Vanliga växter och djur i Östersjön · Alger är rika på vitaminer och mineraler. I många länder i Asien odlas alger. Inom livsmedel- och läkemedelsindustrin an-vänds alger

1 Naturväktarna - Några vanliga växter och djur i Östersjön

Några vanligaväxter och djur i Östersjön

2Naturväktarna - Några vanliga växter och djur i Östersjön

Vilka olika musslor hittar ni?

Hur mycket har blåstången vuxit i år?

Ser ni spår av olja?

Luktar vattnet friskt?

Växer det mer vass vid stranden i år?

Naturväktarna i Sverige –Naturewatch Baltic runt Östersjön

Varje höst lämnar tusentals skolelever sina klassrum för att bege sig till kusten. Skolornadeltar i det internationella projektet Naturewatch Baltic. WWF samarbetar med organisa-tioner som inspirerar till undervisning om naturvård och hållbar utveckling på hemmap-lan. Genom nätverket Naturewatch Baltic har verksamheten utökats och omfattar nuhela Östersjöregionen. Mer information finns på www.wwf.se ochwww.naturewatchbaltic.org

Faktabladen kan laddas ner gratis. För kommersiell användning av texter eller illustratio-ner måste tillstånd erhållas från WWF.

Text Gitte Jutvik

Teckningar Lena Liljestrand och Annika Rockström

Faktagranskning Mia Foberg, Björn Guterstam, Lena Kautsky

Källor Acta Botanica Fennica, K. RaciborskiBaltic Sea Project; Water QualityNaturvårdsverket; Skolornas fältundersökningar i Bottniska viken, 1991Maria Foberg; Växter och Djur i Bottniska VikenFältbiologerna; Liv och Död i ÖstersjönIngmar Holmåsen; Växter och djur i SkärgårdenBirgitta Johansson m. fl; VattenväktarbokenRune Leithe-Eriksen; Greenpeace bok om ÖstersjönInge Lennmark; Kusthav


Arter beskrivna i WWF: s faktablad1. Blåstång - Fucus vesiculosus2. Tarmtång – Enteromorhpa sp.3. Grönslick m.fl. – Cladophora

glomerata4. Ålgräs - Zostera marina5. Rovborstmask - Nereis

diversicolor6. Sandmask - arenicola marina7. Algsnäcka - Theodoxus fluviatilis8. Tusensnäckor - Hydrobia ventrosa,

Hydrobia ulvae, Paludestrinajenkinsi

9. Blåmussla - Mytilus edulis10. Hjärtmusslor - Cerastobyssum hauniense,

Cerastoderma glaucum11. Östersjömussla - Macoma baltica12. Sandmussla - Mya arenaria13. Märlkräftor - Gammarus sp14. Havsgråsuggor - Idothea baltica samt andra Isopoda15. Havstulpan - Balanus improvisus16. Mossdjur – Bryzoa sp.

Sp. = species, arter

Några vanliga växter och djur i Östersjön

Följande 16 faktablad har tillkommit för att användas av skolelever vid fältstudier utmed Öster-sjön. De är framtagna inom WWF: s utbildningsprojekt Coastwatch Baltic.


Artbladen beskriver ett urval avÖstersjöns vanliga växter och djur istrandkanten. Artbladen ska kunnaanvändas vid sandstränderna isödra Östersjön, vid skärgårdarnasklippstränder och i det utsötadevattnet i Finska viken och Bottenvi-ken.

Urval av arter och textens utform-ning inriktas på förhållandena i ha-vet öster om Öresund och vidarenorrut.


Blåstången klarar inte alltför låga salthalter.

Längs Östersjöns klippstränder böljarblåstången. Från ytan ser du bara blå-sorna i vattenytan. Kika ner i vattnet!Längst ner finns fästplattan som hålleralgen kvar på stenar och klippor. Ingenhöststorm ska kunna slita loss den.

Ger mat och skyddDra fram och tillbaka med håven någragånger genom algruskorna och töm utinnehållet i en bunke med vatten. Ur rus-kan kommer många irriterade smådjurfram. Blåstångsbältet är som en stadsdelmed bostäder, restauranger, dagis ochungdomsgård. Här finns både mat ochskydd för havets fiskyngel och andrasmåkryp.

Flytdynor och könsorganTitta noga på blåsorna! Ser du att detfinns två varianter: De knottrigakönsblåsorna i topparna och de slätaluftblåsorna längre ner på algensbål.

Klippor och stenar sökesKönscellerna släpps ut i fria vatt-net. Där ska spermien och äggetfinna varandra. Det befruktade lillaägget utsöndrar sedan ett lim somfäster det stadigt på en klippa ellersten, om det hamnar på en ledigplats.

