VASA NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

3

LEDANDE INOM ENERGIBRANSCHENAtt Nordens största koncentration av energitek-

nologi finns just i Vasaregionen beror på många faktorer och är resultatet av ett långsiktigt

arbete. Den industriella traditionen, det internationella näringslivet samt det om-

fattande samarbetet mellan företagen, den offentliga sektorn och utbildningen

i regionen har alla samverkat för att skapa detta.

Företagen i regionen har målmedvetet satsat på de snabb-växande energimarknaderna i världen. I dagens läge kan vi erbjuda välfungerande lösningar för många globala energifrågor.

Som stad har Vasa förbundit sig att föregå med gott exempel och djärvt främja hållbar utveckling genom att för-bättra energieffektiviteten, ta i bruk innovativa lösningar inom energiproduktion och energidistribution samt satsa på forskning och utbildning.

Vasa har som mål att leda utvecklingen av hållbara energilösningar i hela landet. Uppdraget är av global omfattning: vi bör utveckla lösningar som fungerar överallt i världen.

Minskat koldioxidavtryck med 20% innan år 2020.

EnergieffektivitetsavtaletEnligt EU:s energitjänstedirektiv är Finlands riktgivande energibesparingsmål 9 % för år 2016. I Vasa är målet

som satts upp i enlighet med avtalet i samarbete med Arbets- och näringsministeriet cirka 9 GWh, vilket uppnåddes redan i slutet av 2014. Därför beslöt staden att höja ribban. Det nya målet är en inbesparing om 11,7 GWh.

Målet är att spara energi motsvarande den årliga förbrukningen för 585 egnahemshus (11,7 GWh).

Energi- och klimatprogrammetI Vasas eget energi- och klimatprogram presenteras konkreta åtgärder, ansvariga aktörer,

tidtabeller och resursbehov för att uppnå de uppsatta målen för utsläppsminskning och energieffektivitet.

4

VI HJÄLPER HELA VÄRLDEN ATT SPARA ENERGIVasa har engagerat sig i flera internationella, riksom- fattande och regionala projekt och avtal som eftersträvar reducerad miljöbelastning och främjar energieffektivitet.

Energi- och klimatavtal på EU-nivå

I avtalet som gjorts upp av EU-kommissionen och som undertecknades i december 2014 förbinder sig Vasa tillsammans

med många andra europeiska städer att minska CO2-utsläppen med minst 20 % innan år 2020

5

FLEST ENERGIFÖRETAGDe 140 företagen i Nordens ledande energikluster EnergyVaasa ex-porterar produkter och lösningar över hela världen. Därför tar Finland också hem en avsevärd andel av de globala investeringarna som görs i energiteknologi. Med en omsättning på över 4,4 miljarder står Ener-gyVaasa för 12 % av Finlands teknologiexport och en tredjedel av hela landets energiteknologiexport.

Företagen inom EnergyVaasa erbjuder lösningar för bl.a. förny-bar energi, smarta nätverk, smart energiproduktion samt förbättrad energieffektivitet inom industrin, byggbranschen, sjöfarten och även i hushållen.

Vasaregionens investeringar i forskning och produktutveckling har tredubblats under de senaste fem åren. Tack vare dessa sats-ningar och engagemanget i kontinuerlig utveckling har EnergyVaasa säkrat sin position som en betydelsefull aktör på de globala energi-teknologimarknaderna.

6

LÅNGSIKTIG PLANERING OCH HANDLINGSKRAFTVasa främjar aktivt energieffektiviteten och tar i bruk ny teknologi inom energiproduktionen, elöverföringen och eldistributionen. Sta-dens beslutsfattande tar utsläppsminskning och energieffektivitet i beaktande i det mesta – i planeringen av samhällets infrastruktur, byggande och trafik.

Exemplen som presenteras på de följande sidorna talar sitt tyd-liga språk: i Vasa finns unik expertis inom energibranschen, något som utnyttjas mångsidigt.

