Var i världen finns våra skogar? - wwf.se · er 100 meter) kan det finnas mer än 100 olika tr ädslag. Det kan vara fle-ra hundra meter mellan tr äd av sam-ma art. Det finns många

Skogens miljöFör att ett träd ska växa måste dettrivas i sin miljö. Det finns mångaolika sorters träd. Olika arter har oli-ka krav på sin miljö och de trivs påolika ställen. Vissa vill ha det blött,andra vill ha det torrt. Därför ser skog-arna inte likadana ut över allt.

Ekologi handlar om hur växteroch djur lever i olika miljöer. Miljönhar både levande och döda faktorer.Döda faktorer är till exempel jord, soloch vatten. Levande faktorer är djuroch växter.

RegnskogarKartan visar var i världen det finnsskog. Runt ekvatorn är det ofta varmtoch fuktigt. Där växer regnskogarsom är täta och höga. De har ett ri-kare växt- och djurliv än andra sko-gar. Regnskogarna har funnits i merän 50 miljoner år. Under denna långatid har djur och växter hittat nya sättatt leva. Det har bildats många nyaarter av både djur och växter. Därförlever så många olika djur och växteri regnskogen. Försök hitta de störstaregnskogarna på kartan!

Ekorrapa

Var i världenfinns våra skogar?

Tropiska torrskogarMellan regnskogarna och öknarnaväxer låga och glesa skogar. Det ärde tropiska torrskogarna. I Afrikablandar sig tropiska torrskogar medgräsmarker. Nära öknarna blir skog-arna tunnare och lägre.

StäpperRunt jordens öknar finns det ofta sto-ra gräsmarker. Det är stäpperna. IEuropa har vi lite stäpp men vi harmycket buskar i stället. Vid Medel-havet finns det stora marker med barabuskar.

På många håll i världen finns det skogar. Skogarna blir höga och täta på platser med bra jord.Skogen vill ha lagom mycket regn och varmt klimat. Vid ekvatorn regnar det mycket. Där trivsregnskogarna och blir både täta och höga. På andra platser är det torrare och då blir skogarnaglesa och låga istället. I öknar är det så torrt att träden inte kan växa alls. Jordens arktiska markär frusen och där är det för kallt för träden.

För 10 000 år sedan var Sverige täckt av is. Då fanns det inga växter här. Växterna och djurenflyttade hit efter istiden. Människorna följde efter dem. Växter och djur utvecklas hela tiden. Dehittar nya sätt att leva. Ibland bildas helt nya arter. På 10 000 år hinner det inte bildas så månganya arter. Skogarna vid ekvatorn har funnits i många miljoner år. Där finns det många fler arterav djur och växter.

Den här kartan visar var i världen detfinns skog. Som en grön midja påjorden brer de tropiska skogarna utsig. Du kan också hitta andra typer avskog och stäpper, öknar och arktiskaområden. (Kartan finns uppförstoradpå sid 3.)

Kar

ta:

Mia

mi S

cien

ce M

useu

m

Regnskogar

Tropiskatorrskogar

Stäpp-områden

Öken-områden

Lövskogar

Norra barr-skogsområdet

Arktiskaområden

Bergs-områden

I tropikskogens värld • Elevblad 1 (Sid 1 av 3)

stort område. Det sträcker sig överNordamerika, Europa och Asien. För10 000 år sedan låg det is över storadelar av det norra barrskogsområdet.Då fanns det inga växter här. Väx-terna har haft mindre än 10 000 årpå sig att flytta in. Istider har kom-mit och gått. Våra skogar har vand-rat in och vandrat ut 7 gånger under7 miljoner år. Vår natur har inte hun-nit bilda så många nya arter av väx-ter och djur. Därför har vi ganska fåarter i vårt land, men ofta många avsamma art. Jämför med regnskogarsom är gamla och har många arter.

I Sverige är gran och tall vanli-gast. Granen har hårda krav på mil-jöns döda faktorer. Den vill ha djupoch bra jord. Det får inte vara för våttoch inte för torrt. Tallen är inte likanoga. Den klarar sig på nakna berg

ÖknarI en del miljöer trivs inga träd. Då ärden miljöns döda faktorer* inte bra.Regnet faller kanske för sällan, so-len skiner kanske för starkt. Då blirdet torrt som i en öken. I öknen trivsinte träden, men här och där finnsvatten tillgängligt. Det är öknens oa-ser och här växer träd och gräs. Destora öknarna ligger vid vändkretsar-na. Titta på kartan!

LövskogarI Europa finns det skogar med löv-träd. Vi har lövskogar med ek ochbok i södra Sverige. Lövträdens bladfaller till marken på hösten.

