N U m m E R 2 2015

Du e ll om aNtroposofi SID 9 | m usi k Byggs m e D koD SID 31 | e N har moN i i galopp SID 64

måNADENS fRåGA:

Hur mår du på

jobbet?

Jan Erik fångar in varje vrå Kartläggning

K A R R I ä R , V E T E N S K A P, N äT V E R K

5 tips. Feedback som får andra att växa

Havsbruket kliver upp på land

Slipp fem över tre-dippen

PR I S: 75 k r o n o r

E F T E r J o B B E T

66

Jobbar naturvetarna med frågor som är viktiga för dig? Du kan påverka detta genom att motionera till kongressen.

En motion kan handla om vad som helst som rör naturvetarnas medlemmar. Frågor som är viktiga för din profession. Idéer för vår service. Eller hur vi arbetar för dina arbetsvillkor och arbetsmiljö.

På vår hemsida naturvetarna.se/motionera kan du lämna din motion direkt genom att fylla i ett formulär, eller genom att ladda ner en wordmall och mejla till kongress@naturvetarna.se

Senast den 3 september vill vi ha din motion.

C H E F

Vad tycker du?

nATU rvETAr nAs kong r Ess 13–14 NOVEmBER 2015

Kongressen är Naturvetarnas högsta beslutande organ och ett forum där du som medlem kan påverka vilka frågor förbundet ska driva de närmaste tre åren.

Uppdatera dina kontaktuppgifter på Mina sidor på naturvetarna.se, så att du får all information.

”För en hållbar stadsutveckling vill jag att naturvetarna lyfter vikten av vår kompetens.” Anne Heino, landskapsingenjör och medlem i Naturvetarna sedan 2004

Innehåll

naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 e-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.Bokning och materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

ISSn: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.Nästa nummer kommer ut den 7 maj annonsstopp den 20 april.

Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB.

Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Jonatan Jacobson.

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör08-562 920 19

Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

Johanna Rösth, JRwebredaktör08-466 24 57-466 24 57

naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Christina Jägare, CJreporter, layout08-466 24 87

sid 9

sid 14

sid 36

R e DAKT I On e n

Nr 2 2015

An n On S B OK n I n G

Jan Erik solem sa upp sig från Apple och började kartlägga världen. Alla kan bidra.

Efter jobbet: En harmoni i galopp. dippar du också fem i tre? det finns hjälp.

Anna Norberg, ANskribent08-562 920 29

duELLEN Ska antroposofiska läkemedel stoppas i Sverige?

ANNoNs som pRovoCERAR Strömsholms djursjukshus har svårt att rekrytera djursjuksköta-re och tog till oortodoxa metoder.

musiK oCh dAtA Framtidens konst och musik skapas allt mer i datorn. Fors-karen rikard Lindell lanserar ett verktyg för bättre interaktion mellan människa och teknik.

JoBB i NoRdKoREASkogsmästaren Bo Lager var med och byggde upp jordbru-ket i Nordkorea. Men landet behöver mer ett systemskifte än bistånd.

sid 31

26

Annonsbokningen i sverige ABEmelie Eriksson, 035-295 38 40materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

månADenS FRåGA:

Hur mår du på

jobbet?

PAUS

90 min

PAUS

90 min9

Ta smart energipaus ofta – rör på dig - det minskar smärta och ökar blodcirkulationen.

Lär dig några enkla stretchöv-ningar – rulla med axlarna, töj på nacken.

90-minutersregeln – jobba inte längre pass än 60-90 minuter i

taget. Annars kan du hamna i djupa dippar som är svåra att

ta sig ur och sockerbegäret ta över.

Energigivande vision – ger dig bra tankar och höjer humöret. Att tänka på vad som gör ditt liv menings-fullt, tänder en gnista och drar dig framåt.

Ät lagom - en lättare lunch som gör att du står dig tre timmar. Stora mängder mat hamnar som en klump i magen och kräver energi för att brytas ner.

Ta en rask promenad på lunchen. Det ger syre till hjärna och muskler.

Sluta slentriangnälla - öva att tänka stärkande tankar under dagen: ”Det här har jag verkligen gjort bra” och ”ikväll ska jag träffa den här personen som jag tycker så mycket om”. Det ger mental energi.

Sätt upp tydliga mål i jobbet. Kan vara små mål du klarar av. Poängen är att du får saker gjorda. Det blir roligare. Du börjar se dig som en person som lyckas med saker och det ger dig kraft.

Ät hälsosamma mellanmål – skaffa en lista på supermat: exempelvis keso med blåbär och hallon, en skiva grovt bröd med kalkon och avokado, en frukt eller en näve nötter.

Ta ansvar för din energi – håll energitjuvar på avstånd. Ger kollegor och vänner energi? Ger de råd och peppar dig? Var uppmärksam vilka som peppar och vilka som drar ner.

38

64

”I början av forskarkarriären är det bra att inte stanna längre än ett par-tre år på samma

ställe, och kunna publicera bra forskning.”Anna-Karin Gustavsson på väg till Stanforduniversitet för att forska med förra årets nobelpristagare i kemi. Skaraborgs

läns tidning 18 februari 2015

Därför lyfter vi naturvetare Ibland får vi på redaktionen höra att vi framställer naturvetare i för positiv dager. Några tycker att vi har för stort fokus på karriär och lyckade naturvetare. Man jäm-för sig med civilingenjörer som ofta har mer kvalificerade jobb och högre löner.

”Fick jag välja om utbildning skulle jag bli civilingenjör”’, säger en miljökemist längre fram i tidningen. Henne skriver vi inte om av den anledningen, utan för att hästar är hennes passion, som hon ägnar sig åt efter jobbet. Den branschen kan vare sig skryta med höga löner eller trygga an-ställningsvillkor. Hon menar att hon hade lyckats bättre på arbetsmarknaden som civilingenjör än som naturvetare.

Den typen av problem ska vi förstås upp-märksamma. En rapport som Naturvetar-na släppte i början av året visade att bara drygt hälften, 54 procent, av nybakade naturvetare skulle välja om sin utbildning om de fick chansen. Det innebär också att många inte ger rådet till unga att sat-sa på en naturvetenskaplig utbildning.

Vi har gjort ett tydligt vägval. I stället för att gräva ner oss i problemen vill vi in-spirera och visa på goda

exempel. Vi vet att det här magasinet når långt

utanför den egna kret-sen.

Därför kommer vi fortsätta att lyfta fram naturvetare som gör viktiga insatser

för framtiden, dock utan att ducka för proble-men. Läs till exempel om

skogsmästaren som gick miste om a-kassan för att

han valde att jobba en tid i Nordkorea.

n AT U R V e TA R e4 n R 2 2 0 1 5

ChEfREdAKtöR

NäSTAN ALLA HAr JOB B Tr E år E FTE r N E DLägg N I Ng E N

CHANS För LärOSäTE N ATT görA SkI LLNADDet är dags att sluta gömma sig bakom att studenten bara är in-tresserade av teori och ta ansvaret för studenternas arbetslivsan-knytning på allvar. Den kunskap om arbetsmarknaden som lärosä-tena kan förmedla inom ramen för utbildningen gör reell skillnad för studentens framtida arbetsliv och karriär.

Det är hög tid för lärosätena att ta sitt ansvar och säkerställa ut-bildningskvaliteten genom att se till de studenter som examineras är väl förberedda för arbetslivet, oavsett om de kommer att arbeta inom eller utanför akademin.

Debattartikel SvD Brännpunkt 26 januari 2015, av Ivar de la Cruz, Theres lundahl och marita Teräs, naturvetarna

n AT U R V e TA R e I m e D I A

Ivar de la Cruz, tidigare ordfö-rande för Akademikerföreningen på Astra Zeneca i Södertälje, hade hoppats på att ha kvar en kärn-verksamhet inom forskningen i Sö-dertälje istället för att ta bort den helt. Han hade även gärna sett att man hade skapat bättre relationer med andra företag och forsknings-center, något som hade gjort om-ställningen ännu lättare.

– Det ser vi ju nu att vi inte lyckades alls med.

gunilla Osswald, forskare som

ledde avvecklingen i Södertälje, tycker att en av de största nega-tiva bieffekterna av nedläggningen är att Astra Zenecas roll i utbild-ningen av unga forskare har gått förlorad.

– Astra Zeneca fungerade som en plantskola för unga, nyutbildade forskare, säger hon. Nu måste an-dra aktörer ta ett större ansvar för att värna om ungdomarna.

länstidningen Södertälje 3 mars 2015

5n AT U R V e TA R en R 2 2 0 1 5

O P I N I O N

här är natu rvetar e och an dra välkom na att g e si na syn pu n kte r

i aktu e lla frågor som rör natu rvetar e.

nA-debatt

O P I N I O N

i vårt land har vi brist på bostä-der. Det måste byggas mer än hundra tusen bostäder, ja kan-ske tvåhundra tusen bostäder för unga och äldre de närmaste åren och behoven är som störst i våra universitetsstäder.

det är märkligt att de ekono-miska strukturerna inte kan till-godose ett behov som finns. Byggsektorn har inte producerat de lägenheter som människor ropar efter. Unga har inte eko-nomin att starta med bostadsrätt utan behöver hyresrätter.

men det finns alternativ. Det är att bygga med trä. Miljöskälen talar för trä. Det är förnyelsebart och den mängd virke som skall användas för att bygga bostäder producerar Sveriges skogar på några timmar. Stål och cement växer inte av sig självt. Järn här-das till stål och utvinns ur berg. Cement förutsätter utvinning av kalk på jordskorpan. Både stål och cementtillverkning sker med stor energiåtgång.

trä eller biomassa från skogen bildar en koldioxidsänka efter-som träden tar upp koldioxid ur luften som inte avges förrän träet förbränns. FN:s klimatpanel har

lyft fram just byggande som en viktig källa till koldioxidutsläpp och framhållit skogens biomassa som ersättningsmaterial till stål och betong. Sedan 1994 med-ger EU möjlighet att bruka trä för byggnader med mer än två våningar.

sedan dess har forskning gett resultat att skogens biomassa kan klara av såväl bärighet, brandfrågor, beständighet, ener-

gihushållning som produktions-villkor för bostadsbebyggelse.

Ett argument för trä är för-mågan att använda det, som ett material för långt driven industriell tillverkning. Att till-verka komponenter och volym-element på fabrik, som sedan monteras i tidsvinnande mon-tage på byggplatsen i stället för platsrelaterad suboptime-rat byggande, som alltid tar tid

och är dyrt. Det kan ge fler jobb framför allt i regioner där både rå-vara och trämanufaktur finns för ökad förädling av ett klimatsmart material.

i dag finns flera projekt genom-förda i vårt land. Skellefteå och Växjö kommuner går i täten med särskilda träbyggnadsstrategier för att visa på alternativ till det hävda-de byggandet.

Ett exempel på genomförande är ett bostadskvarter av skogens bio-massa, med bostäder och parke-ringshus uppfört mitt inne i Skel-lefteå vid Nygatan. Parkeringshu-set som är byggt i fyra plan ovan mark har redan blivit k-märkt av kommunen.

för mig innebär byggande med trä, en hållbar skönhet för framtiden, som önskar allt gott för planeten.

magnus silfver-hielm, arkitekt sAR/msA& siR, professor i design, hållbar inriktning, vid Linnéuniversi-tetet

Därför ska vi bygga mer i trä

Ett parkeringshus i trä mitt inne i skellefteå har redan blivit K-märkt av kommunen.

FO

TO

: P

er

My

re

he

d

n AT U R V e TA R e6 n R 2 2 0 1 5

K O m m e n TA R e R F R å n W e B B e n

mÅNAdE N s fRÅGA: F r åN NYH ETS B r EV 3

H U r MYC k ET VI LL D U J O B BA?

Job b + r esa = 11 ti m marSkulle vara roligt att ha det som mina danska kollegor, 37 timmars vecka inkl. betald lunchrast på 30 minuter per dag. Is-tället hänger jag på jobbet i nästan 9 timmar eftersom 45 mi-nuters lunchrast är obetald och klämdagar jobbas in. Därtill 2 timmar restid per dag = 11 timmar.

Biolog

Läs mer på sid 10.

H u r klarar vi e konom i n?Det är fina tankar men hur går de ihop med ekonomin? Om vi lyck-as jobba mer effektivt, göra samma jobb på färre timmar och ska be-hålla samma lön som nu - då blir det väl inga nya jobb? Jag gissar att många naturvetare behöver sin hela lön för att klara privatekonomin. Och de som kan klara sig med deltidslön, befinner sig långt in i kar-riären. Det är osannolikt att en del av deras arbete skulle kunna föras över till arbetslösa ungdomar osv. Eller tänker jag fel?

Tjugo timmars arbetsvecka. Men instämmer i vad många tidigare har skrivit att fokus egentligen borde ligga mer på vad som ska ut-föras snarare än exakta antalet timmar vi är på jobbet.

Love

U P PSAg DA F r åN ASTr A Z E N ECA Får J O B BLäs mer på sid 60.

De flesta Har läm nat b ranscH e nDe allra flesta har fått jobb men man kan fråga sig vad för jobb? Jag skulle nog säga att 1 av 10 jobbar med ett nära relaterat område till läke-medelsutveckling resten har lämnat branschen. Har själv ett bra jobb idag men det är inte alls i linje med det jag gjorde innan och det känns fortfa-rande inte bra att släppa iväg 18 års erfarenhet av läkemedelsutveckling.

Gurra

e n skugga av sitt for nstora JagVisst, många har fått jobb, men som antyds i delar av artikeln så har många av forskarna hamnat på mindre kva-lificerade positioner och många arbetar inte alls med läke-medelsforskning längre. Svensk preklinisk forskning är en skugga av sitt fornstora jag.

En som blev uppsagd

fRÅGA EXpE RtE N:

kAN FAC k ET LäM NA UT kO LLEg O r S Lö N?

u pp ti ll De batt! Tyvärr förekommer det att lokala Saco-S-klubbar tillhanda-håller listor över anställdas löner kopplat till personlig identitet.

Min förhoppning är att Saco-S ser till att dessa integritetskränkande aktiviteter upphör.

Denna fråga måste upp till debatt!

upprörd och kränkt

5 i topp på webbenmest lästa på www.naturvetarna.se jan-feb 2015

1. ingen tackar dig när du blir sjukskriven

2. Aktuella löner för naturvetare

3. Zandra har fått livet tillbaka

4. månadens fråga: hur mår du på jobbet?

5. så undviker du deltidsfällan

Vi vill veta vad du gör i din vardag! Dela med dig av dina bilder på Instagram. Fotografera din vardag och publicera bilderna med hashtag #naturvetarekan och

skriv en kommentar. Sedan publicerar vi bilden i magasinet och på vår webb.

7n AT U R V e TA R en R 2 2 0 1 5

O P I N I O N

l Ä S A R B R e Vdu E LLE N: F r åN NYH ETS B r EV 2

S kA ANTr O POS O F I S kA Läk E M E D E L STO P PAS I SVE r I g E?

#naturvetarekanKom ihåg!

plågaDe DJ u r b li r H u n Dmat

märkning av hundmatsförpackningar är inte alls så reglerad som märkningen av vanlig mat.

Många hundägare luras av märkning som ”svenskt” och svenska flaggor på påsarna, när de köper torrfoder till sina hundar. Det är då lätt att tro att djuren, som köttet i på-sen kommer från, levde sin tid i Sverige. Så är det inte. ”Svenskt” betyder här bara att hundmatstillverkningen skett i Sverige. köttet i påsarna är importerat och – för griskött - illegalt producerat i strid med EU:s djurskyddslagar.

Jag har mejlat alla producenter av hundtorrfoder och grävt fram, att det bara finns ett torrfoder, där allt kött kom-mer från svenska djur, som föds upp i enlighet med EU:s djurskyddslagar. Det fodret tillverkas i Bro. Ingen av hund-matstillverkarna ställer något krav på hur djuren som ham-nar i deras hundfoder, ska ha haft det i sina liv. De frågar inte om kycklingar näbbklippts, om grisar packats ihop på miniytor, om grisarna svansklippts, tandklippts, fått antibioti-ka i fodret varje dag, eller om suggorna står fastlåsta mellan gallergrindar under halva sina liv. även veterinärer säljer ofta hundfoder gjorda på djur, som fötts upp i strid med EU:s djurskyddslagar.

Vad man får skriva på en hundmatspåse är nära på oreg-lerat, så att det utan risk går att lura kunderna. Ska grisar och kycklingar behöva utstå djurplågeri, för att bli mat åt hundar och katter?

Ylva Gefvert, dietist

mÅNAdE N s fRÅGA:

H U r Mår D U På J O B B ET?

tr ivs som fiske n i vattn et n uTråkigt att så många mår dåligt på sina jobb. Det har jag också gjort, men nu trivs jag som fisken i vattnet. Frihet under ansvar, relevanta, spännande arbetsuppgifter, alltid glada nunor som mö-ter en varje dag, chefer som lyssnar och stöttar men för övrigt lämnar en i fred, transparenta beslutsprocesser, flexibla arbetsti-der. Då är det toppen att vara naturvetare. Men jag har jobbat på knasiga arbetsplatser allt för många gånger. Prestige, revirpink, skitsnack och ingen insyn i processer eller budget.

LottaKristin

ställ sam ma kravSjälvfallet ska de bara få marknadsföras som läkeme-del. Men bara om de genom-går samma prövningar som ordinära läkemedel, och om de har påvisbar effekt på det som de omfattas av. Därutöver borde även befintliga läkemedel omprövas till och från, som exempelvis våra värktabletter.

fredrik

mer glada nunor och mindre revirpink har fått LottaKristin att trivas på jobbet.

n AT U R V e TA R e8 n R 2 2 0 1 5

O P I N I O N

Goda prestationer ska löna sig

För att Sverige går i spetsen för en global överenskommelse att minska användningen av antibiotika.

För att regeringen, inte har med akademikerna och tjäns-temännen, Saco och TCO, i sin analysgrupp för framtidens ar-betsmarknad.

De arbetsplatser som omfattas av avtal där lönesamtal är en av grundstenarna, men som inte lever upp till avtalens intentioner, ska förstå att det inte är acceptabelt. Med gemen-

sam kraft måste vi tyd-liggöra betydelsen av fungerande lönesam-tal i de lokala löne-processerna.

h E LE NA N iCK LAs soN, förbundsdirektör Naturvetarna helena.nicklasson@naturvetarna.se

H E LE N A N I C k L AS S O N, Fö r B U N D S D I r E kTö r

l e D A R e n

Har du varit i kontakt med Naturvetar-na och pratat om din lön? I så fall är du i gott sällskap! Många medlemmar vän-der sig till oss för att få löneråd inför ett nytt jobb eller för att boka tid för coach-ning inför lönesamtalet. Som grund för de råd vi ger våra medlemmar ligger vår lönepolitik.

naturvetarna menar att goda presta-tioner, kompetens och ansvar ska av-speglas i lönekuvertet. Kongressen har också beslutat att vi ska träffa avtal där lönen sätts i samtal mellan chef och medarbetare. Statistik visar att den mo-dellen gynnar akademiker mest.

Dessvärre gäller inte detta för alla akademikergrupper. Sverige har länge haft bland de lägsta utbildningspremi-erna i de industrialiserade länderna. För att ändra på det måste vi bli bättre på att ta till vara och belöna våra akade-mikers bidrag till höjd effektivitet och produktivitet.

när den individuella lönesättningen med lönesamtal fungerar fullt ut gynnar det även verksamheten, som ger förut-sättningar för högre löner. Andra löne-modeller med liten lönespridning spor-rar inte till goda prestationer, vilket leder till sämre effektivitet och låga löner. Det bekräftas av studier från Saco. Deras stu-dier och vår egen statistik visar dessutom

att osakliga löneskillnader mellan till exempel kvinnor och män minskar med lönesamtal.

allt fler omfattas av lönesamtal och samtalen blir bättre. De innehåller i större utsträckning rätt kriterier för att diskutera och värdera medarbetarens kompetens, prestation, ansvar och re-sultat. Allt fler chefer får också man-dat att verkligen sätta lön vilket är en av de viktigaste förutsättningarna för att samtalen ska bli bra.

gott så, men jag är inte nöjd förrän processen fungerar fullt ut. Först då kommer vi se att lönesamtalsmodel-len höjer både produktivitet och löner, och att naturvetare får en utbildnings-premie och livslön som står i propor-tion till den egna insatsen.

vår roll som facklig organisation är att ge lokala fackliga företrädare och medlemmar verktyg för att lyckas med sina lokala löneprocesser ute på arbets-platserna. Vi arbetar ständigt med att utbilda och ta fram stöd till förtroen-devalda och medlemmar kring vår lö-nepolitik, hur man kan använda sig av lönestatistik och hur man kan förbere-da sig inför lönesamtalet. På vår webb-sida hittar du nytt material och där kan du boka tid för lönesamtalscoachning och lönerådgivning.

Dan Larhammar , professor i molekylär cellbiologi, Uppsala universitet

Ska antroposofiska läke-medel stoppas i Sverige?

Duellen

UrsULa FLatters , specialist i allmänmedicin och styrelseledamot i Stiftelsen Vidarkliniken

Inga. många antroposofiska produkter är grundade på myter, som symboliska tolkningar av naturen, ockulta idéer och Rudolf Steiners så kallade andevetenskap. Om det finns någon antroposo-fisk produkt som visar farmakologisk effekt ska den bedömas enligt samma kriterier som vanliga läkemedel med avseende på effekt i relation till biverkningar.

nej, att erbjuda produkter som sannolikt är enbart placebo, men med förespegling om att de har specifika effekter, är etiskt problematiskt. Skäl finns att ifrågasätta om antroposofiska läkare ger patienter korrekt beskrivning av evidensläget för antroposofiska produkter. Dessbättre finns det blott 2 700 licensierade antroposofiska läkare i Europa. Många läkare utomlands som skriver ut homeopatika eller andra antroposofiska produkter gör det sannolikt som en form av placebobehandling.

antroposofiska läkare är skyldiga att behandla i enlighet med veten-skap och beprövad erfarenhet. Men de verkar i en alternativmedicinsk tradition som underminerar förtroendet för dem. Risken finns att patien-ter förlitar sig på alternativ medicin i stället för behandlingsmetoder med dokumenterad effekt. Den stora risken är således utebliven adekvat be-handling. Risken med placebo är att den kan dölja en sjukdom.

