Välkomna!

Chefsdagar Sunne

3 – 4 feb 2011

Dagordning 3 feb

• SKL 2010-2011

• Beroendecentrum 2011

• Lokala styrdokumenten

2010Planering/process

• SKL baserade sammankomster 16 dgr• Metodplanering - processledare/utbildare

sammankomster 12• Metodstöd – process/metod i kommun

sammankomster 18• Paneringsmöten – Nyckelpersoner/

processledare/VLV sammankomster 12

Lokala styr- och arbetsgrupper sammankomster§ 65

• Chefsdagar 2 dgr

2010 Metoder

• Nationella Basutbildning 2 x 4 dgr 380 deltagare

• AUDIT/DUDIT utbildning 5 x 1 dgr 106 deltagare

• ASI utbildning III+IV 3 x 3 dgr 31 deltagare

• HAP utbildning 1 x 1 ½ dgr 26 deltagare

• Samordnad Individuell plan 3 x 1 dgr 54 deltagare

• MI utbildning (samarbete med Riskbruksproj.) 350 deltagare

• AUDIT/DUDIT workshop ½ dag 15 deltagare

• ASI workshop 3 x ½ dgr 55 deltagare

• ÅterfallsPrevention workshop 1 x ½ dag 15 deltagare

• MI – fördjupningsdag 4 x ½ dag VT 4x 1dag HT 100 deltagare

• MI-träningsgrupper 8 grupper

• MI – metodstödjarutbildning 1 dag 11 dagar

Utbildartrupp• MI- utbildning/fördjupningsdagar

-Ann-Sofie Nordenberg Metodutvecklare ANA/ASP Karlstad -Stefan Löwenborg Kurator Alkpol Säffle -Sune HolmbergBehandlingskons. Nexus Karlstad

• ASI- utbildning/workshops-Anneli KoivuniemiEnhetschef IFO Kristinehamn-Leif MartinssonProcessledare BC/Värmland

• HAP – HaschAvvänjningsProgram-Ann-Sofie Nordenberg-Leif Martinsson

• ÅP- ÅterfallsPrevention-Håkan FieldingKurator ANL Kristinehamn-Per JörnmyrKurator VC Gripen Karlstad

• Samordnad Individuell Plan-Elisabet Aass JonssonEnhetschef Vård/omsorg Karlstad-Wiktoria GranathSsk Psykiatrin Kristinehamn

• AUDIT/DUDIT-Anneli Koivuniemi-Leif Martinsson

KUNSKAP TILL PRAKTIK

Regeringen –SKL

2008-2010

2011-2013

PLAN FÖR GENOMFÖRANDE

• BYGGA VIDARE PÅ PLATTFORMEN• FOKUS SPECIFIKA BEHOV/FÖRUTS.• FOKUS 5 OMRÅDENA• EK.STÖD > 2012• FÖRDJUPNINGSUTBILDNING• INLEDA SAMARBETE FoU/UNIVERS.

FEM OMRÅDEN

• Struktur, lokal, regional, nationell

• Modeller samverkan-samarbete

• Brukarmedverkan-brukarinflytande

• Metoder uppföljning, individ-grupp

• Fortsatt kompetensstöd

FORTSATT KOMPETENSSTÖD

UTBILDNINGARMETODSTÖD

IMPLEMENTERINGSSTÖD

UTVECKLA SYSTEM

• SAMVERKAN

• BRUKARMEDVERKAN

• UPPFÖLJNING

BRUKARMEDVERKAN

INDIVID

VERKSAMHET

STRUKTUR

MEDSKAPARE

BRUKARRÅDBRUKARREVISIONFOKUSGRUPPERBRUKARPANELBRUKARENKÄTINTERVJU-MÅNGBESÖKARE

UPPFÖLJNING-Av verksamhet och resultat

-Samarbete med Universitet och FOU

Beroendecentrum 2011

Lokal- och verksamhetsförändringar• Flytt 4 april till nya psykiatrihuset i Karlstad• Utökad möjlighet och tillgänglighet till

psykiatriska resurser och övrig sjukhusvårdande behov

• BC grundskonstruktion kvarstår - HVB-hem med psykiatrisk öppenvård dygnet runt.