7

8

Energieffektiva offentliga byggnaderVasa hussektor började följa upp byggnadsbeståndets energiför-brukning systematiskt redan på 90-talet. Insamlade data och kun-skaper syns nu i byggnadernas energieffektivitet. Till exempel är skolor och daghem bland de mest energieffektiva i Finland.

Ett betydelsefullt objekt är Borgaregatans skola som byggdes på 1970-talet. Byggnaden sanerades med sikte på energieffektivitet. Luftkonditioneringssystemet effektiverades med värmeåtervinning och solpaneler som genererar 14 MWh el om året installerades på skolans tak. Tack vare den nya hustekniken kan skolbyggnaden nu ta tillvara 65 % av värmen ur frånluften. I energikostnader sparar man in cirka 17 000 € om året.

Belysning ute och inneI Vasa har gatu- och utebelysningens energieffektivitet förbättrats genom behovsbaserad automatisk styrning och genom att utnyttja ny, energieffektivare belysningsteknik.

Ett viktigt byte av belysning gjordes i en av de största allaktivitets-hallarna i Finland, i Botniahallen. Tack vare belysningsteknologin Array LeS som installerades i Botniahallen 2014 sparar samkom-munen cirka 60 000 € om året i el- och servicekostnader jämfört med tidigare. Efter förnyelsen har också ljusets kvalitet och hela systemets funktionalitet förbättrats avsevärt.

Skolorna i Vasa är i medeltal 17% och daghemmen upp till 23% energieffektivare än genomsnittet i Finland.

Belysningsförnyelserna som gjordes i Vasa under 2014 sparar in totalt cirka 178 000 kilowattimmar. Koldiox-idutsläppen minskade med cirka 53 ton per år, vilket motsvarar 350 000 kilometer körda med bil.

Energilösningar för nybyggenWasa Station är ett allaktivitetskvarter som planerats på tomten för den gamla busstationen. Här ska det enligt planerna byggas ett köpcentrum, musik- och kongresscentrum, hotell-restaurang, ett allaktivitetsutrymme för sport samt kontor och bostäder.

Avsikten är att kvarteret Wasa Station ska utnyttja nya och innova-tiva energilösningar. Användningen av lokalerna i det mångfasette-rade kvarteret och modern byggnadsteknik ska jämna ut energiför-brukningen i kvarteret och minska behovet av att köpa energi utifrån.

Ett energisjälvförsörjande bostadsområde

Bostadsområdet i Sunnanvik ligger vid havsstranden och är det för-sta i världen att ta i bruk flera innovationer från energibranschen, vilka tillsammans gör området självförsörjande. Det produceras lika mycket el och värme som det förbrukas. Energin tas tillvara från havsbottnen samt från en närbelägen soptipp för att täcka behoven för de 39 småhusen och fyra höghusen i området. Tillvaratagningen av värme från sedimenten i havsbottnen och distributionen över hela bostadsområdet sker via ett centraliserat lågenerginätverk.

Bostadsområdet drar även nytta av biogas, metan, som produceras vid en närbelägen soptipp. Energiproduktionen och distributionen sker vid områdets eget kraftverk New Energy, där mikroturbinerna omvandlar biogasen till el och värme.

När det står klart utgör Wasa Station ett skyltfönster för energi- och byggnadstekniken i regionen.

Bostadsområdet producerar till och med mer energi än det förbrukar: elproduktionen är 120 % och värmepro-duktionen 160 % jämfört med områdets beräknade behov.

9

Från stenkol till biomassaI samband med samproduktionskraftverket för fjärrvärme och el i Vasklot finns världens första storskaliga förgasningsanläggning för biomassa. Med hjälp av anläggningen ersätts stenkol med inhemsk lågutsläppsbioenergi. Vid biogasanläggningen används i huvudsak träflis som bränsle. I förgasaren omvandlas flisen till biogas som bränns i den nuvarande stenkolspannan.

