Vårkultur 2016 tidning & kalender

VårKultur 2016: DANSGLÄDJE – TANSSIN ILOA1

23.4 lö kl. 13–16 Danskurs för vuxna! (2dagars kurs), Dalaskog, Pargas

24.4 sö kl. 10–13 Danskurs för vuxna! (2dagars kurs), Dalaskog, Pargas

24.4 sö, kl. 13.30–15 Dancehall-workshop ft. DHQ Venla Vanilla, Gillesgården, Åbo

24.4 sö kl. 14 Etnoknytkalas, kom gärna iklädd folkdräkt, Folkets hus, Dalsbruk

24.4 sö Öppet hus, Arkipelag, Pargas [se s.6]

25.4 må kl. 19 Filmvisning ”Singin’ in the rain”, Bio Pony, Dalsbruk

25.4 må Öppet hus, Arkipelag, Pargas [se s.6]

26.4 ti kl. 19 Filmvisning ”Grease”, Bio Pony, Dalsbruk

26.4 ti Öppet hus, Arkipelag, Pargas [se s.6]

27.4 on kl.16.45 Heliga danser, passar även rörelsehindrade,

Församl.hemmet Aurelia, Åbo

27.4 on kl. 18 Mässa och direkt efter diskussion om dans i kyrkliga traditioner,

Församlingshemmet Aurelia

27.4 on kl. 19 Filmvisning ”Dirty Dancing”, Bio Pony, Dalsbruk

27.4 on Öppet hus, Arkipelag, Pargas [se s.6]

28.4 to kl. 17.30–19 Berättarcafé om dansminnen med Mariella Lindén, Hemmet, Åbo

28.4 to kl. 18 DansKemiManifest, Gadolinia, Åbo

28.4 to kl. 18 Helig dans, restaurang Strandhotell, Dalsbruk

28.4 to kl. 18 Dansshow med Åbo svenska arbis och KDC dancers, Arbis, Åbo

28.4 to kl. 19 Filmvisning ”Billy Elliot”, Bio Pony, Dalsbruk

29.4 fre kl. 9.30 DANSENS DAG – Hela Åboland dansar

29.4 fre KDC dancers flashmob, Åbo

29.4 fre kl. 14–15 Babydisco, Äventyrsparkens Diamant-teater, Åbo

29.4 fre kl. 17 Dansparad från Centralparken – Köpmansgatan & dansshow med

Arkipelag Pargas. Med på plats bandet ”Another Wasted Night”.

Boksläpp av boken ”Flyktingkatten”, Köpmansgatan, Pargas

29.4 fre kl. 18 FolkJam, Köpmansgatan, Pargas

29.4 fre kl. 18 Dansföreställning Arkipelag Kimitoön, Villa Lande, Kimito

30.4 lö kl. 20 Valborgsmässo-dans med Magic, restaurang Malmen, Pargas

1.5 sö kl. 14 Hela Åboland dansar, Röda korsets vårjippo, Gästhamnen, Pargas

2.5 må kl. 18 Ballet Russes filmvisning, Villa Lande, Kimito

2.5 må Rastdans, Malms skola, Pargas

3.5 ti Rastdans, Malms skola, Pargas

3.5 on kl. 12–14 Lunchdisco, groova loss en stund på lunchpausen, Dynamo, Åbo

3.5 ti kl. 18.30–19.30 FolkJam, Framnäs, Nagu

3.5 ti kl. 18 Nordiska dansfilmer, Loikka, Villa Lande, Kimito

3.5 ti kl. 19.30 Nordiska dansfilmer, Loikka, Logomo, Åbo

4.5 on kl. 17.30–18.45 Fri dans och rörelsemeditation, Snäckan, Iniö

4.5 on kl. 18–19.30 Gatudans med Nilsbyn Pelimannit, utanför brandkårshuset, Pargas

4.5 on Rastdans, Malms skola, Pargas

7.5 lö kl. 11–17 Kristen dansworkshop för män, Kåsagatan 1, Åbo

7.5 lö kl. 12–13.30 Kaffestund med dansuppvisning, kom gärna iklädd folkdräkt.

Gröna hembygdsmuseet, Pargas

7.5 lö kl. 13–16 DANSKALASET, KONSERTHUSET ÅBO

Dessutom: Böcker om dans och med danstema ställs ut i biblioteken i Pargas, Kimito och Åbo

VårKultur 23.4–7.5.2016

kalender

Foto: KDC dancers

# varkultur

För mer information om evenemangen, gå in på www.varkultur.fi

VårKultur 2016: DANSGLÄDJE – TANSSIN ILOA 2

I år firar Folkdansen 150 år. Det är 150 år sedan den första folkdansuppvisningen hölls på Brunnshuset i Helsingfors i samband med Konstnärsgillets årsfest

på Runebergsdagen den 5 februari år 1866. Då var det folkdräkterna som stod i centrum. I Hufvudstadsbladet beskrevs noga vilka dräkter som bars och hur det hela gick till. Man kunde bland annat läsa om ”Säkylä-bondens genuina patalakki”, ”Björkötärnornas utslagna hår” och om ”Lappfjärdsmön omlindad med sin stora högröda sidenduk”. I en tid då man sökte att stärka det nationella var dräkterna, det materiella, betydligt mer synligt och påtagligt än de immateriella danserna.

