12
Byske-Fällfors församling äxa V Nummer 2 2016 En tidning från Skellefteå pastorat Läger bra för barnen Sidan 8 Ann-Christine vill ha en ordentlig inbjudan Sidorna 4-5 Stina och Pär valde att gifta sig i kyrkan Sidan 10

Växa nr2 2016 B

  • Upload
    pos

  • View
    224

  • Download
    4

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Växa är en församlingstidning som produceras av Skellefteå pastorat och som delas ut till alla hushåll i Byske-Fällfors församling.

Citation preview

Byske-Fällfors församling

äxaVNummer 2 2016

En tidning från Skellefteå pastorat

Läger bra för barnen

Sidan 8

Ann-Christine vill ha en ordentlig inbjudan

Sidorna 4-5

Stina och Pär valde att gifta sig i kyrkan

Sidan 10

Auschwitz t/r – en resa för livet

2 Nummer 2 2016äxaV

Fokus på barn och unga i mötet med kyrkorumLuleå stift finns med i en delsatsning inom den nationella satsningen Dela tro – Dela liv. Den pågår till och med december 2017.

Delsatsningen har namnet Medvetande-göra liturgin i och upplevelsen av kyr-korummet.

Målet är att undersöka hur liturgi, pedagogik och kyrkorum samverkar i en meningsskapande process för gudstjänstdeltagare och kyrkorums-besökare. Att öppna upp kyrkorum-met som ett pedagogiskt rum för alla åldrar, inte minst gentemot andra sam-hällsaktörer exempelvis skolan.

Stiften i delsatsningen har olika fokus, och i Luleå stift är tyngdpunkten på barn och unga i mötet med kyrkorum-met som ett pedagogiskt rum både i samband med gudstjänst och vid öv-riga tillfällen.

De tre församlingarna från stiftet som deltar är Nederkalix, Piteå och Umeå stad.

RedaktionsrutaVäxa ges ut av Skellefteå pastorat.Tidningen distribueras gratis till alla hus-håll i pastoratet.Adress: Skellefteå pastorat, Box 376, 931 24 SkellefteåTelefon: 0910-70 84 00Mejl: [email protected]: svenskakyrkan.se/skellefteaRedaktion samt text och bild (om inget an-nat anges): P-O Sjödin, Britt Inger Stoltz och Linda RandgardAnsvarig utgivare: Jan Fredriksson

Jag har varit där. Efter första besöket i förintel-selägret Auschwitz under kalla novemberdagar 1995 tänkte jag att hit kommer jag aldrig mer att åka. Platsen kändes förban-nad. Den känsla som grävde sig fast i magen gjorde ont. Jag frös inifrån. Konstant.

Frostkänslan kom tillbaka un-der min andra resa som jag, mot förmodan, genomförde i maj månad 1998 då solen stod högt på den blå himlen, våryra fåglar kvittrade och kvicksilvret steg till +25 grader. Jag har aldrig nå-gonsin svurit så mycket inom-bords som under den resan.

Det är få resor som så genom-gripande berört mig och som jag trots allt återvänt till med olika grupper av människor ytterli-gare sex gånger. Att utsätta sig för detta minnesmärke av det största brottet i mänsklighetens historia erbjuder ojämförliga möjligheter att bearbeta djupa och viktiga överlevnadsfrågor. Därför är denna plats på jorden ett världsarv värt att besökas.

När det gäller förintelsen så måste vi inse att vem som helst kunde vara den som stod för hantverket likaväl som den som blev utsatt för ”den slutliga lösningen”. Jag kan faktiskt vara den som likgiltigt ser på, men också den som offrar min personliga trygghet för andras skull. Insikten är omtumlande varje gång och gränslöst nöd-vändig.

Lärdomen som borrar sig in i kroppen är att vi måste reagera i tid när fördomar, diskriminering och förtryck visar sitt djävulska leende. Risken är att om de goda krafterna tvekar så blir förödel-sen så svår att stoppa. Detta flin sprider sig på släktträffar, på fester eller i sociala medier.

Den resa för livet som jag vill vara del av handlar om du och jag, tillsammans. Människor som oavsett utseende, sexualitet eller tro vågar bry sig, lägger sig i, vill älska sin nästa lika mycket som sig själv. Det är inte be-kvämt. Det är den frihetens resa som Jesus inbjuder oss till, på nytt varje dag. I dag.

Med tillönskan om en god livsresa för alla, i Skellefteå kommun, vill jag erbjuda mitt resesällskap som kyrkoherde och medmänniska. I våra Guds-tjänster inbjuds alla till att dela kampen och tårarna, hoppet och framtidstron.

Det behöver jag. Välkommen!

Jan Fredriksson Kyrkoherde

Skellefteå pastorat

Foto: Jim Elfström/IKON

Åtta ungdomar i åldrarna 17-18 år som går en ledarskapsutbildning Skellefteå landsförsamling reser till Auschwitz och Birkenau 2 en vecka i slutet av maj.

– Man gör den här resan för att få en djupare förståelse för Förintelsen och för att bevara minnet av vad som har hänt, med tanke på vad som händer i dag med rasism och nynazism. Det är ofattbart att det finns, säger Wilma Johansson.

Det är personal från Skellefteå landsförsamling som leder utbild-ningen med totalt 21 deltagare.

– Utbildningen lyfter ett synsätt som bottnar i det kristna kärleks-budet ’Du skall älska din nästa som dig själv’. Och att den historiska backspegeln behövs för att vi ska förstå nutiden och rätt forma fram-tiden. Demokratins grundpelare är

att vi tillsammans formar det goda samhället, säger Cathrine Eiderhäll, barn- och ungdomsledare i Skellef-teå landsförsamling.

