Riksförbundet Attentions medlemstidningN

r 2 2018

Skärmberoende NPF-coach inom idrotten Mediatipset!

TEMA

SkolaPå Blommensbergskolan vänder de skolfrånvaro till skolnärvaro

Uppsala Universitet ger stöd till studenter med NPF

Skolgårdsläraren Gustav Sundh

"Jag ser rasten som ett lärande!"

Shire Sweden AB | Tel: + 46 (0)8 544 964 00 | www.shiresverige.se

Item

co

de:

SE

/C-A

PR

OM

/NB

U/1

6/0

00

4

Dat

e o

f p

rep

arat

ion:

Feb

ruar

y 20

16

DU HAR VÅR FULLA UPPMÄRKSAMHET

A4-annons BRAVE_2016.indd 1 2016-02-29 17:03

INNEHÅLL & LEDARE

INNEHÅLL3 LEDARE5 TEMA SKOLA5 Krönika – Lena W Henriksson6 Att vända skolfrånvaro till

skolnärvaro8 Gustav ser rasterna som ett lärande11 Danderyds-modellen utgår från

eleven11 Rörelse viktig när barn med ADHD

ska lära14 Universitetet med känsla för stöd16 PORTRÄTT Sven Rollenhagen

18 AKTUELLT18 Intressepolitik20 – Barn ska röra på sig och tycka

det är kul!21 Träffpunkt Idrott23 Attention på Personal &

Chefsmässan24 ÖVRIGT24 Mediatipset25 LÄSTIPS26 ATTENTIONKOLL30 LOKALFÖRENINGAR

NR 2 2018Utgivare

Riksförbundet AttentionAnsvarig utgivare

Ann-Kristin SandbergRedaktör

Nina NorénLayout

Sandra Karlström, EO GrafiskaOmslagsfoto

Martin NauclerLedarfoto

Lovisa SchillerTryck

EO GrafiskaAnnonsbokning

annonsbokning@attention.seAdressändring

kansliet@attention.sePrenumerationsärenden

08-120 488 00Riksförbundet Attentions kansli

08-120 488 00Kontakta redaktionen

redaktionen@attention.se08-120 488 00

Medlemstidningen Attention ges ut av Riksförbundet Attention. Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktions-nedsättningar (NPF), anhöriga och professionella inom områ-det. Medlemstidningen är en medlemsförmån och kommer ut med fem nummer per år.

Tema 2018Nr 1 ForskningNr 2 SkolaNr 3 SyskonNr 4 ArbetslivNr 5 Lokalt föreningsarbete

Riksförbundet Attention har cirka 16 500 medlemmar och 60 lokalföreningar runt om i landet. Attention arbetar för att perso-ner med NPF ska bli bemötta med respekt och få det stöd som de behöver. På arbetet, i skolan och på fritiden.

Medlemsavgifter:• Huvudmedlem 240 kr per

kalenderår• Familjemedlem 60 kr per

kalenderår• Stödorganisationer 400 kr per

kalenderår

Anmäl medlemskap på www.attention.se

Läs mer om vårt arbete, våra material, utbildningar och vår skolplattform på www.attention.se

En skola för alla barn – på riktigt

DETTA NUMMER AV TIDNINGEN har skolan som tema, en fråga som stått på Attentions dagordning sedan starten. Vi har enträget kämpat för en skola som ser olikheter som tillgångar och där det finns resurser, kunskap och kompetens att möta varje elev utifrån dennes unika förutsättningar. En skola som anpassar sin verksamhet efter elevernas behov, inte tvärtom.

Vi själva, andra organisationer och forskare har gång på gång påpekat att skolan har svårt att anpassa undervisningen efter vår målgrupp. Alldeles för många av våra barn står inte ut i dagens skola och blir kvar hemma. Resultatet blir kunskapsluckor, sämre framtidsmöjligheter, sänkt självkänsla och psykisk ohälsa både hos eleverna och deras föräldrar. Prislappen för skolans tillkortakommanden är hög, för individen, familjen och samhället.

Det märkliga är att detta tillåts pågå trots att det både i skollagen och i skolans styrdokument slås det fast att alla elever har rätt till en trygg och fungerande skolgång. Undervisningen ska ges utifrån individens förutsättningar och ha som mål att eleverna ska bli självständiga, ansvarsta-gande och demokratiska samhällsmedborgare.

Om skolan fungerade bättre, skulle våra barn och unga inte behöva vård eller annat samhälls-stöd i samma utsträckning som idag. Inte heller deras föräldrar, som ofta behöver kämpa så hårt för att barnet ska få adekvat hjälp. Ett skolmisslyckande slår hårt både mot eleverna och mot deras föräldrar, som ofta själva måste gå ner i arbetstid eller blir sjukskrivna.

Svensk skola borde kunna bättre och nu är det dags för politikerna och skolhuvudmännen att agera. För att vända utvecklingen behövs åtgärder på flera olika områden. Låt oss nämna några av de absolut viktigaste.

• Ge all skolpersonal kunskap om NPF, så att de kan utföra sitt lagstadgade uppdrag.

• Se över betygssystemet från 2011, det ställer för höga krav på kognitiva förmågor.

• Sätt in insatser direkt - gärna i samarbete med elevhälsan.• Samarbeta med de som känner barnen bäst, deras

vårdnadshavare.Och vänta inte. Att saker kan göras nu direkt kan ni läsa mer om längre fram i denna tidning.

Ann-Kristin SandbergOrdförande Attention

3

Ta del av andras berättelser genom filmer och texter.

Reflektera över dig själv genom frågor.

Få stödjande informationoch handfasta tips.

DIN RÄTT-KOMPASSENOrientera dig inom rätten att inte diskrimineras på grund av psykisk ohälsa.

www.nsph.se/dinrätt

Vi stöttar dig med ADHD eller Aspergers syndrom

Vill du komma ut i arbete?

Till oss kommer du via Arbetsförmedlingen eller kommunen.

www.misa.se info@misa.se 08-580 813 40

4

Ordentlig kartläggning av elevens förmågor och behov är avgörande

VEM SOM HELST kan inte ordinera synhjälpmedel, som glasögon eller linser. Det får såvitt jag vet bara optiker och ögonläkare göra. Hur kommer det sig då att man inte behöver någon sär-skild utbildning eller kunskap i arbetet med personer som har neuropsykiatris-ka funktionsnedsättningar (NPF)? Det är en fråga som jag ställer mig rätt ofta i mitt dagliga arbete. Jag tror att vi är många som lider av denna okunskap, både vi som känner oss otillräckliga på grund av bristan-de kunskap i vårt yrke och alla ni som inte får någon förståelse för de utmaningar ni dagligen står inför på grund av NPF.

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG skola för alla barn, utifrån var och ens förut-sättningar, är ingen lätt uppgift. Detta kan inte nog understrykas. Många lärare upplever sig inte ha tillräckliga re-surser för att möta elever med NPF och

många föräldrar anser att lärarna saknar kunskap för att anpassa undervisningen efter deras barns behov. Skolinspek-tionens kvalitetsstudie om hur skolor arbetar med extra anpassningar (2016) visar att det råder oklarhet om vad som avses med extra anpassningar och att många skolor inte gör någon analys av de enskilda elevernas behov.

DETTA ÄR NATURLIGTVIS inte bra alls, för vare sig eleven, de andra eleverna

i skolan eller skolans pedagoger. För att kunna erbjuda lösningar, som extra anpassningar för elever som till exempel blir intrycks- och infor-mationsöverbelastade,

behöver vi först och främst identifiera behoven. Precis som optikern gör en synundersökning för att komma fram till vilken glasstyrka du behöver vid närsynthet eller långsynthet, behöver skolans pedagoger kartlägga elevens för-mågor och behov. Vi kan inte gissa oss till vilken styrka, hjälpmedel eller stra-tegi en annan människa behöver. Om vi ska arbeta lågaffektivt – vilket jag tyck-er att vi ska – måste vi komma fram till varför vissa situationer blir svåra och förhindra att de händer igen. Vi behöver förstå varför och när svårigheter uppstår för att kunna sätta in rätt stödinsatser. Om vi gör kartläggningen tillsammans med eleven ökar dessutom vår kunskap om NPF. Vi kommer också relativt snabbt förstå

Ett tips! Följ Facebook-

kampanjen Rör inte min keps!

Certifierad i den lågaffektiva modellen Collaborative & Proactive Solutions (CPS) och en av författarna till Skolkompassen, Förskolekompassen och Vardagskompassen (Gothia Fortbildning). Hon är också aktiv i Attentions lokalförening i Nacka.

LENA W HENRIKSON

att våra krav och förväntningar många gånger överstiger elevens faktiska förmåga.

VI SKULLE EGENTLIGEN kunna utgå från en ganska enkel formel: Om vi försöker förstå vad de inte förstår eller varför en situation blir svår, kan vi hitta lösningar – som kan få avgörande bety-delse för elevens framtida studieliv.

Skolkompassen ger verktyg för att göra en pedagogisk utredning – för dig som möter elever med ojämna förmågor.

TEMA SKOLA

5

När målet är att komma tillbaka till skolanEleven Markus Hellström är bestämd med vad som är det bästa med undervis-ningsgruppen 6-9:an på Blommensbergsskolan i Stockholm: – Inga vikarier! I gruppen går elever som av olika orsaker varit borta från skolan en längre tid. Undervisningen anpassas efter varje individs förutsättningar för att de stegvis ska komma tillbaka till skolan. Vissa går i gruppen hela skoldagar, andra bara några timmar i veckan.

Text & Foto: Calle Hedrén

– Det handlar om allt från att anpassa ti-der till att de bara fokuserar på ett ämne. Det är viktigt att minska stressnivån hos eleverna, säger Maria Rosell som är specialpedagog och biträdande rektor med ansvar för 6-9:an. Målet är att eleverna ska tillbaka till full skolgång. I vanlig storklass om det passar dem, annars får de läsa färdigt högstadiet i gruppen. – Vi har elever som har gått både åttan och nian i gruppen och nu ska börja på

gymnasiet. Någon ska läsa i en mindre klass, en annan tycker det känns helt rätt att läsa gymnasiet i stor klass.

ALDRIG VIKARIER I UNDERVISNINGSGRUPPENFör Markus är nya sociala kontakter påfrestande. Att lära känna en vikarie för bara tre dagar kräver energi som istället borde gå till skolarbetet. Han är inte ensam om att känna så.

– Det är många elever som blir stres-sade av att det kommer in nya personer och ska undervisa i gruppen. För dem är det viktigt att bygga långsiktiga, stabila relationer. Därför har vi aldrig vikarier, förklarar Maria.