Norra barrskogsområdetDe flesta av oss svenskar bor i detnorra barrskogsområdet. Det är ett

med bara en gnutta jord. Den kanockså växa på mossar med för myck-et vatten. Gran och tall har helt olikakrav på miljön. Andra djur och väx-ter har också krav på sin miljö.Många djur och växter tycker om närskogen har brunnit. Om blixten slårner i ett träd kan det bli skogsbrand.En del träd dör i elden. I döda trädkan skalbaggar flytta in för att äta ochbo där. Så ibland kan det vara bramed skogsbrand. Djur och växter ibarrskogsområdet har vant sig vid attdet brinner ibland. Många växter ochdjur behöver det för att leva kvar!

Arktiska områdenI arktiska områden är jorden alltidfrusen och vissa ställen är täckta avis. Dessa kalla platser finns i norraAmerika, Europa, Asien och Antark-tis. Där trivs inga träd. Uppe på högaberg är det också för kallt för träden.I norra Sverige växer det inga trädpå de högsta bergen. Träden klararsig bara några hundra meter upp. Itropikerna kan träd växa på 4 000meters höjd!

Text: Bo Tengnäs

Världsnaturfonden WWFUlriksdals Slott 170 81 SolnaTel: 08-624 74 00 Fax: 08-85 13 29Internet: www.wwf.seE-post: [email protected]

I T

ROPIKSKOGENS

VÄRLD

Det här elevbladet tillhörI tropikskogens värld – ettläromedel som WWF tagitfram med stöd från Sida.

Lövskog

Fo

to:

John

New

by

Fo

to:

Ola

Jen

ners

ten

Foto: Ola Jennersten

Vad är en art?Allt levande delas in i arter. Djur somär av samma art ska kunna para sigoch få ungar tillsammans. Dessaungar ska i sin tur kunna få ungar.Växter av samma art ska kunna korsasig och bilda frön.

*Se sid 1, första spalten.


Karta: Miami Science Museum

Den

här

kar

tan

visa

r va

r i v

ärld

en d

et f

inns

sko

g. S

om

en

grö

n m

idja

på

jord

en b

rer

de

tro

pis

ka s

kog

arna

ut

sig

. Du

kan

ock

så h

itta

and

ra t

yper

av

sko

g o

ch s

täp

per

, ökn

ar o

ch a

rkti

ska

om

råd

en.

Reg

nsko

gar

Tro

pis

kato

rrsk

og

ar

Stä

pp

-o

mrå

den

Öke

n-o

mrå

den

Lövs

kog

ar

No

rra

bar

r-sk

og

som

råd

et

Ark

tiska

om

råd

en

Ber

gs-

om

råd

en


Världens skogar

Flera våningarTropiska skogar kan se ut på olikasätt. I regnskogen blir träden högaoch skogen är tät. Regnskogen harträd av olika storlekar. Man kan sägaatt skogen har olika våningar som iett hus. De högsta träden är mer än40 meter höga. Vissa växter och djurlever i de höga trädens kronor. Lia-ner klänger på träden. En del djur le-ver hela sitt liv uppe i solljuset. Dehöga träden har ofta plankrötter somger stöd åt träden.

Från ljus till mörkerLängre ner är det mer skuggigt ochfuktigt. Där trivs många andra djuroch växter. Många vackra orkidéerlever där. På marken är det mörkt.Bara 1 % av solljuset når ner dit. Fåväxter kan leva där och de som tålskugga är de enda som trivs. Vissakrukväxter kommer från den skug-giga regnskogen, till exempel Saint-paulia. Den trivs bäst om vi har den iskuggan hemma. På marken i regn-skogen finns det växter som saknarklorofyll – växternas gröna färgäm-ne. Växter utan klorofyll är alltså integröna. De kan inte göra sin näringsjälva utan suger i stället näring frånandra. De kan vara parasiter på and-ra växters rötter.

Det regnar i regnskogenFör att en regnskog ska bildas måste det regna mycket, minst 2 000–2 500millimeter om året. Regnet ska falla varje månad. Temperaturen ska alltidvara runt 25 grader. I ett sådant klimat kan en regnskog bildas, men det tarmånga tusen år.

Ekorrapa

Det regnari regnskogarna!

Fo

to:

WW

F C

olo

mb

ia/D

ieg

o G

arcé

sF

oto

: (o

rkid

ée) W

WF

– C

ano

n/Ju

an P

ratg

ines

tos

Regnskog

I regnskogarna kan man hitta mångavackra orkidéer. Mer än hälften avvärldens växtarter finns troligen här.

