Vad s ger den nationella politiken? Fr n regional f ... · Kunskapsbaserad n ring Kriskommunikation NLLseminarium1,19februari2008 ... Patent ans kan Andel syss i (medel 94-04H gutb

Regional tillväxt - kan det va nåt?

…och vad kan vi göra åt det?

Seminarium för Norrbottens läns landsting, 2007-12-19

Peter Kempinsky

Christina Johannesson

FBA

NLL seminarium 1, 19 februari 2008

Landstingets regionala uppdrag

”Norrbottningarna ska leva ett rikt och utvecklandeliv i en region med livskraft och tillväxt”

”Det nya Norrbotten - en förutsättning för välfärd ochtillväxt i Europa”


Bikupa

Vilka är de största utmaningarna med visionen?


Vad är poängen med tillväxt?


Ej förvärvsarbetande (barn, äldre)

Lokal offentlig service

Lokal kommersiell service

Verksamheter med marknad utanför

regionen

Vad säger den nationella politiken?

“Målet för den regionala tillväxtpolitiken ska varautvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal ochregional konkurrenskraft”(Budgetprop. 2008, Utgiftsområde 19, s. 15)

”Att stärka den regionala konkurrenskraften handlar omatt skapa möjligheter för kvinnor, män och företag att tatillvara och utveckla sina egna samt sin lokala ochregionala miljös unika förutsättningar.”(Maud Olofsson i En nationell strategi för konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning2007-2013 - en sammanfattning, s 5)


Från regional fördelningspolitik tillregional tillväxtpolitik

Utveckling för tillväxt – ej nationell fördelning av resurser

Fokus på internationell konkurrenskraft

Inget nollsummespel utan dynamiskt system – från vinnareoch förlorare till win-win

Begränsade resurser (regionalt och nationellt) för att klaraoffentliga åtaganden

Utgå från regionens styrkor & svagheter – intern mobilisering

Gränsöverskridande – förutsättning för tillväxt

Funktionella samband – ej administrativ indelning


7 viktiga faktorer för regional tillväxt

Stadssystem av medelstora städer som har 40-150 000 inv

God tillgång till välutbildad arbetskraft

God tillgänglighet till större marknader och städer

Omfattningen av FoU och annan kreativ verksamhet

En institutionell infrastruktur som stödjer lokalautvecklingsstrategier

Ett positivt socialt klimat och en lokal miljö som främjarsamarbete, entreprenörskap och nyföretagande

En gynnsam näringsstruktur, många små och medelstoraföretag istället för dominans av några få storföretag


Vad säger forskningen?

Dynamiska kluster skapar utveckling (Michael Porter)

Triple helix-samverkan – framgångsrecept för regionala innovationssystem (Henry Eskowitz)

Socialt kapital skapar ett gynnsamt utvecklingsklimat (RobertPutnam)

Mångfald och tolerans attraherar den den kreativa klassensom väljer vinnarregionerna (Richard Florida)

Framgång förutsätter interaktivt lärande

Fokus på samverkan och samhandling, täthet ochmångfald, hårda och mjuka aspekter



Regionalt tillväxtarbete

Ingenting kommer från ingenting - tillväxten drivs av förmåganatt utveckla (förnyelse och innovation) de ”tillgångar” man har iregionen

Från naturgivna fördelar och konkurrensfördelar tillsamverkansfördelar

Synvändans betydelse - omformulera förutsättningarna:Ligger ni i Europas utkant eller i Europas mest dynamiskatillväxtregion - och vad skall synvändan få för konsekvenser?


Bikupa

Vad innebär en sådan synvända - vad krävs för attrealisera den?



Förutsättningar för visionen är en region med:

Attraktiva livsmiljöer

Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar avlänet

Ett tydligt politiskt ledarskap








Vad formar attraktivitet?

Infrastruktur

Arbetsmarknad

Omsorg

Näringsliv

Varumärke

Service

Natur &

kultur

Boende

Soc. kap. Utbildning

Ekonomi

Hälsa

ATTRAKTIVITET


Vad attraherar?

Goda livsbetingelser

Den emotionella attraktiviteten berör ”mjuka” områden som identitet,natur, kultur, inflytande etc.

Den funktionella attraktiviteten handlar om utbud av offentlig och privatservice, arbetstillfällen, infrastruktur, etc.

