Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten?ec.europa.eu/environment/pubs/children/pdf/waste_water/sv.pdf · Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten

Skulle du vilja dricka

ditt avloppsvatten?En broschyr för unga om vatten

Miljö

ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd cov1ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd cov1 30/11/12 16:0530/11/12 16:05

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Kataloguppgifter fi nns i slutet av publikationen.

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2012

ISBN 978-92-79-26334-7

doi:10.2779/21047

© Europeiska unionen, 2012

Kopiering tillåten med angivande av källan.

Printed in Belgium

TRYCKT PÅ ÅTERVUNNET PAPPER SOM TILLDELATS GEMENSKAPENS MILJÖMÄRKE FÖR GRAFISKT PAPPER (WWW.ECOLABEL.EU)

Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svarpå dina frågor om Europeiska unionen.

Gratis telefonnummer (*) :

00 800 6 7 8 9 10 11(*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte 00 800-nummer eller avgiftsbelägger dem.


http://europa.eu

Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten?

En broschyr för unga om vatten

ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 1ENV-12-015_BrochureWaterEquality_SV.indd 1 30/11/12 16:0530/11/12 16:05

Innehållsförteckning

Vatten: En begränsad resurs 4

Dricksvatten 6Kranvatten gör oss friskare 6

En undangömd skatt 6

Fast mark eller tvättsvamp? 6

Vilken kvalitet har vattnet där du bor? 8

Hur gör man kranvatten? 8

Hur mycket vatten använder vi? 10

Respektera vattnet: Detta kan DU göra 12

Avloppsvatten 14Vart tar det smutsiga vattnet vägen? 14

All skit är inte föroreningar 14

Kemikalier i avloppsvatten 14

Vattenrening i Europa 14

Vad händer på vattenreningsverket? 16

Rengöringsprocessen i detalj 16

Problemet med regn 17

Ett slutet kretslopp: Återvinning av vatten 18

Nästa anhalt: Floderna och havet 18

Hur fungerar avloppsvattenreningen där du bor? 18


Strandliv! 20Badvattnet blir allt renare 20

Vad är det man testar? 23

Kolla in din favoritbadplats 23

Badplatser med blå fl agg 23

Havets sopor 24

Det här gör EU 26Skydd av dricksvattenkällorna 26

Bättre avloppsrening 26

Rena badvatten 27

Upprensning i hav och sjöar 27

Referenser 28

Läs mer 28

Foton 28

Illustrationer 28


Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten4

Vatten: En begränsad resurs

Tänk dig följande situation: Du ska gå på fest en kväll, men när

du sätter på duschen är vattnet alldeles brunt. Knappast något

man vill tvätta håret i! Och när du plockar ut dina favoritjeans ur

tvättmaskinen för att låta dem torka verkar de smutsigare än de

var förut. Vad ska du nu ta på dig? Då ringer plötsligt din kompis

och berättar att festen är inställd. De var vid stranden och badade

igår, och nu har han blivit sjuk. Supertrist. Less på alltihop går du ut i

köket för att sätta på kaff e. Ur kranen kommer bara några ynka små

droppar och sen ingenting. Kan det bli mycket värre?

Vi är beroende av vatten och behöver det till nästan allt i vår vardag.

Vi tar för givet att det ska fi nnas rent och friskt vatten när vi behöver

dricka, tvätta kläder eller bada. Lika självklart är det att smutsvattnet

från våra toaletter, duschar och handfat ska forslas bort till en plats

där vi inte behöver se det, simma i det eller känna lukten av det.

Men att ständigt ha tillgång till rent vatten och fungerande avlopp

har sitt pris. Vattnet i våra kranar måste hämtas från stora dammar

och reservoarer, fi ltreras, renas och däre� er pumpas in i våra

hem. Dessutom måste det testas, så att vi vet att det är säkert

att dricka. Smutsvatten måste i sin tur transporteras iväg genom

avloppssystemet och bearbetas. Bakterier och föroreningar som kan

göra oss sjuka måste rensas bort innan vattnet släpps ut i fl oder och

hav igen.

Att ta vara på vårt vatten har blivit viktigare än någonsin. Trots att

vi bor på en planet som till stora delar är täckt av vatten är det bara

2,5 procent av allt vatten på jorden som är sötvatten. Det mesta av

sötvattnet kan vi dessutom inte komma åt, e� ersom det lagras i

form av polarisar, glaciärer, snö och vattenånga i atmosfären. Endast

1 procent av jordens vatten är tillgängligt sötvatten, varav det mesta

ligger lagrat i marken och berggrunden. Det är bara en liten, liten del

av detta vatten som tränger upp till ytan i form av sjöar, fl oder och

bäckar.

Rent, färskt vatten kanske är lätt att hitta om du bor i en enslig

bergstrakt, i närheten av ett vattendrag som inte förorenats av

människor, djur eller annat i omgivningen. Men de fl esta av oss gör

inte det. Vi bor i städer och tätorter där de fl esta vill kunna ta en dusch

varje dag, hålla sina bilar och hem rena och vattna sina trädgårdar

Läran om vattenLäran om vattnets rörelse, fördelning och kvalitet kallas för hydrologi (av grekiskans ord hudor som betyder just vatten). Hydrologi

är en gammal vetenskap som har studerats i minst 6 000 år. Under historiens lopp har den hjälpt viktiga civilisationer att skydda

sin befolkning och ge dem mat tack vare att de lärt sig förhindra översvämningar och bygga bevattningssystem.

Vattenreservoar i sjön Cap-de-Long i Frankrike.


Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten 5

Dricker vi fortfarande samma vatten som dinosaurierna?Vattnet avdunstar ur havet, bildar moln, faller ned som regn (eller snö) och återvänder med fl oderna till havet. Vattnet stannar

som allra längst djupt nere i havet och i de djupa grundvattenlagren. Där kan vattnet förbli ostört i 10 000 år. Vatten kan dock

även brytas ned kemiskt vid fotosyntes (processen då växter omvandlar koldioxid och vatten till sockerarter och syre) och tas

upp igen vid cellandning (motsatsen till fotosyntes som skapar energi och koldioxid [CO2]). Vi kan beräkna hur mycket vatten

som fi nns kvar sedan dinosauriernas dagar utifrån den totala mängden vatten på jorden och hur mycket vatten som förbrukas

vid fotosyntes varje år. Enligt denna uträkning skulle det ta ungefär 100 miljoner år att kemiskt bryta ned det mesta av jordens

vatten. Dinosaurierna levde för omkring 65 miljoner år sedan. Detta innebär att en del av dagens vatten är detsamma som det

dinosaurierna drack, men mer än häl� en är nytt vatten.

och växter. När vi har ledigt tycker vi om att åka till stranden för att

koppla av och bada – vi vill inte vada genom skräp och avfall.

