Utvecklingsprogram för

Karlskrona landsbygd 2014-2017

Antaget i Kommunfullmäktige 20140522 i enlighet med beslut i kommunstyrelsen

20140506

2

Innehållsförteckning……………………………….sid

1. Landsbygdsprogrammets syfte och innehåll 3 1.1 Uppdraget 3

1.2 Syfte 3

1.3 Övergripande mål 3

1.4 Innehåll 3

1.5 Arbetsgång 4

2. Bakgrund 4 2.1 Befolkningsutveckling 6

2.2 Arbetstillfällen 7

2.3 Företag 8

2.4 Service 8

3. Övergripande inriktning 10

3.1 Landsbygdssäkring 10

3.2 Bygdeutveckling 10

3.3 Den sociala ekonomin 10

3.4 Positivt företagsklimat 11

3.5 Visionen för Karlskrona 2030 11

4. Prioriterade områden 11 4.1 Lokal mobilisering – lokalt inflytande 12

4.2 Natur- och kulturmiljöer 12

4.3 Hållbar utveckling 13

4.4 Näringslivsutveckling 13

4.5 Boende, kommunikationer och service 13

4.6 Skolor/utbildning 15

4.7 IT/telekommunikation 15

4.8 Profilering och marknadsföring 15

4.9 Offensiv landsbygdsutveckling 16

2014-2017

5. Plan för landsbygdsprogrammets

genomförande 16

5.1 Åtgärder 16 5.2 Kommunens organisation för landsbygdsutveckling 17

5.3 Samarbetspartner för företagande på landsbygden 17

5.4 Uppföljning 17

Bilaga

Sammanställning av enkätundersökning, april – maj 2012

3

Utvecklingsprogram för landsbygden 2014-2017

1. Landsbygdsprogrammets syfte och innehåll

1.1 Uppdraget

Den 8 november 2011 beslutade Kommunstyrelsens allmänna utskott (KSAU) att

utvecklingsprogrammet för Karlskrona landsbygd som antogs av KF i juni 2007 skulle

revideras. Dnr. KS 2005.558.018. Innan revideringen genomförs skulle en

enkätundersökning genomföras med boende på landsbygden för att få reda på vad som

prioriteras. I uppdraget ingick också att redovisa utvärderingen av programmet för år

2007-2011 för boende landsbygen vid några olika träffar under våren 2012.

1.2 Syfte

Utvecklingsprogrammets syfte är att skapa förutsättningar för en positiv utveckling för

Karlskrona landsbygd. Programmet skall stimulera kommunens förvaltningar och bolag

till att kraftsamla för landsbygdsutveckling. Denna kraftsamling skall göras, dels i

samverkan mellan kommunen, lokala utvecklingsgrupper, föreningar, företag och

organisationer och dels i samverkan med Länsstyrelsen och det nya

landsbygdsprogrammet, Leader, via Region Blekinges regionala tillväxtmedel, EU:s

strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne och Blekinge,

Socialfonden (ESF) samt Region Blekinges medel för landsbygdsutveckling.

1.3 Övergripande mål

Genom aktiv landsbygdsutveckling med bred samverkan, lokalt inflytande, framtidstro

och nytänkande skall en god livsmiljö skapas för alla som lever på landsbygden.

Inom fyra år skall antalet företag öka med 10 %, vilket motsvarar en ökning av antalet

företag på landsbygden med drygt 200 st.

Målet är också att antalet boende under samma period skall öka.

1.4 Innehåll

I samklang med Vision 2030 och de nationella miljömålen har programmet satt upp mål

för en hållbar utveckling på landsbygden. Nio prioriterade utvecklingsområden har

specificerats. Här beskrivs i vilken riktning dessa utvecklingsområden behöver utvecklas

och vilka mål som ska uppnås inom perioden 2014-2017.

4

1.5 Arbetsgång

Workshops och enkät Under april 2012 bjöds utvecklingsgrupper och allmänhet in till att delta i en workshop om ett

nytt utvecklingsprogram. Möten hölls på Ekegården i Nävragöl och i Folkets hus i Jämjö.

Under dessa möten gjordes också en uppföljning/utvärdering av det tidigare

utvecklingsprogrammet.

I samband med träffarna delades en enkät ut som deltagarna skulle svara på individuellt.

Denna enkät lades även ut på kommunens hemsida så att alla kommuninvånare skulle kunna

ge sina synpunkter. Resultat se bilaga.

Tidsplan för handläggning

Under oktober 2012

Ett första utkast till utvecklingsprogram sammanställdes baserat på inkomna synpunkter.

Under november 2012

Genomgång av dokumentet med samtliga berörda kommunala förvaltningar.

Under januari – februari 2013

Presentation av justerat dokumentet i Kommunstyrelsens allmänna utskott.

Beslut togs i KSAU om att dokumentet skall sändas ut på bred extern remiss.

Under mars 2013

Remissversion sänds ut för yttrande.

Juni -aug 2013

Remissvaren behandlades.

Våren 2014

Beslut om landsbygdsprogrammet tas i styrelsen i Utveckling i Karlskrona AB,

Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige.

2. Bakgrund

Antal invånare på landsbygden uppgick 2013-12-31 till 28 772 vilket motsvarar 45 % av

kommunens invånare. 55 % av kommunens totala befolkning bodde i Stadsbygden

(Karlskrona/Lyckeby) vid samma tidpunkt. Av de 28 772 boende inom landsbygdsområdet

enligt avgränsningen i detta sammanhang bor 9 216 personer i någon av de större tätorterna

Rödeby, Nättraby och Jämjö motsvarande 14,4 % av kommunens totala befolkning.

Ytterligare 5 910 personer bor i någon av 23 mindre tätorter eller befolkningskoncentrationer

inom landsbygdsområdet med mellan 47 och 836 invånare, motsvarande 9,2 % den totala

befolkningen.