Balansen

”Attraktivitet uppstår när vi känner att alla delar av vårt liv fungerartillsammans.”

”Människor väljer att bosätta sig i emotionellt attraktiva miljöer inom välfungerande funktionella regioner.”


Tillit och socialt kapital

Kollektiv nyttighet - kan ej ”ägas”

Växer genom användning

Kräver ledarskap som ”odlar” kapitalet

Måste vårdas och underhållas

Sammanbindande och överbryggande

Del i lokal/regional attraktionskraft/kapital

Gränsöverskridande (sektorer, regioner)


Socialt kapital - tillgång eller hinder

Öppet - Slutet

Inkluderande - Exkluderande

Dynamisk - Fastlåsande

Historiska rötter - Medvetet utvecklat

Främja - Hämma ekonomisk utveckling


Vad formar attraktivitet?

Infrastruktur

Arbetsmarknad

Omsorg

Näringsliv

Varumärke

Service

Natur &

kultur

Boende

Soc. kap. Utbildning

Ekonomi

Hälsa

ATTRAKTIVITET


Bikupa

Vad har ni lagt tyngdpunkten hittills?








Mobilisering och fokusering

Resurser Uppdrag

MacDonalds

Regionen


15.000 miljarder till Barents regionen!

RISKER

Begränsade resurser

Underkritisk massa (FoI-miljöer, kompetens, företag)

Bristande attraktionskraft

Konkurrens till döds

UTMANINGEN

Forma virtuell och (inter-)nationell samverkan samtspecialisering och gemensam profilering


Vad ”gör” ni?

Testverksamhet

Upplevelsenäring

Energi och miljöteknik

Basindustri (skog, gruvnäring)

Kunskapsbaserad näring

Kriskommunikation


TjänsterTillverkning

Generera och främja dynamik

TILLVÄXTFRÄMJANDE

Entrepr. Innov. miljöer Int. samarb. Reg. attrakt.

TILLVÄXTGENERERANDE

Testverksamhet

Upplevelsenäringar

Energi och miljöteknik

Basindustri

IKT

Bioteknik


Entreprenörskap

Att vara företagsam - inte att driva företag

Entreprenörer i företag, samhälle och förvaltning, ideell sektor

Möjligheter - Motivation - Kunskap

Rädda världen - Ha kul - Tjäna pengar!


Innovationer - inte bara teknik

Sociala innovationer är ofta en förutsättning för teknologiskinnovation…

Individen. Hur vi interagerar, gör saker och tänker – värderingar,attityder och kultur – mindset;

Beroenden/länkar. Hur vi organiserar (oss i) våra utvecklings- ochförändringsprocesser;

Handling. Hur vi verkar tillsammans – samhandlar!


Bikupa

Vilken del av näringslivet får mest uppmärksamhetidag?








Samsyn

Vad bör göras?

Samtal

Vem vill och varför?

Samverkan

Vilka behövs för att göra?

Samhandling

Hur ska det göras och av vilka?

Regional utveckling och tillväxt

Källa: Arne Eriksson

Samhandlingstrappan


Regionalt ledarskap

Självständiga aktörer med egna resurser och intressen

Representerar olika verksamhetslogiker- och kulturer

Uppbundna i strukturer som möjliggör vissa handlings-alternativ och omöjliggör andra

Ingen enskild aktör har legitimitet att styra över den andre

Utveckling och lärande sker genom interaktion mellanindividuella och kollektiva aktörer (drivs av intresse, makt,resurser, strategier)


Källa: Bernd Hofmaier, Högskolan i Halmstad

NLL seminarium, 19 februari 2008

Regionalt ledarskap

Mjuka processer och hårda beslut Gemensamt synsätt/ mindset

Storytelling och image

Vision och strategi

Förmåga att leverera, visa resultat, low hanging fruits

NLL seminarium, 19 februari 2008

Utmaningen

HANTERA EGENNYTTA OCH GEMENSAM NYTTA

”Det bästa är av vi får investeringen det näst bästa är grannen inte får investeringen”

Lärande – vad är det?

En arena för ett gemensamt ”kom-ihåg”

Ta reda på ”vad som funkar”

Samla, analysera och sprida information, på ett genomtänktsätt, i en interaktiv process i syfte att uppnå förbättringar


Ur ”Det regionalpolitiska experimentet”, Statskontoret 2004:5

Bikupa

Vilka stories vill ni kunna berätta om Norrbotten om 8år?