Det är illa om antroposofiska preparat på något sätt får kallas lä-kemedel. I så fall devalveras läkemedelsbegreppet och urholkas till att sakna innebörd. Allmänheten förleds av namnet att tro att prepa-raten har specifik effekt trots att det handlar om placeboeffekt.

De är en viktig del i en mångfald av behandlingar som bland annat i Tysk-land erkänns som en terapiriktning. De ges tillsammans med omvårdande åtgärder, som fysikaliska och konstnärliga terapier. Helheten syftar till att stödja patientens självläkningsprocess. Läkemedlen är patientsäkra och tas ur mineral- och växtriket samt i viss mån från några djurarter såsom bin. Medicinen bygger på naturvetenskaplig grund och förskrivs av läkare.

nej, de är ett komplement. Ett läkemedel kan syfta till att döda bak-terier, undertrycka en inflammation eller lindra smärta. Ett annat syfte är att försöka stödja förmågan att ur egen kraft övervinna brister till följd av en sjukdom. Det är här antroposofiska läkemedel kan tillföra något. Med självläkning som mål skiljer sig effekten från bland annat uppnådd bakteriefrihet och smärtfrihet.

Patientsäkerheten är mycket hög: Medlen har en lång klinisk an-vändning som sker under läkaransvar. Kvaliteten lever upp till de krav som EU-direktiven ställer på läkemedel i de klasser som antroposo-fiska läkemedel tillhör. I Sverige har nu medlen använts i mer än 30 år på bland annat Vidarkliniken där resultaten är mycket goda och skador inte har rapporterats alls.

Vi välkomnar en långfristig reglering. Läkare har redan idag rätt att använda medlen i samråd med sina patienter. Genom att medlen re-gistreras hos Läkemedelsverket kommer ställningen för intresserade läkare och patienter förbättras. Antroposofisk medicin är inget hot mot vetenskapligheten inom medicinen.

EU kräver nu att Sverige bestämmer sig för om antroposofiska läkemedel ska inlemmas i svensk lagstiftning eller stoppas. Ett komplement till vanliga läkemedel eller pseudovetenskap?

JA NEJVilka är fördelarna med antroposofiska läkemedel?

Kan de ersätta vanliga läkemedel?

Finns det några risker för patientsäkerheten?

Vilka blir effekterna om antroposofiska läkemedel inlemmas i svensk lagstiftning?

om de inte har dokumenterad effekt

Mistel används i den antroposofiska

cancervården.

n at U r V e ta r e10 n r 2 2 0 1 5

MånAD E n S f R åGA:

en del trivs med att jobba hårt, medan andra balanserar på randen till avgrun-den. I båda fallen kan det vara en varningsklocka. Genom att kontinuerligt ha koll på arbetsmiljön kan man förhindra utbrändhet. nu undrar vi hur ni jobbar med arbetsmiljö på din arbetsplats.

Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga Läs kommentarer från webben, sid 6.

HUr Mår dU på jobbEt?

11n at U r V e ta r en r 2 2 0 1 5

Alla har vi sva-rat på enkäter om arbetsmiljön. Kan-ske du också har upplevt att resulta-ten hamnar i byrå-lådan och inte tas till vara.

Det tog stress- och arbetsmil-jöforskaren Dan

Hasson fasta på när han utvecklade en ny metod för att främja hälsa på arbetsplat-sen. Han gick ett steg längre och kopp-lade på förslag till åtgärder när något skaver på arbetsplatsen eller hos en själv. Det kan till exempel handla om att indi-viden är i behov av stresshantering eller annan hjälp.

– Jag ville göra en samhällsinsats och få folk att må bättre på jobbet. Därför är vår webbaserade tjänst kostnadsfri för privatpersoner och för företag upp till 25 anställda, säger Dan Hasson, grundare av Health Watch, vars metod vilar på vetenskaplig grund och har funnits i femton år.

Det fiffiga är att man inte mäter till-ståndet hos personalen vid ett tillfälle.

– En ögonblicksbild kan slå fel efter-som dagsformen varierar och kan påver-kas av tillfälligheter som försenade tåg eller att solen inte har skinit på en vecka.

Den här metoden bygger på att man kol-lar hur man mår kontinuerligt, gärna flera gånger i veckan.

Men spiller man inte mycket tid?– Korttestet tar inte mer än 30 sek-

under. Sedan har vi en mer omfattande enkät som görs mer sällan, vanligen två gånger per år. Den går mer på djupet och handlar om allt från stress och arbetsbe-lastning till hur man upplever stämningen i gruppen och om hur man uppfattar sin närmaste chef.

Där svarar man bland annat på om arbetstempot är högt och hur nöjd man är med det.

– En del trivs med en för hög arbetsbe-lastning, medan andra besväras och det kan variera över tid för samma person. Hög arbetsbelastning är ofta positivt, men kan också vara en varningssignal om att personen ständigt går på högvarv och på sikt riskerar att bli utbränd, i synnerhet om personen är missnöjd.

Kan testet förebygga utbrändhet?– Ja absolut. Symptomen kommer smy-

gande och de flesta är inte vaksamma på dem. Här kan man fånga upp signalerna tidigt och åtgärda direkt. I de längre enkä-terna har vi också mått som kan signalera om man har ökad risk för att bli sjukskri-ven under närmaste året utifrån stress-symptom och ambitionsnivå.

Men i de flesta fall är problemen i ar-

betsmiljön inte så dramatiska. Det hand-lar ofta om basala behov, som bättre återkoppling från chefen, tydlighet och uppskattning.

– Det kan också skilja i förväntningar, där till exempel generation Y, som är vana vid att bli ”curlade” och kanske räknar med att få uppskattning bara de dyker upp på jobbet. Här kan det bli en krock som kan förhindras om man i dialog kommer överens om vad som gäller.

Dan Hasson förklarar att syftet med att hela tiden ta tempen på arbetsmiljön är att öka energin och få arbetsgruppen att fungera bättre.

– Engagerade chefer får ett verktyg för att kunna föra en bra och välgrundad dia-log med sina medarbetare och sätta in personlig stresshantering eller andra åt-gärder för olika individer om det behövs.

När är man färdig?– Det är en ständigt pågående pro-

cess som ska hållas levande, dock utan att överdriva. Det ger energi att jobba i och för en god arbetsmiljö. LEL

Jag ville göra en samhällsinsats och få folk att må bättre på jobbet”

Att jobba för en god arbetsmiljö ger energi, menar forskaren Dan Hasson. Genom att kontinuerligt få koll på arbetsmiljön och sätta in rätt åtgärder ökar arbetsglädjen och folk mår bättre.

Ta tempen på arbetsmiljön – ofta

dan Hasson.

N AT U R V E TA R E12 N R 2 2 0 1 5

N Y H E T E R

– Ta reda på vad som gäller med a-kassa och andra försäk-ringar innan du börjar jobba för en utländsk arbetsgivare.

Som anställd på en irländsk biståndsorganisation med place-ring i Pyongyang hamnade han mellan stolarna.

– Jag gick ur den svenska a-kassan och tog för givet att jag omfattades av den irländska a-kassan, som är obligatorisk.

Men eftersom han inte bodde och jobbade i Irland kom han inte i åtnjutande av socialför-säkringarna där, och inte heller a-kassan.

– Å andra sidan, om jag hade vetat det innan hade jag kan-ske avstått från uppdraget, säger han och inser i samma ögon-blick att han skulle åkt ändå.

treDje LanD

Kristian Löfgren, utlandsex-pert på Akademikernas a-kassa, AEA, förtydligar vad som gäller.

– Om den sökande hade om-fattats av irländsk arbetslöshets-

försäkring hade han fått tillgodoräkna sig det arbe-tet, om han antingen varit bosatt i Sve-rige eller se-nast arbetat i

Sverige, om så bara för en enda timme. Tanken om att man ska

kunna rör sig fritt mellan länder gäller bara inom EU.

Att Bo Lager jobbade i ett tredje land utanför EU ställer till det.

– Om man jobbar utanför EU-/EES-området kan arbetet vara tillgodoräkningsbart i vissa fall. I det här fallet är det upp till Irland att avgöra om det är till-godoräkningsbart i irländsk lag-

stiftning, säger Kristian Löfgren.Bo Lager har starka drivkraf-

ter att hjälpa andra och att med sin kompetens bidra till rättvisa i världen. Spänningen gör också att han dras till länder som få andra vill åka till.

– Jag var så fokuserad på uppdraget att jag försummade min egen trygghet, säger han utan att vara bitter.

Bo går miste om a-kassanär Bo Lager kom hem från ett utlandsuppdrag i nord-korea stod han utan jobb. Men till sin förvåning hade han inte rätt till a-kassa. nu vill han varna andra för att gå i samma fälla.

bo Lager har levt på besparingar sedan han kom hem från Nordkorea. å andra sidan har det gjort honom mer motiverad att söka nytt jobb.

bo Lager.

Sedan han kom hem till Näsåker i Ångermanland i slutet av november har han levt på besparingar.

nytt jobb I sUDan

– Det går inte hur länge som helst. Men det har gjort mig mer motiverad att söka jobb, vilket har gett resultat. Jag har precis fått klartecken för ett nytt jobb i biståndsbranschen, som har bli-vit min nisch.

Även den här gången ska han job-ba för ett utländskt konsultföretag. På

uppdrag av finska Niras åker han till Sudan under åtta månader, där han ska vara teamledare i ett vatten- och natur-resursprojekt.

– Visst är det ett oroligt hörn av värl-den, men jag ska utgå från huvudstaden Khartoum, där det är tryggare.

Hur går det med a-kassan?– Om jag skulle bo och jobba i Fin-

land hade jag gått med i finsk a-kassa och haft rätt till a-kassa om jag blivit arbetslös.

Nu är det mer komplicerat. Eftersom han inte är socialförsäkrad i Finland om-fattas han inte heller av finsk a-kassa.

– Men det kan finnas en lösning. Om min arbetsgivare på frivillig väg anslu-ter mig till socialförsäkringen i Finland så kan jag vara med i finsk a-kassa. LEL

Läs mer: www.aea.se

13n at U r V e ta r en r 2 2 0 1 5

– Jag var så fokuserad på uppdraget att jag försummade min egen trygghet”

tomas mårtensson är meteorologen som bidrog till de svenska framgång-arna på skid-Vm i Falun.– nej, så långt vill jag inte sträcka mig. Däremot kun-de jag redan kvällen innan

följa frontsystemet som skulle ge snöfall under loppet. Jag förutsåg att det skulle vara uppehåll för de första åkarna, medan de som startade se-nare hade nysnön mot sig.

Vilken hjälp har du av tekniken?– Den dagen var väderradarn, där jag noggrant kan följa nederbördsområden som närmar sig, helt avgörande. Datamodellerna hjälper mig att göra prognoser på längre sikt.

Kan man förutse duggregn och lätt snöfall på samma sätt?– nej, det är svårare eftersom de ofta har sin käl-la i låga moln, som väderradarn inte alltid fångar upp. Vind och temperatur är enklare. Vi visste att det skulle vara sydvästliga vindar, med mellan noll och tre plusgrader under hela veckan.

Hur påverkas snön av temperaturen?– Den är avgörande för hur fuktig snön är och styr i sin tur val av valla, liksom vilken struktur, små räfflor, som man slipar upp med maskinslip i belaget på skidan. Ovanpå räfflorna läggs se-dan vallan. I skejt räcker det med glidvalla, medan klassisk stil också kräver fästvalla.

Vilket väder är den största utmaningen?– när man vet att nederbörd kommer att falla och temperaturen är mellan en och fyra plusgra-der. Då är det svårt att förutse om det blir regn eller snö, vilket har stor betydelse för vallningen.

Vilken blir nästa stora tävling?– OS i Sydkorea i februari 2018. Vädret vid den tiden på året liknar det i falun. några minusgra-der på natten och några plusgrader på dagen.

Vad gör du till vardags?– Jag jobbar på Totalförsvarets forskningsinstitut, där jag är projektledare inom flyg och autonoma system. Vid sidan om det jobbar jag deltid som projektledare och meteorolog på Sveriges olym-piska kommitté. LEL

tog dU KaLLa tiLL gULd?

FaKta: A-KASSA UTOMLAnDS

arbetsvillkoret (sex månaders ar-bete, minst 80 timmar per månad) ska vara uppfyllt i Sverige för att få ersätt-ning efter hemkomst.

Inom EU/EES-området och Schweiz omfattas man av försäkringssystemet i det land man jobbar. I länder som Dan-mark och finland där a-kassan delvis inte är obligatorisk, måste man själv ansluta sig till det landets a-kassa. I norge är a-kassan obligatorisk och av-giften dras från lönen.

Postdok utanför Sverige betraktas

som studier om de finansieras med sti-pendier och är överhoppningsbara. Om du har en anställning så gäller samma regler som för andra utlandsanställda.

ska man stå kvar i svensk a-kassa?Ja, i vissa fall. Generellt har man ingen nytta av att stå kvar som medlem om man arbetar inom EU/EES-området eller Schweiz, eftersom man då oftast är försäkrad i arbetslandet. Undantag finns, exempelvis om man är utsänd, arbetar för en svensk offentlig arbets-givare eller om man arbetar i flera medlemsstater.

n at U r V e ta r e14 n r 2 2 0 1 5

I en jobbannons sökte djur-sjukhuset i Strömsholm efter en veterinär som ville ha en mjukstart i yrkeslivet. En pro-vokation mot en hel yrkeskår, menar naturvetarna.

Annonsen har fått många le-gitimerade djursjukskötare och veterinärer att gå i taket. Av-sikten var att veterinären skulle jobba som legitimerad djursjuk-skötare, vilket lagen i och för sig tillåter.

Djursjukskötare har känt sig kränkta och menar att deras kompetens nedvärderas. Både Naturvetarna och Veterinärför-

bundet anser att profes-sionerna ska respekteras.

– Jag hål-ler med om att formule-ringen var olycklig och avsikten var

inte att nedvärdera djursjukskö-tarna, som jag har stor respekt för. Men vi hade inget val om vi ska få den kompetens vi behö-ver, säger Mia Runnérus, veteri-när och regionchef på djursjuk-huset i Strömsholm, som ägs av riskkapitalbolaget Evidensia.

Hon menar att övergångsreg-lerna när legitimationen inför-

des har ställt till problem. Bak-grunden är att en ny lag säger att bara legitimerade djursjukskö-tare får utföra vissa arbetsupp-gifter, som till exempel sövning och att ge smärtlindring.

– Många medarbetare kan inte eller har valt att inte ansöka om legitimation och får därför inte utföra de arbetsuppgifterna fast de har lång erfarenhet, säger Mia Ronnérus.

sKärPnIng eVIDensIa

Det menar hon har bidragit till att det är brist på legitimerade djursjukskötare.

Sara Ejve-gård, tidigare redaktör för tidningen Raid, är en av dem som har reagerat.

– Jag blev väldigt upp-rörd och hop-

pas att Evidensia Strömsholm skärper sig. Yrkesrollerna måste respekteras och tydliggöras. En viss överlappning har alltid skett, men det ska vara tydligt vad man anställs som och vilket ansvar man har, säger hon.

tUFFt arbete

Fredrike Ritter, ordförande för Anställda veterinärers förening, är inne på samma spår.

– Att jobba som djursjuk-skötare är ing-en mjukstart, utan ett tufft arbete. Och framför allt har vi olika kom-petenser och ansvar. Veteri-

nären har det medicinska ansva-ret, medan djursjukskötaren har ansvar för omvårdnaden.

Hon jämför med den vanliga sjukhusvården, där det skulle vara helt främmande att en läka-re skulle anställas som en sjuk-sköterska.

– Det är mycket olyckligt att veterinärer känner sig tvingade att jobba i en annan roll. Det skapar förvirring både bland djurägare och på arbetsplatser-na, säger Fredrike Ritter.

Mia Runnérus delar uppfatt-ningen att det inte är en bra lös-ning att anställa veterinärer som djursjukskötare.

– Detta är ett sätt att konkret försöka lösa problemet så att vi kan erbjuda djursjukvård dygnet runt. Vi ser ett överskott på vete-rinärer idag. Vi menar att det är en chans för unga veterinärer att komma in i arbetslivet, säger hon.

DåLIg arbetsmILjö

Att det skulle bli brist på legi-timerade djursjukskötare kom

inte som någon överraskning.– Det har vi känt till länge, så

därför borde branschen ha va-rit beredd. Sedan håller jag med om att det behöver utbildas fler än de 40 som tas in varje år, sä-ger Fredrike Ritter.

Hon vill gärna se över arbets-villkoren för veterinärer och till-sammans med Naturvetarna se vad man kan göra för djursjuk-skötarna.

– Det är en komplex fråga, där den stressiga arbetsmiljön är en anledning till att det är svårt för många djursjukhus att behålla

Mjukstart som provocerar

1 592Det finns 1 592 legitimerade djursjukskötare i Sverige 2015.

221 ansökningar om legitimation är under hand-läggning med hänsyn till över-gångsreglerna.

Det tas in 40 studenter till utbildningen på SLU Ultuna varje år. Men alla tar inte exa-men.

ytterligare 15 med utländsk utbildning beräknas tillkomma per år.

Källa: jordbruksverket

Mia runnérus.

Sara Ejvegård.

Fredrike ritter.

15N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

N Y H E T E R

personal, säger Fredrike Ritter.Det kan vara ett skäl till pro-

blemen på Strömsholm, där ti-

digare personal vittnar om dålig arbetsmiljö.

– Vi jobbar på att förbättra arbetsmiljön. En anledning till problemen att rekrytera är att fler väljer att arbeta på djursjukhus som inte har natt- och jouröppet säger Mia Runnérus.

Anna Sonesson, ombudsman

på Naturvetarna, menar att detta är ett bra tillfälle för djursjukhu-set i Strömsholm att förbättra ar-betsmiljön.

– I stället för att provocera en hel yrkeskår borde de jobba för att bli attraktiva som arbetsgi-vare, genom att erbjuda bättre ar-betsvillkor och löner. LEL

anna Sonesson, ombudsman på Naturvetarna.

i stället för att provocera en hel yrkeskår menar Naturvetarna att djursjukshuset Strömsholm borde erbjuda bättre arbetsvillkor och löner.

Yrkesrollerna måste respekteras och tydliggöras”

n Y H E T E R

n at U r V e ta r e16 n r 2 2 0 1 5

EKOMAT I TOPPg a L L U P Ekologiska livsmedel är en trend som håller i sig, och toppar listan över heta mattrender. Livsmedelsföretagarnas enkät till sina medlemsföretag visar också att allt fler väljer dyr mat med hög kvalitet. Samtidigt säljer egna märkesvaror, EMV, bra. LEL

heta mattrenDer

1. Ekologiska livsmedel, 39 procent

2. Egna märkesvaror, EMV, 17 procent

3. Hälsosamma alternativ, 14 procent

4. färdiglagat, 6 procent

5. närproducerat, 2 procent

(Siffran visar andelen av livsmedelsföretagen som tycker att trenden är hetast.)

m e r P r o D U K t I o n Efter Matlan-det Sverige, som Eskil Erlandsson höll i sleven för, kokas nu en ny livsmedels-strategi ihop. Den 5 mars drog reger-ingen igång det jobbet.

Syftet är att öka den svenska mat-produktionen och bryta importtrenden. I dag importerar vi runt hälften av den mat vi konsumerar. Annat var det på den tiden när Sverige hade ett självför-

sörjningsmål och importtullar på bland annat äpplen. Man vill också öka livs-medelsexporten som drar in stora ex-portintäkter, där Absolut vodka är den stora kassakon.

Men landsbygdsminister Sven-Erik Bucht ska inte göra jobbet själv. Han har bjudit in de viktigaste aktörerna från jord till bord och väntas komma med en strategi våren 2016. LEL

Ny strategi för livsmedel på väg

ö V e r b ryg g n I n g nu utreds Saco studentråds för-slag om en arbetslöshetsför-säkring för nyutexaminerade studenter vidare.

– Vi vill att studenter ska kunna fortsätta ta studie-medel i tre månader efter examen. Kombinerat med stärkt karriärservice skulle det ge studenterna trygghe-ten och möjligheten att hitta rätt jobb, inte bara ett jobb, säger Kristin Öster, ordfö-rande i Saco studentråd, i ett pressmeddelande.

förslaget är att studenter ska kunna få ett så kallat matchningslån, som en för-säkring mot risken att inte hitta jobb efter examen. Syf-tet är att de snabbare ska hitta ett jobb som motsvarar deras kompetens.

Socialförsäkringsutred-ningen föreslog i början av mars att studentrådets förslag ska utredas vidare. Man ska också titta på de problem som finns i dagens system för sjukskrivna stu-denter. aN

Ekonomiskt stöd till nyexaminerade

Ekologiskt är en starkare trend än närproducerat enligt livsmedelsföretagen.

regeringen vill öka Sveriges produktion av livsmedel.

17n at U r V e ta r en r 2 2 0 1 5

3 snabba ti LL pr i Sad g LacioLog

glaciärprofessorn Per holmlund vid stockhoms universitet har fått ett forsk-ningspris från åforsk för sitt sätt att sprida kunskap om isarnas avsmältning. Priset är på 100 000 kronor.

1. Hur känns det?– Verkligen roligt, jag visste att jag var nominerad, men jag kunde aldrig tro att jag skulle vinna. nu kan jag göra fler resor som kommer till nytta i min forskning. Mina nästa planerade expeditioner går till Spetsbergen och Västantarktis.

2. Hur illa är det ställt med glaciärerna?– Under 1900-talet har Sveriges glaciärer för-lorat en tredjedel av sin massa, som ett resul-tat av att sommartemperaturen stigit en grad. Samma mönster syns i hela världen. Isen i Väs-tantarktis ligger under havsnivån och smälter snabbast. Där finns risken för en kollaps i takt med att haven blir varmare.

