. Syftet med listan är att skapa sig en tidig helhetsuppfattning

av produkten.

Efter det att kriterierna har sammanställts ordnas de genom att ange

huvuduppgift och karakteristiska huvuddata och därefter undergrupper.

Kriterierna bör därefter dokumenteras och om nödvändigt korrigeras efter

det att begränsningar prövats och under konstruktionsarbetets gång.

3.4.2 Kriterieviktning

Genom att parvis jämföra kriterier i en matris viktas de mot varandra. Det

kriterium som väger tyngst tilldelas två poäng och det motstående tilldelas

noll poäng. Om kriterierna anses lika viktiga ges ett poäng till respektive

kriterium. Summorna adderas sedan och det kriterium som fått högst poäng

anses vara det viktigaste.

METOD | 22

3.4.3 Trädteknik

Metoden används oftast som ett komplement till andra metoder och innebär

att man på ett enkelt sätt kan visualisera olika samband och förtydliga hur

bland annat kriterium och funktioner hänger ihop. Metoden används också

med fördel då man på ett objektivt sätt ska bedöma kriterier och önskar visa

ett översiktligt resultat.

3.5 Problemlösning

Då man har fastställt problembestämningen samt undersökt problem och

delproblem mer ingående vidtar arbete med att lösa problemen. Detta syftar

till att man ska få fram ett eller flera bra del- eller helhetskoncept som

eliminerar eller reducerar de problem som funnits genom att uppfylla de krav

och önskemål som ställts på produkten. Detta arbete görs oftast i flera

omgångar. Man brukar tala om preliminäromgång, vilken genererar

ofullständiga lösningsförslag eller förslag med brister och nya problem. Sen

om en förädlande omgång, vilken är den slutliga varpå ett eller flera

intressanta förslag väljs ut och vidareutvecklas (Hamrin & Nyberg, 1993).

Som hjälpmedel under problemslösningsfasen kan man ta olika tekniker till

hjälp som har till avsikt att hjälpa till att öka kreativitetsförmågan.

3.5.1 Brainstorming

Brainstorming är en metod som kan underlätta och öka den

kreativitetsförmåga som behövs under en konceptgenereringsfas. Metoden

används med fördel i en grupp om 5 -15 personer med en ledare. Utan att

bedöma framkomna resultat ska gruppen generera så många idéer som

möjligt. Idékvantitet går alltså före idékvalitet, detta för att man vill sporra

deltagarna till att åstadkomma fler idéer genom associationer med framtagna

resultat. Vid brainstorming används med fördel hjälpmedel så som pennor,

post it-lappar, papper, lera med mera.

Grundregler för brainstorming:

Kritik är inte tillåtet

Kvantitet eftersträvas

Gå utanför det vanliga

Kombinera idéer

METOD | 23

3.5.2 Ytterlighetstänkande

En metod där man letar lösningar till problemet med hjälp av olika

ytterlighetsformuleringar genom att föreslå:

Den enklaste lösningen - den mest komplicerade lösningen

Den billigaste lösningen - den dyraste lösningen

Den häftigaste lösningen - den mest konventionella lösningen

Den mest tidlösa lösningen - den mest trendiga lösningen

3.5.3 Katalogmetoden

Katalogmetoden även kallad litteraturmetoden är en av de allra enklaste

metoderna vid kreativt tänkande vilken passar lika bra i grupp som vid

individuellt arbete. Metoden bygger på att undersöka hur andra personer

lyckats lösa det liknande problem. Exempel på informationskällor man kan

använda sig av är; produktkataloger, broschyrer, fackböcker, facktidskrifter,

patentskrifter samt företagsintern information.

3.5.4 Idéassociationsmetoden

Idéassociationsmetoden är en metod där man låter stimulera sin fantasi för

att uppnå något konstruktivt. Metoden innebär att man försöker associera till

sina egna eller andras idéer. Man utgår från något slag av symbol som kan

sättas i samband med det problem som ska lösas. Därefter antecknas den

eller de symboler som man kommer att tänka på när man iakttar den första.

Det hela fortsätter sedan på detta spår tills verkliga idéer börjar ta form.

METOD | 24

3.6 Bedömning och val av koncept

Efter att idéer framkommit ur problemlösningen är nästa steg att välja ut en

eller ett par lösningar. Med många alternativa koncept att välja bland ökar

kravet på en rättvis bedömning. Därför är det bra att använda sig av så

kallade bedömningsmetoder som underlättar valet av vilka lösningar som ska

gå vidare till fortsatt utveckling. Den metod som använts i detta arbete är

kriteriebedömning och förklaras nedan.

3.6.1 Kriteriebedömning

Med denna metod bedöms varje idé efter flera olika kriterier. De kriterier som

används bör vara av stor betydelse för den färdiga produkten. Varje lösning

bedöms mot vart och ett av kriterierna och ges poäng efter en förbestämd

skala.

3 = Lösning uppfyller kriteriet bra

2 = Lösning uppfyller kriteriet ganska bra

1 = Lösning uppfyller kriteriet dåligt

0 = Lösning uppfyller inte kriteriet

Bild 2 - Exempel kriteriebedömning.

METOD | 25

3.7 Vidareutveckling av koncept

Vidareutvecklingen av det vinnande konceptet innebär i första hand att finna

och bestämma detaljernas uppbyggnadssätt, utformning och material

(Hamrin & Nyberg, 1993).

3.7.1 Formanalys

Vid formgivning av en produkt är det viktigt att undersöka vilken form och

vilket uttryck produkten ska ha för att förmedla dess funktion på bästa sätt.

Genom att ta fram ett antal olika former av samma slags produkt kan en

analys genomföras av dem. I analysen bevaras ett antal frågor om

produktens form som sedan kan sammanfattas för att få en bättre förståelse

för vilken form som passar produkten bäst.

Frågorna kan exempelvis behandla:

Hur förhåller sig formen till rådande mode inom självbetjäningsautomater?

Har formen något unikt?

Återspeglar formen produktens funktion?

3.7.2 Modellbygge

Olika typer av modeller kan användas för att visualisera och analysera en

produkt vid produktutveckling.

Mock-up: Enkel modell som kan variera i skala. Används oftast till att testa

idéer om rymd, räckvidd, proportioner etc. Byggs för det mesta i kartong eller

industrilera.

Påsiktsmodell: En tredimensionell modell som främst visar produktens

utseende och form. En så kallad ”dummie”- modell som ser verklig ut, men

som ej behöver fungera. För det mesta byggs de i lera, urethaneskum, trä

eller liknande material. Vanligt hjälpmedel vid presentationer och

visualiseringar samt beslutsfattande.

Prototyp: En modell som ser ut och fungerar som den slutgiltiga produkten.

Är tillverkad i samma material men skiljer sig oftast tillverkningsmetoder.

GENOMFÖRANDE | 26

4 GENOMFÖRANDE Innan projektet påbörjades var det viktigt att utforma en planering för hur

arbetet skulle läggas upp. Detta för att få en strukturerad start samt en god

överblick av projektet. Tillsammans med handledarna Helena Tranaeus

Bonnedahl och Ingegerd Olsbro- Fehrm på SAS upprättades en projektplan

och tidsplan (se bilaga 1 & 2). Dokumenten kom att uppdateras under

arbetets gång då förutsättningar kom att ändras med tiden.

4.1 Informationsinsamling

4.1.1 Dagens prototyp

Dagens prototyp som används vid tester av det nya incheckningskonceptet

tillverkas av företaget Höft & Wessel. Prototypen är framtagen utifrån en

grunddesign, vilken kan anpassas till kundens önskemål. För mer ingående

information om Höft & Wessels automat gällande valmöjligheter samt

huvudmått (se bilaga 3).

Exteriört gränssnitt

Prototypen har SAS röd som huvud-

färg i kombination med gråmetallic,

vilken valts för att särskilja dess funk-

tion från övriga självbetjäningsauto-

mater inom företaget. Toppskylten

har en förklarande text vilken beskri-

ver vilka resenärer som kan använda

självbetjäningsautomaten. Gränssnit-

tet i mjukvarudialogen är den samma

som för de övriga självbetjäningsau-

tomaterna inom SAS. Öppnings- och

stängningsanordning är placerad

längst ner emot golvet och har en

låsbricka placerad framför för att

minska risken för intrång. Symboler

är förlagda intill de olika funktionerna

för att förtydliga tillvägagångssätt.

Bild 3 – 1. Toppskylt, 2. Touchscreen 17”

3. ”kortswipe” 4. 2D avläsare, 5.Bagtag-

utkast, 6. Öppnings-anordning.

GENOMFÖRANDE | 27

Interiört gränssnitt

Självbetjäningsautomaten är upp-

byggd kring ett antal komponenter.

En 17 tum touch screen som är inte-

grerad i automaten, två mindre dator-

fläktar placerade i överkant av auto-

maten vilka håller komponenterna

svala. ”Bagagetag”- skrivaren är pla-

cerad på ett skjutbart hyllplan, vilket

kan dras horisontellt med hjälp av te-

leskopskenor. En industriPC är place-

rad längst ner emot golvet och bred-

vid finns ett extra utrymme där man

placerat ett tangentbord. ”Kortswipe”

och 2D-avläsare är placerade i en an-

vändarvänlig höjd centralt i självbe-

tjäningsautomaten.

Bild 4 – Prototypens insida. 1. Bakstycke

touch screen, 2. ”kortswipe”, 3. ”bagtag”-

skrivare utdragbar med skenor, 4. Tangent-

bord, 5. Fläktar, 6. 2D avläsare, 7. Industri PC.

GENOMFÖRANDE | 28

4.1.2 SAS identitet

SAS identitet har sitt ursprung i ett gemensamt Skandinaviskt arv och är

designat till att uttrycka kvalitéer som enkelhet och funktionalitet, samt

inneha en informativ men ändå stillfull mening. Logotypen tillsammans med

väl utvalda bilder, färger och ett speciellt framtaget typsnitt är de

grundelement som skapat en stark och unik identitet för SAS.

