vattenkontroll 2009 · 2.2 Vattenkemi/fysik.....21 2.3 Bottenfauna ... Ekologgruppen på uppdrag av Kävlingeåns vattenvårdsförbund 3 Sammanfattning 2009 – ett år med låga

Kävlingeån vattenkontroll 2009

Kävlingeån

Vattenkontroll 2009

Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar

Landskrona april 2010

Uppdragsgivare

Kävlingeåns vattenvårdsförbund

Omslagsbild: Klingavälsåns meandringar Foto: Johan Hammar

Ekologgruppen i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona

TELEFON: 0418-76750, FAX: 0418-10310, HEMSIDA: www.ekologgruppen.com, E-POST: [email protected]

Kävlingeån Vattenkontroll 2009

Ekologgruppen på uppdrag av Kävlingeåns vattenvårdsförbund

1

Innehållsförteckning sida

Karta provtagningsstationer ............................................................................................ 2

Sammanfattning ................................................................................................................ 3

Inledning ............................................................................................................................ 4 Undersökningar 2009........................................................................................... 4 Väderlek och vattenföringar 2009 ....................................................................... 5 Punktutsläpp 2009................................................................................................ 7

Vattenkemi 2009................................................................................................................ 8 Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning .................................................... 8 Näringstillstånd .................................................................................................... 9 Ljusförhållanden ................................................................................................ 11 Försurningstillstånd ........................................................................................... 11

Ämnestransporter 2009 .................................................................................................. 12 Arealspecifika förluster...................................................................................... 15

Bottenfauna...................................................................................................................... 17

Bilagor 1. Vattenkontrollprogrammet ........................................................................................ 19

2. Metodik och genomförande........................................................................................ 20 2.1 Vattenföringar och transportberäkning ........................................................ 20 2.2 Vattenkemi/fysik.......................................................................................... 21 2.3 Bottenfauna.................................................................................................. 22

3. Resultat och sammanställd data 2009 ....................................................................... 26 3.1 Vattenföringar .............................................................................................. 26 3.2 Föroreningsutsläpp....................................................................................... 30 3.3 Vattenkemi/fysik.......................................................................................... 31 3.4 Ämnestransporter ......................................................................................... 35 3.5 Bottenfauna.................................................................................................. 37

4. Bedömningsgrunder för miljökvalitet ....................................................................... 48

)

)

)

))

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

(

Tranåsbäcken

Vollsjöån

Djurrödsbäcken

Tolångaån

Björkaån

Övedsbäcken

Torpsbäcken

Slogstorpsbä

cken

Ålabäck

Halös

abäc

ken

Sniberupsån

Åsumsån

Borst

bäck

en

Löddeå

Röda

bäck

Sularps-

bäcken Vällsbäcken

Eslöv

sbäc

ken

Öre-sund

KÄVLINGE

VEBERÖD

BLENTARP

HARLÖSA

ÖRTOFTA

ESLÖV

SJÖBO

HURVA

S. SANDBY

LÖBERÖD

VOLLSJÖ

LÖDDE-KÖPINGE

LÖVESTAD

MALMÖ

Klingavälsån

Kävlingeån

Bråån

Krankesjön

Ö. Ringsjön

Snogeholms-sjön

35A

27

3

51

22 52

23

6

35

17

50

53A

20

19

33

27A

10

HÖRBY

LUND

DALBY

Vombsjön

Sövdesjön

EllestadsjönN

5 km

- Öppet vattendrag

- Väg

- Kommungräns

- Åker, öppen mark

- Skog

- Tätort

Kävlingeån - Vattenkontroll 2008-2010Provtagningsstationer

(

( - Provtagning, 6 ggr/år

- Provtagning, 12 ggr/år


Käv lingeån

Vatt enkontro ll 20082

) - Vattenföringsstation



3

Sammanfattning

2009 – ett år med låga flöden Väder och vattenföring Medeltemperaturen 2009 i Lund var 8,9 o C, årsnederbörden var 594 mm och medelvatten-föringen vid Kävlingeån vid Högs mölla var 6,5 m3/s, vilket lägre än medelflödet under perioden 1976-1990, 11,3 m3/s. Utmärkande var en betydligt lägre vattenföring än normalt och samtliga provpunkter hade lägre månadsmedelflöde än normalt.

Utsläpp från reningsverken Av den totala ämnesmängden som transporterades ut till havet via Kävlingeån 2009, hade 5 % av BOD, 18 % av fosforn och 20 % av kvävet sin källa i de belastande reningsverken och industrierna. Det är mer än under ett normalår men det beror på att flödena i vattendragen varit låga medan utsläppen från reningsverken varit lika stora som tidigare år.

Syretillstånd och biologisk syrgas-förbrukning Syretillståndet var under hela året måttligt syrerikt eller syrerikt. Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD) var oftast låg i vattensystemet.

Fosfor- och kvävehalter Generellt har halterna av både kväve och fosfor varit lägre än medelhalten. Årsmedelhalterna av fosfor bedömdes som ”extremt höga” (klass 5) på två provpunkter och ”mycket höga” på resterande provpunkter förutom två punkter där halterna var ”höga”. Jämfört med tidigare år var både fosforhalterna och kvävehalterna 2009 lägre än tidigare år. Kvävehalterna var ”höga” på samtliga provpunkter.

Beräknade trender visar att det finns en tendens till sjunkande halter av både fosfor och kväve under perioden 1988-2009.

Ljusförhållanden Generellt var vattnet klarare 2009 än under ett normalår. Baserat på årsmedelvärdena var vattnet ”starkt grumlat” på 2 provpunkter, medan övriga bedömdes ha ”betydligt grumlat” vatten.

Försurningstillstånd Försurningsrisken inom avrinningsområdet är liten, då pH under alla årets mätningar legat tydligt över neutralpunkten.

Ämnestransport Transporten av fosfor, kväve och BOD 2009 var lägre eller i nivå med medelvärdet för perioden 1988-2008. Totalt beräknas ca 11 ton fosfor, 793 ton kväve och 615 ton BOD, ha förts ut till Öresund från Kävlingeån. För kväve är det den lägsta uttransporten sedan 1988.

Näringstillståndet för kväve och fosfor bedöms baserat på medelvärden från de tre sista åren vara ”höga” till ”mycket höga” (klass 4-5) för de beräknade provpunkterna.

Bottenfauna Bottenfaunan undersöktes på fem provpunkter under hösten 2009. Av dessa bedömdes tre vara obetydligt och två måttligt påverkade av organiska föroreningar. I undersökningen hittades en rödlistad och fyra ovanliga arter. Naturvärdet bedömdes vara högt på fyra lokaler och allmänt på en lokal.