3. Vilka blir effekterna?– Eftersom glaciärerna fungerar som vattenre-servoarer kan det bli brist på färskvatten ned-anför Himalaya och Anderna, med omväxlande torka och översvämningar. Havsnivån kommer att höjas snabbare än dagens tre millimeter per år, alltså 30 centimeter under 100 år. Tillskot-ten av smälta isar kan dubbla nivåhöjningen under de närmaste hundra åren, med följd att stora landarealer hamnar under vatten. LEL

Hitta rätt medicinsk behandlingn y b o K Att tolka medicinska råd från olika håll kan vara en snårskog. Nu finns hjälp att få från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som släppt boken Bättre behandling, Vilka vetenskapliga bevis behövs i vår-den? Den är en hjälp för alla att själva värdera medicinska råd, oavsett om man hittat en behandling på nätet eller fått råd av sin husläkare.

SBU granskar medicinsk forskning för att ta reda på vilken typ av behand-ling som fungerar bäst enligt forsk-ningen. De senaste åren har de till ex-empel publicerat rapporterna Arbets-miljöns betydelse för symtom på depres-

sion och utmattningssyndrom och Mat vid fetma. Förslagen för vad man ska utvärdera kan komma från vem som helst. aN

Utgiven m

ed stöd av SBU ����� ��� �������� �������� ”������� ����������” ��

������ �����, ����� ��������, ���� �������� ��� ���� ��������

����� ������������� ����������� � ������

Bättre b

eha

nd

ling

Vilka vetenskapliga bevis behövs i vården?

K o m m a V I D a r e Dråpslagen mot tele-komsektorn avlöste varandra andra veckan i mars. Det började med Sony Mobile som varslade 1 000 personer om uppsägning. Dagen efter la Ericsson ett varsel som om-fattar 2 200 personer. Med konsulterna inräknade kommer flera hundra att lämna företaget. Det är en del i ett sparpaket för att säkra lönsamheten. Aktien svarade di-rekt med att stiga.– Tunga besked för både anställda och Sveriges näringsliv, säger Bo Seving, för-handlingschef på naturvetarna.

Konkurrensen på mobiltelefonmark-naden har blivit tuffare. för åtta år sedan när Sony Mobile ägdes tillsammans med Ericsson jobbade närmare 4 000 perso-ner där. Snart är det bara 1 000 kvar.

naturvetarna har 16 medlemmar som jobbar på företaget. De flesta akademi-ker är med i Sveriges ingenjörer.

På Ericsson har naturvetarna 69 med-lemmar. Även där är Sveriges ingenjörer största akademikerförbund.

– Kontakta i första hand de fackliga fö-reträdarna i Akademikerföreningen på Er-icsson. Vi på naturvetarna kommer också att stötta medlemmarna, både i samband med uppsägning och senare för att komma vidare i karriären, säger Bo Seving.

Precis som när Astra Zeneca la ner i Lund och Södertälje kommer Trygghets-rådet att ge stöd till de uppsagda för att få en så smidig omställning som möjligt.

Lika viktigt är att utveckla telekom-området för framtiden.

– Kompetensen måste tas till vara så att inte vår konkurrenskraft försämras. Re-geringen har ett särskilt ansvar för att ge näringsliv, akademi och kommun/region möjligheter att bygga kluster för forskning och utveckling, säger Bo Seving. LEL

Naturvetarna stöttar uppsagda på Ericsson och Sony

Hjälp att värdera

medicinska råd.

N AT U R V E TA R E18 N R 2 2 0 1 5

T E M A

T E x T o c h f o T o : A N N A N o R B E R G

Havsbruket kliver upp på land

I framtidens ladugårdar hittar vi både abborrar och tropiska räkor. Odlingarna blir sina egna kretslopp där så mycket som möjligt återvinns. In går restprodukter från samhället och ut kommer närproducerad nyttig mat.

T E M A

19N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

Produktion av matfisk i sverige, U n d E r 30 år, AnTAl To n.

11 663 To n MATf i s k

... i ungefär 100 odlingar odlades för konsumtion i sverige 2013.

En fiskodling kan vara allt från en liten jorddamm till en stor anlägg-ning med tusentals fiskar.

Den vanligaste odlingsmetoden för matfisk är nätkassar i sötvat-tenssjöar.

Dessutom odlades:

1 702 ton musslor.

1 ton kräftor.

ostron i en odlingsanläggning.

Inga alger eller räkor.

Konsumtionen av fisk och skal-djur var 112 000 ton beredd eller konserverad, vilket är en knapp för-dubbling på 20 år. för färska djur finns ingen säker statistik, men un-der 1990-talet låg siffran på minst 60 000 ton.

Källa: ScB och Jordbruksverket >

T E M A

N AT U R V E TA R E20 N R 2 2 0 1 5

avet skvalpar mot klipporna och mot den snötäckta bryg-gan. Mitt minne tar mig till solglittran-de skärgårdssom-rar med kastspö på

bryggan och turer med släktens lilla båt för att lägga nät. Fiska abborre och rycka ström-ming som sedan hamnade i stekpannan.

Men det är inte från havet vi kommer att hämta morgondagens fiskefångster. På land, bakom min rygg, i en faluröd ladu-gårdsliknande byggnad, finns tusentals ab-borrar och gösar på tillväxt.

– Här inne kan vi ha en längre odlings-säsong med reglerad temperatur och kon-troll på vad fiskarna får i sig. Och det finns ett intresse för lokalodlad färsk fisk. Till ex-empel kan man köpa abborrburgare i kios-ken här på ön, säger Ola Öberg på Svensk fiskodling AB.

TIo KUBIKmETER

Han visar runt i anläggningen. Vi passerar genom ett kombinerat fikarum och labb, med ett mikroskop och tester för fosfat- och nitrathalt på diskbänken, och en kon-trollpanel för att följa syre och koldioxid i odlingsvattnet. Dörren in till yngelkamma-ren är stängd, men en annan dörr leder till ståltrappan ned till den stora odlingshallen.

Luften är sval, belysningen svag och det luktar fisk och akvarium. En abborre slår i ett stort blått plastkärl när vi närmar oss. Sex likadana kärl, med tio kubikmeter vat-ten i varje, står på rad och är samman-kopplade med tegelröda ledningar.

RoSGöDSEl

– Vi renar och luftar vattnet så att vi kan återanvända det mesta. Slammet tar vi hand om och eftersom fiskarna inte får i sig miljögifter och metaller i odlingsbas-sängerna kan det användas som gödning. En bonde i närheten hämtar det nu, men

man skulle kunna torka det och försöka sälja det som rosgödsel, säger Ola Öberg och skrattar.

Den stora utmaningen är att odla på ett hållbart sätt, med smart och energieffektiv vattenrening och att samtidigt få odlingen att gå runt ekonomiskt. Anläggningen är i pilot-skala och behöver skalas upp för att kunna bära sig. Ola Öberg talar om de många myn-dighetskraven på anläggning, fiskhälsa, livs-medelsproduktion och arbetsmiljö. Han tror att konsumenterna måste bli mer medvetna om produktionsvillkoren för fisk för att de ska vilja betala ett högre kilopris.

hållBAR fISKföRSöRJNING

Det här sättet att odla fisk kallas recirkule-rande vattenbruk. Och det går att odla flera fiskarter än abborre och gös. Ola Öberg pra-tar ivrigt om harr, som måste ätas inom en timme, om piggvar, regnbåge och röding.

Fiskodlingen startade som ett projekt för att undersöka hur man kan skapa hållbar fiskförsörjning för Stockholm.

– Tekniken vi använder är som en skol-boksanläggning som vi har trixat lite med. Vi har haft flera projekt för att optimera odlingen och anpassa utrustning, så nu har vi ett ganska robust system.

hUNGRIGA SälAR

I odlingstankarna klarar sig fiskarna från de smittor som kan finnas i sjöar och hav och dessutom från hungriga sälar och skarvar. Och stekpanneförluster, som Ola Öberg ut-trycker det. Eftersom man återanvänder vattnet är man inte beroende av att ha ett vattendrag i närheten och kan därför placera odlingen nära kunder och arbetskraft.

– Man skulle kunna ställa en sån här odling på Järvafältet och sälja lokalprodu-

vattnet pumpas runt i anläggningen och återanvänds efter att slammet filtrerats bort. det vatten som släpps ut går via en damm där växten andmat frodas på sommaren.

H

21N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

cerad fisk på torget. Kanske bor Sveriges bästa fiskodlare i Tensta, men man har ingen möjlighet att odla i dagsläget.

PySSlA om DJUREN

Den viktigaste kompetensen för att kunna driva en fiskodling är att kunna pyssla om djuren och att vara medveten om att man inte kan resa bort. Ola Öberg jämför med mjölkbonden som inte kan lämna sina kor.

– Man vill gärna odla fisk, men det är bra att samarbeta så att man inte blir så låst. Och så är fiskar inte så roliga att fika

med, säger Ola Öberg och bjuder på pul-verkaffe och drömmar.

Yngel kläcks på våren ur rom från vild-fångad fisk, så just nu har Ola Öberg inga yngel i anläggningen. Det är också fullt i anläggningen så han har sänkt tempe-raturen för att fiskarna inte ska växa så fort. Efterfrågan på närodlad gös och ab-borre har inte riktigt kommit igång än. Förutom abborrburgarna i kiosken vid färjeläget serveras fisken på några lokala restauranger och säljs på Stockholms fisk-marknad. #

ola Öberg visar runt utanför anläggningen på skärgårdsön. På sluttningen ner mot stran-den ligger strandade delar av de nätkassar man tidigare använde för att odla fisk i havet.

3 o li kA sysTE M fö r ATT o d lA f i s k på lAn d

Recirkulerande vattenbruk (recirculating Aquaculture systems – rAs)

Vattnet man har odlat i filtreras så att partiklar och lösta näringsämnen tas upp. det luftas och syresätts sedan och åter-används i odlingen. i sverige används tekniken framförallt för odling av ostron, abborre, gös, tilapia, ål och regnbåge.

Akvaponi – kretsloppsodlingnäringsrikt vatten från fisktankar pum-pas till växthus eller växtbäddar där väx-terna tar upp näring ur vattnet, som se-dan kan återanvändas i fiskodlingen. i sverige finns endast några få akvaponier i bruk.

Biofloc – renade systemMikroorganismer tar upp och växer till av näringsämnen från foderspill och feka-lier i vattnet. fisk och skaldjur äter i sin tur mikroorganismerna. Biofloc-tekniken passar bäst i tropiska klimat eller där man har gott om billig värme.

Källa: Svenskt vattenbruk

ostron filtrerar vattnet för att fånga sin mat. de kan odlas både på land och i ha-vet, där de också motverkar övergödning,

N AT U R V E TA R E22 N R 2 2 0 1 5

Vi måste minska odlingstrycket på våra jordar och odla mer i vatten. Fast helst på land. Det tycker Anders Kiessling, professor i vattenbruk vid SLU. Han talar om framtidens matproduktion, där nästan allt handlar om kretslopp.

– Vattenbruk är än så länge litet i Sverige, men jag ser det som en sista pusselbit i ett komplett kretslopp för att producera mat. Den nya generationens vattenbruk kan kopplas ihop med jord- och skogsbruk, så att till exempel överskottet från en svingård

blir energi och foder för en fiskodling.

mUSSEläGG

Detta är ett sätt att minska läckaget av nä-ring från vår matpro-duktion, men vi behö-ver också få tillbaka det som redan läckt ut

i hav och sjöar. Anders Kiessling berättar om så kallade blå fångstgrödor, det vill säga makroalger och skaldjur som fångar upp näring i vattnet. Musslor som odlats för detta kan sedan bli fiskfoder eller protein-rikt hönsfoder för äggproduktion.

– Och musselägg, alltså ägg från höns som ätit musslor, ger tydligen finare sock-erkaka. Det är alltså inte bara bra för mil-jön, utan har andra effekter på grund av sin naturliga näringssammansättning.

RENINGSVERK I VATTNET

Framtiden för vattenbruket ligger enligt Anders Kiessling i slutna system för odling av fisk och skaldjur. I så kallade recirku-lerande vattenbruk kan man återanvända

upp till 99,2 procent av vattnet och fånga upp näringsrikt organiskt material med hjälp av filter. Man kan också koppla på ett växthus där vatten från fiskodlingen an-vänds som näring för växterna.

Ytterligare ett steg är att ha en sluten od-ling där reningsverket finns i själva vattnet. Det gör man genom att skapa ett kretslopp i odlingsvattnet med hjälp av mikrober. Läs mer om detta i artikeln här intill.

– Vi har provat att odla räkor, eftersom de kan leva på den här typen av foder, men det skulle även kunna fungera med tilapia och karpfiskar, som också klarar sig på en-bart vegetabilisk föda.

650 ARTER

Anders Kiessling säger att det är möjligt att odla 650 olika arter ifrån växt-, alg- och djurriket i vattenbruket. Men han tror att vi kommer att fortsätta att äta ungefär samma saker som i dag. Bara produktionsmeto-derna skiljer.

– Det går att lägga högteknologisk sluten produktion nära annan industri och an-vända till exempel spillvärme från den. Vi kan börja producera på ett miljövänligt sätt i större skala och närmare konsumenter och arbetskraft. Ett slutet system inomhus blir också mindre känsligt för förändringar i klimatet. #

Som en fisk på torra land…

anders kiessling.

mer matfisk kommer i framtiden från slutna system på land. det behövs en balans mellan vild och odlad fisk för att bevara ett aktivt och levande fiske, säger anders kiessling.

T E M A

23N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

– vi får otroligt mycket förfrågningar, trots att vi ännu inte serverat en enda räk-macka, säger matilda olstorpe, forskare vid sLu och vd för vegafish som odlar jät-teräkor i ett slutet system i uppsala.

1. Varför just jätte-räkor?– Vi var först inne på att odla fisk. Men vi insåg att det är många som avstår från att äta jätte-räkor med tanke på den miljöpåverkan och de dåliga arbetsförhållan-den den odlingen har.

2. Vad är det räkorna äter? – Vi ville utveckla ett hållbart sätt att pro-ducera fiskfoder av restprodukter från sam-hället. sånt som vi inte kan eller vill äta. nu

har vi räkorna i ett slutet system där maten odlas i samma bassäng. det fungerar genom så kallad biofloc, en sammansättning av bak-terier, alger och mikrosvampar som produce-rar mat till räkorna.

Men eftersom vi stoppar i räklarver och tar ut stora räkor behöver vi tillsätta lite an-nat räkfoder också. Här tänker vi oss att de skulle kunna äta rester från livsmedelsindu-strin, som ärtor eller fiskbiprodukter.

3. hur fungerar det slutna kretsloppet?– Vi ympar vattnet med de mikroorganismer vi vill ha och de får växa till tillsammans med räkorna. Mikroorganismerna bildar biofloc och blir både foder och reningssystem. de hämmar också tillväxt av andra mikroorga-nismer så att vi har friska räkor. Vi mäter vattenkvalitet och sätter eventuellt till lite mer mikroorganismer för att hålla systemet i balans.

4. Vad skulle det mer kunna användas till?– Vi skulle kunna odla fisk och andra filtre-rande djur som klarar sig på vegetabilisk föda. och rovfiskar som sik, gös och abborre i början av deras produktionscykel.

5. hur ser framtiden ut?– det har varit kul att vara först i sverige, men det har varit tungt ibland att ta sig ige-nom regelverk för något ingen gjort förut. nu är dock alla till-stånd klara i Uppsala. Vi är beredda att starta odlingar på stäl-len där det finns spillvärme att använda. Man kan tänka sig att vi odlar fisk på ett ställe och räkor på ett annat. #

I havet kring Kosterarkipelagen utanför Strömstad odlas alger. Bruna kelpslingor vajar från rep under ytan och tar upp nä-ring från havet.

– Våra odlade alger växer bra. Vi tittar just nu på möjligheterna för att odla dem här på västkusten men framöver också i Östersjön, säger KTH-forskaren Fredrik Gröndahl, projektledare för Seafarm.

Deras försöksodlingar är en av få plat-ser i Sverige där man odlar alger. Tanken är att algerna ska kunna användas till allt ifrån mat och foder till kosttillskott till nya biologiskt nedbrytbara material. Algerna går att äta direkt, men framförallt vill man använda dem för att ta fram ingredienser som smakämnen, omega 3-fett och mine-raler. Algresterna kan bli energi och göd-ning.

– Algodlingar tar inte värdefull jord-bruksmark i anspråk och behöver inte be-vattnas eller gödslas. De kan till och med vara nyttiga för de marina ekosystemen genom att de tar upp övergödande äm-nen som kväve och fosfor. Och algodling-arna kan bli viktiga biotoper för fisk, säger Fredrik Gröndahl.

Han tror att algodling kan bli en ny näring vid framför allt västkusten. Utma-ningen är att få hela processen från odling till förädling att bli effektiv och lönsam. #

kom Pete n s i frAMTi dE ns VATTE n B r U k

» Livsmedelsagronomer

» Husdjursagronomer

» Mikrobiologer

» Biokemi

» Akvakultur

» Livsmedelshygien

» Ingenjörer

» Odlingsteknik

» Sjövana – för den som ska odla alger i havet

» Förståelse för vattenlevande djur

» Kunskap om certifieringssystem (ISO, ASC, Krav)

En åker under ytan

Varför odlar man tropiska jätteräkor i Uppsala?

matilda olstorpe.

5 fRåG oR:

undervattenskog med stora brunalger.

Fo

to

: L

ar

s-o

ve

Lo

o

T E M A

N AT U R V E TA R E24 N R 2 2 0 1 5

f i s k MAT f r ån s ko g E nI ett svenskt-isländskt forskningsprojekt har man lyckats omvandla restprodukter från skogsindustrin till fiskfoder. Tekniken bygger på att man låter mikroorganismer, som jäst och filamentösa svampar, växa på de kolhydrater som finns kvar i surlut och fi-berslam från cellulosatillverkning.

svampcellerna torkas och mals och kan sedan användas som foder. Målet är att kunna ersätta fiskmjölet i fodret med svampprotein. i försök med att utfodra fiskarten tilapia har man visat att tillväxten hos fiskarna blir lika bra eller bättre än de fiskar som fått foder baserat på fiskmjöl. nu återstår att ta reda på hur fisken sma-kar, att göra tester i större skala och att hitta en fungerande affärsmodell. om tre år kan tekniken vara i produktion.

Hos svenska naturskyddsföreningen är man positiv till fiskodling och tycker att det behövs vattenbruk för att försörja världen med fisk och skaldjur.

– Vi måste odla fisk, men vi måste göra det på ett bra sätt, säger Ellen Bruno, sakkun-nig för marina ekosys-tem och fiske.

Hon säger att det framför allt finns två saker

att förbättra. Det ena är fodret. Här behövs vegetabilier och mikrober som alternativ till att utfodra med fisk. Så att man inte stoppar in mer fisk i odlingen än man får ut.

Det andra är att undvika på-verkan på omkringliggande eko-system. När fisken odlas i öppna system, till exempel nätkassar i havet, läcker näringsämnen ut och ger övergödning i omgivan-de vatten. Det är också en risk för att fiskar i odlingarna smit-tar sina vilda släktingar med sjukdomar och parasiter. Och att rymlingar korsar sig och på-

verkar genuppsättningen i de naturliga fiskbestånden.

– Fiskodling är bra jämfört med det överfiske vi har i haven i dag. Men framför allt är det bättre jämfört med uppfödning av andra djur på land, både etiskt och när det gäller näringsutnytt-jande och koldioxidutsläpp, säger Ellen Bruno.

lästips: Miljöanpassat vattenbruk i Sverige,

Naturskyddsföreningen.

"Vi måste odla fisk"

mikroorganismerna odlas i en 10 000- liters bioreaktor.

nyskördade svampceller från reaktorn.

ellen Bruno.

Öppna fiskodlingar läcker näringsämnen. slutna system är bättre för omgivningen.

på r ö dA li sTAnPå Världsnaturfondens röda lista, det vill säga arter som kommer från ohållbara odlingar som skadar miljön, finns till exempel lax, öring, regnbå-ge och tilapia odlad i sydamerika, pangasius eller hajmal odlad i Asien samt röding, fjällröding och tropiska räkor.

På gröna listan, det vill säga där fisken odlats på ett hållbart sätt, finns röding, fjällröding och tilapia från recirkulerande odling.Källa: WWf:s fiskguiden 2015

tropiska räkor på röda listan.

25N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

var mt väLkom na!

dietisternas iksförbunddatum: söndag 29 mars

Mer information om program och

anmälan: www.naturvetarna.se/professionsforeningar

geosektionendatum: måndag 20 april

miljö- och hälsoskydds-sektionendatum: fredag 27 mars

ekoingenjörernas riksförbunddatum: torsdag 21 maj

sveriges cytodiagnostiker datum: onsdag 20 maj

Coachning i lönesamtal

Coachning ilönesamtal

du som är medlem i naturvetarna kan boka tid och bli coachad inför ditt lönesamtal. målet är att du ska bli bättre på att kommunicera din kompe-tens och dina resultat i relation till uppsatta mål.

Vi samtalar också om hur du presenterar ditt bidrag till verksamheten på din arbets-plats.

Vi lägger fokus på hur löne-samtalet ska förberedas och genomföras, och inte på siffror. när du når fram till lönesät-tande chef med dina argument så ökar chansen till ett bättre resultat i lönesamtalet.

på www.naturvetarna.se/ coachning-lonesamtal fyller du i formuläret. inom tio dagar blir du kontaktad av någon av våra coach-utbildade experter, som erbjuder tid för samtal. Coachningen tar 30-40 minuter och sker på telefon.

vill du ha lönerådgivning? Välkommen att kontakta naturve-tarnas jour: jour@naturvetarna.se eller 08-466 24 80.

Pia Hansson är ordförande i geosektionen

ÅrsmÖten Professions-fÖreningar

r

N AT U R V E TA R E26 N R 2 2 0 1 5

T E x T J o h A N J o E l s s o N f o T o J o N ATA N J A c o b s o N

Han kartlägger hela världenVisionen är storslagen. Med hjälp av fotograferande privatpersoner vill matematikern Jan Erik Solem skapa en gatubildtjänst som täcker vartenda litet skrymsle på hela jordklotet.

R E P O R TA G E

>Malmö är den stad där tjänsten hittills är mest heltäckande.