De tre Skandinaviska länderna Sverige, Norge och Danmark har en alldeles

särskild förbindelse till varandra baserad på historia, språk, geografi, kultur

och livsstil. Allt detta skapar tillsammans en plattform för Skandinaviskt

uttryck vilket SAS har försökt att ta tillvara på och återge i sitt formspråk.

Alla detaljer och delar inom SAS är utvalda för att framhäva det

Skandinaviska uttrycket. En viktig detalj i SAS identitet är att resenärerna ska

känna av den Skandinaviska hemtrevnaden, därför är alla deras lounger på

flygplatser inredda med typiskt Skandinaviska möbler, varma färger och

mycket ljus. Allt från minsta sockerpåse och matlåda har sin speciella

formgivning med speciellt utvald färgsättning, konceptet är noga

genomtänkt (SAS, Scandinavian Airlines Sytem, 2005). (Se bilaga 4 för SAS

identitet).

SAS logotyp

SAS logotyp är en av de mest välkända

logotyperna i Skandinavien. Logon är uppbyggd

av två element. SAS egna typsnitt Scandinavian

och en fyrkantig bakgrund som är rundad i

hörnen. Logon skall alltid återges med SAS blå

färg på bakgrund och med vit text. Vid

framtagandet av typsnittet var det klarhet,

tydlighet och funktionalism som låg i fokus

(SAS, Scandinavian Airlines Sytem, 2005).

Bild 5 - SAS logotyp.

GENOMFÖRANDE | 29

Grundfärger

SAS grundfärger är blå, röd, silver och fyra

nyanser av grå. De används oftast i en nära

relation till svart och vitt.

Färgvalet är starkt influerat av Skandinaviens

olika säsonger och landskap. En klarblå

himmel, en varm rödorange solnedgång, de

lugnande färgerna av ett höstlandskap,

vinterns alla nyanser av grå (SAS,

Scandinavian Airlines Sytem, 2005). (se

Bilaga 5, Skandinavisk inspiration).

Tilläggsfärger

Sex tilläggsfärger är utvalda till att

komplettera grundfärgerna. Dessa färger får

inte ta upp mer än 25 % av den totala ytan för

en layout (SAS, Scandinavian Airlines Sytem,

2005).

Bild 7 – SAS tilläggsfärger.

Bild 6 – SAS grundfärger.

GENOMFÖRANDE | 30

4.1.3 Trender och Inspiration

Mässa

För att få en bättre uppfattning av självbetjäningsbranschen, finna inspiration

samt identifiera de senaste designtrenderna inom branschen gjordes ett

besök på ”KioskCom Europe Selfservice expo” i London 2007-11-07. Mässan

är en av de största inom branschen vilken exponerade ett stort antal

innovativa helhetslösningar av automater samt nya tekniska lösningar på

komponenter och mjukvara. Efter en enklare trendspaning framkom det att

ståldetaljer i kombination med aluminium- eller högblanka höljen var de

material som de flesta företagen valt till sina senaste automaters exteriörer.

En annan stor trend som de flesta företag lagt ner extra jobb på var

integrering av öppningsanordning och dylikt på automaterna, för att få ett så

rent uttryck som möjligt.

Bild 8 – Automattrender på dagens marknad.

GENOMFÖRANDE | 31

Skandinavisk profil

Vid identifiering av SAS formspråk framkom det tydligt att ett Skandinaviskt

uttryck är det som står i fokus inom företaget. Till följd av detta utfördes en

inspirationsstudie på vad som är typiskt Skandinaviskt, vad som inger

känslan av Skandinavien. Olika kategorier så som möbler, Hifi,

hushållsprodukter, inredning samt skandinaviska landskap analyserades.

Detta för att bilda en uppfattning om hur trenderna inom Skandinavien ser ut

i dagsläget. Under studien undersöktes material, funktionslösningar samt

form inom de olika kategorierna. Tidsskrifter, Internet och inredningsbutiker

har bland annat legat till grund för studien.

Resultatet av studien visade inte helt oväntat att utformningen samt det

uttryck som bör eftersträvas bör vara avskalat och strikt, med rena linjer där

funktionalitet ligger i fokus (se bilaga 5 för skandinavisk inspiration).

4.1.4 Ingående komponenter

Tidigt under projektet diskuterades det kring vilka huvudkomponenter som

skulle inrymmas i självbetjäningsautomaten. De huvudkomponenter som

fordrades var en Touch screen, ”bagagetag”- skrivare, kortläsare, PC och en

2D- avläsare. Diskussionen kring komponenterna handlade till stor del om

deras storlek, då ett av önskemålen var att självbetjäningsautomaten skulle

vara mindre än dagens prototyp. Kostnadsaspekter ingick också i

diskussionen. Efter utförd research bestämdes det att PC:n skulle bytas ut

från en industriPC till en mindre standardPC av märket Fujitsu Siemens.

”Kortswipen” byttes ut till en ”dip”- kortläsare av märket Omron och

”bagagetag”-skrivaren skulle ersättas av en skrivare från Intermec, vilken

redan används i de fullstora incheckningsautomaterna. Resterande

komponenter, touchscreen och 2D- avläsare behölls (se bilaga 6 för mått på

komponenterna).

GENOMFÖRANDE | 32

4.1.5 Användarstudie

Eftersom det är viktigt att veta vem designen är avsedd för, i vilka avseenden

designen är viktig för målgruppen samt ta reda på hur

självbetjäningsautomaterna används, har intervjuer och observationsstudier

utförts med underhållspersonal samt resenärer. Underhållspersonal (SAS

Ground Service) har intervjuats och observerats i sitt arbete, då de kunde

bidra med kunskaper och åsikter om både sitt eget användande av

produkten, samt resenärers. Resenärer har observerats vid användande av

prototyp. Detta för att om möjligt finna ytterligare brister och nackdelar, men

även fördelar hos dagens prototyp av den nya självbetjäningsautomaten.

Sammanfattning intervjuer och observationsstudier med användare:

Studierna utfördes på Arlanda flygplats vid tre olika tillfällen;

2007-11-19, Installation av prototyp Terminal 4 och 5, Arlanda

2007-11-26, Studiebesök SAS Ground Service (SGS)

2007-12-03, Observation resenärer Terminal 4 och 5, Arlanda.

Intervjuer genomfördes med 9 personer inom SGS, varav alla hade

erfarenhet av SAS självbetjäningsautomater. Syftet med intervjuerna var att

samla in så många åsikter som möjligt gällande både utformningen och de

funktioner som fanns på den framtagna prototypen. Dessvärre hade inte alla

som intervjuades fått tillfälle att bekanta sig med den framtagna prototypen

då den precis hade placerats ut på terminalerna. Detta resulterade i att

studien utökades till att inkludera SAS senaste check-in automater vilka har

exakt samma grundkonstruktion som prototypen. Ett förberett

intervjuunderlag med frågeställningar agerade som en grund för

intervjutillfällena (se bilaga 7). Det fördes sedan öppna diskussioner kring de

ställda frågorna.

GENOMFÖRANDE | 33

De problem och förslag på förbättringar som framkom vid intervjutillfällena

var följande:

Vid frågan om hur de som deltog i intervjun upplevde dagens prototyp

gällande form och utseende, var det ingen som direkt kunde ge några

precisa kommentarer. De hade varken tänkt på eller ifrågasatt utseendet,

utan tyckte generellt att prototypen hade ett ”tufft” och modernt yttre. För att

få bättre respons ställdes därför mer specifika följdfrågor som bland annat

behandlade funktioner, gränssnitt och SAS formspråk.

Att prototypen fått en röd färg istället för blå ansågs av de flesta vara ett bra

sätt att utskilja de nya självbetjäningsautomaterna från de övriga

automaterna inom SAS. En person tyckte dock att just denna färg gjorde att

den inte såg ut att tillhöra SAS, utan lätt kunde tas för ett konkurrerande

bolags automat. Personen ansåg att det kanske vore bättre att utskilja

prototypen med symboler och text istället för att gå ifrån SAS kända blå färg

samt övriga grundfärger.

Öppnings- och stängningsanordningen för

åtkomst av komponenter upplevdes som ett av

de större problemen av de flesta intervjuade.

Handtaget för att öppna och stänga

prototypen sitter alldeles för lågt vilket

resulterar i obekväma arbetsställningar, detta

då underhåll av automaterna sker frekvent

under ett arbetspass (se bild 9).

Låsbrickan som är placerad framför

öppningsanordningen ansågs ha en dålig

konstruktion. Den blir ofta tillbucklad och

snedvriden vilket till stor del ansågs bero på

att den är löstagbar (se bild 9).

Bild 9 – öppnings- och stäng-

ningsanordning och låsbricka.

GENOMFÖRANDE | 34

De flesta var överens om att det kändes

onödigt att öppna hela fronten på prototypen

(se bild 10), vilket gör att alla

huvudkomponenter blir åtkomliga.

Markpersonalen fyller oftast bara på

”bagagetaggar” till skrivaren eller utför

omstart vid eventuella driftstopp. En önskan

uppstod därmed om att man kanske skulle

kunna ha en öppning enbart för att fylla på

”bagagetaggar” och en större öppning för att

utföra servicearbete vid behov.

Några av de intervjuade påpekade att de tyckte

att skenorna som komponenterna var

placerade på var mycket behändiga och gjorde

det lätt att komma åt framför allt skrivaren (se

bild 11).

Alla var överens om att kortdragaren

”kortswipen” var otydlig. Skåran man drar

kortet i ansågs vara alldeles för djup och lång.

De hade uppmärksammat att en stor del av de

resenärer som använt prototypen inte förstått

sig på ”kortswipen” (se bild 12).

Istället ansåg de att man skulle använda en

”dip”- kortläsare som i de övriga SAS-

automaterna vilket ansågs fungera bättre för

resenärerna. Dessa kortläsare är oftast

förkommande i dagens bankomater, vilket gör

att förståelsen för funktionen redan är inlärd.

Bild 11 – Skenor.