Åboland dansar!

Dansa min docka medan du är ung... De flesta har väl hört den visan? Men det finns många fler rader, uttryck och visdomsord om dans. Vad sägs om ”Att dansa med fötterna är en sak, men att dansa med hjärtat är en annan.”, ”dans

är själens landskap” (Jane Austen 1775–1817), eller en ”Bra dansare är inte bra på grund av sin teknik, de är bra på grund av sin passion.” Det gemensamma för flera talesätt är att hjärtat ska vara med och att det inte är så viktigt med tekniken. Vill man trots allt bli bättre på teknik finns det en uppsjö av danskurser och -klubbar där man kan träna sig i att bli en skickligare dansare. Förut-om de vanligare vals, salsa, tango, hiphop och disco finns det kuduru, shuffle, dance hall, nia-dans och kizomba, samt dansinfluerade zumba, reggaeton och folkjam mm. Några passar kanske in på vad Sydney Rome har sagt: ”Förr var dans erotik. I dag är det gymnastik”. VårKultur ordnar bl.a. en unik workshop i dance hall som hör till nykomlingarna i dansvärlden, och i denna bilaga kan du läsa om shuffle dans. Men om man vill dansa men inte orkar lära sig steg eller gå på kurs, kan man all-tid improvisera och dansa fritt, för jag vill inte tro att Rudolf Nerejevs (1930–1993) ord ”Passion för dans i en obegåvad kropp måste vara ett helvete” stämmer. Finns intresset måste man få dansa, även om det är på ens eget sätt. Och det finns ju ”ful-dans” som blivit ett eget begrepp. Poängen med fuldans är att man dansar som man vill, och helst ”fult”. Kanske fuldansen stämmer särskilt bra in på följande talesätt: ”De som inte hör musiken tror att dansaren är galen.” Under VårKultur 23.4 – 8.5 i Åboland presenteras många olika aspekter av dans, t.ex. showdans, helig dans, dansfilmer, dance hall, improvisation. Dansens dag firas den 29.4 med att hela Åboland dansar och den 7.5. är det dags för det stora Danska-laset där många dansare och dansgrupper uppträder. Följ med vad som händer på vår webbsida: www.varkultur.fi och dansa loss!

”Ofta tänker jag på att mitt liv kunde ha tagit en annan vändning om jag bara hade lärt mig dansa”. Hans Fallada (1893–1947)

Kristin Mattsson, t.f. platschef Sydkustens landskapsförbund

Turunmaa tanssii!

Tanssi mun vauvani, tanssi ja kiiku, eihän ne töppöset vanhana liiku… Vauva-muskarista se alkaa, ja jatkuu toivottavasti läpi elämän. Tanssista on sanottu paljon muutakin viisasta, kuten vaikkapa ”tanssi sydämellä, jalat tulloo peräs-

tä”, ”dancing with the feet is one thing, but dancing with the heart is another”, ”ilman intohimoa, sielua ja tanssia, tekniikalla ei tee yhtään mitään”, ”dance is the landscape of a man’s soul”. Yhteistä näille sitaateille on se, että tanssissa sydämen on oltava mukana, tek-niikka tulee vasta toisena. Jos tekniikkaansa haluaa kuitenkin parantaa, tarjolla on tanssikursseja ja -kouluja, joissa voi opetella taitavaksi tanssijaksi. Ja tansseja riittää: valssi, salsa, tango, hiphop, disco, kuduru, shuffle, dance hall, nia, kizomba sekä tanssista vaikutteita saaneet zumba, reggaeton ja folkjam, näin ensi alkuun. Vapaasti Sydne Romea mukaillen, tanssi oli ennen erotiikkaa, nykyään se on voimistelua. VårKultur järjestää ainutlaatuisen dance hall -työpajan, jossa opetellaan tätä tanssi-maailman yhtä uutta tulokasta, ja tässä liitteessä on esitelty laajemmin shufflea. Mutta jos vain haluaa tanssia, eikä jaksa opetella askelia tai käydä kurssilla, voi aina improvisoida ja tanssia vapaasti, sillä uskallan olla eri mieltä kuin Rudolf Nure-jev (1930–1993), jonka mukaan intohimon tanssia kohtaan täytyy olla yhtä helvettiä, jos taidot eivät riitä. Jos on kiinnostunut tanssista, täytyy saada tanssia, vaikka siten ihan omalla tavalla. Ja onhan nykyään myös luotu käsite ”fuldans” tai ”the ugly dan-ce”. Siinä saa tanssia kuten haluaa ja mieluiten ”rumasti”. Jos ei kuule musiikkia, voisi luulla tanssijan tulleen hulluksi. VårKultur-tapahtuman aikana 23.4.–8.5. Turunmaalla voi tutustua tanssiin eri näkökulmista, tarjolla on showtanssia, hengellistä tanssia, tanssielokuvia, dance hal-lia, improvisaatiota. Tanssin päivää vietetään 29.4., jolloin koko Turunmaa tanssii, ja 7.5. on Tanssin juhla, jossa esiintyy tanssijoita ja tanssiryhmiä. Katso tapahtumat verkkosivultamme www.varkultur.fi ja anna tanssin viedä!