Som en granOftast växer blåstångsplantan ochförgrenar sig med en förgrening varjeår. Mest växer den naturligtvis undervåren och sommaren. Räkna förgre-ningar och bestäm hur gammal plantanär! Du kan säkert hitta plantor som är 5-10 år gamla. Många plantor försvinner iförtid eftersom isen sliter bort dem.

Gillar klippor och saltBlåstången är en brunalg. Algen är eninvandrare från världshavens saltarevatten. I de norra delarna av Bottenhavetär vattnets salthalt så låg att blåstångenfår svårt att klara sig. I Bottenviken saknasden helt. Samma sak gäller längst in iFiska viken. Du hittar heller inte blåstångvid stränder med lerbotten eller sandbot-ten.

Näring i överflödNäring från trafik, samhällen jord- ochskogsbruk gör Östersjön näringsrik ochgrumlig. Förr kunde blåstången växa nertill 12 meters djup eftersom tillräckligt medljus nådde dit ner. Nu räcker ljuset förblåstången bara ner till 8 meters djup.

Blåstång - Fucus vesiculosus


Ilsket knallgrön vajar den skira tarm-tången i vattenbrynet. Titta på den såser du att den är fylld med gas. Tarm-tången är en mycket vacker alg, nam-net till trots.

Alg som gillar näringTarmtången trivs i näringsrika vatten. Därdu hittar tarmtång kan det vara ett dikeeller ett avloppsrör med näringsrikt vattensom mynnar i närheten. Kanske är områ-det utsatt för kväveutsläpp från trafik ellerannan förbränning. Du bör vara observantoch se om tarmtången ökar från år till år.Ett djur eller en växt som på detta sättskvallrar för oss om tillståndet i miljönkallas bioindikator.

Olika arterDet finns cirka tio arter av släktetEnteromorhpa i Östersjön. De är svåra attskilja åt. Allmänt kallas alla för tarmtång.Den vanligaste arten klarar av olika salt-halter och växer på klipp och stenstränderrunt hela Östersjön. Tarmtången ärfrodigast i slutet av sommaren och börjanav hösten.

Hålrum i mittenMed blotta ögat ser du att algen är fylldmed gas. Med ett mikroskop ser du hurcellerna ligger i tunna membranlika väg-gar.

Tål det mestaPå klippstränder finns skrevor i berget ditvågorna når ibland. Dessa vatten-samlingar kallas hällkar. I hällkaren ut-vecklas speciella ekosystem. Näring iomgivningen tvättas ur av regnet ochrinner ner i hällkaren. Solen värmer vattnetsnabbt på dagarna. I detta varma, närings-rika vatten frodas tarmtången under sen-sommaren.

Tarmtång – olika arter av Enteromorhpa

På matbordetAlger som mat är vanligt, kanske inte runtÖstersjön men i andra delar av världen.Alger är rika på vitaminer och mineraler. Imånga länder i Asien odlas alger. Inomlivsmedel- och läkemedelsindustrin an-vänds alger. Godis och glass är exempelpå varor där man använder alger somkonsistensgivare.

Flera arter av tarmtång finns i hela Östersjön,från Kattegatt till Bottenviken.


Just i vattenbrynet utmed klippor ochstenar böljar grönslicken på somma-ren. Tycker du att grönslicken ärvacker? Eller har den blivit så vanlig attden kallas för havets ”ogräs”?

Grön, brun, rödGrönslicken är ett exempel på en fintrådiggrönalg. Det fin både grönalger, brunalgeroch rödalger som är fintrådiga. Alla liknardet varandra till formen och växtsättetmen färgen skiljer dem åt. Olika arterdominerar vid olika årstider, på olika djupoch på olika ställen i Östersjön.

Värdefull för havets småSlit loss en grön tuss och håll den i han-den. Några ilskna märlkräftor ochtånggråsuggor försöker säkert trassla sigur den gröna bollen som blir kvar närvattnet runnit bort. Tillsammans medblåstången bildar grönslicken ett algbältesom är mycket värdefullt som skydd ochmatplats för havets yngel och andra små-kryp.

Håll näringsämnena på land!Finns det gott om näringsämnen är

Grönslick och andrafintrådiga alger – Cladophora glomerata och andra arter

färgen frodigt mörkgrön. Grönslicken ochandra fintrådiga alger har ökat i Östersjön.Näringsämnen från trafik, jord- och skog-bruk hamnar förr eller senare i havet. Defintrådiga algerna är snabba på att tillgo-dogöra sig näringsämnena och ökar iutbredning. Visst är de fintrådiga algernaviktiga i Östersjön men blir det för mycketav dem kommer nackdelarna.