Cathrine Eiderhäll och ung- domarna reser tillsammans med personal från Luleå stift och Älvsby folkhögskolan.

– De unga har först fått skriva en personlig motivering till varför de vill delta i sin ansökan till Luleå stift, berättar Cathrine.

Större delen av resekostnaden på 15 000 kronor per person finan-sieras av hemförsamlingen genom fonder och projektmedel. De unga hjälper själva till genom att sälja kläder och hålla föreläsningar för att få ihop 2000 kronor som utgör egenavgiften.

Annan verklighetSex miljoner judar förintades under andra världskriget. Många av dem just i koncentrationslägren i Polen.

Nu ska Kyrkans unga i Västerbot-ten åka dit för att se gaskamrarna där många människor dagligen för-intades under några år på 1940-ta-let.

– Det blir mer att ta på än att bara läsa om det, säger Wilma.

– Man förstår det kanske bättre när man ser väggarna och går där i korridorerna, säger Klara Gustafs-son.

– Allt är sparat i koncentrations-lägren, även mänskligt hår och skorna, säger Axel Stenlund, som säger att man inte blir dummare av att ’hoppa på’ nu när de fått erbju-dandet att komplettera sin ledar-skapsutbildning.

– Det är bra att få se en annan verklighet, att byta perspektiv, att kliva ur det vanliga, säger Tea Sund-ström.

Nummer 2 2016 3äxaV

Åtta unga ledare ska till Auschwitz

Det tog många år av försök för Mietek Grocher att skriva ned sin historia om Förintelsen och år 1997 tänkte han nu eller ald-rig och lyckades ge ut boken ”Jag överlevde”.

– Jag bröt ihop varje gång jag tog i pennan och lika många gånger var jag tvungen att lägga bort den.

I dag är Mietek 89 år gammal, fortfarande flitigt anlitad som föreläsare, fullbokad tills någon gång i januari 2017.

Det har blivit 213 föreläsningar hittills genom åren.

– Förr var vi ett tjugotal bara i Stockholm som reste runt på sko-lorna och berättade för de unga om Förintelsen, nu är vi bara tio kvar i hela landet som kämpar på och berättar om Förintelsen.

I mars i år var Anderstorpsgym-nasiets aula fylld till sista plats av högstadieelever från Sörbölesko-lan och Kanalskolan.

Mietek berättade om upptakten till Förintelsen, om kristallnatten i november 1938 då fönstren i judiska butiker krossades. Hur förföljelserna av judar inleddes tillsammans med bojkotten mot att handla i deras butiker.

– Vi piskades, sparkades, fick svälta till döds eller frysa ihjäl. Jag hade släpat många lik som 16-åring.

– Det fanns 642 förintelseläger i Europa, berättar Mietek Grocher.

Läs hela reportagen på våra hemsidor!

ÖverlevdeFörintelsen

Cathrine Eiderhäll, Axel Stenlund, Wilma Johansson, Clara Gustafsson, Frida Pe-tersson, Tea Sundström och Isak Widmark. Mirjam Wallström och Celina Larsson som också går utbildningen är inte med på bild.

4 Nummer 2 2016äxaV

Guds gåva till kyrkan– Vi säger att alla är väl-komna till Svenska kyrkan, men vi lever inte som vi lär.

Det säger prästen, före-läsaren och transpersonen Ann-Christine Ruuth.

Ann-Christine Ruuth var fram till 60 års ålder känd som Åke Ruuth och i februari i år besökte hon Skellefteå för att hålla en föreläsning på temat Tänk om chefen är trans? under Skellefteå Pride.

- Många församlingar verkar vara liknöjda idag, trots att många känner sig utanför. Man måste fråga: vad vill du att vi ska göra för att du ska känna dig välkommen?

– Själv deltar jag inte i sammanhang där jag inte känner mig välkommen. Du är älskad, det budskapet är i sig livsförvandlande.

– Det räcker inte att säga att alla är välkomna. Det måste omsättas i något konkret och tydligt. Man kan utgå från sina egna er-farenheter av utanförskap.

Ordentlig inbjudanTranspersoner har i dag, enligt henne, kanske större behov av att få veta att de är välkomna till kyrkan än homosexuella, vars frågor redan lyfts och man tagit beslut om samkönade äk-tenskap.

– Man måste säga det öp-pet. Vi vill ha en ordentlig inbjudan!

Det handlar om att för-ändra djupgående struktu-rer i en patriarkal organisa-tion som inte ändras så lätt.

– Det går långsamt. En kvinnlig präst i prästskjorta i mötet med sörjande inför en begravning kan fortfa-rande få frågan om vilken präst som ska hålla i den.

Överskrider normerHon hävdar att det är hög tid att omdefiniera köns-normer

– Vi har ett normativt tänkande med tillhörande värderingar kring sexuali-tet, identitet och attribut.

– En normkritik måste börja med oss själva, där vi reflekterar över varifrån våra värderingar kommer. Varför skrattar alla åt en karl i klän-ning, men nästan aldrig åt en kvinna i kostym?

Biologiskt kön är en sak och könsidentitet en annan.

– Transpersoner utmanar genom att överskrida köns-normer och hävda sin rätt att få vara sig själva.

På sin spetsTranspersoner utmanar genom att de sätter saker på sin spets.

– Vi är Guds gåva till kyrkan. Om en grupp som varit utanförsatta får plats i kyrkan, får tydligt rum, då blir det även lättare för andra att få plats. Av alltför många upplevs inte kyrkan som en plats där man får vara sig själv.

Ann-Christine Ruuth konstaterar att alla behöver kärlek, omsorg och respekt.