Orkidé

De högsta träden i regnskogarna är mer än 40 meter. Det finns träd av alla storlekar i regnskogen,både höga och låga. Andra växter lever på träden. Solen strålar in i de högaträdens kronor. Växter och djur som vill ha ljus lever där. Längre ner ärdet mörkt. Det mesta av ljuset når inte ned till marken. Regnskogenbehöver mycket regn och värme. Bara en liten del av världen harregnskog. Ändå lever hälften av alla sorters växter och djur där.Olika växter och djur behöver varandra. En del djur äter växter.Andra är rovdjur. Varje djur och växt har hittat sitt eget sätt att leva.


Växter och djurRegnskogar finns i Asien, Afrika,Syd- och Centralamerika, Australienoch på öar i Oceanien. Regnskog-arna täcker bara 7 % av jordens land-yta. Ändå lever mer än hälften av jor-dens olika växt- och djurarter där. Idag finns ungefär 1,5 miljoner kän-da arter i världen, men säkert mångafler okända. Vi vet inte så mycket omdem ännu.

Inom ett hektar (100 meter gång-er 100 meter) kan det finnas mer än100 olika trädslag. Det kan vara fle-ra hundra meter mellan träd av sam-ma art.

Det finns många apor, fladder-möss, fåglar, groddjur, kräldjur ochinsekter av olika arter. Det rika djur-och växtlivet har utvecklats undermånga miljoner år.

Alla behöver varandraDet finns samband mellan djur ochväxter. Djuren äter de gröna växter-

na. Insekter och djur pollinerar blom-mor, så att blommorna bildar frönoch frukter. Djur äter frukterna ochdå sprids växternas frön. Djur somäter växter blir själva uppätna av rov-djur. När djur dör blir de mat åt an-dra. De äts upp av nedbrytare somkan vara till exempel insekter, mas-kar och svampar. Växter och djursom äter varandra bildar näringsked-jor – masken äter en död jaguar,jaguaren åt en tapir, tapiren åt gräs,gräset fick näring från jorden, ochjorden fick näring när en mask brötner en död jaguar. Det finns mångaolika näringskedjor i naturen. Försökkomma på en egen! Ett djur som äterolika saker ingår i många näringsked-jor. Alla näringskedjorna bildar ennäringsväv. Vi människor är också endel av näringsväven. Exempel på nä-ringskedjor hittar du överallt på jor-den. Det är så naturen fungerar. Menregnskogen är speciell. Den har såmånga olika djur och växter. Därf inns det tusentals näringskedjor.Regnskogens växter och djur kanhela tiden hitta nya sätt att leva.Regnskogen är som naturens labora-


I T

ROPIKSKOGENS

VÄRLD


Färgglada papegojor letar efter frukt iträdens toppar.

torium. På ett enda träd i regnskogenkan man hitta lika många olika myrar-ter som i hela Storbritannien!

Näringen går runtRegnskogarna växer på jordar medlite näring. Näringen finns i stället iväxterna och djuren. Döda växter ochdjur äts upp av nedbrytare. Växteroch djur tar upp näringen igen. Så gårnäringen runt i skogen. Om skogenfår vara ifred klarar den sig bra.

MonsunskogarEn typ av tropikskog kallas monsun-skog. I monsunskogarna regnar detmycket under halva året. Andra halv-an av året regnar det lite. Det berorpå monsunvindarna som blåser åtolika håll under året. När vinden blå-ser från havet kommer fuktig luft tillskogen. Då regnar det mycket. Närdet blåser från inlandet kommer torrluft och då regnar det mindre. Mon-sunskogen liknar regnskogen, menden är inte lika tät. Den har inte likamånga trädarter heller.

MangroveskogarMangroveskogar växer längs kusteroch vattendrag i tropikerna. Här finnsett tjugotal olika trädarter som kla-rar översvämningar och olika salthal-ter i vattnet. Träden ser ut som de ståri vattnet med spretiga fötter. Mang-roveskogar fungerar som barnkam-mare. I mangroven lägger många fis-kar sin rom och en del skaldjurförökar sig också här. Mangroven ären viktig häckningsplats för mångafåglar. Den skyddar också kusternamot stormar och mangroven är ett braställe för människor att fiska. Tyvärrär många mangroveskogar hotade. Påvissa ställen har man huggit ner demför att kunna odla jätteräkor.

Text: Bo Tengnäs

Längst ner i regnskogen är det ofta mörkt. Här kan man se att höga träd kan haplankrötter som stöd.

Fo

to:

WW

F/D

avid

Law

son

Fo

to:

WW

F-C

ano

n/M

ark

Ed

war

ds

Ungefär 90 % av all världens apor hörhemma i de tropiska skogarna, det härär en sällsynt lejonapa.