5

Hasslö och Sturkö är till stora delar tätbebyggda och bebyggelsen utgörs av ett antal

koncentrationer som i olika grad är sammanvuxna varför det är svårt att göra avgränsningar

av tätorter eller samhällen. Ofta redovisas därför den totala befolkningen på dessa öar som

boende i tätort, totalt 3 049 invånare, motsvarande 4,8 % av kommunens befolkning. Detta

sammantaget gör att antalet invånare på ren landsbygd uppgick till 10 597 personer 2013-12-

31, motsvarande 16,6 % av kommunens totala befolkning.

StadsbygdenStadsbygdenStadsbygdenStadsbygdenStadsbygdenStadsbygdenStadsbygdenStadsbygdenStadsbygden

LandsbygdenLandsbygdenLandsbygdenLandsbygdenLandsbygdenLandsbygdenLandsbygdenLandsbygdenLandsbygden

Karta över avgränsning mellan Stadsbygd och Landsbygd i detta sammanhang

Stadsbygden är lika med Centrala Karlskrona och Lyckeby (inklusive Knösö, Verkö,

Hässlegården och Torskors). Landsbygden utgörs i detta sammanhang av de områden inom

kommunen som ligger utanför stadsbygden.

6

2.1 Befolkningsutveckling

Område 2006-12-31 % 2013-12-31 % Förändring

antal Rödeby, N-by, Jämjö 9 077 14,7 9 216 14,4 + 139

Hasslö/Sturkö 3 078 5 3 049 4,8 - 29 Samhällen med 47 - 836 inv 5 702 9,2 5 910 9,2 + 208

Övrig landsbygd 11 082 17,9 10 597 16,6 - 485

Summa Landsbygd 28 939 47 28 772 45,0 - 167

Summa Stadsbygd 32 905 53 35 140 55,0 + 2 235

Summa hela kommunen 61 844 100 63 912 100 + 2 068

Ser man på befolkningsutvecklingen för från 1 januari 2003 så har området Landsbygden ökat med

279 personer (1,0 %) medan Stadsbygden har ökat med 3 379 personer (10,6 %). Totalt har

kommunens befolkning ökat med 3 139 personer (5,2 %) mellan 2001 och 2012. Inom

landsbygdsområdet finns det stora skillnader och från 1 jan 2008 så har t ex Skillingenäs/Färmanstorp

ökat med 163 personer (26 %) och Trummenäs/Gängletorp har ökat med 54 personer (29 %).

Kommunens norra och östra delar visar däremot negativa siffror under samma period.

Befolkningsutveckling 2003-2013

Område 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Förändring Förändring

2003-2013 2003-2013 %

Landsbygden 19 716 19 858 19 849 19 862 19 804 19 791 19 753 19 761 19 670 19 653 19 556 - 160 - 0,8

Rödeby, Nättraby, Jämjö

8 963 8 909 9 030 9 077 9 176 9 232 9 220 9 169 9 189 9 201 9 216 + 253 + 2,8

Stadsbygden 32 178 32 370 32 504 32 905 33 358 33 781 34 369 35 102 35 356 34 837 35 140 + 2 962 + 9,2

Summa 60 857 61 137 61 383 61 844 62 338 62 804 63 342 64 032 64 215 63 691 63 912 + 3 055 + 5,0

7

2.2 Arbetstillfällen

År 2012 fanns det 4 366 arbetstillfällen inom området landsbygden och 24 296 arbetstillfällen inom

området stadsbygden, fördelat på näringsgrenar enligt tabellen nedan. Inom kommunen fanns det

därutöver 1 761 arbetstillfällen med ospecificerad eller växlande arbetsplats. Sammanlagt fanns det

30 549 arbetstillfällen i kommunen 2012.

2.2 Arbetstillfällen

År 2012 fanns det 4 362 arbetstillfällen inom området landsbygden och 24 295 arbetstillfällen inom

området stadsbygden, fördelat på näringsgrenar enligt tabellen nedan. Inom kommunen fanns det

därutöver 1 892 arbetstillfällen med ospecificerad eller växlande arbetsplats. Sammanlagt fanns det

30 549 arbetstillfällen i kommunen 2012.

Arbetstillfällen på landsbygden har visat en svag ökning från år 2004. Vid jämförelse med de olika

branscherna år 2004 har speciellt byggbranschen ökat betydligt, likaså energi och miljö, men även

jordbruk, skogsbruk och fiske. Vård och omsorg, handel, tillverkning och utvinning är branscher som

minskat väsentligt.

Landsbygden Stadsbygden Kommunen

totalt

Näringsgren antal % antal % antal %

Jordbruk, skogsbruk och fiske 590 13,5 45 0,2 637 2,1

Tillverkning och utvinning 356 8,2 3 343 13,8 3 735 12,2

Energi och miljö 105 2,4 177 0,7 283 0,9

Byggverksamhet 512 11,7 972 4,0 1 657 5,4

Handel 468 10,7 1 971 8,1 2 459 8,0

Transport 77 1,8 880 3,6 967 3,2

Hotell och restauranger 74 1,7 653 2,7 728 2,4

Information o kommunikation 25 0,6 1 551 6,4 1 597 5,2

Kreditinstitut o försäkr.bolag 6 0,1 180 0,7 189 0,6

Fastighetsverksamhet 48 1,1 421 1,7 472 1,5

Företagstjänster 246 5,6 2 915 12,0 3 320 10,9

Civila myndigheter o försvaret 11 0,3 3 530 14,5 3 575 11,7

Utbildning 800 18,3 2 322 9,6 3 253 10,6

Vård och omsorg 697 16,0 4 480 18,4 6 257 20,5

Personliga och kulturella tjänster m.m. 235 5,4 800 3,3 1 063 3,5

Okänd bransch 116 2,7 56 0,2 357 1,2

Totalt år 2012

4 366

100

24 296

100

30 549

100

Totalt år 2010

Totalt år 2004

4 245

4 271

24 242

22 439

30 169

28 233

8

Arbetstillfällen 2004 . Landsbygden Stadsbygden Ospec. läge Kommunen tot

Näringsgren antal % Antal % antal % antal % Jordbruk, skog och

fiske

426 10,0 34 0,2 7 1 467 1,6

Tillverkning och

utvinning

419 9,8 4 573 20,4 45 3 5037 17,8

Energi, vatten och

avfall

18 0,4 264 1,2 0 0 282 1,0

Byggverksamhet 271 6,3 734 3,3 185 12 1190 4,2

Handel och

kommunikationer

616 14,4 3 767 16,8 48 3 4431 15,7

Finansiell verksamhet,

media och

företagstjänster

236 5,5 2 486 11,1 98 6 2820 10,0

Personliga och

kulturella tjänster

392 9,2 1 294 5,8 29 2 1 715 6,1

Ej specificerad

verksamhet

127 3,0 56 0,2 165 11 348 1,2

Offentlig förvaltning

m.m.