Tack vare biogasanläggningen kan upp till 40 % av stenkolen som används vid kraftverket ersättas med förnybart biobränsle. Koldi-oxidutsläppen minskar med cirka 230 000 ton per år.

Avfallet ger energi för hela regionen

I Vasaregionen producerar man även energi från avfall. I Westen-ergys moderna avfallsförbränningsverk utnyttjas avfall som inte går att återvinna effektivt som energi, tryggt och utsläppsfritt. Vid Westenergy produceras över en tredjedel av fjärrvärmen som för-brukas i Vasaregionen.

Användningen av avfall i produktionen av fjärrvärme och el ersätter fossila bränslen och minskar Vasaregionens koldioxidutsläpp med upp till 200 000 ton om året. När mängden avfall som deponeras på soptippen minskar, minskar även utsläppen av metangas som är 20 gånger så skadligt för atmosfären som koldioxid.

Tack vare projektet Vasas energihelomvändning som är gemen-samt för Vaskiluodon Voima, Westenergy och Vasa Elektriska minskar energiproduktionens koldioxidutsläpp med 425 000 ton om året, vil-ket motsvarar närmare en procent av hela Finlands koldioxidutsläpp.

Tack vare Westenergys avfallsförbränningsverk och att kraftverket i Vasklot gick över till biomassa minskade hela Finlands koldioxidutsläpp med 1 %. Prestationen belönades som årets klimatgärning 2012.

Via bränsleanskaffningen överförs kring 15 miljoner euro per år till den regionala ekonomin. Tidigare använ-des pengarna till att köpa stenkol och utsläppsrätter för koldioxid.

10

11

Energisjälvförsörjning i trafikenVasas mål är att minska användningen av fossila bränslen och samti-digt öka den regionala energisjälvförsörjningen även i trafiken. Vasa stad och Stormossen Ab har knutit ett avtal kring leverans av biogas för 12 nya bussar som använder gasen som bränsle. Stormossen är den första biogasanläggningen i Finland som står utanför jordgas-nätverket och förädlar metangas till bilbränsle från bioavfall och vattenreningsslam.

Biogasanläggningen skapar jobb och inkomster för lokala aktörer, bränslepengarna stannar i staden och bussarna kör med mindre ut-släpp och lägre ljudnivåer än tidigare.

Den årliga produktionen av metangas vid Stormossens biogas-anläggning motsvarar 1 500 000 liter diesel. Den första tankstatio-nen i Vasa tas i bruk sommaren 2016 och till en början räcker bränslet förutom till bussarna även till cirka 1000 personbilar.

Nya energilösningar för Kvarken

Sjövägen över Kvarken trafikeras året runt och är en viktig länk i transportkedjan mellan Finland och Sverige. Rutten förenar tre enligt UENCE:s klassificering strategiskt viktiga europeiska tra-fikleder (E12, E4 och E8) samt Bottniska korridoren. Färjetrafiken upprätthålls av NLC Ferry Ab, dvs. Wasaline, ett företag som samägs av städerna Vasa och Umeå.

Bägge städerna har förbundit sig till projektet Midway Alignment, vars mål är att förbättra transportleden längs Bottniska korridoren och stöda det befintliga multimodala TEN-T-nätverket, inom vilket synergieffekterna mellan olika transportformer (till havs, landsväg, järnväg) redan hör vardagen till. Projektet främjar utvecklingen av logistiska strukturer och anskaffningen av ett nytt fartyg som op-timerats för rutten. Med ny teknologi och innovativa material kan man skapa ett lätt och energieffektivt fartyg som klarar isförhål-landen och vars minsta möjliga miljöpåverkan garanteras med hjälp av alternativa bränslen.

Stormossen började förgasa hushållsavfall redan på 80-talet. Före det fanns endast en liknande anläggning i Europa.

Flytande naturgas (LNG) som enligt planerna ska använ-das som bränsle för den nya färjan är en i det närmaste utsläppsfri energikälla.