– Många transpersoner avstår från sociala situatio-ner. De som jobbar i kyrkan måste därför ha utbildning och kunskap.

– Tänk om kyrkan fick vara en plats där jag får vara den jag är. Alla vill bli bejakade som de vi är och innerligt älskade.

Bryt tystnadenNyheten om att Ann-Christine kommit ut som transsexuell gick som en löpeld, men ingen lyfte te-lefonluren och frågade hur det var med henne.

Hon vet fortfarande inte vad kyrkan tänker om transpersoner.

– Svårast i processen har varit att möta människors rädslor och tystnad. Jag har mött väldigt lite öppet mot-stånd. Ibland hade det varit bättre med något tydligt.

Från kyrkan officiellt har det varit tyst.

– När man talar om att man är transsexuell står ingen välkomstkommitté och tar emot. Man möter andra människors rädslor. ’Du måste ge oss tid’, säger de. Men hur länge?

I Guds ögonPrästen Ann-Christine Ruuth kan i sin själavård-ande roll bringa kunskap och lindring till transper- soner och andra som brottas med tankar kring identitet genom sina väl valda ord.

– Det här livet har fått mig att inse hur finskapad jag är. En gång i himmelen får jag se mig så fantastisk som jag är i Guds ögon. Men jag kan få utforska vem jag är redan här.

Fakta

Bilden på sid 5:Prästen Ann-Christine Ruuth, som numera är mest föreläsare, har en egen hem-sida - acruuth.se - och en blogg.

Läs hela reportaget på våra hemsidor!

Namn: Ann-Christine Ruuth

Yrke: Präst och föreläsare

Ålder: 63 år

Bor: Växjö

Familj: Tre vuxna barn och fyra barnbarn samt förlovad med Eva

HBTQ: Det är en förkortning för homosexu-ella, bisexuella, trans- och que-erpersoner. En transperson kan avvika från köns-normen genom könsuttryck eller könsidentitet och begreppet omfattar transvestiter, transgenderis-ter, dragkings, dragqueens, transsexuella, intergender och intersexuella. Källa: Wikipedia

”Vi vill ha en ordentlig

inbjudan av kyrkan”

Nummer 2 2016 5

6 Nummer 2 2016äxaV

Byske kyrka genomgår förändring I samband med en kyrkoantikvarisk I samband med en kyrkoantikvarisk I samband med en kyrkoantikvarisk I samband med en kyrkoantikvarisk tillsyn i Byske kyrka tog församlingen tillsyn i Byske kyrka tog församlingen tillsyn i Byske kyrka tog församlingen tillsyn i Byske kyrka tog församlingen upp frågan om att genomföra en del upp frågan om att genomföra en del upp frågan om att genomföra en del upp frågan om att genomföra en del förändringar i Byske kyrka. Förslaget, förändringar i Byske kyrka. Förslaget, förändringar i Byske kyrka. Förslaget, förändringar i Byske kyrka. Förslaget, som lämnades till Länsstyrelsen, slog väl som lämnades till Länsstyrelsen, slog väl som lämnades till Länsstyrelsen, slog väl som lämnades till Länsstyrelsen, slog väl ut och nu kan vi se resultatet av detta ut och nu kan vi se resultatet av detta ut och nu kan vi se resultatet av detta ut och nu kan vi se resultatet av detta redan direkt innanför kyrkporten!redan direkt innanför kyrkporten!redan direkt innanför kyrkporten!redan direkt innanför kyrkporten! Tankarna på ett så kallat kyrktorg har funnits en tid. Redan 1988 byggdes ett sådant genom att två bänkrader under läktaren togs bort. Samtidigt flyttades trappuppgången till läktaren och en skärmvägg med kapphyllor sattes upp som avgränsare. Detta kyrktorg har dock inte (förutom fördelen med klädhäng-are) fungerat tillfredsställande. Dels har skärmväggen gjort att entrén känts trång och mörk. Som mingelyta har den varit för liten, istället har nog den här platsen fått tjäna som uppställningsplats för diverse möbler. Detta har nu åtgärdats genom att vi har rensat upp i kyrkans bakre del samt avlägsnat de två skärm-väggar som stått närmast mittgången. Redan här får vi en öppnare och mer luftig känsla när vi kommer in i kyrkan. När vi sett, både behov av och stort mer-värde i att ibland ordna kyrkkaffe uppe i kyrkan, gläds vi också åt att kunna presen-tera en ny ”fikahörna”/kyrktorg i kyrkans sydvästra hörn. Genom denna åtgärd vill vi främja mötet mellan människor. Bänkarna som stått vid denna vägg har tagits loss och står nu tillfälligt placerade uppe på läktaren. För exempelvis rörelsehindrade och barnfamiljer blir ett fika i kyrkan enklare att delta i jämfört med att ta sig till Broselsgården. Även sommardagar när kyrkan är öppen för turister bedöms stols-platser runt små bord bli ett förbättrat verktyg att samla olika typer av grupper i. Länsstyrelsen har med anledning av kyrkans kulturhistoriska värde givit oss tillstånd att prova på och utvärdera denna lösning under 5 år. Om resultatet faller väl ut kan det bli fråga om ett mer permanent ”sidocafé” i kyrkan. Välkommen att göra ett besök i Byske Välkommen att göra ett besök i Byske Välkommen att göra ett besök i Byske Välkommen att göra ett besök i Byske kyrka och se hur det blev! kyrka och se hur det blev! kyrka och se hur det blev! kyrka och se hur det blev!