3 0,1 2 991 13,3 74 5 3 068 10,9

Utbildning och

forskning

797 18,7 1 872 8,3 146 9 2 815 10,0

Vård och omsorg 966 22,6 4 368 19,5 726 48 6 060 21,5

Totalt 4 271 100 22 439 100 1 523 100 28 233 100

(Källa: Statistiska centralbyrån)

2.3. Företag

Antal företag inkl. filialer (t ex Byggmax, Cubus, Bergkvarabuss, Posten och Apoteken) var i

oktober 2012 i Karlskrona kommun totalt 4 821 st. Detta är 803 st fler företag än motvarande

period 2006. Av dessa 4 821 företag ligger 2 201 st i Stadsbygden och 2 620 st på

landsbygden. I jämförelse med 2006 har företagen i stadsbygden ökat med 15% och på

landsbygden med 24%. (Källa UC AB)

2.4. Service

Kommersiell service i form av livsmedelsbutiker finns för närvarande på 15 orter på

Karlskrona landsbygd nämligen: Hasslö, Aspö, Sturkö, Senoren, Torhamn, Jämjö, Fågelmara,

Kristianopel, Nävragöl, Holmsjö, Rödeby, Fridlevstad, Tving, Nättraby. Endast

Sällerydsbutiken har försvunnit sedan förra 5-års-perioden.

Från och med höstterminen 2013 ser skolstrukturen inom landsbygdsområdet ut så här:

9

F-6 Skolor finns på 10 platser inom landsbygdsområdet: Hasslö, Aspö, Sturkö, Torhamn,

Ramdala, Fågelmara, Kättilsmåla, Holmsjö, Fridlevstad, Tving.

F-9 Skolor finns på 3 orter: Jämjö, Rödeby, Nättraby.

I Strömsberg finns en friskola fr o m hösten 2013. Beträffande Skrävle skola ansökte

intresseföreningen om att bli friskola fr o m hösten 2014. Skolinspektionen sa nej till ansökan,

vilket innebar enligt skolöverenskommelsen från 2012 att Skrävle skola stängdes från och

med höstterminen 2013.

Vårdcentraler finns i Rödeby, Jämjö och Nättraby.

Apotek finns i Rödeby och Jämjö.

Omvårdnadsboenden för äldre finns i Jämjö (2 st), Ramdala, Rödeby (2 st), Fridlevstad,

Holmsjö, Nättraby (2 st) och Hasslö. Antalet bostäder på dessa är i nuläget 272 st. vilket

motsvarar 34 % av samtliga bostäder på omvårdnadsboenden för äldre. I jämförelse med förra

femårsperioden är antalet bostäder på landsbygden i stort sett oförändrat samtidigt som antalet

i stadsbygden har minskat med ca 10 %.

Då det gäller grupp- och service bostäder enligt LSS finns det boende med särskild service för

vuxna i Rödeby, Nättraby och Jämjö.

Två av totalt tre dagverksamheter för äldre är lokaliserade till landsbygden, nämligen i

Fridlevstad och Ramdala. Sedan fritt val i hemtjänst startade har äldre i hela kommunen

möjlighet att välja mellan kommunal eller privat utförare efter att ha blivit beviljad hemtjänst.

Träffpunkter är öppna verksamheter för alla äldre som önskar träffas en stund i social

gemenskap. Inom landsbygden finns träffpunkt i Jämjö, Rödeby, Fridlevstad, Holmsjö och

Nättraby.

Idrottshallar med fullmått /(20 x 40) finns på 2 orter: Rödeby och Jämjö. I övriga orter med

skolor finns gymnastiksalar. Fr o m 2013 finns det en idrotthall i Allhallen i Holmsjö med

fullmått.

Fotbollsplaner finns på 14 orter på landsbygden: Hasslö, Aspö, Sturkö, Torhamn, Ramdala,

Jämjö, Fågelmara, Rödeby, Fridlevstad, Tving, Nättraby, Spjutsbygd, Fjärdsjömåla och

Holmsjö. I Jämjö finns sedan 2011 även en konstgräsplan.

Filialbibliotek finns liksom förra perioden på åtta orter inom landsbygdsområdet: Hasslö,

Fridlevstad, Nättraby, Rödeby, Holmsjö, Sturkö, Torhamn och Jämjö.

Kommunala fritidsgårder finns i Jämjö och Rödeby, samt föreningsgårder finns på nio platser

på landsbygden som drivs av någon lokal förening. I nuläget finns det föreningsgård på Aspö,

Fjärdsjömåla, Fridlevstad, Fågelmara, Hasslö, Holmsjö, Sturkö, Sälleryd/Skrävle och Tving.

10

3. Övergripande inriktning

3.1 Landsbygdssäkring

Landsbygdssäkring (Rural proofing) innebär att en konsekvensanalys ska ligga till grund

innan kommunala beslut tas. Samtliga förvaltningar och bolag skall beakta hur ett beslut

påverkar landsbygden ur ett företagsekonomiskt, samhällsekonomiskt och socialt perspektiv.

Även påverkan på befolkningsfördelning, storlek och sammansättning måste beaktas liksom

hållbarhetsperspektivet.