Det är därför det är så viktigt att vi respekterar vattnet. Med en

befolkning som ständigt ökar, allt fl er människor som bor i städer,

ändrade väderförhållanden till följd av klimatförändringarna,

begränsad tillgång till färskvatten och stigande kostnader för

vattenrening såväl före som e� er användning är det inte konstigt

att vattnets kvalitet är en het fråga. Medan forskarna letar vidare

e� er lösningar på hur vi i framtiden ska få rent vatten i kranarna och

samtidigt hålla världshaven friska, fi nns det en hel del vi själva kan

göra för att ta hand om vårt vatten.

I den här broschyren kan du läsa mer om vattnets väg genom vår

vardag, från det att vi vrider på kranen, via avloppssystem och

vattenreningsverk, till dess att vattnet återvänder till havet där vi

kan njuta av det ännu en gång.

Underjordisk vattenreservoar.



Dricksvatten

Kranvatten gör oss friskareTänk om du vore tvungen att gå i fl era timmar till en källa, eller köa

till en handpump, för att du och din familj skulle få vatten att dricka,

tvätta i och laga mat med. Kanske skulle du få bra kondition, men

du skulle inte få tid och energi över för mycket annat. Dessutom

skulle du kanske vara tvungen att koka allt vatten innan du

använde det. Men så här ser verkligheten ut för omkring en miljard

människor i världen som inte har tillgång till renat dricksvatten och

avlopp. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) orsakas 10 procent

av all sjukdom i världen av att människor måste dricka, laga mat

och tvätta i smutsigt vatten. Små barn är särskilt utsatta: Man

uppskattar att vattenburna diarrésjukdomar orsakar 1,8 miljoner

dödsfall varje år.

I Europa är vi utomordentligt lyckligt lottade i jämförelse. Införandet

av sanitetssystem – säkert avlägsnande av toalettavfall och

spillvatten å ena sidan och tillförsel av rent vatten till hushållen

å andra sidan – har spelat en enormt stor roll för att förbättra

befolkningens hälsa, utrota vattenburna sjukdomar som kolera,

tyfus och dysenteri, samt har lett till högre medellivslängd.

En undangömd skattTre � ärdedelar av Europas befolkning får sitt kranvatten från

grundvattnet – det vill säga vatten som lagras djupt ned i marken,

bland annat i stora vattenfyllda hålrum som kallas akviferer. Det

mesta av vårt ytvatten är också grundvatten. Grundvattnet rinner

upp i källor och våtmarker och utgör mer än häl� en av vattnet i våra

vattendrag, året om.

Det är en undangömd skatt som tyvärr är hotad. I många länder

används vatten så intensivt att källorna inte hinner återhämta sig,

vilket påverkar det naturliga fl ödet. Detta bäddar för problem såväl

i framtiden som redan i dag: Häl� en av Europas våtmarker är i dag

hotade på grund av överutnyttjande av grundvatten. Våtmarkerna är

mycket viktiga e� ersom de både skyddar oss mot översvämningar

och har vattenrenande funktioner. Under tiden har den snabba

tillväxten inom turistbranschen i vissa regioner lett till ökenspridning

och saltvatteninträngning – en process där salt havsvatten tränger

in i sötvattenzoner längs kusten. Närmare häl� en av Europas

befolkning bor i så kallade ”vattenstressade” länder, och vattenbrist

påverkar 33 fl odområden (1) i EU.

Fast mark eller tvättsvamp?Att vi överutnyttjar våra vattenresurser är bara den ena sidan av

problemet. Grundvattnet hotas också av föroreningar orsakade

av människor genom exempelvis jordbruk, industrier, läckande

avloppssystem och septiktankar. Vi är mer medvetna om problemet

i dag och vi har blivit bättre på att skydda grundvattnet än vi var

förr, men vi kan alla göra mer för att förhindra föroreningar innan de

når vattnet. Marken under våra fötter kan verka ordentligt stabil när

vi går på den, men i själva verket är den som en tvättsvamp: Den

suger upp allt som vi häller ut, från tungmetaller i uttjänta batterier

till alla möjliga sorters obehagliga ämnen i plaster, gödningsmedel

och rengöringsprodukter. Föroreningarna tränger ned i marken och

in i de vattenmagasin som vi alla är så beroende av. E� ersom vatten

rör sig mycket långsamt under marken kan det ta fl era decennier

innan föroreningarna tar sig fram till de underjordiska akvifererna.

Vanliga föroreningar i vattenSmittoämnen: Kallas även patogener och är sjukdomsalstrande bakterier, virus och andra mikroskopiska ämnen som fi nns i

orenat avloppsvatten och djurgödsel.

Kemikalier: Kan vara organiska som tvättmedel, fetter, lösningsmedel, bekämpningsmedel, oljeprodukter och kemikalier från

hygienartiklar och kosmetika, eller icke-organiska som industriavfall och biprodukter, konstgödsel som innehåller nitrater och

fosfater, tungmetaller och slam.

Större föremål: Skräp och bråte som påträff as i vattnet.


Vattentorn: Det renade

vattnet lagras i en

sluten tank.

Lu�ning: Lu� pumpas in,

vilket frisätter gaser och

därmed tar bort obehaglig

lukt och smak.Desinfektering: En liten

mängd klor tillsätts för

att döda eventuella

kvarvarande

organismer.

Andra filtreringen: Vattnet får långsamt sippra igenom lager av sand, grus och ibland

kol. Filtreringen tar bort småpartiklar som alger, bakterier och vissa kemikalier.

Rent dricksvatten flödar

ut till bostadshus och

företag.

Sedimentering: Lera, bakterier

och andra partiklar fäster vid

de tillsatta ämnena och

sjunker till botten medan

vattnet går vidare till filtrering.

Koagulation: Särskilda

ämnen tillsätts för att

fälla ut smuts och

andra partiklar.

Första filtreringen:

Skiljer ut fisk, löv och

annan bråte.

Pumphus.

Sjö eller vattenreservoar.1

2

3

4

5

6

8

9

10

7

A



Vilken kvalitet har vattnet där du bor?Europeiska miljöbyrån (EEA) publicerar interaktiva kartor över

vattenkvaliteten i varje EU-land. Kartorna visar provresultat från

grundvatten, fl oder, sjöar och kustvatten med uppgi� er om halterna

av vanliga föroreningar som nitriter, nitrater och ammonium från

varje land och provtagningsstation.

Mer information: http://www.eea.europa.eu/themes/water/interactive

Hur gör man kranvatten?Kranvatten har i allmänhet ingen särskild smak, färg eller lukt. Har

du någonsin funderat på hur det kommer sig? Det kan verka enkelt

men kräver mycket arbete för att lyckas. Bakom kulisserna pågår

en komplicerad process där vatten samlas in, lagras, behandlas och

distribueras (se illustration A).