• Planerad utökning av verksamhet med metadoninställningar för Värmlands län

Gruppdiskussion

Med utgångspunkt från det ni hittills har hört under förmiddagen;

-något som är bra

-något som är mindre bra

-saker som är oklara/behöver förtydligas?

Diskussion styrgruppsvis

BC (återkoppling av gruppuppgifter)

• Ser positivt på metadon behandling centralt, få plocka hem personer från Uppsala (norra)

• Tillgång till fast läkare (norra)

• Avståndet till BC, flytten blir bättre (norra)

• Viktigt med tydliga rutiner kring läkemedelsbehandling (norra)

• Bra att BC även har tillnyktring (östra)

• Orsak till flytt av BC?(östra)

• Hur ser beläggningen ut på BC? (östra)

• Bättre förutsättningar i och med flytten till Karlstad (CI+II)

• Läkarkontinuiteten (CI+II)

• Inga slutenvårdsplatser (CI+II)

• Metadoninställning, varför? (CI+II)

• Forskningen. (CI+II)

• Om längre tid på BC, ex vis LAB och dubbeldiagnoser, vems ansvar? Vem bekostar? (västra/södra)

Något som är bra

• Bra modell och struktur i länet (östra)• Tydlig arbetsprocess skapar delaktighet (östra)• Vård och stödsamordning en modell (östra)• Kunskap till praktik ett toppenprojekt (CI+II)• Samarbetet kring samma frågor, möten och få

nedskrivet rutiner och klargörande vems ansvar. Tydligt med ett lokalt styrdokument.

Något som är mindre bra

• Ändå viss svårighet att ge förutsättning i verksamheten ex vis utbildning m m (östra)

• Vårdvalet, andra skall in i jobbet (östra)• ”Tar tid” (östra)

Oklarheter/frågor att förtydliga

• Brukarmedverkan – hur? (västra/södra)• Implementering och förankring av lokalt

styrdokument - hur? (västra/södra)• Vid utskrivning krävs gott samarbete lokalt – hur

kan det bli bättre? (västra/södra)• A och O med regelbunden samverkan ex

soc/psykiatri till vardags! (västra/södra)• Utmaning att hålla dokumentet levande (norra)

Chefsdagarna mars 2010

Vad uttrycktes (3 bilder)

LänsövergripandeStyrgrupp

Politisk/Tjänstemän

Projektgrupp:NyckelpersonerProcessledare

UtbildareMetodstödjare

Lokala styrgrupper PrimärvårdPsykiatri

Socialtjänst

Brukarråd

VärmlandsLäns

VårdförbundVLV

LandstingetI

VärmlandLiv

SKLNationellt

?

Chefsdagarna 2010 org.skiss

Framgångsfaktorer styr/arbetsgrupper (mars 2010)

• Det tar tid att jobba fram nya arbetssätt och samverkan (norra)

• Bra att ha ”case” att jobba utifrån (östra)• Jobba i separata arbetsgrupper ( Arvika, Årjäng, Eda) i

ett distrikt men vid samma tid och plats för att underlätta kommunikationen mellan grupperna. Varje arbetsgrupp har en egen ordförande (västra)

• Klar tidsplan och tydlig återkoppling mellan styrgrupp och arbetsgrupp (västra)

• Tydligt uppdrag från styrgruppen (centrala)• Viktigt att man ser sig som representant för sin

verksamhet, att uppdraget inte är personbundet. Skicka ersättare om man inte kan delta själv.(centrala)

Svårigheter (mars 2010)

• Vi behöver rubriker för det lokala styrdokumentet, en grundmall att arbeta med.