Fo

to:

WW

F C

olo

mb

ia/D

ieg

o G

arcé

s


Tio gånger Sverige!Amazonas är världens största sam-manhängande regnskog. Den är merän tio gånger så stor som Sverige. IAmazonas finns hälften av världensregnskog. Amazonas ligger i Brasi-lien, Colombia, Ecuador, Venezuela,Peru och Bolivia. Den största delenligger i Brasilien.

AmazonflodenOmrådet har fått sitt namn från Ama-zonfloden. Det är världens störstaflod. Den börjar uppe i bergen i Peru,i bergskedjan som heter Anderna.Där är floden bara en liten bäck. Denrinner neråt och blir bredare. Flerahundra bifloder rinner ihop medAmazonfloden. Floden har sin myn-ning i Atlanten och där är den nästan300 kilometer bred. Vid mynningenfinns det öar i floden och en av öar-na är lika stor som Holland! När vatt-net når Atlanten har det färdats långt.En del av vattnet har åkt mer än6 000 kilometer.

Regnskog

En miljon kubikmeter!Amazonfloden och alla bifloderinnehåller en sjättedel av världenssötvatten. Floden har inte alltid likamycket vatten. Vattenståndet växlaroch när det är som högst är flodenriktigt full. Då släpper den ut väldigtmycket vatten till Atlanten. En mil-jon kubikmeter vatten i sekunden!Flodens söta vatten blandar sig medAtlantens salta havsvatten. En sådanblandning kallas bräckt vatten. Ama-zonfloden späder ut Atlantens saltavatten. 160 kilometer ut i Atlanten ärvattnet bräckt.

Här forsar vattnet fram i en avAmazonflodens alla bifloder.

Många spännande växter finns iAmazonas. Den här heter ”hot lips”(heta läppar). Fo

to:

Ola

Jen

ners

ten

Fo

to:

Ola

Jen

ners

ten

Hot lips

Amazonas är tio gånger så stort som Sverige. Amazonfloden är världenslängsta flod. Den är 6 000 kilometer lång. Och mer än 300 kilometer bred vidmynningen. Floden har många bifloder. Floden och bifloderna har en sjättedelav allt sötvatten i världen. De ursprungliga invånarna i Amazonas är indianer.Men folk har flyttat dit från andra platser.

Amazonas– den största regnskogen!



I T

ROPIKSKOGENS

VÄRLD


Indianer och andraDe ursprungliga invånarna i Amazo-nas är indianerna. Många andra folkhar flyttat in i skogen. Nu är det flerinflyttade än indianer i Amazonas.Indianerna lever i minst 500 olikagrupper.

Nästan alla grupper har sitt egetspråk. Indianerna som bor vid floder-na odlar mycket. Andra indianer borlängre in i regnskogen och skaffarmat på annat sätt. De jagar och sam-lar frukt och annat ätbart från sko-gen.

Konkurrens om markenNär folk flyttar in i regnskogen villde ha mark. De tänker odla eller födaupp biffkor. Inflyttarna letar mark vidfloder och vägar. De tar mark frånindianerna som bor där. Det blir sto-ra bråk mellan indianer och inflytta-de. Ibland skjuter de på varandra. Detär oftast indianerna som förlorar.

Text: Mats Lundberg I Amazonfloden finns det gott ompirayor.

En liten lövgroda tittar fram.

I Amazonas lever olika indiangrupper. Många andra har också flyttat in i skogen.

Hoatzin är en lustig fågel. Ungarna harklor på vingknogarna som de kanklättra med. Det är tur, för de ramlarofta ner från de slarvigt byggda bona.

Fo

to:

Ola

Jen

ners

ten

Fo

to:

Ola

Jen

ners

ten

Fo

to:

Ola

Jen

ners

ten

Fo

to:

WW

F/M

ark

Ed

war

ds

Hoatzin


Torra områdeni tropikerna

Nära ekvatorn är det nästan alltidfuktigt, men en bit från ekvatorn ärdet annorlunda. Där har året en regn-period och en lång torrperiod. Mendet finns några få torra ställen videkvatorn också. Det är platser somfår torr luft med vindarna.

Torra områden har för lite vattenför att regnskog ska bildas. Skogarnablir glesa och låga. En del år kan detregna väldigt mycket, andra år regnardet inte alls. Mycket av de tropiskatorrskogarna har försvunnit. Här är detofta lätt att odla, skogen huggs ner ochmarken används till odlingar.

Skogarna brinnerUnder torrtiden har skogen brist påvatten. Då brinner det lätt i skogar-na. Träden har anpassat sig efter detoch har ofta tjock bark som klararbrand. Frön från vissa träd gror baraom de har blivit svedda på ytan. Frö-na behöver alltså elden för att gro. Försådana träd är skogsbranden viktig.