PlatsbristDe fintrådiga algerna tar upp plats förblåstången och andra fleråriga alger. Dekan till och med växa på, till exempelblåstång och ”kväva” den.

Slukar syret på bottenPå sensommaren lossnar grönslicken ochbildar stora mattor som flyter runt. Desjunker tillslut och lägger sig på botten.För att bryta ner dessa mängder av algergår det åt mycket syre. I Östersjön är syreen bristvara. Ta med algerna hem ochlägg dem på komposten. Jorden skagödas, inte haven!

Grönslick och andra fintrådiga alger är vanliga i Östersjön


Utmed Östersjöns sandstränder liggerdrivor av ålgräs som spolats iland. Detser ut som utrivna kassettband somligger i vallar längs stränderna. Inteundra på att denna växt även kallasbandtång.

Växt med blommorÅlgräs eller bandtång är inte någon sortstång utan en växt med blommor och frön,en fanerogam. I floran hittar du ålgräsbland de enhjärtbladiga växterna, dithör också exempelvis gräs och orki-déer. Blommorna hos ålgräs är mycket,mycket små och obetydliga. De meter-långa bladen utgår från en jordstam,ungefär som hos vitsippor och kvickrot.

UndervattensängarPå grunda sand- och lerbottnar bildarålgräsen undervattensängar. Dessaböljande gröna ängar ger föda ochskydd åt en rad olika djur; fiskyngel,kräftdjur, musslor, snäckor och andrasmådjur. Ålgräsängarna är viktigabarnkamrar för flundror och andrafiskar.

Invandrare från havetDet latinska artnamnet marina talar omatt arten är en invandrare från havet.Norr om Ålands hav och i Finska vikenär vattnet alltför utsötat för att ålgräsetska trivas. Där har salthalten sjunkit tillunder 0,6 %, vilket ålgräset inte klarar.

SyreproducentBesök en undervattensäng! Underdagen när solen tränger ner genomvattnet syns bubblor med syre stiga uppmot ytan. Syret är en av slutprodukternai växternas fotosyntes. Hälften av alltsyre som jordens växter producerarkommer från växterna i haven.

Ålgräs – Zostera marina

Byggmaterial och madrasstoppningDe drivor av iland blåst ålgräs som finnsutmed de sandiga kusterna i Skåne, Dan-mark, Tyskland, Polen, Kaliningrad,Litauen och Lettland kan användas tillmycket. Förr gjorde man isolerande bygg-plattor av ålgräs. Man använde växtensom stoppning i madrasser. Den dög ävensom tobak under krigen då det var svårtatt få tag i äkta vara.

Ålgräs finns på mjukabottnar där vattnet inteär alltför utsötat.


I sanden eller i tångruskan kan havs-borstmasken dyka upp. Lägg den yvigamasken i en balja med vatten från Öst-ersjön. Lite stressad av den nya miljönringlar masken runt kanterna. Är det enrovborstmask du fångat? I så fall för-svinner andra djur snabbt från baljanom masken är hungrig.

Släkt med daggmaskenRovborstmasken är Östersjöns vanligastehavsborstmask. Den är uppdelad i seg-ment, ringar och tillhör ringmaskarna,precis som daggmaskar. Läs även omsandmasken, en annan av många havs-borstmaskar

Borst utmed hela kroppenFrån varje segment sticker hårda småborts ut. Längs kroppen går långa musklervilka sträcks och dras ihop när djuret rörsig. Har du lyckats fånga en havs-borstmask kan du lägga den på ett papperoch höra hur den rassla när den rör sig.

Viktiga djurHavsborstmaskarna är en viktig djurgrupp ihavet. I Kattegatt finns 175 arter, vid Born-holm 70 arter. I det utsötade vattnet iBottenviken finns det högst 4 arter.

Rovborstmaskarna hittar du lätt när dudrar med en håv utmed botten bland blå-stång och andra alger på hårda bottnareller på mjuka sandbottnar.

Färgglad havsnymfRovborstmasken är cirka en decimeterlång och grågröngul till färgen. Utmedmaskens kropp syns en röd strimma. Detär ett blodkärl som lyser igenom. Detlatinska namnet nereis betyder havsnymf,diversicolor betyder, ”med skilda färger”.

Rovborstmask – Nereis diversicolor och andra havsborstmaskar

Glupsk på det mestaDenna rovgiriga mask har rejäla käkarsom kan krängas ut från svalget. Förvararman andra djur tillsammans med rovborts-maskar finns det stor risk att några djurförsvunnit efter ett tag.