Nummer 2 2016 7äxaV

Lokalhistoriska dagar i Byske 30/9 - 2/10 Under Mikaelihelgen ordnas lokalhistoriska dagar i Byske. Under Mikaelihelgen ordnas lokalhistoriska dagar i Byske. Under Mikaelihelgen ordnas lokalhistoriska dagar i Byske. Under Mikaelihelgen ordnas lokalhistoriska dagar i Byske. Dessa dagar blir fullspäckade med föreläsningar, utställningar Dessa dagar blir fullspäckade med föreläsningar, utställningar Dessa dagar blir fullspäckade med föreläsningar, utställningar Dessa dagar blir fullspäckade med föreläsningar, utställningar och andra händelser som speglar Byskebygden ur ett historiskt och andra händelser som speglar Byskebygden ur ett historiskt och andra händelser som speglar Byskebygden ur ett historiskt och andra händelser som speglar Byskebygden ur ett historiskt perspektiv. Varmt välkommen!perspektiv. Varmt välkommen!perspektiv. Varmt välkommen!perspektiv. Varmt välkommen! De lokalhistoriska dagarna har under 30 år genomförts runt om i Västerbotten med olika orter som värdar. Byskedagarna är ett samarbete mellan SKEFO (Skelleftebygdens lokalhistoriska före-ning), Röda Korset, Byske bibliotek, Byske IF, Hantverksföreningen, Företagsarkivet, Folkrörelsearkivet, Skellefteå museum, Svenska kyrkan och många fler, bl.a. privatpersoner och andra aktörer. Exempelvis får byskeborna en ny chans att besöka Birgitte Grönlunds utställning Ytterstfors - samhället som försvann. Den skildrar Ytterstfors storhetstid med sågverk och glasbruk.

Preliminärt programPreliminärt programPreliminärt programPreliminärt program

Mer specifika tider kommer senare. Byske från äldsta tid till laga skifteByske från äldsta tid till laga skifteByske från äldsta tid till laga skifteByske från äldsta tid till laga skifte Ulf Lundström från Skellefteå museum. Byske HantverksmuseumByske HantverksmuseumByske HantverksmuseumByske Hantverksmuseum————en unik resursen unik resursen unik resursen unik resurs Ann-Christin Hartman från Byske hantverksmuseum. Film om flottningen i Byske älvFilm om flottningen i Byske älvFilm om flottningen i Byske älvFilm om flottningen i Byske älv Vi ser film från läraren Ulf Holmgrens numera historiska dokumentärfilmsamling om Byskebygden. Guidad busstur med visning av miljöer i Byske. Guidad busstur med visning av miljöer i Byske. Guidad busstur med visning av miljöer i Byske. Guidad busstur med visning av miljöer i Byske. Mer information kommer. Husen i Byske Husen i Byske Husen i Byske Husen i Byske ---- ett axplockett axplockett axplockett axplock Pernilla Lindström från Skellefteå museum. Byske för släktforskareByske för släktforskareByske för släktforskareByske för släktforskare Mer information för etablerade och nya släktforskare. Bo Öhlund, Släktforskarna. Glimtar från byskebygdens idrottshistoriaGlimtar från byskebygdens idrottshistoriaGlimtar från byskebygdens idrottshistoriaGlimtar från byskebygdens idrottshistoria Kurt Karlsson guidar oss genom Byskes idrottsliv. ...Helgen avslutas med en söndagsgudstjänst i Byske kyrka, ...Helgen avslutas med en söndagsgudstjänst i Byske kyrka, ...Helgen avslutas med en söndagsgudstjänst i Byske kyrka, ...Helgen avslutas med en söndagsgudstjänst i Byske kyrka, därefter kyrkkaffe på Broselsgården med lokalhistorisk därefter kyrkkaffe på Broselsgården med lokalhistorisk därefter kyrkkaffe på Broselsgården med lokalhistorisk därefter kyrkkaffe på Broselsgården med lokalhistorisk inriktning med ”glimtar från fromhetslivet i Byskebygden” inriktning med ”glimtar från fromhetslivet i Byskebygden” inriktning med ”glimtar från fromhetslivet i Byskebygden” inriktning med ”glimtar från fromhetslivet i Byskebygden” med Lars Jonsson m.fl. med Lars Jonsson m.fl. med Lars Jonsson m.fl. med Lars Jonsson m.fl.

www.svenskakyrkan.se/byskefallfors

Ny webb! I slutet av april lanserades Svenska kyrkans nya webbI slutet av april lanserades Svenska kyrkans nya webbI slutet av april lanserades Svenska kyrkans nya webbI slutet av april lanserades Svenska kyrkans nya webb----plattform med 550 underwebbplatser och över 200 000 plattform med 550 underwebbplatser och över 200 000 plattform med 550 underwebbplatser och över 200 000 plattform med 550 underwebbplatser och över 200 000 publicerade sidor. I samband med detta bytte också publicerade sidor. I samband med detta bytte också publicerade sidor. I samband med detta bytte också publicerade sidor. I samband med detta bytte också ByskeByskeByskeByske----Fällfors församlings hemsida utseende. Fällfors församlings hemsida utseende. Fällfors församlings hemsida utseende. Fällfors församlings hemsida utseende.

Den nya webbplattformen är bättre anpassad för surfplattor och mobiltelefoner. Adresserna förblir samma som tidigare men utseendet är lite annorlunda. Målet är också att webbplat-sen nu ska vara mer användarvänlig och bättre svara på de behov som finns gällande service.

Arbetet med hemsidorna är inte helt slutfört i och med lanseringen av nya webben, utan kommer att fortsätta ett tag framöver. Bland annat kommer vi att behöva göra en ordentlig uppdatering av de bilder som finns publicerade i den tidigare webbplattformen, vilket kan innebära att det saknas bilder på en del sidor där det tidigare funnits.