”Elämäni olisi voinut olla toisenlaista, jos vain olisin oppinut tanssimaan”. Hans Fallada (1893–1947)

Kristin Mattsson, vt. aluepäällikkö Sydkustens landskapsförbund

Vid sekelskiftet 1800–1900-talet blev sökandet och do-kumenterandet av finländskt folklorematerial mer ivrigt i nationalismens anda. På den tiden ansågs allmogens dan-ser, visor, musik och berättelser vara det äkta finländska, och det var till landsbygden som studenter och forskare begav sig för att dokumentera ”den finska folksjälen”. På finlandssvenskt håll gav sig Yngvar Heikel (1889–1956) ut i Finlands svenskbygder under 1910- och 1920-talet för att samla in folkets danser. Han menade att de var ett uttryck för ”allmogens lynne och särdrag” som var värda att bevaras i någon form.

Tankar kring folkdans och tradition

VårKultur är ett årligt samarbete mellan Sydkustens landskapsförbund och kul-tursektorerna i Pargas stad, Åbo och Kimitoön. Tillsammans med organisationer, föreningar och olika aktörer ordnas evenemang utifrån ett särskilt tema. Temat för VårKultur 2016 är dans. Programmet har planerats av representanter för kom-munerna och aktörer på dansens område.

Vi tackar för bidrag från Martha och Albin Löfgrens fond och Sparbanksstifteslen.

VårKultur on vuosittain toistuva tapahtuma, joka toteutetaan Sydkustens landskapsförbundin sekä Paraisten, Turun ja Kemiönsaaren kulttuuritoimialojen välisenä yhteistyönä. Tapahtuma järjestetään jonkin erityisen teeman ympärille yhdessä eri organisaatioiden, yhdistysten ja muiden toimijoiden kanssa. Vuoden 2016 VårKultur-tapahtuman teemana on tanssi. Ohjelman ovat suunnitelleet kuntien edustajat ja tanssialan toimijat yhdessä.

I och med dokumenteringen fick danserna en fast form, det vill säga mer eller mindre en koreografi. Heikel skrev ner hur de utfördes och dansades, och utgående från hans nedteckningar dansas de inom folkdansrörelsen än idag. Folkdans är en benämning på de nedtecknade danser som utövas inom den organiserade folkdansverksamheten. Att nedteckna dans är inte lätt. Man måste hålla koll på alla parter i dansen, alla par, alla formationer, steg, grepp och så vidare. Det här gör att Heikels, och andra dylika uppteckningar är bristfälliga och delvis svårförstådda. Finlands Svenska Folkdansring (FSF) utbildar instruktörer för att lära ut och föra danserna vidare.I och med att danserna beskrivs skapas någonting nytt. Det man dansar i dag är knappast exakt detsamma som man dansade i början av 1900-talet då danserna dokumentera-des. Man måste komma ihåg att det Heikel dokumenterade var en ögonblicksbild av en levande tradition, som sedan förblev frusen på papper. Hade han dokumenterat samma dans en annan dag eller i en annan by hade den kanske sett annorlunda ut. En dans var aldrig exakt likadan två gånger. Ett aktuellt tema inom folkdansverksamheten är hu-ruvida det är okej att koreografera och skapa någonting nytt av ett traditionsmaterial. Med utgångspunkt i tradi-tionsbegreppet tänker jag såhär:Tradition är en process, men handlar också om beva-rande. Den håller någonting konservativt, men samtidigt anpassas den för att följa med tiden. Med den här synen på tradition är det rentav önskvärt att koreografera ett traditionsmaterial för att göra det mer tilltalande för sin tid och därmed garantera dess fortlevnad i någon form. Det måste dock finnas kvar något konserverande element som gör traditionen igenkännbar, som gör att dansens karaktär inte försvinner. Det ska gå att identifiera att den nya koreografin har sina rötter i folkdanstraditionen. Den som har kunskapen och är medveten om traditio-nen har också förutsättningarna att använda den, sprida den, och skapa någonting nytt av den. Tradition är inte någonting som fanns. Den finns.

Bettina Westerholm, folkdansare och studerande i folkloristik

Fot

o: K

jell

Wes

terh

olm


DansKemi Manifest!Möte mellan dans, forskning och kemiTorsdagen den 28.4. visas ett historiskt möte vid Åbo Akademi – en performans och ett forskningsprojekt – som förenar dans, rörelse och kemiteknik. I DansKemi Manifest, som uppförandet kallas, medverkar Dr. Narendra Kumar, Prof. Tapio Salmi, Dr. Pasi Tolvanen, Prof. Johan Wärnå från laboratoriet för teknisk kemi och reaktionsteknik.

Tillsammans med danspedagogen och konstnären Susanne Montag-Wärnå bjuder de på en performativ föreläsning och ett vetenskapligt kommunikationsprojekt.

– Med performansen vill vi föra fram ett manifest om framtida metoder inom vetenska-pen och performans -konsten. Samtidigt har vi skapat ett underhållande samarbete mellan kemisk reaktionsteknik och ”kropp/själ/dansvetenskap”, berättar Susanne Montag-Wärnå. DansKemi Manifest! är ett exempel på arbete med performans -konstens olika metoder. Med DansKemi -manifestet vill deltagarna ställa följande frågor:

Vad sker:• När två olika arbetsområden möts och smälter ihop till ett?• När en naturvetenskaplig forskare använder metoder från ett annat forskningsfält?• När vetenskaplig forskning i kemisk reaktionsteknik börjar bli lika mycket berättelser som kroppsliga akter i tid och rum?