R E P O R TA G E

N AT U R V E TA R E28 N R 2 2 0 1 5

AllA kAN bidRA

Jan Erik Solem kan dela upp de crowd-sourcande privatpersonerna i ett par olika kategorier. Dels är det perso-ner som är intresserade av kartering och att bygga storskaliga kartor. An-dra uppskattar tanken på öppen data – Mapillary erbjuder privatpersoner att använda bilderna fritt i andra sam-manhang och att själva bygga vidare på tjänsten.

En annan kategori ser Mapillary som en bra bildförvaringsplats där de kan dela med sig av sina cykelturer, vandringar och strandvyer från semes-terresan.

användare runt om i världen. Män-niskor från Surahammar till Surinam kan med hjälp av Mapillarys app fo-tografera platser i sin närmiljö – från cykel, bil eller till fots – och ladda upp sina bilder till Mapillarys servrar.

NyA bildER

Med hjälp av ett avancerat bildanalys-program, som Jan Erik Solem utveck-lat, suddas ansikten och registrerings-skyltar ut varpå bilderna sorteras och kopplas ihop med andra foton som är tagna inom en radie av en kilometer. En process som sker automatiskt.

Fördelarna med Mapillarys gatu-bildtjänst är, enligt Jan Erik Solem, många. Till skillnad från konkurren-terna som kör med sina fotobilar på en viss plats med flera års mellanrum kan Mapillarys bildmaterial vara mer kontinuerligt uppdaterat eftersom nya bilder av samma plats kan tas flera gånger i veckan.

– Den enkla insamlingsmodellen möjliggör även täckning av platser som jättarna inte alltid har resurser att foto-grafera. En av våra tidiga superanvän-dare dokumenterade hela Vårgårda i Västergötland från cykel under två hel-ger, säger Jan Erik Solem.

Vilka är det då som bidrar med bil-der till Mapillary?

öreställ dig att du tar en virtuell promenad längs gatan där du växte upp. Du klickar dig framåt och be-traktar husfasaderna på datorns skärm.

Men plötsligt får du lust att sticka av på den där lilla gångstigen genom bus-kaget som ledde vidare till lekplatsen i parken. Om du använder Google, Eniro eller Hitta är det idag omöjligt eftersom gatubildtjänsterna bygger på fotografier tagna från bil.

Men om du däremot använder Mapil-lary är det fullt möjligt att ta stigen, åt-minstone i teorin.

såldE Till ApplE

Mannen bakom tjänsten heter Jan Erik Solem, entreprenör och forskare vid Lunds universitet. 2010 sålde han sitt dåvarande företag Polar Rose, med fo-kus på ansiktsigenkänning, till Apple och flyttade till Silicon Valley. Men 2013 valde han att säga upp sig, flytta hem till Sverige och sjösätta Mapillary – en idé som han klurat på i flera år.

– Jag ville skapa en tjänst där man kan se sig omkring på alla ställen som betyder något för människor, säger han

när vi ses i Slotts-parken i Malmö där Jan Erik Solem passar på att doku-mentera miljöerna vid en bro med sin mobil.

Mapillary bygger på frivilligt insamla-de mobilbilder från

F

Mapillary – som idag har fyra anställda – lanserades i februari 2014. Hittills har tusentals använ-dare världen över bidragit med cirka 7,6 miljoner bilder. Omkring 230 000 kilometer vägsträcka är redan täckt. Södra Sverige och Tyskland tillhör de delar som idag är bäst representerade, men även Nordamerika och Brasilien kom-mer starkt.

Mapillary växer

”Att kunna erbjuda global täckning kan var möjligt

inom fyra fem år”

Jan Erik Solem.

R E P O R TA G E

29N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

JAN E R i k solE M

Ålder: 39 år.

Bor: I Bjärred.

Utbildning: Doktor i tillämpad mate-matik (LTH), civilingenjör teknisk fysik.

Har tidigare arbetat med: Forskare vid Lunds universitet, Polar Rose

(ansiktsigenkänning), Apple.

Gör just nu: Jobbar mest.

Fritid: Cykling.

Entreprenören Jan Erik Solem lämnade Silicon Valley för att kunna satsa på sitt storslagna gatubildprojekt.

R E P O R TA G E

N AT U R V E TA R E30 N R 2 2 0 1 5

– Att det bland vissa även finns ett inslag av fåfänga, att få cred för bilderna man lad-dar upp, ska heller inte förnekas, säger Jan Erik Solem.

AffäRsidéN

Mapillary kommer alltid att vara gratis för privat och icke-kommersiellt bruk. Men för företag som vill använda tjänsten planerar Jan Erik Solem och hans team att ta betalt. Solem tror att det finns en rad aktörer som kan vara intresserade av olika typer av data – hastighetsbegränsningar, vägunderlag, träd i parker, stadsdelars förändring och cykelvägar – som enkelt kan plockas ut ur Mapillarys bilder. Just nu håller exempelvis Mapillarys team på att detektera trafikskyl-tar i alla bilder som laddas upp. Kommu-ner, fastighetsägare eller byggfirmor tillhör de tänkta kunderna. De skulle bland annat kunna använda tjänsten när det kommer till att dokumentera stora byggprojekt un-der lång tid. Kommuner skulle även kunna dra nytta av tjänsten i stadsplaneringsfrå-gor som inte är gatubaserade.

– Här i parken saknar exempelvis kom-munen bildunderlag om de vill förändra cy-kelvägarna eller såga ned träden vid ån. Den typen av bilder kan man inte få med bilbase-rade street view-lösningar, säger han.

VANlig ModEll

Jan Erik Solem ser även de stora kartföre-tagen som potentiella kunder. Dessa kan, enligt Solem, licensiera en del av den data Mapillary plockar ut för att sedan använda den som en ytterligare källa när de själva bygger egna kartpaket. Hur ser han då på att kommersialisera bilder som volontärer bidragit med?

– Det är en modell som är ganska vanlig. Alla navigeringstjänster bygger på crowd-sourcat material från användare. Det hand-

lar om att ha en bra balans och göra rätt för sig. Vi måste ta betalt för att kunna tillhandahålla tjänsten, säger han.

hiTTA bARNdoMENs sTigAR

Visionen med global bildrepresentation är milt uttryckt storslagen. Jag går in på webbben för att leta upp mina barndoms-kvarter. Utan framgång. Men när jag sur-far vidare på Mapillarys sajt ser jag att flera svårtillgängliga platser, bland annat den övergivna ryska gruvstaden Pyrami-den på Svalbard, finns representerade. Mapillary planerar nu en bred marknads-

föringskampanj för att få fler använda-re från olika delar av världen.

– Att kunna erbjuda relevant glo-bal täckning tror jag kan vara möjligt inom fyra-fem år, säger Jan Erik Solem hoppfullt och laddar upp sina nytagna bilder till Mapillarys servrar.

Vad gör du när tjänsten blivit stor och framgångsrik – säljer du Mapillary till Apple då?

– Vi har ju stora planer med det här. Vi vill hellre bygga något stort själva och konkurrera med de stora spelarna, säger han och ler.

Med hjälp av Mapillarys app tas bilder automatiskt varannan sekund. Bilderna laddar man sedan upp på företagets server.

Jag hittar den övergivna ryska gruvstaden

Pyramiden på Svalbard

31N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

v e t e n s k a p

xxxxxxxxxxxxxx

Musik skapas alltmer i datorer och inte av människor i en studio. efter många år inom datavetenskapens värld har Rikard Lindell nu lanserat ett verktyg som ska leda till kreativ interaktion mellan människa och teknik.

T E X T N ATA l i E V o N d E R l E h R

Rikard kodarframtidens konst och musik

N AT U R V E TA R E32 N R 2 2 0 1 5

Det ser ut som en liten galax, små runda vita cirklar med gröna prickar i mitten på en svart bakgrund. Rikard Lindells fingrar rör sig snabbt över te-lefonens pekskärm, där hans beröring av en grön prick startar uppspelning av en elektronisk ljudsekvens. Genom att starta och justera olika cirklar samtidigt skapar han snabbt en elektronisk melodi i appen C3N play.

– Appen är baserad på mina forsknings-resultat. Målgruppen är de som gillar elek-tronisk musik och vill uppleva mer än att bara lyssna, förklarar Rikard Lindell.

Han är lektor i datavetenskap vid Mä-lardalens högskola i Västerås och forskar inom interaktionsdesign.

– Interaktionsdesign handlar om att designa ett värde, en upplevelse, som för-vandlas till fungerande teknik. Det är inte helt lätt, det är faktiskt väldigt svårt, på-pekar han.

PRogRAmmERiNg som ETT hANTVERk

När datavetenskapen möter design upp-står en friktion, enligt Rikard Lindell. Naturvetenskapligt skolade forskare och ingenjörer har oftast ett tankesätt som utgår från en hypotes eller idé som ska bevisas eller motbevisas. Designforsk-ningen är motsatsen.

– Det handlar om att hitta en framtida specifik lösning på ett specifikt problem i en specifik situation.

Ett sätt att komma runt denna friktion är att tänka på programmering som ett hantverk och på programkod som designmaterial.

– Om vi förstår programkodens egenska-per kan vi få fram dess fulla potential för gestaltning. Därför ska vi inte bara forska om kod, utan också designa kod för nya applikationer.

kodA och iNTERAgERA

Digitaliseringen i världen accelererar och med det förändras arbetsmarknaden. Det

finns de som menar att programmering av datakod är den nya läs- och skriv-kunnigheten och att det borde läras ut i skolorna. Rikard Lindell håller med men påpekar åter igen vikten av att se pro-gramkod som ett formbart material.

– Frågan är också vilket ämne det skulle tillhöra – slöjd, språk eller matte?

Dagens barn är redan vana vid att an-vända digitala verktyg, till exempel ge-nom att både aktivt modifiera ett spel och att interagera med andra som spelar.

v e t e n s k a p

datavetenskap möter humaniora

school för Poetic Computation (sko-lan för poetisk programmering) i new York anser att programmering liknar kreativt skrivande. skolan tillhandahåller verktygen för att lära sig att skriva kod och för att använda kunskapen i en kre-ativ process och tillämpning.

”programmering är poetiskt när tek-nologi används för kritiskt tänkande och estetik – ett utrymme där logik möter

elektronik, matematik möter språk och analytisk tänkande möter experiment”, skriver skolan på sin hemsida.

– enkelt uttryckt har humanvetenska-perna mycket att bidra med till datave-tenskap när framgångsfaktorer beror på andra aspekter än optimala lösningar, kommenterar Rikard Lindell.

Rikard Lindell kan snabbt skapa en elektronisk melodi i appen C3N play som är baserad på hans egen forskning.

Läs mer på http://sfpc.io/mission

33N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

v e t e n s k a p

Interaktionsdesign handlar om att

designa ett värdeDärifrån är steget till att börja skriva kod inte långt, enligt Rikard Lindell.

Rikard Lindell hittade själv till da-tavärlden via musiken. Han är klas-siskt skolad tvärflöjtist men hade re-dan som ung även ett stort intresse för teknik. En sommar lånade han hem en synt av en vän till familjen.

– Jag var helt hooked direkt. Se-dan dess har jag gjort mycket musik och släppt flera skivor och i mitten av

1990-talet insåg jag att datorerna är det nya musikinstrumentet. Med det tappar man mycket av det sociala, av interaktionen när man skapar musik.

Upplevelsen när man rör på pek-skärmen för att mixa och justera ljudet i appen C3N play ska istället likna den lekfulla upplevelsen vid ett mixerbord.

Rikard Lindell förespråkar en lek-fullhet, både inom vardagen och inom forskningen.

– Speciellt inom forskningen är det för mycket fokus på nyttoaspek-ten. En nytta av forskningen är att vi lär ut till våra studenter som sedan tar med sig kunskapen till sina kom-mande yrkesfält. På så sätt kan forsk-ningen också göra nytta, avslutar Ri-kard Lindell. #

c3N play (uttalas ”zen-play”)

c3 står för content, creativity and colla- boration (innehåll, kreativitet och samarbete).

N står för oändlighet.

ljudet representeras av en symbol, som en ljudvåg, istället för ett namn.

de olika ljuden går att kombinera och justera i oändlighet. Det ska vara enkelt och intuitivt att använda för nybörjaren samtidigt som det finns utrymme för erfarna musiker att skapa musik.

Programvaran och appen har utvecklats av Rikard Lindell, David Laake, Håkan Lidbo och emil Hedin. appen är gratis.

Läs mer på c3nplay.se

När datavetenskapen möter design uppstår friktion, som Rikard Lindell uttrycker det, med möjligheter till nyskapande.

»

» »

» »

»

N AT U R V E TA R E34

340 000 Så många personer ingick i en kart-läggning av sambanden mellan gener och fetma. Forskarna har hittat 89 nya regio-ner med gener som ökar risken för fetma eller förändrad kroppssammansättning. Den stora genetiska kartläggningen pekar dessutom på tidigare okända genregioner med starka bevis på koppling till BMI (body mass index) och midja-höft-kvot som är ett kroppsmått som speglar bukfetma.

– kunskapen ökar den biologiska förstå-elsen för utvecklingen av fetma och dess konsekvenser. på sikt kan fynden leda till nya sätt att förhindra och behandla fetma, diabetes, och hjärt-kärlsjukdomar, säger erik Ingelsson, en av de ledande forskarna bakom studien och professor vid Uppsala universitet. NL

Forskare vid Karolinska insti-tutet har utvärderat en ny behand-lingsmetod mot alzheimers sjukdom. Behandlingen går ut på att mot-verka nedbrytning av de så kallade kolinerga nervcellerna. Dessa cel-ler behöver en speciell tillväxtfaktor, nGF. när tillförseln av nGF blir för låg bryts cellerna ner och sjukdo-men fortskrider.

I det första kliniska försöket be-handlades sex patienter. Med hjälp av mycket exakt kirurgi blev en kap-sel med nGF-producerande celler placerad i den delen av hjärnan där de kolinerga nervcellerna finns. Cell-kapslarna utsöndrade sedan nGF kontinuerligt.

Kapslar mot alzheimerResultaten var positiva hos samtliga

patienter, forskarna kunde se att minnes-förlusten gick långsammare jämfört med obehandlade patienter.

– Resultatet är positivt men måste be-traktas med försiktighet då endast få pa-tienter deltog i studien, säger Maria er-iksdotter, professor och forskningsledare.

studien gjordes i samarbete med det danska bioteknikföretaget nsGene. NL

Ljudet av poppande popcorn är ett säkert tecken på fredagsmys. Men vad är det som låter egentligen? Franska fysiker har bland annat

använt en höghastighetskamera som tar 2 900 bilder i sekunden.

De har kommit fram till att själva poppan-det sker inne i majskornets kärna. vattnet som finns i kärnan förångas och trycket som upp-står gör att det yttre skalet av majskornet går sönder. Det leder till det karakteristiska poppet, som förstärks av hålrummen i majsstärkelsens struktur.

när det yttre skalet av majskornet har gått sönder trycker majsstärkelsen sig ut och pop-cornet hoppar.

Den perfekta temperaturen för att poppa pop-corn är 180 grader, då spricker det yttre skalet på 96 procent av majskornen. NL

Växter bäst på att klara tuffa tider

Varför poppar popcorn?

minst fem stora naturkatastro-fer har varit förutsättningen för det liv som finns på jorden idag. I en ny studie från Göteborgs universitet har forskare under-sökt mer än 20 000 växtfossil och kommit fram till att växterna har klarat av omvälvningarna allra bäst. De är särskilt bra på att överleva och återhämta sig efter tuffa perioder. samtidigt innebär ett massutdöende av arter en möjlighet till biologisk mångfald.

ett exempel är asteroidnedsla-get för 66 miljoner år sedan, några viktiga växtgrupper som ormbunkar, tallar och granar förlorade en stor del av sin mångfald samtidigt som blom-växter fick ett uppsving.

studier av extrema händel-ser som naturkatastrofer kan lära oss vilka grupper av orga-nismer, miljöer och egenskaper som är mer känsliga för föränd-ringar. NL

Tillväxtfaktor.

(Mys)teriet är löst.

v e t e n s k a p

35N R 2 2 0 1 5 N AT U R V E TA R E

Vad hände med mammuten?Vad säger de senaste rönen om varför mammuten dog ut?

klimatet eller människa är de två huvud-spåren, eller en kombination av båda.

Resultaten från min forskargrupp tyder på att klimatet spelade den viktigaste rollen för mammutens utdöende i kontinentala eurasien och nordamerika. Å andra sidan publicerades för inte så länge sedan en artikel som argu-menterade för att det var människan som låg bakom megafaunans utdöende.

Utdöende är en process där flera olika po-pulationer dör ut efter varandra. De sista mam-

mutarna levde på Wrangels ö fram till för 4000 år sedan.

varför de dog ut vet vi väldigt lite om, men utö-ver klimat/människa så

kan man även tänka sig att Wrangels ö helt enkelt var

för liten för att kunna upp-

Är den nordiska maten nyttig?Medelhavsmaten brukar framhål-las som den bästa maten för hälsan. Kan de livsmedel som produceras i vårt klimat vara lika bra?

Vi har vid Uppsala universitet studerat ef-fekter av en kost, baserad på livsmedel som kan produceras i norden, på riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. näringsinnehållet i kosten uppfyllde nordiska näringsrekommendationerna och motsvarade medelhavskostens näringsinne-håll. studien visade att nordisk kost ger likartade effekter som medelhavskost.

Det finns en mångfald livsmedel som anpas-

Fråga en

NaTuRVeTaRe

Kan man varna för jordbävningar?Är det möjligt att förutse jordbävning-ar med hjälp av kemiska analyser?

man har observerat förändringar av grund-vattnets kemi före större skalv. Det är främst tre metoder som har visat stor potential: radon, grundämnen i lösning och isotoper.

Japanska forskare observerade en ökning av radon före skalvet i kobe 1995. vid stock-holms universitet sker forskning om hur vat-

rätthålla en livskraftig population i mer än 6000 år.

en tredje hypotes är därför att mammu-ten på Wrangels ö kan ha dött ut av inavel och förlust av genetisk variation. Denna frågeställning jobbar vi nu med för närva-rande, med hjälp av genomsekvensering på ett flertal mammutprover.

loVE dAléN, FoRskaRe I paLeoGenetIk vID natURHIstoRIska RIksMUseet

sats till nordiskt klimat. några exempel är raps-olja och feta fiskar som ger bra fettkvalitet. Råg, havre och korn ger bra kolhydratkvalitet. Äpplen, plommon och hjortron är rika på vitami-ner, mineralämnen och andra bioaktiva ämnen och i blåbär ökar halten av bioaktiva ämnen med antal soltimmar och svalt klimat.

så ja, livsmedel som produceras i vårt kli-

mat är näringsmässigt bra. Läs mer om forskningen om den nordiska kosten och beställ recepten från studien ”Hälsosam nordisk mat” på www.violaadamsson.se.

ViolA AdAmssoN, DR MeD vet, asso-CIeRaD tILL InstItUtIonen FöR FoLk-HÄLso- oCH vÅRDvetenskap UppsaLa

UnIveRsItet

tenkemin förändras före större skalv och 2014 publicerades resultat i nature Geoscience.

artikeln tar upp förändringar av grundvattnet i ett borrhål i norra Is-land. Innan skalv ökade halterna av flera grundämnen och vattnets isotopsammansättning förändra-des. Isotopförändringen kan ske då olika grundvattenreservoarer blandas när sprickor bildades av de spänningar som finns innan skalvet sker.

alla dessa studier har utvärde-rats efter händelsen. alltså har ett jordskalv ännu inte blivit förutsagt med precision! Det krävs att mätningar sker i realtid så att förändringar kan upptäckas direkt. nästa fråga är: när har ändringen blivit så stor så att ett skalv är nära före-stående? Forskningen är på god väg, men i dag är det inte möjligt att förutse ett skalv med någon större noggrannhet vare sig i tid och rum.

ERik sTURkEll, pRoFessoR vID GöteBoRGs UnIveRsItet

en stark gren i Norden. Frukt och bär är rika på bioaktiva ämnen.

Offer för inavel?

Mer radon i vattnet.

För 40 år sedan var Sydkorea och Nordko-rea två ekonomiskt jämbördiga länder. Där-efter har de gått helt skilda vägar och idag är Sydkoreas ekonomi 40 gånger större än den i Nordkorea. Svältkatastroferna har avlöst var-andra i Nordkorea och jordbruket har inte lyckats föda landets 25 miljoner invånare.

Flera internationella biståndsgivare är på plats. En av dem är irländska Concern Worldwide, som främst jobbar med kata-strofbistånd i hela världen.

Karriär inom bistånd

Jag träffar Bo Lager på ett café i Gamla stan i Stockholm. Uppdraget i Nordkorea tog slut i november. Han är förhoppningsfull och vän-tar på besked om nytt jobb på en internatio-nell biståndsorganisation.

Under hela sitt yrkesliv har han jobbat i olika biståndsprojekt. Det mest speciella är utan tvekan det senaste i Nordkorea. Där var han programchef för hållbart lantbruk och livsmedelsproduktion

– Det var en upplevelse som inte går att jämföra med något annat. Vi jobbade genom den statliga myndigheten för lant-bruk. Vatten och sanitet ingick också i den satsningen.

Enligt gammal sovjetisk planekonomisk modell är jordbruket uppbyggt som stat-

n at U r V E ta r E36 n r 2 2 0 1 5

Att som svensk jobba i Nordkorea ger känsla av Kafka, med en kuliss som döljer de verkliga problemen.– Projektet gick bra, men det är frustrerande att jobba i ett system som inte har någon framtid, säger Bo Lager. t E x t L a r s - E r i K L i L j E b ä c K

i n s P i r at Ö r E n

Han byggde upp jordbruket i Nordkorea

Samarbetet med lokala experter fungerade bra. Som biståndsarbetare blev Bo Lager en del av eliten.

k a r r i ä r

37n at U r V E ta r En r 2 2 0 1 5

b o l ag e r

Karriär: Vi- skogen, Skogs-styrelsen samt biträdande ex-pert i Vietnam med mer.

Utbildning: Skogsmästare i Sverige plus en masterexamen i agroforestry från University of Wales.