Bild 12 – ”Kortswipe”.

Bild 10 – Frontöppning.

GENOMFÖRANDE | 35

Önskan fanns om att ha ett lättillgängligt USB-uttag för att koppla in ett

tangentbord vid behov istället för att ha ett tangentbord inkopplat och

placerat i automaten permanent.

Önskan fanns om att få undan sladdarna på insidan på ett bättre sätt. De

kommer i vägen då man ska fylla på ”bagagetaggar”.

Ett antal personer uppgav att prototypen kändes onödigt stor, då antalet

komponenter reducerats.

En person hade uppmärksammat att symbolerna för de olika funktionerna

var annorlunda på prototypen än de övriga automaterna. Även att

resenärerna haft problem att tyda dessa symboler vilket antagligen till stor

del bidragit till att de haft svårt för exempelvis ”kortswipen”.

Texten som är placerad på prototypens

toppskylt, ovanför ”touchscreen” upplevdes

som väldigt otydlig. Texten är för lång och för

liten, vilket medför att resenärer inte tar sig tid

till att läsa vad som står skrivet. Detta i sin tur

medför att resenärer inte förstår prototypens

syfte. SAS-logotypen ansågs också vara för

liten (se bild 13).

Istället för förtryckt text på prototypen gavs

förslag att använda större informationstavlor i

anslutning till automaterna eller extra

dataskärmar.

Bild 13 – Toppskylt.

GENOMFÖRANDE | 36

Sammanfattning av observationsstudier på resenärer:

Resenärer observerades under en dag vid terminal 4 och 5 på Arlanda

flygplats. Observationerna gav en bra uppfattning om resenärers

handhavande och beteende vid interaktion med prototypen. Mycket av det

som sades vid intervjuerna med SGS bekräftades vid observationstillfället.

Över lag tog resenärerna sig inte tid att läsa den beskrivande texten som står

på prototypens toppskylt, vilket ofta resulterade i att prototypen togs för att

vara en vanlig fullstor check-in automat.

Symbolen som beskriver hur kortet skall föras in i ”kortswipen” hade de

flesta problem med, i synnerhet äldre personer.

En del resenärer letade efter en avlastningsyta att lägga ifrån sig de saker de

hade i händerna.

Under perioder med många resenärer vid terminal 4 var det svårt att se

prototyperna med den placering de har i mitten av terminalen. Avsaknad av

större informationstavlor i anslutning till platsen försämrade också

upptäckten av prototyperna avsevärt.

De flesta som använde prototypen använde sitt bankkort för att ta upp

bokning på automaten. Det andra alternativet till att hämta upp sin bokning

på automaten är genom att använda sig utav ”2D scannern” som läser av en

streckkod. Denna funktion användes av endast tre personer under hela

observationsdagen.

GENOMFÖRANDE | 37

4.2 Problembestämning

4.2.1 Problemklarläggning

Med hjälp av lämpliga frågor utifrån frågemetoden kunde problemet

klarläggas från flera infallsvinklar (se bilaga 8). Frågorna berörde bl.a.

produktens egenskaper, dess uppgifter och utvecklingsmöjligheter.

4.2.2 Områdesbestämning

Frågeställningarna från frågemetoden sammanställdes och fördes ihop till

specifika områden för att ytterligare sätta sig in i problemställningens

innebörd och sammanhang.

Process - Den uppgift som skall studeras och lösas, det egentliga problemet

samt eventuella gränsangivelser.

SAS vill ha en ny utformning på sin självbetjäningsautomat avsedd till

att endast skriva ut ”bagagetaggar”.

Självbetjäningsautomaten skall förmedla en känsla av enkelhet genom

ett innovativt och smidigt formspråk där det tydligt framgår vad den är

avsedd för.

Självbetjäningsautomaten skall om möjligt vara mobil och kunna

placeras i olika miljöer, fristående eller i ett samband.

Självbetjäningsautomaten skall om möjligt vara visuellt mindre än en

traditionell automat.

Självbetjäningsautomaten skall inrymma ett visst antal givna

huvudkomponenter.

GENOMFÖRANDE | 38

Omgivning - Den plats eller miljö där problemet finns och resultatet skall

användas.

Självbetjäningsautomaten kommer i första hand att placeras vid

flygplatsterminaler men visionen är även att kunna placera

självbetjäningsautomaten vid hotell, tågstationer samt

servicehandelskedjor inom en snar framtid.

Miljön är relativt krävande, självbetjäningsautomaten kommer att

utsättas för olika klimat beroende på placering. Dagligt användande

kommer att utsätta automaten för slitage.

Människa - De personer som direkt eller indirekt berörs av problemet och

resultatet i aktuell omgivning.

Användare

Resenärer SAS

SAS Ground Service

Servicepersonal

SAS

Tillverkare

Tillverkande företag

Underleverantörer

Resultat - Den slutliga lösningen på problemet och oftast en produkt.

Resultatet skall bli ett designförslag till en ny självbetjäningsautomat.

Resultatet presenteras i form av muntlig presentation, skriftlig rapport,

CAID-modeller, visualiserade bilder av designförslag samt en

påsiktsmodell.

GENOMFÖRANDE | 39

Resurser - Tillgänglig tid, ekonomiska villkor, materiella tillgångar och

naturtillgångar.

Projekttiden är 20 veckor och påbörjas vecka 43, 2007.

4.2.3 Problemformulering

Sammanfattningsvis lyder problemet;

”Hur skall en självbetjäningsautomat vara utformad för att på bästa sätt inge

en känsla av nytänkande, funktionalitet och användarvänlighet, samt ge plats

åt ett visst antal givna huvudkomponenter med givna mått.”

4.2.4 Definition av målgrupp

Då självbetjäningsautomaten riktar sig till flyresenärer och markpersonalen

inom SAS (SAS Ground Service) ansågs målgruppens ålder ligga mellan 18

och 65 år. Även rörelsehindrade har ingått i målgruppen.

4.3 Problemundersökning

4.3.1 Problemuppdelning

Problemet handlade till stor del om design och utformning vilket oftast

innebär en påverkan av många faktorer. Detta medförde att en abstrakt hög

nivå på problemet sattes och problemet delades in i ett antal delproblem. De

olika problemområdena löstes separat varpå de fördes samman för att bidra

till en komplett lösning.

GENOMFÖRANDE | 40

De delproblem som identifierades var följande;

Design - Hur skall produkten vara utformad för att framhålla dess syfte, vara

tilltalande samt uttrycka SAS identitet?

Ergonomi - Hur skall produkten vara utformad för att vara anpassad för

målgruppens fysiska förutsättningar? Öppningsanordningar? Placering av

huvudkomponenter?

Huvudkomponenter – Hur skall komponenter inrymmas? Hur skall

komponenter monteras/fästas? Hur skall komponenter skyddas?

Exteriört gränssnitt - Hur skall symboler, texter och färgval på exteriör

utformas för att tydligt återge produktens syfte och funktioner?

Material och tillverkning - Vilka tillverkningsmetoder samt material är bäst

lämpade?

Placering - Hur skall produkten vara placerad? Skall den vara placerad på

exempelvis golv eller Vägg?

4.3.2 Precisering av problemet

Med problembestämningen som grund kunde en kravspecifikation enligt

Pahl och Beitz upprättas (se bilaga 9). Krav och önskemål listades under

givna rubriker så som exempelvis geometri, material och ergonomi.

Kravspecifikationen diskuterades därefter tillsammans med SAS och

nödvändiga kompletteringar och ändringar utfördes. Därefter fastställdes

vilka önskemål som ansågs viktigast utöver kraven genom att ställa dem mot

varandra i en kriterieviktning (se bilaga 10). Viktningen åskådliggjordes

sedan i ett önskemålsträd för att förtydliga resultatet (se bilaga 11).

GENOMFÖRANDE | 41

Bild 14 & 15 – Workshop.

4.4 Problemlösning

4.4.1 Idéverksamhet

Till en början utfördes en egen brainstorming, där ett antal grundidéer

uppkom utifrån den information som samlats in. Många av de önskemål som

SAS ställde på en ny självbetjäningsautomat, exempelvis att vara modern,

high Tech och innovativ var begrepp som var relativt otydliga och som kan

tolkas på många olika sätt. Detta gav dock ett stort utrymme för fri

association. Frågeställningar utifrån bland annat dessa önskemål

formulerades för att finna så många associationer som möjligt.

För att vidga projektets konceptgenereringsfas och få hjälp med idéer och

nya infallsvinklar till projektet arrangerades en så kallad workshop med

personer som var relativt ovetande om projektet. Deltagarna bidrog med

många olika infallsvinklar och synpunkter vilket gav upphov till nya

användbara idéer för fortsatt problemlösning. Workshopen styrdes med

hjälp av olika aktiviteter och nödvändig information presenterades för

deltagarna. En sammanfattning av workshopen hittas i bilaga 12.

GENOMFÖRANDE | 42

4.4.2 Fortsatt Idéverksamhet

Helhetslösningar i form av skisser togs nu fram med hjälp av olika

kreativitetsmetoder utifrån den information som uppkom vid workshopen

samt tidigare insamlad fakta. Skisserna visade framför allt tänkta former och

uttryck, men även på olika funktioner.

För att få en tydligare bild av vad SAS själva var ute efter beslutades att visa

upp ett urval av de skisser som tagits fram för handledarna på SAS.

Diskussion kring de olika skisserna gav en antydan om vad SAS själva hade

för förväntningar på en ny utformning av självbetjäningsautomaten. Ett antal

detaljer och idéer från skisserna valdes ut tillsammans med handledarna för

att sedan spinna vidare på.

Bild 16 – Skisser på helhetslösningar.

GENOMFÖRANDE | 43

Bild 17, 18 & 19 – Tre idéer som var intressanta för utveckling.