Klassning av vattenkvaliteten En klassificering av vattenkvaliteten har gjorts nedan enlig Naturvårdsverket, rapport 4913: Naturvårdsverkets klasser anger tillståndet, där klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd (för gränser mellan klasser, se bilaga 4).

Prov- Område Syretillstånd Ljusför- Försurnings-punkt hållanden tillstånd

nr min 2007-2009 medel 2009 min 2009Syrgashalt fosfor kväve Grumlighet pH

mg/l Kg P/ha år Kg N/ha år FNU3 Kävlingeån, Högsmölla* 6,4 0,21 15 5,2 7,5

17 Vombsjöns utlopp 9,6 0,2 8,4 6 7,6

20 Björkaån 9,0 0,29 20 5,8 7,5

27A Bråån 8,0 0,4 29 6 7,4

35 Klingavälsån 8,2 0,17 7,2 10,1 7,3* för näringstillstånd är beräkningarna gjorda för Kävlingeåns utlopp

arealkoefficientmedel 2007-2009

Näringstillstånd

1 2 3 4 5

Kävlingeån 4 Vattenkontroll 2009


Inledning Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna i Kävlingeån 2009. Ansvarig för undersökningarna i vattensystemet sedan 2002 är Ekologgruppen i Landskrona. Uppdragsgivare är Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Provtagning, vissa analyser (temperatur, syrgashalt, pH, grumlighet, konduktivitet, biologisk syrgasförbrukning, BOD samt bottenfaunaundersökning), månadsredovisning, samt föreliggande årssammanställning har utförts av Ekologgruppen. Alcontrol i Malmö har ombesörjt resterande kemiska analyser.

Undersökningar 2009 Provpunkter ingående i vattenkontrollprogrammet redovisas på kartan på föregående sida. En utförligare redovisning av undersökningsprogrammet samt tillämpad undersöknings- och analys-metodik redovisas i bilaga 1.

Vattenkemi • Det vattenkemiska basprogrammet omfattar 13 provpunkter i Kävlingeån och dess tillflöden.

Provtagning har där skett 6 eller 12 gånger under året. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende närings-, försurnings-, syre-, och grumlighetsstatus.

• Vattenkemiskt program för beräkning av ämnestransporter har genomförts vid en station, där prover tas en gång per vecka (Högsmölla, pkt 3). Transporter har beräknats för fosfor, kväve, totalt organiskt kol (TOC), biologisk syreföreförbrukning (BOD7) och suspenderade ämnen för denna station. Dessutom har transportberäkningar gjorts för Björkaån (pkt 20), Klingavälsån (pkt 35), Bråån (pkt 27) och mynningspunkten (fosfor, kväve och BOD).

Biologi • Bottenfaunaprogrammet 2009 har omfattade fem provpunkter i rinnande vatten. Provtagningen

utfördes den 8 oktober.



Väderleks- och utsläppsförhållanden Väderlek och vattenföringar 2009 Temperatur • Vid SMHI´s väderstation i Lund

var årsmedeltemperaturen 2009 8,9 o C, vilket är en grad varmare än normalvärdet för perioden 1961-1990.

• Det var bara juni, oktober och december, som hade en medeltemperatur som var kallare än normalt.

Nederbörd • Årsnederbörden 2009 mättes till

totalt 594 mm, vilket är något under årsmedelnederbörden för perioden 1961-1990, 666 mm.

• Större nederbördsmängd än normalt uppmättes i februari, maj, juni och november, medan övriga månader hade en mindre nederbördsmängd än normalt.

• November var den nederbördsrikaste månaden med 104 mm och i april var det minst nederbörd, 13 mm.

Vattenföringar • Årsmedelflödet 2009 vid Högs-

mölla var 6,5 m3/s, vilket är betydligt lägre än medelflödet under perioden 1976-1990, 11,3 m3/s.

• Samtliga årets månader hade lägre månadsmedelflöde än medelvärdet för flödet under perioden 1976-1990, för respektive månad.

• Det högsta dygnsmedelflödet vid Högsmölla uppmättes på några av årets sista dagar, 26-27 december då 22,6 m3/s uppmättes. Årets lägsta dygnsmedelflöde (2,7 m3/s) intäffade vid enstaka tillfällen under perioden 28 juni-19 september.

-202468

101214161820

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

°C

2009 normal 1961-1990

Temperatur i Lund

0

20

40

60

80

100

120


mm

2009 normal 1961-1990

Nederbörd i Lund

0

5

10

15

20

25


2009 normal 1976-1990

Vattenföring vid Högsmöllam3/s



Hydrologi i Vombsjön • Sydvatten AB’s tappning av vatten från Vombsjön till Kävlingeån under 2009 har i medeltal

uppgått till 1,5 m3/s, vilket är mindre än medeltappningen 2008 (3,3 m3/s). • Tappningen var låg från slutet av mars ända till årets slut. Under långa perioder under tiden 26

mars – 5 december förekom minimitappning, 0,5 m3/s .Uttaget från Vombsjön var störst i början av året och som mest tappades 6,5 m3/s mellan den 6 och 14 mars.

0

5

10

15

20

25

30

jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

m3/s

17,0

17,5

18,0

18,5

19,0

19,5

20,0

20,5

21,0

Tappning ur Vombsjön, m3/sFlöde, Högs mölla, m3/sVattenstånd i Vombsjön, m ö h m ö h

• Vattenståndet i Vombsjön den 1 januari 2008 låg på +20,43 meter över havet. Vattenståndet sjönk

sedan något under februari för att sedan stiga och nå årets högsta vattennivå +20,6 den 15 april. Efter det sjönk vattenståndet sakta under sommaren och hösten för att nå sin lägsta nivå +18,5, den 5 november. Därefter var det åter dags för en vattenståndshöjning och på årets sista dag var vattenståndet +19,94 m ö h. Amplituden under året var 2,1 m.

• Vattenståndet i Vombsjön överskred inte dämningsgränsen, + 20,90 meter över havet någon gång under året.



Punktutsläpp 2009 • Totalt beräknas 31 ton BOD, 1,9 ton fosfor och 156 ton kväve ha släppts ut från reningsverk i

Kävlingeåns avrinningsområde 2009 vilket är i stort sätt samma utsläppsmängd som 2008. • De tre största punktkällorna var reningsverken i Ellinge och Kävlinge samt Nordic Sugar i

Örtofta. • Av biflödena är det Bråån som tar emot störst utsläppsmängder. I diagrammen nedan

redovisas andelen kväve och fosfor som har sitt ursprung i de reningsverk som belastar ån. • Reningsverkens andel av den totala transporten var betydligt större än tidigare år beroende på

att flödena i vattendragen var låga. Utsläppsmängderna var i nivå med tidigare år.

