Embed Size (px)
Citation preview
”VARFÖR SKULLE VI INTE VILJA RÖSTA,
INTE VILJA BLI HÖRDA?”
- FÖRSTAGÅNGSVÄLJARE I VALET 2018 Insikter från intervjuer med 416 förstagångsväljare i 16 svenska kommuner
SAMMANFATTNING 1
BAKGRUND OCH METOD 2
DE INTERVJUADE 2
VARFÖR RÖSTA? 3
OINTRESSE OCH OKUNSKAP ÄR ANLEDNINGAR ATT INTE RÖSTA... 5
...OCH KUNSKAPEN PÅVERKAR 6
IDÉER OM VAD SOM SKULLE FÅ FLER ATT RÖSTA 7
KAN JAG ÄNDRA MIG? 8
BILDEN AV POLITIKER 8
TILLIT TILL POLITIKER 10
POLITIKER SOM FASTNAT 12
VIKTIGASTE FRÅGORNA FÖR DE INTERVJUADE 13
MÖJLIGHETEN ATT PÅVERKA PÅ ANDRA SÄTT 14
VÄGEN TILL VALET 14
BILAGA 1: TABELLER 16
BILAGA 2: FÖRSLAG FRÅN FÖRSTAGÅNGSVÄLJARNA 19
BILAGA 3: ENKÄT 19
BILAGA 4: INTERVJUGUIDE 20
1
SAMMANFATTNING
Det här är sammanfattningen av insikterna från en studie där 416 personer boende i Sverige, som vid
valet 2018 får rösta för första gången, har blivit intervjuade.
87 procent tror att de kommer att rösta i riksdagsvalet 2018.
Fler kvinnor än män tror att de kommer att rösta.
Främsta anledningarna att rösta är att det är en möjlighet att påverka och en demokratisk plikt
Okunskap, ointresse och lathet är enligt förstagångsväljarna huvudskälen till att inte rösta
De som anger att de inte tror att de kommer att rösta har svagare tillit till politiker och har också
mer sällan pratat med en politiker
Mer information i skolan och beteendeförändringar hos politikerna skulle få fler att rösta
Hälften av förstagångsväljarna har pratat med en politiker någon gång och de flesta som gjort det
har gjort det i samband med skoluppgifter
Den vanligaste graden av tillit är att lita delvis på att politiker fattar bra beslut
Utbildning, flyktingpolitik och miljö är de viktigaste frågorna för de intervjuade
Aftonbladet och sociala medier är de mest nyttjade informationskällorna om politik
2
BAKGRUND OCH METOD
Med anledning av det kommande riksdagsvalet initierade Sweden Research hösten 2017 en
samarbetsstudie med syfte att generera insikter om förstagångsväljare och dessas tankar om valet, politik
och påverkan. Totalt 16 kommuner från olika delar av Sverige har varit del av studien. Detta material är
en redogörelse för intervjuerna som gjorts i dessa kommuner. Totalt har 416 förstagångsväljare blivit
intervjuade mellan november 2017 och mars 2018. Studien har kombinerat en kvalitativ metod och en
kvantitativ metod. Respondenterna har blivit intervjuade, och intervjun har föranletts av en enkät
respondenterna fyllt i anonymt. Intervjuerna har skett i grupper om två till sju respondenter per intervju,
och genomförts i semistrukturerad form. Ett grundläggande frågebatteri har också haft utrymme för
utvecklade resonemang.
Kommunerna som deltagit i studien har innan denna nationella rapport fått varsin lokal rapport, som
redogjort för insikterna från de intervjuer som gjorts med boende i respektive kommun.
Denna rapport likväl som de lokala har begränsat sig till att vara deskriptiv och redogöra för de tankar,
idéer och förslag som förstagångsväljarna uttryckt i en skriftlig enkät de besvarat anonymt och en
personlig intervju.