3.2. Bygdeutveckling

I de flesta byar finns idag en eller flera aktiva intresse- eller samhällsföreningar som arbetar

för att bygden skall ha en framtid. I vissa fall är det idrottsföreningen som driver

utvecklingsfrågorna och i vissa fall är det hembygdsföreningen eller företagarföreningen som

mer och mer inriktar sig på framtidsfrågor. Nu har det även börjat bildas ett antal

fiberföreningar med nya konstellationer av landsbygdsbor. Dessa ekonomiska föreningar kan

komma att bli en stark maktfaktor för landsbygdsutvecklingen framöver. Alla dessa

föreningar kommer i fortsättningen att benämnas för utvecklingsgrupper.

Utvecklingsgruppernas engagemang för den egna bygdens framåtskridande är drivkraften för

en levande landsbygd. Utvecklingsgrupperna har sedan 2010 fått en paraplyorganisation,

Karlskrona kommunbygderåd (KKBR).

3.3. Den sociala ekonomin

Samhället kan sägas vara organiserat i tre sektorer: den offentliga sektorn, det privata

näringslivet och den sociala ekonomin. För att åstadkomma en utveckling är det viktigt att

dessa tre sektorer samarbetar med varandra.

Vad är då social ekonomi? Via PLUS - Partnerskapet för Social ekonomi kan man läsa

följande definition:

Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga

ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den

offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i

föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den

sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta

drivkraft.” Exempel på verksamheter inom den sociala ekonomin är fritids-/föreningsgårdar,

idrottsföreningar, bygdeföreningar, kyrkan, kooperativa företag som t ex föräldrakooperativa

dagis, kooperativa hyresrätter, musikföreningar som bedriver viss näringsverksamhet etc.

Den sociala ekonomin bygger, i likhet med det privata näringslivet, på förmågan att ta tillvara

enskilda personers entreprenörskap. Samarbetet mellan kommunen och den sociala ekonomin

skall utvecklas och fördjupas. Även företag inom kommunen skall stimuleras till att bli aktiva

partners i ett partnerskap med den sociala ekonomin och kommunen.

Utslagningen på arbetsmarknaden av långtidsarbetslösa, funktionshindrade och

långtidssjukskrivna måste minska. Satsningen på sociala företag skall därför intensifieras och

detta kan skapa tillväxt och utveckling på landsbygden.

11

3.4. Positivt företagsklimat För att se företag växa på landsbygden skall en genomgående positiv samsyn om etablering

och tillståndsprövning genomsyra alla kommunens förvaltningar och bolag. Det är viktigt att

alla berörda förvaltningar och bolag stöttar de eldsjälar som vill satsa på landsbygden och

hjälper till att finna möjliga lösningar för ett företags etablering och utveckling. Utveckling i

Karlskrona AB skall aktivt verka för att nya företagsnätverk bildas och aktivt stötta befintliga

och nya företag och företagsnätverk.

3.5 Visionen för Karlskrona 2030

”Med sitt unika läge är Karlskrona ett nav i en växande region. Här finns det goda livet

och de bästa förutsättningarna för ett expansivt näringsliv. Genom samarbete skapar vi en

framtid som håller”

Vi gör det tillsammans – en framtid som håller!

Karlskrona 2030 är en framtidsbild som medborgare, näringsliv och politiker tagit fram

tillsammans. Det är bilden av ett öppet samhälle där alla kan leva ett rikt liv och där

resurserna används på ett hållbart sätt. Med en gemensam vision och en vilja att nå den

tillsammans är grunden lagd för arbetet. De närmaste åren prioriterar vi fem

utvecklingsområden för kommunen i sin helhet:

Attraktiv Livsmiljö

Snabba kommunikationer

Utbildning och kunskap

Upplevelsernas Karlskrona

Näringslivets Karlskrona

4. Prioriterade utvecklingsområden

4.1 Lokalt inflytande

Den kunskap och det engagemang som finns på landsbygden genom utvecklingsgrupperna

har en avgörande betydelse för en bygds utveckling. Dessa föreningar arbetar under

demokratiska och jämställda former och skall ges ökad delaktighet i de demokratiska

processerna och i samhällsutvecklingen. Kommunbygderådet är en viktig part för att samla

landsbygdens intresse. Samarbetet mellan kommunens förvaltningar, KKBR och de lokala

utvecklingsgrupperna skall öka.

EU:s strukturfonder och EU:s jordbruksfond har bidragit till att vi i Sverige har fått ta del av

en lång tradition i Europa att arbeta i partnerskap. I Karlskrona kommun har det drivits

landsbygdsprojekt framförallt inom Landsbygdsprogrammet, Leader- programmet, lokala

naturvårdsprojekt, (LONA) och lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Här har den offentliga

sektorn och den sociala ekonomin (föreningar och organisationer) arbetat framgångsrikt

tillsammans.

12

Detta sätt att samarbeta i partnerskap skall prioriteras även i detta utvecklingsprogram för att

uppmuntra ökat brukarinflytande och för att skapa bättre förutsättningar för lokal utveckling

på landsbygden.

Utvecklingsgrupperna skall stimuleras till att ta fram egna utvecklingsplaner genom att de kan

söka en bygdepeng på 5 000 kr från Utveckling i Karlskrona AB. Med dessa utvecklingsplaner

som grund kan sedan utvecklingsgrupperna söka medel för genomförande. Här ställer

Utveckling i Karlskrona AB upp och stöttar med rådgivning.

Mål 2014-2017

Minst 12 byar/utvecklingsgrupper har gjort egna utvecklingsplaner under denna period.

Utveckling i Karlskrona AB arrangerar ett landsbygdsforum varje år där alla

utvecklingsgrupper bjuds in för informationsutbyte och diskussioner.

Kommunbygderådet och kommunens politiker ordnar varje år två träffar för att lyfta

viktiga landsbygds- och skärgårdsfrågor. Utveckling i Karlskrona AB är

sammankallande för träffarna.