Familj: Sambo och två döttrar, varav en som läser till landsbygdsagronom på SlU.

bor: i Näsåker i Ångermanland, när han är i Sverige.

trivs bäst: På uppdrag som gör skill-nad för rättvisa i världen.

Läs mer: Missade a-kassa, se sid 12.

liga kooperativ, där all mat i landet produ-ceras och fördelas till folket.

– Implementeringen fungerade perfekt, där vi tillsammans med lokala experter byggde upp växthus med odling av grön-saker året runt. I brist på gödningsmedel gällde det att bruka jorden hållbart och inte laka ut den.

På kooperativen finns också mejerier och fabriker för framställning av bland annat sojaprodukter.

trEa i Pyongyang

Som biståndsarbetare blev Bo Lager en del av eliten. Han bodde i huvudstaden Pyongyang i en trea med centralvärme. Han beskriver det som en modern stad med två miljoner invå-nare. Där kunde han röra sig fritt, även om det var lite spänt i början.

– Det är en otrolig skillnad mellan stad och land. Jag besökte landsbygden och såg de fattiga kooperativen. Traktorerna är från 60-talet och fungerar ibland. Både el och bränsle är en bristvara och skörden sker för hand.

Han beskriver det som frustrerande att inte kunna hjälpa där nöden är som störst på landsbygden.

– Regimen vill inte visa upp ett fattigt Nordkorea och försöker dölja misären, som

att en tredjedel av alla barn under fem år är undernärda. Biståndsorganisationerna har inte tillträde till de norra och östra delarna av landet där fattigdomen är som djupast.

som att Lägga PUssEL

Med sina kollegor på kooperativet var det bra stämning och han kunde prata om det mesta, utan att kritisera systemet.

– Egentligen behöver inte Nordkorea bistånd, utan ett nytt politiskt och eko-nomiskt system, säger han och misströs-tar en aning.

Industrin har i stort sett kollapsat förut-om militärindustrin och exporten av kol.

– Men det är svårt att få hela bilden av Nordkorea. Det är som att lägga pussel, där några bitar har fallit på plats.

Hur är klimatet och skördarna?– Det är ungefär som i Sverige med

kalla vintrar men lite längre odlingssä-song. Veteskörden ligger på knappt fyra ton per hektar. Innan krisen var nor-malskörden åtta ton vete per hektar. I övrigt odlas majs, soja och ris. #

Nöden är stor på landsbygden. En tredjedel av alla barn under fem år är undernärda.

N o r d ko r e ab e h öV e r i N t e

b i StÅ N dU ta N e t t N y t t P o l i t i S kt o c h

e ko N o M i S kt SySt e M

Fem i tre–dippen på eftermiddagen är ett välkänt fenomen och kallas egentligen paltkoma. Några timmar efter lunch upp-lever många som den jobbigaste stunden på dagen att hålla sig vaken. En inte helt ofarlig svacka. Undersökningar visar att olycksrisken i trafiken fördubblas vid treti-den på eftermiddagen.

– Felet många gör är att jobba som en gal-ning hela förmiddagen utan paus och stres-sad kastar i sig lunchen. Då kraschlandar man garanterat vid tre tiden, säger Ulrika Nybäck, motivations- och energiföreläsare.

Men det går att undvika energisvackan. – Du kan hålla dig pigg och ha en jämn

energinivå hela dagen, säger Ulrika Nybäck.Hon är själv ett levande bevis på att det

fungerar. Tidigare stressade hon mycket utan återhämtningspauser, var ofta trött och småförkyld, ledsen och deppig. Klas-siska dippar efter lunch var vardagsmat.

– Jag tappade motivationen och kon-centrationen och ville bara sova, säger Ulrika Nybäck.

Hon bestämde sig för att bli bäst på en-ergi och testade alla möjliga metoder för att må bättre, både i livet och på jobbet. Allt från supermat och yoga till mental trä-ning och hon började springa regelbundet.

– Jag började snabbt må bättre och blev både starkare, friskare och piggare.

Hon utvecklade egna motivations- och energinycklar baserade på den senaste forsk-

ningen och den egna vardagen som egenfö-retagare och småbarnsförälder. Idag är hon ute och föreläser om hur man undviker att hamna i djupa trötthetsdippar och svackor.

Det gäller att skaffa sig smarta mål.– Ät inte för mycket till lunch. Ta hellre

flera mellanmål, det gör dig mindre trött och seg, säger Ulrika Nybäck.

Att falla för söta frestelser är lätt när man känner sig slö på eftermiddagen.

– Sötsaker ger rejäla svängningar i blodsockret och du blir tröttare. Drick hellre en kopp kaffe, och ta några nötter, koffein piggar upp och nötterna ger jäm-nare blodsocker.

Skaffa ritualer och rutiner, råder Ulrika Nybäck. Försök få en nypa frisk luft och rör på dig på lunchen. Ta många små en-ergipauser ofta under arbetsdagen, det får igång blodcirkulationen och piggar upp.

– Jobba koncentrerat i högst 90 minuter och ta en paus, stretcha och rör på dig. Du slipper hamna i djupa svackor som är svåra att ta sig ur.

Hälsosamma mellanmål ger snabb energi när du börjar känna dig trött. Torkad frukt

och lite nötter hjälper att få upp blodsock-ret. Även en tom paus är bra i allt brus.

– Att släppa alla tankar och intryck är en effektiv energikick.

Andra knep är att ha smarta mål i jobbet. Gärna små tydliga mål, lätta att klara av.

– Poängen är att du får saker gjorda, det blir roligare och du får fart och kraft.

Ett sätt att jobba smart är att ha fasta ti-der för mejl och telefon. Lägg arbetsupp-gifter som kräver stor koncentration direkt på morgonen.

– Att slentrianmässigt kolla mejlen var femte minut är en riktig tids- och energitjuv.

En gnällfri arbetsplats är ett annat smart mål som får alla att må bättre. Ulrika Ny-bäck ger exempel på företag som tagit be-slut att enbart lyfta fram positiv feedback.

– Fastna inte i gnällträsket, det sänker bara energin. #

n at U r V E ta r E38 n r 2 2 0 1 5

Sötsugen? Hjärntrött och sömnig? Forskning visar att tröttheten är som störst fem i tre på eftermiddagen. Föreläsaren Ulrika Nybäck ger tips på hur du kan undvika energisvackan.

m a n U a L E n

TEXT Mar gar ETha E ld h I llUSTraTION Fr E d r I k Saar kOppE l

Slipp dippenfem i tre

e N e r g i t i P S f ö r at t o r k a h e l a a r b e tS dag e N

10

fö r S ö k fÅ e N NyPa f r i S k lU ft o c h r ö r PÅ d i g

PÅ lU N c h e N

k a r r i ä r

39n at U r V E ta r En r 2 2 0 1 5

PAUS

90 min

PAUS

90 min9

1. Ta smart energipaus ofta – rör på dig - det minskar smärta och ökar blodcirkulationen.

2. Lär dig några enkla stretchövningar – rulla med axlarna, töj på nacken.

3. 90-minutersregeln – jobba inte längre pass än 60-90

minuter i taget. Annars kan du hamna i djupa dippar som

är svåra att ta sig ur och sockerbegäret ta över.

4. Energigivande vision – ger dig bra tankar och höjer hu-möret. Att tänka på vad som gör ditt liv meningsfullt, tänder en gnista och drar dig framåt.

5. Ät lagom - en lättare lunch som gör att du står dig tre timmar. Stora mäng-der mat hamnar som en klump i magen och kräver energi för att brytas ner.

6. Ta en rask promenad på lunchen. Det ger syre till hjärna och muskler.

7. Sluta slentriangnälla - öva att tänka stärkande tankar under dagen: ”Det här har jag verkligen gjort bra” och ”ikväll ska jag träffa den här personen som jag tycker så mycket om”. Det ger mental energi.

8. Sätt upp tydliga mål i jobbet. Kan vara små mål du klarar av. Poängen är att du får saker gjorda. Det blir roligare. Du börjar se dig som en person som lyckas med saker och det ger dig kraft.

9. Ät hälsosamma mellanmål – skaffa en lista på supermat: exem-pelvis keso med blåbär och hallon, en skiva grovt bröd med kalkon och avokado, en frukt eller en näve nötter.

10. Ta ansvar för din energi – håll energitjuvar på avstånd. Ger kollegor och vänner energi? Ger de råd och peppar dig? Var uppmärksam vilka som peppar och vilka som drar ner.

k a r r i ä r

F r å g a E x P E r t E n :Natu rvetar Nas expe rte r svarar på fråg or fråN m e dle m mar Na

nej. saco-s policy är att inte lämna ut lö-ner för enskilda individer, och inte heller dela information om facklig tillhörighet. det ska medlemmarna känna sig trygga med.

en av Saco-S-föreningarnas uppgifter

Kan facket lämna ut kollegors löner?Hej, jag har precis börjat jobba på en statlig myndighet och vill veta vad mina kollegor tjänar. Är det möj-ligt att få den informationen från det lokala facket, Saco-S?

är däremot att ge medlemmar en bild av löneläget på myndigheten. det vill säga löner för olika typer av befattningar och grupperingar inom myndigheten. det lo-kala facket kan också föra en dialog med medlemmar, både anställda och de som söker tjänster på myndigheten, kring vad en möj-lig lön kan vara utifrån ansvar, arbetsuppgifternas svårig-hetsgrad och löneläget på myndigheten.

i den mån man har möj-lighet kan Saco-S-förening-en också tillhandahålla sta-tistik över lönerna. Samtidigt

är det så att statistik aldrig kan tala om vad en enskild person ska ha i lön, bland

annat eftersom lönesättningen ba-seras på individens prestation,

kompetens och ansvar.dock gäller offentlighets-

principen för lön inom offent-lig sektor, vilket innebär att du kan vända dig till arbetsgiva-

ren med din begäran.

sanna johansson,

ombUdsman På natUrVEtarna

n at U r V E ta r E40 n r 2 2 0 1 5

Klarar du dig på pensionen?Få K o L L det orange kuvertet damp ner i brevlådan härom veckan. ingen munter läsning för de flesta. Men så illa är det inte. den statliga pensionen utgör basen i den berömda pensionspyramiden som toppas med tjänstepension och privata pensions-försäkringar (avdragsrätten är nu begränsad till max 150 kronor per månad). löneväx-ling är ett bra sätt att pensionsspara, som vi skrev om i förra magasinet.

för att få koll på den totala pensionen finns det flera källor. en av dem är min-

pension.se, där du måste registrera dig för att få en samlad bild av

din pension. På knegdeg.se kan du själv knappa in siff-

rorna och få svar på hur mycket kollektivavtalet bi-

drar till din pension. en fiffig sak där är att man också får veta vad man får ut ekono-miskt vid sjukdom och föräld-raledighet. LEL

så mycket kostar det att utbilda en akademiker i Sverige. en invandrad akademiker kostar bara en tiondel så mycket, enligt Sacos

beräkningar. i den kostnaden ingår komplettering och validering. Men långt ifrån alla akademiker med utländsk bakgrund jobbar inom sitt expertområde.

ett gigantiskt slöseri för både samhälle och individ.en flaskhals är de kompletterande utbildningar, som Saco menar

att det måste satsas mer på genom att bli en del av den reguljära utbildningen. LEL

2,5 miljoner kronor

Det finns mer.

hur bra lönar sig din utbildning?Sverige är ett av de länder i västvärlden där det lönar sig minst att utbilda sig. Värst är det för kvinnliga akademiker. det framgår tydligt i Sacos beräkningar av livslön. flera akademiker går back ekonomiskt i jämfö-relse med att börja jobba efter gymnasiet.

det menar Saco, där Naturvetarna ingår,

inte är hållbart. Se hela listan över ut-bildningar på www.saco.se

geovetare, kemister och agronomer tjänar i genomsnitt mer under hela sitt liv än den som bara har gymnasieutbild-ning. biologer når däremot inte upp till livslönen för en gymnasieutbildad. LEL

k a r r i ä r

Laura VidjeNytt jobb: konsult för hållbar ut-veckling hos esam ab i Umeå.

Tidigare jobb: Jobbade med hållbarhetskonceptet cradle to cradle på cefur – center för forskning och utveckling i ronneby.

Utbildning: bSc i miljöplanering från technische Universität ber-lin. MSc i sustainable urban ma-nagement från Malmö högskola.

Hanna tänkte utanför boxen p å N y T T j o B B

F L E r P å n y t t j o b b

Christian GustafssonNytt jobb: Sjukhus- fysiker på Skånes universitets-

sjukhus i lund.

Tidigare jobb: fem år som sjukhusfysiker på Sahlgren-ska universitetssjukhuset i göteborg.

Utbildning: leg. sjukhus-fysiker.

Dragana TrivicNytt jobb: kommunika-tionsansvarig på naturveten-skapliga fakul-

teten vid lunds universitet.

Tidigare jobb: kommunikatör hos samma arbetsgivare.

Utbildning: dubbel magister-examen: en i kommunikation och en i biologi.

hanna Eriksson hägg har nytt jobb som utredare på riksdagens utredningstjänst. där kommer bland annat hennes skicklighet att hantera stora mängder data till nytta.

41n at U r V E ta r En r 2 2 0 1 5

Vad gör du på jobbet?– Vi gör korta utredningar på uppdrag från le-damöter i riksdagen, partikanslier och europeis-ka parlament. Jag jobbar mest med frågor som berör miljö, jordbruk och natur men även med andra frågor, som försvar och statsvetenskap. Mitt jobb går ut på att samla in, bedöma och sammanställa befintligt kunskapsunderlag.Hur används utredningarna? – Utredningarna ska vara sakliga och inte po-litiskt vinklade. arbetet sker under uppdrags-sekretess och uppdragsgivaren avgör sedan om materialet används internt eller offentligt.Hur hamnade du där?– Jag jobbade tidigare på Sveriges unga aka-demi och var här på studiebesök genom ett pro-gram där forskare och politiker praktiserade hos varandra. det började med ett vikariat som över-gick till en fast tjänst, så nu är vi två naturvetare på utredningstjänsten. Varför fick du jobbet?– Jag lyckades lyfta fram min breda tvärve-

tenskaplig bakgrund som miljövetare. Jag har kanske inte så stor nytta av att kunna växtarter och kemiska formler, men jag vet hur jag ska hitta och värdera information. Jag kan en hel del statistik och matematik från min forskning och jag är inte rädd för att gå utanför ramarna.Hur kan fler arbetsgivare dra nytta av na-turvetenskaplig kompetens?– allt fler börjar inse att naturvetare kan mycket mer än själva sakkunskapen. Naturve-tare är duktiga på att söka information, skriva och kommunicera på både svenska och eng-elska, och hantera stora datamängder. Vi har mer gemensamt med andra discipliner än vad vi tror, så det bör finnas plats för fler naturve-tare på fler kunskapsintensiva arbetsplatser.Tips till andra som vill söka sig vidare?– Våga tänka brett och utanför ramarna. fun-dera på vad det finns för andra färdigheter som du lärt dig utöver dina ämneskunskaper, det är minst lika viktigt när du söker jobb! jr

Hanna Eriksson Hägg.

Sonny LaNytt jobb: Sjukhus-fysiker på blekinge-sjukhuset i karlskrona.

Tidigare jobb: Sjukhus- fysiker på Skånes universi-tetssjukhus i lund.

Utbildning: leg. sjukhus-fysiker.

I tidningen och på webben lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa om ditt nya jobb på

www.naturvetarna.se/nytt-jobb

Har dU ockSå

Nytt jobb?

k a r r i ä r

n at U r V E ta r E42 n r 2 2 0 1 5

allt från att kontakta presumtiva kunder till att annonsera och ha en bra hemsida, som tydligt visar vilka tjänster man erbjuder.

På rätt sPår

Som både biolog och illustratör är Emma Hultén perfekt i den rollen.

– Jag hade också erfarenhet av eget fö-retag sedan tidigare, vilket var en fördel i starten.

Det var under studierna på Uppsala universitet och SLU som idén om ett fö-retag väcktes.

– I slutprojektet var det skarpt läge som gällde. Vi skulle agera som konsul-ter i ett naturvårdsprojekt. Vi tog upp-giften på största allvar och hittade på ett företagsnamn och gjorde en logga, säger Karolin Ring.

Då kände de att starta eget var rätt väg.

Naturföretaget har mångdubblat sin omsättning sedan starten 2009. I dag drar företaget in runt två miljoner kro-nor per år och har anställd personal under fältsäsongen.

– Det gick snabbare än vi trodde, säger de samstämmigt.

En artikel i den här tidningen för några år sedan gav draghjälp.

– Det bidrog till att vi fick ett större upp-drag, som har utökats. Men vi har hela tiden haft flera ben att stå på, säger Niina Sallmén.

Även om Naturföretaget har sagt nej till jobb när de har haft fullt upp, så jobbar de aktivt med marknadsföring. Det handlar om

Företag som växer naturligttre biologer gör det de gillar bäst: jobbar med naturen i eget företag. Efter en mjukstart tar de i dag ut en lön som de är nöjda med. Men just nu är två tredjedelar av delägarna föräldralediga.

”Vi dumpar aldrig

priserna”

TEXT lar s-E r i k li lj E bäck

F Ö r E ta g a r E

Men innan de drog igång på allvar var de anställda några år efter examen.

– Det gjorde att vi kunde bygga upp nätverk och skaffa oss erfarenhet, vilket har varit till stor nytta.

Som anställda jobbade de bland an-nat med inventeringar, hotade arter, åt-gärdsplaner och illustrationer, ungefär som i dag.

jobbar hEmma

Då hade de en arbetsplats att gå till. Det har de inte i dag. Därför träffas vi hem-ma hos Niina Sallmén i Uppsala. Emma Hultén jobbar i Stockholm och Karolin Ring har sin bas i Knivsta.

– Vi har planer på att skaffa oss ett kontor tillsammans. En lösning är att hyra in sig på ett företagshotell eller dela lokal med ett annat företag. Att kommunicera via chatt, mejl och tele-fon fungerar, men vi saknar dagliga mö-ten där kreativa idéer kan födas, säger Emma Hultén.

Just nu i februari-april är det bara hon som jobbar heltid med företaget. Niina Sallmén och Karolin Ring är föräldrale-diga på deltid och försöker hinna med att jobba lite mellan barnvagnspromenader

Bombmurklan är rödlistad.

k a r r i ä r

43n at U r V E ta r En r 2 2 0 1 5

Erbjuder: Naturinventeringar, skötselplaner, giS-analyser, naturinformation, illustration, foto med mera.

och blöjbyten. Men i maj kör de igång på heltid igen.

– Jag ser verkligen fram emot att börja jobba igen och få ägna mig åt det jag gil-lar mest: natur och att driva företag, lik-som att möta anställda och kunder, säger Karolin Ring.

jagar nycKELbiotoPEr

Företaget har ett stort projekt på uppdrag av SCA, som vill ha sina skogar inventera-de på nyckelbiotoper. Det började i Väster-botten och har utökats till Jämtland. Hit-tills har de inventerat 30 000 hektar.

– Det handlar mycket om att vandra ge-nom gammelskogar, myrholmar och andra biotoper som kan vara skyddsvärda. Bak-grunden är att SCA måste avsätta 5 pro-cent av sina ägor till naturvård för att bli miljöcertifierade, säger Niina Sallmén.

Då ligger de ute i fält under veckor i sträck och noterar död ved, skogens ål-dersstruktur, lövinslag, markfuktighet och annat. Vedsvampar och andra skyddsvärda arter inventeras noga.

– Det är en fantastisk naturupplevelse, men lika härligt är det att återvända till storstaden och känna pulsen, gärna på ett cafe, säger Emma Hultén, som gillar kontraster.

KoLLEKtiVaVtaL FÖr dE anstäLLda

Efter att uppdraget för SCA utökades år 2012 har de haft säsongsanställda som har hjälpt till med fältarbetet. Så i dag är de ar-betsgivare, med allt vad det innebär att be-tala ut löner och sköta personalfrågor.

– För att vara på säkra sidan har vi kol-lektivavtal för de anställda, vilket innebär att de har tjänstepension och försäkringar, säger Niina Sallmén.

Hat ni samma skydd själva?– Vi har sett till att vi är försäkrade,

vilket inte minst är viktigt gentemot våra uppdragsgivare. Jag har så smått börjat

Karolin Ring, Emma Hultén och Niina Sallmén.

Vi är natUrFÖrEtagEt

Emma Hultén inventerar flodkräfta.

Företagsform: är en ekonomisk förening, kostar inget att registrera och delägarna är inte personligt ansvariga.

Ekonomi: låga omkostnader har gjort att de har klarat sig utan banklån.

roller: alla är biologer. karolin ring är ekonomen, emma hultén är illustratören som designar broschyrer, annonser, webb och annat, medan Niina Sallmén är omvärldsanalytikern.

i llUStratioN: e M Ma h U lté N

Harklöver

k a r r i ä r

n at U r V E ta r E44 n r 2 2 0 1 5

Vilket skydd har jag vid sjukdom?

om du skulle bli allvarligt sjuk eller råka ut för en skada som gör att du inte kan ar-beta under en längre tid kan det behövas en kompletterande försäkring. den kan hjälpa dig att snabbare komma tillbaka till arbete och ge dig en viss ersättning under en begränsad tid. en försäkring kan också

PantEa

ansari

ombudsman för företagare på

Naturvetarna

lösa skulder i företaget för att förhindra att företaget går i konkurs.

Mitt tips är att ta hjälp av en oberoende rådgivare som kan kombinera produkter och tjänster från flera olika försäkrings-bolag. det enda som krävs av dig är att du sätter av ett par timmar till ett möte. tänk på att se över ditt försäkringsskydd med jämna mellanrum, framförallt när du ändrar inkomst, familjesituation eller om ägarstrukturen i företaget ändras.

den statliga sjukpenningen fungerar i princip på samma sätt för företagare som för anställda. Sjukpenningen grundar sig på den lön du tar ut, upp till taket för sjuk-försäkringen.

har du aktiebolag räknas du som anställd och har en karensdag. de för-sta 14 dagarna står aktiebolaget för din sjuklön. därefter får du sjukpenning från

försäkringskassan. har du i stället enskild firma är det sjukpenning som gäller från dag ett. du kan få knappt 80 procent av din inkomst, upp till 709 kronor per dag. du bestämmer själv antal karensdagar; ju fler karensdagar desto lägre blir din sjuk-försäkringsavgift. läs mer på försäkrings-kassans hemsida.