Susanne Montag-Wärnås vision med dansen:Det hände sig att jag träffade en ingenjör. Jag kom in på hans scen, och träffade flera in-genjörer.

Jag förstår inte vad de säger när de använder sig av vetenskapliga termer, men jag kan förnimma vad de känner. Om livet i allmänhet. Och om tingen, substanserna, frågorna, universum. De är intresserade av att få processer att lyckas. De tror att de med sina arbet-sinsatser kan förändra de sätt på vilka människor bor, äter, kör bil osv. Detta är egentligen ett väldigt altruistiskt förhållningssätt. Jag kan säga att jag förälskade mig i det kemiska in-genjörsarbetet. Jag vet inte vad alla grafer och små streck på datorn och pappren betyder, men de får mig att stänga ögonen. Jag får visioner. Färger flyter omkring och människor från hela världen springer mot varandra och brister kanske ut i skratt. De rör sina händer, sina armar, och de försöker överföra sin kunskap in i huvudet på varandra.

Laboratoriet drar till sig och sammanbinder forskare från hela världen. Forskarna kommu-nicerar sina intressen och reagerar bokstavligen på många olika sätt. De måste kasta sig ut i försök att förklara, i en oändlig spiral av kreativitet och dekonstruktion. Jag befinner mig mitt i kampen, sträcker mig efter armar och ben för att kunna nå ens en liten bit av den energi jag behöver för min rörelseprocess. Så vi kommunicerar och kommunicerar. Tvärvetenskaplighet har många språk. Men vi är i samma universum och kommunicerar inom samma ramverk. Arbetet med dans och rörelse betonar den kommunikativa aspek-ten och de fysiska reaktionerna. Laboratoriet gör entré i en ny dimension.

Har du varit på dans i din ungdom eller nyligen där det hänt något som du inte glömmer? Har du t.ex. snubblat omkull på dansgolvet eller träffat din kärlek i dansens virvlar? Kanske har du dansat hemma för dig själv, eller del-tagit i en danskurs som gett minnen för livet?

Har du ett minne från när du dansat som du vill dela med dig av? Skriv till [email protected]

Bland deltagarna lottar vi ut ett presentkort till ÅST och ett till Barker Teaters internationella dansföreställning i oktober 2016.

Vi publicerar dansminnena på www.varkultur.fi från och med 23.4. Berättelserna publiceras anonymt (men ge gärna dina kontaktuppgifter så att du kan delta i utlottningen).

Insamlingen pågår fram till 8.5.

Dansminnen efterlyses!

Kristen dansworkshop för mänNyfiken på enkla dansövningar och gemenskap i en kristen kontext? Den tvåspråkiga dansworkshopen lördag 7.5 kl. 11 –17 innehåller lovsångs-dans och bönedans i olika former med paus för lunch och samvaro. Ingen tidigare danserfarenhet behövs, välkomna att prova på! Platsen för dansdagen är Uusipesulas utrymmen, Kåsagatan 1 i Åbo. Arrangörer är dansarna Petri Rantala, Joona Huovila och Markus Lastikka med fören-ingen Kristanssi rf. Anmälningar och närmare info via Markus Lastikka, [email protected] eller www.kristanssi.fi

Dansparad och FolkJam i PargasFredagen 29.4, på den internationella dansdagen, skall vi alla dansa!Kl. 17 är alla välkomna till Centralparken för att samlas inför en dansparad som går genom Pargas till Köpmansgatan. Ta luftballonger med och klä dig gärna i granna kläder. Du behöver inte kunna dansa från tidigare.På Köpmansgatan händer det. Du kan både titta på dans och själv dansa med om du har lust! Det blir boksläpp av Pargasförfattaren Olli Kuusisto, och Pargasbandet «Another wasted night» har gjort en låt som alla får dansa till. Om man vill kan man redan på förhand kolla koreografin på www.varkultur.fi. Till sist blir det FolkJam på gatan. Kom med och inled veckoslutsfirandet med att dansa loss!Arr: VårKultur, Musikinstitutet Arkipelag och Pargas stad.

Danskalaset

Lördagen 7.5 kl.13-16, i konserthuset i Åbo kan du njuta av en dans-show med dansare från hela Åboland. I danskalaset deltar ett tjugotal dansgrupper som visar en mångfald olika dansstilar. Allt från hiphop till folkdans utlovas. under pausen blir det även program var alla som vill får delta.Inträde till kalaset är 5€/person och betalas kontant vid dörren. Barn under tre år kommer gratis in.Arr. VårKultur

Fot

o: K

rist

er S

igfr

ids


Marina är internationell dansdomare

Då Marina Eskolin flyttade tillbaka till Finland från Schweiz hämtade hon även med sig två, för Finland helt nya dansstilar. Boogie woogie och

rock n’ roll, som nu även finns på elit nivå i Finland. Hon har varit med i det Finlandssvenska dansförbundet i 30 år, och dessutom är hon ekonomichef i ”World Rock n’ Roll Confederation”. Eskolin har själv dansat mycket i sitt liv, men för ca femton år sedan lämnade hon danskarriären och tränandet av landslag bakom sig och idag ligger hennes fulla fokus på att fungera som internationell dansdomare samt utbildare och högsta domare. Utöver det här fungerar hon även internationellt som tävlingsledare. Som domare måste man kunna vara opartisk och det räcker inte med att man har dansat någon gång i sitt liv säger Eskolin. För att döma på så hög nivå som hon gör måste man verkligen kunna sin sak, det är inte alls samma sak som t.ex. ”Tans-sii tähtien kanssa” som är ett socialt evenemang, utan det är definitivt mera krävande. Ibland måste man även vara beredd på att kunna stå på sig, för som domare kan