Den första idén som valdes ut var att använda sig av ett glasliknande material

på fronten av självbetjäningsautomaten. Detta ansågs kunna återspegla ett

Skandinaviskt uttryck samt ge självbetjäningsautomaten en innovativ och

tilltalande känsla i kombination med ett slankt och smidigt hölje. Den andra

idén var inspirerad av formen på en flygplansfena, vilket medgav en

återkoppling till flyg samt möjligheten till att ställa

självbetjäningsautomaterna i moduler. Den tredje idén baserades helt på

enkelhet, med tanke på att vara så smidig som möjligt. En externt placerad

touchscreen skulle öka möjligheten till att minska självbetjäningsautomatens

yttermått.

Funktioner som separata öppnings- och stängningsanordningar var också

något som var intressant, då markpersonalen oftast bara behöver komma åt

skrivaren vid underhåll. Skenor som används på dagens prototyp har visat

sig vara effektiva vilket också ansågs vara något att spinna vidare på.

GENOMFÖRANDE | 44

4.4.3 Konceptförslag

Utifrån de gemensamt utvalda idéerna, samt tidigare insamlade krav och

önskemål genererades nu nya mer illustrativa konceptförslag.

Ett koncept som bygger på enkelhet och smidighet. Skalet är anpassat till de

ingående komponenterna vilket gör konceptet mindre än dagens prototyp.

Touchscreen är placerad utanför höljet vilket bidrar till ett smidigare och

luftigare intryck. Fronten är lik dagens prototyp med tanke på att bevara

funktionen med skenor.

1. SIMPLE

Bild 20 – Konceptförslag

GENOMFÖRANDE | 45

Ett koncept som inspirerats av formen på en flygplansfena vilket ger

självbetjäningsautomaten ett unikt uttryck. Utformningen med

sidomonterade touch screen möjliggör enklare åtkomst för exempelvis

rullstolsbundna. Utformningen medger också modulanpassning då

självbetjäningsautomaterna lätt kan placeras med baksidan gentemot

varandra. Separat åtkomst till ”bagagetag”- skrivaren är också en stor fördel.

2. TAILFIN

Bild 21 – Konceptförslag

GENOMFÖRANDE | 46

3. GLASS

Ett stilfullt och innovativt koncept där fronten i ett glasliknande material ger

självbetjäningsautomaten ett skandinaviskt och modernt uttryck. Fördelen

med glaset är också att det ger ett luftigt intryck samt om önskan finns

placera en text eller logotyp för att beskriva självbetjäningsautomatens

funktion tillhörighet. Utformning medger även i detta koncept separat

åtkomst av de olika komponenterna med fokus på ”bagagetag” skrivaren.

Bild 22 – Konceptförslag

GENOMFÖRANDE | 47

4.4.4 Viktning av konceptförslag

För att avgöra vilket av de olika konceptförslagen som skulle vidareutvecklas

upprättades en konceptviktningsmatris. I matrisen poängsattes de olika

koncepten med hjälp av en skala mellan 0 och 3 för hur väl de svarade upp

mot tidigare uppställda önskemål. Bedömningspoängen multiplicerades

sedan med den viktkoefficient som varje önskemål tilldelats vid

kriterieviktningen. Summering av samtliga poäng ger sedan en totalsumma.

Vid poängsättningen medräknades inte önskemålet låg kostnad, då

avgränsningar gällande kostnadsaspekter gjorts tidigare (se bilaga 13).

Konceptviktningsmatrisen visade att konceptförlaget ”Glass” var det som fick

högst totalsumma och är därmed det konceptförslag som bäst svarade upp

mot de uppställda önskemålen. De andra konceptförslagen låg dock inte

långt efter det vinnande ”Glass” konceptet, varpå ett beslut fattades att

gemensamt med handledarna på SAS välja ett konceptförslag att gå vidare

med.

4.4.5 Delpresentation med SAS

Då konceptförslagen var framtagna och viktade bestämdes ett möte med

handledarna på SAS. Målsättningen med mötet var att redovisa redan

avklarade steg i projektet, diskutera eventuella tillägg till avgränsningarna för

fortsatt arbete och gemensamt besluta vilket konceptförslag som skulle

arbetas vidare på.

Efter genomgång av avklarade steg i projektet presenterades de framtagna

konceptförslagen. Diskussion fördes sedan kring de olika konceptförslagen

vilket tydligt visade på vad alla förväntade sig gällande utformningen av en ny

självbetjäningsautomat. Då projektet begränsats till att fokusera på att ta

fram ett designförslag koncentrerades diskussionen framför allt på vilket

uttryck och känsla självbetjäningsautomaten utformning skulle ha, samt hur

den bäst skulle passa in i SAS identitet.

Den unisona uppfattning var att konceptförslaget ”Glass” var det förslag som

bäst svarade upp mot de förväntningar, önskemål och krav som tidigare

fastställts.

GENOMFÖRANDE | 48

Det främsta skälet till valet var fronten i ett glasliknande material, vilket

ansågs inge ett nytänkande intryck vilket tydligt eftersträvats i den vision

som SAS tidigare satt upp för en ny självbetjäningsautomat. Det återgav

även en Skandinavisk känsla vilket SAS i allra högsta grad försöker anamma

genom hela företaget.

Nackdelen med att använda sig av ett glasliknande material är dock att det i

offentliga miljöer med mycket folk, exempelvis flyplatsterminaler och

hotellobbys lätt utsätts för stötar, rispor och fingeravtryck, vilket oftast syns

tydligare på transparenta material.

Trots detta beslutades det att utveckla och gå vidare med konceptförslaget

”Glass”.

4.5 Utveckling av konceptförslag

Nu startade en ny idéverksamhet med målet att utveckla det valda

konceptförslaget. Eftersom huvudmålet med projektet var att ta fram ett

designförslag, lades stor vikt på att finna en utformning av

självbetjäningsautomaten, vilken skulle återge en innovativ Skandinavisk

känsla som mycket väl skulle kunna passa in i SAS identitet.

De tidigare identifierade delproblemen behandlades på följande sätt.

GENOMFÖRANDE | 49

4.5.1 Framtagning av formgivningsförslag

Utvecklingen av det vinnande konceptförslaget inleddes med att separat ta

fram förslag till hur glasfronten och kroppen/ höljet skulle utformas. Den

touchscreen som skulle användas hade i konceptförslaget placerats externt

utanför kroppen. Den idén bevarades och beslut fattades att hålla

utformningen av touch screen så enkel som möjligt varpå inga formförslag

på denna gjordes i detta skede.

A 4 ark delades in i rutor på vilka enkla former av glasfronter och

kroppar/höljen ritades upp i varje ruta sedda framifrån. För exempel på

former (se bild 23 och 24).

Bild 23 & 24 – Formförslag på tänkbara kroppar/höljen och glasfronter.

GENOMFÖRANDE | 50

För att få en bättre uppfattning av de olika formerna samt på bästa sätt se hur

delarna skulle kunna kombineras, beslutades att ett antal enkla mock-up

modeller skulle byggas av de former som ansågs mest tilltalande. Kropparna

byggdes i urethaneskum och målades neutralt vita för att på bästa sätt kunna

analysera formerna. Glasformerna sågades ut i tunt plexiglas varefter de

kombinerades ihop med de olika kroppsformerna.

Fyra olika kombinationer valdes ut och monterades samman för att slutligen

finna ett vinnande förslag att arbeta vidare med. En enkel standard form för

touchscreen monterades på modellerna och tänkta öppningar markerades.

A B C D

Bild 25 – Mock–up modeller byggdes för att analysera former och linjer.

GENOMFÖRANDE | 51

Bedömning av modeller

För att på ett konkret sätt analysera de olika formgivningsidéerna

upprättades en formanalys (se bilaga 14). Med hjälp av ett antal frågor

undersöktes och granskades modellerna var för sig var efter svar till frågorna

nedtecknades. Analysen gav inte riktigt den hjälp som eftersöktes, men

utgjorde en bra grund för att komma fram till en slutlig form att fortsätta

arbetet med.

Tillslut jämfördes de olika modellerna mot varandra med hjälp av fyra utvalda

kriterier. Modern, innovativ, SAS identitet och Skandinavisk känsla (Se bilaga

15). En betygskala mellan ett och fem användes där ett var lägst betyg och

fem högst. Förslag D fick högsta slutbetyg och blev därmed det förslag som

skulle eftertraktas.

4.5.2 Funktionell utformning

När den eftertraktade formen hade fastställts var det dags att anpassa

formgivningsförslaget till dess ingående komponenter och den målgrupp

som tidigare fastställts. Formgivningsförslaget modellerades upp i Alias

Studio Tools för att enkelt kunna justera mått samt se storleksförhållanden.

Bild 26 – Modellering i Alias Studio Tools.

GENOMFÖRANDE | 52

Ergonomi och antropometri

Under informationsinsamlingen studerades ergonomi samt målgruppens

kroppsmått (antropometri) mer ingående. Genom att använda

antropometrisk data vid bland annat utformning av en

självbetjäningsautomat, kan den anpassas efter användaren (målgruppen)

och på så sätt kan en optimal arbetsställning erhållas. Två viktiga mått som

analyserades och jämfördes utifrån målgruppen män och kvinnor i åldern 18

till 65 år var ögonhöjd och armbågshöjd. Ögonhöjden för att bestämma

touchscreenens placering och armbågshöjd för att beräkna räckvidd till

övriga komponenter. Beräkningar gjordes på 5:e percentilen kvinna och 95:e

percentilen man. Med percentil avses den grupp människor i vilken en viss

procent av jordens befolkning får plats. Ögonhöjden för 5:e percentilen

kvinna beräknades till ca 142,1 cm och för 95:e percentilen man till ca 176,7

cm. Armbågshöjd till ca 94,5 respektive ca 118,3 cm.

Bild 27 – Måttförhållanden människa och självbetjäningsautomat.