4.2 Natur- och kulturmiljöer, öppet landskap, friluftsliv

Skärgården, skogsbygden och det öppna landskapet har alla unika natur- och kulturmiljöer

som är sevärda och viktiga för såväl kommuninvånare som vår besöksnäring och för

kommande generationer. Natur- och kulturlandskapet inom en bygd kan, om det lyfts fram,

bli en del i en utveckling som gynnar ökat boende och ger bättre förutsättningar för

besöksnäring och annat företagande. Satsningar på lokalt initierade natur- och kulturprojekt

samt friluftsliv och idrott bidrar ofta till ökat socialt engagemang. Detta gynnar

förutsättningarna för ökat boende, friluftsliv och folkhälsa, ökat företagande och kommersiell

och offentlig service i området. Speciellt viktigt för ökad inflyttning är att försköna och

anpassa våra bycentrum.

I takt med att våra betesdjur försvinner blir landskapet mer och mer förbuskat både på

landsbygden och i skärgården. Detta kommer att ge en negativ påverkan för både

permanentboende, besöksnäring och ökad inflyttning. Här skall kommunen vara pådrivande

tillsammans med landsbygdens organisationer för att vända den negativa trenden. För att göra

det möjligt att hålla betesdjur ute i östra skärgården är det av yttersta vikt att Grebbegården

finns kvar för allmän verksamhet då detta är den enda hamn som klarar av t ex djurtransporter

ut i denna del av skärgården. Det är viktigt att kommunen verkar i enlighet med detta.

Lokala initiativ för att lyfta fram bygdens natur och kulturmiljöer skall stödjas och där det är

fråga om kommunal mark skall partnerskap mellan kommun och det lokala föreningslivet för

kontinuerligt underhåll uppmuntras. Kommunen och Utveckling i Karlskrona AB skall aktivt

verka för att utvecklingsgrupperna får del av de projektmedel som kan sökas via

Länsstyrelsen och naturvårdsverket för s k LONA och LOVA-projekt.

13

Mål 2014-2017

Under perioden är ambitionen att minst 8 st naturvårdsprojekt och 8 st friluftslivsprojekt/

aktiviteter genomföras. Ett av dessa projekt skall verka för att antalet betesdjur ökar i

kommunen.

4.3 Hållbar utveckling

Karlskrona kommun är en av 94 medlemmar i föreningen Sveriges Ekokommuner. Att vara

ekokommun innebär att kommunen vill främja utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle och

ställer sig bakom de grundläggande hållbarhetsprinciper som finns för detta.

Ett samhälle som bygger på en ekologisk grundsyn där livsmiljön ger människor möjlighet att

uppnå en god livskvalitet och en god hälsa.

I de beslut som tas i Karlskrona kommun rörande landsbygden skall kommunen ta hänsyn till

hållbarhetsprinciperna så att vi hela tiden kommer närmare det hållbara samhället.

För att uppnå målet med en hållbar utveckling i hela kommunen måste landsbygdens resurser

tas tillvara. De gröna näringarna är en bas för hållbar tillväxt och utveckling.

Lokala kretslopp med hög användning av förnyelsebara energikällor och småskaliga lösningar

utgör grunden för en långsiktigt hållbar utveckling. En ökad användning av närproducerade

varor och tjänster bidrar till minskade transporter och minskad miljöbelastning samt ökad

sysselsättning på landsbygden. Samarbetet med landsbygdens organisationer skall förstärkas

för att uppnå bästa resultat.

Karlskrona kommun är en av grundarna och medlem i biosfärområdet Blekinge Arkipelag och

vill tillsammans med övriga parter medverka till att förverkliga den framtagna

samverkansplanen.

Mål 2014-2017

Varje år skall Utveckling i Karlskrona AB stötta ett evenemang som lyfter fram och

marknadsför den lokala matkulturen och den lokala produktionen i kommunen.

Utveckling i Karlskrona AB skall verka för att minst 3 nya företag skapas inom förädling

av livsmedel och minst 3 nya företag inom förädling inom förnyelsebar energi.

Aktivt delta i biosfärsarbetet och i projekt som drivs av Blekinge Arkipelag och som berör

kommunens kustbygd och skärgård.

4.4 Näringslivsutveckling

Kommunen arbetar med näringslivsutveckling genom det kommunala utvecklingsbolaget:

Utveckling i Karlskrona AB. Målsättningen med deras arbete är att stödja företagande och

entreprenörskap och erbjuda en dörr in i kommunen. För att skapa fler arbetstillfällen på

landsbygen måste befintligt näringsliv utvecklas och nyföretagandet öka. Höjd förädlingsgrad

av lokalt producerade varor och tjänster inom lantbruk skogsbruk, fiske, förnyelsebar energi,

besöksnäring samt tjänsteproduktion kan göra detta möjligt.

Många traditionella och välkända företag på landsbygden försvinner på grund av att det inte

finns någon som vill ta över när företagaren går i pension. Utveckling i Karlskrona AB skall

tillsammans med andra organisationer verka för att dessa kan leva vidare.

Mål 2014-2017

Inom fyra år har 200 nya verksamheter startats på landsbygden, antingen som helt nya

företag eller som diversifiering av befintliga företag.

Två nya konstellationer av företagsnätverk har bildats.

14

4.5 Boende, kommunikationer och service

En förutsättning för en levande landsbygd är att boendet ökar och att vi får en ökad

inflyttning. Komplettering görs framför allt i befintliga byar och samhällen för att öka

underlaget för service/kollektivtrafik och gemensamma VA-lösningar. De bynära miljöerna

måste också förbättras och underhållas. Byutvecklingsprojekt med lokala utvecklingsgrupper

för att förbättra den bynära miljön samt trygghet och säkerhet skall stödjas. Genom

gränsöverskridande samarbete mellan olika sektorer i samhället och kommunens olika

förvaltningar, företag och den sociala ekonomin kan den lokala servicenivån inom vård,

omsorg, service, kultur, idrott, fritid och utbildning få hög kvalitet.

Servicepunkter skall utvecklas i t ex lanthandeln där man kan få tillgång till utökad offentlig

service genom samarbete mellan statliga myndigheter och andra aktörer.