Det finns alltid en specialpedagog och en elevassistent i klassrummet förutom läraren. Att det är många vuxna gör att eleverna snabbt får hjälp.

– På min förra skola kunde jag sitta en hel lektion med en uppgift medan jag väntade på hjälp. Jag kan inte hoppa över uppgifter jag inte kan lösa. Jag vill verkligen lära mig saker i tur och ord-ning, säger Markus.

– De lärare som undervisar i 6-9:an är utvalda för att de har bra på att jobba med dessa elever. Man kan säga att det är lärare som är väldigt strukturerade men samtidigt väldigt flexibla utifrån elevernas behov och mående, säger Maria.

Eftersom det alltid finns samma vux-na i rummet kan lärare som kommer in för att hålla sin lektion bli uppdaterade kring elevernas dagsform och anpassa undervisningen efter det.

ATT MÖTA ELEVEN DÄR DEN BEFINNER SIG 6-9:an har elva platser men det är sällan det är elva elever där på en gång. En elev är just nu på väg ut i vanlig stor klass.

– Han kom till oss från en annan sko-la där det inte gått så bra så han slutade gå till skolan. När han skulle börja sko-lan igen så sökte han till oss. Vi började med några timmar i veckan och ökade på tiden efter hand. Nu är han snart i en vanlig klass med stöd av en assistent, berättar Maria.

Det finns de som får bakslag och Biträdande rektorn Maria Rosell har mål-sättningen att varje elev ska tillbaka till skolan.

TEMA SKOLA

6

blivit hemma och då arbetar skolan med hemundervisning och samarbetar med socialtjänsten och BUP kring eleven.

– Genom att ha ett bra samarbete med de olika aktörerna runt eleven får denne ro att genomföra läkarbesök och utredningar utan att känna sig stressad över att inte vara i skolan. Eftersom vi hela tiden vet var eleven är och känner till dess pro-blematik så blir det giltig frånvaro. Då slipper eleven och föräldrarna att känna stress över frånvaron från skolan.

Om en elev inte orkar ta sig till skolan under en period så kommer gruppens specialpedagog eller en resurslärare som eleven känner hem till denne en till två timmar, några gånger i veckan med uppgifter från lärarna. Det går även att hålla kontakten digitalt genom chatt eller via mail.

LOKALERNA ÄR ANPASSADE EFTER ELEVERNAS BEHOV Undervisningen sker i en gul villa vid sidan av skolans huvudbyggnad. På ovan-våningen finns skolans elevhälsoteam,

på första våningen ligger 6-9:ans klassrum. Där får varje elev en bestämd plats med skrivbord, stol, sin utrustning och en ljuddämpande läsfåtölj. Vissa platser är pedantiskt välordnade andra är ganska stökiga. I mitten finns ett antal

hyllor med material som man förväntar sig finna i ett kreativt klassrum. Högst upp står en bricka med en halväten portion pannkaka med sylt och ett halv-drucket mjölkglas.

– Eleverna får äta i klass-rummet om de vill, förklarar Maria. Vi har en egen tid i matsalen då det är ganska lugnt, men för vissa är det ändå för mycket och då får de äta här. Maten är energi som gör att de orkar med skolan. Den ska inte komma i vägen för skoldagen.

6-9:an har även ett kylskåp där det finns mellanmål för att eleverna ska kun-na fylla på med energi under långa dagar.

INGA FASTA RASTER OCH FLEXIBEL INLÄRNING På vita tavlan står dagens schema: svenska, musik, historia och matematik. Det finns tider för lunch och för när skolan och lektioner börjar och slutar, men inga raster.

– Flera av våra elever tycker att längre raster är svåra att hantera så vi har tagit bort dem. De kan ta en paus när de kän-ner de behöver det under dagen.

– Vi får en paus mellan lektionerna när vi byter ämne, säger Markus. Då kan man göra lite vad man vill.

Han tycker om att titta på videoklipp eller läsa. Själv har han inga problem att växla mellan olika ämnen. De som har svårare för det kan få fokusera på ett eller ett par ämnen åt gången.

– Vi har en elev som inte orkade komma till skolan under ganska lång tid. Men hon är väldigt intresserad av historia så hon har fått fokusera på his-torieämnet och nu har hon bara några delar av nians historia kvar innan hon har läst in kurserna för hela högsta-diet. Och hon går bara i sjuan! berättar Maria.

Markus trivs i 6-9:an och tänker gå färdigt årskurs 6 i gruppen. Men när han ska börja sjuan funderar han på att gå i en större klass eftersom han saknar det sociala.

– Jag har en vän från min gamla skola som ska börja i sjuan här. Då känner jag en person i den nya klassen och då känns det lite bättre eftersom vi har varandra.

Jag vill verkligen lära

mig saker i tur och ordning

Markus vill tillbaka till vanlig klass

7

TEMA SKOLA

8

Text: Lillemor Holmgren Foto: Martin Nauclear

Skolgårdsläraren vill se fler rastaktivisterI två år i rad har fritidspedagogen Gustav Sundh fått utmärkelsen ”Årets lärare”. Med sin populära facebooksida och sina föreläsningar inspirerar han andra skolor att se rasterna som ett lärande. – Mina rastaktiviteter är uppbyggda för att alla elever, oavsett förutsättningar, ska kunna lyckas och känna sig trygga, säger Gustav.

Glömstaskolan i Huddinge är en nybyggd 1–7-skola med bara något år på nacken. Byggd med ”nära, nyfiket och nytänkande” som honnörsord. Av de drygt 400 eleverna har en hel del en NPF-diagnos.

– Men vi fritidspedagoger pratar inte så mycket om diagnoser utan om indivi-der, säger Gustav.

TYDLIGT VECKOSCHEMA ÖVER RASTAKTIVITETERNA Det är måndag, klockan är elva och Gustav plockar ihop det som behövs för dagens aktivitet på lunchens utevistelse. Han pekar på veckoschemat, som sitter väl synligt på insidan av ytterdörren, som talar om att i dag är det ”sten, sax, påse-rally” som gäller. Andra dagar, andra aktiviteter.

Ute på skolgården, som ännu är tom på elever, lägger han ut ett antal rockringar i en rund bana och sätter på musik i en bärbar ljudanläggning. Efter en stund strömmar barn ut från matsalen och kommer springande.

– Hej Aaron vill du vara med? Hej Jasmin mår du bra, vill du vara med?

Gustav hälsar glatt på alla med deras namn och frågar om de vill vara med.

Till slut är det ett antal 2:or och 3:or som hakat på och bildar två lag.

– Ni börjar här från varsitt håll, hoppar på ett ben, ring efter ring och när ni möts kör ni sten, sax, påse.

Det funkar och alla verkar ha kul. Gustav peppar utan att lägga sig i även om flera barn struntar i att hoppa på ett ben och springer i stället. Till slut går det fort mel-lan ringarna och någon ramlar.

– Förstår ni nu varför det är bra att hoppa på ett ben?

BESTÄMT SYFTE MED VARJE AKTIVITET Gustav förklarar att varje aktivitet har ett bestämt syfte och är ett lärande. Att som i det här fallet träna sten, sax, påse

har visat sig vara en utmärk teknik för att lösa konflikter. Det kallas för att ”klunsa”.

– Kan man inte enas om vem som har rätt genom ord, kan man klunsa om saken!

Genom olika aktiviteter kan många onödiga konflikter förebyggas, menar han. Att ligga steget före och fånga upp

elever som lätt hamnar i bråk eller de som är lite osynliga.

Det är förstås inte bara Gustav som

finns ute på rasterna utan ett antal andra pedagoger. Men det är han som leder arbetet på skolgården. Efter femton år i yrket har han utvecklat en fingertopp-skänsla för barnens agerande i olika situationer.

Här liksom på de flesta andra skolor vill många spela fotboll.

– Fotbollsplanen kan vara

Fotbollsplanen kan vara den

värsta platsen. Ett gäng machokillar som tar över planen är inte ok.

TEMA SKOLA

9

Utbildningsradions program ”Lärlabbet” har producerat flertalet intressanta program med tema neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Programmen syftar till att öka kunskapen ibland lärare och har följande teman: ”Annorlunda kognition”, ”Miljö och verktyg” och ”Flexibel pedagogik”. Kanske något för dig som lärare att ta med dig till dina kollegor? Eller värt att tipsa lärarna om för dig som förälder? Titta på filmerna här:

den värsta platsen, säger han. Ett gäng machokillar som tar över planen är inte ok. Alla har rätt att vara där.

Han berättar om en turnering med åldersblandade lag med både killar och tjejer där deltagarna fick poäng om de passade till yngre medspelare.

UPPMUNTRAR TILL EGET ANSVAR Att eleverna ska samspela, vara schyssta och kunna ta eget ansvar är viktigt.

Gustav har till exempel jobbat fram ett utlåningssystem för rastleksaker som eleverna själva tar ansvar för.

– Vi har byggt upp en utlåningsbod där uteleksaker förvaras efter ett visst system. När man börjar i förskoleklass får man ett lånekort. Då kan man låna vad man vill under en rast men man måste lämna tillbaka sakerna när rasten är slut.

Alla elever ansvarar gemensamt för att ta hand om boden. Varje elev från förskoleklass upp till år 3 jobbar ungefär var sjätte vecka. Elever som tar stort ansvar och är bra förebilder kan från år 4 jobba för ett guldkort. Överlämnandet av guldkort sker i högtidliga former vid skolavslutningen.

Vilma och Saga har guldkort och har valt att fortsätta jobba även denna termin.

De går i femman och jobbar i boden en fast veckodag.

– Det är kul med ansvar, säger Saga och tycker att det är lite som att stå i en kiosk.

– Rasterna är roliga, tycker Vilma och menar att det finns något för alla. Det är som en buffé med aktiviteter. Det är bra stämning mellan årskurserna och de flesta är schyssta mot varandra.

Bilal går också i femman och jobbar på att få guldkort.

– På min förra skola var det mer bråk

för att det fanns ett gäng som rökte och trakasserade andra. Här finns inga såda-na gäng. Jag jobbar i boden varje fredag på lunchen.

Amir gillar Gustavs aktiviteter speciellt om han får vara med och leda några.

– Jag tycker att det är bra att vuxna och barn kan ta hjälp av varandra.