Födan varierarLängs Kattegatts stränder finns havsborst-maskar som är rovdjur. Andra äter alger,as eller filtrerar vatten i jakt på plankton.Havsborstmaskarna är i sin tur föda åtfiskar och fåglar. Rödbena, strandpipareoch andra fågelarter som spatserar utmedstrandkanten, äter gärna havsborstmaskarvilka de drar upp ur sanden med sinalånga näbbar.

Rovborstmasken finns i Kattegatt och i Öster-sjön, en bit upp i Bottenhavet.


Längs Östersjöns långa sandstränderdär vågorna sköljer över sanden synssmå pyramidlika höjder. Det är sand-masken som lämnat dessa högar eftersig i den fuktiga sanden. Många har setthögarna men få har sett masken.

LatmaskGräv upp en sandhög som ser nygjord ut.Säkert hittar du en sandmask. Den är 10-20 centimeter lång och liknar en dagg-mask i färgen. Den smala änden är bak-delen. På mitten syns små borst, det är debusklika gälarna. Sandmasken lever somnedbrytare i sanden precis som dagg-masken i jorden. Skillnaden är att dagg-masken måste transportera sig till födanmedan sandmasken ligger nedgrävd ochfår maten serverad av vågorna.

Två hål i sandenSandmaskens gång är U-formad. Varjemask har alltså ett hål vid huvudändan ochett hål vid bakändan. När man går påstranden syns huvudändan som en för-djupning med bakändan är pyramidfor-mad.

Sandmask – arenicola marina

En havsborstmaskLäs även om rovborstmasken Nereisdiversicolor som är nära släkt med sand-masken. Båda är havsborstmaskar medde typiska borsten på varje segment.Sandmasken finns vid södra Östersjönssandstränder.

Mat och syre serverasDå vattnet passerar gälarna tar maskenupp syre och avlämnar koldioxid. Vattnetför med sig plankton och delar av dödaväxter och djur (detritus). Underifrån ätersandmasken sandkornen och de närings-ämnen som fastnat på dem.

Levererar sandkorvarI tarmen tas näringen omhand. Då och dåsticker masken upp den smala bakändanoch levererar en korv med sandblandatslem. Sandmasken kan byta gång förhuvudändan men behålla den för bak-ändan.

Lättfångat byteMånga vadarfåglar med lång näbb vet varde ska hämta en läcker sandmask. Mas-karna är också utmärkta som agn vidfiske.

Du kan hitta sandmasken vid sand-stränderna i södra Östersjön.


Snäckan ger ett knubbigt intryck.Vindlingarna på snäckan är som bort-glömda och kommer tvärt mot slutet.Någon graciös spira har inte snäckan,snarare en knorr längst bak på skalet.

Finns även i sjöar och åarAlgsnäckan är en sötvattensart men trivsbland alger längs kusterna i Östersjön,från södra delarna av Kattegatt genomÖresund och Bälten norrut. På latin bety-der ordet fluviatilis ”växer i floden”.

Gillar inte salt vattenJu högre salthalten är desto mindre blirsnäckan. Det kostar energi att hålla neresaltbalansen i Östersjöns bräckta vatten.Störst blir algsnäckan i sötvatten, cirka encentimeter. Algsnäckan är tålig och finnspå klippor och stenar där vågorna slårsom värst.

Algsnäcka – Theodoxus fluviatilis

Äter små, små algerAlgsnäckan och andra snäckor har enrasptunga. Lägg algsnäckan i en litengenomskinlig skål. Vänd försiktigt påskålen efter ett tag och du kan se hurdjuret öppnar och stänger munnen.

Mönster på skaletLeta reda på många algsnäckor och läggdem i en flat skål med vatten. Snart stickerspröten ut och snäckan börjar sin lång-samma vandring runt, runt. I en lupp serman tydligt skalens olika mönster.Algsnäckan kallas även schackmönstradsnäcka eftersom mönstret på skalet iblandbildar rutor i svart och vit. Hittar du någrasnäckor som har likadana mönster påskalet?

Äter blivande syskonHonan lägger äggen i en rund klump påstenar eller på andra algsnäckors skal. Iklumpen utvecklas bara en larv som till enbörjan livnär sig på de övriga äggen.

Algsnäckan är en sötvattensart som inte blir så stor i salta böljor.


Tusensnäckorna är pyttesmå och sir-liga. Vindlingarna är många och ut-dragna i en spira. Gömda i algbältetoch på grusbottnar finns de olika ar-terna av tusensnäcka i hela Östersjön.Trots att de är vanliga, måste du kikanoga för att få syn på denna lilla skön-het.

Larven lever som planktonSnäckor lägger ägg, efter en tid har enlarv utvecklats ur ägget. Under larvstadietsvävar snäcklarven i vattnet som ett plank-ton och driver med strömmarna. Larven ärdå utan skal. När skalet växer ut påsnäckan övergår den till sitt vuxna liv. I ettplankton prov taget på sommaren kan duleta efter olika snäcklarver.