Reningsverkens andel av den totala kvävetransporten i Bråån (ton)

2,4

1,5

2428

231 Löberöd

Hurva

Ellinge

Reningsverkens andel av den totala fosfortransporten i Bråån (ton)

0,01

0,01

0,45

2,23

0,47

Löberöd

Hurva

Ellinge

• När det gäller medelhalterna i det utgående avloppsvattnet har de varit högst för BOD och även fosfor i Skåne-Tranås reningsverk (39 mg/l respektive 0,6 mg/l), medan reningsverket i Veberöd svarade för den högsta kvävehalten (43 mg/l).

• Reningsverkens bidrag till fosfor- och kvävetransporterna i relation till de totala ämnes-transporterna i respektive biflöde, samt totalt i Kävlingeån 2009, redovisas i tabellen nedan. Någon reduktion av ämnesmängd på sträckan mellan reningsverken och de aktuella prov-punkterna har ej medräknats. Detta innebär att de redovisade procentuella reningsverks-bidragen överlag är överskattade. Reningsverkens bidrag 2009 vid mynningen av BOD var 5,1 %, fosfor 17 % och kväve 20 %. För sammanställning av punktutsläpp se bilaga 3:2.

Biflöde BOD (ton) andel av totaltransport

(%)

Fosfor (ton) andel av totaltransport

(%)

Kväve (ton) andel av totaltransport

(%)

Björkaån 2,5 1,3 0,05 1,5 4,1 1,3

Klingavälsån 2,7 1,9 0,10 3,8 19,8 20,4

Bråån 13,5 9,6 0,47 17,5 28 10,9

Kävlingeån direkt 12,4 2,0 1,26 11,7 104 13,1

Kävlingeån totalt* 31,1 5,1 1,88 17,5 156 20

* i Kävlingeån totalt har Björkaåns, Klingavälsåns, och Brååns belastningar inkluderats.



Vattenkemi 2009

Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning • Syretillståndet har under

samtliga provtagningstillfällen och på samtliga provtagnings-punkter varit ”måttligt syrerikt” eller ”syrerikt” (klass 1-2).

• Syretillståndet var i nivå med förhållandena närmast föregående år.

• Den biologiska syrgas-förbrukningen, BOD-halten, har oftast varit låg i vattensystemet och i nivå med de uppmätta halterna tidigare år.

• BOD-halterna var dock förhöjda vid enstaka tillfällen vid flera av provpunkterna.

• Årets maxvärde för BOD uppmättes i Torpsbäcken (pkt 19) i april.

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

3 10 17 19 20 23 51 52 27a 53a 33 35 50

svagt

syrefattigt

syrefritt

Minvärden för syrgashalter 2009 (staplar)

mg/l

provpunkter

Medelhalt för BOD 2009i jämförelse med medelhaltvariationen 1988-2008

0

1

2

3

4

5

6

7

8

3 17 20 27A 35

medel 2009högsta medel 1988-2008lägsta medel 1988-2008

µg/l

Högsmölla Vombsjöns utl. Björkaån Bråån Klingavälsån



Näringstillstånd Fosfor • Årsmedelhalterna bedömdes som

”extremt höga” (klass 5) i Kävlingeån vid Vombsjöns utlopp samt i Torpsbäcken vid utloppet till Vombsjön (pkt 17, 19) precis som 2008.

• Därutöver uppmättes enstaka ”extremt höga” fosforhalter (>100 µg/l, klass 5) i Björkaån, Vollsjöån samt i Bråån (pkt 20, 23, 27A).

• I jämförelse med tidigare år ligger halterna, betydligt lägre än medelhalten för perioden 1988-2008. Undantaget är Vombsjöns utlopp (pkt 17) där fosforhalten ligger i närheten av medelvärdet för perioden.

• De högsta fosforhalterna uppmättes under vårens högflödesperiod men även under sommarmånaderna, i samband med låga flöden, uppmättes höga halter. Kävlingeån vid utloppet ur Vombsjön avviker från mönstret och här är det istället sjöns interna fosforcykel som gör att de högsta fosforhalterna uppmättes under sensommar-tidig höst då fosforrikt bottenvatten kom upp i vattenmassan i samband med sjöns omrörning. Vid den här tiden uppmättes även årets högsta fosforvärde 290 µg/l i pkt 17. Även i Torpsbäcken noterades ett väldigt högt värde i augusti då 260 µg/l uppmättes.

• Andelen fosfatfosfor har varierat från 0% i samband med planktontillväxt under våren i Vombsjön och Sövdesjön samt i Torpsbäcken (pkt 19) till 100% i november vid Högs mölla (pkt 3), Kävlingeån vid Vombsjöns utlopp (pkt17), Björkaån (pkt 20) samt i Tranåsbäcken (pkt 51).

• Trendlinjen för de flödesviktade totalfosforhalterna under åren 1988-2009, visar att det finns en tydlig trend till sjunkande halter under perioden, och att halten 2009 var den lägsta under perioden 1988-2009.

0

50

100

150

200

250

300

3 10 17 19 20 23 51 52 27a 53a 33 35 50

Extremthög

Medel- och maxvärden för totalfosfor 2009 samt NV´s tillståndsklasser för sjöar (rastrerade)

µg/l

provpunkter

Hög

Myckethög

Medelfosforhalter 2009i jämförelse med medelhaltvariationen 1988-2008

050

100150200250300350400450

3 17 20 27A 35


µg/l


0,00

0,02

0,04

0,06

0,08

0,10

0,12

0,14

0,16

1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Högsmölla flödesviktade fosforhalter

mg/l



Kväve • Generellt uppmättes låga

kvävehalter under 2009 jämfört med tidigare år.

• Inte på någon lokal bedömdes årsmedelhalterna som ”extremt höga” (klass 5, > 5000 µg/l).

• Däremot förekom tillfälligt ”extremt höga” halter på flera provpunkter. De högsta halterna uppmättes i början och slutet av året, med lägre halter under vår och sommarmånaderna.

• Kvävehalterna på samtliga provpunkter bedömdes som ”mycket höga”. (klass 4, >1250 µg/l).

• Årets maxhalt (7500 µg/l) uppmättes i Bråån i november och december (pkt 27A resp 53A).

• Andelen nitratkväve varierade mellan ca 0-100%. Den största andelen nitrat förekommer under vinterhalvåret medan den var lägre under vår och sommarperioden i samband med växternas tillväxt. Den lägsta andelen nitratkväve noterades i Klingavälsåns utlopp ur Sövdesjön (pkt 50) och i Kävlingeån vid utloppet ur Vombsjön i samband med planktonblomning sjöarna.

• Andelen ammoniumkväve har mestadels varit låg, mellan 0-13 %, med de högsta halterna i Klingavälsån.