GENOMFÖRANDE | 53

Rekommendationer funna för höjdplacering av självbetjäningsautomaters

komponenter visade att maxhöjden för placering av touchscreen bör om

möjligt inte överstiga 140 cm varpå man kan tillgodose även rörelsehindrade

personer. Vid denna höjd bör man dock tilta touchscreenen ca 30 grader från

vertikalt läge så att även personer med icke nedsatta förmågor tillåts bekväm

åtkomst. Lägsta höjd för en nyttjande komponent bör inte vara lägre placerad

än 70 cm. De uträkningar som gjordes på målgruppen stämde väl överens

med de rekommendationer som hittats för självbetjäningsautomater.

Bild 28 – Måttförhållanden människa och självbetjäningsautomat.

GENOMFÖRANDE | 54

Måttsättning

Eftersom projektet begränsades till att ta fram ett designförslag vilket skulle

ligga till grund för eventuell vidareutveckling, har endast preliminära

yttermått tagits fram. Dessa mått är endast baserade på ovanstående

information gällande ergonomiska och antropometriska aspekter, samt

anpassade efter komponenters mått för att minimera yttermåtten. Material

och tillverkningsbegränsningar har ej tagits i beaktande. För huvudmått på

designförslaget se bild 29.

Bild 29 – Huvudmått på designförslag.

GENOMFÖRANDE | 55

Åtkomst av komponenter

Vid intervjuerna med personalen på SGS framkom det att skenorna som

användes för att öppna hela fronten samt komma åt de olika komponenterna

var mycket behändiga. Personalen ville däremot undgå att behöva öppna

hela fronten på självbetjäningsautomaten för att istället komma åt enskilda

komponenter. Detta på grund av att de oftast bara fyller på ”bagagetaggar”

till skrivaren eller utför omstart vid eventuellt driftstopp. I det framtagna

designförslaget har därför skrivare, kortläsare och 2-D scanner fått en

separat öppningsanordning för snabb och effektiv åtkomst. Fronten är

monterad på teleskopskenor vilka är fästa i sidostyckena av

självbetjäningsautomaten (se bild 30).

Bild 30 – Frontöppning på designförslag.

GENOMFÖRANDE | 56

Touch screenen har placerats i ett eget hölje vilket resulterat i en egen

öppningsanordning. Serviceåtgärder på touch screenen görs relativt sällan,

men om åtkomst krävs kommer man lätt åt touch screenens komponenter

genom att vinkla fram höljets främre del. Den främre delen hålls på plats med

exempelvis gasdämpande stag, vilket ger en stabil och mjuk öppning (se bild

31).

Bild 31 – Öppningsanordning touch screen.

GENOMFÖRANDE | 57

Pc:n har placerats i självbetjäningsautomatens nedre modul. På så vis göms

den undan, men ger också extra stabilitet till självbetjäningsautomaten med

hjälp av dess tyngd. Två serviceluckor är placerade på modulen, en på

framsidan och en på baksidan. Dessa medger enkel åtkomst av Pc:n. samt

självbetjäningsautomatens el- och nät anslutningar (se bild 32).

Bild 32 – Serviceluckor på självbetjäningsautomatens nedre modul.

GENOMFÖRANDE | 58

Bild 33 – Färgvalet föll på SAS ljusgrå färg.

4.5.3 Färgval

Färgsättningen av designförslaget var helt begränsat till SAS grundfärger blå,

röd, silver och fyra nyanser av grå (se 4.1.2 SAS identitet).

Färgen som valdes till självbetjäningsautomaten är SAS ljusgrå, RGB; R210,

G210, B198, vilken använts uteslutande för hela självbetjäningsautomaten.

Färgvalet motiveras med att den ljusgrå färgen återger den skandinaviska

känsla som har eftersträvats samt ger ett slimmat intryck . Färgen skiljer

även designförslaget från de fullstora självbetjäningsautomaterna som är

blå/silver, vilket var ett önskemål. SAS röda färg som används på dagens

prototyp avfärdades snabbt då inledande undersökningar i projektet visade

att prototypen lätt kunde tas för ett konkurrerande bolags automat.

GENOMFÖRANDE | 59

Bild 34 & 35 – Enkla och tydliga symboler för 2D- scanner och kortläsare.

4.5.4 Symboler

Symboler har applicerats i anslutning till kortläsaren och 2-D scannern. Detta

för att förenkla och visa hur användaren ska föra in sitt kort i kortläsaren samt

scanna in sin streckkod i 2-D scannern.

Utformning är hämtad från SAS fullstora självbetjäningsautomater vilka till

skillnad från prototypen visat sig tydliga och logiska. Förutom att symbolerna

är tydliga och logiska är det också viktigt att olika självbetjäningsautomater

inom SAS med liknande funktioner använder samma symboler.

Användarstudien visade tydliga exempel på att olika symboler för samma typ

av funktion endast försvårar användandet. (se bild 34 & 35).

GENOMFÖRANDE | 60

Bild 36 – Den nya Toppskylten.

4.5.5 Toppskylt

Toppskylten på dagens prototyp innehar företagslogon samt beskrivande

text av vilka resenärer som kan använda sig av självbetjäningsautomaten.

Användarstudien visade att texten upplevdes som otydlig och alldeles för

lång. Detta medförde att resenärerna inte tog sig tid till att läsa vad som stod

skrivet varpå texten därför kändes överflödig. Om en förklarande text ska

finnas är istället rekommendationen att placera den på större skyltar i

anslutning till automaterna. SAS logon på skylten ansågs också vara alldeles

för liten.

En mer stilren toppskylt togs därför fram där SAS logotyp framhävdes. På

den övre delen av skylten har endast texten ”baggage tag printer” skrivits

med SAS röda färg som bakgrund. På skyltens nedre del är logotypen för

Star Alliance placerad. Den nya layouten på toppskylten gjorde att den bättre

passade in i det nya designförslaget.

RESULTAT | 61

5 RESULTAT Målet med projektet var att ta fram ett designförslag till en ny

självbetjäningsautomat avsedd till att skriva ut endast ”bagagetaggar”.

Designförslaget skulle svara upp till SAS vision, vilken var;

”förmedla en känsla av enkelhet genom ett innovativt och smidigt formspråk

där det tydligt framgår vad den är avsedd för. Den ska dessutom vara mobil

och kunna placeras i olika miljöer, fristående eller i ett samband, samt visuellt

mindre än en traditionell automat”

5.1 Självbetjäningsautomat

Resultatet av detta projekt är en kompakt och unik självbetjäningsautomat

som ger ett tydligt intryck av SAS identitet. Formgivningen skiljer sig

definitivt från de övriga självbetjäningsautomaterna inom företaget, likväl

som konkurrenternas. Det diskreta färgvalet ljusgrå och fronten i glas inger i

kombination med varandra en känsla av Skandinavisk design, kvalitet och

smidighet. Utformningen medger även till att placera automaterna på andra

önskade platser som exempelvis hotell, tågstationer.

De olika öppningsanordningarna underlättar framför allt vid dagligt underhåll

av självbetjäningsautomaten. Underhåll kan inte bara ske snabbare av de

väsentligaste komponenterna, utan är även placerade med tanke på optimala

arbetsställningar, både för markpersonalen (SGS) och resenärer.

5.2 Modellering och visualisering

All modellering och visualisering har gjorts i Alias Studio Tools, Photoshop

och Illustrator. Programmen har varit till stor hjälp genom hela

projektarbetet, då de med fördel används för att granska och illustrera olika

lösningar, samt presentera slutresultatet. Bilderna 37, 38 & 39 visar det

färdiga designförslaget efter att det modellerats upp i Alias Studio Tools.

RESULTAT | 62

Bild 37 – Självbetjäningsautomaten modellerad i Alias Studio Tools.

RESULTAT | 63

Bild 38 – Designförslaget placerat på flygplatsterminal.

Bild 39 – Designförslaget placerat på flygplatsterminal.

RESULTAT | 64

Bild 40 – Påsiktmodell.

5.2 Påsiktsmodell

Som en avslutning på detta examensarbete byggdes en påsiktsmodell i skala

1:5. Modellen gav en tydlig uppfattning av hur självbetjäningsautomatens

slutliga utseende såg ut.

DISKUSSION | 65

6 DISKUSSION Projektet har varit en spännande och utmanande resa med både med- och

motgångar. Det har varit mycket lärorikt att få arbete med SAS i ett

verklighetsbaserat projekt där alla involverade bidragit med sina kunskaper

för att uppnå ett lyckat slutresultat. Deltagande i projektmöten hos SAS

möjliggjorde en nära kommunikation med insatta i projektet och en tydligare

uppfattning om projektet i helhet kunde skapas. Vikten av att kunna vara

flexibel då inriktningar kan ändras och nya fakta dyker upp har visat sig vara

ytterst lärorikt.

6.1 Metod

Redan tidigt i projektarbetet insågs svårigheten med att lyckas ta fram en

helt ny självbetjäningsautomat med de givna förutsättningarna som lagts

fram. Begränsad till att i början använda de ”stora” komponenter som

tidigare använts i SAS självbetjäningsautomater, skulle en ny mindre och

gärna mobil självbetjäningsautomat tas fram. Detta skulle även ske på egen

hand, utan samarbete med externa tillverkare och konstruktörer av

självbetjäningsautomater. SAS har tidigare köpt in sina automater och enbart

varit med och påverkat designen av automaterna utifrån standardmodeller.

Man kan givetvis förstå att företaget vill utveckla sina produkter och ständigt

ligga i framkant vad gäller det senaste inom teknologi och design, men för att

detta ska vara möjligt krävs det att företaget är bereda att lägga ner resurser

samt satsa på projektet fullt ut.

Dyrbar tid i projektet gick åt till att formulera om och avgränsa arbetet utifrån

de resurser som fanns tillgängliga och därpå sätta en lämplig nivå för

projektet som skulle vara möjlig att uppfylla. Det har varit svårt att hitta den

rätta vägen, men lärorikt att få reflektera över sina kunskaper inom

produktutveckling. Jag har mer än någonsin insett att det är en skör linje

mellan produktutformning och konstruktion. Kunskapen inom konstruktion

har inte alltid räckt till i projektet och med den kunskapen hade projektet

kanske kunnat föras till en annan nivå.