• Viktigt med tydligt uppdrag från styrgruppen till arbetsgruppen, en tidsplan att hålla sig till och hur kommunikation och återkoppling styrgrupp/arbetsgrupp sker

• Problem att allmänmedicin inte är med • Hur sätta in nya i arbetet samtidigt som det inte får bli

upprepningar hela tidn för de som varit med länge? Separat info för nya?

• Olika förutsättningar i olika kommuner inom samma distrikt – hur lägga upp arbetet?

Lokala styrgrupperna-arbetsgrupperna

• 65 sammankomster 2010

Lokala styrdokumenten

Grupparbete i styrgrupper

• Genomgång av era godkända dokument – reviderings- och implementeringsplan.

• Vad har varit; svårigheter/vinster? Har arbetet lett till förändringar? Goda exempel? Reflektioner kring framtagandet av dokumentet

• Presentation av 2 områden

Länsdokumentet – förslag till mall för arbetsgruppernas arbete

(Redovisningsområden för styrgrupperna)

1. Prevention och tidiga insatser2. Bedömning och dokumentation Västra3. Gemensamma begrepp 4. Gemensam genomförandeplan Södra5. Psykosocial behandling och läkemedelsbehandling6. Abstinensbehandling Östra7. Läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid

opiatberoende 8. Barn till föräldrar som har missbruks och beroendeproblem

CI9. Gravida kvinnor med missbruks- och beroendeproblem10. Samsjuklighet CII11. Neuropsykiatriska funktionshinder 12. Läkemedelsberoende Norra

Gruppredovisning lokala styrdokument

Västra

• Få nyckelpersoner från landstinget, speciellt allmänmedicin. Stor arbetsgrupp, delades upp.

• Mötena för genomgång/implementering kommer ske i resp mindre kommun styr+arbetsgrupp.

• Revidering av dokumentet sker senast 120630. Stora gruppen träffas för avstämning i slutet av detta år.

Forts västra

• Balansen mellan att låta implementeringen ta tid och samtidigt börja arbeta nu med det som är bestämt.

• Prevention och tidiga insatser

• Bedömning och dokumentation

Västra - Grums• Grums – kommunen varit långt före allmänmedicin.

Finns tydliga styrdokument. Träffas 1 g/mån allm med/soc tj i medicinskt bedömningsteam. Finns en koordinator som håller ihop det hela. Det behöver inte vara ngt problem med olika huvudmän.

• Kommunstyrelsen fattat beslut om det lokala dokumentet. I mars träffas arbetsgruppen för att lägga en plan för det vidare arbetet. Koppla NÄSAMgrupperna till det fortsatta arbetet.

• Brukarmedverkan – synpunkter; viktigt med gemensam individuell plan

• Svårigheter – att få AUDIT/DUDIT att användas.Kan det ligga i väntrummet/rättas själv?

Forts västra - Grums

• Gemensamma begrepp

• Gemensam genomförandeplan

Östra

• Implementering på resp arbetsplats. Behövs en hel del revidering. Dokumenten har skickats till de privata vårdcentralerna och de kommer också bjudas in till arbetsgruppen. Arbetsgruppen kommer träffas i maj och november, styrgruppen augusti.

• Bra att ha ett länsdokument att utgå från• Skapat kunskap och förståelse för varandras

arbetsområden. Ökad tydlighet kring vem som gör vad.• Filipstad – läkare kommer till soc tj• Tagit tid

Forts östra

• Psykosocial behandling

Vc Egen psykosocial behandling eller i samarb m soc tj eller psyk

Soc tj MI ÅP 12 steg

Psyk vid komplicerad beh

• Abstinensbehandling

CI+II Bra

Att det i ett gemensamt dokument finns kontaktvägar. Att vi har ett gemensamt ansvar för tidig upptäckt. Faxmallar bra, samordnad individuell plan.

På vc samt soc tj Kil är medarbetare informerade. Utbildning har genomförts i AUDIT samt missbruk/beroende + Campral/Revia.

Ökad kunskap, tydlighet, medvetenhet.