• Kvävehalterna i vattensystemet kan i jämförelse med tidigare år beskrivas som låga. Av de fem provpunkterna som tas varje månad var medelhalterna vid pkt 3 och 27A de lägsta som uppmätts under perioden 1988-2008.

• Trendlinjen för de flödesviktade totalkvävehalterna under åren 1988-2009, visar att det finns en tendens till sjunkande halter under perioden och att årets medelvärde var det lägsta som uppmätts under perioden 1988-2008.

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

3 10 17 19 20 23 51 52 27a 53a 33 35 50

org-NNO3-NNH4-Nmax tot-N

µg/l Kväve 2009 medelvärde av olika fraktioner (totalkväve =hela stapeln) samt max-värde för totalkväve

Medelkvävehalter 2009i jämförelse med medelhaltvariationen 1988-2008

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

3 17 20 27A 35


µg/l


0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0

1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Högsmölla flödesviktade kvävehalter

mg/l



Ljusförhållanden • Generellt var vattnet något klarare

på många provpunkter jämfört med ett normalår.

• ”Starkt grumlat” vatten (>7 FNU), baserat på årsmedel-värdena, noterades på 2 provpunkter. Alla övriga provpunkter förutom Vollsjöån (pkt 23) samt Bråån (pkt 53A) bedömdes ha ”betydligt grumlat” vatten.

• Inga extremt höga grumligheter, (som förekommer vissa år i samband med höga flöden) uppmättes under året. Den högsta grumligheten som uppmättes var i Bråån (pkt 20) i januari, 35 FNU.

Försurningstillstånd • pH har varierat mellan 7,3 och 8,8. pH-värdena tycks aldrig sjunka under neutralpunkten (pH 7)

och har under samtliga provtagningar under året legat i Naturvårdsverkets klass 1. Försurnings-risken inom avrinningsområdet är således liten.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

3 10 17 19 20 23 51 52 27a 53a 33 35 50

stark

betydlig

måttlig

Medel- och maxvärden för grumlighet 2009 samt SNV´s tillståndsklasser (rastrerade)

FNU

provpunkter



Ämnestransporter 2009 • Beräkningarna av ämnestransporterna i Kävlingeån 2009 visade att transporten var lägre eller i

nivå med medeltransporten för åren 1988-2008. Totalt beräknas 11 ton fosfor, 793 ton kväve och 615 ton BOD ha transporterats ut till Öresund via Kävlingeån under 2009. För kväve var det den lägsta uttransporten under perioden 1988-2009. Medeltransporten för perioden 1988-2008 har varit 31 ton fosfor, 1970 ton kväve och 1360 ton BOD.

Kävlingeåns utloppFosfortransporter 1988-2009

0

10

20

30

40

50

60

70

1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 20080

3

6

9

12

15

18

21

Fosfortransport Årsmedelvattenföring

ton m3/s

Kävlingeåns utloppKvävetransporter 1988-2009

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 20080

5

10

15

20

Kvävetransport Årsmedelvattenföring

ton m3/s

20 B

jörk

aån

35 K

linga

väls

ån

myn

ning

3 K

ävlin

geån

27A

Brå

ån

17 K

ävlin

geån

97 /

2.6

/ 142

Tot-N

/ To

t-P /

BO

D(to

n/år

)

780

/ 10.

5 / 6

05

117

/ 5 /

153

319

/ 3.5

/ 19

2

259

/ 2.7

/ 14

1

793

/ 10.

7 / 6

15

Käv

linge

ån -

Vat

tenk

ontro

ll 20

09Tr

ansp

ort a

v kv

äve,

fosf

or o

ch B

OD

Obs

erve

ra a

tt de

olik

a pa

ram

etra

rna

har o

lika

skal

or.


KävlingeånVattenkontroll 2009

13



Fosfortransport, Högsmölla 2009

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0


ton

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0m3/s

tot-P, ton vattenföring, m3/s

Kvävetransport, Högsmölla 2009

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180


ton

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

45,0m3/s

tot-N, ton vattenföring, m3/s

• Tranporten av kväve och fosfor var som störst under vintern, tidig vår och senhösten och som

lägst under lågflödesperioden under sommar och tidig höst. • När det gäller transporten av BOD, TOC och suspenderat material, har den följt samma mönster

som för kväve och fosfor.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50Fosfortransporter 2003-2009

2003-20093

2003-200917

2003-200920

Högsmölla

2003-200927A

2003-200935

Vomsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån

ton

0

500

1000

1500

2000

2500

3000Kvävetransporter 2003-2009

2003-20093

2003-200917

2003-200920

Högsmölla

2003-200927A

2003-200935


ton

0

500

1000

1500

2000

2500BOD-transporter 2003-2009

2003-20093

2003-200917

2003-200920

Högsmölla

2003-200927A

2003-200935


ton



Arealspecifika förluster • Arealkoefficienterna 2009, det vill säga ämnesmängden delat med avrinningsområdets yta

uppströms aktuell provpunkt (inklusive reningsverkens andel), har legat under medelvärdena för de tre senaste åren, för både fosfor och kväve.

Område År Totalkväve Tillstånd Totalfosfor Tillstånd

Areal kg/ha, år NV klass kg/ha, år NV klass

Björkaån, pkt 20 2007 33 0,57 340 km2 2008 18 0,20

2009 9 0,10 Medel, 3 år 20 5 – mycket 0,29 4 – höga höga förluster förluster

Vombsj. Utl (stn 17) 2007 15,9 0,27 450 km2 2008 6,7 0,22

2009 2,6 0,11 Medel, 3 år 8,4 4 – höga 0,20 4 - höga förluster förluster

Klingavälsån,pkt 35 2007 11,5 0,24 240 km2 2008 6,1 0,15

2009 4,1 0,11 Medel, 3 år 7,2 4 - höga 0,17 4 - höga förluster förluster

Bråån (stn 27 A) 2007 44 0,58 170 km2 2008 27 0,45

2009 15 0,16 Medel, 3 år 29 5 – mycket 0,40 5 – extremt höga förluster höga förluster

Utloppet i Öresund 2007 22 0,38 1200 km2 2008 16 0,17

2009 7 0,09 Medel, 3 år 15 5 – mycket 0,21 4 - höga höga förluster förluster

• Baserat på medelvärde från de tre sista åren, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder

(Rapport 4913, 1999) benämns arealförlusterna för kväve som "höga" till "mycket höga" och för fosfor som ”höga” till ”extremt höga”.

• Arealkoefficienterna var högst i Bråån för både kväve och fosfor medan de lägsta arealkoefficienterna beräknades för Klingavälsån och Vombsjöns utlopp.



Provtagning vid Slogstorpsdammens inlopp, december 2005.