Ägg med limModerdjuret släpper sina ägg att utvecklasfastklistrade på ett gruskorn eller på enannan snäckas skal. Ägg kan utvecklasutan befruktning, så kallad jungfrufödsel.

Tusensnäckor – Hydrobia ventrosa, Hydrobia ulvae, Paludestrina jenkinsi

Vanlig till tusenDet finns mer än tio olika snäckarter iÖstersjön. Tusensnäcka är ett samlings-namn för några småväxta arter. De olikaarterna är mycket svåra att skilja åt. Deblir sällan större än 5 mm och lär ha fåttnamnet av att de kan finnas i tusentals påen yta lika stor som detta papper.Tusensnäckan finns i algbälten och pågrusiga bottnar med ålgräs och annanväxtlighet, i hela Östersjön. Två arter avtusensnäckor finns i Bottenviken.

Slickar med tunganSom många andra snäckor använder densin rasptunga för att ”slicka” i sig multnadeväxtdelar. Den kan också filtrera botten-slam för att få i sig bakterier. Själv blir den,även som vuxen snäcka, föda åt olikafiskar.

Tusensnäcka är ett samlingsnamn för flera tusen arter.


I algbältet och på hårda bottnar är detlätt att hitta blåmusslor. Med sina segafästtrådar håller de sig fast på nästanvarje ledig plats. Skalet är vackert blå-svart, ibland lite brunaktigt. På skalensätter sig ofta mossdjur och bildar ettgråvitt nätmönster.

Stor i syd, liten i norrSkolelever runt Östersjöns stränder mäterlängden på blåmusslorna. På svenskavästkusten är de 6-10 cm. Vid Litauenskust är medellängden knappt 3 cm och iBottenhavet är de 1,5 - 2,5 cm långa.

Gillar saltare vattenBlåmusslorna är anpassade för ett liv ihavet. De kostar energi att hålla salt-balansen i Östersjöns utsötade vatten.Därför blir blåmusslorna mindre och min-dre ju längre norrut man kommer och jumer utsötat vattnet blir. Trots detta ärblåmusslan mycket vanlig i större delen avÖstersjön. Endast i Bottenviken saknasden helt.

Lätt att odlaBlåmusslan är kvick att sätta sig på varjeledig plats. Detta utnyttjas vid mussel-odlingar där musslorna sätter sig på ned-sänkta rep med hjälp av sina sega fäst-trådar. Efter cirka ett och ett halvt år är detbara att dra upp repen och skrapa avmusslorna. Blåmusslor finns att köpa påburk men de färska smakar bäst.

Blåmussla – Mytilus edulis

VattenrenareUnga blåmusslor har inget skal. De smålarverna svävar omkring som planktoninnan de sätter sig fast på botten ochutvecklas till färdiga musslor med tvåskalhalvor. Mat får musslan genom attfiltrera vatten. En stor mussla kan filtrerafem liter vatten i timmen. Årligen filtrerarÖstersjöns alla blåmusslor en vatten-mängd som motsvarar Östersjöns helavolym.

8 000 000 ton blåmusslorBlåmusslor är en av de vanligaste arternai Östersjön.Om man skulle samla ihop alla blå-musslor, från Polen till Ålands hav, torkaoch sedan väga dem med skal och allt, såskulle de väga 8 miljoner ton. Som jämfö-relse kan nämnas att två normalstoraridhästar väger ungefär ett ton tillsam-mans.

Blåmusslan är vanlig på hårdbottnar, med klippor ochstenar i hela Östersjön upp till Bottenhavet.


Om du hittar en mussla vid Östersjönsstrand som är gråvit, har ganska tjockaskal med tvärgående valkar och ärhjärtformad. Då är det en hjärtmussladu funnit.

I sand och leraI Östersjön finns flera arter som i ”folk-mun” kallas hjärtmusslor. För en otränadperson ser alla hjärtmusslor väldigt lika ut.Man kan hitta hjärtmusslor ända upp iBottenviken. Några arter gräver ner sig ibottenslammet. Endast de korta sifonernasticker upp. Sifoner är musslornas mat-kanaler och andningsrör. Den nordligaöstersjöhjärtmusslan, Cerastodermaglaucum, har ljuskänsliga fläckar på sinasifoner.

Inbyggt klisterDen sydliga östersjöhjärtmusslan,Cerastobyssum hauniense, klänger sigfast på alger med sina byssustrådar.Byssustrådar består av ett ämne somutsöndras från en körtel i musslan ochsom stelnar till trådar då de kommer ut ivattnet.