Alla elever ansvarar gemensamt för att ta hand om boden

Foto: Johnérs Bildbyrå/Ulrika Kestere

UR:s Lärlabbet ökar kunskapen om NPF i skolan

https://goo.gl/1W2r4L

Alla elever bjuds in till rastaktiviteter utifrån sina förutsättningar

TEMA SKOLA

10

KOLLEGIAL HANDLEDNINGAtt som lärare ge bra stöd till elever med neuropsykiatriska funktions-nedsättningar (NPF) kan vara svårt. Det är lätt att som lärare känna sig ensam och otillräcklig. I Dande-ryds-modellen strävar man efter att bryta just den här ensamheten och istället uppmuntra lärare att stötta och handleda varandra. Ett led i detta tänk var att man inom pro-jektet utbildade delar ur skolperso-nalen på en av kommunens skolor. Utbildningen bestod av både mer djupgående kunskap om NPF, såväl som av kunskap om handledning. När personalen var färdigutbildade skickades de ut till övriga skolor

PROJEKTET DANDERYDS-MODELLEN

– Möter elever med NPF på ett personligt plan

Via projektet Danderyds-modellen så har man i Danderyds kommun börjar arbeta annorlunda med elever med NPF. Lärarna tar numera stöd hos varandra via kollegial handledning. Tillsammans lägger man pusslet kring en elev med NPF – snarare än att fokusera på generella lösningar. Text: Nina Norén Foto: Privat

i kommunen för att vara med och stötta och handleda lärarna i sin planering kring eleverna med NPF.

DEN ENSKILDA ELEVEN I FOKUSFör att lärarna under sin handled-ning ska komma fram till strategier och planer som på riktigt hjälper eleven med NPF, så måste man lära känna eleven. Att applicera gene-rella kunskaper om diagnoserna på eleverna brukar i slutänden inte ge önskat resultat.

– Handledningen utgår alltid från eleven. På så vis får personalgruppen en gemensam bild av vad som är svårt för eleven och varför det är på det sättet. Det kan vara så otroligt stor

skillnad från elev till elev trots att de kanske har samma diagnos. Viktigt är också att anpassningarna som lärare och handleda-re till slut kommer fram till ska vara så konkreta som möjligt och för att vara effektiva måste de passa den enskilde eleven, säger projektledaren Ann Lindgren.

Ann Lindgren

Fakta:Projektet Danderyds-modellen startade 2016 och har pågått i två år. Projektet finansieras av Specialpedagogiska skolmyn-digheten, SPSM.

Läs mer här:www.danderydsmodellen.se

Rörelse viktig när barn med ADHD ska lära

Sitt still! Koncentrera dig! Fokusera! Är alla uppmaningar som barn med ADHD i skolan ofta får höra. Det är lätt att tro att myrorna i brallan är ett tecken på bristan-de motivation, vilket ofta är fel. Forsk-ning visar nämligen att rörelse hjälper barnen att vara alerta och förenklar själva inlärningsprocessen.

I en studie som gjordes av psykologi-professor Mark Rapport vid University of Central Florida testades 62 pojkar mellan 8 och 12 år. Drygt hälften hade ADHD medan pojkarna i kontrollgruppen inte hade det. Alla testpersoner fick se två korta filmer på 10 minuter var. Den ena filmen var en scen ur Star Wars Episode 1 och den andra var en instruktionsvideo med matematiska problem.

Båda grupperna tittade uppmärksamt på Star Wars-filmen. Men när barnen med ADHD såg matematik-filmen snurrade de på stolen, trummade med fötterna och bytte position ofta. Enligt Mark Rapport kan symptom på ADHD, som överdrivet rörelsemönster, triggas av kognitivt utmanande uppgifter.

Attention hoppas att kunskapen från denna studie sprids ute i skolorna så att ingen elev med ADHD längre ska behöva känna sig missförstådd. Också så att skolorna kan möta och stödja elevernas behov av rörelse på ett bra sätt.

Studien publicerades i sin helhet i skriften Psychology Journal of Abnormal Child

Text: Nina Norén Foto: Johnér bildbyrå /Lena Granefelt

TEMA SKOLA

11

Stödmaterial ska förbättra skolornas elevhälsa

Navet i projektet är en hypermusikal, med nyskriven sång och musik av Gram-misvinnaren Emma Nordenstam och manus av dramatikern Emma Broström. Föreställningen kommer att spelas i skolor i hela Sverige och har premiär i januari 2019 och riktar sig till elever, skolpersonal och föräldrar. I direkt an-slutning till föreställningen kommer ett inspirationssamtal att hållas med en ut-bildare från Friends. Projektet innefattar även en webbsida med lärarhandledning

Musikal med fokus på NPF

föräldrahandled-ning och en kara-oke-app. Appen är en musik-app som kan användas som en del i det pedagogiska materialet i skolan eller på hemmaplan.

Syftet med hypermusikalen är att starta samtalet kring NPF och ge alla barn en möjlighet att nå sin fulla poten-tial. Föreställningen kommer att vara ”NPF-vänlig”.

Musikalen är kostnadsfri och antalet föreställningar är begränsade. Är ni intresserade av att hypermusikalen besöker just er skola? Kom och träffa projektet i deras monter på NPF-forum i Kistamässan 3-4 maj 2018.

Har ni frågor kring projektet ”Hej Hyper” kontakta: erika.blix@friends.se

Stiftelsen Friends och Hjärnfonden har med medel från Postkodslotteriet startat det spännande projektet ”Hej Hyper”. Med hjälp av en hypermusikal, en kampanjsajt med webbaserade handledningar samt en musik-app önskar man sprida kunskap om NPF i skolor årskurs F–3.

Attention får gång på gång höra från medlemmar hur elevhälsan brustit i sitt arbete med elever med NPF. Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) satsning på just elevhälsan mottar Attention därför varmt och med förhoppning om förbättring.

Stödmaterialet "Elevhälsa" riktar sig främst till rektorer och den samlade elevhälsan. Den kan likväl användas av lärare och övrig skolpersonal

som är engagerade i att förbättra elevhälsoarbetet på sin skola.

Stödmaterial "Elevhälsa" består av en handledning med reflektionsunderlag, flertalet filmer, en forska-rantologi och en nätbase-rad kurs. Materialet ska göra det möjligt att bedriva ett långsiktigt elevhälsoar-bete i skolan.

Läs mer på SPSM:s webbplats.

Foto: Johnér/Christina Strehlow

Foto: Johnér/plainpicture

TEMA SKOLA

12

Visst känner du också någon?

Om svaret är ja, kan du helt kostnadsfritt låna produkter som är anpassade för elever med koncentrationssvårigheter och andra inlärningssvårigheter. Ett enkelt teknikstöd kan göra stor skillnad. Lärarens röst förstärks och gör det lättare för eleven att fokusera under en hel skoldag.

Kontakta oss redan idag på 035-260 16 15 eller cornelia.schildfat@phonak.com

Många har svårt att koncentrera sig i skolan

Läs mer på focuseramera.se

Attention_nr_2_Phonak_1803.indd 1 2018-03-16 14:25:07

ADHD24MER KOLL PÅ ADHD SE

1711

7425

25

En plats för dig som vill veta mer om ADHD

www.adhd24.se

Vill du också synas här?

Boka plats via annonsbokning@attention.se

13

Uppsala universitet har tagit specialpedagogiskt stöd till vuxna studenter på allvar. Förutom sin omtalade tentamenssal för studenter med funktions ned sättningar så har universitet även fyra samordnare med uppdraget att utbilda mentorer till studenter i behov av extra stöd. Guri Blomqvist är universitets samordnare och vet vikten av att stötta vuxna med funktionsnedsättning i deras rätt till utbildning.

Text: Cecilia Brusewitz Foto: Privata & Johnérs bildbyrå / Maskot Bildbyrå AB/ Matton Collection

Universitetet med känsla för stöd

TEMA SKOLA

14

– Antalet som söker särskilt pedagogiskt stöd vid högskolestudier ökar varje år. Förra året var det över 1200 studenter, berättar Guri när vi ses i Segerstedthu-set i Uppsala. Här samlas universitetets administratörer och här tar Guri och hennes kollegor emot studenter som ansökt om särskilt stöd. För ansöka måste man.

– Vi har även generellt stöd som talsyntes- och rättstavningsprogram och språkverkstad. Men för att få möjlighet till mentorsstöd och tentamenssalen behöver man ansöka. Och man måste ha en dokumenterad funktionsnedsätt-ning eller vara i väntan på utredning, förklarar Guri.

VILKET STÖD EFTERFRÅGAS? Vad är det då som kan vara svårt med Universitetsstudierna och vilket stöd är det som efterfrågas?

– Många behöver hjälp att planera sina studier. Man läser för mycket el-ler för lite, har svårt att komma igång eller svårt att avsluta. Svårt att priorite-ra. Hur mycket tid kan jag lägga på en uppgift? Förväntningarna från lärare,

sina klasskamrater och sig själv kan man också behöva stöd i. Vår satsning på mentorstöd handlar just om att få hjälp med här bitarna.

Mentorerna är ofta själva studenter som vill hjälpa till. Som vill att andra med större utmaningar än de själva också ska få en rättvis chans att klara högre studier.

– På vissa lärosäten är det ofta psy-kologstudenter som blir mentorer men vi vill gärna ha mentorer från alla olika ämnesområden. Så man kan få träffa en mentor som förstår det man själv stude-rar och kan den specifika terminologin.

ALLA STUDENTER ÄR OLIKAGuris erfarenhet är att även om två stu-denter har samma diagnos så är de ändå helt olika. Styrkorna och svårigheterna är fortfarande individuella och därför

behöver stödet vara individuellt.

– Vissa studenter som kommer till oss har strategier och bra koll på vad de behöver av oss. Andra kanske

precis har fått sin diagnos och har just påbörjat arbetet med att se vad de behö-ver hjälp med.

Hon ser också en stor skillnad på studenter som kommer förberedda med ordnat boende och en tidig kontakt med elevstödet, och på de studenter som mer tagit ett impulsivt beslut att börja plugga. Den senare gruppen får det ofta tuffare. Vi dividerar en stund kring det paradoxala att man måste ha förmåga att styra upp arbetet kring sitt behov av stöd. Att de som är i störst behov av stöd kan riskera att bli utan.

– Vi är ju väldigt tydliga med att förmedla att vi finns till de studenter som ska börja hos oss. Men det krävs ju fortfarande att man har förmåga att söka stödet och sköta arbetet kring det. Och det kan ju vara svårt för vissa. Vi har ingen uppsökande verksamhet där vi letar upp de som inte dyker upp. Vi arbetar ju mot vuxna människor och kan inte ligga på.

Hon har dock sett hur deras arbete påverkat studenter som tidigare känt en uppgivenhet inför studier på grund av tidigare erfarenheter.