Som medlem i Naturve-tarna har du möjlighet att teckna förmånliga försäkringar via akademiker- försäkring.

F ö rE ta g a rF r å g a N

jag är egen företagare och har hittills hållit mig frisk, men man kan aldrig vara säker. Nu undrar jag om jag be-höver en kompletterande sjukförsäk-ring eller om den statliga sjukpenning-en är tillräcklig?

betala till min egen tjänstepension, säger hon.

Hur tar ni betalt för era tjänster?– Vi har koll på konkurrenterna och

tar ut vad vi behöver för att täcka kost-naderna. Storleken på uppdraget på-verkar. Ofta erbjuder vi ett fast pris, till exempel per hektar inventerad mark. Men vi dumpar aldrig priserna, säger Karolin Ring.

Lär andra driVa EgEt

Annat på uppdragslistan är: kräftinven-tering, inventeringar i grustäkter och an-nan exploatering, föreläsningar i bland annat att starta eget, illustration och foto.

Hur ser företaget ut om fem år?– Vi har hittat en balans mellan att

jobba i fält och inne på kontor. Vi har eget kontor och lite fler uppdrag så att vi kan ha anställda hela året.

Men vad gör ni på vintern?– Skriver rapporter, gör GIS-analyser,

skötselplaner och illustrerar infoskyltar. Den här tiden på året är också bra för att marknadsföra Naturföretaget. #

bästa t i Ps E n t i ll N ySta r ta d e

ta hjälp av drivhuset, almi, Nyföretagarcentrum, Skatte- verket och andra gratistjänster. Missa inte Naturvetarnas nya service till företagare.

Våga testa!

bygg nätverk, besök konferen-ser och gå kurser. dela ut visit-kort.

skaffa erfarenhet och kontak-ter innan start.

ha en bra hemsida, som tydligt visar vilka tjänster som erbjuds.

ha låga omkostnader.

Fundera på vilken företagsform som passar bäst.

ta reda på vilka lagar och regler som gäller för egenföretagare, som bokföringslagen.

Violgubbe är en ätlig svamp, men bör skonas då den är ovanlig.

oxtungsvamp trivs bäst på ekar som börjar tappa sugen.

»

»»

»

»

»»

»

45n at U r V E ta r En r 2 2 0 1 5

Varumärke: Jobbar med förbundets varumärke, som bland annat ska utmynna i en ny webbplats.

mobilen: bevakar och skriver i sociala medier. ansvarar för innehållet på Naturvetarnas konton på facebook, linkedin, insta-gram och twitter.

Pilatesbollen: ett måste för den som sitter vid datorn under en stor del av dagen. rygg och mage hålls i form och genom rätt sittställ-ning undviker Johanna bland annat gamnacke.

magasinet: håller i trådarna för ”På nytt jobb” och ingår i re-daktionen. Vid sidan av ansvaret för webb och annan kommunikation deltar hon i planeringen av innehållet i magasin och nyhetsbrev.

Kommunikationsplanen: här finns allt samlat som styr Naturvetarnas kommunikation för kon-gressen i höst. här bestäms vilket budskap som ska finnas i vilken kanal, från nyhetsbrev och tid-ning till webb och sociala medier, för att tajmas och nå målgruppen på bästa sätt.

datorn: central i jobbet. Webben är Naturvetarnas fönster mot medlemmar och omvärld. Uppdateras fortlöpande med nyheter, lediga jobb, aktuella löner, avtal, förmåner för med-lemmarna och annat som är till nytta för medlem-marna.

blommor: bidrar till trivsel och ger energi. Vattnar sparsamt.

garnnystan: köpte garn på lunch-rasten inför kvällens syjunta, planen är att sticka en babyfilt till en vän.

Post-it-lapp: att kom-ma ihåg. att göra-listan, planer och annat finns snyggt och prydligt i ex-celfiler i datorn. Uppdate-ras dagligen. ordning och reda är en dygd.

TexT och foTo: Lars-erik LiLjebäck

m i t t j o b b

Kommunikationsstrateg på naturvetarna. Utbildning: Miljö- och utvecklingsprogrammet och journalistik. kommunikation och Pr.

n at U r V E ta r E46 n r 2 2 0 1 5

L E d a r s K a P

Positiv feedback ger motiverade och trygga medarbetare som lättare tar till sig kritik. det menar Elizabeth kuylenstierna som inspirerade Naturvetarnas chefer på Leadership Friday.T E X T l a r s - E r i k l i l j E b ä c k

N

Slösa med beröm på jobbet

sare, handledare och aktuell med boken Framgång med feedback.

Hennes tes är att feedback är den mest motivationshöjande faktorn, som gör att folk blir kreativa och är beredda att gå ett steg längre.

– Det handlar om att vara generös och bidra till någon annans växande. Om man slösar med feedback skapas ett posi-tivt klimat där medarbetarna känner sig trygga och accepterade.

Då blir det också lättare att ge korri-gerande feedback i syfte att kunna göra förbättringar.

– Även kritik handlar om att ge möj-ligheter för någon annan att växa och bli bättre. Se det som en gåva. Men det mås-te göras på rätt sätt och måste balanseras med positiv feedback.

sKaPa trygghEt

Hennes tumregel är att det går fem po-sitiva feedback på en negativ. Utan den

tryggheten och känslan av att man duger finns risken att den som får kritik går i försvar och slår ifrån sig istället för att ta den till sig.

Men att leverera besk medicin är det många som ryggar för.

– Det är så lätt att gå i fällan och linda in med lite beröm före och efter ett negativt budskap. Då finns risken att budskapet inte går fram. Många tycker det är jobbigt med starka reaktioner och man tar ansvar för hur andra människor ska känna sig.

Hon påminner om att all kommunika-tion sker på mottagarens villkor. När bud-

Det går fem positiva feedback

på en negativ

är gav du dina medarbetare feedback senast? Många är svältfödda på beröm och presterar därför inte i nivå med sin kapacitet.

– Alla chefer säger att medarbetarna är deras viktigaste resurs, men ägnar ändå bara fem procent av sin tid åt persona-len, säger Elizabeth Kuylenstierna, förelä-

Elizabeth Kuylenstierna ger tipset att vara tydlig och inte linda in kritik.

k a r r i ä r

47n at U r V E ta r En r 2 2 0 1 5

– jättebra att bli påmind, det är så lätt att försumma att ge feedback i vardagen.

Jag tar särskilt med mig insikten om att säkerställa att budskapet har gått fram. Nu ska jag hem och träna på att vara

– jag behöver tänka på hur jag framför feed-

Vad tar du med dig från seminariet?

skapet är levererat är det en god idé att fråga hur det uppfattades.

– Följ upp med att förklara och prata om saken. Bemöt reaktionen och visa empati – medkänsla – men inte sympati, där man håller med och sätter sig in i någons situation.

gÖr hEmLäxan

Elizabeth Kuylenstierna förklarar att kri-tiken ska stå för sig själv. Men innan det ska hemläxan vara gjord.

– Ge massor av beröm. Medarbetarna blir sedda och har en kompetens som

uppskattas. Känslan av ”jag trivs med dig” ska finnas där. Då är det lättare att ta kritik.

För den som tycker det är lite job-bigt att ge beröm finns det recept.

– Var generös och träna i vardagen på att ge feedback. Börja på bussen och säg tack när du kliver av. Nästa gång förklarar du att bussföraren kör-de på ett säkert och mjukt sätt.

fortSättNiNg PÅ NäSta Sida

Träna i vardagen på att ge feed back. Börja med kollegan i rummet intill.

sofia svensson, avdelningschef på Widespace

mer rak och inte linda in budskap.

Vad tycker du om Leadership Friday?– lagom långt med en timme att slinka in på innan jobbet. Man får alltid med sig något.

back för att få det att landa bra hos mottagaren. Vissa gillar rakhet, andra inte. Jag försöker ge feedback i var-dagen, men det kan bli oftare. Jag ska träna på att renodla budskap och inte slänga in ett ”men”.

Vad tycker du om Leadership Friday?– det är avspänt och lättillgängligt. kul också att träffa nytt folk på minglet. bra att det inte kostar något för med-lemmar i Naturvetarna.

daniel jönsson, sektionschef för läkemedelskemi på medivir ab

n at U r V E ta r E48

k a r r i ä r

ska jag stanna eller gå?

att vara chef på din nivå bygger på att du har arbetsgivarens förtroende. finns inte det, så är det svårt att vara chef. därför gör du redan nu klokt i att fundera på om du vill fortsätta vara chef eller om du kan tänka dig en annan roll hos din arbetsgivare.

om du väljer att vara kvar bör du fundera över vad du skulle kunna göra och föreslå det för arbetsgivaren. eftersom du inte har valt detta själv är det rimligt att du behåller

ELisabEt EngdahL

LindEr

ombudsman för chefer på Naturvetarna

dina nuvarande anställningsvillkor. tänk också på att du behöver kompetensut-veckling för att klara din nya roll.

om du istället kommer fram till att du vill fortsätta vara chef, så skall du tydligt tala om det för arbetsgivaren. den kan inte utan saklig grund eller utan ditt medgivande, ändra din anställ-ning till en annan lägre befattning.

om du vill fortsätta vara chef och ar-betsgivaren inte kan erbjuda dig någon annan befattning, så återstår det att hitta en ekonomisk överenskommelse för dig. den bör helt ske på arbetsgiva-rens initiativ, annars tappar du din för-handlingsposition. eftersom man ofta blir pressad och kan må dåligt i den här situationen, råder vi dig att ta kontakt med Naturvetarna chef, innan du träf-far någon form av uppgörelse, skriftlig eller muntlig.

avtalsmallar som visar hur en över-

enskommelse kan se ut finner du på www.naturvetarna.se/chef.

för att bana väg för en ny karriär re-kommenderar vi att betald kompetens-utveckling skall vara en del av en sådan överenskommelse.

genom Naturvetarna chef kan du få ett karriärsamtal för chefer (chief execu-tive) och få vägledning i ditt val. för bara 250 kronor kan du göra en karriärprofilanalys som ock-så kan hjälpa dig. När du vet vad du vill är det lätt-are att hantera det läge som uppstått.

n r 2 2 0 1 5

c H E F S F r å g a N

jag är avdelningschef i en kommun som nyligen bytt kommundirektör. jag har fått klart för mig att jag inte kom-mer att finnas med i ledningsgruppen. jag vill veta vilka alternativ jag har i den här situationen.

Men hur ska man veta att berömmet är på riktigt och allvarligt menat? Det kan ju kännas lite kletigt.

– Man får välja att tro på det. De fles-ta är ärliga och har goda avsikter. Sådant smittar av sig. Den som delar med sig och ger får tillbaka.

sLäcKEr brändEr

Om cheferna bara ägnar fem procent av sin tid på personalen. Vad gör de på res-ten av sin tid?

De administrerar, leder och fördelar arbetet, och släcker bränder – tar hand om akuta situationer som måste åtgär-das direkt.

– Det skapar ingen bra kommunika-tion och miljö för feedback. Det avspeg-lar sig på resultatet, som ofta inte blir bättre än mediokert. #

5 tips för feedback

1. Fokusera på beteende och inte på person. i stället för att säga att en person är en slarver är det bättre att påpeka att det gick lite snabbt och att några detaljer försummades. hur gör vi för att bli bättre nästa gång?

2. säg ”jag upplever” istället för att göm-ma dig bakom ”man”, ”vi” eller ”andra”. det gäller även om det är andrahandsinformation.

3. Var tydlig. ju mer specifik feedback desto lättare är det att få någon att ändra beteende. linda inte in budskapet med be-

röm. då går kritiken inte fram till mottaga-ren, men avsluta ändå positivt med känslan av: ”det här ska vi fixa”.

4. Välj rätt tillfälle och plats. aldrig nega-tiva budskap en fredag, men kommunicera feedback så snabbt som möjligt. låt det ske i enrum och inte i fikarummet.

5. inför skrytdagar. sträck på er stolt och berätta vad ni har gjort bra den senaste veck-an. det ger energi och får gruppen att växa.

Skryt får gruppen att växa.

49n at U r V E ta r En r 2 2 0 1 5n at U r V E ta r E47 n r 7 2 0 1 4

K a L E n d E r

läS M e r PÅ: www.naturvetarna.se/Kalender där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

missa inte bli motiverad att utveckla ”ditt bäs-ta jag” och fulla potential. en inspirerande heldag

fylld av energi och fan-tastiska föreläsare, exem-pelvis Petra Mede, kris-tian luuk och babben larsson. 500 kr rabatt för medlemmar. läs mer på www.naturvetarna.se/kalender

Mace Speakers inspirationsdag

Boka in vårens afterworks, seminarier och kurser! Nedan ser du några av Naturvetarnas aktiviteter.

Få nya idéer Naturvetarna startar chefs-nätverk på sex orter. Utöver Malmö, Stockholm och luleå finns nätverk i linköping, Umeå och göteborg. ett forum för att bolla olika frågor som rör chefs- och ledarrollen. chefer inom ett stort antal branscher och professioner bjuds in till nätverken, vilket skapar goda möjligheter till spännande utbyten av idéer och erfarenheter. www.naturvetarna.se/chefsnatverk

Nätverk för chefer

Datum med rosa färg är kurser specifikt för förtroendevalda.

M a r S

27/3 Chefsfredag Jönköping

a P r i l

9/4 Carpe jobbum AW alnarp

14/4 Carpe jobbum AW Stockholm

15/4 Ny som chef göteborg

15/4 Sacos inspirationsdag för företagare göteborg

15-17/4 Naturbrukskonferensen Västerås

20/4 Chefsnätverk Malmö

22/4 Bubbel & Debatt lund

22/4 Mace Speakers inspira- tionsdag göteborg

23/4 Carpe jobbum AW Umeå

24/4 Leadership Friday Malmö

24/4 Chefsfredag Sundsvall

27/4 Chefsnätverk Stockholm

28/4 Chefsnätverk luleå

28/4 Carpe jobbum AW Uppsala

29/4 I huvudet på en rekryterare Malmö

29/4 Mace Speakers inspira-tionsdag Malmö

M a J

5/5 Kurs Fackligt ledarskap Stockholm

6/5 Agenda för hälsa och väl-stånd Stockholm

6/5 Ny som chef Umeå

6/5 Inspirationsdag företagare Umeå

7/5 kurs för arbetsmiljöombud Stockholm

7/5 Carpe jobbum AW linköping

8/5 Leadership Friday göteborg

8/5 Mace Speakers inspirations-dag Stockholm

18-22/5 UGL: Utbildning i ledar-skap & medarbetarskap Vaxholm

20-21/5 Facklig grundkurs kommun- och landstingssektor Stockholm

21/5 Carpe jobbum AW göteborg

22/5 Chefsfredag göteborg

29/5 Chefsfredag Stockholm

29/5 Mace Speakers ledar-skapsdag Stockholm

J U N i

8/6 Akademikerkompetens halmstad

www.naturvetarna.se/

carpejobbum

natUrVEtarnameD

Carpe Jobbum [fånga jobbet]

Naturvetare som älskar sina jobb!

På varje afterwork berättar några naturvetare

om hur deras karriärväg sett ut och hur de

gjort för att hitta rätt. låt dig inspireras, mingla

och nätverka med andra naturvetare.

k a r r i ä r

Gästkrönika

”Sverige måste satsa på kun-skap”, är ett mantra som vi hör allt oftare. Visst är det så att vi inte kon-kurrerar om framtida jobb med låga löner. och det är med kunskap vi lö-ser framtidens stora utmaningar för jordklotet.

Samtidigt sker förändringar allt snabbare och vi tar till begrepp som digitalisering och globalisering i des-perata försök att förklara fenomen som vi inte riktigt förstår. Många av dessa förändringar är teknikdrivna, men resultaten är helt nya marknads-förutsättningar.

Vem förstod hur snabbt ström-mad musik typ Spotify skulle förändra hur vi konsumerar musik. att världens största taxibolag idag heter Uber har överraskat åtminstone mig. Var kom det företaget ifrån? Uber äger inte ens några bilar och har få anställda. taxichaufförer i frankrike protesterar, men jag undrar om de ens vet vad de demonstrerar mot.

ekonomer beskriver nu dessa marknadsfenomen som on demand economy, on demand consumption och on demand labour för att för-

klara hur framidens produkter, tjänster och ar-betskraft förmedlas via appar rakt över lands-gränserna. Så vad ska Sverige erbjuda världs-marknaden i framtiden?

Idag bygger mer än 50 procent av vår bNP på export. hälften av vår nettoexport ut-går från våra råvaror. om denna export försvin-ner utan att ersättas av något annat urholkas vår ekonomi. Strategin för framtiden blir given: bygg kunskap in i framtida produkter, gärna

med våra råvaror. då skapas jobb, väl-färd och ett hållbart samhälle.

Därför är det dags att på allvar stärka vårt framtida kunskapssamhälle. efter bottennappen för Sverige i timss och Pisa, upplever jag att det finns en poli-tisk samsyn om att kunskap är centralt.

Satsa nu på vår grundskola och lita på att våra lärare kan utforma en kon-kurrenskraftig skola om de får vårt för-troende och respekt för sin yrkesroll. det är inte nödvändigtvis mer pengar till grundskolan som behövs.

Våra universitet och högskolor måste också få vårt stöd, delvis i form av mer pengar och en ökad autonomi. det statliga forskningsstödet är idag 1 procent av bNP. Jag tror att den bör upp mot 2 procent av bNP inom kan-ske tio år för att hänga med i konkur-rensen. kina har hunnit förbi oss.

Varför inte en ökning på 0,1 pro-cent om året under närmaste tio åren? det vore cirka tre miljarder Sek per år i ökade satsningar på forskning i en statsbudget om totalt nästan 900 miljarder Sek. Visst låter det enkelt? det är det.

Vad ska Sverige erbjuda världen i framtiden?

n at U r V E ta r E50 n r 2 2 0 1 5

Grunden läggs på skolbänken.

professor Björn o. Nilsson,

vd Kungl. Ingenjörsvetenskaps-

akademien, IVA

fo

to

gr

af

: P

et

er

kN

Ut

So

N

51n at U r V E ta r En r 2 2 0 1 5

EN SPÄNNANDE FORTSÄTTNING PÅ DINA STUDIER– Metoder inom medicinsk diagnostik

Du kan välja mellan inriktningarna Bild- och funktionsdiagnostik och Klinisk laboratorie-medicin.

Inom Bild- och funktionsdiagnostik fördjupar du dig i tekniker och metoder på organnivå som är aktuella inom fysiologisk diagnostik och bilddiagnostik.

Inriktningen Klinisk laboratoriemedicin ger möjlighet till fördjupning i analysmetoder som används inom klinisk laboratoriemedicinsk diagnostik. Inriktningen innehåller både teore-tisk och verksamhetsförlagd utbildning.

Programmet ger 120 högskolepoäng. Det kan ge dig tillträde till mer avancerade yrkesupp-gifter (tjänstebeteckningen ”specialist-BMA”/motsvarande diskuteras inom ett flertal landsting) och ger en god plattform för vidare forskarstudier. De flesta kurserna kan läsas på distans med träffar i Örebro och 30 hög-skolepoäng valfria kurser ingår i programmet.

Läs mer på: www.oru.se/MasterprogramKontaktperson vid Örebro universitet: Anita Hurtig Wennlöf, anita.hurtig-wennlof@oru.se

Vill du studera vidare? Metoder inom medicinsk diagnostik är ett masterprogram, som riktar sig till dig som biomedicinsk analytiker eller röntgensjuksköterska som vill vidareutbilda och specialisera dig.

Tillsammans med Södra Skogsägarna beger vi oss tillToftaholm och minns förödelsen efter Gudrun. Följ med på enheldagsexkursion där vi diskuterar hur det har gått. Skapar vivälskötta skogar som både klarar att möta framtiden, genere-ra ekosystemtjänster och förnybar råvara? På programmet:

Från kolbomb till kolsänka. Återplanteringsarbetet efterGudrun höll hög hastighet och skogarna börjar åter binda kol.Hur går vi vidare nu när stormhyggena står inför röjning?Vilka skogar vill vi skapa inför framtiden?

Föryngringarna – hur blev det? Vad valde vi för trädslag, fickvi rätt inblandning av löv, tall och andra arter? Vi kollar påexempel och diskuterar resultaten.

Klarade vi naturhänsynen? Vid upparbetning av stormfälld skog är det en större utmaning att ta den generella miljöhän-syn som krävs. Hur gick det? Vilka miljöeffekter följde efterGudrun? Hur påverkades skogsvattnet?

Hur ser skogsägarna på framtidens skog? Intervju med någradrabbade skogsägare och deras tankar kring skogsbruk efterGudrun

Avslutande debatt. Vi sammanfattar dagen och knyter ihopsäcken med en avslutande diskussion.

Varmt välkommen!

Datum: 11 maj Tid: 10.00-16.00Plats: ToftaholmPris: 1 000 kr för medlemmari Föreningen Skogen, övriga 1 500 kr (exkl moms). Sista anmälningsdag:17 april 2015Anmälan och program:www.skogen.se/varexkursionAnslutningsbuss till och frånVäxjö flygplats och Central-station.

Vårexkursion iGudruns fotspår

n at U r V E ta r E52 n r 2 2 0 1 5

Semesterplanerna är i full gång. Ar-betsgivarna kommer att behöva sommar-vikarier och vissa jobb går bara att utföra på sommaren. Ett perfekt tillfälle att få kunskap om den arbetsmarknad som vän-tar efter examen.

Men hur ska man tänka för att sommar-jobbet ska bli mer än en födkrok?

– Tänk strategiskt för att komma vidare mot dina mål, säger Marita Teräs, strateg på Naturvetarna.

tänk strategiskt och lär dig mer om din bransch när du sommarjobbar. du får värdefulla kontakter och en fot in i arbetslivet. Men missa inte att du ska ha justa villkor. t E x t L a r s - E r i K L i L j E b ä c K

S T U D E N T

Dags att söka sommarjobb

bruk, jordbruk (till exempel EU-kontroller) och trädgård.