Vad kräver det idag (beslut, tidiga resultat)?


Hur ser det ut i Norrbotten?

NLL seminarium 1, 19 februari 2008 NLL seminarium 1, 19 februari 2008

FA-regioner

FA Arvidsjaur (Arvidsjaurs kommun)

FA Arjeplog (Arjeplogs kommun)

FA Luleå (Kommunerna Kalix, Älvsbyn, Luleå, Piteå och Boden)

FA Överkalix (Överkalix kommun)

FA Övertorneå( Övertorneå kommun)

FA Haparanda (Haparanda kommun)

FA Pajala (Pajala kommun)

FA Jokkmokk (Jokkmokks kommun)

FA Gällivare (Gällivare kommun)

FA Kiruna (Kiruna kommun)


Effektkedjan

Input (investeringar)

FoU

Utbildning

Interaktivt lärande

Fysisk infrastruktur

Regionala

egenskaper

Tillgänglighet

Storlek

Diversifiering

Kunskaps-

Ackumulation

Kunskapsspridning

Innovationer

Entreprenörskap

Regional

tillväxt

Output Impact


Folkmängd 1993 och 2004Folkmängd 1993 och 2006

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

Arvidsjaur

Arjeplog

Luleå

Överkalix

Övertorneå

Haparanda

Pajala

Jokkmokk

Gällivare

Kiruna

FA

-reg

ion

Antal invånare (1000-tal)

2006

1993


FA-regionernas andel av länets BRP 1993 och 2004

FA-regionernas andel av länets BRP 1993 och 2004

0.0% 10.0% 20.0% 30.0% 40.0% 50.0% 60.0% 70.0%

Arvidsjaur

Arjeplog

Luleå

Överkalix

Övertorneå

Haparanda

Pajala

Jokkmokk

Gällivare

Kiruna

FA

-reg

ion

Andel %

Andel 2004

Andel 1993


Genomsnittlig årlig tillväxt i BRP 1993-2004Genomsnittlig årig l tillväxt i BRP 1993-2004

0.0% 1.0% 2.0% 3.0% 4.0% 5.0%

Arvidsjaur

Arjeplog

Luleå

Överkalix

Övertorneå

Haparanda

Pajala

Jokkmokk

Gällivare

Kiruna

Norrbottens län

Riket

FA

-reg

ion

Tillväxt %


Genomsnittlig årlig produktivitetstillväxt 1993-2004

Genomsn årlig produktivitetstillväxt i FA-regionerna 1993-2004

0.0% 1.0% 2.0% 3.0% 4.0% 5.0% 6.0%

Arvidsjaur

Arjeplog

Luleå

Överkalix

Övertorneå

Haparanda

Pajala

Jokkmokk

Gällivare

Kiruna

Norrbottens län

Riket

FA

-reg

ion

Tillväxt %


Genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt 1993-2004

Genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt i FA-regionerna 1993-2004

-1.5% -1.0% -0.5% 0.0% 0.5% 1.0% 1.5%

Arvidsjaur

Arjeplog

Luleå

Överkalix

Övertorneå

Haparanda

Pajala

Jokkmokk

Gällivare

Kiruna

Norrbottens län

Riket

FA

-reg

ion

Tillväxt %


Patentintensiteten (medeltal 1994-2004)Antal ansökta patent per 10 000 i arb kraften (medeltal 1994-2004)

0.00 0.10 0.20 0.30 0.40 0.50 0.60 0.70

Överkalix

Luleå

Jokkmokk

Pajala

Arvidsjaur

Övertorneå

Haparanda

Arjeplog

Kiruna

Gällivare

Länet

Riket

FA

-reg

ion

Antal patentansökningar per 10 000 i arb kraften


Vad förklarar skillnader i patentansökanper 10 000 inv 1994-2004

Patent ansökan Andel syss i (medel 94-04Högutb 1 Högutb 2 FoU Bus stora arb stMedel

Arvidsjaur 5 3 4 4 5 4.0Arjeplog 5 4 2 3 5 3.5Luleå 3 1 1 2 3 1.8Överkalix 3 5 5 4 5 4.8Övertorneå 5 3 3 3 5 3.5Haparanda 5 4 5 3 5 4.3Pajala 5 4 5 4 5 4.5Jokkmokk 4 3 2 5 5 3.8Gällivare 5 4 4 4 1 3.3Kiruna 5 3 1 3 1 2.0Medel 4.5 3.4 3.2 3.5 4