Djupa rötterTräden har anpassat sina rötter eftertorkan. Nya små träd växer först i ro-ten. De skickar ner en djup pålrot föratt hitta vatten. När roten når djuptner i marken börjar stammen växa.

Tappar bladenTräden anpassar också sina bladefter torkan. Under torrtiden faller

Det brinner itropiska torrskogar!

Regnskog

Under torrperioden kan det börjabrinna i skogarna.

Akacian är viktig för många djur.Speciellt när det är torka. De äterakacians blad och frön.

Fo

to:

WW

F-C

ano

n/Jo

hn E

. N

ewb

y

Även i en torrskog kan det varamycket blött.

Fo

to:

WW

F-C

ano

n/Ta

ntyo

Ban

gun

Fo

to:

Ulf

Ras

mus

son

I tropikerna finns det också torrskogar. De är glesare och lägre än regnskogarna. Under torraperioder brinner det lätt där. Träden har anpassat sig till eld och torka. De har tjock bark somskyddar mot eld. De har djupa rötter för att nå vatten långt ner i marken. När gräset har torkat ärträden ännu gröna. Många djur tycker om att äta blad och frön från träden. Längs floderna är detgrönt även under torrtiden.


bladen till marken. Då går det åt mind-re vatten och trädet torkar inte ut likalätt. Våra lövträd i Sverige gör sammasak. På hösten tappar de bladen för attskydda sig mot torka. Det är nämligentorrt på vintern. Markens vatten frysertill is, och is går inte att dricka. Då gäl-ler det att snåla med vattnet.

Träden tappar bladen för att klarasig utan att dricka.

Lagrar vattenKaktusar har anpassat sig efter tor-kan. De lagrar vatten inuti sig själva.

En del träd gör som kaktusarnaoch lagrar vatten i en tjock stam. Närdet blir torka tar de av sitt lagradevatten och klarar sig därför bra.

Mat till djurenFör många djur är träden viktiga. PåAfrikas savanner behövs träden un-der torkan. Då vissnar allt gräs, menträden är gröna länge. De suger uppvatten med sina djupa rötter. Djurenkan äta trädens gröna blad. Under tor-kan bildar många träd frön.

Akacian är en ärtväxt som harfrön i långa ärtskidor. Ärtskidorna


I T

ROPIKSKOGENS

VÄRLD


innehåller mycket näring och bådevilda och tama djur äter ärtskidorna.Det är bra för akacian. Fröna förstörsinte i djurens magar. De gror barabättre när de kommer ut igen. Närdjuren går runt sprids akacians fröntill nya platser.

Grönska längsvattendragen

På torra platser finns det vissa åaroch bäckar som inte torkar. De harvatten hela året. Vid vattnet lever trädoch buskar och gräset där håller siggrönt länge. Sådana platser är vikti-ga för alla djur. Vissa djur lever baradär och andra djur kommer dit frånde torra skogarna. Djuren kommernär maten i skogen har torkat.

Text: Bo Tengnäs

Fo

to:

Ulf

Ras

mus

son

Ett grönt, mjukt böljande landskap.Här breder de tropiska torrskogarnaut sig i Bolivia.

De tropiska torrskogarna kan varalummiga och gröna. Men undertorrperioden tappar träden sina blad.

Fo

to:

Ulf

Ras

mus

son


BaobabträdetI torra delar av Afrika växer baobab-trädet. Detta konstiga träd kallas ock-så apbrödträd. Det lever mycket länge– det finns stora baobabträd som är3 000 år gamla. Man kan hitta gamlaportugisiska kanonkulor i baobabträdutanför Mombasa i Kenya. Kanonku-lorna sköts för mer än 400 år sedan!

Kort och tjockBaobabträden växer ensamma eller ismå grupper. De blir inte så höga, oftabara 20 meter. Men stammen blirmycket tjock. Den kan vara 8 till 10meter i diameter och 25 till 30 meter iomkrets. Den tjocka stammen är mjukinuti. Stammen kan lagra mycket vat-ten och det gör att träden klarar torka.De kan leva på riktigt torra platser.Under torka vill elefanter ha baobab-trädets vatten och de förstör stammenför att komma åt vattnet. En del trädskadas så att de faller omkull. Andraklarar sig bättre och kan växa vidaremed skador på stammarna.

Kan spara vattenTrädet tappar sina blad för att sparavatten. De kan vara utan blad i nio må-nader per år. När trädet har blad pas-sar det på att blomma. Blommornaär vackra men luktar illa och de lock-ar till sig fladdermöss och små apor.Djuren tar nektar och pollinerar sam-tidigt blommorna. Då kan blommor-na bilda frön och sprida baobabträdet.