Planering finns för gemensamt möte allmänmedicin och soc tjänst med info och översyn av dokumentet. Planering finns för avstämningsmöte styrgrupp

Revidering början av nästa år (Kil) eller senare delen av 2012 (Hammarö). Karlstad kommer ha en snabb revidering (snarast). Styrgruppen kommer träffas först och ge arbetsgruppen uppdrag att revidera vissa områden.

Problem för allmänmedicin att personer finns på flera ställen, svårt att få grepp på alla olika enheter/vårdcentraler

Mycket olika förutsättningar i implementeringsprocessen, lättare i en mindre kommun/mindre verksamhet. Finns t ex 11 vårdcentraler i Karlstad/Hammarö. (9 i Karlstad, 2 Hammarö)

Forts CI+IILäkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende Svårigheter för kranskommuner till Karlstad att få tillgång till behandling.

Kommer lösas via den länsgemensamma beroendemottagningen?(Norra - egen öppenvårdenhet gör utredning och insättande av behandling +

samverkansavtal med fyra kommuner inkl samverkan/sekretess)Barn till föräldrar som har missbruks och beroendeproblemAnmälningsplikten, utredning. Finns egen barngrupp i Kil, F-haga samarbetar

med Karlstad eller Kil.Gravida kvinnor med missbruks- och beroendeproblemAUDIT inarbetatHandlingsguide för gravida – inte formellt beslutat, gäller endast KarlstadSamsjuklighetFlödesschema Kil/ForshagaViktigt att skilja alk nark olika ansvarsområden allm med och psykiatriBetoning ind plan

Norra• Styrdokumentet ännu inte taget, styrgruppen haft svårt

att träffas. Kommer träffas 28 feb. Behov finns av revidering, arbetsgrupp o styrgrupp. Revision 1 g/år, fortsatta möten styr- och arbets-grupp 1 g/termin?

• Bra utgångsläge, fanns en grupp i MIKAprojektet kring samverkan, bra klimat för samverkan både i styr och arbetsgrupp. Lätt att implementera i en liten kommun (jfrt m Karlstad).

• Alla lämnat in text. Haft en dokumentationsansvarig/sekreterare.

• Bra att det finns direktiv om att man ska samarbeta. Ex vis om promillegränser – vems ansvar. Viktigt att få med allmänmedicin. Samordnad individuell plan fortsatt viktig fråga. Hur ska vi dokumentera?

Forts Norra

Neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk/beroende

Behöver revideras utifrån överenskommelse allmänmedicin/psykiatri

Läkemedelsberoende

Övsk allm med/psyk

Samordnad individuell plan

Apotekspersonal skyldig att anmäla överförskrivning till Socialstyrelsen (ny förordning)

Dagordning 4 feb

• Brukarmedverkan – ex BC Örebro

• Uppföljning – ex Socialtjänst Umeå

• Metoder – Kunskap till Praktik Värmland

• ASI-statistik Beroendecentrum Värmland

Brukarmedverkan -Hur kommer ni att organisera brukarrevision av det

lokala dokumentet? -Har ni fungerande brukarmedverkan idag i verksamheten? -Vilken typ? -Vad behöver ni utveckla? -Går det att lösa lokalt eller behöver vi tänka regionalt? -Vilket stöd behöver ni från "kunskap till praktik" -Möjlighet till samarbete kommuner-landsting

Uppföljning

-Har ni fungerande uppföljning idag? -Vad har ni behov att göra  uppföljning på? -Vilken nivå? Ind-grupp-verksamhet -Vilka förutsättningar har ni? -Vilket stöd behöver ni från "kunskap till praktik" -Möjlighet till samarbete kommuner-landsting

41

De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet.

Definition implementering

41

Vilka ska gå utbildning/få metodstöd?