Hjärtmusslor – Cerastobyssum hauniense, Cerastoderma glaucum

Liknar de ätligaPå resor till andra länder ska du hålla utkikefter hjärtmusslor, ”cockles”, i mataffären.Det du då erbjuds är den äktahjärtmusslan Cardium edule. Edule bety-der ätlig på latin. Du hittar denna art avhjärtmusslor på Kattegatts stränder. Denär ovanlig öster om Öresund. Däremotfinns det två andra arter; den nordliga ochden sydliga östersjömusslan, som vi ocksåkallar hjärtmusslor i nästan hela Öster-sjön. Men de blir inte så stora att de lönarsig att samla in och koka dem.

Drabbas av syrebristI den grunda Laholmsbukten, i Kattegattutanför sydvästra Sverige, minskade syretvid botten under höstarna i början på 90-talet. En sommar spolades 260 tonhjärtmusslor upp på stränderna. De vardöda eller döende på grund av bristen påsyre.

Taxonom sökesHur många arter av hjärtmusslor somfinns i Östersjön är inte lätt att veta. Fors-karna hittar nya arter eller upptäcker attvissa arter tidigare har fått fel namn.Taxonomer kallas de som studerar växteroch djurs släktförhållande och delar uppdem i olika arter.

Cerastoderma glaucum, den nordliga hjärtmusslan finns i Bottenhavet.Cerastoderma hauniense är väldigt lik men finns längre söderut.


Det är lätt att hitta östersjömusslansmjukt trekantiga skal på sandbottnar.De är vita, ibland lite gulaktiga ellerrosa. Skalen är tunna och går lätt sön-der om du vill plocka med några ifickan.

Vanlig i ÖstersjönÖstersjömusslan lever på botten, frånvattenbrynet ner till cirka 40 meters djup.Sand– och dybottnar kan vara invaderadeav Östersjömusslor. På sandiga, dyigamjukbottnar, de så kallade macoma bott-narna, finns det upp till tusen östersjö-musslor på en kvadratmeter. Namnetöstersjömussla Macoma baltica, harmusslan fått eftersom den trivs i helaÖstersjön och klarar vattnets låga salthaltända upp i södra Bottenviken och in iFinska Viken.

Andas med sifonerVissa arter av musslor sitter fast med segatrådar på något hårt föremål, andra rör sigfritt och kan ”simma” genom att röra ska-len.

Östersjömusslan hör till de musslor somgräver ner sig i mjuka bottnar. Bara de tvåsmala, cirka 6 cm långa, andningsrören,sifonerna, sticker upp ur sanden. Genomsifonerna filtrerar musslan vattnet ochsuger i sig plankton och små döda växt-och djurdelar (detritus).

Rör sig saktaÖstersjömusslan kan även förflytta sig och”beta” små växt- och djurdelar direkt frånbotten. Vissa musslor sitter fast medtrådar vid hårda föremål medan andra kan”simma” genom att röra skalen. Östersjö-musslan är uppskattad som mat åt flun-dror och ishavsgråsuggor.

En av fyraFyra musselarter är typiska för stora delarav Östersjön. De är förutom östersjö-mussla: sandmussla, hjärtmussla (sam-lingsnamn för tre olika arter) och blå-mussla.

Leta reda på de fyra skalen och sparadem som ett minne från Östersjön.

Östersjömussla – Macoma baltica

Östersjömusslan är vanlig i Östersjöns mjuka bottnar.


När du vadar på en grund sandbottenkan du se fingertjocka, mjuka rör stickaupp ur sanden. Det kan varasandmusslornas andningsrör. När dinskugga faller på dem försvinner deblixtsnabbt. Sandmusslan som liggernedgrävd i sanden vill inte avslöja sittgömställe.

Stor, oval och smutsvitSandmusslan är stor och oval. Den blirupp till 12 cm lång. Färgen är smutsvit.Bredvid en östersjömussla Macomabaltica, ser sandmusslan stor och klumpigut. Sandmusslan lever på ganska gruntvatten ner till 10 meters djup.

Sugrör och snorkel i ettSandmusslan sitter nedgrävd i sandbot-ten. Rören som sticker upp ur sandenkallas sifoner och är musslans matkanaloch andningsrör. Sifonens mynning äruppdelad i två rör. Syrerikt vatten medplankton och små växtdelar sugs in i detena röret. Ur det andra sprutar musslan utvatten blandat med koldioxid och avföring.

Gräver ner sigJu äldre sandmusslan är desto längresifon får den och desto djupare gräver denner sig i botten. En tio år gammal sand-mussla kan ligga nedgrävd 35 cm i san-den. Det latinska namnet arenaria berättaratt musslan finns i sand.