Effekter av dammar genomförda inom Kävlingeå-projektet I det kommunala samarbetet med Kävlingeå-projektet anläggs dammar och våtmarker inom avrinningsområdet. För närvarande upptar dessa en sammanlagd yta på ca 350 ha och bidrar till en minskning av kväve och fosfortransporterna. I Kävlingeåns av-rinningsområde finns en damm, Slogstorp, där mätningar av näringsämnesreduktionen pågick kontinuerligt från det att dammen stod klar i oktober 1997 fram till mars 2005. Därefter gjordes en kortare undersökning under november 2005 till juli 2006 där resultaten från den tidigare använda provtagningsmetoden jämfördes med resultat från en flödesproportionell provtagnings-metod. Den senare undersökningen visade att det är sannolikt att den beräknade belastningen och reduktionen av fosfor tidigare har underskattats något, medan kvävereduktionen gav resultat som var jämförbara mellan de båda provtagningsmetoderna. Den genomsnittliga kvävereduktionen i Slogstorp, 1997-2005 var drygt 2000 kg/ha/år, vilket motsvarar drygt 4 % av dammens totala belastning. Den beräknade fosforreduktionen under samma period var ca 50 kg/ha dammyta (och är då troligen något underskattad). Reduktionen av fosfor motsvarar ca 14 % av den totala belastningen av fosfor på dammen.

Eftersom förutsättningarna för att erhålla en hög absolut näringsreduktion är ovanligt bra (bla. beroende på hög belastning) i Slogstorp kan man förutsätta att genomsnittsdammen inom Kävlingeåns avrinningsområde inte är lika effektiv, vare sig när det gäller kväve- eller fosforavskiljning. En genomgång av kväve och fosforreduktionen i dammar anlagda inom ramen för Höjeå-projektet visar en genomsnittlig reduktion av kväve på 560 kg/år ha och 23 kg fosfor per ha och år.

Slogstorp - kväve

2197

2399

-250

0

250

500

750

1000

1250

1500

Okt

97

Apr

98

Okt

98

Apr

99

Okt

99

Apr

00

Okt

00

Apr

01

Okt

01

Apr

02

Okt

02

Apr

03

Okt

03

Apr

04

Okt

04

rete

ntio

n (k

g/ha

)

-100

0

100

200

300

400

500

600

vatte

nför

ing

(l/s)

Kväveretention Medelvattenföring

Slogstorp - fosfor

-12,

7

-10

0

10

20

30

40

50

Okt

97

Apr

98

Okt

98

Apr

99

Okt

99

Apr

00

Okt

00

Apr

01

Okt

01

Apr

02

Okt

02

Apr

03

Okt

03

Apr

04

Okt

04

rete

ntio

n (k

g/ha

)

-100

0

100

200

300

400

500va

ttenf

örin

g (l/

s)FosforretentionMedelvattenföring



Bottenfauna Bottenfaunaresultaten redovisas i tabellen nedan (för artlista och mera utförlig redovisning punkt för punkt, se bilaga 3.5)

Organisk föroreningspåverkan*

Naturvärde Provpunkt nr

läge

Antal taxa

Antal individer

/m2

Shannon-index

ASPT

index poäng bedömning poäng bedömning

3 Kävlingeån,Högsmölla 47 1504 4,3 5,6 5 måttlig 9 högt

20 Björkaån, Björka 42 1782 3,9 6,3 7 obetydlig 11 högt

22 Björkaån, Eggelstad 48 6265 2,5 6,1 7 obetydlig 12 högt

27A Bråån, Örtofta 43 662 3,6 5,7 5 måttlig 1 allmänt

6 Klingavälsån 38 3415 2,9 5,8 7 obetydlig 6 högt * Organisk föroreningspåverkan enligt Danskt faunaindex. Naturvärde enligt Sundberg m fl 1996. • I Kävlingån vid Högsmölla (pkt 3), samt i Bråån vid Örtofta (pkt 27A) bedömdes

bottenfaunasamhället vara måttligt föroreningspåverkat. Båda lokalerna hade höga artantal • med både renvattenkrävande- och smutsvattentåliga arter representerade. • I Klingavälsån bedömdes bottenfaunasamhället vara svagt föroreningspåverkat. De

smutsvattentåliga djuren, som var av tre olika arter/grupper, räknades dock endast till tre individer. Lokalen har i tidigare undersökningar pendlat mellan obetydligt till svagt föroreningspåverkad då flera olika renvattenkrävande arter/grupper noterats.

• I Klingavälsån samt vid båda lokalerna i Björkaån (Björka pkt 20 och Eggelstad pkt 22)

bedömdes bottenfaunasamhället vara obetydligt föroreningspåverkat. Lokalerna hyser ett mångformigt och värdefullt bottenfaunasamhälle med många renvattenkrävande arter/grupper.

• Naturvärdet bedömdes som högt vid samtliga lokaler utom i Bråån, där naturvärdet var allmänt.

0

10

20

30

40

50

60Föroreningståliga Renvattenkrävande ÖvrigaAntal taxa

1998 01 06 09 98 01 06 09 03 06 09 98 01 06 0998 01 06 093 20 22 27A 6

Resultat från bottenfaunaunder-sökningar i Kävlingeån under åren 1998-2009. Totala antalet taxa (hela stapeln) samt antalet negativa (föroreningståliga) och positiva (ren-vattenkrävande) indikatorarter i Danskt fauna-index.



• En rödlistad art, bäckvattenbaggen Riolus cupreus, noterades i Björkaån (pkt 20) och i Klingavälsån (pkt 6). Vid pkt 20 i Björkaån vid Björka var arten ovanligt rikligt förekommande.

• fyra ovanliga arter i ett regionalt perspektiv erhölls, varav två snäckarter (Bithynia leachii

och Valvata piscinalis) och två dagsländearter (Baetis liebenauae och Baetis macani). Båda dagsländearterna förekom i Björkaån vid Eggelstad, som hade den högsta naturvärdespoängen i årets undersökning.