12

Vattenrening som en del av energikedjanPåttska reningsverket ligger i närheten av Vasa centrum. Vid verket renas Vasa stads avloppsvatten och en del av avloppsvattnet från grannkommunerna Korsholm och Malax. Reningsprocessen bygger på biokemiskt aktivslam. Det torkade slammet transporteras till Stormossens avfallshanteringsanläggning för biologisk hantering. Av slammet får man årligen 800 000 m3 biogas, som Stormossen även utnyttjar i sin egen verksamhet

Vid Påttska vattenreningsverket tar man också tillvara värmeenergin ur det renade avloppsvattnet innan vattnet släpps ut i havet. Värmen utnyttjas som fjärrvärme, vilket minskar värmekostnaderna och dessutom värmebelastningen på ekosystemet vid utloppet avsevärt.

Energi ur vindenÅr 2014 producerades cirka 800 GWh el med vindkraft i Finland. Vindförhållandena i Österbotten är bland de bästa i Finland och även i inlandet finns det gott om plats för vindkraftverk. När vind-kraftverken i EPV Vindkraft Ab:s vindkraftspark i Lillkyro snurrade igång våren 2015 steg hela landets vindkraftsproduktion märkbart. Elproduktionen från de 16 vindkraftverken i Torkkola vindkraftspark är beroende på vindförhållandena cirka 150 000 MWh per år.

Påttska reningsverket ligger i stadsområdet, bara 50 meter från närmaste höghus, något som kräver i det när-maste utsläppsfri hantering av avloppsvattnet.

Med vindkraften i Torkkola produceras tillräckligt med energi för att täcka behoven för närmare 10 000 elupp-värmda egnahemshus.

Innovationer för överföring och distribution av elI lösningar för överföring och distribution av el strävar man förutom efter säkerhet och stabilitet även efter att skapa nya, flexibla modeller för att kunna koppla småskalig, de-centraliserad energiproduktion till elnätet.

I Sundom håller man på att bygga ett de-monstrations- och forskningsunderlag för företag och universitetet. Projektet genomförs på initiativ av koncernen Vasa Elektriska, ABB, Anvia, Teknologicentrum Merinova och Vasa universitet. I projektet pilottestas ny teknologi som de deltagande företagen önskar lansera på den globala marknaden. Målet med det smarta nätverks- pilotprojektet Smart Grid är att förbättra eldistributionens tillförlitlighet samt skapa förutsättningar för att utnyttja vind- och sol-energi i regionens hushåll.

År 2014 belönade Tekes projek-tet för smarta nätverk Smart Grid med ett pris inom INKA-programmet.

13

Det mångsidiga utbildningsutbudet samt företagens och den offentliga sektorns investeringar i forskning och produkt-utveckling garanterar att den energiteknologiska expertisen i Vasa håller sig i spetsen av utvecklingen även i framtiden.

I Vasa börjar energiresan mot framgång redan i dagisål-dern. Stadens bildningssektor har gjort upp en energiut-bildningsstrategi som betonar öppenhet och att göra saker tillsammans.

Campusområdet i Brändö har utvecklats till en mötes-plats för toppexperter och en gemensam verksamhetsmiljö för högskolor, företag och utvecklingsorganisationer. Här

finns utöver läroverken bland annat lärmiljön Technoboth-nia som är gemensam för högskolorna och universitetet. I närheten planeras ett unikt produktutvecklings-, forsk-nings- och utbildningslaboratorium för Vasa universitet – Energy Research Center. I det nya laboratoriet görs om-fattande samarbete med industrin. Avsikten är att forska i bland annat motorteknologi som relaterar till biobränslen samt vind- och geoenergi.

VI BYGGER FRAMTIDEN

14

Energiutbildningen i Vasa omfattar alla utbildnings-skeden från småbarnsfostran till högskolestudier.

I Vasa har man utbildat tekniska experter sedan 1849.

15

www.vasa.fi www.vasaregionen.fi