Företag som levererar vatten är skyldiga att se till att dricksvattnet

inte är skadligt. De ska också tillhandahålla aktuell information

om vattnets kvalitet. Informationen fi nns vanligtvis på företagens

webbplatser eller på fakturorna. Att få fram en bra produkt kostar

nämligen pengar och företagen tar betalt för sina ansträngningar.

Det är dyrt att slösa med vatten. Skulle du kunna använda mindre

vatten? Vilka förändringar skulle du kunna göra i din vardag för att

minska din vattenförbrukning?

Dricksvatten lagras i vattentorn.


http://www.eea.europa.eu/themes/water/interactive


Vatten på fl aska jämfört med kranvattenVi européer köper mer vatten på fl aska i dag än någonsin förut, trots att

strikta regelverk gör att större delen av kranvattnet i EU går utmärkt bra

att dricka. Vatten på fl aska är däremot inte alls lika noggrant reglerat

och testat, och det fi nns inte heller några bevis för att fl askvatten skulle

vara nyttigare. En del naturliga mineralvatten innehåller exempelvis

högre halter av vissa mineraler än vad som rekommenderas för vissa

grupper, till exempel yngre barn och spädbarn. Det råder också osäkerhet

om vilka risker kemikalierna i plastfl askorna kan innebära.

Vatten på fl aska ger stor miljöpåverkan. Det behövs stora mängder

material och energi, både för att tillverka förpackningarna och för att

göra sig av med dem när de är tomma. Åttio procent av förpackningarna

är engångsförpackningar som inte kan återanvändas (2). De plastfl askor

som inte lämnas till återvinning blir till plastskräp som det kan ta fl era

generationer att bryta ned. Sist men inte minst måste transporten

av vattenfl askorna, från tappningsplatsen till människors hem, tas

med i beräkningen, med allt vad det innebär av buller, trafi kstockning,

koldioxidutsläpp och andra avgasutsläpp.

Trots det köpte den genomsnittlige europeiske medborgaren 105 liter

vatten på fl aska under år 2009. Människor i södra Europa köper mest

vatten: I Italien dricker man omkring 200 liter fl askvatten per person

varje år, medan fi nländarna dricker minst: Bara 16 liter per person och

år.

Dricker du och din familj vatten på fl aska? Prova om det verkligen är

någon skillnad i smak genom att anordna ett blindtest tillsammans med

några kompisar. Kan du känna någon skillnad?

Varför inte dricka kranvatten istället för vatten på fl aska? Kranvattnet

övervakas och testas mer än något annat dricksvatten – och det

levereras dessutom direkt hem till dig.

Istället för att köpa vatten på fl aska när du inte är hemma kan du skaff a

en ståltermos eller sportfl aska som du kan fylla på om och om igen.

ten



Hur mycket vatten använder vi?Europas invånare förbrukar i genomsnitt 100–320 liter vatten

för hushållsbruk varje dag, beroende på land (³). (Hushållens

förbrukning av vatten utgör omkring 15 procent av den

sammanlagda vattenanvändningen i Europa, vilket är mindre än

häl� en jämfört med jordbruket som utgör omkring en tredjedel

av den sammanlagda volymen.)

I genomsnitt används bara 3 procent av kranvattnet som

dricksvatten. Den största delen av vattnet går åt till att spola

toaletter, tvätta kläder och vattna trädgården. Hur mycket vatten

använder du?

En dusch: 35–75 liter

Ett bad: 80 liter

Spola toaletten (en gång): 8 liter

Tvättmaskin: 65 liter

Diskmaskin: 25 liter

Tvätta bilen med trädgårdsslang: 400–480 liter

Tvätta bilen med vatten i spann (4 spannar): 32 liter

Vi använder som regel (5) mindre vatten i hushållet nu än för

några år sedan, tack vare en kombination av nya prismodeller i

många länder (där vi får betala för exakt det vatten vi använder),

ökad medvetenhet bland allmänheten och mer energieff ektiva

hushållsapparater som tvättmaskiner och diskmaskiner. Som

jämförelse är vattenförbrukningen högre än det europeiska

genomsnittet i de länder där medborgarna inte betalar för vatten

eller i länder där det till följd av läckage sker stora förluster i

vattenledningssystemet.

Regler för hur avlopp och vattenledningar ska dras i bostadshus

har utformats i sy� e att värna om människors hälsa och att

främja en rimlig och eff ektiv vattenanvändning. I synnerhet

dricksvatten måste skyddas och får inte komma i kontakt med

avlopp eller andra källor till föroreningar (se illustration B).

Land Förbrukning Genomsnittlig

förlust p.g.a.

läckage

liter per person

och dag

%

Polen 102 15

Portugal 107 40

Litauen 116 25

Slovakien 128 32

Malta 130 15

Bulgarien 139 54

Ungern 152 18

Tjeckien 152 20

Belgien (Bryssel och

Flandern)

153 6

Belgien (Vallonien) 153 23

Tyskland 155 9

Nederländerna 184 5

Danmark 191 7

Rumänien 194 32

Frankrike 196 23

Österrike 214 11

Luxemburg 221 30

Finland 231 17

Grekland 239 35

England och Wales 241 23

Skottland 241 32

Italien 267 29

Spanien 283 9

Sverige 302 18

Cypern 310 18

Irland 317 27

Sammanlagt/genomsnitt 202 21

Källa: Endware och Eureau: Översikt över vatten och avlopp i Europa 2008 (4)



dricksvatten

avloppsvatten

B



Respektera vattnet: Detta kan DU göra Tips på vattenanvändning

� Duscha istället för att bada. En kort dusch kräver mycket mindre

vatten än vad som behövs för att fylla ett normalstort badkar.

� Vilket varar längst – din dusch eller din favoritlåt? Korta duschar

sparar vatten.

� Att låta kranen stå och rinna är rent slöseri, så stäng av

kranen medan du borstar tänderna. Detsamma gäller vid

rakning, killar!

� Är toaletten smartare än du tror? På toaletter med

dubbla spolningsmekanismer förbrukar den lätta

spolningen 70 procent mindre vatten än vanlig

spolning.

� Toaletten är inte en sophink! Överbliven medicin ska

lämnas in på apoteket och mensskydd, tvättlappar och

bomullspinnar ska slängas i soporna.

� Häll aldrig överblivna hushållskemikalier i toaletten, diskhon

eller på marken. Lämna in dem på en miljöstation som tar

emot farligt avfall istället.

� Är varmvattnet för varmt? Blandar du alltid med kallt

vatten? Sänk varmvattenberedarens temperatur och spara

energi samtidigt.

� Köp miljövänligt (biologiskt nedbrytningsbart) schampo

och använd ”gröna” hushållsprodukter i så stor

utsträckning som möjligt.

�

�

� H

e

e

�

�



� Kör för fulla muggar! Fyll tvättmaskinen och diskmaskinen

helt och hållet, istället för att köra fl era mindre omgångar.