Hotkategori Art Kav3 Kav20 Kav22 Kav6 Kav27A Summa

Rödlistad skalbagge Hänsynskrävande (NT)

Riolus cupreus 41 7 48

Ovanlig snäcka Bithynia leachii 1 3 4

Ovanlig snäcka Valvata piscinalis 5 5

Ovanlig dagslända Baetis liebenauaea 11 11

Ovanlig dagslända Baetis macani 1 1

Sötvattensmärla, Gammarus pulex,är ett vanligt förekommande kräftdjur som inräknas bland indikatorgrupperna för renvattenkrävande djur i Danskt faunaindex. Skalstrecket motsvarar 1 mm Tecknare: Maja Holmström, Ekologgruppen



BILAGOR

19 Kävlingeån Bilaga 1 Vattenkontroll 2009


Sammanställning av Kävlingeåns recipientkontrollprogram 2008-2010 Nr: Lokalbenämning

provtagningsplats

koordinat RN kommun frekvens program

ggr/år bas övrigt

3 Kävlingeån, vid Högsmölla 618681 132873 Kävlinge 12 (52) 1,2,3 Bf(SKA-kav3)

10 Kävlingeån, vid Örtofta, uppstr Bråån 618613 133903 Lund/Eslöv 6 1

17 Kävlingeån, vid Vombsjöns utlopp 617667 135845 Eslöv 15 1

19 Torpsbäcken, vid utlopp till Vombsjön 617424 136301 Sjöbo 6 1

20 Björkaån, vid Björka före utl till Vombsj 617216 136348 Sjöbo 12 1 Bf(SKA-kav20)

22 Björkaån vid Eggelstad 6170265 1374782 Sjöbo Bf(SKA-kav22)

23 Vollsjöån, nedströms Vollsjö 617390 137269 Sjöbo 6 1

51 Tranåsbäcken, vid utlopp till Tolångaån 616995 137553 Sjöbo 6 1

52 Djurrödsbäcken, vid utlopp till Tolångaån 617230 137660 Sjöbo 6 1

27A Bråån, g:a vägbron vid Örtofta kyrka 618721 133950 Eslöv 12 1 Bf(SKA-kav27A)

53A Bråån, vid golfbana, uppstr. Eslövsb. 618995 134294 Eslöv 6 1

33 Sularpsbäcken, nedstr S Sandbys AR 618179 134559 Lund 6 1

35 Klingavälsån, vid utlopp till Kävlingeån 617658 135704 Lund 12 1 Bf(SKA-kav6)

50 Klingavälsån, vid Sövdesjöns utlopp 616412 136417 Sjöbo 6 1

Förklaringar – provtagningsfrekvens 12 ggr/år - januari-december 52 ggr/år - veckoprovtagning (blandas flödesproportionellt till månadsprover efter årets slut) 6 ggr/år - -jämna månader (feb, april, juni, aug, okt, dec)) Förklaringar – program bas 1 bas 2 bas 3 övrigt

Vattenföring Suspenderat material Temperatur Bf – bottenfauna-

Temperatur Syrgas undersökning år 2009

pH Syrgasmättnad (vart tredje år)

Grumlighet Konduktivitet

Syrgas Totalkväve

Syrgasmättnad Nitrat+Nitritkväve

Grumlighet Totalfosfor

BOD TOC

Totalkväve

Nitrat+Nitritkväve

Ammoniumkväve

Totalfosfor

Fosfatfosfor

Kävlingeån 20 Vattenkontroll 2009 Bilaga :2:1


Metodik – vattenföring och transportberäkning Vattenföring för transportberäkningar har inhämtas från följande stationer: Läge provpunktsnummer uppgiftslämnare SMHI stations-nr

Kävlingeån, Högs mölla 3 Sydvatten AB 92-2171

Vombsjöns utlopp 17 Sydvatten AB

Bråån, Ellinge 27 SMHI 92-2126

Klingavälsån 35 SMHI 92-2116

Björkaån, Eggelstad 22 SMHI 92-2125

I beräkningen av transporterna vid pkt 3 i Högsmölla används resultaten från blandprovsanalyserna (för BOD och suspenderat material, månadsanalyser) samt SMHI:s månadsmedelflöden vid denna mätstation. När det gäller transportberäkningarna av BOD, bör det påpekas att enligt uppdraget görs analyserna utan ATU. Detta innebär att nitrifikationen inte hämmas. Då ammoniumhalterna tidvis kan var höga, speciellt nedströms avloppsutsläpp, ger BOD-halten inte bara ett mått på den biologiska syrgasförbrukningen utan även det syre som förbrukas då ammoniumet övergår till nitrat. Man bör därför vara försiktig med att använda BOD-transporten som ett mått på mängden nedbrytbart material i vattnet. För beräkning av totaltransporterna ut i Öresund utnyttjas ämneskoncentrationer från pkt 3, Högs mölla. Även vattenföringen baseras på uppgifter från Högs mölla, men värdena arealkorreleras med faktorn 1,016. Transportmängderna för Vombsjöns utlopp, pkt 17, bygger på månadsanalyserna och tappningsuppgifter från Sydvatten AB. För Björkaån, Klingavälsån, och Bråån har beräkningsgrunden varit redovisade månadsanalyser och SMHI:s månadsmedelflöden för respektive vattenföringsstation. För att kompensera för sträckan mellan provpunkt och vattenföringsstation och representera hela det aktuella delavrinningsområdet, är flödena uppräknade med arealberoende faktorer enligt SMHI, Svenskt Vattenarkiv, avrinningsområde i Sverige: Björkaån 1,29 Klingavälsån 1,25 Bråån 1,13 Vattenföringen vid provtagningstillfällena beräknades av dygnsvärden från ovanstående vattenföringsstationer och arealkorrelation för samtliga provtagningsstationer utom för pkt 33 i Sularpsbäcken, där bestämdes vattenföringen med den så kallade flottörmetoden (uppmätning av bäckens tvärsnittsarea och flödeshastighet) vid de provtagningstillfällen där så var möjligt.

21 Kävlingeån Bilaga 2:2 Vattenkontroll 2009


Metodik – kemiska, fysikaliska vattenundersökningar All provtagning har utförts av Ekologgruppen (ackred. nr 1279) och följt Svensk Standard SS028185. Vattenproverna togs i mitten av åfåran från strandkanten med hjälp av en käpphämtare eller från bro med en ruttnerhämtare. Mätning av syrgas och temperatur gjordes i fält.

Månadsprovtagning Provtagning för bas 1 och 2 har skett en gång per månad (12 ggr/år) vid 5 provpunkter och jämna månader (februari, april, juni, augusti, oktober, december (6 ggr/år)) vid 13 provpunkter. Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, KRUT-kod enligt naturvårdsverkets kodlistor och laboratorium (EG = Ekologruppen, Landskrona, ackred. nr. 1279 och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 1006). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium.

Parameter Metod KRUT-kod: Laboratorium

temperatur FM TEMP EG

syrgas SSEN 25814,1 IM O2-FÄLT EG

pH SS 028122,2 FM PH25 EG

grumlighet SSEN ISO 7027, 1 FM TURBFNU EG

BOD7* SSEN1899, del 2, u ATU IM BOD7-NE EG

nitrit+nitratkväve SSEN ISO 13395,mod IM NO23-DA ALcontrol AB

ammoniumkväve SSEN ISO 11732mod IM NH4-DS ALcontrol AB

totalkväve SS13395,mod/SS028131,mod IM NTOT-DA ALcontrol AB

fosfatfosfor SSEN ISO 6878, mod IM PO4P-NS ALcontrol AB

totalfosfor SSEN ISO 6878:2005 IM PTOT-NA ALcontrol AB

suspenderat material* SSEN 872mod ALcontrol AB

* enligt aktuella standardmetoder får resultat redovisas endast; för susp 5 mg/l eller högre halt, för BOD i intervallet 0,5 - 6 mg/l. För resultat utanför angivna gränser gäller ej standarder Redovisade värden för BOD>5, ligger utanför ackrediteringen.

