20
2011-04-11 1 Jonas Hassen Khemiri Montecore Kurs: Mångkultur måndag 11 april 2010 Per Bäckström Powerpoint läggs ut på Kurstorget efter föreläsningen Mångkultur – Hans Lindström

Jonas Hassen Khemiri Montecore - kau.se · • Vem är Kadir? 2011-04-11 14 Sanning eller fiktion? • Vad i texten talar för att det är en sann historia? • Vad talar emot? Redovisning

Embed Size (px)

Citation preview

2011-04-11

1

Jonas Hassen Khemiri Montecore

Kurs: Mångkultur måndag 11 april 2010

Per Bäckström

Powerpoint läggs ut på Kurstorget efter föreläsningen

Mångkultur – Hans Lindström

2011-04-11

2

Mångkultur

Vad är det – tycker ni?

Disposition

1.  Mångkultur – en bakgrund 2.  Sverige – en bakgrund 3.  JHK – kort presentation 4.  Montecore – diskussion 5.  Redovisning av gruppuppgift (skrivuppgift) 6.  Montecore – språket

Idag – 1h föreläsning/diskussion + 1 1/4h redovisning/föreläsning

2011-04-11

3

Världen

Nordamerika

2011-04-11

4

Kanada

Toronto – Ontario

<–Toronto

2011-04-11

5

The world’s most multicultural city

•  Vad betyder det? •  Hur fungerar det? •  Positivt? •  Negativt?

Kritik av ”multikulturalism” ”THREE or four years into the new millennium, Toronto, Canada's largest city, will mark an unusual milestone. In a city of three million, the words ’minorities’ and ’majority’ will be turned on their heads and the former will become the latter. Reputed to be the most ethnically diverse city in the

world, Toronto has been utterly remade by immigration, just as Canada has been remade by a quarter-century of multiculturalism. It is a policy which has been quietly disastrous for

the country and for immigrants themselves”. Neil Bissoondath

2011-04-11

6

Sverige

Vad utmärker Sverige? ”Invandrare” – ”Svenskar”

Migration Sverige

2011-04-11

7

Utvandring 1850–1930

”Mellan 1850 och 1930 var Sverige ett stort utvandringsland och man räknar med att cirka 1,2 miljoner svenskar lämnade Sverige under den här tiden för att söka ett bättre liv i framför allt Amerika. Invandringen till Sverige bestod under samma period nästan enbart av återvändande svenskar. 1917–18 infördes pass- och viseringstvång för att komma till Sverige”.

Invandring från 1945

”Invandringen till Sverige efter den stora utvandringen kan delas in i tre faser. Den första inträffade i slutet av andra världskriget, 1945–60, då invandringen främst utgjordes av flyktingar från länder i kris efter kriget. Dessa kom främst från Baltikum och östeuropeiska stater”.

2011-04-11

8

Fas 2 ”I en andra fas hade Sverige framför allt en kraftig arbetskraftsinvandring eftersom arbetare behövdes till industrin och till offentlig sektor. Dessa kom framför allt från övriga Norden eller länder inom Europa. 1969–70 var en topp i denna fas av arbetskraftsinvandring som sedan avtog då fackföreningarna krävde restriktivare lagar. Efter detta var man som invandrare tvungen att ha uppehållstillstånd, arbetstillstånd och någonstans att bo innan man fick komma till Sverige. Från 1972 invandrade därför nästan bara nordiska arbetare eller personer med familjeanknytning som skäl”.

Fas 3 ”Den tredje fasen som startar någonstans runt 1980 fram tills idag består främst av flyktingar från länder utanför Europa. Under perioden 1984 och framåt har antalet asylsökande ökat från ca 5 000 per år, till 18.000–20.000 per år. Under slutet av 80-talet invandrade människor från framför allt Iran, Chile, Libanon, Polen och Turkiet. Efter Jugoslaviens sammanbrott i början på 90-talet och efterföljande konflikter flydde många till Sverige”.

2011-04-11

9

Idag ”Totalt har antalet utrikes födda i Sverige sedan andra världskrigets slut ökat med lite mer än 1 miljon människor. Av dessa har ungefär en tredjedel invandrat från de andra nordiska länderna, en tredjedel från övriga Europa och en tredjedel från icke-europeiska länder. Fler än en majoritet av dessa har bott i Sverige i minst 10 år och runt 40 % har bott i Sverige i mer än 20 år. Från slutet av 1980-talet har ca 50 000 invandrat till Sverige per år och mellan 2000-2005 låg siffran på 60 000 per år”.

http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/historiskt/

Invandring – racism

2011-04-11

10

Jonas Hassen Khemiri

Montecore – En unik tiger (2007)

Vad vet vi om!

Jonas Hassen Khemiri?

2011-04-11

11

Ett öga rött (2003)

•  Khemiris debutbok •  Hur många av er har läst den? •  Vad handlar den om? •  Vilka likheter har den med Montecore? •  Vilka olikheter har den i förhållande till

Montecore?