� Blir dina kläder ledsna om du bär dem en gång till? Använd

tröjor och långbyxor mer än en gång innan du tvättar. Kläder

håller längre om de tvättas mera sällan.

� Välj ekonomiprogram när du tvättar och diskar i maskin, och använd den

lägsta dosen tvätt- och diskmedel.

� Älskar du vatten lika mycket som din handduk? Använd badhandduken mer än

en gång innan du tvättar – du är ju trots allt ren när du har duschat!

� Utnyttja vädrets makter: Samla regnvatten i spannar eller en vattentunna och

använd det när du vattnar trädgården eller tvättar bilen. Du kan också använda

så kallat ”gråvatten” från tvätt och disk.

� Handla ekologiskt. Ekologiska varor är bättre för vattenkvaliteten

e� ersom de inte har behandlats med bekämpningsmedel.

� Odla din egen mat med gott samvete: Återvinn organiskt

hushållsavfall och gödsla med hemmagjord kompost i

trädgården. Du kommer aldrig att behöva konstgödning igen.

� Engagera dig! Gå med i en miljöorganisation, delta i städdagar på stranden och

hjälp till att lära andra hur de kan värna om vårt vatten.

Ta reda på mer och lär känna vattengalne Ville genom att gå med i Generation Awake (http://www.generationawake.eu/) eller besök

vår Facebooksida (http://www.facebook.com/GenerationAwake).

Dina val kan göra världens skillnad.


diskmaskinen

re omgångar.

ng till? Använd

u tvättar. Kläder

ar i maskin, och använd den

k? Använd badhandduken mer än

ren när du har duschat!

spannar eller en vattentunna och

vättar bilen. Du kan också använda

för vattenkvaliteten

pningsmedel.

nn organiskt

kompost i

nstgödning igen.

delta i städdagar på stranden och

vårt vatten


http://www.generationawake.eu

http://www.facebook.com/GenerationAwake


Avloppsvatten

Vart tar det smutsiga vattnet vägen?Allt det där smutsvattnet (som inte alltid är så smutsigt) som vi

spolar ner i toaletter, handfat och golvbrunnar – det måste ju ta

vägen någonstans? Man får åtminstone hoppas att det inte rinner

direkt ut i närmsta fl od eller vattendrag.

Välkommen till avloppsvattnets underbara värld! Ett spännande,

men inte särskilt välkänt, universum som börjar i golvbrunnen i ditt

badrum och fortsätter hela vägen ut till stadens utkant och dess

svagt do� ande slutstation: reningsverket. På denna mystiska plats

pågår det aktivitet dygnet runt som på en rad kluriga sätt skiljer

vatten från smuts och andra läskigheter. När vattnet har renats kan

det släppas ut i naturen, utan att vi behöver oroa oss för att det ska

sprida sjukdomar eller skada växter och djur.

All skit är inte föroreningarBåde fl oder och hav har en naturlig förmåga att rena begränsade

mängder organiskt avfall – matrester och avföring till exempel –

e� ersom dessa är biologiskt nedbrytbara och kan bearbetas av

bakterier och mikroorganismer. Det är först när det blir för mycket

organiskt avfall för att naturen ska hinna med som problemen börjar

och det uppstår fara för människors hälsa. Just så ligger det till i

vårt moderna samhälle: Många människor bor nära inpå varandra

i tättbefolkade områden med begränsad tillgång till rent vatten.

Därför är vi beroende av vattenreningssystem.

Kemikalier i avloppsvattenDet är ganska okomplicerat att bearbeta organiskt avfall. Allt som

behövs är ett gäng snälla bakterier som sköter nedbrytningen. O� a

innehåller dock avloppsvatten en massa andra ämnen som är vanliga

i vårt moderna samhälle och spolas ut från industrier och hushåll

varje dag. Spår av läkemedel som antibiotika och ibuprofen hittas

o� a i dricksvattenprover, och oron växer för vilka långtidseff ekter

detta kan få på människor och djur. För att inte tala om hotet från

”superbacillerna” som har utvecklat resistens mot antibiotika.

Inte heller tungmetaller är biologiskt nedbrytbara, utan lagras under

lång tid i fl odbottens sediment, bland växter, insekter och fi skar.

Tungmetaller kan vara gi� iga för både djur och människor. Det

bästa vore om vi kunde förhindra att industriföroreningar släpps ut i

avloppssystemet överhuvudtaget. Likaså borde vi använda mediciner,

rengöringsmedel och trädgårdsprodukter på ett ansvarsfullt sätt, för

att på så sätt begränsa mängden kemikalier som hamnar i avloppet

och i marken. Alternativet, där reningen sker i andra änden av

systemet, är både dyrare och inte alltid framgångsrikt.

Vattenrening i EuropaPå platser där det är tekniskt och ekonomiskt möjligt är hushållen i

Europa anslutna till ett avloppssystem och ett avloppsreningsverk

(se illustration C). I områden som ligger långt från kommunala

avloppsnät och reningsverk samlas avloppsvattnet vanligtvis i en

septiktank innan det forslas till ett vattenreningsverk. På vissa platser Avloppsvatten släpps ut.



renat vatten

avloppsvatten

C



samlas vattnet i ett enskilt system som bearbetar avfallet på plats

innan det rena vattnet släpps ut i fl oder eller tillbaka ned i marken.

Slammet som blir kvar hämtas av särskilda företag och fraktas bort.

Vad händer på vattenreningsverket?På vattenreningsverket förvandlas smutsigt avlopp till rent vatten.

En rad olika processer skiljer det fasta avfallet från avloppsvätskan

och farliga smittämnen fi ltreras bort så att det som blir kvar är så

rent att det kan släppas ut i naturen.

Det som blir kvar är två saker: avloppsvatten (behandlat utfl öde)

och fast avfall (behandlat slam), som båda kan släppas ut i naturen

igen helt riskfritt. I Europa släpps behandlat utfl öde huvudsakligen

ut i fl oder och i havet. Det renade slammet kan kasseras

(vanligtvis genom förbränning) eller återanvändas, exempelvis som

gödningsmedel i jordbruket.

Rengöringsprocessen i detaljFörbehandling: Det förberedande momentet sker i två steg och

börjar med att allt som kommer till reningsverket via avloppsledningen

(se illustration D, siff ran 1) pumpas in och silas (2) för att avlägsna

större skräp som kvistar, plast, trasor, stenar och glasskärvor som

annars skulle kunna skada eller täppa igen anläggningens pumpar

och rensgaller. Materialet som fastnar i gallret slängs på soptippen

eller går till förbränning. I nästa steg (3) får grus och sand sjunka till

botten i ett så kallat sandfång. Gruset tvättas och återanvänds vid

exempelvis vägbyggen.

Första bearbetningen: sedimentering. I en sedimenteringstank (4)

separeras vätska och fasta partiklar. Slammet sjunker till botten

medan fett och oljor stiger till ytan. Slammet samlas in för att

bearbetas separat medan fett och olja fångas upp med ytskrapor.