– Stödet och anpassningarna kan göra att det vänder och motivationen ökar. Vi har särskilt märkt att kontakten med en mentor betyder så mycket. Känslan av att ”Nu förstår jag äntligen hur jag ska göra”.

På Uppsala universitet har man satsat på att ha särskilda tentamenssalar för personer med funktionsnedsättningar.

Guri Blomqvist är universitetssamordnare med fokus på studenter med olika typer av funktionsnedsättningar

Många behöver hjälp att

planera sina studier

15

PORTRÄTT

Upplevelsen att förflyttas mellan år-hundranden är stor efter att ha ramlat fram på isiga, kullriga 1600-talsgator fram till Sven Rollenhagens kontor på Brännkyrkagatan i Stockholm. För nu ska vi prata digital teknik och om de barn och ungdomar och deras föräldrar som tampas med att hitta en balans i flödet som aldrig tar slut. Något som Sven, socionom och beroendeexpert, har specialiserat sig på.

ARBETAT MED OLIKA TYPER AV BEROENDEN Bokhyllorna, som kantar väggarna i Sven Rollenhagens kontor, dignar av litteratur om den nya tidens olika kommunikationsmedel.

När skärmen blir ett beroende

ÅLDER: 59 årBOR I: StockholmYRKE: Specialist hemmasittare

SVEN ROLLENHAGEN

Sven Rollenhagen, specialist på datorspelsberoende, vill hjälpa unga att hitta balansen i skärmanvändandet. Risken att ett njutningsfullt bruk tippar över i ett till missbruk kan vara stor, särskilt om man har sårbarheter kopplade till NPF. Skärmandet är en känslig fråga där vissa vill reglera och begränsa medan andra vill att det ska vara fritt fram. Sven Rollenhagen försöker hålla sig till gråskalorna.

Varifrån kommer intresset för just digi-tal teknik och skärmberoende?

– Jag har jobbat med narkomani och hemmaplanslösningar i många år, berättar Sven när vi slagit oss ner med varsin kopp kaffe medan Mark Zucker-berg, grundare av Facebook, iakttar oss allvarsamt från en bokpärm på Svens skrivbord.

– Jag arbetade vid ett tillfälle med en klient som hade rökt hasch och blivit drogfri från det, men beteendet fanns kvar. Han var ofokuserad, kom för sent till praktiken på morgonen och var allmänt trött och slö. Vid ett hembesök så upptäckte jag att han hade gigantiskt mycket tv-spel. Jag frågade om han spe-lade mycket och det medgav han. Han

fastnade och kom inte i säng förrän sent på natten. Då blev det förståeligt att det var svårt att komma upp på morgonen i tid till praktikplatsen.

Mötet med klienten väckte en nyfiken-het i Sven som arbetat med beroenden i stort sett hela sett hela sitt yrkesverksam-ma liv. Han kände igen symptomen men det här var ett nytt område.

HANS NISCH BLEV DATASPELSBEROENDE – 2008 arbetade jag med en rapport om WoW-användande (World of worldcraft, reds anm) när en journalist hörde av sig från Metro för en intervju.

Via telefon berättade Sven om sitt arbete för journalisten i ett – vad han

Text: Cecilia Brusewitz Foto: Julia Lindemalm

16

trodde – förberedande samtal. Att det var den egentliga intervjun insåg han först när hans citat ”WoW är som kokain” stod på Metros löpsedel dagen därpå.

Artikeln blev snabbt viral och spred sig över hela världen.

– Efter det blev jag kontaktad av journalister, forskare och familjer med främst söner som fullkomligt försvunnit in i pojkrummet framför skärmen.

Efter att ha blivit översköljd med förfrågningar så började Sven arbeta mer intensivt med problematiken kring dataspelsberoende.

– Jag insåg att det på något sätt gav mig mer än arbeta med narkomani eftersom det finns något friskt i tv-spels-beroendet. Jag träffade smarta personer som var intressanta att prata med. Tragi-ken och det kriminella fanns inte på samma sätt. Och framför allt att det var så fascinerande att man kunde fastna i något som spel.

TRÄFFAR MÅNGA MED NPFDe som Sven träffar har inte sällan en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vad beror det på?

– Med en grundläggande förståelse för NPF så blir överdrivet skärmanvän-dande väldigt logiskt, menar Sven. Det är logiskt att en person, med exempelvis autism, tycker att det är oerhört befri-ande att ha sociala relationer där man slipper kroppskontakt, kroppsspråk och ljud. Och också få ägna sig fullkomligt åt ett specialintresse som man kanske

inte delar med andra i sin omgivning. Det blir en perfekt cocktail. Men risken för överdrivet användande är stort.

För personer med ADHD kan skärmen också utgöra en stark lockelse.

– Personer med ADHD kan uppvisa samma hyperfokusering som de med autism. Jag har haft klienter som kan ha suttit dygnet runt med sina spel. Det blir då i stort sett maniskt. Det här är ju en grupp som ofta söker kickar och belöningar och får det i skärmen.

Svens erfarenhet är att det kan vara känsligt att prata i termer av skärmbero-ende med föräldrar till barn med NPF.

– Först och främst för att föräldrarnas upplevelse är att barnet faktiskt mår bra framför skärmen. Du kanske har ett barn som har social fobi och som mår allmänt dåligt på grund av brist på anpassningar i dess miljöer. Barnet är stressat och skärmen blir som en fristad. Som förälder är det helt förståeligt en lättnad när de ser att barnet mår mycket bättre av att få sitta vid datorn eller tv:n.

Problemet är när skärmandet blir den huvudsakliga aktiviteten.

– Barnet går inte ut, blir över/under-viktig, göder sin sociala fobi och sin ensamhet. Då blir det till slut ingen glädje med skärmandet. Som förälder kan det dock vara lätt att utveckla som ett medberoende där man inte orkar se risken med det överdrivna användandet eftersom alternativen känns värre.

HITTA BALANSEN KAN VARA SVÅRTUnder hela vårt samtal betonar Sven att han inte är emot det digitala använ-dandet. Tvärtom. Men det måste till en balans. Och det måste ingå i det allmän-na föräldraansvaret att begränsa och addera andra aktiviteter. Men ibland är problematiken och beroendet för stort och då behövs hjälp utifrån.

– Om barnet vänt på dygnet, vägrar lämna rummet och föräldrarna står handfallna så tror jag personligen att professionell hjälp måste till. Som i alla missbruk. Föräldrar ska inte försöka vara behandlare.

Problemet är att när man ropar på hjälp till exempelvis socialtjänsten så behandlas individen som tårtbitar. Man behandlar autismen på ett område,

depressionen på ett område och man ser inte helheten.

– Min erfarenhet är att i samtliga fall där jag har varit inkopplad när ett barn eller en ungdom mått dåligt så finns det ett skärmberoende med i bilden. Sedan finns det ofta andra faktorer som NPF, dåligt anpassad skolmiljö och dysfunk-tionella familjer. Och då blir skärman-vändandet undanskuffat. Man vill inte ta i det för man vet inte riktigt hur.

STARK KOPPLING TILL HEMMASITTANDE Sven är övertygad att om man plockade bort skärmarna så skulle en del av hem-masittande-problematiken minska.

– Skärmarna har en kvarhållande ef-fekt. Det är kul, det är socialt och många barn mår bra när de sitter framför dem. Kortsiktigt är det en lösning för barnet. Därmed inte sagt att jag tycker att man ska plocka bort skärmarna från hemma-sittande barn men vi måste hitta sätt att förhålla oss till dem.

Sven och hans kollegor blir i tilltagande grad anlitade av kommuner som förstått det långsiktiga värdet i att behandla ungdomar som fastnat framför skär-men. Metoden går ut på att locka bar-nen till livet utanför det egna rummet och hemmet.

– När vi arbetar med den här pro-blematiken så tänker vi alltid att det är bättre att addera aktiviteter än att begränsa. Vi vill komplettera skärm-användandet med annat och då använ-der vi oss av mentorer som kan gå in och åka ut och golfa, träna på gym, gå till en schackklubb eller annat. Vi tror på det fysiska och att göra något gemen-samt. Vi arbetar med kbt-program och handlingsplaner som är hands-on med en fysisk person som hjälper barnet tillbaka till livet.

Och vad tror han om framtiden? Kom-mer vi att hitta balansen?

– Jag tror att det kommer bli värre innan det blir bättre, svarar Sven efter-tänksamt. Nu kommer snart VR-tekni-ken att hamna i var mans hem och det kommer göra det än mer lockande att uppleva världen i hemmet. Men sen tror jag att vi kommer vänja oss vid att tek-niken är här och inse att vi måste hitta fungerande sätt att leva med den.

Jag träffar många med NPF

17

Aktuellt inom intressepolitik

Läs mer på www.attention.se

Text: Annica Nilsson Foto: Maria Andersson

SKOLVERKETS SPECIAL PEDAGOGISKA SATSNING Attention har under hösten reagerat på brister i den specialpedagogiska satsning som Skolverket fått i uppdrag att ta fram. Före jul skickade vi tillsammans med Autism- och Aspergerförbundet en gemensam skrivelse där vi bland annat pekade på att bra stöd vid kartläggning saknas samt kunskap om kognitiva svårigheter. Vi har träffat Skolverket och kommer ha ett uppföljningsmöte längre fram.

SEMINARIUM FÖR STATLIGA ARBETSGIVARE Attention har medverkat i ett debattsamtal under ett semi-narium anordnat av Arbetsför-medlingen på temat ”hur stat-liga arbetsgivare kan bli bättre på att inkludera personer med funktionsnedsättning”. Före-tagen SAP och Unicus hade tidigare berättar om kompe-tensen och resurserna hos personer med Aspergers syn-drom, och vi stämde in i det. Vi tryckte också på ledningens betydelse för en inkluderande rekrytering, vikten av en god dialog mellan medarbetare och chef samt att ett systematiskt arbetsmiljöarbete skapar goda förutsättningar. Men också att endast små anpassningar kan få det att funka för många.

DEBATTARTIKLAR Attention har medverkat i debattartiklarna• ”Dagens skola är inte för

alla barn” publicerad den 22 februari i Dagens Samhälle.

• ”Även dessa barn måste få idrotta”, publicerad i Göte-borgs-Posten den 6 mars.

• "Elevhälsan måste bli proak-tiv" publicerad den 7 mars.

MÖTE MED STATENS INSTITUTIONSSTYRELSEAttention träffar Statens institutions-styrelse (SiS) löpande genom SiS brukarråd, men i mars hade vi ett eget möte där vi tog upp det faktum att en stor andel av de som finns inom SiS har NPF, vilket gör att det finns behov av en handlingsplan utifrån det. Vi talade om personalens kompetens om NPF och vilken kunskap som ingår i SiS interna utbildningar och i deras validering. Vi ska träffas igen.