Montecore

Vad handlar romanen om?

Vad tycker du om boken?

2011-04-11

12

Mångkultur

•  Vilka mångkulturella fenomen beskrivs i Montecore?

•  Vilka mångkulturella problem tas upp i boken?

Fadern

•  I vilken mening använder fadern begreppet ”kosmopolit” i boken? – Vad betyder det traditionellt? – Vad betyder det här – och ev. idag?

•  Vad knyter han för förhoppningar till sonen? Varför?

•  Vilka motiv har han för att inte vilja identifiera sig med andra invandrare i Sverige?

•  Vad driver fadern framåt i boken?

2011-04-11

13

Sonen

•  Är Jonas kosmopolit (i senare delen av boken)? I vilken mening i så fall?

•  Vilken ideologi uttrycker Jonas och hans kompisar?

•  Vad driver Jonas? Varför gör han som han gör?

(och den helige) Kadir

•  Vad motiverar Kadir att skriva till Jonas? •  Vem är Kadir?

2011-04-11

14

Sanning eller fiktion?

•  Vad i texten talar för att det är en sann historia?

•  Vad talar emot?

Redovisning

Gruppuppgift

2011-04-11

15

Uppgift

Formulera och ta med två frågor till seminariet som vi kan diskutera gemensamt. Frågorna ska handla om något som berörs i Hassen Khemiris bok och kan till exempel handla om hur Khemiri framställer ämnen som exil, kosmopolitism, invandring, språk eller mångkultur. Välj ett textställe ni tycker illustrerar de problem ni har valt.

Språket

•  Vad kan vi notera vad gäller språket i boken?

•  Är det ett ”äkta” förortsspråk? •  Vilken roll spelar ”khemiriskan” i boken?

2011-04-11

16

Förortssvenska Förortssvenska används bland vissa ungdomsgrupper av andra generationens invandrare i invandrartäta förorter. Förortssvenska talas även av vissa etniska svenskar som växt upp i eller nära orter där denna sociolekt har utbredd användning. Benämningen shobresvenska bygger på hälsningsfrasen ”sho bre” (arabiska/serbiska), men sociolekten har också kallats miljonsvenska, rinkebysvenska, vårbysvenska, albysvenska, invandrarsvenska, blattesvenska, blatterska, turksvenska och Skärissvenska. Man kan också säga rosengårdska i Malmö och gårdstenska (eller angerediska) i Göteborg. Svenska Språkrådet rekommenderar benämningen förortssvenska. En neutral definition som används av språkvetare är ”multietniskt ungdomsspråk”.

Wikipedia

Exempel •  abri grabben (från syrianska (arameiska)) •  ahuno bror (från syrianska (arameiska)) •  aina/ayna polisen (från turkiska ordet aynasiz) •  baxa / barra att stjäla (romani) •  bazz knulla (kolla bazza) •  bazza att ha sex (från det franska ordet baiser,

ursprungligen ”att kyssas”, men numera vanligtvis ”knulla”)

•  belash gratis ( från arabiska, turkiska, syrianska )

•  çok något som är mycket t ex cok fin / mycket fin (från turkiska)

•  flos pengar (från arabisk slang) •  güzz snygg tjej (från turkiska ordet kız) •  göt rumpa (Från turkiska) •  jalla skynda på (från arabiskans ”Åh Gud!”) •  keff dåligt. •  len betyder grabben (från turkiska)

•  shuno/shunen idiot/idioten (från turkiska "unu) •  sikmek knulla (turkiska) •  sne att vara förbannad (från sned, äldre

stockholmsslang) •  spliff joint •  swedi svensk •  tagga dra / sticka •  walla jag svär/jag svär vid Gud (från arabiska) •  wathurpipe vattenpipa •  yani/yahni alltså (turkiska) •  yap knulla/gjort/göra t.ex. ska yap guzzen

(turkiska) •  Zenci/zinci neger/svarting/afrikan (turkiska) •  Ajde Skynda/Kom igen (från turkiska ”hadi”

och Balkanländerna) •  Brate Bror (från Balkanländerna)

2011-04-11

17

Förortssvenska

Kebabnorsk

2011-04-11

18

Exempel Montecore

Exempel Montecore

2011-04-11

19

Exempel Montecore

Exempel Montecore

2011-04-11

20

Hemsida & YouTube

Jonas Hassen Khemiri http://www.khemiri.se/ På YouTube: •  Babel – tre delar •  Språkskola med Carin – långa versionen (10 min.)

Skrivuppgift

Läggs ut på Kurstorget, för de som inte var närvarande – det gäller också powerpoint. Analysera Kadirs språk, utifrån en/flera undersökning/ar av Rinkebysvenska eller någon annan nysvensk ”dialekt”. En A4 – lämnas in senast 21 april i mitt postfack, B-korridoren plan 4.