Upload
doyle
View
58
Download
4
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Vad fungerar? Resultat av Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning. Sveriges Skolkuratorers Förening 2011-10-03 Annika Hjelm undervisningsråd. Definition av mobbning. En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Vad fungerar? Resultat av Skolverkets utvärdering av
metoder mot mobbning
Sveriges Skolkuratorers Förening
2011-10-03
Annika Hjelm
undervisningsråd
Definition av mobbning
En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.Ur: Skolverkets allmänna råd 2009. För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
• Utsatta för mobbning förlorar självkänsla, blir rädda, oroliga och drabbas av ofta av depressioner
• Det finns ett starkt samband mellan unga som försöker ta livet av sig och mobbning (prof Britta Alin Åkerman, Karolinska inst)
• Fd. mobbare är överrepresenterade bland kriminella
Konsekvenser av mobbning
Grövre våld och mobbning
• Starkt samband mellan mobbning
och grövre våld i skolan
- toleransspiraler
- hämnd och återupprättele
Hur vanligt är mobbing?
• 3-10 procent av eleverna är mobbade
• Lägst i världen
Sverige: 89% ”ej under året”(minst 26%)
12% ”någon gång”(max 64%)
1.2% ”en gång i veckan”(max 10%)
Mobbningi 28 länder
Trivs mycket bra eller ganska bra i sin skola och med andra elever
Andel elever i procent, år 7-9 och gymnasieskolan1993 1997 2000 2003 2006 2009
Trivs bra i sin skola 90 88 85 89 93 93
Trivs bra med andra elever
95 93 93 93 95 96
Attityder i skolan, 2009
”På din skola arbetar man aktivt för att motverka mobbning och annan kränkandebehandling”
Andel elever i åk 7-9 och gymnasieskolan samt lärare som instämmer i påståendet, i procent
1993 1997 2000 2003 2006 2009
Elever 50 52 59 75 79 78
Lärare 67 71 79 80 90 91
Attityder i skolan, 2009
Sammanfattningsvis
Arbetet mot mobbning och kränkande
behandling har intensifierats sedan 1993
- men andelen som utsätts för mobbning och
kränkningar har inte minskat, enligt både
lärare och elever.
Några olika förklaringar till mobbning
• Aggressiva pojkar från våldsbenägna hem
• Bygget av kompisrelationer utesluter andra
• Mobbning belönas med makt
• Skolan är en konkurrensmiljö
Forskning om mobbning
Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning
• 10 000 elever• 39 skolor• 7 forskare• 3 enkättillfällen• 3 år• 840 intervjuade• 8 program• data på individnivå • kvalitativ och kvantitativ data i samspel
• Om utvärdering av metoder• Om mobbning• Om vad som fungerar • Om programmen
Utvärderingen lärde oss
Om utvärdering av metoder
• Skolor använder inte endast ett program
• De flesta utvärderingar är inte medvetna om det
• Svensk lagstiftning omfattande så
- det finns ingen skola utan insatser att jämföra med
- internationella utvärderingar inte helt tillämpbara
• Effektiva insatser – skillnad för flickor och pojkar
Om mobbning
• 7-8 procent av eleverna är mobbade i åk 4 - 9 • 16-19 procent är utsatta för enstaka kränkningar• 1,5 procent är mobbade ett år eller längre• Flickor och pojkar lika utsatta• 1,3 procent mobbade av lärare• 1 procent utsatta för ”nätmobbning”
Om mobbningVem: flera i min klass
Var: på skolgården, vid toaletterna, i korridoren och
i klassrummet – även när läraren är närvarande
Varför: utseende, avundsjuka
Trakasserier med koppling till diskrimineringsgrunderna
dominerar inte
Vad fungerar?
• Effektiva insatser• Ineffektiva insatser• Kontraeffektiva insatser• Arbetssätt och kontext
Främjande
• Elever medverkar aktivt i det förebyggande arbetet mot mobbning
– elever får ofta hålla i aktiviteter för att skapa en god atmosfär
• Relationsfrämjande insatser mellan elever
–medveten strategi med aktiviteter för att skapa närhet och gemenskap
Förebyggande• Kartläggning av elevernas situation
– genomförs regelbundet och som grund för att utveckla insatserna mot mobbning.
• Personalutbildning – flertalet av personalen fått utbildning som ökar förståelsen för mobbning och kränkningar.
• Ordningsregler – framtagna i samarbete mellan personal och elever
• Disciplinära strategier – som lärare finner stöd i och agerar efter gällande konsekvenser vid oacceptabelt beteende
Åtgärdande • Kooperativt lag - antimobbningsteam
– med både lärare och personal med specialfunktioner
• Åtgärder för mobbare och mobbade – rutiner för att åtgärda och följa upp som berör den mobbade och mobbaren – för flickor måste det också finnas rutiner för bearbetning av och stöd till de inblandade.
• Rastvaktssystem – schemalagt, baserat på kartläggning av otrygga platser, där personal vistas bland eleverna och ordnar aktiviteter.
• Dokumentation av ärenden – utifrån utarbetade rutiner
Effektlöst
• Alla tillfälliga insatser
• Relationsfrämjande insatser mellan lärare och elever
• Pedagogiskt material om mobbning
• Föräldrautbildning om mobbning erbjuds
Kontraeffektiva insatser
• Särskilda lektioner – schemalagt och för alla klasser
• Kamratstödjare o dyl – utbildade elever som bl a fungerar som observatörer eller rapportörer
• Medling – används som rutin vid konflikter mellan elever.