MÖTE MED SOCIALDEMOKRATERNA I UTBILDNINGSUTSKOTTETVi har träffat socialdemokraterna i riksdagens utbildningsutskott. Där tog vi upp behovet av kunskap om NPF i lärarutbildningen, rektors-utbildningen samt fortbildning av specialpeda-goger och speciallärare som redan finns i våra verksamheter.

TRÄFFAT LSS-UTREDNINGEN Vi har träffat LSS-utredningen. Vi framförde problemen med kommu-ners snäva tolkning av personkrets 3, som gör att personer inte får del av LSS-insatser trots att man kan ha ”varaktiga psykiska funktionshinder och ”betydande svårigheter i den dagliga livsföringen” som det står. Vi tryckte på att behovet måste styra, inte diagnos, samt problem som finns med kommunernas dagliga verksamhet.

POLISUTBILDNINGENS ANTAGNINGSKRAV I början av året lyfte vi, tillsammans med professor Sven Bölte och habilite-ringsläkare Annika Brar, i en debattartikel i SvD polisutbildningens antag-ningskrav som utestänger alla med NPF. Vi har under februari skrivit till inrikes-minister Morgan Johans-son och begärt ett möte.

Annica Nilsson, intressepolitisk ombudsman på Attention

Hej kämpande medlemmar!Mycket måste bli bättre för er och andra med NPF och vi jobbar på så bra vi kan. Jag vill dela med mig av några intressepolitiska händelser och initiativ som Riksförbundet medverkat i den senaste tiden. Alla med syfte att vårt samhälle ska bli bättre på att möta de behov som finns.

AKTUELLT

ATTENTION I RIKSDAGEN Attention har medverkat i arbetsmarknadsutskottets offentliga utfrågning på temat ”vägen till arbete för unga med funktionsned-sättning”. Vi tryckte på att flera viktiga förändringar måste till, bland annat att kunskapen om kognitiva svårigheter behöver öka inom Arbetsförmedlingen, att stödet till arbetsgivare behöver byggas ut och att stödet till vår målgrupp måste kunna vara långsik-tigt. Även arbetsmarknadens parter och att ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs på våra arbetsplatser, lyftes som viktiga delar för att arbetslivet ska bli tillgängligt för alla.

18

Behöver ni också ökad kunskap om ADHD och Autism/Aspergers syndrom på er arbetsplats?Attention Utbildning erbjuder öppna kurser och uppdragsutbildningar inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) för både skola, vård och omsorg.

Våra föreläsare är allt från specialpedagoger och psykologer till läkare och personer med egen erfarenhet av NPF.

Kunskap gör skillnad!

Kursprogram samt kontaktuppgifter hittar du på: www.attention-utbildning.se

Varmt välkommen!

Foto

: Joh

nér/M

asko

t Bild

byrå

AB

AKTUELLT

Text & Foto: Cecilia Backentorn

– Barn ska röra på sig och tycka det är kul!

Bakgrunden till träffen är att Attention, tillsammans med Riksidrottsförbundet och SISU idrottsutbildarna, tagit fram en NPF-utbildning som nu ingår i grundutbildningen för idrottsledare och tränare. Stockholmsidrotten är först ut att testa materialet på bredare front och de har fått ett starkt gensvar.

– Vi är positivt överrösta av NPF-frå-gor och många vill veta mer om hur de kan bli bättre på att nå ut till de aktiva. Den här utbildningen behövs verkligen och vi har många föreningar som vill bli bättre i sitt ledarskap för att nå målgrup-pen, berättar Marika

KOMPETENSHÖJNING INOM NPF Madelene Brandt är projektledare för projektet ”NPF-coach” som startats av Västernorrlands idrottsförbund. I sin roll som projektledare så kommer hon jobba utåt i föreningarna med coach-ning och stöttning. Projektets mål är att kompetenshöja ledare och öka inklude-ringen av barn och unga med NPF inom

Madelene Brandt, NPF-coach och projektledare från Västernorrland och Marika Holm, gruppledare och sakkunnig i NPF från Stockholmsidrotten har båda stort engagemang för idrott och föreningsliv. Vi träffas en kylig februaridag på Stockholmsidrottens kansli i Solna för att prata utveckling och utmaningar inom idrottsvärlden, och konstaterar att förutsättningarna ser olika ut över Sverige.

idrotten. Projektet sker i tre etapper: 1. Ta fram metod och

utbildningsmaterial,2. utbildning i två pilotföreningar,3. inspirera föreningarna att ha egna

NPF-coacher och etablera ett mer inkluderande arbetssätt på lång sikt.

– Det här är något som berör alla. Överlag handlar det om att öka kunskap och förståelse och att få ett lag att fungera bra. Allt vi kommer prata om gynnar alla barn, ungdomar och vuxna, så det handlar inte bara om ADHD och barn med diagnoser, menar Madelene som själv är mamma till ett barn med ADHD och Tourettes.

SKILLNAD MELLAN OLIKA DELAR I SVERIGE Madelene har tagit del av Attentions/SISUs material och ser att hon behöver anpassa innehållet lite till lokala behov. Utbildningen i NPF-coach behöver vara väldigt basic och inte för teoretisk.

– I Västernorrland ser det lite annorlun-da ut än i storstan. Man stöter på ideella krafter som säger att ”här gör vi som vi alltid gjort – vi har ingen problematik här”. Det finns ett annat motstånd att

jobba emot. Kanske får vi visa ännu mer konkreta exempel och lösningar bara för att få igång ett samtal och ett engagemang.

– I Stockholm är det inte en eller två utan ca 3 500 idrottsföreningar som vi ska erbjuda utbildning och stöd. Nu genomför vi en utbildningssatsning med flera utbildare i ledarskap och NPF så vi kan möta den stora efterfrågan. I våra

utbildningar pratar vi om att stärka det befintliga le-darskapet, att man med små

förändringar och ökad kunskap kring NPF frågor kan göra stor skillnad för individen, säger Marika.

Men det är klart att det finns utma-ningar även i storstäderna.

– I Stockholm behöver vi prata om helheten, så att föreningen förstår att det krävs förändring på alla nivåer för att kunna inkludera barn, ungdomar och vuxna med NPF, säger Marika.

– I grund och botten är målet att få barn och unga att röra på sig, att de ska tycka det är kul, menar Madelene. Och det sociala är så viktigt: att få en kompis och att få vara med. Det är väl själva grun-den med inkludering!

Överlag handlar det om att öka

kunskap och förståelse

Madelene Brandt och Marika Holm

Vill du veta mer?madelene.brandt@vnidrott.rf.se, www.rf.se/Distrikt/vasternorrlandsidrottsforbundmarika.holm@stockholmsidrotten.se, http://www.stockholmsidrotten.se

20

Text & Foto: Cecilia Backentorn

Träffpunkt Idrott

Riksidrottsförbundet har en utmaning i att ta emot ”nya idrotter” – man behöver förnya sig

Cykelvägar kan vara viktigare än en fotbollsplan för att skapa rörelsefrihet i en kommun!

Vi når inte alla grupper, de vita fläckarna, t ex nyanlända och unga tjejer från andra kulturer.

Lena Lindahl, projektledaren för Idrott för alla i montern.

Idrottsminister Annika Strandhäll inledningstalade på politikerdagen. Sen följde en debatt som bitvis visade på svårigheterna att få visionen om inkluderande idrott att bli verklighet: Björn Eriksson från Rik-sidrottsförbundet tycker att föreningslivet som modell fungerar bra och ska användas mer, men att man behöver visa fram samhällsnyttan. Kommunerna menar att det finns många aktörer som kan stimulera till rörelseglädje, inte bara föreningsidrotten. Dessutom behöver man utvärdera mer och lyfta goda exempel.

Vartannat år arrangeras Träffpunkt Idrott i Göteborg – mässan och mötesplatsen för alla som arbetar med idrott, fritid och folkhälsa i Sverige och norden. Attentions projekt Idrott för alla var på plats i tre dagar och spred kunskap om NPF.

Riksidrottsförbundet var på plats. De representerar 71 medlemsförbund.

Debatten om den svenska idrottsmodellen var välbesökt. Med bland andra idrottsministern Annika Strandhäll i panelen. En del av argumenten ser du i citaten på sidan.

21

– Nej, min arbetsplats klarar sig inte utan NPF, säger Barbro och skrattar.

ERIKS TIPSLISTA TILL PERSONER MED NPF PÅ JOBBET Eric gav även tips till personer med NPF att tänka på arbetsplatsen, för att lyckas bättre med det sociala samspelet. Det går också bra, säger han att förklara detta för en NPF-person, om man gör det på ett bra sätt.

AKTUELLT

Attention på Personal & ChefsmässanDen 21-22 februari var det Personal & Chefsmässan i Stockholm. Riksförbundet Attention fanns på plats i en monter för att informera om projektet ADHD på jobbet. Där kunde besökarna få tips på hur de kan förbättra sin arbetsplats så att alla ska trivas på jobbet. – Det kom många till montern och det blev flera intressanta samtal, säger Maria Pettersson, projektledare för ADHD på jobbet.

Mässans första dag höll Attentions vice ordförande Eric Donell en föreläsning, ”Kan ditt företag överleva utan NPF?” Cirka 40 personer kom för att lyssna när Eric berättade om olika strategier för NPF-personer som man kan använda sig av på arbetsplatsen. Man behöver inte vända upp och ner på en hel arbets-plats, förklarade han. Det kan vara ganska små åtgärder.

– Som att läsa på om NPF, hjälpa till med planering och strukture-ring, sätta upp konkreta mål och dead-lines, boka in regelbundna möten, följa upp hur det går. Påminn om personen går utanför sitt arbetsområde, eller tar på sig för mycket. Ge feedback kontinu-erligt, säger han.

HITTA SIN FUNGERANDE STRATEGI Han förklarar varför det är så bra med strategier på arbetsplatsen. Att med rätt hjälp kan NPF vara en tillgång.

Text: Tove Lundin Foto: Anders Persson

– Typiskt för NPF är att begåvningen är ojämn. Man kan vara dålig på att berätta en historia, men jättebra på att upptäcka anti-biotikan. Eller kass på matte, men lysande på att sälja in en produkt. Har man en fungerande strategi, då står man på plussidan och kan använda sig av det som en tillgång, säger han.

Avslutningsvis frågar Eric om någon i publiken känner till Världens minsta klubb NUN, Nobel-pristagare utan NPF. De har bara tre

medlemmar, och då är en klonad, säger han.