Min rekommendation inför kommande projekt är att tillsammans med

företaget mer noggrant analysera vilka resurser som finns tillgängliga inom

företaget och vilka resurser som ytterligare krävs för att ta fram en så

komplex produkt som en självbetjäningsautomat.

DISKUSSION | 66

Under utbildningen vid Luleå tekniska universitet har jag lärt mig att tillämpa

olika metoder vilka underlättar vid framtagandet av en produkt. Den metod

som ansågs passa bäst för projektet var systematisk problembehandling.

Det var lätt att anpassa, kombinera och sålla bort steg inom metoden så att

de passade till detta projekt.

Direktobservationer och intervjuer utfördes på Arlandas inrikesterminal.

Observationer gjordes av hur markpersonalen samt resenärer använde sig av

automaterna. Innan besöken gjordes bekräftade jag att så många som

möjligt kunde delta i undersökningen, för att säkerställa ett gott resultat.

Resultatet var bra och gav framförallt en bra grund för hur de ergonomiska

aspekterna skulle tas i beaktande. Resultatet kunde troligen blivit ännu bättre

om framförallt markpersonal blivit insatta i projektet tidigare, och på så vis

fått mer tid att reflektera över problem som de kan ha stött på vid

användandet av automaterna.

Tidigare projekt har varit bra exempel på hur svårt det kan vara att avgöra när

man ska gå vidare till nästa delmoment i utvecklingsprocessen. När vet man

till exempel att all nödvändig information samlats in och det är dags att lösa

problemen. I detta projekt blev det än mer tydligare att ha en väl utformad

tidsplan att följa. Ett stort problem under arbetet har varit att fastslå vilka de

ingående komponenterna skulle vara. Vilken prestanda, vilka märken, vilka

mått och så vidare. Tidigt presenterades ett antal komponenter som skulle

användas men som sedan kom att ändrades långt in i projektet. Ett problem

som hade kunnat undvikas om saker gjorts i rätt ordning. Det gav mig ändå

lärdomen att kunna vara flexibel då beslut sent ändras och nya uppgifter

måste tas i beaktande.

Något som också hör till den hårda verkligheten är förseningar. I ett stort

företag som SAS är det många vägar som ska korsas innan ett beslut fattas

och möten skjuts upp med en förbluffande hastighet.

CAID modellering är jätte bra hjälpmedel vid framtagandet av en produkt.

Men de kan i många sammanhang vara tidskrävande och det är ibland lätt att

få fel uppfattning om produktens proportioner. Därför har det varit bra att

under arbetet kombinera CAID modeller med mer traditionella

påsiktmodeller och lermodeller, för att bättre bilda sig en uppfattning om

olika linjer och måttförhållanden.

DISKUSSION | 67

6.2 Resultat

Målet med projektet var att ta fram en påsiktsmodell av designförslaget.

Designförslaget skulle svara upp till SAS vision av en enkel och tydlig

självbetjäningsautomat med ett innovativt och smidigt formspråk. Den skulle

också om möjligt vara mobil och placerbar i olika miljöer, antingen fristående

eller i ett samband samt vara visuellt mindre. Resultatet blev i slutändan ett

väl bemött designförslag, både från min egen sida och SAS. Resultatet

tillfredställer väl de mål som sattes upp efter att arbetet avgränsats och

anpassats till de 20 veckor som projektet skulle fortgå.

Projektet har fungerat bra trots många motgångar och designförslaget är en

bra grund för SAS att använda sig av om vidareutveckling skulle komma att

bli intressant.

Ett av målen för designförslaget var att det skulle om möjligt vara visuellt

mindre än dagens prototyp av självbetjäningsautomaten. En stor del av

utvecklingsarbetet har därför som tidigare nämnts kretsat kring valet av

komponenter som ska ingå, vilken försvårat arbetet avsevärt. Många dyrbara

dagar lades ner på detta och tillslut blev jag tvungen att finna mig i det val

som gjorts för att kunna gå vidare i projektet

Jag anser att det finns mycket kvar att diskutera vad gäller val av

komponenter och med rätt resurser tror jag det går att hitta komponenter

som kan hjälpa till att minska designförslagets mått ännu mer.

6.3 Framtid

På dagens marknad finns det ingen liknande självbetjäningsautomat. SAS

skulle få en automat som är skräddarsydd för deras behov samt

företagsidentitet. Designförslaget har god potential för vidareutveckling både

konstruktions- och funktionsmässigt.

Om SAS skulle välja att vidareutveckla designförslaget är det fortfarande en

bra bit kvar till en färdig fungerande självbetjäningsautomat. Det naturliga

steget i ett fortsatt arbete skulle vara att etablera ett samarbete med ett

tillverkande företag och konstruktörer, och på så vis se över just konstruktion

och tillverkningsmetoder.

REFERENSER | 68

REFERENSER

Litteratur

Bohgard, M, Ericson, M, Karlsson, S, Lövsund, P & Odenrick, P (1997).

Arbete- Människa- Teknik, Stockholm; Prevent.

Dahmström, K (1991). Från datainsamling till rapport- att göra en statistisk

undersökning,Lund; Studentlitteratur.

Pheasant, S, & Haslegrave, C. M (2006). Bodyspace; Anthropometry,

Ergonomics and the Design of Work, Boca Raton, FL; Taylor & Francis Group.

Lantz, A (2007). Intervjumetodik, Polen; Studentlitteratur.

Kompendium & produktblad

Hamrin, Å, & Nyberg, M (1993). Kompendium ”Produktutformning”, Luleå

tekniska universitet, avdelningen för Industriell design.

Holfelder, W, & Hehmann, D (1994), A Networked Multimedia Retrieval

Management system for Distributed Kiosk Applications, 1994 International

Conference on Multimedia Computing and Systems (pp. 342-351), Boston;

IEEE Computer Society Press.

SAS, Scandinavian Airlines Sytem (2005), SAS Identity Manual, Stockholm;

Scandinavian Airlines System.

SAS, Scandinavian Airlines System (2006), SAS koncernens Årsredovisning &

Hållbarhetsredovisning, Stockholm; Scandinavian Airlines System.

SAS, Scandinavian Airlines Sytem (2007), Informationsblad, SAS "Tagomat"

vision, Stockholm; Scandinavian Airlines System.

REFERENSER | 69

Internetsidor

Konkurrentanalys & inspiration (071110-080321)

http://www.rittal.com

http://www.kiosk.com

http://www.kioware.com

http://www.protouch.co.uk

http://www.sabrevision.com

http://www.conceptkiosk.com

http://www.touchscreens.com

http://www.hoeft-wessel.com/en/products/almex_express.htm

Komponenter (071126-080330)

http://www.intermec.com/products/printers_media/rfid_printers/index.aspx

http://www.fujitsu-siemens.com/products/

http://www.coronaprint.com/datasheet/MVF_MVS_e.pdf

http://www.elotouch.com/

Övriga Internetsidor (071101-080401)

http://www.scandinavian.net

http://www.sas.se

http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se

http://www.ergonomisallskapet.se

Bilaga 1 Sida 1 av 2

BILAGOR | 1

PROJEKTPLAN Arbetsnamn: Utformning av ny självbetjäningsautomat

Omfattning: 30 poäng (motsvarande 20 veckors heltidsstudier)

Examensarbetare: John Bjernudd

Handledare: Anders Håkansson

Uppdragsgivare: Scandinavian Airlines System

1 Projektbeskrivning

1.1 Idé

I NKS ”Nya konkurrenskraftiga SAS” finns det ett behov av att utveckla en ny

typ av självbetjäningsautomat, ”Tagomat”, avsedd endast för att skriva ut

bagage lappar. Huvudsyftet är att kunna erbjuda ”off airport check-in” i

större utsträckning än idag via internet och mobil. Därmed kommer behovet

av fullstora självbetjäningsautomater att minska och behovet av ”Tagomater”

placerade både ”off airport” (hotell, tågstation, Seveneleven etc) och på

flygplats att öka.

För att testa det nya incheckningskonceptet har en prototyp av den nya

självbetjäningsautomaten tagits fram i samarbete med det företag som

levererat SAS senaste fullstora incheckningsautomater. Prototypen som

tagits fram är till form och utseende baserad på den tidigare

incheckningsautomaten, vilket vid tester visat sig ha en negativ inverkan, då

resenärer har svårt att skilja de olika automaternas funktioner åt.

Prototypens utformning anses också vara onödigt stor för dess ingående

komponenter. Till följd av detta har SAS valt att se över utformningen på

automaten i helhet, även hitta nya samarbetspartners till att utforma en ny

självbetjäningsautomat.

Bland annat har SAS valt att knyta ett examensarbete inom Industriell design

till projektet, för att få inspiration och idéer till en ny utformning.

Visionen är att självbetjäningsautomaten skall:

”förmedla en känsla av enkelhet genom ett innovativt och smidigt formspråk

där det tydligt framgår vad den är avsedd för. Den ska dessutom vara mobil

och kunna placeras i olika miljöer, fristående eller i ett samband, samt visuellt

mindre än en traditionell automat”.

Bilaga 1 Sida 2 av 2

BILAGOR | 2

1.2 Syfte

Examensarbetes syfte är att praktisera teorin från utbildningen till

högskoleingenjör inom Industriell design och att metodiskt samt

självständigt driva ett produktutvecklingsprojekt i samarbete med ett företag.

För SAS del är syftet att finna en utformning av en självbetjäningsautomat

som svarar upp till den vision som formulerats.

1.3 Mål

Projektets ska resultera i framtagandet av ett designförslag till en ny

självbetjäningsautomat avsedd till att skriva ut endast baggagelappar.

Designförslaget skall vara anpassat efter SAS samt användarens krav och

önskemål och skall utgöra en god grund för vidare utveckling.

1.4 Leverans av projekt

Sammanfattningar av resultat från informationsinsamling, problemunder-

sökning, kravspecifikation, konceptskisser, visualiserande CAID-modeller

och eventuell påsiktsmodell.