DE INTERVJUADE
Samtliga intervjuade har varit boende i kommunerna där intervjuerna gjorts och vid intervjutillfället varit
inskrivna på årskurs två eller tre på gymnasiet. Intervjuerna gjordes under lektionstid med slumpvis
utvalda klasser från både studieförberedande och yrkesförberedande program. Gymnasieskolorna valdes
utifrån en kontakt med alla eller majoriteten av gymnasieskolorna i varje kommun, där vissa var öppna
för besök och andra inte. Urvalet av gymnasieskolor där intervjuerna gjorts har berott på möjligheterna
som getts att komma. Skolorna har varit både kommunalt och privat ägda.
Genom att eleverna som vid intervjutillfället bodde i den aktuella kommunen fick ägna lektionstiden åt
intervjun, och inte kunde välja bort deltagandet, blev urvalet ett klusterurval utan påbjuden frivillighet i
deltagandet. Genom att blanda personer från olika program har också en blandning av de intervjuades
kön, bostadsort, födelseland, livssituation, intressen och preferenser gjorts. Totalt deltog 416 personer i
åldern 17-19 år, av vilka 199 var kvinnor, 216 män och en person hade annan könsidentitet.
Begränsningar vad gäller tid och omfattning för uppdraget begränsade möjligheten att nå jämn fördelning
av kvinnliga och manliga respondenter i varje kommun. I det totala materialet motsvarar antalet kvinnor
48% av respondenterna.
Värt att ha med i läsningen är att studiens kvalitativa metod ger en bild av vad respondenterna tänker vid
intervjutillfället och hur de resonerar inför det kommande valet. Resultaten är indikativa snarare än
representativa för gruppen förstagångsväljare i Sverige.
3
Kommun Totalt Kvinnor Män Annan id
Haninge 31 18 13 0
Söderköping 30 14 16 0
Trelleborg 31 14 17 0
Linköping 22 15 7 0
Upplands Bro 28 10 18 0
Borås 34 7 26 1
Timrå 33 18 15 0
Sundsvall 34 20 14 0
Värmdö 13 0 13 0
Håbo 30 11 19 0
Skellefteå 17 16 1 0
Upplands Väsby 30 16 14 0
Kristinehamn 10 8 2 0
Bengtsfors 24 11 13 0
Tierp 27 6 21 0
Luleå 22 15 7 0
Samtliga kommuner 416 199 216 1
VARFÖR RÖSTA?
Av 416 intervjuade förstagångsväljare är det 87 procent som tror att de kommer att rösta i nästa val.
Två skäl till att rösta dominerar i resonemangen bland respondenterna. Dels att det är en möjlighet att
bidra till en förändring, att vara med och påverka samhället, och dels för att det helt enkelt är viktigt att
rösta. Många av respondenterna argumenterar för att de ser röstandet som en demokratisk skyldighet och
en plikt både gentemot samhället och sig själva. En annan tanke som återkommer i de flesta intervjuer är
att den som inte röstar inte har rätt att klaga om något senare blir dåligt.
De kommuner där störst andel av förstagångsväljarna uppger att de ska rösta är Kristinehamn och
Linköping. Värt att notera att Kristinehamn har 10 intervjuade, vilket är det lägsta antalet bland de
kommuner som studien täcker. I de flesta andra kommuner har runt 30 personer intervjuats. Upplands
Bro, Timrå och Tierp sticker ut som de kommuner med en hög andel respondenter som uppger att de
inte ska rösta.
Kön är en bidragande faktor till röstbenägenheten: 90 procent av de intervjuade kvinnorna tror att de
kommer att rösta, bland männen är det 76 procent. Även huruvida de intervjuade läser ett
studieförberedande program eller ett yrkesförberedande program påverkar – 88 procent av de som läser
ett studieförberedande program tror att de kommer att rösta, mot 82 procent av de som läser ett
yrkesförberedande program.
4
”Det är en rättighet men också en skyldighet.
För att en demokrati ska funka måste också
folket rösta.”
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
TROR DU ATT DU KOMMER ATT RÖSTA I VALET 2018?
Nej Ja
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Kvinna Man
TROR DU ATT DU KOMMER ATT RÖSTA I VALET 2018?