– Ta reda på vilka jobb som behöver be-manning året runt, även när den ordina-rie personalen har semester. Då finns goda möjligheter att komma in.

Hur gör jag om det till exempel bara finns jobb på caféer, och alltså ligger helt utan-för mitt område?– Att sommarjobba är som regel bättre än att inte göra något alls. Se det som en chans att lära dig saker som du annars inte gör, och som kan komma till nytta i din karriär.

Vad bör jag tänka på när jag fått jobbet? – Se till att få ett skriftligt anställnings-avtal, som reglerar lön, arbetstider, semes-terersättning, försäkringar och liknande, säger Elba Abreu som är ombudsman på Naturvetarna.

I anställningsavtalet ska det också fram-gå när anställningen startar och slutar, lik-som vilket kollektivavtal som tillämpas.

Vilken lön kan jag begära?– Det beror på. Arbetets svårighetsgrad

yes, jag fick sommar- jobbet!

TÄNK STRATEGISKT FöR ATT KoMMA

VIDARE MoT DINA MåL

Hon ger rådet att använda sommarjob-bet till att bygga på sin kompetens. Det kan handla om att lära sig en metod eller ett tekniskt instrument, liksom att utveck-las personligt och socialt. Och inte minst lär man sig arbetslivets villkor.

– Att jobba med service i en stressig miljö kan ge ny kompetens. De egenska-perna blir allt viktigare i arbetslivet.

ta initiatiV sjäLV

För den som vill ha inblickar i och prö-va på en speciell bransch är sommarjob-bet en väg in.

– Samma gäller om det är någon ar-betsgivare eller inspirerande person som man vill skapa kontakt med. Ett bra tips är att själv ringa och presentera sig och berätta vad man kan bidra med. Även om inte företaget söker folk just nu kan nya behov uppstå när man erbjuder sina tjänster.

Marita Teräs påminner om att vissa tjänster bara kan utföras på sommaren. Det kan handla om allt från inventeringar och geologiska undersökningar till skogs-

53n at U r V E ta r En r 2 2 0 1 5

k a r r i ä r

Har du fått sommarjobb?

– Har ett på gång. det är på samma företag som jag har jobbat de senaste loven och mellan utbildningar. Jag åker ut till arbetsplatser och sköter om de-ras växter så att de mår bra. de ska vattnas, dammas och ibland behandlas biologiskt mot ohyra. det har jag haft nytta av i utbildningen.

Hur fick du jobbet?– det började med praktik under gymnasiet. Sedan har det fortsatt. Jag håller kontakt med det engelska fö-retaget ambius under hela året och visar intresse.

Ditt bästa tips?– Var ute i god tid. Vissa semester-planer läggs redan i februari, men det behöver inte vara försent nu. ta själv initiativ och kontakta arbetsgivarna och berätta vad du med din kompe-tens kan tillföra.

sandra Lundahl, läser nu tredje året landskaps- ingenjör, sLU alnarp

johan nilsson, inom kort kandidat- examen i kemi från Linköpings universitet

– Inget är klart, men jag hoppas komma tillbaka till labbet på tekniska verken i linköping, där jag jobbade förra sommaren med analyser av dricksvatten, avloppsvatten och slam. bra att få in en fot på arbetsmarkna-den, liksom att knyta kontakter med andra kemister och att kunna omsätta teori i verkligheten.

Hur fick du jobbet?– det var inte genom kontakter, utan jag sökte det på webben. de tyckte att jag hade en passande utbildning och såg att jag var aktiv i studentkå-ren, det var ett plus.

Fick du bra villkor?– Ja, men lönen var lite sämre än på lagret jag jobbade sommaren innan. i övrigt fungerade allt perfekt med anställningsavtal och en bra intro-duktion.

5 jobbtIpS1. Tänk strategiskt för att nå dina mål på din yrkesbana.

2. Ta initiativ och kontakta arbets- givare. Presentera dig själv och vad du kan tillföra med din kompetens.

3. Även ett jobb i till exempel service- sektorn är en merit.

4. Se till att få ett skriftligt anställ- ningsavtal.

5. Kontakta Naturvetarna om det känns svajigt med lön och anställ- ningsvillkor.

och vilka kvalifikationer som krävs för jobbet är avgörande, liksom hur långt du har kommit i utbildningen och vilket ansvar du har. Som regel sätts lönen i en förhandling mellan dig och arbets- givaren innan anställningen börjar, säger Elba Abreu.

Är du osäker på vilken lön du ska ha och hur ditt anställningsavtal ska se ut mejlar du: jour@naturvetarna.se Vår tjänst Avtalsgranskning ger svar samma dag.

Hur gör jag om det saknas kollektivavtal?– Kontakta Naturvetarna så hjälper vi dig med anställningsavtalet och ser till att du får justa villkor, säger Elba Abreu. #

N AT U R V E TA R E54 N R 2 2 0 1 5

S PA N A R I N

H å llb a r t

Blåstången, vars hala och lite vassa ruskor slingrar sig kring benen i kustvattnen, kan bli en bekväm stol. Tången innehåller så kallat alginat, en naturlig polymer, som kan användas både som förtjockningsmedel och som gjutform. Nu har danska mö-beldesigners blandat den med papper och fått ett korkliknande material som håller att sitta på. De har gjort både en stol och en lampskärm i olika storlekar. Materialet kan återvinnas eller användas som gödningsmedel, eftersom det innehåller mycket kväve, jod, magnesium och kalcium. Andra möbler från havet är till exempel ryamattor gjorda av brunalgen kelp och gröna lamp-skärmar gjorda av sjögräs. aN

boken om vithajen lottas ut. Vill du vara med i utlottningen av vårt recensionsexemplar mejlar du: redaktion@naturvetarna.se. Skriv ”Vithajen” i ämnesraden.

Chans att vinna

torka, mal och koka, så blir blåstången en stol.

r o a r r r r r r r . . . .

Nygamla djurHur låter en dinosaurie? Och hur får man plats med 50 stora dinosaurier som kommer på besök, när de dess-utom rör på sig? I slutet av mars kan du träffa Naturhistoriska riksmuseets dinosau-rier efter ett års frånvaro. Då öppnar museet sin nya permanenta utställning Fossil och evo-lution. I maj kommer Svenska dinosauriemu-seet på besök med sin utställning A world of dinosaurs. Den innehåller ett 50-tal skelett och konstgjorda dinosaurier som andas, rör på sig och låter. Besökarna, Tyrannosaurus rex, Stegosaurus och Triceratops, får dock inte plats inne i museet, utan stannar utanför. aN

s k r äc k b l a N dat

Huggtänder som fascinerarHajar kan få den mest hårdhudade att känna skräck, men också fascination. Biologen David Cristopher Bernvi har gått på djupet och samlat allt som är värt att veta om vithajen i sin nya bok. Han tar oss med på expeditioner i Sydafrika där vithajen är fredad. Den använder sig av avancerad krigslist när den ligger i bakhåll och sedan överrumplar sitt byte.

Det här är ingen bok för nattlektyr, och då inte bara för att den sätter sinnena i spinn, utan mer för att jag inte skulle orka hålla

upp den. Det är en lunta på lite mer än 800 sidor, späckad med fakta om vitha-jens evolution, huggtänder, fysiologi och mycket annat.

Så jag plockar fram den till eftermid-dagskaffet och bläddrar lite förstrött, men fastnar rätt snabbt under rubriken ”Angrepp utmed amerikanska västkus-ten”. Kanske det var där idén föddes till filmerna ”Hajen”, funderar jag. lEl

U p p l a d d N i N g

Ladda din mobil i ett träd Tänk dig att du kunde ta hjälp av ett träd för att ladda mobilen. Finska fors-kare har tagit fram ett artificiellt träd där löven består av tunna solceller och stam-men är 3D-printad biokomposit. Trädet kan fånga upp solenergi, men också laddas av vinden och av temperatur-skillnader i luften. Ett träd producerar tillräckligt med el för att ladda mindre elektriska apparater och fungerar både utomhus och inomhus. aN

Sitt fint i vassa strandfynd

bladen är böjliga solpaneler.

55N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

Trender i trädgårdstäppan

I år är det International year of soils*, alltså jordens år. Svart fet mylla, rost-röd fuktig tropikjord, torrsprucken brun ökenjord. En av våra viktigaste naturresurser och en förutsättning för att kunna odla växter. Och det märks i årets trädgårdstrender.

– Vi har flera seminarier om jord. Till exempel hur man kan kompostera bio-logiskt hushållsavfall och hur man byg-ger upp en växtbädd för att nyplantera-de träd ska må bra, säger trädgårdsråd-givare Annica Larsdotter, som ansvarar för seminarieprogrammet vid trädgårds-mässan Nordiska trädgårdar i mars.

MAskEN soM koMpis

Hon berättar om andra aktiviteter på mässan där man kan se och ta på jord i olika stadier. Ett öppet föredrag om hur man får en välmående jord och ett om masken som arbetskompis i trädgården

– Det är också en tydlig trend att man ska odla tillsammans med sina barn. Det har kommit många böcker på det temat. Det är roligt att man börjar med de små barnen. Det lovar gott för framtiden.

Hon talar också om framtidens växt-material; nya E-plantor med nya funk-tioner, och med chipmärkning för att de ska gå att spåra tillbaka till den grund-stam och plantskola de kommer ifrån.

MoRfAR AlbERT och RospiggEN

Samtidigt arbetar programmet för od-lad mångfald, POM, med att samla in äldre perenner med lång odlingstradi-

tion, som de sedan säljer i trädgårdsbu-tikerna. I vår är deras nyheter bergne-peta Linghem från Östergötland, höst-flox Morfar Albert insamlad i Stock-holm och stor kustruta Rospiggen som odlats i Uppland.

– Men generellt är allt ätbart på fram- marsch, liksom det vi kan fröså direkt på plats, ofta i pallkragar. Glädjande också att stadsodling verkar ha kommit för att stanna.

poTATislådoR

Annica Larsdotter tror också att trenden att odla på höjden fortsätter, till exempel

dags att ta fram spaden och handskarna och sätta fart i trädgården, på fönsterbrädan, på en lånad markplätt eller på balkongen. i år är jorden i centrum. och vi odlar både nytt och nygammalt.

P lANTE R A O C H KO M POSTE R A

grönskande väggar där man kan odla både ätbara växter och prydnadsväxter.– Och vi fortsätter att betala dyra pengar för saker som är riktigt gamla, till exempel gam-la fruktlådor i trä. Avflagnat och rostigt har slagit igenom ännu mer än tidigare. aN

* FN har utnämnt 2015 till International year of soils. Syftet är bland annat att visa hur viktig jorden är för mänskligt liv, att utbilda om dess roll för livsmedelssäkerhet, klimatanpassning, grundläggande ekosystemtjänster, fattigdoms-bekämpning och hållbar utveckling.

H I T TA I N S P I R AT I O N På VåR E NS TRäDgåR DSMäSSOR

Här är ett axplock:

Nordiska trädgårdar i älvsjö 26–29 mars

Hem- & trädgårdsmässan i Borås 27–29 mars

Nordic flower expo (branschmässa) i Malmö 13–15 april

Nolia trädgård i Umeå 24–26 april

Elmia trädgård i Jönköping 24–26 april

Stockholms trädgårdsmässa i Kista 24–26 april

lisebergs trädgårdsdagar i göteborg 7–10 maj

gamla perennsorter har samlats in från trädgårdar och finns nu åter i handeln.

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

N AT U R V E TA R E56 N R 2 2 0 1 5

Fyra av fem naturvetare har lönesamtal Lönesamtal har slagit igenom på bred front. Men det är långt ifrån alltid som lönesamtalet fungerar perfekt. Men när det funkar så ger lönesamtal högre lön, särskilt för kvinnor.

– Allt fler av Naturvetarnas medlem-mar har lönesamtal. Av dem som svarade på förra årets löneenkät hade 82 procent lönesamtal. Det är fem procentenheter mer än två år innan.

– Det är glädjande att lönesamtalsmo-dellen vinner terräng, men det återstår en del att göra får att de ska fungera som det är tänkt, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna.

PERfEkTA LöNEsAMTAL

När lönesamtalen fungerar perfekt har chefen mandat att sätta lön och man ska

ha en dialog om vad som påverkar den framtida löneutvecklingen. Bara 17 pro-cent av dem som hade lönesamtal hade helt fungerande lönesamtal.

Fler, 37 procent, hade nästan perfekta lö-nesamtal, vilket innebär att man pratade om hur man kan påverka sin lön, men att che-fen bara delvis hade mandat att sätta lön.

Det innebär att nästan hälften, 45 pro-cent, hade lönesamtal som inte kan beskri-vas som tillfredsställande.

foRTsATT UTbiLdNiNg

En kommentar från enkäten var: ”Det var mer information om den nya lönen än ett samtal”. En annan skriver: I staten finns inte utrymme att förhandla om lön”.

– Det visar att vi måste fortsätta utbilda våra fackliga företrädare på arbetsplatsen i hur löneprocessen ska fungera. Lika viktigt är det att arbetsgivarna lever upp till avta-len, där man är överens om att lönen ska

sättas i lönesamtal, säger Kristofer Jervinge.Lönar det sig med lönesamtal?– Ja, enligt studier från Saco har de

som haft lönesamtal i genomsnitt 4 000 kronor högre lön per år och det är fram-för allt kvinnor som tjänar på lönesamtal, säger Kristofer Jervinge.

Studien visar också att de som har fung-erande lönesamtal där chefen har mandat att sätta lön har bättre löneutveckling. LEL

Lönesamtal där man diskuterade påverkan av ens arbetsinsatser bakåt och framåt i tiden.

inget lönesamtal.

Chefen har full mandat att sätta lön.

Lönesamtal med avvikelser från vår modell.

Chefen har delvis mandat att sätta lön.

52 %

18 %

30 %

Källa: NaTu rveTar Nas löN esTaTisTi K

Lönesamtal ger klirr i kassan.

17%

13 %

57N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

Rubriken för kvällen var ”Kan våra nationella forskningscenter bota det regionala revirtänkandet i life science-Sverige?”. Frågan diskuterades av pa-neldeltagare från Max IV, SciLifeLab, Swedish metabolomics och kommit-tén för nationell samordning av kli-niska studier.

Att det behövs samarbeten mellan universitet, företag, forskningscenter och sjukhus från alla delar av landet blev tydligt under diskussionen. Detta för att kunna fortsätta utveckla meto-der, för konkurrenskraft och patient-nytta. Och för att få genomslag för kli-niska studier, kunna bygga upp resurs-

Bubbel om samarbeten inom life sciencesverige är för litet för revir-tänk. Aktörer inom life science måste samarbeta för att vi ska kunna bevara konkurrenskraft och patientnytta. det var en slutsats när branschen ming-lade på bubbel & debatt.

krävande labb och behålla kompetensen inom life science i landet.

Utmaningen är att nå ut med infor-mation, att förmedla kunskap och att skapa fler samarbeten. AN

N yA i N s i k T E R Naturvetarnas ambas-sadörer på universiteten har utbildats. Det var ett glatt och nöjt gäng som blev peppade att berätta om nyttan med att vara med i facket som student.

Peppade att marknadsföra Naturvetarna

Frida Eningsjö, studerar biologi vid Linköpings universitet.

– Jag tänkte att det skulle bli en skojig helg men det har varit mer än det. En väldigt bra utbildning, stort engage-

mang och som ambassadör känner man sig prioriterad. Jag har lärt mig mer om fack-förbund och hur man kan prata inför folk.

Selma Ramic, läser molekylärbiologi i Lund.

– Det har varit jätte-kul och vi hann komma varandra ganska nära. Jag har lärt mig mycket om rekrytering. Många studenter är aktiva i till

exempel studentkåren, men känner inte till något om fackförbund. Jag vill infor-mera om vad man kan få ut av medlem-skapet redan som student. Att man ska förbereda sig för arbetslivet i tid, ”starta innan man startar”.

Emelie Hagsten, läser matematik på Lunds universitet.

– Det har varit ett bra upplägg med späckat program och ändå tid för att lära känna varan-dra. Jag vill marknads-

föra förbundet och värva fler medlemmar. Jag funderar på att starta ett nätverk i Lund och göra olika aktiviteter. Det blir lättare ef-ter ambassadörsutbildningen. Jag känner två studenter som också är intresserade. CJ

Bubbel & Debatt är ett tillfälle för personer från Life science-branschen att mötas, mingla, lyssna och ställa frågor till de-battörerna. Träffarna anordnas av Apotekarsocieteten, Naturve-tarna, Kemivärlden Biotech och SwedenBIO.

I år ordnas också träffar i Lund 22 april, i Göteborg under vecka 39 och i Umeå vecka 47.

Mer information och länk till anmälan kommer att finnas i vår kalender. Håll utkik!

Vad är Bubbel & Debatt?

I panelen satt Ingegerd Dalfelt, Thomas Moritz, Ina Schuppe Koistinen och Tomas Lundqvist.

N AT U R V E TA R E58 N R 2 2 0 1 5

Pengar du inte visste att du hade så mycket är kollektivavtalet värt. På www.knegdeg.se hittar du pengar som ger ett extra tillskott när du är föräldraledig, blir sjuk eller går i pension.

Tjänstepension och försäkringar är en djungel. På knegdeg.se kan du med några enkla tangentslag få svar på vad du tjänar på kollektivavtal.

PTK, som står bakom sajten, visar peda-gogiskt skillnaden mellan de som har kollek-tivavtal och de som inte har.

Du matar in dina uppgifter om lön,

ålder och annat som spelar roll för hur mycket pengar du kan räkna med att få i olika situationer.

Tvärtemot vad många tror är det särskilt de med lite högre inkomster som tjänar mest på kollektivavtal. Det beror på att kol-lektivavtalet kompenserar för de inkomst-tak som finns i socialförsäkringarna.

Ungefär 90 procent av alla på arbets-marknaden omfattas av kollektivavtal, men alla vet inte om hur mycket det ger om man av någon anledning inte kan job-ba eller går i pension. På webbsajten kan man se i detalj hur mycket man får av för-säkringskassan när man blir sjuk och hur mycket extra kollektivavtalet ger. LEL

Den 2 februari 2012 är en dag som har et-sat sig fast i minnet. Det var då Astra Zene-ca la ner forskningen i Södertälje och sa upp 1 200 personer. Lönsamma patent var väg ut och man såg att intäkterna skulle minska.

– Det var en tuff tid. Jag är ändå glad i dag att omställningen gick så bra. Och det blev den tändande gnistan till att job-ba för en livskraftig life science-bransch i Sverige, sa Ivar de la Cruz när rapporten från Trygghetsrådet om hur omställning-en gick till släpptes i mars.

bRAiN dRAiN

Den befarade kompetensflykten utom-lands blev inte heller särskilt stor. Desto fler lämnade branschen.

– Det är oroande att hela 40 procent har

Uppsagda från Astra Zeneca har jobb i dag det har gått bra för forskarna som blev uppsagda från Astra Zeneca i södertälje. drygt nio av tio har jobb i dag och om-ställningen beskrivs som en framgång. Men många har lämnat branschen.

lämnat life science, sa en i publiken. Samma person påminner om att avtals-

pensionärerna inte finns med i statistiken.Trygghetsrådets talar ändå om succé.– Erfarenheterna från nedläggningen i

Lund två år tidigare var ett stöd, liksom det goda samarbetet med företagsled-ningen och att Trygghetsrådet kom in i ett tidigt skede, sa Ivar de la Cruz.

Gunilla Ossvald, tidigare forsknings-ledare som hade uppdraget att leda ned-läggningen, fyller på.

– Arbetsmarknadsdagarna med många företag på plats i Snäckviken blev något av en vändpunkt, där fler av de uppsagda

Gunilla Ossvald och Ivar de la Cruz.

så gick det sen85 procent av de 973 personer som har fått stöd från Trygghetsrådet är i dag anställda. Övriga har startat eget eller studerar.43 personer i huvudsak med spets-kompetens har flyttat utomlands.55 personer var i december 2014 fortfarande arbetssökande.

sa: ”Nu ser vi att vi har ett värde och är attraktiva”.

REgERiNgEN fåR bAkLäxA

Men allt sköttes inte bra i samband med nedläggningen.

– Regeringen med Lars Leijonborg som samordnare tog inte några initiativ för att behålla kompetensen i Sverige, sa Ivar de la Cruz.

Astra Zeneca var något av en plantsko-la för läkemedelsutvecklare i Sverige.

– Den kompetensen är på väg att för-svinna, sa Gunilla Ossvald, som i dag är vd för ett mindre bioteknikbolag. LEL

59N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

Naturvetarföreningen för din talanEn ny chef ska anställas och lö-neöversynen drar igång. det blir skarpt läge direkt för den nya Naturvetarföreningen.

– Jag kunde inte MBL och löneavtal tidigare. Så jag fick en aha-upplevelse. Vi hade tur som har fått lönepåslag trots att ingen företrätt oss, säger Anna Ebbesson, ordförande i den nya Naturvetarfören-ingen i Alingsås kommun.

Arbetet med att bilda en lokalfören-ing startade förra året. Tidigare hade ar-betsgivaren tagit upp frågor om vad de planerade på arbetsplatsträffar, men nu skulle det bildas en samverkansgrupp.

PåVERkA bEsLUT

– Och där skulle ingen föra vår talan om vi inte var organiserade lokalt. Då missar vi information om vad som ska hända på arbetsplatsen och möjligheten att påverka.

Så Anna Ebbesson ringde jouren hos Naturvetarna och fick råd om hur de skulle gå tillväga.

– Naturvetarna centralt är väldigt ak-tiva och positiva om man själv visar in-

tresse för att driva de fackliga frågorna på arbetsplatsen.

LöNEöVERsyNEN

Medlemmarna ville komma igång snabbt och utsåg Anna Ebbesson till ordförande i november. Då kunde hon vara med i lö-neöversynen i december och i arbetet med att tillsätta en ny chef.

I februari höll föreningen sina första möten och valde en styrelse. En ombuds-man från Naturvetarna var med och höll styrelseutbildning.

– Jag och några till här har varit dri-vande i arbetet med att få inflytande.

Föreningen jobbar nu bland annat med att ta fram lönekriterier och frågor om arbetsmiljö, som hur konflikter han-teras på arbetsplatsen.