Shuffle är en rave- och klubbdans som har sitt ursprung i den underjordiska musikscenen i Melbourne, Aus-tralien. Shuffle presenterades för Åboland när Jo-

nathan Nurmi, som är född och uppvuxen på Kimitoön, vann i tävlingen Talang Åboland 2011 med sitt uppträ-dande med Shuffle dans. De grundläggande rörelserna i dansen är snabba häl- och tårörelser till olika typer av elektronisk musik. Det som shuffle brukar kännas igen på är den så kallade «running man» biten, då dansaren så att säga springer på stället Det innebär att fötterna i tur och ordning glider på stället med hjälp av rörelser med knäna. Till sist kan man försöka blanda in snurrar för att ha en flytande, modern och stilig dans som impo-nerar många. Vissa steg påminner om Michael Jacksons moonwalk men här ingår också snurrar och det studsas fram. Typiskt för shuffle -dansaren är vida byxor. Inom undergruppen Hard Style shuffle är klädkoden att bära stora, färggranna byxor. Hard Style Shuffle är snabbare och tyngre än ”vanlig” techno -shuffle. Jonathan Nurmi har hållit på med dans i ungefär sju år. Han har lärt sig dansa genom att se på YouTube-klipp på Internet. Shuffle dans funkar på de flesta ställen med musik i snabbt tempo, t. ex på festivaler med elektronisk musik. – Jag tycker om shuffle för det är ganska lätt att lära sig, energiskt och det ser tufft ut, berättar Jonathan.Jonathan sysslar också med beatboxing. Nyligen har Jo-nathan uppträtt med beatboxing och vunnit tävlingen «AmisTalentti» som ordnades i Åbo yrkesinstitut där han studerar till datanom.

Kristin Mattsson

Shuffle – ravedansen från Australien

Dikter skrivna av barn i Sydkustens ordkonstgrupper i Åbo och Pargas

Utsläppt hårSnurra runt på ens söta tårGanska jobbigt med utsläppt hår

När det far i ögonen är det svårt Snubblar plötsligt och ramlar hårt

Försöker gömma all sin gråtAtt dansa med utsläpt hår är som sagt ganska svårt

Fanny Eriksson

man hamna ut för mycket kritik, vilket Eskolin medger att i början kunde kännas aningen jobbigt. Men dans-domaryrket för även med sig mycket bra, speciellt det sociala lyfter Eskolin upp. Då man dömer dans tittar man beroende på klass lite på olika saker, men främst är det tekniken, utstrålningen, hållningen och konditionen som ligger i fokus. Koreografin tittar man också på, men den

är inte så viktig som många tror. För att komma in på en bana som dans-domare måste man först ha dansat själv. I Finland går man genom olika moduler, t.ex. måste man ha tränat inom sin klubb, för att ens få komma in på utbildningen. För tillfället finns det väldigt få internationella dansdo-mare i Finland, fyra närmare bestämt inom boogie woogie och rock n’ roll.

Själv har Eskolin dömt många världsmästerskap, och konstaterar att det att hon fungerar som dansdomare i princip är som ett andra yrke för henne då hon nästan varje veckoslut reser runt i världen för att döma.

Marina Eskolin, hotellkrögare under veckorna, internationell dansdomare under veckoslu-

ten, och dessutom som pricken över i:et även personen som hämtat med sig dansstilarna rock n’ roll och boogie woogie

till Finland från Schweiz.

Annica Sigfrids, praktikant vid Sydkustens landskapsförbund

Marina Eskolin reser världen runt och dömer dans.

Nyhet!Vi har uppfunnit en ny dans!

Vi uppfann den tack vare en ren då den hoppade.

Hanna Hasselqvist är uppfinnaren.

Dansen heter RENHOPP. Den visas bara på naturshowen 1 gång/år.

Man gör först ett renhopp, sen snurrar man runt och sedan samma sak igen.

Maya Lervik

SvanhimmelBallerinor dansar lätt på tå Svanar som flyger till himmelen

Lyckliga dansande svanar små Ramlar ner från himmelen

Ensamma svanar gråter då Små små svanar önskar så

Att flyga upp till himmelen Ballerinor dansar lätt på tå Svanar som flyger till himmelen

Emma Blomgren


Åboland dansar loss!Välkommen med och fira dansens dag den 29.4.

Dansa med hela Åboland till en helt ny låt av Pargasbandet Another Waisted Night fredagen den 29.4! Vi uppmanar alla i Åboland att ta en liten danspaus kl. 9.30 då låten spelas på radio Vega Åboland. Alexan-dra Salin, Ottilia Wallin och Olivia Koskela vid musikinstitutet Arkipelag Pargas har gjort koreografi till dansen. Koreografin till låten finns på VårKulturs webbsidor. Uppmaningen kommer också att gå ut till alla svenska skolor i Åbo, Kimitoön och Pargas.