Tänker inte rösta Tänker rösta
5
”Det är viktigt att vi påverkar samhället, för
det är ju vår framtid”
”Om man vill få samhället på det sättet man
vill så måste man ju rösta, om man inte röstar
så kan man ju inte klaga.”
OINTRESSE OCH OKUNSKAP ÄR ANLEDNINGAR ATT INTE RÖSTA...
13 procent av respondenterna i studien anger att de inte tänker rösta. När de i intervjuerna förklarar
varför handlar det oftast om ointresse eller osäkerhet inför vad partierna står för. En del upplever att de
inte är tillräckligt insatta, andra att de blir tilltalade av något parti. I några av intervjuerna ändrar sig
under samtalets gång en deltagare som inledningsvis uppgett att den inte ska rösta. Det är då med
hänvisning till att den i och med samtalet tänkt efter och i några fall också för att andra deltagare i
intervjun informerat om möjligheten att rösta blankt eller föreslagit att rösta blankt framför att inte rösta
alls.
När de intervjuade i grupp resonerar om vilka andra anledningar som kan finnas till att inte rösta
framkommer tre tydliga spår – ointresse, okunskap och känslan av att inte kunna påverka. Många
respondenter tror även att lathet spelar in, liksom en skepsis mot samhället.
”Man kanske känner: Vad gör min röst för
skillnad? En av nio miljoner?”
”Blir jag mer kunnig om allting då kommer
jag nog rösta. Men jag vill inte rösta om jag
inte vet att jag gör ett bra val.”
6
...OCH KUNSKAPEN PÅVERKAR
Alla intervjuade formulerade vid slutet av intervjun förslag och idéer till vad som skulle kunna få fler att
rösta. Det vanligaste önskemålet är ren information, både om valet i sig och om vad de olika partierna
står för. Många efterfrågar ökad information genom skolan, till exempel i undervisningen, genom
föreläsningar, specialveckor eller besök från politiker. Det andra mest förekommande förslaget är en
förändring i politikers beteenden, där de intervjuade efterfrågar mer intresse för ungdomsfrågor, att
politiker ska hålla vad de lovar, erkänna sina fel och vara mer mänskliga.
”Att ha politik obligatoriskt i skolan eftersom
mycket handlat om okunnighet”
”Politikerna måste bli tydligare med vad de
vill och genomföra det de lovat”
”På något sätt tydligare för folket vad varje
parti innebär. Elever i åk 3 på gymnasiet ska
få mer undervisning till varför det är viktigt att
rösta.”
7
IDÉER OM VAD SOM SKULLE FÅ FLER ATT RÖSTA
De intervjuade har vid slutet av intervjun individuellt formulerat vad de tror kan få fler förstagångsväljare
att rösta. Samtliga förslag finns som en digital bilaga till rapporten på www.swedenreserch.se/valet2018
Nedan är en sammanfattning av de mest förekommande förslagen.
Information
Mer information i skolorna, genom föreläsningar, undervisning, politikerbesök med mera
Lättillgänglig, tydlig och enkel information om partier och hur röstning går till
Lättläst information samt information på flera språk
Mer information på sociala medier
Beteendeförändring hos politikerna
Mer intresse av väljarna, mer närvaro och fler möten med medborgarna
Tydlighet i vad de vill
Mer fokus på unga
Hålla löften och införa den förändring de lovat om de blir valda
Visa mer ”mänsklighet” och vara med jordnära
Metoder
Att belöna de som väljer att rösta
Enklare röstningsprocedur
Närmare och fler röstningslokaler, framförallt på landsbygderna
Införa ett digitalt sätt att rösta via app eller dator
Beteendeförändring hos väljarna
Prata och diskutera politik mer, med vänner, familj och i skolan
Läsa nyheter för att få mer kunskap
Öka sin självkänsla genom att lära sig mer om politik
Argument
En röst gör skillnad!