Veckoprovtagning Provtagning för bas 3 har skett en gång i veckan (52 ggr/år) vid en provpunkt (pkt 3 vid Högs mölla). Analys av syrgas och konduktivitet har skett varje vecka, medan övriga analyser har baserats på frysta veckoprov som vid årets slut blandats flödesproportionellt till månadsprov (12 st). Analyserna har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, KRUT-kod enligt naturvårdsverkets kodlistor och laboratorium (EG = Ekologruppen, Landskrona, ackred. nr. 1279 och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 1006). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium.

Parameter Metod KRUT-kod: Laboratorium

syrgas SSEN 25814,1 IM O2-FÄLT EG

konduktivitet SSEN 2788, mod FM KOND-25 EG

nitrit+nitratkväve SS-ENISO13395,mod IM NO23-DA ALcontrol AB

totalkväve SS13395,mod/SS028131,mod IM NTOT-DA ALcontrol AB

totalfosfor SSEN ISO 6878:2005 IM PTOT-NA ALcontrol AB

TOC SS-EN1484 CORG-TI ALcontrol AB

Kävlingeån 2009 22 Bilaga 2:3


Metodik - Bottenfauna

Allmänt - omfattning, provtagning Bottenfaunaundersökningen har omfattat fem provpunkter i rinnande vatten. Provtagning har utförts av Birgitta Bengtsson. Cecilia Holmström har utfört de taxonomiska bestämningarna. Birgitta Bengtsson har sammanställt resultaten. Ekologgruppen är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS 028191, ackred nr 1279). Bottenfaunaproverna togs den 31 oktober samt den 27 december, med den s k sparkmetoden (efter SIS metod SS028191). Metodiken följer SLU:s ”Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier” (96-06-24). Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 60 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 10 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. I praktiken innebar detta ofta att sökprovet riktades mot vegetation i kanten, enstaka mindre block, grenar och/eller håvning över ren sandbotten. Proven konserverades i fält med etanol till en koncentration på ca 70 %. En skiss över vattendraget och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. På blanketten noterades även uppgifter om åbredd, provdjup, flöde, bottensubstrat, vattenvegetation, åkantsvegetation, beskuggning, anslutande markanvändning samt övriga kommentarer (t ex bedömning av provplatsens lämplighet som bottenfaunalokal och något om de djur som iakttagits direkt i fält). Beträffande de olika provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning lämnas i resultatbilagan en kommentar under respektive provpunkt. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär (t ex mjuk och dyig eller bara består av större block) och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. Efter sortering och noggrann utplockning har 20% av provet sparats för att studeras i mikroskop, där vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) räknats. Endast djur som i detta delprov förekom med minst 5 individer räknades upp med den faktor som kvoten mellan total provvolym/delprovvolym utgjort. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop.

Resultatbehandling Vid resultatbehandlingen av proverna från rinnande vatten har tre biologiska index beräknats, dels avspeglande organisk-eutrofierande föroreningspåverkan (Danskt Faunaindex, Miljöstyrelsen 1998) dels försurningspåverkan (Henriksson & Medin 1990) och dels naturvärde (Nilsson C. et al 2001). Därutöver har ett diversitetsindex (Shannon) beräknats, samt ASPT-index. Förklaring av de olika indexen ges nedan. För varje lokal har antal taxa och antal individer summerats. Under rubriken "Allmänt:" i de provpunktsvisa redovisningarna kommenteras antal taxa (arter/grupper) och antalet individer normalt med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt

antal taxa 45

antal individer/m2 4000

Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex (Miljöstyrelsen. Vejledning nr 5 1998. Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn )



använts (se nedan), vilket i grunden bygger på saprobiesystemet. Vid eventuell försurningspåverkan, blir bedömningen av organisk/eutofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjö- eller dammutlopp där det naturligt ofta utvecklas samhällen med många filtrerande organismer, vilka i hög grad kan påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer danskt faunaindex motiveras det i texten. Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (se nedan). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Naturvärde har angivits för varje lokal enligt naturvärdesindex (se nedan). Rödlistade och ovanliga arter kommenteras också. Klassificering av sällsynta arter i hotkategorier har skett enligt Artdatabankens förteckning av rödlistade arter 20051. Hotkategorierna är: 1= akut hotad (CR), 2= starkt hotad (EN), 3= sårbar (VU), 4= missgynnad (NT). Även arter som bedömts som ovanliga i ett regionalt perspektiv har medräknats i naturvärdesindex (kategori 5). Tidigare års indexpoäng är omräknade efter den nya rödlistan (2005). Beskrivning av indexen: Försurningsindex (Henriksson & Medin 1990) är uppbyggt för att spegla försurningspåverkan. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1 - 3 poäng. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Kan ge max 3

poäng. Kritiskt pH-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 – 5,0 ger 2 p; 4,9 - 4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis och antalet bäcksländeindivider,

Baetis/Plecoptera index > 1,0 ger 2 p; 1,0-0,75 ger 1 p och 6 till > 7, vilket ger följande klassindelning: 0-4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan > 7 p = obetydlig påverkan Organisk-eutrofierande föroreningspåverkan, Danskt faunaindex (Miljöstyrelsen. Vejledning nr 5 1998. Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn ). Indexet består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. 1 Gärdenfors, U. (ed) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. Artdatabanken. Sveriges Lantbruksuniversitet - Uppsala

Kävlingeån 2009 24 Bilaga 2:3


• Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis.

• Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 100 eller fler individer hittats, igeln Helobdella

stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga, sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea.

Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet bygger på saprobiesystemet och kan anta ett värde mellan 1 och 7, där 7 står för det mest opåverkade bottenfaunasamhället. Vi har namnsatt klasserna med avseende på organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt följande: 7 = obetydlig påverkan 6 = svag påverkan 5 = måttlig påverkan 4 = betydlig påverkan 3 = stark påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 1 = mycket stark påverkan Naturvärdesindex (efter Nilsson.C et al 2001.) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Hotstatus1 : Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art Antal taxa: 41 - 45 ger 1 poäng, 46 - 50 ger 3 p, >50 ger 10 p Diversitet (Shannon): >3,85 – 4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Raritet (ej rödlistade arter): varje ovanlig art ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: >16 Mycket högt naturvärde 6 - 16 Högt naturvärde



formel: H’ = Σni/N x log ni/N, där ni = antalet individer av arten Si och N = totala antalet individer av alla arter S1+S2+S3+S4. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index (Average score per taxon) (Armitage m fl 1983). Indexet beräknas genom att de påträffade organismerna identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta). Varje familj ges ett poängantal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer.Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index. Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index). Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-BpHI och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 10, där 10 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-BpHI används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 10. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att pH-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se ”Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 2002:1”. Bedömning av tillstånd – vattendrag. Tabellen grundar sig på ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag”. SNV Rapport 4913. Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 2001.