– Utan NPF hade vi nog fått klara oss utan de flesta

uppfinnare, professorer, kirurger med flera, avslu-tar han.

TRÄFFADE CHEF MED EGEN ADHD

En av de som kom för att lyssna på Eric Donell var

Barbro Andersson, chef på GS A-kassa. Hon berättar att de inte har några metoder för personer med NPF på hennes arbetsplats. Men att hon nu har börjat fundera på att införa det.

– Det är viktigt att det finns förståelse från andra varför det kan vara på ett visst sätt, och att man kan fånga upp det personen är bra på, säger hon.

Har du någon erfarenhet av NPF?– Absolut, jag har själv ADHD, säger

Barbro.Kan ditt företag överleva utan NPF?

Chefen Barbro Andersson har själv ADHD

Erik Donell föreläste

Tips från ErikMånga besökte Attentions monter som delades med Dyslexiförbundet.

• Prata lagom mycket. • Lyssna, träna på att lyssna

aktivt, till exempel ha ögonkontakt och ett öppet kroppsspråk, säg jasså och jaha – det är viktigare att se ut att lyssna än att lyssna.

• Byt samtalsämne lagom ofta. • Har man svårt med

ögonkontakt kan man försöka ”titta igenom personen” istället för på den.

• Avbryt inte, eller be om ursäkt om du råkar göra det.

• Träna på att komma ihåg ansikten och namn.

22

Nytidas skolor erbjuder en anpassad miljö, spetskompetens och en pedagogik anpassad för elever med autism och/eller utvecklingsstörning, Aspergers syndrom och ADHD.

Hösten 2018 utökar vi antalet platser i Järva VIP grund­särskola i Sollentuna. Vi välkomnar därför nya elever till vår förskola och grundsärskola.

På vår skola ser vi till varje elevs unika styrkor och för­mågor och genom flexibla lösningar stöttar vi till ett så självständigt liv som möjligt.

Information om Järva VIP och våra övriga skolar finns på nytida.se.

Nytida ger stöd till barn, unga och vuxna för hela livets behov inom funk­tionsnedsättning och psykosocial problematik. Vi erbjuder boende, daglig verksamhet, stöd till individ och familj samt skola på cirka 375 enheter runt om i landet. Våra 7 000 medarbetare stärker individen i att leva ett självständigt liv. Nytida ingår i företagsgruppen Ambea.

Alla barn har rätt till en bra skola

nytida.se

MED TYNGDPRODUKTER FRÅN SOMNATack vare dagprodukternas tyngd, tryck och omslutande effekt får eleven en ökad koncentration och studiero.

Somna är ett svenskt företag som sedan 10 år utvecklar, tillverkar och distribuerar kognitiva hjälpmedel.

ÖKAD STUDIERO & KONCENTRATION

”De var sköna, tyngden var skön. Jag var mer stilla i klass-rummet. Jag hade mer fokus när jag hade dem på mig”

ella, 16 år

SOMNA ABinfo@somna.sewww.somna.se

kedjeväst®

kedjefilt® somna® tyngdkrage

23

ÖVRIGT

MEDIATIPSETPODDAR:

TV-program:

Premiär för ny säsong av NPF-podden Poddens beskrivning: Vad gör man när barnen inte vill sluta spela? Hur förhåller man sig till trotssyndrom och vad kan man göra för att orka med själv? Det är några av frågorna som tas upp i nya säsongen av NPF-podden, där psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo ger tips och råd kring barn med neuropsykiatris-ka diagnoser. Den hade premiär den 4 mars på UR Play och där poddar finns.

Funka olika-podden – Ungas Röster Poddens beskrivning: Hur är det att vara ung med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning? Det får tre barn och ung-domar med ADHD, språkstörning respektive PANS/PANDAS berätta i de här tre poddavsnit-ten. Habiliteringen i Stockholms Läns Landsting står bakom podden och har i de här avsnitten om NPF och unga samverkat med Attentions projekt Barns Röst. Lyssna här: http://habilitering.se/funkaolika och där poddar finns.

Anpassa skolan – podden Poddens beskrivning: Lärarkollegorna Cicci och Jim-my med ett brinnande intresse för ungdomar med särskilda be-hov diskuterar specialpedagogik och anpassningar inom skolan. De hoppas kunna ge en kunskap om undervisning, anpassningar och relationer i skolan. www.elevhalsan.se/blogs/anpassaskolanpodden

UR Samtiden – Internet och unga med NPFMissade du Attentions projekt Nätkolls konferens ”Håll balansen!?” Då har du chansen att ta del av den på UR Skola. I sju program får du lyssna och lära mer om att vara ung med NPF och utmaningarna och möjligheterna med internet.Gå in på urskola.se och sök på ” Internet och unga med adhd, add och ast”

Familjebalans podden Poddens beskrivning: Jag som driver Familjebalans-podden heter AnnKatrin Noreli-usson. Podden startades i november 2015 och handlar om NPF i alla dess former. Anledningen till att podden startades var att jag ville göra kunskapen runt NPF mera lättillgänglig för den som gillar att lyssna till podcasts och för att jag själv gillar den fria formen. Jag samtalar bland annat med mina familjemedlemmar, andra som själva har någon eller några NPF-diagnoser, läkare, specialpedagoger, lärare och många andra inom professionen. Ämnen som hittills varit med är: Hjälpmedel, tvångssyndrom, utredning, syskonskap, föräldraskap, julen, NPF och kriminalitet, missbruk, flickor och ADHD och massor av flera teman.

24

Stort grattis till vinnarna i bokutlottningen i nr. 1 2018! Inkluderingskompetens vid adhd & autism: Agneta Jarnfeldt, Eskilstuna

Jakten på självkänsla:Margareta Lindström, Åsele

Skoljuridik ur ett föräldraperspektiv:Love Christensson, Ljungbyhed

Vinnarna av Magnus Karlbergs CD-skiva Maja Thorngren, Tyresö

Staffan Olsson, Uppsala

Hallå! Det är jag som är Adde. Jag är inlåst här i skåpet. Egentligen skulle jag ha spelat mitt livs viktigaste tennis-match nu. Kan du snälla släppa ut mig? Okej, jag ska vara ärlig. Jag har bara en vän och det är tennisbollen, alla andra verkar bli mina fiender. Men med hjälp av Adhd-killen inom mig kan jag bli din bästa vän. Absolut. När du öppnar får du se...

Detta är en stormande feelgood-roman för unga. Med humor och allvar söker Adde sin nya identitet med en diagnos.

Adde Adhd – Bästis med fienden

En hink tennisbollar kastas upp, och ned ramlar ett bollhav av äventyr, med poliser, kraschad vänskap och en mys-tisk vaktmästare i kjol. Genom sporten får Adde vara med om ett spel där det viktigaste av allt är att vinna – sig själv!

Vill du vinna boken? Skicka ett mail med namn och adress till redaktionen@attention.se och berätta varför du vill vinna boken. Senast 1 maj vill vi ha ditt svar.

• ÄR DU LÄRARE? Då kan du få elevens perspektiv via filmen ”Imorgon ska jag vara normal”! Du kan också få handfasta tips till din undervisning i filmen ”Få skolan att funka för elever med NPF”.

• ÄR DU BARN OCH UNG MED EGEN DIAGNOS? Lär dig mer om de olika diagnoserna i den ritade filmserien ”Vad är…?” Eller titta på filmer som tar upp vilka rät-tigheter du har i serien ”Barns Röst i vården”. Det finns också filmer där du får träffa andra barn och unga med samma diagnos som du.

Kolla in Attention PLAY!Attention har under de senaste åren producerat en hel uppsjö med populära och omtalade filmer med olika koppling till NPF. Alla filmerna ligger på vår Youtube – kanal som heter Attention Play.

självkänsla

Jakten påADHD är överrepresenterat bland K

riminalvårdens klienter och

forskningen menar att det finns ett samband m

ellan obehandlad ADHD

och kriminalitet. Det finns flera teorier som tr

or sig kunna förklara

sambandet, men vad tror personerna

själva om anledningen till att

de begår brott? Denna bok är en del av en studie där man

syftat till att undersöka sambandet mellan

ADHD, självkänsla och kriminalitet. Hur kan

man förstå brottsligt beteende med hjälp av

begreppet självkänsla?

Jessica Hjert är beteendevetare och kriminolog med ett stort intresse för psykisk ohälsa och terapeutiskt skrivande. Jakten på självkänsla är hennes tredje bok.

RELATIONEN MELLAN ADHD, SJÄLVKÄNSLA & BROTTSLIGHET

Jessica Hjert

• ÄR DU FÖRÄLDER? Då kanske du vill känna samhörighet i fil-merna ”Pappan & Alla kontakterna” och ”Mamman & Hoppet om förståelse”.

• ÄR DU VUXEN MED EGEN DIAGNOS? Då kanske någon av våra filmer med fokus på ADHD och arbete är intressanta? Träffa exempelvis VD:n Mikaela eller kompositören Hen-rik som personligt berättar om sitt arbetsliv kopplat till sina ADHD- diagnoser.

• ÄR DU IDROTTSLEDARE? Då finns det filmer som ger dig vär-defull information NPF kopplat till idrott. Kika på filmen ”En film om NPF och idrott”.

Bok-tips!

Foto: Johnér/ Susanne Walström

25

ATTENTIONKOLL

Unga med neuropsykiatriska funktions-nedsättningar spenderar mer tid på nätet än unga utan diagnoser. De utsätts också oftare för mobbning, hot och sex-uella inviter på nätet. För att hjälpa dem att utnyttja nätets alla möjligheter och rusta dem med försiktighetsåtgärder har

En av Attentions deviser är ju just ”Kunskap gör skillnad”! Vårt utbildningsbolag Attention Utbildning har spelat stor roll i spridandet av just kunskap om NPF i hela vårt samhälle. I år firar Attention utbildning 10 år, vilket vi är väldigt stolta över.

Attentions projekt Barns röst har tagit fram en checklista som vårdmottagningar kan använda för att göra barn med NPF mer delaktiga i sin egen vård. Checklistan har två sidor – en sida med information som riktar sig till behandlare och en sida med information som riktar sig till barnen själva.

Checklistan för behandlare består av tips på vad man kan göra inför och under mötet med barnet för att barnet ska känna sig så delaktigt som möjligt. Den kompletteras av en folder med mer utförlig praktisk information om hur man kan gå

Attention utbildning 10 år

– Hurra hurra för oss! Det är ju fantastiskt att se tillbaka på de här 10 åren och se hur allt började i en ganska liten skala. För att idag faktiskt konstatera att vi numera är en etablerad och respekterad utbildningsinstans, säger Marie Adolfsson utbildningsansvarig.