Att rösta är både en demokratisk rättighet och skyldighet
Konsekvenser för samhället om ingen röstar
Fokusfrågor
Frågor som rör ungdomar och unga människor
Bostadsmarknadsfrågor
Frågor som engagerar specifika målgrupper, som till exempel ”vanliga Svenssons”
8
KAN JAG ÄNDRA MIG?
Bland de intervjuade som tror att de ska rösta är det 56 procent som avskriver möjligheten att ändra sitt
beslut att rösta. De som tror att något kan få dem att ändra sig svarar med formuleringar som ”om jag inte
tycker om något parti” och ”om jag inte är tillräckligt insatt”.
Bland de intervjuade som inte tror att de kommer att rösta är det 45 procent som lämnar en öppning för
att de kan komma att ändra sitt beslut. De som förklarar gör det med ord som ”om jag fick mer kunskap
om partierna”, ”om någon lär mig” eller ”om jag var mer insatt”. 21 procent av de som inte ska rösta svarar
blankt nej på frågan, medan övriga 32 procent uppger att de inte vet eller lämnar inget svar.
”Om något parti tilltalar mig kanske jag
röstar trots allt”
BILDEN AV POLITIKER
Hälften av de intervjuade har pratat med en politiker någon gång. De flesta av dessa har gjort det för mer
än ett år sedan. Fler kvinnor än män har någon gång pratat med en politiker, och fler av de som studerar
på studieförberedande program än de som studerar på yrkesförberedande program.
De som har pratat med politiker har ofta gjort det i samband med skoluppgifter såsom vistelser i riksdag
eller valstugor, eller besök av politiker i skolan. Ett fåtal av de intervjuade är medlem i ett parti och har
därför mött politiker därigenom. Andra möten har varit med familjemedlemmar, grannar, bekanta och
lärare, som i fallet med Skellefteå där 88 procent pratat med en politiker det senaste året – deras lärare i
samhällskunskap. Gemensamt för nästan alla intervjuade är att de minns samtalet som flyktigt och få kan
redogöra för vad det handlade om. I flera intervjuer i olika kommuner berättar också de intervjuade om
politiker från riksdag eller regering som besökt deras skolor, utan att det funnits möjlighet för dem att
prata med dem eller ställa frågor.
I intervjuerna har förstagångsväljarna också fått tänka tillbaka på om de kan minnas något tillfälle där de
blivit tillfrågade om sin åsikt eller sina idéer av en politiker eller annan person med inflytande, till
exempel någon anställd på kommunen. Utan att ha fört statistik över svaren är det sällsynt. I varje
kommun är det som mest en eller två av runt trettio intervjuade som har en sådan erfarenhet.
Respondenternas enkätsvar visar också en svag korrelation mellan att ange det som sannolikt att delta i
nästa val och att ha pratat med en politiker.
Korrelationen av enkätsvaren säger i sig inte om sambandet har att göra med att en avsikt att rösta har att
göra med ett ökat intresse för politik, som också gör att du i högre grad söker dig till och pratar med
politiker, eller om ett samtal med en politiker får som effekt att du är mer angelägen att delta i valet. De
9
kvalitativa intervjuerna ger visst belägg för det första, då förstagångsväljarna med mer utförliga minnen
av möten och samtal med politiker också oftare visar upp ett större intresse för politik och vad som
händer på samhällsnivå. Intervjuerna ger dock inte svar på om deras intresse var lika starkt innan som
efter samtalet eller samtalen med de politiker de träffat.
Huruvida ett samtal med en politiker påverkar tilliten är otydligt. En mindre andel av de som har pratat
med en politiker ”litar inte alls” medan andelen som ”litar mycket” är större bland de som aldrig pratat
med en politiker.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
HAR DU PRATAT MED EN POLITIKER NÅGON GÅNG?
Nej aldrig Ja, för mer än ett år sedan Ja, det här året
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Har pratat med en
politiker
Har aldrig pratat med en
politiker
LITAR DU PÅ ATT POLITIKER
FATTAR BRA BESLUT?
Litar inte alls Litar lite Litar delvis Litar mycket
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Har pratat med en
politiker
Har aldrig pratat med en
politiker
TROR DU ATT DU KOMMER ATT
RÖSTA I VALET 2018?