Ta en titt på:

Nytt om folk: Vår organist Nina SandellNina SandellNina SandellNina Sandell har varit tjänstledig under delar av 2015 och 2016. Under denna period har Martin LövgrenMartin LövgrenMartin LövgrenMartin Lövgren vikarierat som körledare för Oktavakören. Kören och arbets-laget vill här rikta sitt stora tack till Martintack till Martintack till Martintack till Martin som varit en god och bekant resurs för kören. Övrig musiktjänstgöring (gudstjänster/begravningar/dop m.m.) har skötts av Janne LindbergJanne LindbergJanne LindbergJanne Lindberg på halvtid. Janne har också varit föräldraledig på halvtid under 2015 och 2016, och under denna bortavaro har Christina ÖbergChristina ÖbergChristina ÖbergChristina Öberg, som vanligtvis syns som säsongsarbetare på Finnträsk och Fällfors kyrkogårdar, jobbat halvtid med fastighetsskötsel, städning och diverse sysslor på Broselsgården. Vi vill härmed också tacka tacka tacka tacka ChristinaChristinaChristinaChristina för den tid du varit hos oss! Från och med 1:a juni hälsar vi Nina Sandell välkommen Nina Sandell välkommen Nina Sandell välkommen Nina Sandell välkommen tillbakatillbakatillbakatillbaka till sin organisttjänst!

8 Nummer 2 2016äxaV

Läs hela reportagen på våra hemsidor!

Lägergården Munkviken utanför Lövånger vill arrangera fler läger för barn och ungdomar i Svenska kyrkan.

– Läger är kyrkans viktigaste pe-dagogiska resurs, hävdar förestån-daren Ola Fahlgren.Den charmigt belägna lägergår-den Munkviken, som ligger un-gefär 5,5 mil söder om Skellefteå, invigdes i juni 1941.I dag pågår lägerverksamheten

året runt.– Ungefär 75 procent av antalet

nattgäster, som ligger på drygt 6 000 per år, är barn och ungdom. Resten är kurser, konferenser, bröllop, be-gravningssamkväm och olika typer av festliga arrangemang. Antalet dagsgäster går inte att räkna.

Personalstyrkan uppgår till nio anställda.

Fler lägerProjektet Munkviken en gemensam angelägenhet, som bland annat Skellefteå pastorat är med i, starta-des i fjol.

Ola Fahlgren berättar att projek-tet bygger på idéen att Svenska kyr-kan och lägergården behöver öka antalet läger för främst barn.

– Vi har ganska länge sett att bar-nen har ett behov av att få åka på lä-ger, men de får inte göra det särskilt mycket på grund av att det kostar för mycket i arbetstid att göra ett lä-ger för en enskild församling.

Elva församlingarElva närliggande församlingar runt om Munkviken ingår i projektet.

– Vi har samlat ihop resurserna. Ungefär som i ett storpastorat.

Barnen i varje församling har därmed chans att åka på nio olika läger, medan personalen i varje för-samling bara behöver vara på plats vid ett enda läger.

– Vi på Munkviken gör basen till alla läger och hjälper till med olika praktiska saker.

Luleå stift är projektägare och bidragsgivare under de två första åren, men från och med 2017 är det meningen att församlingarna ska driva projektet vidare på egen hand.

Varför är det så bra att bedriva pedagogiken på läger?

– Det första man tänker på är förstås lägermiljön. Den stora skill-naden i övrigt är väl själva koncen-trationen av allt.

Läge för läger

May Andersson, Skellefteå, var 78 år när hon konfirmerade sig i Sankt Olovs kyrka.

– Jag var väldigt gripen av stun-den, berättar hon.

De flesta som konfirmerar sig i Svenska kyrkan är i 15-årsåldern, men det händer ibland att konfir-manderna är äldre än så.

– Det är inte så vanligt och det kan ta tid att få ihop en grupp vuxna konfirmander, men 2012 hade jag en grupp på fyra-fem stycken i åldrarna 30-80 år. En av konfirmanderna i vuxen ålder blev döpt också, berättar prästen Per Lundström.

Rika samtal82-åriga May Andersson, som är född Lundberg i Skellefteå, var en av konfirmanderna.

– Jag har min son Olof Anders-son och Per Lundström att tacka för att äntligen blev av.

Per besökte May ofta i hemmet. – Vi hade flera rika samtal, be-

rättar May.Den stora dagen blev en kvälls-

massa i Sankt Olovs kyrka.– Jag tyckte det var så fint.

– Det finns möjlighet till både dop och konfirmation i vuxen ålder, berättar Per Lundström i Sankt Olovs församling.

Bättre sent än aldrig!

Ola Fahlgren, föreståndare på Munkvikens lägergård, har ett mångfacetterat jobb. Han skriver offerter och dyker ned i avloppsbrunnar. Men hans trivs och kan inte tänka sig ett bättre jobb.

Nummer 2 2016 9äxaV

När en nära person dör förändras allt. Mitt i en omtumlande tid ställs du inför många val och beslut. Vi hjälper dig att skapa en ceremoni som blir ett personligt avsked och ett fint minne.

Vi finns

när du behöver oss

Stationsgatan 12, Skellefteå | 0910-77 74 00 | fonus.se

Jour dygnet runt • HembesökIngela

PatrikJohan

Catharina Anki

Marie

Sommarmusik i församlingarnaSkellefteå landsförsamling:12/6 Sö 18.00 Körkonsert i Lands- kyrkan. Staffanskören från Gävle. Daniel Larsson, piano och orgel. Dirigent är Joakim Andersson.24/6 Fr 23.00 Musik i midsommarnat-ten i Landskyrkan. Erik Rosenius, sång. Anders Lindberg, piano och orgel.7/7 To 18.00 Sommarmusik i Lands- kyrkan. Prof Hans Fagius, orgel.21/7 To 18.00 Tiden är mitt hem på Kyrkholmen. Karolina Sandström, sång och piano. Ylva Andersson, diktläsning.4/8 To 18.00 Sommarmusik i Lands-kyrkan. Familjen Jacobsson.