Baobab– en riktig bamsing!

FrukterFröna ligger i frukter som blir gan-ska stora. De äts av elefanter och påså sätt hjälper elefanterna till att spri-da trädet.

Bra till mycketAv baobabträdet kan man göra myck-et. Bladen, blommorna, skotten ochfrukterna går att äta. I Afrika äts fle-ra tusen ton blad varje år. De är godaoch innehåller mycket näring. Frönakan man mala till mjöl och ha tillbarnmat. Nästan alla delar av trädetkan bli medicin. Man kan bota ma-laria, hosta, diarré, astma, magsår, in-

Baobabträdet är en mästare på attlagra vatten. Elefanter har ätit på dethär trädet för att komma åt vattnet.

När baobabträdet fällt sina blad serträdets krona ut som rötter.Foto: WWF/Nicoll

Fo

to:

WW

F-C

ano

n/M

eg G

awle

r

flammationer och andra sjukdomar.Fibrerna från barken kan man vävamattor eller göra rep av. I BurkinaFaso i Västafrika finns det ett stort,ihåligt baobabträd. Det har varitgömställe i krig. I fred har det varitpostkontor.

Hyenan somplanterar träd

Det finns många sagor om baobab-träd. En berättelse från Afrika hand-lar om baobabträd och hyenor. Därär det hyenan som planterar baobab-träd. Men hyenan är inte så duktigpå det. Den planterar alla träd medroten upp. Därför ser baobabträdenskronor ut som rötter.

Text: Bo Tengnäs

Baobabträdet växer på torra platser i Afrika. Det kan bli väldigt gammalt. Baobabträdet blir inteså högt. Men stammen är mycket tjock. I stammen lagras vatten. Med det vattnet klarar trädetlång torka. Man kan göra mycket av baobabträdet. Bladen, blommorna och frukterna går att äta.Fibrerna i barken kan bli rep. Människorna i Afrika gör medicin av baobabträdet. Den kan botamånga olika sjukdomar.

I tropikskogens värld • Elevblad 5

Vad är rotting?Många har sett möbler av rotting.Men hur många vet vad rotting är?

Rottingen kommer från en sortspalm, men den ser inte ut så som enpalm. Rottingpalmen är en lian. Denhänger sig fast på andra träd i regn-skogen. Det finns många sorters rot-tingpalm och den vanligaste finns iSydostasien och på Nya Guinea. Denväxer vid floder och på andra fukti-ga platser.

Lång och taggigRottingpalmen har en lång, böjligstam som inte är ihålig. Den är sommest 5 centimeter tjock. Stammenblir ofta mycket lång, 100 meter ärinte ovanligt. Det sägs att rottingensrekord är nästan 1 kilometer. Tänkdig: 1 kilometer lång och 5 centime-ter tjock! Den har taggar på bladenoch stammen. Med hjälp av taggar-na kan den hänga fast uppe i träden.

Odla rotting?Ibland odlar man rottingpalm i regn-skogen. Plantorna sätter man på plat-

Rotting– längsta vedväxten?

Här lastas det rotting i Indonesien.Foto: WWF/Jeff McNeely

ser där det inte växer träd. Rottingenkan skördas efter 6 till 15 år. Då harvarje planta fått mer än 50 stammar.Varje stam har hunnit bli 25 till 30meter lång.

Bra till möblerDet är stammen som används tillmöbler. Människor har handlat medrotting i många hundra år. Den kananvändas till mycket mer än möbler.Av rotting kan man bygga hängbroaröver floder.

Text: Bo Tengnäs

Rottingen är mycket smal och kan blimycket lång. Med hjälp av taggar kanden hänga fast i andra träd.

Fo

to:

WW

F/M

auri

Rau

tkar

i


I T

ROPIKSKOGENS

VÄRLD


Den här rottingen har man skördatutanför en nationalpark. Folk harkunnat använda skogen på ett bra ochförsiktigt sätt.

Fo

to:

WW

F/C

hris

El l i

ot

Rotting


Ni har kanske möbler av rotting. Rottingen är en palm. Den växer som en lian i regnskogen. Denkan bli mer än 100 meter lång, men blir bara 5 centimeter tjock. På vissa ställen odlar man rotting.