Dansens dag, eller den internationella dansdagen har sedan 1982 firats den 29 april. Dagen firas runt om i hela världen på Jean-Georges No-verres födelsedag. Jean-Georges föddes den 29 april år 1727. Jean-Georges Noverre (1727–1810) var en fransk dansör och balettmästare. I Finland firas dansens dag genom att man uppmärksammar dansen i alla möjliga sammanhang.

Arrangörerna för VårKultur

En bok om Pargas, katter och dansFlyktingkattenText: Olli KuusistoIllustrationer: Raija Anttila

En ynklig och mager kattstackare visar sig på Mommos och Moffas gård i Pargas. Det är något speciellt med katten. Trots att den är utsvulten vägrar den att äta från en vanlig tallrik. Några lokala katter mobbar den, men ber senare om ursäkt. De vill inte ha en främmande katt på orten. Då Mommos och Moffas dotter Solveig och dotter-dotter Sonja övar dans – börjar också flyktingkatten dansa. Katten jamar ryska. Moffa anar att Alexandra som han kallar katten, hör till en gammal kattsläkt – balettkatter. Katten vill veta om hon har släktingar någonstans där borta. Alexandra, Moffa och Sonja beger sig till Sankt Petersburg där de går på balett. De finner en gammal prima ballerina kattgumma som berättar att katten Alexandra har ärvt en stor summa pengar. Alexandra lovar grunda en riktig katt-balett i Pargas då hon kommer hem. I boken behandlas bl.a. balett, historia, ordstäv som handlar om katter och tole-rans.

Den 29.4 kl. 17.30 presenteras den nya boken Flyktingkatten på Köpmansgatan i Pargas.

SINGIN´ IN THE RAIN (1952) Må/ma 25.4.2016 kl. 19:00 / finsk text Regi: Gene Kelly, Stanley Donen I rollerna: Gene Kelly, Donald, O´Connor, Debbie Reynolds, Jean Hagen

GREASE (1978) Ti 26.4.2016 kl. 19:00 / svensk och finsk text Regi: Randal Kleiser I rollerna: John Travolta, Olivia Newton-John, Stockard Channing, Jeff Conaway

DIRTY DANCING (1987) Ons. 27.4.2016 kl. 19:00 / finsk text Regi: Emile Ardolino I rollerna: Patrick Swayze, Jennifer Grey, Cynthia Rhodes, Jack Weston mfl. BILLY

ELLIOT – THE MUSICAL (2014) To 28.4.2016 kl. 19:00 / svensk och finsk text Regi: Stephen Daldry I rollerna: Jamie Bell, Julie Walters, Gary Lewis, Jamie Draven

Dans på vita Duken25–28.4 i Dalsbruk med

Bio Fix & BioPony

DansmysterietAlla undrar vad som har hänt Alla undra var han är Eftersom han borde ju stå där

På den stora och mörka scen Alla undrar vad som sker

Bakom scen står han där Undrar vilka alla är

Han hoppas han inte är sedd För han är väldigt rädd

Men han bestämde sig då Han måste gå upp på den stora scen Alla apploderade förutom en

Han dansar väldigt graciöst Och så var det konstiga mysteriet äntligen löst

Fanny Eriksson


Dans för både kropp och själDagens samhälle kan på många plan upplevas både kroppscentrerat och kropps-hämmande. Det samma kunde sägas om den västerländska kristna kyrkan idag. Så hur passar heliga danser in i kyrkan, och vad är de egentligen? För de första kristna var det naturligt att röra sig till musiken och det är det fortfarande exempelvis i många afrikanska församlingar. Det är alltså inte frågan om någon ny trend när det nu allt oftare förekommer helig dans i gudstjänst- och församlingslivet. Ända fram till medeltiden var dansen ett vanligt inslag i försam-lingarna också här i Norden. Heliga danser, så som begreppet förstås idag, är enkla cirkeldanser utan publik. De repetitiva, enkla dansrörelserna kan vara både lugna och eftertänksamma eller ystert glada och hyllande, fyllda av lättnad eller glädje, oro eller undran. Och musiken då? Det kan handla om allt från medeltida pilgrimssånger till samtida lovsångsmelodier, det kan vara Bach eller Mendelsohn som man dansar till eller en skapelsehyllande skördevisa som ger den gemensamma upplevelsen. Den gemensamma upplevelsen som länkar ihop individer med kanske väldigt olika livs-situationer, behov och orsaker att vara med, men som också i de här individuella startpunkterna skapar en gemenskap där alla är välkomna på egna villkor, obero-ende av trons art. Undrar hur det såg ut i våra kyrkor innan kyrkbänkarna blev vanliga på 1600-ta-let, kanske det sprittade lite i kropparna under de långa gudstjänsterna, så att man inte alltid var så stilla som idag? Är du nyfiken på att prova på en stund av heliga danser? Välkommen till försam-lingshemmet Aurelia i Åbo (Auragatan 18) onsdagen 27.4 kl. 16.45 och prova på helig dans. Eller kom till Dalsbruk 28.4 på en kortkurs i helig dans torsdagen 28.4. kl. 19. En dikt av Lars Björklund får avsluta den här korta öppningen till det både gamla och fortfarande levande fenomenet ‘heliga danser’:

Vianvänderordför att beskrivadet ordlösadet som ärutom tankehållDärförblir varje försökatt tala om Guden kringgående rörelseen helig dans.