Tänker inte rösta Tänker rösta
10
TILLIT TILL POLITIKER
På frågan om de intervjuade litar på att politiker fattar bra beslut svarar 65 procent att de ”litar delvis”. 23
procent ”litar lite” och 4 respektive 7 procent litar ”inte alls” respektive ”mycket”. Kristinehamn och Håbo
sticker ut som de kommuner som har högst andel ”litar mycket” och ”litar delvis” bland svaren.
Respondenternas enkätsvar visar att fler litar på politiker bland de som tror att de kommer att rösta i
valet 2018, jämfört med de som tror att de inte kommer att rösta. En något mindre skillnad finns i
jämförelsen mellan män och kvinnors tillit, då det är en större andel av männen som litar mycket och
samtidigt en större andel som inte litar alls. Fler litar också mycket bland de som studerar på
studieförberedande program jämfört med yrkesförberedande, samtidigt som färre på yrkesförberedande
program anger att de ”litar lite” eller ”inte alls”. I dessa två kategorier korspåverkar faktumet att det är fler
män (60%) bland de intervjuade som studerar på yrkesförberedande program (50%).
Resonemangen om tillit handlar ofta om politiker som inte håller vad de lovar, otydlighet och röstfiske.
Det är vanligt att de intervjuade använder beskrivningar som att ”det är mycket snack och lite verkstad”
och att det inom politiken verkar vara viktigare att få röster än att åstadkomma en förändring. Ett annat
vanligt förekommande resonemang är att politiker fokuserar för mycket på att smutskasta sina
motståndares idéer än att framföra sina egna. De intervjuade beskriver sin känsla inför detta på olika sätt,
till exempel som ”barnsligt”, ”falskt” eller ”kontraproduktivt”.
I majoriteten av alla samtal om tillit framkommer även en förståelse för politikers situation. Också i vissa
fall en förhoppning om att andra ska öka sin förståelse för politiker. Förståelsen som framförs rör att
politikers jobb är komplicerat, att de bara är människor och att det kan vara svårt att få igenom förslag
utan majoritet i riksdag eller kommunfullmäktige. I vissa intervjuer uttrycker sig också de intervjuade på
ett sätt som närmast skulle kunna beskrivas som empatiskt eller medlidsamt och beskriver att de tror att
politikerna som lovar mer än de sedan håller verkligen tror att de kommer att kunna hålla det när de
lovar det, men att de är för ivriga eller okunniga för att se detta.
”Man kan inte lita på att de gör precis allt
rätt, men man måste lita på dem.”
”Känns som ett spel, det handlar mer om att
vinna än att visa vad man vill.”
11
”Det är mer och mer att de försöker klanka ner
på varandra än promota sin egen ideologi.”
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
LITAR DU PÅ ATT POLITIKER FATTAR BRA BESLUT?
Litar inte alls Litar lite Litar delvis Litar mycket
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Tänker rösta Tänker inte
rösta
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Kvinna
.
Man
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Studie
förberedande
Yrkes
förberedande
12
POLITIKER SOM FASTNAT
På frågan om de intervjuade kan minnas något en politiker sagt eller gjort är de mest förekommande
personerna Donald Trump, Barack Obama, Jimmie Åkesson och Martin Luther King. Flertalet
amerikanska presidenter eller presidentkandidater nämns också, liksom Hillary Clinton, Bernie Sanders
och John F Kennedy och bland svenska politiker dyker bland annat Fredrik Reinfeldt, Stefan Löfvén,
Annie Lööf och Olof Palme upp.
De flesta nämner Donald Trump och Jimmie Åkesson i negativa ordalag. Det finns också de som lyfter
positiva aspekter som en upplevelse av att de är politiker som ”åtminstone är ärliga” eller talar sanning.
Svenska politiker nämns ofta i samband med att någon gjort bort sig eller skandaler såsom ”hon som
köpte choklad på riksdagskortet” eller ”finansministern som drog ner byxorna”. När det kommer till
amerikanska politiker minns fler citat ur tal.