Fo

to:

Mat

tias

Klu

m

Stora och små rovdjurDet finns både stora djur och småkryp i regnskogen. Här får du läsaom några av de små …

FågelspindlarFågelspindlarna i Sydamerika ärvärldens största spindlar och kan bliupp till 15 centimeter från frambentill bakben. De jagar små fåglar, rått-ungar och andra smådjur. Fågel-spindlar har ett giftigt bett. Giftet dö-dar eller förlamar ett litet byte, mendet är ganska ofarligt för människan.

Torkade spindlar till saluI Sydamerika säljer folk döda ochtorkade fågelspindlar till turister.Därför är det svårt att hitta några få-gelspindlar på vissa platser.

Text: Mats Lundberg

Världensstörsta spindlar

I regnskogarna sitter ludna spindlar och lurar på byten.

Fo

to:

Mat

tias

Klu

m

Foto: WWF-Canon/Roger Leguen

Det myllrar av liv iregnskogarna … Den härsortens fjäril tillhör famil-jen påfågelspinnare.Denna baddare kan bli15 cm mellan vingspetsarna.Nya arter upptäcks hela tiden.Ett exempel är när forskare letadeefter fjärilar i Amazonas. Var sjätteart de hittade var hittills okänd.

En ”morot” på huvudet?Många kryp är färgglada.

De kanske varnar fåglarför att de smakar illa.

Med starka färgerblir de lätta att

känna igen.

80 % av världensinsekter och spindlar finns

i de tropiska skogarna.

En del larver skyddar sig med stickigahårstrån. Den som tar på den kan fåordentlig klåda.

Spinnarlarv

VårtbitareI tropikskogens värld • Elevblad 7

Foto: Mattias Klum

Fågelspindlarna är upp till 15 centimeter stora. De är rovdjur. Småfåglar, råttungar och andrasmådjur kan de fånga. De har ett gift som dödar smådjur. Vi människor dör inte av giftet.

BladskärarmyrorBladskärarmyrorna är verkligen små.De lever i regnskogarna. Med sina kä-kar skär de av trädens blad. Upp tillen femtedel av alla skogens blad skärsav! Varje myra är liten, men tillsam-mans är de starka.

Bladskärarmyrorna kan inte ätabladen själva. Bladen innehåller cel-lulosa, som är svårt att smälta. Föratt kunna få i sig näring odlar myror-na svampar. Svamparna bryter nercellulosan till socker som myrornakan äta. Myrorna hjälper också svam-parna. De väljer ut blad som svam-parna tycker om och tuggar bladenmjuka åt svamparna. Myrorna ren-sar också bort andra svampar somstör i odlingen.

Svamparna och myrorna har levtihop i flera miljoner år. De har an-passat sig efter varandra och därförtrivs de bra ihop. Deras samarbete göratt de blir starka. De kan påverka sko-gen fastän de är så små.

Myrorna parar sigBladskärarmyrorna lever i samhällen.Varje samhälle har en drottning. Nären drottning är mogen för parning fly-ger hon iväg. Hon tar bara med siglite svamp. Samtidigt flyger hanarnaockså iväg och varje hona parar sigmed flera hanar. Hon tar emot runt80 miljoner sädesceller. Hanarna dörefter parningen, så de får aldrig sesina barn. Efter parningen bildar drott-ningen ett nytt samhälle. Under någraår kommer miljoner nya myror attkläckas. Myrsamhället växer undermarken. Det kan bli stort som ett hus.

Bladskärarmyrorna arbetar flitigt.Varje myra har sin speciella uppgift.

Massor av myror!


I T

ROPIKSKOGENS

VÄRLD


Fo

to:

Ola

Jen

ners

ten

Bladskärarmyrorna lever tillsammans med svampar. Både myrorna och svamparna har nyttaav samarbetet. Myrorna är arbetsamma. De är små men många. Därför kan de påverka regn-skogen en hel del.

Bladskärarmyror


Flitiga arbetare medolika arbetsuppgifter

Myrorna arbetar flitigt och alla skö-ter olika arbeten. Stora transportmy-ror hämtar bladen.

Transportmyrorna rör sig i långa,raka led. Små myror matar svampen.

De allra minsta myrorna rensarbland svamparna. De matar ocksåsamhällets larver med svamp frånodlingarna.

Text: Bo Tengnäs

Men anakondan är tjockast och densägs kunna bli elva meter lång.

Trivs i vattenAnakondan trivs i träsk och lugna åar.Där väntar den på fåglar, gnagare ochvildsvin. Den kramar ihjäl bytet ochäter upp det. Det händer att anakon-dan tar tama djur också, till exempelfår eller svin.

Föder levande ungarAnakondan föder levande ungar.Många andra ormar lägger ägg. Ho-nan kan föda 70 ungar på en gång!

Text: Mats LundbergRegnskog

Är man inte giftigmåste man vara stark!