Bonga "fotstegskartor" i pargas centrum och lär dig dansa vals och quickstep.

DANCEHALLDancehall är en kultur, livsstil, musik och dans från Jamaika där det fortfa-rande utvecklas på Kingstons gator. Det handlar mycket om energi, attityd och känsla – man kan vara både glad och aggressiv, mjuk och hård, eller kvinnlig och akrobatisk. Dancehall på Jamaica är ett sätt för fattigare ghetto människor att uttrycka sig själva och även skapa levebröd och därför blir stilen en hel kul-tur, för dancehall där är något man verkligen kan leva i och uppleva varje dag.Under workshopen 24.4 i Spegelsalen, Gillesgården (Åbo) kommer vi att testa allt från party steg (jamaikaner älskar att festa) till lite mer avancerade steg som dansare kör i grupper eller crews. Vi kommer även försöka hitta vår Queen sida genom att köra några kvinnliga steg och testa olika rörelser med höften. Inga förkunskaper krävs, viktigast är att ha roligt och lära sig lite nytt samtidigt!

Anna Edgren

Fot

o: E

ssi F

onse

lius


Filmerna i detta 60 minuters paket som visas 3.5. i Åbo och i Kimito kommer från de fem nordiska länderna. Föreställningen omfattar sex kortfilmer där koreografin, rörelsen och filmberättandet utgör en helhet.

Filmerna har visats i Loikka dansfilmsfestivalen. Loikka är den enda festival i Finland som specialiserat sig på dansfilm och den erbjuder föreställningar för en bred publik, allt från professionella till helt vanliga nyfikna. Loikka-festivalen innehåller kortfilmer, dokumentä-rer, musikaler och 3D-filmer. Den fyra dagar långa festivalen erbjuder dramaturgiskt starka inhemska och utländska filmer.

Som förfilm ser vi Jukka Rajala-Granstubbs Parkinson, där far och son uttrycker de känslor som den ärftliga sjukdomen väcker. Filmen vann första pris i 60secondsdance.dk-tävlingen i Danmark år 2014.

I islänningarna Helena Jónsdóttirs och Vera Sölvadóttirs film Gone roar ”huslånarna” sig själva medan ägarna är borta. Filmen vann Perals 15-priset vid Pool-Internationales TanzFilmFestival i Berlin 2015.

Ti 3.5.2016 kl. 18:00 i Villa Lande, Kimito och på Logomo i ÅbonORDiska DansFiLMeR pOHJOisMaisia tanssieLOkuviaI samarbete mellan Finlandssvenskt Filmcentrum, Walhalla och Loikka dansfilmfestival visas ett kortfilmpaket bestående av sex Nordiska dansfilmer. Fritt inträde!

Finlandssvenskt Filmcentrum, Walhalla, Tanssielokuvafestivaali Loikka ja Bio Fix tarjoavat yhteistyössäPohjoismaisia tanssielokuvia. Näytös sisältää kuusi toisistaan erilaista lyhytelokuvaa, joissa koreografia, liike ja elokuvakerronta muodostavat eheän kokonaisuuden. Vapaa pääsy!

Loikka on tour @ Walhalla förevisar nordiska dansfilmer

DansfilmDans och koreografi har varit bärande element i filmkonsten ända från början. I 1800-talets “dansfilmer” undersökte man kamerans olika möjligheter och vad publiken ville se i en film. Stumfilmserans regis-sörer använde sig av koreografi och mimik i sitt filmberättande, och dansen var en oskiljaktig del av berättandet i 40-50-talets musikalfil-mer. Dansen har ofta haft en föregångarroll när det gäller att utveckla filmens tekniska och berättarmässiga möjligheter.

I danska Maia Elisabeth Sørensens film Satellit strömmar de telepatiska kontakterna mellan tre olika figurer från rum till rum. De karamellfärgade figurernas kontaktförsök med sina originella rörelser går inte alltid som en dans trots att helheten bildar en intressant koreografi.

Som andra inhemska dansfilm ser vi Johanna Nuutinens och Jopsu Ramus internationellt prisbelönade film Me - Story of a Peformance. Syftet med denna visuellt vackra film är att hitta olika synvinklar till filmens universum. (Me: på engelska Jag, på finska Vi, på japanska Öga).

Den norska filmen Salt av Maria Lloyd kombinerar gotestetik, balett och dockteater på ett intressant och eget sätt. Filmen beskriver med poetiska stilmedel en ung flickas väg till självständighet och hennes frigörelse från föräldrarna.

Svenska Outside In av Tove Skeidsvoll och Petrus Sjövik har bl.a.visats på filmfestivalen i Cannes. Det är ett visuellt enhetligt verk där dansarens starka rollprestation tar över både framför kameran och i publiken.