Vätskan som är kvar skickas vidare till nästa steg.

Andra bearbetningen: biologisk process. I det här steget (5)

avlägsnar vattenburna mikroorganismer – bakterier och protozoer

(encelliga djur) – allt organiskt material ur tarminnehåll, matrester,

tvål och rengöringsmedel. De mikroskopiska organismerna livnär sig

på avfallspartiklarna, vilket renar vattnet.

Tredje bearbetningen: Detta sista steg i processen förbättrar

kvaliteten på det bearbetade avloppsvattnet ytterligare. Beroende

på vilka ämnen som fortfarande behöver tas bort (till exempel

näringsrika ämnen som kväve och fosfor) används olika metoder

vid bearbetningen. Processen kan även omfatta kemisk eller fysisk

desinfektion (i laguner (6) eller genom mikrofi ltrering).

Nödavlopp: Vid kra� iga oväder kan en del av det orenade

avloppsvattnet ledas bort via nödavlopp till bräddmagasin (7) i

väntan på bearbetning vid ett senare tillfälle när vattenvolymen i

anläggningen är lägre. Vid extrema väderförhållanden kan även

dessa kanaler och magasin svämma över, vilket leder till att

obehandlat eller endast mekaniskt behandlat avloppsvatten rinner

direkt ut i intilliggande vattendrag.

Utlopp: Det renade vattnet släpps ut i ett vattendrag (en fl od, sjö

eller i havet) via en utloppskanal (8).

Slambearbetning: Även slammet måste bearbetas för att avlägsna

organiskt material och mikroorganismer som kan sprida sjukdomar.

En sådan metod är anaerob rötning, vilket sker i en rötkammare

(10). Rötkammaren är ett slutet system där slammet bryts ned

och avger biogas (metan och syre) (12). Biogasen förbränns

(som naturgas) för att hålla rätt temperatur i rötkammaren så

att nedbrytningen fortsätter. Ibland förtjockas (13) slammet före

rötningen. E� er rötningen avvattnar (11) man slammet för att

minska vätskeinnehållet så mycket som möjligt. Lägre slamvolym

ger lägre kostnad vid såväl deponi som återanvändning.

Anaeroba rötningskammare vid avloppsreningsverket Emschermündung i Tyskland.



Ibland tillsätts kemikalier (14) i början av reningsprocessen för att

fälla ut fosfor så att det fl ockas och faller till botten som slam.

I slutet av bearbetningen kan slammet återanvändas som

gödningsmedel eller kompostjord för växter, e� ersom det innehåller

fl era viktiga näringsämnen (bland annat kväve och fosfor) samt

organiskt kol som ger bra struktur åt jorden.

I vissa områden är slammet förorenat av tungmetaller eller andra

gi� er på grund av att industriavfall hamnat i avloppssystemet. I

många länder föredrar man därför att skicka slammet till förbränning,

för att på så sätt minska risken för att jordbruksmark och trädgårdar

förorenas.

Problemet med regnMånga äldre avloppssystem har svårt att klara av större regnoväder.

När stora mängder vatten kommer på samma gång översvämmas

avloppsrören och obehandlat avloppsvatten läcker ut på gator och

in i bostäder.

På många platser har problemet snabbt vuxit sig större. Å ena

sidan kommer klimatförändringarna troligen att leda till ännu mer

oförutsägbart väder i framtiden. Å andra sidan har moderna städer

och tätorter många ”slutna” ytor, det vill säga trottoarer, gator och

byggnader som förhindrar att regnvattnet sjunker ner i marken och

rinner undan, något som ökar bördan på avloppssystemet.

Återanvända regnvatten och gråvattenGråvatten kallas det vatten som används i handfat, badkar, duschar och tvättmaskiner. Det är spillvatten som inte har förorenats

av kloakavfall (sådant vatten kallas svartvatten). Bostadshus kan utrustas med särskilda system som tar vara på gråvattnet

och återanvänder det som toalettspolning. Insamlat regnvatten är i sin tur utmärkt att vattna i trädgården med. Människan

har tagit vara på regnvatten på det här sättet under mycket lång tid och i vissa länder är det standard att förse husen med

regnvattentankar.

Avloppsreningsverk.



Nyare system har utformats för att även kunna hantera större

vattenmängder vid oväder. Regnvattnet leds då bort via särskilt

utformade avlopp eller rännor som är byggda för att kunna hantera

stora mängder vatten på kort tid.

Illustration D visar ett typiskt vattenreningsverk.

Ett slutet kretslopp: Återvinning av vattenI torra regioner med lite nederbörd och i tättbefolkade områden kan

det löna sig att återanvända renat avloppsvatten direkt, utan att först

släppa ut det i fl oder eller andra vattendrag. I de fl esta fall används

vatten som återvinns på det här sättet inte som dricksvatten i dag,

utan enbart till parkbevattning eller att spola toaletter med.

Om vi ska kunna tackla framtidens utmaningar när det gäller

klimatförändringar och vattenbrist behövs det mer forskning om

återvinning av vatten i slutna system, bland annat om hur rening

och provtagning kan förbättras. De nuvarande systemen kan inte

på ett eff ektivt sätt avlägsna vissa smittämnen, kemikalier och

läkemedelsrester, något som är nödvändigt om vattnet ska kunna

användas som dricksvatten.

Nästa anhalt: Floderna och havetEuropa har under de senaste tjugo åren gjort enorma framsteg

när det gäller vattenrening, men det fi nns fortfarande mycket

vi kan förbättra. Till att börja med måste vi bli bättre på att inte

släppa ut skadliga ämnen i avloppet. Vi behöver också utveckla mer

avancerade reningsmetoder och sänka kostnaderna så mycket som

möjligt.

När avloppsvattnet väl har passerat fl oder och vattendrag hamnar

det till slut i havet. Där kommer alla föroreningar som inte har

försvunnit vid vattenreningen att bidra till nedsmutsningen av

havsmiljön. Det gäller såväl bekämpningsmedel och gödsel från

jordbruket som industriavfall och vanligt skräp – i synnerhet plast.

E� ersom många av de här ämnena bryts ned mycket långsamt (det

tar exempelvis fl era hundra år för en plastfl aska att brytas ned) utgör

de ett stort hot mot havens hälsa under lång tid framöver – och

därmed hotas också källan till allt vårt vatten. Trots att vi hämtar

vårt dricksvatten i sötvattenkällor på land återvänder nämligen allt

vatten så småningom till havet i vattnets eviga kretslopp. Det mesta

av jordens vatten (97,2 procent) fi nns i haven, och trots att det fi nns

teknik för att avsalta havsvatten är det en dyr och energikrävande

process.