”Martin Luther Kings ’I have a dream’ är det
enda som någonsin har fastnat som någon
talesperson har sagt.”
”Fredde har ju varit med sedan man var liten.”
”Trumps syn på kvinnor, vill inte ens prata om
det.”
13
VIKTIGASTE FRÅGORNA FÖR SVERIGES FÖRSTAGÅNGSVÄLARE
I intervjuerna fick deltagarna säga vilka frågor som de tycker är viktiga. Ur dessa svar uppstod samtal
mellan de intervjuade. Tillsammans utgör dessa delar underlaget utifrån vilket de viktigaste frågorna för
de intervjuade urskiljts. Det är en sammanvägning av de frågor som togs upp mest och också väckte mest
vidare samtal även bland dem som inte själva initialt tagit upp frågan. Det första klustret om tre teman är
de som lyfts mest, följt av de åtta listade under (utan inbördes ordning).
Skola och utbildning
Invandring och flyktingfrågor
Miljö, klimat och natur
Segregation och utanförskap
Kriminalitet och brottsbekämpning
Välfärd
Bostadsmarknaden
Ekonomi och skatter
Jämställdhet, feminism och antirasism
Äldreomsorg och vård
Arbetsmarknaden
14
MÖJLIGHETEN ATT PÅVERKA PÅ ANDRA SÄTT
I intervjuns avslutande del fick deltagarna reflektera över vad de tror det beror på att folk som besvarar
medborgarundersökningar tenderar att ange att de inte har möjlighet att påverka i sin kommun. Det
vanligaste temat för reflektionerna är att det har att göra med en känsla av att som enskild inte kunna
göra skillnad. I flera intervjuer leder det till resonemang som att det är uppmuntrande att upptäcka att fler
vill samma sak och att samarbetet med andra eller känslan av samhörighet leder till en upplevelse av att
kunna påverka och dessutom till en faktisk möjlighet att påverka.
Andra teman som återkommer är att det tar lång tid att påverka eller förändra något i samhället, vilket får
folk att avstå, eller att folk saknar information om hur påverkan kan gå till. En grupp som reflekterar över
detta har nyligen tagit del av just sådan information: ”Vi har fått se filmer om hur man kan påverka
kommunen, kontakta kommunen, om hur hon bar sig åt för att påverka något i sitt samhälle. Så nu vet vi
om vi skulle vilja påverka något.” I två grupper pratar de också om att det kan bero på en negativitet, där
till exempel ”vissa säger att de bryr sig men egentligen argumenterar de bara på youtubevideos.”
När de intervjuade förstagångsväljarna är engagerade i samhällsfrågor handlar det oftast om aktivt eller
passivt deltagande i forum och kanaler, ibland kring specifika frågor och ibland mer generellt. Från
lagverket kring bruk av cannabis till hälsofrågor, äldrevården, jämställdhet, miljön eller invandringen till
Sverige. En minoritet är också medlemmar i en förening, politiskt ungdomsförbund eller del av ett
informellt nätverk eller grupp som exempelvis organiserat en demonstration eller samlats för att driva på
en förändring i skolan eller kommunen.
VÄGEN TILL VALET
Den vanligaste idén om hur de intervjuade ska gå till väga för att bestämma sig för partierna de ska rösta
på, är att samla på sig information. Det är då genom att läsa partiprogram och titta på diskussioner och
debatter på teve och Youtube. I samtalen om detta förekommer resonemang om behovet av att läsa
igenom även objektiva beskrivningar av partierna och inte bara deras egen information. En del pratar
också om att de iakttar partiledarna, av olika skäl: för att det är viktigt med en bra ledare eller för att se
om det ledaren säger stämmer överens med det som står i partiprogrammen. Intervjuaren har i vissa fall
ställt en följdfråga om huruvida de verkligen tror att de kommer att läsa på alla partiers hemsidor,
partiprogram, information, och så vidare, varpå svaret ofta understrukit att det givet hur viktigt det är
med valet och att rösta och då göra det välinformerade över alternativen.