Kommunen skall medverka till att ett anpassat boende för både yngre och äldre skall

utvecklas i de mindre orterna. Framförallt behövs fler seniorbostäder på landsbygden så att de

äldre kan bo kvar på hemorten och barnfamiljer kan få tillgång/köpa befintliga bostäder.

Alla nya bostäder ska uppfylla kraven i PBL och BBR.

För att locka till nybyggnation på landsbygden skall de speciella LIS-områdena

marknadsföras (LIS-områden=landsbygdsutveckling i strandnära lägen).

Bristen på kommunala vatten- och avloppslösningar har begränsat mycket av bostads-

byggandet och inflyttningen speciellt i skärgården. Kommunen skall fortsätta att driva på

utbyggnaden av VA-nätet för att ge möjlighet för ett ökat permanentboende i skärgården såväl

som på landsbygden i sin helhet.

Ett övergripande mål för Blekingetrafiken är att resandet med kollektivtrafiken ska fördubblas

till år 2030, vilket även är antaget som nationellt mål. Detta mål skall även gälla för

landsbygden och kommunen skall verka för en utökning av buss- och båttider, samt ställa

krav för att säkra ett väl fungerande vägnät.

Alla kommunikationer, tåg, buss, skärgårdstrafik, färjetrafik, cykel och ”närtrafik för alla”,

skall vävas samman och utformas så att de maximalt anpassas till behovet av transporter för

både barn och vuxna i kommunen. Transporter med bil skall minska medan användandet av

allmänna kommunikationsmedel skall öka. Marknadsföring av öppen närtrafik ska öka.

Kommunens skall ställa krav på Trafikverket för att säkra ett väl fungerande vägnät samt en

utbyggand av cykelvägar på landsbygden.

Skärgårdstrafiken i östra skärgården är livsnerven för boende där och utveckling/förändring

ska ske i nära dialog med de boende. Utifrån denna synpunkt är det även viktigt att

Grebbegården finns kvar för allmän verksamhet för såväl kommunikationer som tyngre

transporter ut i östra skärgården. En reguljär sjötrafik skall startas till och från

Sturkö/Verkö/Trossö.

Utvecklingen för lanthandeln och postens service måste uppmärksammas inför framtiden

liksom hemsändningsbidragen.

Kommunen satsar på idrott och hälsa för alla åldrar. Ett stort steg är satsningarna med

konstgräsplan i Jämjö och Allhall i Holmsjö. I ett tätt samarbete mellan föreningar och

15

kommun skall förutsättningar ges för underhåll och bevarande av befintliga

idrottsanläggningar och samlingslokaler.

Mål 2014-2017

Antalet nya bostäder på landsbygden skall öka genom aktiv marknadsföring av befintliga

tomter och byggnation i eftersökta lägen s k LIS-områden.

Kommunen skall medverka till att ett anpassat boende för både yngre och äldre skall

utvecklas i de mindre orterna.

LIS-områdena utvecklas till att gälla fler områden/sjöar i kommunen.

Bebyggelse i LIS-områden genomförs för att gynna besöksnäringen.

Två - fyra nya servicepunkter utvecklas tillsammans med lanthandeln och/eller

utvecklingsgrupperna.

Den upphandlade sjötrafiken för arbets- och gymnaiseresor Sturkö/Verkö/Trossö

genomförs.

Översyn av hemsändningservicen och bidragen till butikerna genomförs av

Kommunledningsförvaltningen.

Genomföra utvecklingsarbete för att säkra/trygga resor med cykel.

4.6 Skolor/utbildning Förskolorna och skolorna är mycket viktiga för landsbygdens framtid och bör prioriteras. Genom att utrusta landsbygdsskolorna med modern teknik, samt samarbeta med företag och föreningar kan byaskolorna bli ett nav för bygdens utveckling. Distansundervisningen och målet om ”det livslånga lärandet” ger möjlighet för landsbygdsskolorna att bli centrum för alla invånare i bygden. Genom att satsa på hög kvalitet, trygghet och en tydlig profil kan den lilla landsbygdsskolan bli ett viktigt marknadsföringsinstrument för ökad inflyttning till orten. Målsättningen med skolöverenskommelsen är att den ska ligga till grund för en långsiktigt hållbar utveckling för våra skolor. Inom den period som detta program omfattar, kommer befintliga landsbygdsskolor från 2013 att vara kvar och utvecklas.

Mål 2014-2017

Hög kvalitet, trygghet och profilering av landsbygdsskolorna skall öka andelen elever på

landsbygden.

4.7 IT/telekommunikation

För boende och företagande på landsbygden är det en förutsättning att datakommunikation

och telekommunikation fungera. Kommunen skall agera som påtryckare för ett säkert och

störningsfritt elnät på landsbygden och att fibernät byggs ut. Vidare ska kommunen agera för

att samförläggning med annan kabelnedläggning och liknande sker.

16

Inom de närmaste åren kommer många lokala telestationer att monteras ner.

Fiberutbyggnaden blir då en absolut nödvändighet. Kommunen skall aktivt verka för att

fiberföreningar bildas. På kommunens webbplats finns information om fiberutbyggnad på

landsbygden och hur man gör för att bilda en fiberförening. Där finns också bra länkar och

kontaktuppgifter. Föreningarna stöttas så att statliga medel kan sökas för nedgrävning av

tomrör till inkoppling av fiber för data, tele och TV-kommunikation.

Kommunen skall göra mätningar av mobiltäckning på plats i verkligheten och sedan påverka

mobiloperatörerna att göra förbättringar.

Mål 2014-2017

Under perioden kommer satsningar göras så att det nationella målet uppnås till år 2020,

vilket innebär att 90 % av befolkningen ska ha tillgång till fiber med en kapacitet på

minimum 100 Mbit/sek.

4.8 Profilering/Marknadsföring

Vi har en världsarvsstad, vacker slättbygd, attraktiv skogsbygd med ädellöv och sjöar samt en

unik skärgård. Allt detta gör vår kommun mycket speciell och attraktiv för både boende och

besökare. Staden, skärgården och skogsbygden är alla delar som kompletterar varandra och

måste profileras och marknadsföras för att höja kommunens attraktionskraft. De olika orternas

särdrag och kvaliteter skall lyftas fram.