Förutsättningar för framgång
• Systematik
• Hela skolan-ansats
• Elevers delaktighet
• Skolklimat
Kort om åtta program
Värdegrundsstärkande: SETStegvisLions Quest
Förebyggande: Friends SkolkometSkolmedling
Åtgärdande: Farstametoden
Förebyggande och åtgärdande: Olweusprogrammet
Gemensamt för programmen
• Svag vetenskaplig teoretisk grund
• Initiativ och implementering
• Dolda programeffekter – kränkningar
• Brist på elevinflytande
• Tar inte tillvara lärares professionalitet
• Verkningslösa och kontraproduktiva insatser
Skolverkets slutsatser
• Skolverket rekommenderar inte något program i sin helhet
• Delar av programmen kan användas som inspiration och källa till insatser
• Programarbete ersätter inte det arbete lagen kräver som ska dokumenteras i planer mot diskriminering och kränkande behandling- likabehandlingsplaner
• Lagstiftningen är bra – stöd i utvärderingens resultat
• rekommendationer till hur lagar, förordningar och föreskrifter kan tillämpas.
• ska följas, om man inte kan visa hur man gör på annat sätt och därmed uppnår kraven i bestämmelserna
• syftar till att påverka utvecklingen i viss riktning och att främja enhetlig rättstillämpning
Skolverkets allmänna råd
FRÄMJA
- Utan förekommen anledning
- Alla disk. grunder
Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling
FÖREBYGGA
- Utgår från kartläggning
-Avvärjer identifierade risker
ÅTGÄRDA
- Upptäcka
- Utreda
-Åtgärda
Vad ska man göra – främjande?
• Skapa gott skolklimat
• Samtala om normer i hela personalen – ge det tid
• Envisas med normkritiskt och demokratiskt förhållningssätt – som hela personalen omfattas av, hela tiden
• Värdegrundsarbete - demokratiska värderingar,allas lika värde, trygg skola, bemötande, likabehandling
Ge eleverna återkommande, som en del av rutinerna, möjlighet att medverka i aktiviteter för att skapa en god atmosfär
Skapa aktiviteter och arenor där eleverna ges möjlighet att skapa goda relationer
Vad ska man göra - förebyggande?
• Kartläggning av elevernas situation • Enkäter• Fokusgrupper, gruppintervjuer• Trygghetsvandring• Husmodellen från DO:s hemsida• Gå igenom dokumentationen av ”kränkningsärenden” • Observationer
• Analysera resultaten och identifiera problem och risker
• Sätt mål för vad ni vill åstadkomma i förhållande problem och risker
• Planera insatser som kan leda till att målen nås
Forts. förebyggande
• Välj bland de effektiva insatserna och se hur de kan samspela – tänk på att tillfälliga insatser inte hjälper utan effekten uppnås när insatserna är delar av en medveten strategi och systematik
• Ha eleverna med i diskussionen om vilka problemen är och vad som behöver göras
• Se till att kunskap om problem och risker finns hos all personal
• Förankra det planerade arbetet hos all personal
• Informera föräldrarna
Vad ska man göra – åtgärdande?
• Upprätta rutiner för ett effektivt rastvaktssystem
• Samtala i personalen om svårigheterna att upptäcka kränkningar och mobbning
• Upprätta rutiner för vad som ska göras om en kränkning sker
– rapportering, utredning och dokumentation
• Upprätta rutiner för åtgärder för både de utsatta och de som utsätter
• Inrätta antimobbningsteam med både lärare och elevhälsa
• Upprätta rutiner för information till föräldrar när något händer
• Ta vara på elevernas synpunkter när rutinerna upprättas
• Se till att all personal, elever och föräldrar känner till rutiner och ansvarsfördelning
Sida 34
Framgångsfaktorer i arbetet
En drivande chef
Stöd, kunskap och utbildning
Motarbeta dåliga normer med en rad aktiviteter
Utvärdera arbetets framgång
Kommunicera resultatet
Uppmärksamma och rikta särskilda insatser för att
åtgärda långvarig mobbning
Använd Skolverkets allmänna råd om likabehandling
Följ skollagen och andra styrdokument.
Lättillgänglig sammanfattning av utvärderingen av metoder mot mobbning
För personal i skolan och andra intresserade
mars 2011
Stödmaterialom förhållningssätt och metoder
För pedagoger i förskolan och skolan
april 2011
Stödmaterial med
fokus på lagar,
ansvar och uppföljning
För rektorer,
skolförvaltningar och
förtroendevalda
april 2011
Fortbildning för olika yrkesgrupper 2012-2014
• Verksamhetsnära• Riktade till skolan – ej enskilda kursdeltagare• Värdegrundsarbete, likabehandling, mobbning,
diskriminering, kränkande behandling, normkritiskt förhållningssätt, etc.
Skolverkets nya uppdrag om värdegrunden
För skolhuvudmännen
• Projekt för att utveckla system för rapportering och uppföljning av kränkande behandling för huvudmän som sedan kan spridas till andra huvudmän. Kraven har skärps i nya skollagen.
Fördjupade analyser av mobbningsutvärderingsdatan
• Framgångsfaktorer i skolors arbete• Könsskillnader i effekter • Kränkningar på nätet• Långvarigt utsatta • Utsatthet från vuxna• Mobbarna
Skollagen 2010 10 §. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling• En lärare, förskollärare eller annan personal som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn.
• En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
• Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.