1.5 Avgränsningar

Måtten på de ingående komponenterna är delvis givna och kommer därför

vara en begränsande faktor vid utformningen av en ny ”Tagomat”.

Endast preliminära materialval skall ingå i projektet

Endast förslag på tillverkningsmetoder kommer att lämnas.

Projektet kommer ej behandla gränssnittet i mjukvaran.

Projektet skall resultera i framtagandet av en fysisk modell, dock kommer

denna inte av vara byggd i samma material och med samma metod som den

slutgiltiga produkten. Modellen kommer inneha huvudmått som ligger till

grund för vidareutveckling.

Formgivning och färgsättning måste ske utifrån de riktlinjer som finns för

SAS identitet.

Tid examensarbete 20 veckor

1.6. Tidsplanering

Se bilaga 2.

Bilaga 2 Sida 1 av 1

BILAGOR | 3

TIDSPLAN

AK

TIV

ITE

T

V

EC

KA

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

12

34

56

78

91

01

11

21

31

41

51

61

71

81

92

0

PL

AN

ER

ING

MA

RK

NA

DS

UN

DE

RS

ÖK

NIN

G

IDE

NT

IFIE

RA

KU

ND

BE

HO

V

PR

OD

UK

TS

PE

CIF

IKA

TIO

N

UT

VÄ

RD

ER

ING

IN

FO

KO

NC

EP

TG

EN

ER

ER

ING

KO

NC

EP

TV

AL

MO

DE

LL

ER

ING

DE

TA

LJ

UT

VE

CK

LIN

G

PR

OT

OT

YP

FR

AM

ST

ÄL

LN

ING

RE

DO

VIS

NIN

G

RA

PP

OR

T

Ma

rsA

pri

lM

aj

TID

SP

LA

N

Ok

tob

er

No

ve

mb

er

De

ce

mb

er

Ja

nu

ari

Fe

bru

ari

Ledig

t

Bilaga 3 Sida 1 av 2

BILAGOR | 4

Bilaga 3 Sida 2 av 2

BILAGOR | 5

Bilaga 4 Sida 1 av 1

BILAGOR | 6

SAS IDENTITET

Bilaga 5 Sida 1 av 2

BILAGOR | 7

SKANDINAVISK INSPIRATION

Bilaga 5 Sida 2 av 2

BILAGOR | 8

Bilaga 6 Sida 1 av 2

BILAGOR | 9

INGÅENDE KOMPONENTER

Dimensioner skrivare

Längd: 397 mm (15.6 in)

Höjd: 178 mm (7 in) in short lid version

Höjd: 205 mm (8.1 in) in Big Top version

Bredd: 194 mm (7.6 in)

Vikt: 5.5 kg (12 lbs.)

Utskrifts specifikation

Max. bredd: 56 mm (2.2 in)

Dimensioner PC

Längd: 383 mm

Höjd: 350 mm

Bredd: 100 mm

Vikt: ca 9,7 kg

Dimensioner kortläsare

Längd: 210 mm (8,27 in)

Höjd: 90 mm (3,54 in)

Bredd: 124 mm (4,88 in)

Vikt: ca 2 kg (4,41 Ibs.)

Bilaga 6 Sida 2 av 2

BILAGOR | 10

?bild saknas

Dimensioner 2D- avläsare

Längd: ca 150 mm

Höjd: ca 90-95 mm

Bredd: ca 100 mm

Dimensioner Touch screen

Display storlek: 17,0” diagonal

Typ: Active matrix TFT LCD

Aspect ratio: 5 x 4

Djup: ca 49 mm

Höjd: ca 306 mm

Bredd: ca 368 mm

Vikt: 4 kg

Bilaga 7 Sida 1 av 2

BILAGOR | 11

INTERVJUUNDERLAG

Följande frågor agerade som underlag vid intervjuer med SAS Ground

Service (SGS). Frågorna är formulerade utifrån dagens prototyp, som

tagits i bruk på SAS Arlanda, för test av det nya incheckningskonceptet.

Design

1. Vad anser Du om dagens prototyp, gällande form och utseende?

2. Vad anser Du är SAS-design/formspråk?

3. Återspeglar dagens prototyp SAS-design/formspråk?

4. Skulle en ny design/utformning av automaten underlätta

kommunikationen mellan resenär - automat? (symboler, text, färg,

form)

Ergonomi

1. Vilka arbetsmoment/uppgifter ingår vid underhåll av automaten?

2. Hur ofta sker underhåll av automaten per dag?

3. Vad känns besvärligt vid underhåll?

4. Hur ska produkten anpassas till fysiska förutsättningar? (åtkomst

av komponenter, öppningsanordning etc.)

5. Finns det något som skulle underlätta/snabba på underhållsarbe-

tet?

Exteriört gränssnitt

1. Hur upplever du dagens automat?

2. Gränssnitt, (symboler, texter, färgval)

3. Hur ska symboler och texter utformas för att tydligt återge

produktens syfte och funktioner?

Material/tillverkning

1. Hur upplever du dagens automat?

- Material

Bilaga 7 Sida 2 av 2

BILAGOR | 12

Komponenter

1. Är de funktioner som finns på automaten i dagsläget

tillfredställande?

2. Finns det andra funktioner som skulle underlätta användandet av

automaten?

Placering

1. Var ska automaten placeras för att optimera flödet/underlätta för

målgruppen?

Bilaga 8 Sida 1 av 3

BILAGOR | 13

KLARLÄGGNING AV PROBLEM

Vad handlar problemet/uppgiften om?

Problemet handlar om att med hjälp av systematisk problembehandling

utforma en framtida produkt, självbetjäningsautomat som är unik för

ändamålet samt framträdande och användarvänlig för målgruppen. Vid

utformning kommer vikt att ligga på funktion, design, färgval.

Varför existerar problemet/uppgiften?

I NKS ”Nya konkurrenskraftiga SAS” finns det ett behov av att utveckla en ny

typ av självbetjäningsautomat, avsedd endast för att skriva ut

”bagagetaggar”. Huvudsyftet är att kunna erbjuda ”off airport check-in” i

större utsträckning än idag via internet och mobilt. Därmed kommer behovet

av fullstora självbetjäningsautomater att minska och behovet av

självbetjäningsautomater placerade både ”off airport” (hotell, tågstation,

Seveneleven etc.) och på flygplats att öka. En prototyp av

självbetjäningsautomaten har tagits fram i funktionssyfte för att ingå i tester

av det nya incheckningskonceptet. Utöver detta vill man även se över den

framtida självbetjäningsautomatens utformning.

Vem berörs av problemet?

Passagerare/resenärer

markpersonal (SGS)

servicepersonal(Siemens)

SAS?

Tillverkare

Vilka icke uttalande önskemål och förväntningar ingår?

Vara ergonomiskt utformad??

Vara unik på marknaden??

Bilaga 8 Sida 2 av 3

BILAGOR | 14

Vilka uppgifter ska produkten klara?

Skriva ut ”bagagetaggar”

Inrymma och ge skydd åt komponenter

Kunna visa check-in dialog

Möjlighet att ansluta tangentbord för teknisk support??

Tillåta placering både vid flygplats samt ”off airport” om möjligt

Stå emot väta, kyla, värme och nötning/slitage

Vilka egenskaper måste produkten ha?

Produkten ska:

Vara användarsäker

Vara användarvänlig

Medge enkel åtkomst för service- och underhållsarbete

Medge förflyttning/transport

Tåla slitage

Uttrycka kvalité

Medge hållfastighet

Vara prisvärd

Medge tydlig identitet

Visa tydlig data

Ta upp liten yta??

Vilka egenskaper får den INTE ha?

Produkten får inte:

Vara för dyr

Vara svagt konstruerad/ömtålig

Vara otydlig

Vara för stor?

Bilaga 8 Sida 3 av 3

BILAGOR | 15

Finns det standard krav eller normer?

Uppgift saknas

IP-klass?

Maxmått?

CE-märkning?

Vad får produkten kosta?

Ca 1/3 av fullstor check-in automat?

Vilka vägar står öppna för utveckling?

Design

Materialval

Ytterligare funktioner

Färgval

Formgivning

Vad för liknande produkter eller lösningar finns det på marknaden?

Informationsautomater

Internetautomat

Varuutbudsautomater

Reklamautomater

Serviceautomater

Billjettautomater

Bankomater

Fotoautomater

Ändringsmöjligheter gällande prestanda och utseende?

Eventuella tillägg/byten av komponenter kan både påverka produktens

prestanda och exteriör/utformning.

Bilaga 9 Sida 1 av 2

BILAGOR | 16

K/Ö

KRAVSPECIFIKATION

KÄLLA

K

K

K

K

K

K

K

K

K

Ö

K

K

Geometri (fysisk)

Inrymma touch screen 17 tum

Inrymma PC med måtten w340×d380×h100 mm

Inrymma kortläsare med måtten 124×210×90 mm

Inrymma 2D scanner med måtten 300×100×150 mm

Inrymma bagtag skrivare med måtten 194×397×178 mm

Möjliggöra inpluggning av tangentbord för support

Extra eluttag

Möjliggöra nätverksanslutning

Erbjuda skydd för ingående komponenter

Extra utrymme för att applicera framtida biometriläsare

Minimera storlek

Kompatibel att placeras i grupp eller ensam

Ö

Ö

K

Exteriört gränssnitt

Användarvänligt

Enkla tydliga symboler

Följa SAS regler gällande företagsidentitet

Ö

Ö

Ö

Ö

Ö

K

Handhavande (användning)

Maximera förståelse

Varierbar placering

Bruksanvisning

Medge yta för avlastning

Ergonomisk placering av betjäningskomponenter (2D-

scanner, touchscreen och kortläsare och skrivare.)