Barn med funktions-nedsättning mer utsatta på nätet

riksförbundet Attention i samverkan med Statens medieråd tagit fram det nya webbverktyget ”Koll på nätet”.

Koll på nätet riktar sig till unga på högstadiet och gymnasiet. Eleven får följa den fiktiva karaktären Alex genom korta berättelser som handlar om

kommunikation på sociala medier, nät-hat, mobbning och sexuella kontakter och sedan ta ställning till olika situatio-ner som kan uppstå.

Surfa in på sajten här: natkoll.nu

Barns Röst har tagit fram en checklista

tillväga för att lyckas med punkterna på listan. Checklistan för barn fokuserar på rätten att få information som man förstår, möjlighet att ställa frågor och framföra sina funderingar och önskemål.

Checklistorna har tagits fram med hjälp av yrkesverksamma psykologer med stor erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar med NPF. Tanken är att de ska användas av mot-tagningar inom BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) BUM (barn och ungdomsmedicin), habilitering och andra som behandlar eller utreder barn med NPF.

Foto: Johnér/Stefan Isaksson

26

ATTENTIONKOLL

Elisabeth Wallenius och Eric Donell – nya i styrelsen för Funktionsrätt SverigePå Funktionsrätts extrakongress 8 mars valdes Elisabeth Wallenius till ny ordförande efter Lars Ohly och Attentions vice ordförande Eric Donell valdes in som ny ledamot. Grattis till båda två, säger vi på Attention!

Elisabeth vill bland annat bidra till att förbättra villkoren för personer med funktionsnedsättning och framförallt synliggöra det som är okänt och inte så framträdande. Hon har varit ord-förande för Riksförbundet Sällsynta diagnoser som hon också var med och startade 1998. Att hon själv har

en dotter med funktionsnedsättning är stor orsak till hennes personliga engagemang.

– Det är min dotter som är bakgrunden till mitt engagemang i funk-tionshinderspolitiken. Jag är arbetsterapeut i botten och upplevde att kunskapen och erfarenhet från mitt yrke och att vara förälder har varit och är en värdefull kombination, säger Elisabeth.

Övriga nya ledamöter i styrelsen är bland andra Attentions vice ord-förande Eric Donell som också har ett stort engagemang i funktionshin-dersrörelsen. Hur hoppas han kunna bidra i den nya styrelsen?

– Jag har, som de flesta, många i min omgivning med olika psykiska och fysiska utmaningar. Att jag och andra på grund av våra svårigheter inte skulle få samma möjligheter som andra känns ju märkligt, men tyvärr är det ofta så det ser ut, menar Eric.

– Därför vill jag gärna vara med och påverka dessa funktionsrättsliga frågor och förstås inte minst se till att bevaka våra medlemmars intres-sen! Det är en styrka för Attention att vara en del i en paraplyorganisa-tion med 41 medlemsorganisationer där alla har liknande påverkansin-tressen – fler kan göra mer, säger Eric

Två nya lokalföreningarPå styrelsemötet i februari beslutade förbundsstyrelsen att ansluta två nya föreningar till Attention familjen. Vi hälsar Attention Globen med omnejd och Attention Mullsjö/Habo varmt väl-komna till riksförbundet.– Det är så kul att Attention fortsätter att växa. Vi blir starkare som opinionsbildare varje gång det bildas en ny Attention fören-ing, säger Erdal Akbas Föreningsombudsman.

Attention startar nytt projekt med fokus på socialtjänstenI februari fick Attention glädjande besked! Allmänna Arvsfonden har beviljat vår projektansökan med arbetsnamnet ”Familjelyftet”. Efter sommaren rullar vi igång projektet som har fokus på föräldrar med NPF och socialtjänsten. Målet med pro-jektet är att stärka föräldrar med egen neuropsykiatrisk diagnos i deras föräldraskap och i deras möten med socialtjänsten. Projektet ska också verka som en brygga mellan föräldrarna och socialtjänsten genom att framföra föräldrarnas erfarenheter och förslag på förbättringar. I projektet kommer det också tas fram metodstöd till socialtjänsten som syftar till att bidra till en mer tillgänglig socialtjänst vars insatser präglas av delaktighet, kvalitet, rättvisa och likabehandling för Attentions målgrupper.

– Det är väldigt glädjande att vi nu får möj-lighet att arbeta mer inom detta område. Vi har länge sett att behovet funnits. Medlemmar hör av sig till oss och berättar att de haft svårt att bli förstådda eller upplever sig slutkörda. Genom att främja föräldrarnas delaktighet i socialtjänstens insatser vill vi bidra till att familjerna får ett bättre stöd och känner sig mer involverade, säger Anna Norrman kanslichef på Riksförbundet Attention.

En projektledare kommer att rekryteras under våren och mer information om hur projektet ut-vecklas kommer ni kunna följa både i tidningen och på vår webb.

Anna Norrman Kanslichef på Riksförbundet Attention

27

ATTENTIONKOLL

Priset är ett sätt för Attention att visa vår uppskattning av professor Sven Bölte. Så här lyder motiveringen till priset:

”Genom sin internationella utblick och engagerade arbetssätt har Sven där skapat ett dynamiskt kompetenscentrum för forskning, utveckling och undervisning. Sven har aktivt tagit del av den svenska debatten om stöd och behandling av neuropsykiatriska funktions-nedsättningar. Han har därmed hjälp oss och andra organisationer att sprida fakta och ny kunskap till en bred målgrupp.”

Prisutdelningen kommer äga rum 4/5 kl. 15.

Sven Bölte tilldelas Årets ljus 2018I sedvanlig ordning kommer Attentions pris ”Årets ljus” delas ut på NPF-forum. I år har vi den stora glädjen att meddela att pristagaren är professor Sven Bölte som är chef på KIND, Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorders.

Fakta:Årets Ljus delas ut av Riksförbundet Attention. Syftet med priset är att lyfta fram personer som gjort beundransvärda och betydande insatser inom NPF-området och för våra målgrupper. Attentions styrelse utser en vinnare som presenteras vid prisutdelning på NPF-forum 2018.

Anmäla eller överklaga kränkningar av mänskliga rättigheterProjektet ”Från snack till verkstad” har tagit fram en webbaserad guide till stöd för enskilda personer med funktionsnedsättning som vill an-mäla eller överklaga kränkningar av mänskliga rättigheter. En viktig del i guiden är en överskådlig presentation av rättighetsartiklarna i Funk-tionsrättskonventionen. Den innehåller också matnyttig information om hur du kan argumentera för att domstolar och myndigheter ska ta hänsyn till Funktionsrättskonventionen, trots att den inte är lag i Sverige.

Nu kan ni ute i lokalförening-arna återigen beställa fören-ingspaketet med material från Attention.

Beställningar av förenings-paket ska göras skriftligen med uppgift om namn, adress, telefonnummer och e-post till mottagaren. Porto tillkommer! Paketet levereras till närmaste utlämningsställe.

Kontakta Erdal Akbas, vår föreningsombudsman och om ni har några frågor, erdal.akbas@attention.se

NPF-forum – hög tid att anmäla sigDu vet väl att varje lokalförening har tre friplatser till Attentions eget forum? För en representant betalar vi även resa och hotell.Forumet har både många intressanta utställare och ett gediget seminarieprogram där viktiga nyheter från forskning och utvecklingsarbete presenteras. All information om forumet finns samlat här: www.attention.se/npf/npfforum2018

Vill du veta mer om ditt medlemskap eller ändra dina uppgifter?

Gå gärna in på din medlemssida som är din egen personliga sida som bara du har tillgång till:

Vi har bytt medlemsregister och första gången du ska logga in så trycker du på länken ”Glömt lösenord?” så skickas ett nytt till den e-postadress som finns registrerad. Om du har några frågor så hör gärna av dig till: medlem@attention.se

guide.funktionsrattskonventionen.se

www.attention/bli-medlem.se

http://attention.se/npfforum2018

Förenings-paket

28

ATTENTIONKOLL

PÅ GÅNGAPRIL11 Rätt stöd i arbetet vid NPF,

Sollentuna

11 Spridningskonferens Barns Röst, Falun

17 ADHD på jobbets spridningskonferens, Borlänge

19 ADHD på jobbets spridningskonferens, Jönköping

27 ADHD på jobbets spridningskonferens, Stockholm ABF-huset

MAJ 3–4 NPF-forum, Helenelund/Kista

17 Fördjupning om NPF, Stockholm

24 Fördjupning om NPF, Göteborg

30 Grundkurs om NPF, Stockholm

JULI2-8 Almedalsveckan

2-7 Sommarträff i Grebbestad

SEPTEMBER4 Lösningsfokuserat

förhållningssätt och NPF, Stockholm

27 Grundkurs om NPF, Malmö

OKTOBER8 NPF i skolan, Göteborg

9 NPF i skolan, Stockholm

25 Lösningsfokuserat förhållningssätt och NPF, Malmö

NOVEMBER13 Grundkurs om NPF, Stockholm

29 Barn med NPF, södertälje

Mr Toure� e och draken – om a� acceptera och vägen vidare

Pelle Sandstrak, författ are och föreläsareI e� personligt framträdande med mycket humor berä� ar Pelle Sandstrak om sin uppväxt med ADHD, Toure� es syndrom,

ASD/Asperger, språkstörning som präglats av tvång; impulsiva beteenden, � cs och

avancerade ritualer.

Lågaff ek� vt bemötandeChrister Fahlberg, Lära SverigeHur kan vi genom lågaff ek� vt bemötande minska eller undvika konfl ikter och utbro� ? Förstå teorin och vad det är som orsakar stress och oro. Lär dig mer om vad man

kan fokusera på för a� minska eller mildra utmanande beteenden.

A� forma en fungerande skolgångAnna Borg, KIND

Alla elever har rä� a� utveckla sin fulla poten� al i en skola som s� mulerar, utmanar och stödjer lärande. Hur kan rektor, elevhälsa och skolpersonal samarbeta för a� skapa

mo� va� on och stödja alla elevers lärande? Hur kan fl exibelt resursstöd och e� systema-

� skt arbetssä� bidra � ll en meningsfull skolgång?

Stresshantering vid NPF – för ökad fl exibilitet & hälsa

Johan Pahnke, CerebStress är vanligt hos personer med NPF. Acceptance and commitment therapy (ACT) är en form av kogni� v beteendeterapi (KBT)

som är eff ek� v mot stress. På föredraget får du lära dig om hur ACT kan hjälpa dig a�

hantera stress.

Välkommen � ll NPF-forum!