Jörn-Bolidens församling:3/6 Fr 18.30 Musikcafé i Ullbergsträsk. 10/6 Fr 18.30 Musikcafé i Stensträsk.11/6 Lö 18.30 Musikcafé i Renström.18/6 Lö 18.30 Musikcafé i Granbergsträsk.22/6 On 18.30 Orgelkonsert i Österjörns kyrka.31/7 Sö 18.00 Musik i sommarkväll i Österjörns kyrka.6/8 Lö 18.30 Musikcafé i Stavaträsk.10/8 On 18.30 Musikcafé i Missenträsk.19/8 Fr 18.30 Önskesånger i Granbergs-träsk.21/8 Sö 18.00 Sara Öhlén och Pelle Nordlander Duo i Österjörns kyrka.

Kågedalens församling:5/6 Sö 18.00 Orgelkonsert i Kusmark.29/6 On 19.00 Countrykväll med Kattis, Kickan och Hanna i Caféet i Kusmark.6/7 On 19.00 Musik i sommarkvällen med Nina Sandell och Daniel Furugren i Caféet i Kusmark.17/7 Sö 18.00 Musik i sommarkvällen i Ersmark.

31/7 Sö 18.00 Musik i sommarkvällen i Ersmark.

Sankt Olovs församling:7/6 Ti 18.30 Musikcafé på Tuvagården. Myckle Jazzband.12/6 Sö 11.00 Staffanskören från Gävle i Morö Backe kyrka. 14/6 Ti 18.30 Musikcafé på Tuvagården. Allsång med Anna och Gunilla.19/6 Sö 18.00 Sommarmusik i Alhems-kyrkan. Sånger som bär. Håkan Forsström och Anna Renström. 21/6 Ti 18.30 Musikcafé på Tuvagården. Lena Jakobsson Lundgren och Ellinor Stenlund.28/6 Ti 18.30 Musikcafé på Tuvagården. Wihlborgs jazzband.30/6 To 19.00 Stråksextett i Sankt Olovs kyrka.5/7 Ti 18.30 Musikcafé på Tuvagården. Muffinheads.10/7 Sö 19.00 Sommarmusik i Morö Backe kyrka. Elna Karlsson, sång, och Markus Porsklev, piano.12/7 Ti 18.30 Musikcafé på Tuvagården.14/7 To 19.00 Sommarmusik i Sankt Olovs kyrka. Michael Börresen och Walter Berggren.19/7 Ti 18.30 Musikcafé på Tuvagården. Anna Renström. 24/7 Sö 19.00 Sommarmusik i Morö Backe kyrka. Karolina Furberg, sång.26/7 Ti 18.30 Musikcafé på Tuvagården. Kåge River Jazz.28/7 To 19.00 Sommarmusik i Sankt Olovs kyrka. Folkmusikgruppen Jaerv.2/8 Ti 18.30 Musikcafé på Tuvagården. John Holmqvist.7/8 Sö 18.00 Sommarmusik i Alhemskyrkan. Från opera till The Beatles. Duo Favoloso.

9/8 Ti 18.30 Musikcafé på Tuvagården. Frälsningsarméns hornmusikkår.11/8 To 19.00 Sommarmusik i Sankt Olovs kyrka. Helena Holmlund, orgel.14/8 Sö 18.00 Sommarmusik i Alhems-kyrkan. Peter Jonsson, gitarr och sång, och Markus Nyström, piano och sång.21/8 Sö 18.00 Sommarmusik i Alhems-kyrkan. Linda Blind och Källarbandet.

Byske-Fällfors församling:24/6 Fr 18.00 Midsommarkonsert i Byske kyrka. ”Stråkblomster”.Dvoraks Stråksextett A-dur samt en bukett sommarvisor. Staffan Arvidsson, violin, Ane-Marie Öberg, violin, Olov Öberg, viola, Nina Sandell, viola, An-ders Öberg, cello, och Daniel Furugren, cello.7/7 To 18.00 Musik i Byske kyrka. Agnes Hedlund med vänner. En hyllning till sångerskan Lisa Nilsson. 13/7 On 18.00 Parkkväll i Fällfors. Utomhusmusik i gröngräset vid Fällfors kyrka. Mer information kommer i predi-koturerna.19/7 Ti 18.00 Sommarmusik i Finnträsk kyrka. I samarbete med bygdegårds- föreningen. Maria Ruottinkoski och Seppo Härkönen. ”Livets resa i toner”.Servering i bygdegården efter konserten. 23/7 Lö 18.00 Orgelcafé i Byske kyrka. Martin Lövgren.4/8 To 19.00 Stråktriokonsert i Fällfors kyrka. Staffan Arvidsson, violin, Nina Sandell, viola, och Daniel Furugren, cello. Trio Amici på G ... Beethovens sprudlande stråktrio i G-dur m m.11/8 To 18.00 Sommarmusik i Finnträsk kyrka. Gabriell Dahlquist och Karin Hagewald.

Prisbelönt kvintettJaerv är en prisbelönt kvintett som sjunger och spelar utåtriktad, ener-gifull och innerlig folkmusik med influenser från pop och jazz.

Vokala femstämmiga kärleksvisor blandas med kraftfulla polskor och

fria improvisationer där samklang-en, rytmen och den sceniska energin inte lämnar någon oberörd.