Ett fåtal intervjuade berättar att de har samtal om politik med sina föräldrar. Fler menar att det
huvudsakligen är med vänner och bekanta som samtalen om politik sker och att de tror att de kan komma
att bli påverkade vad gäller sitt val av parti att rösta på.
I den inledande enkäten anger de intervjuade också vilken digital kanal som de oftast läser om nyheter om
politik på. Aftonbladet är det mest förekommande svaret, som var tredje anger, medan sociala medier
kommer därefter, angett av var femte. Var fjärde svarar inget alls, eller skriver ”ingen”, ”är inte så
intresserad” eller liknande i svarsrutan, vilket kan tyda på att detta är ungefär den andel som inte läser alls
om politiska skeenden.
15
Sweden Research genomför studier och analyser rörande social
hållbarhet åt kommuner och myndigheter. Den här studien är
genomförd av Sanna Verner-Carlsson och Carlos Rojas.
www.swedenresearch.se
Ingen/ej svar
24%
Omni
2%Expressen
3%
DN/SVD
6%
SVT
6%Lokaltidningar
9%
Sociala medier
(Facebook,
Instagram, Twitter,
"sociala medier",
Reddit)
20%
Aftonbladet
30%
VILKEN GRUPP, SIDA ELLER APP LÄSER DU OFTAST
OM NYHETER OM POLITIK PÅ?
16
BILAGA 1:
TABELLER
ANTAL PROCENT
Tror du att du kommer att rösta i valet 2018?
Tror du att du kommer att rösta i valet 2018?
Nej Ja Nej Ja
TOTALT 55 355 TOTALT 13% 87%
Bengtsfors 3 20 Bengtsfors 13% 87%
Borås 6 27 Borås 18% 82%
Haninge 3 28 Haninge 10% 90%
Håbo 2 28 Håbo 7% 93%
Kristinehamn 0 10 Kristinehamn 0% 100%
Linköping 1 21 Linköping 5% 95%
Luleå 2 19 Luleå 10% 90%
Skellefteå 1 15 Skellefteå 6% 94%
Sundsvall 4 30 Sundsvall 12% 88%
Söderköping 2 28 Söderköping 7% 93%
Tierp 6 21 Tierp 22% 78%
Timrå 11 22 Timrå 33% 67%
Trelleborg 3 27 Trelleborg 10% 90% Upplands Väsby 2 28
Upplands Väsby 7% 93%
Upplands-Bro 8 19 Upplands-Bro 30% 70%
Värmdö 1 12 Värmdö 8% 92%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
TROR DU ATT DU KOMMER ATT RÖSTA I VALET 2018?
Nej Ja
17
ANTAL
PROCENT
Litar du på att politiker fattar bra beslut? Litar du på att politiker fattar bra beslut?
Litar inte alls
Litar lite
Litar delvis
Litar mycket
Litar inte alls
Litar lite
Litar delvis
Litar mycket
TOTALT 18 95 265 27 TOTALT 4% 23% 65% 7%
Bengtsfors 2 4 17 1 Bengtsfors 8% 17% 71% 4%
Borås 5 17 11 1 Borås 15% 50% 32% 3%
Haninge 1 9 19 0 Haninge 3% 31% 66% 0%
Håbo 0 2 19 8 Håbo 0% 7% 66% 28%
Kristinehamn 0 0 7 3 Kristinehamn 0% 0% 70% 30%
Linköping 0 5 16 1 Linköping 0% 23% 73% 5%
Luleå 0 4 18 0 Luleå 0% 18% 82% 0%
Skellefteå 0 2 13 0 Skellefteå 0% 13% 87% 0%
Sundsvall 3 5 24 2 Sundsvall 9% 15% 71% 6%
Söderköping 1 5 19 1 Söderköping 4% 19% 73% 4%
Tierp 0 6 19 1 Tierp 0% 23% 73% 4%
Timrå 1 7 23 2 Timrå 3% 21% 70% 6%
Trelleborg 1 9 17 3 Trelleborg 3% 30% 57% 10%
Upplands-Bro 1 11 16 0
Upplands-Bro
4% 39% 57% 0%
Upplands Väsby
2 8 18 2
Upplands Väsby
7% 27% 60% 7%
Värmdö 1 1 9 2
Värmdö 8% 8% 69% 15%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
LITAR DU PÅ ATT POLITIKER FATTAR BRA BESLUT?