Vandrar norrutSandmusslan är en marin art anpassad tillsaltare vatten. I Östersjön är den en ny-komling som vandrat allt längre och längrenorrut under detta århundrade. Nyligenhar man funnit sandmusslan ända uppe iBottenhavet på finska sidan.

En läckerhetI många länder gräver man upp sand-stränderna på jakt efter sandmusslan. Denlär vara en läckerhet. Döda sandmusslorär lätta att hitta. Skalen finns uppspoladepå sandstränderna kring Östersjön.

Fyra vanliga musslorLär dig skilja på Östersjöns vanliga fyramusslor; sandmussla, östersjömussla,hjärtmussla (flera olika arter) och blå-mussla!

Sandmussla – Mya arenaria

Sandmusslan, Mya arenaria är en marin art sompåträffas längre och längre norrut i Östersjön.


Lyft på en sten och dra med håvenlängs botten. Töm sedan innehållet i enbalja med vatten. Då är det troligt attmärlkräftor visar sig. Nästan hysterisktsimmar de omkring, stannar ett tag ochså full fart igen. Att se hanen fastklam-rad på den lilla honan är inte ovanligt.

Släkt med kräfta och räkaDetta lilla kräftdjur har mycket gemensamtmed sina större släktingar; kräftor ochräkor. De är även släkt med gråsuggor.Ofta hittar man havsgråsuggor på sammaställen som märlkräftor. De är lika storamen gråsuggan är hoptryckt uppifrån,medan märlkräftan är tilltryckt från si-dorna.

Stor släktInom släktet Gammarus finns många olikaarter. De flesta märlkräftorna finns i havenmedan några är anpassade till liv i söt-vatten. De tål stora variationer vad detgäller salthalt och temperatur, men de tålinte lågt pH, det vill säga sur miljö. Fleraarter finns i hela Östersjön.

Klarar varmbadEn varm sommardag kan du hitta märl-kräftor i vattenfyllda sprickor i berget, såkallade hällkar. Märlkräftorna är aktivatrots att vattentemperaturen kan blimycket hög.

Gillar matSitter du på en klippa i vågskvalpet kan enmärlkräfta bita dig i baken. Deras aktiva livkräver mycket mat. Men du behöver intevara orolig. Märlkräftan äter alger som denskrapar loss eller av halvt förmultnadedelar av olika växter och djur. Märlkräftorär mycket vanliga som basföda för mångafiskarter.

Hanen får väntaOfta syns den lilla honan simmar runt meden stor hane fastklamrad på ryggen. Pådetta sätt hänger hanen med honan underlång tid. Det gäller att vara på plats dåhonan ömsar skal, eftersom det endast ärdå parningen kan ske. Honan bär sedanäggen ända fram till kläckningen. Dennykläckta märlkräftan är en larvliknandeminimärla.

Märlkräftor – Gammarus sp.

Flera arter av märlkräftor finns i hela Östersjön.


Lyft på en gammal planka som legat utelänge! Irriterade gråsuggor försöker flyundan när solljuset når dem. Det finnsäven arter av gråsuggor som är anpas-sade till liv i vatten, några av dem ärvanliga i Östersjön.

Finns överalltVissa arter av gråsuggor finns i haven,några i sötvatten och ytterligare andrafinns på land. Gråsuggorna har anpassatandningsorgan och fortplantning till denfuktiga miljö där de förekommer.

Släkt med kräftanTitta närmare på en havsgråsugga! De ärlätta att hitta bland alger i stora delar avÖstersjön. Det syns att de är kräftdjur. Deär skyddade av ett hårt pansar. I en luppser du en mängd ben. havsgråsuggor kangå och simma med hjälp av sina mångabenpar. Några ben har specialuppgifter.Munbenen hjälper till att peta in mat imunnen, andra benpar har omvandlats tillandningsorgan.

Havsgråsuggor – Idothea baltica samt andra arter av Isopoda

Många olika arterI Östersjön finns ofta havsgråsuggor ialgruskor tillsammans med sin släktingmärlkräfta Gammarus. De är båda kräft-djur, en till två centimeter långa.Gråsuggorna är tillplattade uppifrånmedan Gammarus är tillplattade frånsidorna.

Gammal jätte i norrDet finns många olika arter avhavsgråsuggor. En art är bara några milli-meter lång. Saduria entonom är en artsom finns de norra delarna av Östersjön.Det är en ”jätte” som blir upp till 9 centime-ter lång. Skorven ”dammsuger” botten påjakt efter östersjömusslor. Den bänder uppskalhalvorna för att nå de ätbara delarna.Idothea baltica är den vanligastegråsuggearten i Östersjön upp till Bottenvi-ken.