De är kända för sina medryckande livekonserter och i sommar spelar de i Sankt Olovs kyrka i Skellefteå.

10 Nummer 2 2016äxaVTankar om

Resan

Fredsvandraren Maria Forsmarker tänker till om aktuellt tema.

Lasse Berg skriver i sin bok ”Gryning över Ka-lahari” om människans

tillblivelse. Under 200 000 år levde vi som nomader i södra Afrika; den längst bevarade civilisatio-nen människan känner. Under utgrävningar har man inte funnit spår som tyder på att krig mellan människor förekom. Känneteck-nande för den första civilisationen var samarbete och delande av föda.2011 gick jag under sex veckor de 800 km till Santiago de Compos-tela (den kristna pilgrimsleden ROM och Jerusalem). Under vandringen hade jag många tillfällen att fundera över vand-randets betydelse och påverkan på oss människor. Jag vet att jag reflekterade över att alla besluts-fattare, politiker som har världen och människors öde i sina händer borde vandra till Santiago de Compostela. För att bli ”certifie-rade” att styra och fatta de beslut för världen som får avgörande konsekvenser för generationer framöver.

Idén till Fredsvandringarna star-tade efter att vi gått en studiecirkel ”Fred är vägen till Fred” (KG Hammar m fl). Vi ville ta fasta på budskapet att HANDLA för freden och inte bara prata. Vi vill samtala med kyrkans folk, eftersom vi har ett speciellt uppdrag uttalat från Jesus Kristus själv; att leva i hans efterföljelse och handla i fred.En gång i månaden vandrar vi från en kyrka till en annan, deltar i gudstjänsten och leder efterföljande samtal vid kyrkkaffet med en fråga som anknyter till fredstemat. Vi vill bli fler som vandrar med oss!” Fred är inget man önskar sig, det är en aktiv handling, någonting man skapar, ger, och gör”(fritt från Moder Teresa).

Läs hela reportaget på våra hemsidor!

Det blev präst, kyrka och ingångs-marsch. Mimmi, 3 år, var brud-näbb och Melker, 1 år, marskalk när mamma Stina Andersson och pappa Pär Wikberg gifte sig i Kåge kyrka den 21 maj.

Det är fem år sedan de flyttade till Kåge, Pär hade fått jobb på sågen och Stina öppnade egen frisersa-long. Han har vuxit upp i Skellefteå och hon i Lycksele.

– Det kändes som att det var rätt tid i livet att gifta sig. Det börjar ett nytt skede i livet efter 30. Vi har två barn och eget hus. Vi har varit ihop länge och har mycket gemensamt. Vi har lätt att göra saker tillsam-mans och delar många intressen, även om inte alla. Vi kan bli osams, men det behövs inte så mycket för att bli vänner igen. Vi vet att vi tål på-frestningarna. Vi kan tycka olika och säga det. Båda vet att det inte blir nå-gon långbänk av det, säger Pär och Stina fem veckor före bröllopet.

Ett enkelt valDe har förståelse för varandras olikheter säger de:

– Vi får kompromissa ibland, men från bådas håll. Vi är bästa vänner och kan prata med varandra om allt. Då är det ett enkelt val att gifta sig. Förutom de praktiska bitarna är det en bekräftelse för varandra att det blir något mer långvarigt och att det blir så för båda. Vi kän-de att det kommer att vara vi två, att vi vill vara med varandra.

De hävdar att det känns centralt att dela vigseln med både familjer-na och alla kompisar.

– Det är ändå en viktig dag, säger Pär.

Det är angeläget att få det att kännas lite speciellt.

– När Pär friade i fjol bestämde vi att det skulle bli av inom ett år. Att gifta sig i kyrkan känns mer äkta, säger Stina.

Pär menar att vigseln ska kännas bra och fungera:

– Det viktigaste är att komma i rätt stämning redan vid planering-en och försöka att inte stressa bort den. Men även att sedan kunna fo-kusera på vad som händer här och nu i kyrkan och inte vara nervös inför det som finns runtikring.

Ett av barnen är döpt i Kåge kyrka.– Vi känner personalen som bju-

der in barnfamiljer till Middags-paus och öppna förskolan varje vecka, säger Pär. Dessutom är per-sonalen i församlingen bra på att engagera sig i nyinflyttade. Man vill göra detta med dem och det känns som att de är värda det.

Rätt tid i livet

Pär Wikberg och Stina Andersson med barnen Mimmi och Melker utanför Kåge kyrka fem veckor före bröllopet.

Nummer 2 2016 11äxaV

Det finns många växter som reser världen runt som frö eller planta. Den blå bergvallmon, till exempel, har sitt ursprung i Tibet och västra Kina. Andra har namn som visar var de kommer från, som Kauka-sisk förgätmigej, Japansk akleja och den Manchuriska valnöten.Men alla resor görs inte geogra-fiskt. I Christina Öbergs trädgård i Brännäs finns en växt som rest i tid.

Den är inte exotisk eller ovan-lig, men med hundra år på nacken är den ganska pampig. Min norrländska ek är faktiskt

en helt vanlig sälg.Sälg och vide tänker man mest på

som sly växande vid diken och inte som träd, med sex stora stammar, sex meter i omkrets där den delar sig.

När min mormor flyttade till gården med sina syskon och för-äldrar 1920 stod den redan där, en buske som fortfarande gick att böja ner och repa löv av till korna. Min mormor och hennes syster fick bannor för det tilltaget, de skulle gå ner till bäcken och göra det istället, sälgen skulle sparas!