Medge (enkel) förflyttning/transport

K

Ö

K

Ö

Ö

Ö

Underhåll

Medge (enkelt) service- och underhållsarbete

Lätt att rengöra

Skötselråd

Möjlighet att stripa om

Underlätta öppning/stängning

Medge enkel åtkomst av komponenter

Bilaga 9 Sida 2 av 2

BILAGOR | 17

K

Ö

Ö

Ö

Ö

Ö

Ö

Ö

Ö

Design

Målgruppsanpassad

Nytänkande/innovativ utformning

Praktisk

Högteknologisk

Medge tydlig identitet

Förstärka företagets image

Inbjudande

Återspegla skandinavisk design

Utsända information åt alla håll

K

K

K

Ö

Säkerhet (allmän)

Eliminera skador på användare och omgivning

Barnsäker

Komponenter skall endast vara åtkomliga av behöriga

Undvika vassa kanter

K

K

K

K

K

Ö

Material (egenskaper)

Tåla temperaturskillnander (ºC) max?, min?

Motstå nötning/slitage

Ge skydd åt ingående komponenter

Tåla fukt (IP-klass??)

Motstå korrosion

Vara miljövänligt, återvinningsbart

K

K

Energi

Strömkälla: 220 V

Medge ventilation

Ö

Krafter (hållfasthet)

Maximera stabilitet

Ö

Tillverkning

Minimera tillverkningskostnad (1/3 av dagens kostnad)

−

Tidsplan Stoppdatum, se projektplan

Bilaga 10 Sida 1 av 2

BILAGOR | 18

me

rvä

rde

SA

S f

orm

språ

k

pe

rso

nif

ieri

ng

su

mm

a

vik

t

mervärde 1 1 0 2 0,22

SAS formspråk 1 1 0 2 0,22

personifiering 2 2 1 5 0,56

9 1

ha

nd

ha

van

de

att

rak

tiv

ext

eri

ör

lå

g k

ost

na

d

pre

sta

nd

a

su

mm

a

vik

t

handhavande 1 2 2 1 6 0,37

attraktiv exteriör 0 1 1 1 3 0,19

låg kostnad 0 1 1 1 3 0,19

prestanda 1 1 1 1 4 0,25

16 1

sä

ke

rhe

t

erg

on

om

i

åtk

om

ligh

et

an

vän

da

rvä

nlig

su

mm

a

vik

t

säkerhet 1 2 2 2 7 0,44

ergonomi 0 1 2 1 4 0,25

åtkomlighet 0 0 1 0 1 0,06

användarvänlig 0 1 2 1 4 0,25

16 1

KRITERIEVIKTNING

ÖVERGRIPANDE

HANDHAVANDE

ATTRAKTIV EXTERIÖR

Bilaga 10 Sida 2 av 2

BILAGOR | 19

liv

slä

ng

d

mo

tstå

nd

skra

ftig

su

mm

a

vik

t

livslängd 1 1 2 0,50

motståndskraftig 1 1 2 0,50

4 1

till

verk

nin

g

ma

teri

al

tra

nsp

ort

su

mm

a

vik

t

tillverkning 1 2 2 5 0,56

material 0 1 2 3 0,33

transport 0 0 1 1 0,11

9 1

LÅG KOSTNAD

PRESTANDA

Bilaga 11 Sida 1 av 1

BILAGOR | 20

ÖNSKEMÅLSTRÄD

Bilaga 12 Sida 1 av 4

BILAGOR | 21

WORKSHOP 2007-12-20

Inledningsvis beskrivs projektet för deltagarna med hjälp av den

problemformulering som upprättats samt översiktlig

bakgrundinformation.

Del 1

”Whyfinding”

Som en början på workshopen användes en så kallad ”whyfinding”

metod där syftet var att ytterligare sätta in deltagarna i problemet genom

att försöka identifiera vilket/vilka bakomliggande behov det var som

skulle uppfyllas. Detta gjordes med hjälp av frågor som ”varför ska vi

lösa just det här problemet?”.

Frågor som ställdes var:

Varför skall man ha en automat med funktion endast att skriva ut

”bagagetaggar”?

Vad är en bra automat?

Del 2

Nu fick deltagarna associera fritt kring ett antal frågeställningar som på

förhand sammanställts av projektledaren. Frågeställningarna var bl.a.

baserade på önskemål ställda av SAS vilka ansågs relativt otydliga.

Samtliga tankar i form av associationer och reaktioner skrevs

omedelbart ner på post it – lappar efter varje ställd fråga och placerades

sedan på bordet.

Bilaga 12 Sida 2 av 4

BILAGOR | 22

Frågor för association:

Vad är självbetjäning?

Vad är bagage?

Vad är kommunikation?

Vad är enkelhet?

Vad är high Tech?

Vad vill du känna när du reser?

Vad är motsatsen till stress?

Vilken form har en väska?

Vad är skandinaviskt?

Hur är en resenär?

Vilka material är en självbetjä-

ningsautomat gjord av?

Vad är flexibilitet?

Hur låter ett flygplan?

Hur upplevs en flygplatsterminal?

Hur känns det att flyga?

Ord som kom till utifrån denna associationsmetod var bland annat;

Snabbt

Lättförståeligt

Spänning

Hörsel

Rakt

Enkelt

Blickar

Hologram

Glas

Centralt

Avskalad

Neon

Otympligt

Alla orden från övningen sattes upp på plakat för begrundan. Därefter

fick varje deltagare markera ut 8 ord var som de ansåg tilltalande för

problemet.

Bilaga 12 Sida 3 av 4

BILAGOR | 23

Utifrån alla markerade ord valde sedan varje deltagare ut tre ord var som

de sedan uppmanades bilda meningar med. Alla meningar skulle

inledas med ”hur kan man…?”

Exempel på meningar som formulerades med det villkor som nämnts

var.

”Hur kan man utforma en avskalad automat?”

”Hur kan man tydligöra automaten med symboler?”

”Hur kan man använda sig av glas i automaten?”

Gruppen besvarade sedan en av varje deltagares meningar och

diskussion fördes angående de svar och frågor som uppkom.

Del 3

Med associationsövningen som grund fördes nu en mer ingående

diskussion kring uttryck, alternativ till placering och gränssnitt på

exteriör vilket bland annat resulterade i;

Uttryck;

De flesta var överens om att självbetjäningsautomaten bör utstråla

tydlighet och pålitlighet samt inneha ett skandinaviskt formspråk/

identitet. Självbetjäningsautomaten bör också förmedla en känsla av

kvalité och nymodighet.

Bilaga 12 Sida 4 av 4

BILAGOR | 24

Färgval;

SAS blå/röd

metallic/blå

vit.

Helt i metallic färg

Placering;

I grupp 3 och 3

Väggmonterad

Hängande från tak

På gemensam golvpelare

Bilaga 13 Sida 1 av 1

BILAGOR | 25

22

22

02

12

2

0,3

20

,18

0,0

40

,18

00

,08

0,1

10

,26

0,2

61

,43

23

22

22

32

2

0,3

20

,27

0,0

40

,18

0,0

80

,08

0,3

30

,26

0,2

61

,82

22

32

33

32

2

0,3

20

,18

0,0

60

,18

0,1

20

,12

0,3

30

,26

0,2

61

,83

0→

1→

2→

3→

FG

KL

0,0

40

,11

0,1

30

,13

BC

DE

A

up

pfy

ller

inte

kri

teri

et

up

pfy

ller

kri

teri

et

då

ligt

up

pfy

ller

kri

teri

et

ga

ns

ka

bra

up

pfy

ller

kri

teri

et

bra

Ko

eff

icie

nt

0,1

60

,09

0,0

20

,09

Ko

nce

ptf

örs

lag

3

GL

AS

S

Ko

nce

ptf

örs

lag

1

SIM

PL

E

Ko

nce

ptf

örs

lag

2

TA

ILF

IN

0,0

4

Kri

teri

er

Ko

nce

pt

VIKTNING AV KONCEPTFÖRSLAG

Bilaga 14 Sida 1 av 1

BILAGOR | 26

FORMANALYS

BC

D

Ha

r fo

rme

n n

åg

ot

un

ikt?

Åte

rsp

eg

lar

form

en

Sk

an

din

avi

sk

kä

ns

la?

Va

d a

ns

es

va

ra p

os

itiv

t m

ed

fo

rme

n?

A

Va

d a

ns

es

va

ra n

eg

ati

vt m

ed

fo

rme

n?

De

n h

ar

en

me

r ru

nd

fo

rm ä

n

de

fle

sta

av

da

ge

ns

au

tom

ate

r

De

n ä

r re

lati

vt v

an

lig i

form

en

De

n s

ärs

kilj

er

sig

my

cke

t fr

ån

da

ge

ns

au

tom

ate

r

De

n s

ärs

kilj

er

sig

my

cke

t fr

ån

da

ge

ns

au

tom

ate

r

Så

dä

rN

ej

JaJa

!

Ne

j, d

en

kä

nn

s va

nlig

Ja, u

rta

ge

t i k

rop

pe

n s

ka

pa

r

luft

igh

et

Org

an

isk

fo

rm, "

bla

da

kti

g"

Ko

mp

ak

t fo

rm

"Bu

llig

" fo

rm, k

än

ns

inte

SA

S

Hu

r fö

rhå

ller

sig

fo

rme

n t

ill r

åd

an

de

mo

de

ino

m s

jälv

be

tjä

nin

gs

au

tom

ate

r?

Är

form

en

inn

ova

tiv?

Ne

j

Ja, o

van

lig f

orm

De

ra

ka

lin

jern

a g

er

en

kä

nsl

a

av

SA

S´s

ide

nti

tet

Ja

Trå

kig

Ge

r e

tt s

tab

ilt in

try

ck

JaJa

Fly

gp

lan

skä

nsl

a

Fo

rme

n k

än

ns

ba

ktu

ng

och

inst

ab

il

Fo

rmfö

rsla

g

Frå

ga

Bilaga 15 Sida 1 av 1

BILAGOR | 27

VIKTNING AV FORMFÖRSLAG

Placering 4 3 2 1

Skandinavisk känsla 3 5 2 3

Total summa 11 13 14 17

Innovativ 3 3 4 5

Identitet 3 3 4 4

A B C D

Modern 2 2 4 5

Formförslag

Kriterie