Mål 2014-2017

Marknadsföra landsbygdens möjligheter för såväl permanentboende som företagande.

Att utveckla besöksnäringen för hela kommunen där både landsbygd och skärgård ingår

som naturliga delar.

Att erbjuda besöksinformation på särskilda platser både på landsbygden och i

skärgården.

4.9 Offensiv landsbygdsutveckling

Framtidsanalyser pekar på att allt fler kommer att vilja bosätta sig i våra städer istället för på

landsbygden. Landsbygdsutveckling är ett ständigt pågående arbete i hela kommunen och

dess verksamheter. Som ett led i Karlskrona kommuns offensiva landsbygdsutvecklingsarbete

är tanken att, genom att fokusera på två pilotområden, utveckla arbetet att identifiera de

värden målgrupperna söker i stadsmiljöns livsstil och översätta dem till attraktiva alternativ i

"skog & sjö" och skärgårdsmiljö.

Kommun (samtliga förvaltningar) och det kommunala utvecklingsbolaget tar ett helhetsgrepp

för att lyfta fram nuvarande värden, identifiera, analysera och utveckla potentiella möjligheter

17

och driva ett målinriktat varumärkesarbete i två utvalda pilotområden, nämligen Holmsjö

samt Sturkö.

Genom samarbete uppnås synergieffekter. I arbetet appliceras övriga mål inom

landsbygdsprogrammet och genomförs på ett sätt som maximerar synergieffekterna även

inom de kommunala insatserna.

Arbetet är tänkt att genomföras i projektform.

Val av områden baseras på satsningar (planerade eller genomförda) i kollektivtrafik i form av

snabbare tåg och tågstopp i Holmsjö samt båttrafik till Sturkö. I Holmsjö finns det en ny

idrottsanläggning - Allhallen, en nyrenoverad skola, LIS-områden och aktiva

utvecklingsgrupper som jobbar hårt för bygdens utveckling. På Sturkö finns en nybyggd

skola. Här har nyligen gjorts lokala utvecklingsplaner och ett aktivt deltagande i arbetet med

den fördjupade översiktsplan för skärgården. Sturkö ingår i biosfärsområdet och VA-

utbyggnaden är igång på ön och fiber grävs ner.

Mål 2014-2017

Holmsjö och Sturkö skall marknadsföras som två hållbara konkurrenskraftiga boende-

och etableringsalternativ till stadsbygden. Dessa pilotområden är tänkta att bli

inspirationsområden för framtida samhällsutveckling på landsbygden.

Statistik bör tas fram över hur dessa två områden utvecklas i förhållande till övriga

landsbygden.

Utse ytterligare minst ett pilotområde och starta utvecklingsarbetet där under

programperioden.

5. Plan för landsbygdsprogrammets genomförande 2014-2017

För att uppnå de olika målen för de nio prioriterade områdena måste målen in i

förvaltningarnas verksamhetsplaner och nämndernas budget.

5.1 Åtgärder

Var och en av de förvaltningar och bolag som berörs av de olika målen tar fram

handlingsplaner och vilka nödvändiga beslut som behövs för genomförande. Varje år lämnas

en årlig rapport om hur långt man kommit i att nå de uppsatta målen. Utveckling i Karlskrona

AB ansvarar för att en uppföljningsrapport över landsbygdsprogrammets genomförande

upprättas. Denna uppföljningsrapport redovisas till kommunstyrelsen en gång per år.

5.2 Kommunens organisation för landsbygdsutveckling - Landsbygdsgrupp

En landsbygdsgrupp bildas med representanter från de förvaltningar som är berörda av

landsbygdsprogrammet. Denna landsbygdsgrupp bereder och samordnar landsbygdsfrågorna

inför beslut i KS. Landsbygdsgruppen skall stödja och stimulera lokala initiativ och

byutveckling och ha aktiv kontakt med kommunens olika utvecklingsgrupper och företag.

Landsbygdsgruppen skall utveckla strategier för måluppfyllelse av programmet.

Utvecklingsprogrammet för Karlskrona landsbygd ska implementeras och bli en naturlig del i

kommunens övriga styrdokument.

18

Utveckling i Karlskrona AB samt Kommunledningsförvaltningen bistår landsbygdsgruppen

med underlag och utredningar. Inom landsbygdsgruppen finns personal som jobbar med

landsbygdsutveckling och som samordnar arbetet med landsbygdsprogrammet och är

naturliga kontaktpersoner gentemot de lokala utvecklingsgrupperna.

5.3 Samarbetspartner för utveckling på landsbygden

5.3.1 Kommunens lokala utvecklingsgrupper

5.3.2 Carlskrona Nyföretagarcentrum

5.3.3 Coompanion (Blekinge Utvecklingscentrum)

5 3.4 Länsstyrelsen

5.3.5 Region Blekinge

5.3.6 Kommunbygderådet/Länsbygderådet

5.3.7 KFH och övriga företagsnätverk

5.3.8 Blekinge Tekniska Högskola

5.3.9 LRF Sydost

5.3.10 Almi Företagspartner i Blekinge

5.3.11 Karlskrona kommun

5.3.12 Affärsverken

5.3.13 Blekinge arkipelag

5.4 Program som berör utvecklingsprogrammet för Karlskrona landsbygd

5.4.1 Översiktsplan Karlskrona 2030

5.4.2 Fördjupad översiktsplan Karlskrona skärgård

5.4.3 VA-plan för Karlskrona kommun

5.4.4 Miljöprogrammet

5.4.5 IT Infrastrukturprogram för Karlskrona kommun

5.4.6 Vision 2030

5.4.7 Program för kommersiell service, Länsstyrelsen

5.4.8 Utveckling av hamnar inom Blekinge Arkipelag

5.5 Uppföljning

Varje år redovisas följande indikatorer i uppföljningsrapporten:

Antal företag

Antal nya företag

Antal landsbygdsprojekt och genomförda åtgärder

Antal nya bostäder

Antal invånare

Antal kilometer med nya cykelvägar

Antal deltagare i byutvecklingsprojekt

Lägesstatus inom de nio prioriterade områdena

Resultatet av landsbygdsgruppens arbete ska årligen följas upp.