Bra att vara osynligFärgen för havsgråsuggor kan variera.Man kan hitta rödaktiga, gröna, bruna ellergrå. De som är dåligt kamouflerade blirlättare tagna av fiskar eller fåglar, medande osynliga har större chans att överleva.

Olika arter av havsgråsuggor finns i hela Östersjön.


I vattenbrynet sitter de fast på klip-porna som små, hårda, vitgula, vulkan-lika toppar. Då du ska ta dig upp urvattnet skär skalen in i fötter och knän.Är de stenar, växter eller djur?

Fångar syre och mat med benenHavstulpaner är inte blommor utan kräft-djur. De tillbringar sitt vuxna liv fastsittandepå ett och samma ställe. Kräftdjurets skalär omvandlat till kalkskivor som omger”kroppen”. I toppen har de några skivorsom går att öppna och stänga. I förstoringser en havstulpan ut som en borg i enscience-fiction film.

UndervattensbalettGenom öppningen i toppen slänger djuretut sina sirliga ben för att fånga mat och föratt få in syrerikt vatten till gälarna. Letareda på en sten med havstulpaner. Läggden i en balja med havsvatten. Efter etttag får du en uppvisning i hurhavstulpanen öppnar sina skivor och viftarmed benen.

Får barn med grannenHavstulpaner är hermafroditer, de vill sägavarje individ är både hane och hona, menden kan inte befrukta sig själv. Med hjälpav en lång slang för de över sädesceller tillen granne. Därför är det viktigt att alltidomge sig med många grannar.Farligt liv som planktonDen lilla larven som utvecklas från ett ägglever under en tid ett farligt liv som plank-ton. Så småningom lockas den till vuxnafastsittande havstulpaner av ett ämne somdessa utsöndrat. Larven producerar etteget lim och klistrar fast på klippornabredvid sina artfränder. Skalet utvecklasoch havstulpanen kan börja sitt vuxenliv.

Hatad liftareHavstulpaner sätter sig även under båtar.De får gratis transport och bekväm snabb-mat. Djuret behöver inte vifta så mycketmed benen när maten kommer farandegenom vattnet. Båtens fart minskas avhavstulpanerna. För att hindra dessaobjudna liftare målar vissa båtägare skro-vet med giftfärg. Men giftet läcker ut ivattnet och sprids. Ta reda på vad dessagiftfärger innehåller och vilka bestämmel-ser som gäller för att använda dem!

Havstulpan – Balanus improvisus

Havstulpanen Balanus improvisus finns i Kattegattoch i Östersjön upp till Bottenviken.


På alger och musslor och andra hårdaunderlag upptäcker du lätt en vitaktigskorpa. Titta noga så syns ett nät-mönster. Varje liten ruta är huset där enindivid lever. Mossdjur är en mycketspeciell djurgrupp med gamla anor.

Samarbete inom koloninNätmönstret påminner om en vaxkaka i enbikupa. I varje cell finns en individ somtillsammans med sina grannar bildarmossdjurskolonin. Vissa individer fångar innäring, andra sköter fortplantning ellerbygger nytt nätmönster av kalk. Närmossdjurets ägg är kläckta stannar ynglenkvar en tid hos ”mossdjurs-mamman”. Devårdas en tid innan de släpps iväg till ettfritt och farligt liv som plankton.

Lättskrämd och geléaktigNär djuren dött finns det hårda nätet kvaroch cellerna gapar tomma. Är nätet bebottsyns det i luppen att cellerna är fyllda medgeléaktig massa. Lägg en bit av enmossdjurskoloni i en flat skål med vatten.Vänta! Har du tur får du de närmossdjuren viftar med sina tunna, tunnaben för att fånga ätbara partiklar i vattnet.Om du rör skålen eller om en skugga falleröver mossdjuren blir de rädda och drarsnabbt in sina ben.

UrgammaltDagens mossdjur påminner om dem somlevde för 600 miljoner år sedan. Fossilervisar att mossdjuret inte förändrats. Detverkar som utvecklingen stått stilla. Ellervar mossdjuret perfekt utvecklat frånbörjan?

I hela ÖstersjönI Östersjön finns flera arter av mossdjur.Några är marina, anpassade till saltvatten,andra är sötvattensarter. Eftersommossdjuret gärna sätter sig på blåstångoch andra hårda underlag kallas de ävenför tångbark.

Mossdjur – olika arter av släktet Bryzoa

Flera arter av mossdjur finns i hela Östersjön.

Documents

Vanliga växter och djur i Östersjön · Alger är rika på vitaminer och mineraler. I många länder i Asien odlas alger. Inom livsmedel- och läkemedelsindustrin an-vänds alger