Hur fungerar avloppsvattenreningen där du bor?Europeiska miljöbyråns interaktiva kartor innehåller information om

avloppsvattenrening i hela Europa. Ta reda på hur det fungerar i ditt

land och i din stad på följande adress:

http://www.eea.europa.eu/highlights/themes/water/interactive/

Astronauter dricker återvunnen urin i rymdenAstronauterna ombord på den internationella rymdstationen ISS kan, tack vare ett högteknologiskt vattenreningssystem som

installerades år 2009, återvinna sin egen urin. Genom att dricka renad urin kan astronauterna vid rymdstationen klara sig på egen

hand under en längre tid, vilket leder till färre materialleveranser och lägre kostnader.


http://www.eea.europa.eu/highlights/themes/water/interactive

Inlopp

Byggnad med rensgaller

Sandfång

Sedimenteringstank

Biologisk rening

Sedimenteringsbassänger

(laguner)

Bräddmagasin

Dräneringskanal

Dri�central

Slamrötningstankar

Slamavvattnare

Gasklockor

Slamförtjockningstank

Fosfatutfällning

21

3

5

4

6

12

13

14

11

10

89

7

2

1

3

5

4

6

12

13

14

11

10

8

9

7

D

Avloppsreningsverket Duisburg-Kaßlerfeld i Tyskland.



Strandliv!

Att bada i sjöar, hav och fl oder är ett av våra främsta fritidsnöjen.

Varje år fl ockas miljontals människor på stränderna i Europa för att

bada, sola och slappna av med familj och vänner. Men hur kombinerar

vi semesterbroschyrernas glättade bilder av rena stränder och glada

familjer med alla de dystra fakta vi har om nedsmutsningen av

haven? Industri, jordbruk, fi ske, turism, fritidsaktiviteter (till exempel

motorbåtar) och stora tätbebodda kustområden bidrar alla till att

det väller ut avfall i havet, avfall som utgör ett allvarligt hot mot

havsmiljön – och i förlängningen även ett hot mot oss som vistas där.

Att bada i förorenat vatten kan orsaka magsjuka, lu� vägsinfektioner

och hudsjukdomar.

Ett annat och växande problem är nedskräpningen. Våra stränder

är ständigt översållade av cigarettfi mpar, plastpåsar och kapsyler.

Vissa ser dessutom toaletten som en sophink och spolar ned såväl

bomullstussar som cigarettfi mpar, mensskydd, tvättlappar – ja till

och med blöjor. Förutom den omedelbara risken för stopp i rören kan

det här beteendet även skada miljön e� ersom skräpet riskerar att till

slut hamna på stranden. Den som spolar ner skräp i toaletten skulle

lika gärna kunna kasta ut skräpet på gatan.

Visst kan vattenreningsverket ta hand om många av de föroreningar

och föremål som kommer susande genom rören (även om det inte

är så kul när det blir stopp i fi ltren), men det fi nns alltid en risk att

skräpet hamnar direkt i våra vattendrag om det till exempel blir

kra� ig översvämning så att reningsverket sätts ur spel.

Bortsett från toalettpapper ska bara sådant som har passerat

igenom dig passera igenom toaletten.

Badvattnet blir allt renareAllt är dock inte elände. Alla som gillar att bada i havet kan glädja

sig åt att kvaliteten på badvattnen i Europa har blivit stadigt bättre

sedan 1970-talet, då man först började göra mätningar. Från 1990

och framåt har det skett stora förbättringar, mycket tack vare bättre

avloppsvattenreningsmetoder. Innan dess släpptes stora mängder

helt obearbetat eller endast delvis bearbetat avloppsvatten

rutinmässigt ut i Europas vattendrag.

Till alla rökare: Stranden är inte en enda stor askkoppAv allt skräp som slängs är cigarettfi mpar det absolut vanligaste – fl er än 4,5 biljoner fi mpar slängs varje år – och det kan ta upp

till 25 år för en fi mp att brytas ned. Förutom att de är tillverkade av en sorts plast innehåller cigarettfi lter även rester av de gi� iga

kemikalier som fi nns i cigaretter, bland annat arsenik, bly, bensen och formaldehyd. När fi mparna hamnar i naturen läcker alla de

här ämnena ut i vattnet, och fåglar och andra djur kan få i sig fi mparna i tron att det är mat. Om du är rökare kan du ta med dig

en burk att aska i när du är ute, och kom ihåg att lägga fi mpar i en soptunna eller ta med dig fi mparna hem igen.

Folk vill inte ha cigarettfi mpar på stranden!



renat vatten/dricksvatten

avloppsvatten

E



Sedan 2006 har EU-länderna vidtagit ännu fl er åtgärder för att

förbättra badvattenkvaliteten, till förmån för både miljön och

människors hälsa. De nya reglerna gäller alla vatten där det fi nns

anlagda badplatser eller naturliga badplatser som används av ett

stort antal människor, såväl insjöar, fl oder och havsstränder som

vattenreservoarer och dammar. Reglerna gäller dock inte vatten som

i huvudsak används till andra fritidsaktiviteter än bad, exempelvis

segling och surfning. Reglerna gäller inte heller simbassänger.

I dag testas 21 000 badplatser runt om i hela EU, varav två

tredjedelar ligger vid havet och resten vid fl oder och insjöar. De

allra fl esta håller god kvalitet: Fler än nio av tio testade badplatser

uppfyllde minimikraven vid den senaste kvalitetsmätningen.

Endast 1,2 procent av badplatserna vid havet och 2,8 procent av

badplatserna i inlandet uppfyllde inte kvalitetskraven.

Att något inte syns betyder inte att det inte fi nns.



Vad är det man testar?De fl esta badplatser måste testas minst fyra gånger under en

säsong, och det första provet måste tas innan badsäsongen börjar.

Alla vattenprover testas med avseende på två typer av bakterier:

E coli och enterokocker. Båda bakterietyperna fi nns naturligt i

mag-tarmsystemet hos både människor och djur. Om de däremot

påträff as i badvatten innebär det att vattnet har förorenats av

avloppsvatten eller boskapsgödsel.

Att bada i förorenat vatten är farligt för hälsan, särskilt om man

skulle råka svälja avföringspartiklar. Det är inte alla varianter av

E coli som är farliga, men vissa kan ge svår magsjuka. I sällsynta

fall kan E coli-smitta leda till livshotande sjukdomstillstånd. Därför

är det så viktigt att avloppsvatten tas om hand (se illustration E) och

att människor inte badar i förorenade områden. Det är också därför

som vi tvättar händerna när vi har varit på toaletten och innan vi ska

laga eller äta mat.

Även andra hälsofarliga föroreningar i badvatten undersöks, bland

annat blågröna alger (cyanobakterier), som kan ge hudutslag och

vara skadliga om man råkar svälja dem, samt makroalger och

marina fytoplankton. Man inspekterar också badplatserna för att se

om det fi nns synliga tecken på föroreningar eller avfall.