Den gav skugga till hundburen som stod nedanför. Jag hittar ibland gnagda ben i rabatten som finns där nu. Bagarstugan som stod närmast flyttades till andra sidan vägen och blev hem till en av mormors bröder.På den platsen satte min mamma och pappa upp sin sommarstuga i början av sextiotalet.

Den har sett flottning i Tvärån fram till 1950-talet och den stora översvämningen 1997, som den klarade nästan torrskodd.

Den stod där när elstolparna sat-tes upp 1950 och fick offra en stam många år senare när den kom för nära ledningarna.

Tiden har satt sina spår, sälgen

har en hel del torra grenar, några stammar är ihåliga, andra lutar, men den kämpar på.

Jag kommer att sakna ”min norr-ländska ek” när den till slut ger upp

eller blir för farlig att vara nära. En sälg ger dock inte upp så lätt, kapas den ner kommer den igen och vem vet – den får kanske växa och fro-das i hundra år till!

Den norrländska eken

12 Nummer 2 2016äxaV

KontaktFörsamlingsexpeditionTelefon: 0912-105 55Postadress: Ringvägen 6, 930 47 Byske

Öppettider: Mån-Fre kl 10.00-12.00

[email protected]/byskefallfors

PastoratsexpeditionTelefon: 0910-70 84 00Besöksadress: Kanalgatan [email protected]/skelleftea

Telefonnummer till kyrkorna, försam-lingsgårdarna, kyrkogårdarna och personalen finns på församlingarnas hemsidor under rubrikerna Kontakt eller Personal.

Gabrielle Vikström, Kerstin Vikström, Anders Fernberg, Anders Forssell, Aron Forsell, Kerstin Andersson, Jenny Andersson.

Vi önskar alla en God Juloch ett Gott nytt År!Vi vill samtidigt tacka alla Er som gett oss förtroende under året.Det tryggar jobben för våra lokala leverantörer som är bl a Kåge Blommor, Norrsten i Burträsk och Rydéns i Malå.

Skellefteå BegravningsbyråByske Begravningsbyrå

Nygatan 16, Skellefteå, tel (även jour) 0910-100 52www.skellefteabegravningsbyra.se

Gabrielle Vikström, Kerstin Vikström, Anders Fernberg, Anders Forssell, Aron Forsell, Kerstin Andersson, Jenny Andersson.

Vi önskar alla en God Juloch ett Gott nytt År!Vi vill samtidigt tacka alla Er som gett oss förtroende under året.Det tryggar jobben för våra lokala leverantörer som är bl a Kåge Blommor, Norrsten i Burträsk och Rydéns i Malå.

Skellefteå BegravningsbyråByske Begravningsbyrå

Nygatan 16, Skellefteå, tel (även jour) 0910-100 52www.skellefteabegravningsbyra.se

Tack alla Er som gett oss förtroendet!

Det tryggar jobben för alla våra lokala leverantörer som till exempel Kåge Blommor, Norrsten i Burträsk och Rydéns i Malå.

AronForssell

Gud är mer än mina bilder”Ska vi resa bort ett par veckor?” Det är en vanlig fråga idag när kommunikationer kan ta oss runt hela vår jord när vi vill och hur vi vill. Frågan väcker olika känslor utifrån vem vi är som personer. En del svarar: ” Jaa! När åker vi och vart åker vi?.” Känslor av nyfiken-het och lust tar över, man vill möta nya platser och nya utmaningar. Några svarar mer tveksamt: ”Vi har det bra här hemma, resa är jobbigt, vi har inte pengar till det.” Frågan väcker oro, rädsla. Man känner sig trygg i det man känner igen sig i.

När vi vill beskriva vad livet är, används ofta bilden av våra liv som en resa, en livsresa. Vår födsel är starten på resan och döden är vår slutstation. Resan har olika uppehållsplatser där vi ”rastar” men vi är ändå alltid på väg mot slutmålet. Att se på livet ur det

här perspektivet kan kännas lite otryggt för oss alla, vilka person-ligheter vi än är, och vilka livserfa-renheter vi än gör.

Vi har som människor ett behov av identitet, trygghet i våra liv både i tid och rum. Därför finns inom oss en konflikt mellan att hålla kvar det vi har och att med frimodighet och nyfikenhet möta det okända. Och det svåraste av allt att ta vara på nuet, som är den enda tid vi på allvar kan påverka.Alla har vi fått livet som en gåva av livgivaren själv - Gud som är

större! Våra liv är hans vilja. Vem han är kan vi inte förstå, men vi har alla våra egna bilder av hur han är.

Under min livsresa har jag fått lära mig att Gud är mer än mina bilder, som har förändrats under resans gång. I min tidiga barndom var han söndagsskolbokens bilder och sånger. Under min uppväxt i väckelsebygd blev han hotfull med begrepp som frälst – ofrälst, innan-för eller utanför, himmel – helvete. Sen har han genom andra bilder följt mig i olika skeenden i livet, ibland nära, ibland långt bort.Idag när slutstationen varken känns skrämmande eller långt borta finns han inte i några bilder, utan jag anar honom i evangelie-böckernas berättelser om Jesus, hans kärlek och nåd till både de starka, och de små och svaga i hans skapelse.

Anna-Gretha Johansson

Ordförande Församlingsrådet

Byske-Fällfors

slutord

Svenska kyrkan i Skellefteå har till-sammans med Föreningen Urkraft fått 1,3 miljoner kronor från All-männa arvsfonden för första året i ett treårigt Växthus-projekt i Skellefteå.

– Projektet ska ge arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarkna-den en chans att komma tillbaka till arbetsmarknaden, berättar Ronny Hägglöf, teknisk chef på Skellefteå pastorat.

Växtkraft i glashus i Skellefteå