Riksförbundet Attentions konferens om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

NPF-FORUM

Riksförbundet Attentions konferens om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

19-20 maj 2016

NPF-FORUM

3-4 maj

Ta del av hela programmet på www.a� en� on.se

KISTAMÄSSAN 3-4 maj

29

RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS LOKALA FÖRENINGAR

BLEKINGE LÄN Attention Ronneby-Blekinge Jan Hinderyd0454-181 95 info@attention-ronneby-blekinge.sewww.attention-ronneby-blekinge.se

DALARNA LÄN Attention Dalarna Gunilla Ordéus 070-365 67 54attention-dalarna@hotmail.comwww.attention-dalarna.se

GOTLANDS LÄN Attention Gotland Mikael Lindholm070-268 60 90info@attention-gotland.sewww.attention-gotland.se

GÄVLEBORGS LÄN Attention Gävle Sara Mellberg070-655 37 08ordforande@attention-gavle.sewww.attention-gavle.se

Attention HudiksvallHanna Wickström Anderssonattention.hudiksvall@gmail.com

Attention Bollnäs Heléne Sköld073-839 25 33ingrid.svedberg@bollnas.sewww.attention-bollnas.se

HALLANDS LÄN Attention Halmstad-Hylte-LaholmRebecca Verdin0703-160269rebeccaverdin@attentionhstd.seattentionhalmstad.se

Attention Falkenberg- Varberg-Kungsbacka Lizette Högfeldt 073-055 87 12ordforande@ attention-norrahalland.sewww.attention-norrahalland.se

JÄMTLANDS LÄN Attention Jämtland-Härjedalen Carita ErikssonFöreningstelefon 070-661 07 07info@ attention-jamtlandharjedalen.sewww.attention-jamtlandharjedalen.se

JÖNKÖPINGS LÄN Attention Jönköping Malin Viberg.076-009 00 65attention.jonkoping@gmail.comHemsidan under uppbyggnad

Attention Mullsjö/HaboKerstin Wernald070-616 26 83attention.mullsjo.habo@gmail.com

KALMAR LÄN Attention Kalmar Gunilla Gustafssongunilla61@hotmail.comwww.attention-kalmar.se

KRONOBERGS LÄN Attention Kronoberg 070-982 30 38attention.kronoberg@gmail.comwww.attention-kronoberg.se

NORRBOTTENS LÄN Attention Luleå-Boden NorrbottenSofie Andersson070-285 56 57info@attention-lulea-boden.sewww.attention-lulea-boden.se

SKÅNE LÄN Attention Lund Pontus Eriksson073-622 73 47info@attention-lund.comwww.attention-lund.com

Attention Malmö 076-562 72 57attentionmalmo@telia.comwww.attention-malmo.se

Attention Helsingborg-ÄngelholmInger Nilsson070-243 37 35 info@attention-helsingborg-angelholm.se www.attention-helsingborg-angelholm.se

Attention Kristianstad-HässleholmFöreningstelefon: 0768-55 68 60 attention.kristianstadhassleholm@yahoo.se www.attention-kristianstadhassleholm.se

Attention Sydöstra Skåne James Brocka 072-327 58 29 attentionsoskane@yahoo.sewww.attentionsydostra.se

Attention Trelleborg Ann-Mari Holmgren0410-41 814, Måndag - Fredag 18.00 -19.00ann-mari.holmgren@attention-trelleborg.sewww.attention-trelleborg.se

STOCKHOLMS LÄN Attention Sollentuna/VäsbyJonna Svenssonnpf@attention-sollentunavasby.sewww.attention-sollentunavasby.se

Attention Globen med omnejdGreta Sandberg073-954 40 85greta.sandberg@gmail.com

Attention Nynäshamn Tina Kjerulff073-702 07 27kontakt@attention-nynashamn.seattention-nynashamn.se

Attention Huddinge- Botkyrka-SalemAnders Pemer076-769 15 10ordf@attention-hubosa.sewww.attention-hubosa.se

Attention Nacka-Värmdö Ann Louise Brage kontaktperson@attention-nackavarmdo.sewww.attention-nackavarmdo.se

Attention Roslagen Ulla Wrethageninfo@attention-roslagen.seattention-roslagen.se

Attention Täby med omnejdPernilla Ödeen info@attention-taby.se www.attention-taby.se

Attention Stockholm 08-410 885 60 (tis 11.00-13.00)info@attention-stockholm.sewww.attention-stockholm.se

Attention Södertälje-Nykvarn Laila Starring 070-317 82 15 eller 073-084 21 05 laila@starring.net

Attention Haninge-Tyresö Lotta Pilarp0763-40 61 92lotta@attention-haninge.se www.attention-haninge.se

Attention Solna-SundbybergJohan Gentzell073-947 85 78Petra Matha073-731 30 54Telefontid: onsdagar 17.00-19.00kontaktperson@attention-solna-sundbyberg.seattention-solna-sundbyberg.se

Attention Järfälla/Upplands-BroOrdf Catharina BergoldCatharina.bergold@hotmail.com

SÖDERMANLANDS LÄN Attention Eskilstuna-SträngnäsEskilstuna072-004 93 15eskilstuna@attention-eskilstuna.sewww.attention-eskilstuna.seSträngnäs 072-005 42 53strangnas@attention-eskilstuna.sewww.attention-eskilstuna.se

Attention KFV-regionen (Katrineholm, Flen, Vingåker) Lotte Abrahamson070-601 69 29 ordforande@attention-kfv.sewww.attention.kfv.se

Attention Nyköping Peter Lundberg attention_nykoping@yahoo.se

UPPSALA LÄN Attention EnköpingLinda Jarlinfo@attention-enkoping.se www.attention-enkoping.se

Attention HåboJessica Stigsdotter Axberg0708-203972hej@attention-habo.sewww.attention-habo.se

Attention Tierp-Älvkarleby Carina Pettersson072-212 32 01070-556 77 52ordforande@attention-tierp-alvkarleby.sewww.attention-tierp-alvkarleby.se

Attention Uppsala Ewa Wikander070-993 43 00 ewa.wikander@telia.comwww.attention-uppsala.se

VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad-VärmlandMaria Christensson-Fröman070-299 28 32 maria@attentionvarmland.sewww.attentionvarmland.se

VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Skellefteåinfo@attention-skelleftea.seattention-skelleftea.se

Attention Umeå Annika Wallin070-551 29 69 (efter kl 18.00 på vardagarna)info@attention-umea.seattention-umea.se

Attention VilhelminaLage Grankvist070-286 98 15lagegran@gmail.com

VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Sundsvall-Timrå Lotta Borgattention@attention-st.sewww.attention-st.se

Attention Ånge Helene Rahm073-057 30 17info@attention-ange.sewww.attention-ange.se

Attention Örnsköldsvik Einar Härdin 070-665 85 52attention.ovik@gmail.com www.attention-ovik.se

VÄSTMANLANDS LÄN Attention Sala Peter Lindné073-632 36 03

Attention Västerås Jenny WretströmFöreningstelefon: 070-851 46 67 attention.vasteras@hotmail.comwww.attention-vasteras.se

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention BoråsCamilla Larsson 070-433 38 07camilla@attention-boras.se www.attention-boras.se

Attention Dals-EdJimmy Sundbom0738-12 89 70info@attention-dals-ed.sewww.attention-dals-ed.se

Attention Göteborg med kranskommuner Jens Nordmark 076-006 76 77kansliet@attention-goteborg.seattention-goteborg.se

Attention Hisingen-Kungälv0703-93 63 47attentionhisingenkungalv@gmail.com www.attention-hisingenkungalv.se

Attention LerumLinda Thelin073-316 15 80Linda.thelin77@gmail.cominfo@attention-lerum.sewww.attention-lerum.se

Attention Skaraborg Christina Brinkemo 070-272 76 49attentionskaraborg@hotmail.comwww.attentionskaraborg.se

Attention Uddevalla Anita Larsson0730-556 996info@attention-uddevalla.sewww.attention-uddevalla.se

Attention ÖckeröUlrika Melander0708-62 44 30ordforande@attentionockero.sewww.attentionockero.se

ÖREBRO LÄN Attention Lindesberg Tuula Pettersson 070-352 40 94 attention-lindesberg@hotmail.comwww.attention-lindesberg.se

Attention Örebro Svante Norr072-554 25 50svante.norr@gmail.comwww.attention-orebro-lokal.se

ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Östergötland Sofia Larsson0722-05 30 26attention-ostergotland@hotmail.comwww.attention-ostergotland.se

Attention Linköping Mikael Weddfelt076-626 13 78info@attention-linkoping.se

Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attention.se eller via telefon 08-120 488 00

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@newnordic.se www.newnordic.se

Rekommenderas av experterDet är mycket fokus på forskning kring omega-3 och omega-6 fettsyror just nu. Eye q är alltid aktuell i dessa sam-manhang och är ett tryggt val efter-som det är den i särklass mest välstu-derade inom sitt område, och därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till barn och vuxna som behöver ett smart tillskott av omega-fettsyror.

För hjärnans funktionFettsyran DHA bidrar till att bibehålla hjärnans normala funktion. Den gynn-samma eff ekten uppnås vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. Vi får i oss en del fettsyror via kosten men för att säker-ställa intaget, väljer många ett högkva-litativt extra tillskott.

eye q - det smarta valet Vår kropp behöver de essentiella fett-syrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras utifrån genom vad vi äter. eye q innehåller en specifi k kom-bination av fettsyrorna EPA, DHA och GLA och är ett enkelt sätt att tillgodose det dagliga intaget. eye q används av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.

eye q fi nns som kapslar, tuggisar och fl y-tande. eye q säljs på apotek och i hälso-butiker.

Aktuelli ny

studie!

NewNordic_eyeqAktuell_Attention_nr5_2016.indd 1 2016-10-31 18:48

Returadress: Posttidning B Riksförbundet Attention Porto betaltTjurhornsgränd 6121 63 Johanneshov

• E� fullspäckat seminarieprogram(läs mer på sida 29)

• En bred representa� on av utställare• Levande bibliotek, möjlighet a� låna en person med NPF

Bli inspirerad och öka din kunskap på NPF-forumVälkommen � ll A� en� ons konferens med fokus på neuropsykiatriska funk� ons-nedsä� ningar. Som deltagare har du möjlighet a� ta del av:

Läs mer på www.a� en� on.se

KISTAMÄSSAN 3-4 maj

Riksförbundet Attentions konferens om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

NPF-FORUM

Riksförbundet Attentions konferens om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

19-20 maj 2016

NPF-FORUM

3-4 maj

Foto: Johnér/Maskot Bildbyrå AB