Kolla in din favoritbadplats Plattformen Eye on Earth (⁶) tillhandahåller uppgi� er om badvattnets

kvalitet i realtid med sin funktion WaterWatch. Den interaktiva kartan

visar vattenkvaliteten för badplatser i 28 länder runt om i Europa.

Zooma in för att se – och kommentera – vattenkvaliteten på just din

favoritbadplats.

Europeiska miljöbyråns interaktiva kartor innehåller mer detaljerad

information om enskilda badplatser:

http://www.eea.europa.eu/themes/water/wise-viewer

Badplatser med blå fl aggDen blå fl aggan är en välkänd symbol som delas ut av den icke-

statliga organisationen FEE (Foundation for Environmental Education)

till rena stränder och gästhamnar. För att belönas med en fl agga

måste stranden uppfylla stränga krav på vattenkvalitet och renlighet.

Det måste också fi nnas ordentliga toaletter, regler för var man får

tälta och var man får ha hund, stranden måste vara säker för

besökarna och det ska fi nnas räddningsutrustning, miljöinformation

och upplysningar om vad den blå fl aggan innebär.

Den blå fl aggan lanserades i Frankrike år 1985. I dag deltar 41 länder i programmet. År 2010 fi ck 3 450 stränder bära den blå fl aggan. Mer information fi nns på http://www.bluefl ag.org/


http://www.eea.europa.eu/themes/water/wise-viewer

http://www.bluefl


Havets soporVarje år kastas miljontals ton skräp i havet – och där blir det kvar.

Så gott som allt skräp av plast, trä, metall, glas, gummi, tyg och

papper är resultatet av mänskliga aktiviteter och den enda typ av

avfall som naturen inte själv kan ta hand om (se illustration F).

Mycket av skräpet kommer från land och förs med vinden eller via

vattendrag ut i havet från dåligt skötta soptippar, dagvattenbrunnar

och stadsgator (till exempel snabbmatsförpackningar och tomma

läskburkar). En del skräp kommer dock från havet: Sopor som

dumpats från fartyg och i kölvattnet e� er mänsklig verksamhet

till havs som djuphavsgruvdri� eller fi ske (kasserad fi skeutrustning

exempelvis).

Nedskräpning i havet är en hälsofara: Medicinskt avfall och

avloppsinnehåll förorenar vattnet samtidigt som vassa och trasiga

föremål kan skada de badande. Nedskräpningen får även ekonomiska

eff ekter: Det är dyrt att sanera förorenade stränder och hamnar, och

kostnaderna för att reparera fartyg och trasig fi skeutrustning är också

höga. Dessutom påverkar nedskräpningen djurlivet i havet: Sälar,

valar och havssköldpaddor har alla hittats insnärjda i presentsnören,

plastringar till ölburkar och kasserade fi skenät. När djuren trasslar in

sig kan de inte ta sig upp till ytan för att andas och till slut drunknar

de. Såväl däggdjur som fåglar och fi skar kan dessutom ta miste på

skräp och tro att det är mat, vilket kan ge inre skador och blockera hela

matsmältningsapparaten. I synnerhet plast är farligt e� ersom den inte

bryts ned naturligt utan bara fi nfördelas i allt mindre bitar tills det bara

är ett mikroskopiskt plastdamm kvar. I vissa produkter (till exempel

exfolieringskrämer) tillsätts så kallad mikroplast. Dessa molekyler är

så små att de obehindrat passerar igenom avloppsreningen och spolas

ut i havet. Där drar oljan i plasten dessutom till sig andra kemikalier

som fl yter omkring i vattnet, bland annat så kallade långlivade

organiska föroreningar (POP) och PCB. Kemikalierna fl ockar sig till

plastfragmenten så att halterna blir upp till en miljon gånger högre

än i vattnet runt omkring. Plastfragmenten har förvandlats till små

gi� piller. När havslevande djur sväljer plastbitarna med de uppsugna

kemikalierna tar kemikalierna plats i näringskedjan och så småningom

kanske de landar på din tallrik.

På vissa håll i världshaven har havsströmmarna gjort att enorma öar

av sopor har bildats. Den mest välkända fi nns i norra Stilla havet och

kallas Great North Pacifi c Garbage Patch. Den är fl era hundra kilometer

bred och består av större föremål och små plastpartiklar i enormt höga

koncentrationer. Det har hittills gjorts mycket få studier på vilka eff ekter

den här plastsörjan får. Man vet dock att många av de kemikalier

som används vid plastframställning är skadliga för människor, och

oron växer för allt större mängder gi� i näringskedjan till följd av

nedskräpningen av haven. I en nyligen publicerad forskningsstudie

på stormfåglar i Nordatlanten hade så gott som varje död fågel som

samlades in och undersöktes stora mängder plast i magen.

Du kan hjälpa till att minska sopberget i havet genom att återanvända

dina plastpåsar, låta bli att slänga skräp på gatan, i toaletten

eller i vattendrag och exempelvis delta i en strandröjningsdag

(http://www.signuptocleanup.org). Vi kan alltid förbättra vår

avfallshantering på land för att förhindra att sopor hamnar i havet,

men i ett större perspektiv handlar det också om att vi alla måste

bli medvetna om att våra handlingar får konsekvenser.

Kasserade fi skenät kan döda havssköldpaddor.

Om du svalde lika mycket skräp som en stormfågel, i förhållande till din storlek, skulle det ha samma volym som en hamburgare.


http://www.signuptocleanup.org

Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten 25F



Det här gör EU

E� ersom vatten rinner fritt över gränserna har EU:s medlemsländer

beslutat att våra vattenresurser ska organiseras i så kallade

avrinningsdistrikt. Dessa ska skötas gemensamt av medlemsstaterna

utan hänsyn till de nationella gränserna. Man har identifi erat 110 olika

avrinningsdistrikt (⁷) som omfattar såväl fl odmynningar och tillfl öden

som grundvatten. Länderna samarbetar och tar gemensamt ansvar

för de avrinningsdistrikt som delas över gränserna, bland annat

genom att upprätta en gemensam förvaltningsplan. Däre� er måste

varje land genomföra förvaltningsplanen inom sitt eget territorium.

Det uppsatta målet i EU:s ramdirektiv om vatten, är att alla EU:s

vattendrag ska vara i god kondition före år 2015 (med möjlighet till

förlängning av tidsgränsen i särskilda fall).

Skydd av dricksvattenkällornaSedan 1998 fi nns det regler för kranvatten inom EU. Enligt

minimikraven i EU:s dricksvattendirektiv är medlemsstaterna skyldiga

att säkerställa att kranvattnet som levereras till hushållen är rent

och säkert att dricka. Kvalitetskraven granskas vart femte år med

hänsyn till ny forskning och ändringar i Världshälsoorganisationen

WHO:s riktlinjer.