All personal/så många som möjligt• Motiverande samtal (MI), och AUDIT/DUDIT Personal som kommer i kontakt med/arbetar med

målgruppen• Basutbildning riskbruk, missbruk, beroende Personal som arbetar med utredning/bedömning av

personer med missbruk/beroende • Addiction Severity Index (ASI)Personal som arbetar med behandling/specialiserad

vård för missbruk/ beroende• Återfallsprevention (ÅP)• Haschavvänjningsprogram (HAP)

Beroendecentrums Klienter Jan 2009-Jan 2011

•66 klienter utifrån ASI-grundintervju

•19 kvinnor 46 män•Exkl bortfall (15 klienter 2009, 19 klienter 2010)

Fysisk hälsaFamilj/relationer

Alkohol/NarkotikaPsykisk hälsa

KlientgruppenÅldersspann– 18-24 år 32% 21st– 25-44 år 38% 25st– 45-65 år 27% 18st– 66- 3% 2st

Könsfördelning– Män 71%– Kvinnor 29%

Civilstånd– Gift/sambo 20%– Ensamstående 80%

Fysisk hälsalångvariga skador eller sjukdomar C1

• Män 62%• Kvinnor 56%• Totalt 60%Får hjälp för problem med fysisk hälsa• Nej 80% kvinnor 72% män 83%Inlagd på sjukhus för skador och sjukdomar 6 ggr • Män 25%• Kvinnor 12%

Fysisk hälsa forts.

Problemdagar med den fysiska hälsan, senaste 30 dgr

• 15-30 dgr 37% män 34% kvinnor 44%Problemdagar 1-30 dgr• Män 60%• Kvinnor 50%

Alkohol och NarkotikaDominerande problem – preparat (E30)• Alkohol 37%• Opiater 4%• Cannabis 3%• Alkohol och något preparat11%• Fler än ett preparat 42%

Överdoser och delirium• Narkotika 16st• Alkohol 12st

Alkohol och NarkotikaSlutenvårdsbehandlats för alkoholmissbruk tidigare• 1 till 5 ggr 47%• Fler än 5 ggr 9%Öppenvårdsbehandlats för alkoholmissbruk tidigare• 1 till 5 ggr 38%• Fler än 5 ggr 9%Slutenvårdsbehandlats för narkotikamissbruk tidigare• 1 till 5 ggr 45%• Fler än 5 ggr 11%Öppenvårdsbehandlats för narkotikamissbruk tidigare• 1 till 5 ggr 47%• Fler än 5 ggr 3%

Familj och umgängeUtsatta för misshandel tidigare i livet

-Psykisk misshandel• Män 49%• Kvinnor 67%

-Fysisk misshandel• Män 31%• Kvinnor 50%

-Sexuell misshandel• Män 2%• Kvinnor 33%

Familj och umgängeFår hjälp med problem med familj och umgänge

-Nej• Män 89%• Kvinnor 83%

Uttrycker måttligt till mycket stort hjälpbehov

• Män 41%• Kvinnor 50%

Psykisk hälsaPsykiska besvär tidigare i livet

Män Kvinnor

Allvarlig depression 87% 72%

Allvarlig ångest 94% 83%

Koncentration, minne, förstå 79% 67%

Hallucinationer 70% 39%

Kontrollera våldsamt beteende 66% 50%

Allvarliga självmordstankar 55% 61%

Självmordsförsök 35% 41%

Andra psykiska besvär 30% 44%

Psykisk hälsa

Psykiska besvär de senaste 30 dgr

Män KvinnorAllvarlig depression 62% 56%Allvarlig ångest 83% 72%Koncentration, minne, förstå 87% 61%Hallucinationer 17% 6%Kontrollera våldsamt beteende 13% 11%Allvarliga självmordstankar 24% 22%Självmordsförsök 5% 0%Andra psykiska besvär 15% 22%

Psykisk hälsa

Behandlats i slutenvård tidigare• Män 36%• Kvinnor 61%• Totalt 43%

Behandlats i öppenvård tidigare• Män 66%• Kvinnor 67%• Totalt 66%

Ordinerats läkemedel för psykiska besvär tidigare i livet• Män 81%• Kvinnor 83%