NATURLig PART

Anna Ebbesson berättar att arbetsgivaren har varit positiv och ser dem som en na-turlig part.

– Jag upplever att jag har blivit en länk mellan förbundet och medlemmarna här. De känner att det finns någon att fråga och som engagerar sig. AN

Höjs A-kAssAN?

Efter fem års arbete har soci-alförsäkringsutredningen gått i mål. Naturvetarnas utredare kristofer jervinge beskriver re-sultatet som ömsom vin och ömsom vatten.

4 snabba...

Blir det någon höjning av a- kassan?

– Det är oklart om det blir någon höjning i ett svep, däremot vill utre-daren indexera a-kassan så att den

räknas upp i takt med prisökningarna, på samma sätt som i sjukförsäkringen. Ledamöterna i den parlamentariska ut-redningen är överens om att de flesta ska få 80 procent i ersättning när de blir arbetslösa. Naturvetarna anser att taket i a-kassa måste höjas.

Kan det bli lättare att förutse vil-ken ersättning man får vid sjuk-dom eller förlorar jobbet?

– Ja det ingår i förslaget. Naturvetarna har länge jobbat för att ersättningarna ska baseras på den faktiska inkomsten. Synd att man inte tar chansen och harmonise-rar sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen, vilket vi menar är rätt väg att gå.

Omfattas företagarna?– Ja. Utredningen föreslår ett par för-

tydliganden för att socialförsäkringen ska fungera fullt ut för företagare och uppdragstagare.

För dem i glappet mellan plugg och jobb?

– Tanken är att utreda så kallad matchningslån för att trygga försörj-ningen vid sjukdom mellan studier och arbete. LEL

Kristofer Jervinge.

Styrelsen för Naturvetarföreningen i Alingsås kommun: Anna Ebbesson, John Thorbäck, Lena Braf och Sture Alexandersson.

N AT U R V E TA R E60 N R 2 2 0 1 5

”Det ger mycket att ha fått medlemmarnas förtroende”

P R o f i L i N AT U R V E TA R N A

THEREs LUNdAHL

Aktuell: Ordförande i Naturvetar-nas studentråd.

Studerar: Miljövetenskap vid lunds universitet.

Familj: Mor och systern sandra i skåne. Kaninen Kicki.

Fritid: Hästar. Jag jobbar också ex-tra som helgpersonal i stallet.

Senast sedda film: Hunger games – väldigt spännande!

En perfekt helg: en lugn sådan, hemma med familjen.

Okänd talang: Gillar att dansa, exempelvis bugg.

”Tack vare er stött-ning, kunskap och lärdom har jag ut-vecklats som person”

Bra med Naturvetarna!

Theres Lundahl valdes till ord-förande för Naturvetarnas stu-dentråd vid Rådslaget i hös-tas. Hon pekar på vikten av att studenter engagerar sig för att man ska kunna påverka i frå-gor som är viktiga för natur-vetare.

Vilka är dina drivkrafter?– Det är att kunna påverka! Det är jätteroligt att jobba för studenter och att föra fram de-ras åsikter. likaså är utbildningskvalitet och arbetslivsanknytning något jag går igång på. att få inblickar och kontakt med den arbets-marknad som väntar är viktigt för att veta vilka krav som arbetslivet ställer.

Hur är det att sitta i en styrelse?– Det ger mycket att ha fått medlemmarnas förtroende. Jag var medlem i lite mer än två år innan jag blev ordförande. Den förra ord-föranden, Josefine Jerlström, berättade om studentrådet och vad det innebar att sitta i styrelsen, villket väckte mitt intresse. själva

styrelsearbetet tycker jag att kommunika-tion är av stor vikt. alla ska kunna ta del av samma information, så det inte bara är en person som har koll på allt. innan dess var jag naturvetarambassadör i lund, vilket jag fortfarande är.

Vad studerar du?– Miljövetenskap vid lunds universitet. Jag har ett och ett halvt år kvar. efter det vill jag plugga vidare och ta en Master, men jag har inte bestämt inriktning än. Det finns så mycket att välja på – vatten, luft, jord och berg. Kul att det finns så många möj-ligheter.

Vad vill du jobba med?– svårt val faktiskt, det är så mycket som lockar. inom länsstyrelsen eller kommunen kanske, men man får se vad som händer.

Huvudsaken är att det är roligt och att man vill fortsätta med jobbet.

Vad vill du säga till de studenter som inte går med i något fackför-bund?– att vara fackmedlem är en stor fördel som fler borde bli medvetna om. arbetsli-vet och karriären börjar redan när man stu-derar. se till att dra nytta av förmånerna så som karriärrådgivning och cv-coachning! att vara med i ett fackförbund är också ett sätt att marknadsföra sig genom att knyta kontakter och vara ute och berätta om sig själv. även i skolan kan man passa på att bredda sitt nätverk genom att prata med lärarna. När arbetsmarknadsdagar anord-nas, ta vara på det! Besök dem och nätver-ka med företagen. CJ

61N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

Utmaning att odla utan att övergöda Östersjön

M å N A d E N s N AT U R V E TA R E

saker som Naturvetarna jobbar med nu3

kongress 13 – 14 novemberVarför: Kongressen är Naturvetarnas högsta beslutande organ och ett forum där alla med-lemmar kan påverka vilka frågor förbundet ska driva i framtiden.

Just nu jobbar vi med att förbereda valet av kongressombud. från och med slutet av april kommer du att kunna rösta. vi har också börjat ta emot motioner i flera olika frågor som med-lemmarna vill lyfta på kongressen.

Marknadsför naturvetareVarför: för att göra naturvetare mer attraktiva på arbetsmarknaden.

Genom goda exempel visar vi för arbets-givare hur naturvetare kan utveckla och förbättra en verksamhet. i vårt magasin, på webben och i sociala medier sprider vi det till en större krets. vi kommer att bidra med våra expertkunskaper i arbetsförmedlingens prognoser. i det ligger att arbetsförmedling-en får kunskap om hur naturvetares kompe-tens kommer till nytta på arbetsmarknaden.

Naturvetarna på engelskaVarför: allt fler medlemmar behöver informa-tion på engelska.

vår målsättning är att alla medlemmar ska få god information om vilka vi är, vad vi gör och vad vi erbjuder för ser-vice och förmåner. under våren 2015 ser vi över det informa-tionsmaterial vi har på engel-ska och identifierar vad som behöver förbättras och kom-pletteras för att vi bättre ska kunna stötta våra medlem-mar som inte talar svenska.

>

>

>

– Jag jobbar med vattenfrå-gor, som är en del av frågan om ma-tens miljöpåver-kan. Det som är mest aktuellt nu är övergödningen av Östersjön. Och i år ska det fattas

beslut om åtgärdsprogram inom EU:s ramdirektiv för vatten. Alla medlems-länder ska genomföra program för att få Europas vatten renare.

– Målet är att vattnet ska ha en god ekologisk status. Sveriges myndighe-terna har stora förväntningar på de åt-gärder som lantbruket ska genomföra. Det kan bli väldigt kostsamt för lant-brukarna. Att få ihop det bästa för mil-jön med det som är bäst för produktio-nen blir en kollision.Hur har lantbrukarna reagerat?

– Det kommer att påverka kon-kurrenskraften för svenska lantbruk. Många lantbrukare har hört av sig och

och undrar om det är det på riktigt, och vad som kommer att hända. De har ett starkt rättvisepatos och accep-terar inte att de ska göra åtgärder som fördyrar den svenska matproduktio-nen om inte konkurrenterna utsätts för samma kostnader. De vill självklart också ha renare vatten, men hellre att man avancerar i en lagom takt.

– Jag har ett väldigt roligt jobb! Det är ett pussel av psykologi, naturveten-skap och juridik. I 16 år har jag jobbat med vattenfrågor på ett eller annat sätt.

– Innan jag kom till LRF forskade jag på SLU och skrev en doktorsav-handling om näringsbelastning på Öst-ersjön från svensk matproduktion. Jag arbetade även tre år i Sankt Petersburg för SIDA:s räkning med att minska ut-släppen från ryska kolchoser till Finska viken. Det gav verkligen perspektiv på det arbete vi bedriver här. Alla länder drar sitt strå till stacken, men en del länder ligger 20-30 år efter oss!Hur blir framtiden för Östersjön?

– Det kommer att gå bra till slut, men det tar tid. 50-100 år är det senas-te tidsspann som de marina forskarna nu pratar om innan vi får tillbaka sjön som den var på 50-talet. Man får ha tålamod i den här branschen! CJ Läs hela intervjun: www.naturvetarna.se/Manadens-naturvetare

Anders johannesson på LRf nominerade kollegan Markus Hoffman. ”Markus är en riktig klippa i jobbet, och det som han jobbar med så spännande att det är en riktig rysare!”

Tipsa oss! Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbets-plats: redaktion@naturvetarna.se

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

Markus Hoffman.

Soon in english.

N AT U R V E TA R E62 N R 2 2 0 1 5

Eksjö kommun söker

Medarbetare till Sveriges viktigaste jobb

Miljö- och hälsoskyddsinspektörSista ansökningsdag den 15 april.

För mer information, kontakta miljöchef Monica Kollberg, samhällsbyggnadssektorn.Telefon: 0381-362 06.

Läs mer om tjänsten på www.eksjo.se/ledigajobb

Division psykiatri söker

Leg dietist Kombinerad tjänst, Centrum för ätstörningar och divisionsövergripande arbete med levnadsvanor

Vill du veta mer kontakta avdelningschef Anna-Lena Ågren, tfn 054-61 98 17.

Läs mer om tjänsten på

www.liv.se/jobb

En bra vardag för alla göteborgare

Sök jobbet på:goteborg.se/ledigajobb

Vi söker dig som vill ha en ansvarsfull och spännande roll i Göteborgs gröna utveckling! Som naturförvaltare på park- och naturförvaltningen arbetar du med att förvalta, sköta och utveckla stadens naturområden på land, i skärgård och vatten-områden för nuvarande och kommande generationer. Om du har erfarenhet av naturvård och är redo för nya utmaningar så kan detta vara nästa steg i din karriär.Välkommen med din ansökan!

Naturförvaltare Park- och naturförvaltningen

Magisterprogram i mark- och miljörätt (60 högskolepoäng)

Juridiska institutionen vid Umeå universitet erbjuder ett ettårigt magisterprogram med inriktning mot mark- och miljörätt, med start höstterminen 2015. Utbildningen riktar sig till dig som vill fördjupa dina kunskaper inom rättsområden som på olika sätt omfattas av begreppet mark- och miljörätt.

Magisterprogrammet förbereder för yrken inom lantmäteriområdet eller inom myndigheter och företag som arbetar med markanvändning, fastigheter, markexploatering och detaljplaner.

Förkunskaper:Programmet riktar sig bl.a. till byggteknik- och lantmäteriingenjörer, geologer, naturgeografer, jurister, kulturgeografer, miljöinspektörer, ekonomer, miljövetare och samhällsplanerare. Förkunskapskrav: Avlagd kandidatexamen eller yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng från ett flertal utbildningar inom det naturvetenskapliga/tekniska eller samhällsvetenskapliga området.

För ytterligare information: www.jus.umu.se/utbildning/magister_mark-miljoratt/

Välkommen med din ansökan senast 15 april!

Juridiska institutionenwww.jus.umu.se

63N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

Dags för nyautmaningar?

VI SÖKER:

Sjukhuskemist Laboratoriemedicin,Sunderby sjukhus

www.nll.se/jobb

Vi söker nu en

Vilthandläggare till VänersborgLäs mer om tjänsten under lediga jobb på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Förbundet söker en

Livsmedelsinspektör till avdelningen för hälsoskydd och livsmedel

Sista ansökningsdag 7 april 2015.För mer information se www.smohf.se

Verksamhetsledare Vill du arbeta med viktiga jordbruksfrågor och kunna påverka? Svenskt Växtskydd representerar de svenska växtskyddsföretagen i branschgemensamma frågor i kontakter med politiska organ, myndigheter och institutioner, livsmedelsindustri och handel, media, användare och allmänheten. Svenskt Växtskydd är knuten till branschorganisationen KTF. Nu söker Svenskt Växtskydd en verksamhetsledare till organi-sationens kansli i Stockholm.

Läs mer om tjänsten på: www.scientifi cwork.se/jobb/verksamhetsledare-svenskt-vaxtskydd

ANNONSBOKNINGEN I SVERIGE ABemelie eriksson

tel: 035-295 38 40

Materialadress: emelie.eriksson@ annonsbokningen.se

Vill du nå Sveriges naturvetare?

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E64 N R 2 2 0 1 5

T E X T L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K

En harmoni i galoppNär det synkar mellan häst och ryttare njuter Karin de Faire för fullt. Så fort hon kliver in i stallet släpper hon jobbet och allt annat. Att ta i med kroppen är terapi för henne.

Stämningen är varm, trots den fuktiga kylan i ridhuset, och det finns en gemen-skap som bygger på passionen för hästar. De står otåligt och trampar i boxen.

– Det är så häftigt när Frasse märker att jag kommer. Han viftar inte på svan-sen som en hund, utan spetsar öronen och kommer långsamt fram eftersom han vet att han ska få galoppera och leka, som han gillar allra bäst.

Men först ska hästen göras i ordning och det ska mockas, sopas och fodras.

– Det är en skön känsla att ta i fysiskt efter en dag på jobbet, det fungerar lite som terapi.

Som medryttare äger Karin de Faire inte fullblodshästen Frasse, utan betalar en liten slant för att få rida och sköta om honom två dagar i veckan. Ägaren är en ideell för-ening i närheten av Linnés Hammarby ut-anför Uppsala.

Men det är inte galopp som gäller varje gång, även om det är en galopphäst.

– Han är lika förtjust i att hoppa och gör det bra utan att tillhöra eliten. Vi har vun-nit en tävling i den lägsta klassen. Det blir också en del dressyr som handlar om att styra, lyda och att bygga upp samarbetet.

Hon talar i termer av vi för att under-

stryka den harmoni som uppstår i mötet mellan häst och ryttare.

– När allt synkar är det en otrolig känsla. Han förstår vad jag vill och visar att han trivs. Då mår jag också bra.

Men nu är det inte lika glada tongångar. Frasse är halt och måste vila, men han är snart igång om läkningen går som planerat.

Ridning är en livsstil för Karin de Faire. Frasse finns alltid i hennes tankar och hon känner ett stort ansvar. Att tygla en häst handlar bland annat om att känna in och vara uppmärksam på omgivningen, liksom att vara tydlig.

– Hästar är flyktdjur och reagerar direkt när oväntade saker dyker upp. Det kan vara en cykel eller annat föremål som gör att hästen anar oråd och vill fly.

Är det något du har nytta av i ditt jobb på Uppsala vatten?

– Ja absolut. Att läsa av situationer är något jag har med mig i vardagen. Men också att vara bestämd och lösa problem. Jag har lärt mig att ta tag i saker och inte rygga för att jobba hårt fysiskt. Man blir prestigelös och kan även göra ”skitjobbet”.

Att inte jobba med hästar professionellt bestämde hon sig för tidigt.

– Om man inte tillhör toppen så är det

svårt att göra karriär inom hästbranschen. Jag har alltid velat bli naturvetare och utbildade mig till miljökemist. Men inser nu att det var civilingenjör jag skulle ha blivit. De har bättre karriärmöjligheter och högre löner.

Men det tänker hon inte på i galoppen. Då njuter hon av nuet och får ny energi. #

Karin de Faire är miljökemist och jobbar på Uppsala vatten til vardags.

65N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

Jobb: Laboratorieingenjör på Uppsala vat-ten. Kontrollerar och analyserar stadens dricksvatten med avseende på kemikalier. Vattnet som har sin källa i sjön Tämnaren filtreras genom åsen och blir till grund-vatten, som sedan renas i flera steg.

Utbildning: Master i miljökemi från Stockholms universitet.

Bästa ridning: Flyga fram i galopp på en åker så att tårarna rinner.

Trendspaning: Att ridsport och hästar uppmärksammas mer i media tack vara svenska framgångar på internationell nivå. Det ökar insikten om att ridning är en bra träningsform.

BöRJA R i DA

Kontakta närmaste rid-skola och mjukstarta i en ny-börjargrupp. En ridlektion kos-tar runt 200 kronor per timme, lite dyrare i städerna.

Utrustningen måste inte kos-ta skjortan. Du behöver ridstövlar eller lite mer robusta skor med klack, och ridbyxor. Hjälm kan du låna inledningsvis.

Ryttarens bästa tips:Var modig och kommunicera med häs-ten. Visa inte rädsla även om du skulle bli rädd. Visa ledarskap och var tydlig. Tänk på att hästen tolkar ditt kropps-språk. Ge omvårdnad och kärlek, och du får massor tillbaka,.

Tänk på att hästar är flyktdjur och är känsliga för störningar. Var uppmärk-sam och känn in. Utsätt inte hästen för onödiga överraskningar.

Som nybörjare gäller det att sitta rätt och hitta balansen. Lär dig kommandon för att starta, öka farten, svänga och stanna. Hitta takten genom att trava lätt. Ha tålamod, trav är inget man lär sig direkt.

KAR i N DE FAi R E

METALL-

TYG

70-

TALS-

SKRÄCK

GJORDE

BIN SIG

IHOP

TEKNIK I

PITEÅ

STIMU-

LERAT

SKENA I

SNÖN ÅTER

ABSO-

LUT

BARA

SÄNKTENUM-

MER

MÄSS-

BLUS

DEL

VÄTE JÄRN-

LEGE-

RINGEN

RYGG-

RADS-

BEN

BROTT-

NINGS-

LÄGE

PLUGG

FÖR GOLF-

BOLL

HEM-

UPP-

GIFT

BOX FÖR

LAX PLA-

TINA VRÅLAR

PÅ

MÅNEN

14-

RADIG

DIKT

ANTA

TULIUM BINDE-

MEDEL

STYRS

FRÅN

BARACK

HJÄRT-

STILLE-

STÅND

UPP-

HETTAT

VIN

LAGAR

BRUTET

BEN

ORTO-

DOX

BILD

ÄNGS-

LIGA

LYNX

LYNX

RÄCKA STROF

KVICK-

HET

GRUS

LÄGGER

SKYTT

TRILSKAS

JÖNS-

SON I

SPÅRET

BAKRE

PÅ

BÅTEN

POST-

FÖRSÄN-

DELSE

DAGS-

MEJA

KRIGET

MED

MAJE-

STÄT

SÖNDER

BLAD-

FÅNGARE

GREPP

ELEK-

TROD

DOM

ELD-

REST

ÄR HAN

FÖR SIN

HATT

FINNS

SOM

GRAFIT

HUVUD-

SAK

STAD

SMYGA

PÅ TÅ

GRIS

EFTER

AFTER

I ÅRE

VILD

RITT

OSKULD

ÖKEN-

BO-

PLATS MÖR-

BULTAD NEDER-

LÄND-

ERNA

LEMUR-

KRYSS

2015

Konstruktör: Lena Holmlund

CELL I DELNINGS-

VÄVNAD HOS VÄXT

GJORDE

INGRID

MARIE

ETT

INGRID

MARIE?

ICKE-METALLISKT

GRUNDÄMNE

I GRUPP 13

NOR-

BERG

SOM

SOPADE

BANAN

MED

MOT-

STÅN-

DARNA

LÄRAN

OM

KLART &

FÖLJD-

RIKTIGT

TÄNK-

ANDE

LEK-

MAN

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E66 N AT U R V E TA R E66 N R 2 2 0 1 5

NA-KRYSSET

Tävla och vinn!

Skicka in dina lösningar på korsordet. Vi lottar ut datorväskor till vinnarna. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast 8 april vill vi ha din lösning.

Vinnare av förra numrets korsord är Anna Eronn.

E F T E r J o B B E T

67

ko n TA kT

www.naturvetarna.se

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 nacka

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

O R D F Ö R A N D E : Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R : Helena nicklasson, 08–466 24 36

M E D LE M SJ O U R : jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

K A R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

A K A D E M I K E R N A S A - K A S S A , A E A : www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

I N KO M S T F Ö R S Ä K R I N G E N : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0770–78 20 50

A K A D E M I K E R F Ö R S Ä K R I N G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R 2 2 0 1 5 67N AT U R V E TA R E

Vill du annonsera?

kontakta Annonsbokningen i sverige ABEmelie Eriksson tel: 035-295 38 40Materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

Kommer i nästa nummermedicinsk framgångssagaHur mår svensk life science? vi tar avstamp i Medivirs framgångar med läkemedlet mot Hepatit C.

Kvinnor slår i glastaket på labbetAllt fler kvinnor forskar – men få når toppen och ännu färre tar idéer vidare till kommersiella produkter.

Blågröna alger ger energiPå vetenskap får cyanobakterierna, som annars förgiftar Östersjön, upprättelse. De är en källa till ny bioenergi.

Läs också om:

» Att jobba efter pension.» Hur skapar vi innovativa arbetsplatser?» Fråga en naturvetare: varför importerar vi sopor?

Naturvetare nr 3

I din brevlåda

7 maj

POSTTIDNING BAvsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

Inloggning: www.naturvetarna.seAnvändarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid)Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Afterworks anordnas under april

och maj i Alnarp, Stockholm, Umeå,

Uppsala, Linköping, Göteborg

Tid: 17.30–19.30

(Doktorander är välkomna redan

klockan 17.00 för information om det

statliga omställningsavtalet)

Information och anmälan:

naturvetarna.se/carpejobbum

NATURVETARNAmed

Tema: Naturvetare som älskar sina jobb!Under våren arrangerar förbundet afterworks på olika orter. På varje ort berättar några na-turvetare om hur deras karriärväg sett ut och hur de gjort för att hitta rätt. Låt dig inspire-ras, mingla och nätverka med andra natur-vetare. Akademikerförsäkring håller en kort presentation och svarar på frågor.

Läs mer och anmälan: www.naturvetarna.se /carpejobbum

Carpe Jobbum [fånga jobbet]

Naturvetarna är fackförbundet för akademiker inom naturvetenskap. Våra 31 000 medlemmar arbetar inom life science, jord, skog och miljö, de fysiska vetenskaperna, matematik och data. Vi coachar, företräder och stöttar naturvetare genom hela arbetslivet.