Allt dricksvatten som försörjer fl er än 50 personer måste testas

regelbundet utifrån 48 kriterier: från färg, lukt och smak till

koncentration av metaller som aluminium, kadmium, järn och

bly, förekomst av kemikalier och potentiellt skadliga bakterier.

Merparten av Europas dricksvatten uppfyller alla de här kriterierna,

även om det fortfarande fi nns arbete kvar att göra när det gäller

dricksvattenkvalitet i små samhällen (med upp till 5 000 invånare).

Bättre avloppsreningEU:s direktiv från 1991 om rening av avloppsvatten från

tätbebyggelse har som mål att minska mängden föroreningar

som släpps ut i naturen, i sy� e att värna om miljön och undvika

att människor blir sjuka på grund av obehandlat avloppsvatten från

hushåll och industrier.

De lokala myndigheterna är enligt direktivet skyldiga att samla in och

rena allt avloppsvatten från samhällen med fl er än 2 000 invånare.

Alla avloppsreningsverk måste också uppfylla en uppsättning

minimikrav. På platser där förorenat vatten riskerar att skada känsliga

miljöer och människors hälsa gäller strängare regler. De fl esta EU-

länder har numera till största del infört de avloppsvattensystem

som direktivet kräver. Nya medlemsstater har fram till 2018 på sig

att genomföra förändringarna. Länder som inte uppfyller kraven

i direktivet kan få böter.

Skyltar för vattenskyddsområde i Europa.



Rena badvattenVarje år publicerar Europeiska kommissionen detaljerade uppgi� er

om vattenkvaliteten i Europa. Badvattenrapporten för 2011 innehöll

uppgi� er från 21 000 badplatser, baserade på information som

medlemsstaterna lämnat i enlighet med EU:s badvattendirektiv.

De nationella regeringarna måste också informera allmänheten om

badvattnets kvalitet i god tid före badsäsongen, särskilt i områden

där man avråder från bad eller badning är förbjuden.

Upprensning i hav och sjöarProblemet med nedskräpning till havs lyder under EU:s ramdirektiv

om en marin strategi från 2008. Medlemsstaterna måste

enligt direktivet säkerställa att deras havsområden har uppnått

”god miljömässig status” fram till år 2020, med hjälp av en rad

målsättningar och en strategi för hur målen ska uppnås.

Utmärkt

Utmärkt

Bra

Tillfredsställande

Dålig

badvattenkvalitet

EU:s regler ger oss renare badvatten.



Referenser1 Broschyren ”Water is for life: How the Water Framework Directive helps safeguard Europe’s resources” (november 2010), sida 8:

http://ec.europa.eu/environment/water/pdf/WFD_brochure_en.pdf (EN).2 Webbplatsen för European Federation of Bottled Waters: http://www.efbw.eu/sustainability.php?classement=03 (EN).3 ”Household consumption and the environment”, Europeiska miljöbyråns rapport 11/2005, sida 32:

http://www.eea.europa.eu/publications/eea_report_2005_11 (EN).4 Slutrapporten ”Financing of investment needed to reach compliance with the DWD and to rehabilitate water distribution networks in the

EU”, Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för miljö ENV.G.1/FRA/2006/0073, september 2011.5 Rapporten ”Financing of investment needed to reach compliance with the DWD and to rehabilitate water distribution networks in the EU”.6 Webbplatsen för Eye on Earth: http://www.eyeonearth.eu (EN).7 http://ec.europa.eu/environment/water/participation/index_en.htm (EN).

Läs mer� Europeiska kommissionens generaldirektorat för miljö – så arbetar EU för att skydda vattnets kvalitet:

http://ec.europa.eu/environment/water/index_en.htm (EN).

� Europeiska kommissionens generaldirektorat för miljö – våra hav, sjöar och kuster:

http://ec.europa.eu/environment/marine/index_en.htm (EN).

� Broschyr om marin nedskräpning (2010) och broschyr om marin nedskräpning i Medelhavet (februari 2012):

http://ec.europa.eu/environment/marine/publications/index_en.htm (EN).

� Broschyr om vattenbrist och torka (september 2010):

http://ec.europa.eu/environment/water/quantity/pdf/brochure.pdf (EN).

� Europeiska miljöbyrån – rapporter och statistik om Europas vatten:

http://www.eea.europa.eu/themes/water (EN).

� Wise – Europas vatteninformationssystem: http://water.europa.eu/ (EN).

� Världshälsoorganisationen WHO – vatten, hälsa och avloppsrening på global nivå: http://www.who.int/topics/water/en/ (EN).

� Broschyr om avloppsvatten från tätbebyggelse (2010): http://ec.europa.eu/environment/water/water-urbanwaste/info/index_en.htm

Fotonp. 4, 8, 9, 14, 27 - © Shutterstock

p. 17 - © iStockphoto

p. 5 - © iStockphoto, Thinkstock

p. 16 - © Daniel Ullrich

p. 19 - © Fotoarchiv Ruhrverband

p. 20 - © Marine Conservation Society/eyeforanimage

p. 22 - © Ferdi Rizkiyanto

p. 23 - © Christof Mainz

p. 24 - © National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), © JA van Franeker IMARES

p. 26 - © Waterbedrijf Groningen, © Dr. Eugen Lehle

Illustrationerav European Service Network (ESN), © Europeiska unionen


http://ec.europa.eu/environment/water/pdf/WFD_brochure_en.pdf

http://www.efbw.eu/sustainability.php?classement=03

http://www.eea.europa.eu/publications/eea_report_2005_11

http://www.eyeonearth.eu

http://ec.europa.eu/environment/water/participation/index_en.htm

http://ec.europa.eu/environment/water/index_en.htm

http://ec.europa.eu/environment/marine/index_en.htm

http://ec.europa.eu/environment/marine/publications/index_en.htm

http://ec.europa.eu/environment/water/quantity/pdf/brochure.pdf

http://www.eea.europa.eu/themes/water

http://water.europa.eu

http://www.who.int/topics/water/en

http://ec.europa.eu/environment/water/water-urbanwaste/info/index_en.htm

Europeiska kommissionen

Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? — En broschyr för unga om vatten

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå

2012 – 28 s. – 21 x 21 cm

ISBN 978-92-79-26334-7

doi:10.2779/21047

Publikationen är kostnadsfri och kan beställas till dess att lagren har uttömts:

För ett exemplar: online via EU Bookshop för EU-publikationer:

http:// bookshop.europa.eu

För fl era exemplar: via Europa direkts informationsnätverk:

http://europa.eu/europedirect/meet_us/index_sv.htm


http://bookshop.europa.eu

http://europa.eu/europedirect/meet_us/index_sv.htm

KH

-30

-11

-36

8-S

V-C


Documents

Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten?ec.europa.eu/environment/pubs/children/pdf/waste_water/sv.pdf · Skulle du vilja dricka ditt avloppsvatten? | En broschyr för unga om vatten