DANSKRYPTO Finn 20 st. dansrelaterade ord

Azonto Disco Modern Salsa Balett Folkdans Musik Scen Burlesque Foxtrot Popping Street Chacha Hiphop Rytm Vals Dansa Jazz Rörelser Voguing

K A S C E P L Ö T S P A M M R Z B V A R S F I J Ö R S T R E E T Å R P A L S E X C O R H S A I K X W A O D R T P I Q Å P E P L Q E T U Z D G M B N H O T O B V S N I A G A G E I M A L Z R E S L E R Ö R K A D S E L X Q J O S F S Y D J T L S S M H E I L Ä V O G U I N G Ä F N K I A A C C H O L S Å T E A K Ä A P Y C V S X B J A Z Z L F N E E P Å Z Z J H Y I Ä R U P H O L K A A S V N U S J D O I R E V L N C A L Å B R Y T M T R Q M N D A N S A I F E N F I C A V X O Å E V S L R I A D L O P T A O L T I R I D M P E T E V R S Ä S L O V Z B V U D Q H E F P N Z Y L D O C Å I H L O P T A G A F R M U K I X Ä R U P O P P I N G R D L Ä E N I Z H I L A M U E X M I Z T S R P M I S Z P L Å Y U D N A B T I H V O D Z R M E E Q V A S L A S K C I Ä M O D Z R X A U U T R O V E T V T O R T X O F O L K D A N S M S

Sate

llit.

Foto

: Mat

hias

Teq

tmei

er

Out

side

in. F

oto:

Joha

nnes

Bur

strö

m


I centrum av Åbo, alldeles vid Teaterbron, finns en regional dansorganisation som är rätt okänd för många, men som sedan år 2005 har en bred

verksamhet på många plan. Det regionala danscentret i Västra Finland är ett av fem regionala danscentra och verkar i Egentliga Finland och Satakunta-regionen. De regionala danscentren har tre huvuduppgifter: att främja tillgången till danskonsten, att öka sysselsätt-ningen bland danskonstnärer samt att främja samar-bete.

Dansfadderverksamheten når mångaLångt utöver att engagera bara dem som redan är dans-aktiva eller dansintresserade jobbar danscentret för att på många plan möjliggöra tillgång till dans bland olika åldersgrupper. Dansfadderbesök är ett fint exempel på hur både dagisgrupper, seniorboende, arbetsgemen-skaper, ungdomsgårdar m.fl. har haft både nöje och nytta av kontakt med dans. Dansfadderarbetet handlar om närvaro, fysisk beröring och att sätta människor i rörelse såväl fysiskt som själsligt. Dansfaddern fungerar som en guide till upplevelser där den egna kropps-ligheten bejakas, gamla minnen väcks och vardagen skingras för en stund. Dansfadderverksamheten inne-bär ett långsiktigt arbete i olika gemenskaper. Faddern är en del av verksamhetsgemenskapen och erbjuder också personalen nya synvinklar och arbetssätt som ger variation och stöd i arbetet. Flera färdiga workshops-paket finns att enkelt beställa till arbetsplatser, skolor, dagisar etc. Hur skulle det vara med en rörelsebaserad verkstad för hjärnhäl- san? Eller en fantasiverkstad för barn eller vuxna?

Alla workshoparna är planerade och leds av profes-sionella danskonstnärer också på svenska. Priserna är facila lite beroende på gruppens ålder, storlek och workshopens längd. Dansanta möten på sommarturnéOckså i år beger sig danscentrets dansluffare ut på som-marturné i regionen. Under perioden 6.6-19.6 kan man beställa ett besök med en kort dansföreställning och/eller en dansverkstad för barn och ungdomar i olika åldrar. Det är Jennifer Joffs och Emmi Hyvönen som i år bjuder på somrig nutida dans.

Danscentret möjliggör mycketDet regionala danscentret har sedan år 2005 sysselsatt många lokala danskonstnärer i kort- och långvariga an-ställningsförhållanden. Med hjälp av delproduktions-stöd har genomförandet av många dansverk möjlig-gjorts. Dessutom har centret genomfört publikarbete samt utbildning och konsultation inom danskonsten. Och genom bl.a. ovannämnda verksamhetsformer nås också allt flera i oväntade sammanhang av dansens möjligheter och kraft. För mera information om verksamheten och för bok-ning av varierande dansbesök och -workshops, kon-takta

Regionala danscentret i Västra Finland Riikka [email protected] 0400-546019www.l-tanssi.fi

Vadå ”regionalt danscentrum”? Anna Edgren

Livet är en dansLivet är som en dansDet tar ju oxå slut någonstans

Först så värmer man uppNär man går är mamma stolt som en tupp.

I början är man ganska nervösOch mamma blir blek när man vill bli dansös

Mitt i så är man ganska gladSom när mamma när hon hör om ens dag

Efteråt är man ganska slutSom pappa efter att ha sprängt med krut.

Sist måste man tänja braSom för att avsluta allt.

Emma Blomberg

FolkJamFolkJam® är en ny dansmotionsform med ursprung i de finska danstraditionerna. FolkJam ger dig möjlighet till att på ett mångsidigt sätt utveckla dina dansegenskaper och din fysiska kondition.

Precis som Zumba® är namnet och märket brandat, det heter FolkJam med stort F och J. FolkJam passar männi-skor i alla åldrar oberoende kondition och förmåga, och erbjuder utmaningar till varje enskild deltagare.

Fot

o: C

ampo

man

es

Det regionala danscentret vill främja livskvaliteten i vardagen och stöda positiva rörelseupplevelser hos både äldre och yngre.

Abop

rint,

Parg

as

Documents

Vårkultur 2016 tidning & kalender