Nyföretagandet (antal nya ftg per 1000 iarbetskraften 2004)

Antal nya företag per 1000 i arb kraften 2004

0.0 2.0 4.0 6.0 8.0 10.0 12.0 14.0 16.0 18.0

Arjeplog

Övertorneå

Överkalix

Jokkmokk

Pajala

Haparanda

Arvidsjaur

Gällivare

Luleå

Kiruna

Norrbottens län

Riket

FA

-re

gio

n

Antal nya företag per 1000 i arberskraften


Faktorer som förklarar regionala skillnader inyföretagande 1994-2004

And syss iNyftg/1000 inv arbst <10 syss Högutb 1 Medel

Arvidsjaur 1 1 3 2Arjeplog 1 1 4 2.5Luleå 1 3 1 2Överkalix 1 1 5 3Övertorneå 1 1 3 2Haparanda 1 1 4 2.5Pajala 1 1 4 2.5Jokkmokk 1 1 3 2Gällivare 1 4 4 4Kiruna 1 5 3 4Medel 1 1.9 3.4


Genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt iFA-regionerna 1993-2004

Genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt i FA-regionerna 1993-2004

-1.5% -1.0% -0.5% 0.0% 0.5% 1.0% 1.5%

Arvidsjaur

Arjeplog

Luleå

Överkalix

Övertorneå

Haparanda

Pajala

Jokkmokk

Gällivare

Kiruna

Norrbottens län

Riket

FA

-reg

ion

Tillväxt %


Faktorer som förklarar regionalaskillnader i sysselsättning 1994-2004

Syss tillväxt1994-2004 Högutb 1 Branschmix Medel

Arvidsjaur 5 3 3 3Arjeplog 5 4 1 2.5Luleå 5 1 4 2.5Överkalix 5 5 2 3.5Övertorneå 5 3 2 2.5Haparanda 5 4 2 3Pajala 5 4 1 2.5Jokkmokk 5 3 1 2Gällivare 5 4 2 3Kiruna 5 3 2 2.5Medel 5 3.4 2


Inget samband mellan nyföretagandeoch sysselsättningstillväxt 1994-2004

Syss tillväxtNyftg/1000 inv 1994-2004

Arvidsjaur 1 5Arjeplog 1 5Luleå 1 5Överkalix 1 5Övertorneå 1 5Haparanda 1 5Pajala 1 5Jokkmokk 1 5Gällivare 1 5Kiruna 1 5Medel 1 5


Reflektioner

Arbetsmarknadsdrivet företagande

Överlevnadsföretagande

Ej entreprenöriellt och tillväxtorienterat

Hur kan nyföretagandet bli mer entreprenöriellt?

Hur stödja innovationer som inte är FoU-drivna?

Hur ser innovationssystemet ut för inlandet?


Förutsättningar för kunskapsdriven tillväxt

Utveckling Länet har en kärna (FA Luleå) som har stora förutsättningar förkunskapsdriven tillväxt

I inlandet finns förutsättningar för en kunskapsdriven tillväxt som byggerpå en förädling av naturresurserna. Globalisering och klimatförändringarger ökad efterfrågan

Tudelat län: FA Luleå har kunskapstillgångar men lägre nyföretagande.Övriga FA: Svagt utvecklade kunskapstillgångar men ett frekventnyföretagande och relativt hög patentintensitet

Det finns förutsättningar för kunskapsdriven tillväxt i Norrbotten men detkrävs en politik för kusten och en annan för inlandet – och ändå måste dethållas samman

NLL seminaeium 1, 19 februari 2008

Bikupa

Är det en rättvisande bild?

Hur kan den användas?


Peter Kempinsky [email protected] 0709-759 401

www.fba.se

Christina Johannesson [email protected] 0709-759 400

www.fba.se

FBA seminarium, 19 februari 2008

Tack för oss!

Documents

Vad s ger den nationella politiken? Fr n regional f ... · Kunskapsbaserad n ring Kriskommunikation NLLseminarium1,19februari2008 ... Patent ans kan Andel syss i (medel 94-04H gutb