Alla ormar är inte farligaDe flesta ormarna i tropikerna är intefarliga för människan. Vissa har ing-et gift alls. Andra har svagt gift sominte kan skada en människa. Mennågra arter är mycket giftiga. En delav dem lever där folk bor och arbe-tar och de blir direkt farliga för män-niskorna.

Giftiga lansormarMycket giftiga ormar är lansormar-na. De finns från södra Mexiko nertill Amazonas i Sydamerika. I regn-skogen Amazonas är lansormar van-liga. Det är de ormar som oftast bi-ter människor där. Ett bett kan ledatill att en arm eller ett ben måste ope-reras bort. I värsta fall kan man dö.

Giftiga ungarLansormar är en sorts huggormarsom kan bli över två meter långa. Dekan få mer än femtio ungar i varjekull. Ungarna är lika giftiga som devuxna.

Anakondan– muskler i stället för gift

Anakondan är en sorts boaorm. Boa-ormar har inga gifttänder, de kramarihjäl sitt byte. Anakondan finns iSydamerika.

Världens tjockaste!Man säger att anakondan är världensstörsta orm. Fast i Asien finns det enpytonorm som kan bli ännu längre.

I tropikskogarna finns mångaspännande ormar. Det finns småfingersmala, stora bjässar, brun-spräckliga, knallgröna, rödrandiga ...Det här är en av de giftigaste– en slags lansorm.

Anakondan trivs i träsken.

Fo

to:

Ola

Jen

ners

ten

Fo

to:

Mat

tias

Klu

m


Lansormen är en mycket giftig orm. Den lever på odlingar och nära hus. Därför blir människorbitna ibland. I värsta fall kan man dö av ett bett. Alla sorters ormar är inte giftiga. Anakondan haringet gift. I stället är den tjock och stark. Den kramar ihjäl sitt byte.

Jaguaren

Stor och snabb kattJaguaren är ett av världens störstakattdjur. Upp till 150 kilo kan denväga. Den rör sig över stora områ-den och kan gå 160 kilometer för attsöka efter byte. Förr fanns det jagu-arer från södra USA och söderut tillArgentina i Sydamerika.

Jaguaren kan trivas på olika stäl-len. Den gillar tropikskogar och gräs-stäpper, men jaguarens område harminskat. Människorna har huggit nerskogar för att odla.

I dag lever jaguaren i de skogar somfinns kvar i Central- och Sydamerika.

Jaguaren jagasJägare skjuter jaguarer för att ta denvackra pälsen. Bönder skjuter jagu-arer för att bli av med dem. Jaguar-erna äter nämligen upp böndernasdjur. I dag finns det runt 10 000 ja-guarer. Det är inte alls mycket. Föratt rädda dem har det blivit förbjudetatt skjuta dem, men folk bryr sig inteom förbudet. De skjuter jaguarer ochsäljer skinnet dyrt.

Jaguaren jagarJaguaren är en ensam jägare. Tidigtpå morgonen eller på kvällen letarden upp bytet. Det är väldigt svårtatt få syn på den. På natten kan denta en höna eller en hund i någon in-dianby. Den äter djur av olika storle-kar. Tapirer som är stora som grisarkan den klara av. Den kan till ochmed fånga fisk.

Vilar på dagenPå dagarna vilar jaguaren. Den lig-ger på en kraftig trädgren, gärna näravatten. Jaguaren ryter sällan. I stäl-let frustar den eller fnyser.

Ett beundrat djurJaguaren finns ofta med i indianer-nas sagor och religioner. Indianerna,som själva är jägare, beundrar jagua-ren. Den är stark och klok.

Text: Mats Lundberg

På dagarna vilar jaguaren i ett träd. Morgon och kväll smyger den iväg på jakt.

Fo

to:

WW

F-C

ano

n/Y.

-J.

Rey

-Mill

et

Fo

to:

WW

F-C

ano

n/A

ntho

ny B

Rat

h


I T

ROPIKSKOGENS

VÄRLD



Jaguaren är ett av världens största kattdjur. Den trivs både i skogar och på grässtäpper.När människor hugger ner skog försvinner jaguaren. Bönder som tar ny mark förstör också förjaguaren. Jägare skjuter jaguarer för att ta skinnet. Jaguaren är också jägare. Den jagar tidigtpå morgonen eller på kvällen. Den tar vilda djur eller hönor och hundar. Indianerna beundrarjaguaren för att den är en klok och skicklig jägare.

Documents

Var i världen finns våra skogar? - wwf.se · er 100 meter) kan det finnas mer än 100 olika tr ädslag. Det kan vara fle-ra hundra meter mellan tr äd av sam-ma art. Det finns många