2014-04-23

Utveckling i Karlskrona AB

19

Bilaga 1

Sammanställning av landsbygdsenkät genomförd under

april –maj 2012

I samband med att kommunledningsförvaltningen började arbetet med en revidering av

utvecklingsprogrammet för Karlskrona landsbygd genomfördes en enkät enligt bifogat

frågeformulär.

Frågeformuläret delades ut i samband med workshopen som hölls på Ekegården i Nävragöl

samt i Jämjö folkets hus i april 2012. Frågeformuläret lades även ut på kommunens hemsida

där kommuninvånare kunde gå in och svara digitalt under maj månad.

Frågorna skulle besvaras genom att intervjupersonen graderade hur viktigt man tyckte att

området var för den svarande som bodde på landsbygden.

Svaren har sedan fått poäng enligt nedan:

Inte alls viktigt = 1 poäng

Ganska oviktigt = 2 poäng

Varken/eller = 3 poäng

Ganska viktigt = 4 poäng

Mycket viktigt = 5 poäng

Resultat har redovisats fördelat på barnfamiljer och icke barnfamiljer.

Av resultatet på sidan 20 framgår att av de 325 personer som besvarat enkäten så kom skolan

i topp som det absolut viktigaste.

Denna fråga fick värdet 4,82 av barnfamiljerna och värdet 4,74 av icke barnfamiljerna och

totalt gav det värdet 4,79.

På andra plats kom livsmedelsbutik med värdet 4,60 och på tredje plats kom svaret att fler

människor skall bosätta sig på landsbygden (värdet 4,68).

Sammanställning av landsbygdsenkät sommaren 2012.

Svar totalt. (Inte alls viktigt = 1 poäng, Mycket viktigt = 5 poäng)

Fråga medelvärde medelvärde medelvärde

Hur viktigt är det för dig att: barnfamilj utan barn Total

Antal svarande: 174 151 325

Snitt ålder: 39,9 år 54,2 år

1. Åka kommunalt 4,26 4,02 4,14

2. Livsmedelsbutik i samhället 4,56 4,64 4,60

3. Fler bor på landsbygden 4,72 4,63 4,68

4. Skolor kvar på landsbygden 4,82 4,74 4,79

5. Fler företag på landsbygden 4,30 4,42 4,35

6. Bredband med fiber 4,51 4,42 4,47

7. Senior trygghetsboende 4,25 4,32 4,29

8. Idrott o hälsa 4,45 4,23 4,35

9. Ökat samarbete 4,40 4,41 4,40

10. Förbättrad naturmiljö 4,39 4,50 4,44

11. Besöksnäringen utvecklas 4,19 4,21 4,20

12. Skolskjutsar 4,69 4,40 4,57

13. Fler cykelbanor byggs 4,05 3,83 3,95

14. Närhet till apotek 3,68 3,87 3,77

15. Närhet till post/paketutlämning 4,13 4,22 4,18

Sortering efter den fråga som fått högt värde

20

4. Skolor kvar på landsbygden 4,82 4,74 4,79 3. Fler bor på landsbygden 4,72 4,63 4,68 2. Livsmedelsbutik i samhället 4,56 4,64 4,60 12. Skolskjutsar 4,69 4,40 4,57 6. Bredband med fiber 4,51 4,42 4,47 10. Förbättrad naturmiljö 4,39 4,50 4,44 9. Ökat samarbete 4,40 4,41 4,40 5. Fler företag på landsbygden 4,30 4,42 4,35 8. Idrott o hälsa 4,45 4,23 4,35 7. Senior trygghetsboende 4,25 4,32 4,29

11. Besöksnäringen utvecklas 4,19 4,21 4,20 15. Närhet till post/

paketutlämning 4,13 4,22 4,18

1. Åka kommunalt 4,26 4,02 4,14 13. Fler cykelbanor byggs 4,05 3,83 3,95 14. Närhet till apotek 3,68 3,87 3,77

21

Sammandrag av kommentarer ifrån landsbygdsenkäten 2012 Fråga 16. Antal kommentarer

Totalt antal kommentarer

Antal 285

-behåll skolorna, närhet till skolorna o dagis, stärk dessa, 78

-utökning av kollektivtransporter, skolskjutsar 32

-landsbygdsservice, affär, post, bank o annan service, bibliotek 21

-kommunen skall se positivt på landsbygden o samverka 18

-bygg ut infrastrukturer med cykelbanor, bättre skötsel av vägar 18

-närhet till sjukvård o hemtjänst dygnet runt 17

-öka boendet, äldreboende bo kvar som äldre 13

-vill inte att landsbygden kommer i sista hand, stärk landsbygden 12

-bättre bredbandsförbindelse 10

-skötseln av närmiljön stärks, belysning, 10

-badplatser, service byggnader o båtplatser på landsbygden. 8

-kulturaktiviteter, ungdomsaktiviteter på landsbygden 8

-samordning mellan kommunala, statliga o privata verksamheter. 4

-säker elförsörjning 4

-stärk möjligheterna att bosätta sig på landsbygden, ekonomiskt 4

-företagsutveckling 4

-fler brandvärn på landsbygden 3

-öka besöksnäringen 3

-mindre skatt för landsbygden 3

-mat service på ex. skolorna 2

-kommunalt vatten o avlopp 2

-effektivt markutnyttjande för byggnation 2

-mer egen förvaltning 2

-samverkan mellan olika nätverk på landsbygden 1

-få tillbaka något för skattepengarna 1

-fråga - vet alla vad besöksnäring är? 1

-boendemiljön, inga vindkraftverk 1

-integrationskrav 1

-stöd hembygdsföreningar 1