Litar inte alls Litar lite Litar delvis Litar mycket
18
ANTAL
PROCENT
Har du pratat med en politiker Har du pratat med en politiker
Nej, aldrig
Ja, för mer än ett år sedan
Ja, det här året
Nej, aldrig
Ja, för mer än ett år sedan
Ja, det här året
TOTALT 202 122 86 TOTALT 49% 30% 21%
Bengtsfors 10 9 5 Bengtsfors 42% 38% 21%
Borås 20 8 6 Borås 59% 24% 18%
Haninge 20 7 4 Haninge 65% 23% 13%
Håbo 3 16 10 Håbo 10% 55% 34%
Kristinehamn 7 3 0 Kristinehamn 70% 30% 0%
Linköping 12 5 5 Linköping 55% 23% 23%
Luleå 4 13 5 Luleå 18% 59% 23%
Skellefteå 0 2 14 Skellefteå 0% 13% 88%
Sundsvall 12 10 12 Sundsvall 35% 29% 35%
Söderköping 19 7 3 Söderköping 66% 24% 10%
Tierp 17 7 3 Tierp 63% 26% 11%
Timrå 19 8 6 Timrå 58% 24% 18%
Trelleborg 19 5 5 Trelleborg 66% 17% 17%
Upplands-Bro
10 12 6
Upplands-Bro
36% 43% 21%
Upplands Väsby
22 6 2
Upplands Väsby
73% 20% 7%
Värmdö 8 4 0 Värmdö 67% 33% 0%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
HAR DU PRATAT MED EN POLITIKER NÅGON GÅNG?
Nej aldrig Ja, för mer än ett år sedan Ja, det här året
19
BILAGA 2:
FÖRSLAG FRÅN FÖRSTAGÅNGSVÄLJARNA
Samtliga förslag för att få fler att rösta finns som en digital bilaga till rapporten på
www.swedenreserch.se/valet2018
BILAGA 3:
ENKÄT
Jag är
Tjej Kille Annan identitet
Har du pratat med en politiker någon gång?
Ja, under det här året Ja, för mer än ett år sen
Nej aldrig
Litar du på att politiker fattar bra beslut? Litar mycket Litar delvis
Litar lite
Litar inte alls
Tror du att du kommer rösta i valet 2018?
Ja Nej
Skulle något få dig att ändra dig?
_
Vilken grupp, sida eller app läser du oftast om nyheter om politik på?
_
20
BILAGA 4:
INTERVJUGUIDE
Säg ert namn + säg hur du kort skulle beskriva X (kommunen)
De flesta av er säger att de ska rösta, varför ska ni det?
Varför tror ni man inte vill rösta?
Ni som pratat med politiker, i vilket sammanhang har det varit?
Kan ni komma ihåg någon gång som en politiker har sagt någonting som du tycker var bra? Något
som fastnat?
Vad var det politikern sa och varför var det bra?
Vad tänker ni om politiker och politik?
Litar ni på politiker?
Vilka frågor tycker ni är viktiga? I samhället.
Hur gör ni för att bestämma vad ni ska rösta på?
Är ni engagerade eller intresserade på andra sätt? Är ni med i någon förening, eller grupp på fb eller
dy?
Medborgarundersökningar som görs i kommuner visar att få tycker att det går att påverka – vad tror
ni det beror på?
Har någon som bestämmer frågat er om er åsikt eller era idéer om något? Någon politiker eller
någon som arbetar i kommunen till exempel.
AVSLUT: Om du väljer en eller två saker du tror skulle få fler att rösta, vad skulle det vara.
(skriver individuellt på ny lapp, postit)