Litteratur Degerman E, Fernholm B & Lingdell P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, utbredning i

Sverige. Naturvårdsverket, Rapport 4345. Gärdenfors U. (ed) 2000. Rödlistade arter i Sverige 2000. Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet -

Uppsala. Henriksson L. & Medin M. 1990. Bottenfaunan i tjugo vattendrag i Jönköpings län 1989 – en biologisk

försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län 1990:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr 5 1998. Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn.

Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Nilsson C et al. 2001. Bottenfaunan i Jönköpings län 2000. Jönköpings län 20001:42

Klass Benämning Shannons diversitets-

index

ASPT-index

Surhets-index

Danskt Fauna-index (DFI)

EPT-index

1 Mycket högt index >3,71 >6,9 >10 7 >29

2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6,9 6-10 6 22-29

3 Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6,1 4-6 5 12-22

4 Lågt index 1,48-2,22 4,5-5,3 2-4 4 7-12

5 Mycket lågt index ≤1,48 ≤4,5 ≤2 ≤3 ≤7

Kävlingeån 26 Vattenkontroll 2009 Bilaga 3:1


Vattenföring år 2009 i Kävlingeån vid stn 92-2171, Högsmölla; m3/sDatum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

1 12,8 11,9 15,5 8,2 3,8 2,4 2,2 1,9 2,6 2,8 3,3 11,52 12,6 11,9 13,4 7,4 3,6 2,3 2,5 2,0 2,6 2,9 3,5 10,33 12,6 11,9 13,4 7,0 3,5 2,3 2,5 2,2 2,6 3,4 3,7 9,04 12,6 11,9 13,1 6,4 3,5 2,5 2,3 2,7 2,9 3,8 3,8 8,05 11,9 12,0 12,6 6,3 3,8 3,0 2,1 2,3 2,9 3,6 4,3 7,46 11,9 12,8 12,1 6,3 4,4 3,1 2,1 2,2 3,2 3,5 5,1 7,77 11,9 14,9 12,1 6,2 4,7 2,9 2,0 2,3 3,0 3,3 5,5 8,48 11,9 17,1 12,1 6,2 4,4 2,9 2,1 2,4 2,5 3,2 5,4 8,99 12,2 16,9 12,5 6,9 4,4 2,9 2,0 2,4 2,3 3,2 5,4 9,010 12,6 13,4 12,2 6,9 4,1 3,0 2,2 2,1 2,4 3,1 5,9 8,511 12,6 12,4 11,9 6,5 3,9 3,1 2,3 2,3 2,2 3,1 6,1 8,712 12,6 11,9 11,9 6,1 3,7 4,7 2,2 2,3 2,0 3,0 6,1 9,113 13,4 11,4 12,7 5,9 3,4 6,9 2,3 2,3 2,3 3,1 5,7 8,614 16,5 10,9 13,3 5,6 3,5 6,2 2,1 2,2 2,7 3,1 6,2 7,915 16,3 10,7 13,2 5,4 3,6 5,3 2,0 2,4 2,7 3,2 7,2 7,516 13,1 10,5 13,2 5,1 3,4 4,1 1,9 2,3 2,6 3,3 7,3 8,017 12,1 9,9 13,7 4,9 3,2 3,5 2,0 2,3 2,4 3,5 7,1 8,718 12,0 9,0 13,3 5,0 3,2 3,1 2,1 2,6 2,1 3,5 6,9 8,119 12,6 9,0 12,0 4,6 3,1 3,2 2,1 2,1 2,1 3,2 9,3 7,620 14,5 8,9 10,6 4,6 3,1 3,2 2,4 2,2 2,3 3,1 10,8 7,621 14,9 8,8 10,1 4,6 3,1 3,0 2,5 2,3 2,9 3,3 9,8 7,522 12,3 9,8 10,0 4,7 3,2 2,8 2,5 2,5 3,2 3,5 8,6 7,123 11,9 13,0 9,9 4,6 3,2 2,6 2,6 2,5 3,3 3,8 9,3 7,024 12,5 14,8 8,7 4,4 3,3 2,5 2,5 2,5 3,3 4,0 10,2 7,525 13,9 14,1 7,6 4,1 3,2 2,4 2,4 2,6 3,5 4,0 10,8 11,726 13,0 22,6 7,1 3,9 3,1 2,2 2,2 2,3 3,3 4,4 10,8 27,227 12,3 23,5 8,4 4,0 3,1 2,2 2,2 2,1 3,2 4,2 10,7 26,128 11,9 19,0 9,5 4,1 2,9 2,0 2,1 2,1 3,3 3,8 11,1 23,029 11,5 9,2 4,1 2,8 1,9 2,1 2,0 3,4 3,8 12,0 19,730 11,9 8,8 3,9 2,6 1,9 2,0 2,2 3,0 3,6 12,5 15,831 11,9 8,5 2,4 1,9 2,4 3,4 12,8

Medel 12,8 13,0 11,4 5,5 3,5 3,1 2,2 2,3 2,8 3,4 7,5 10,8Max 16,5 23,5 15,5 8,2 4,7 6,9 2,6 2,7 3,5 4,4 12,5 27,2Min 11,5 8,8 7,1 3,9 2,4 1,9 1,9 1,9 2,0 2,8 3,3 7,0

Högsmölla 2009

0

5

10

15

20

25

30

m3/s



Vattenföring år 2009 i Bråån vid stn 92-2126, Ellinge; m3/sDatum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

1 1,4 1,5 4,3 1,5 0,48 0,36 0,7 0,3 0,3 0,3 0,6 3,12 1,1 1,4 3,7 1,3 0,46 0,35 0,5 0,3 0,3 0,4 0,7 2,43 1,0 1,3 3,7 1,3 0,47 0,34 0,4 0,7 0,4 0,9 0,9 1,94 0,7 1,3 3,4 1,1 0,48 0,44 0,3 0,4 0,3 0,6 0,9 1,85 0,6 1,3 3,0 1,0 0,60 0,43 0,3 0,4 0,5 0,6 1,4 1,66 0,6 2,4 2,5 0,9 0,84 0,34 0,3 0,4 0,4 0,5 1,7 1,57 0,6 3,4 2,2 0,9 0,68 0,33 0,3 0,4 0,4 0,6 1,9 1,78 0,6 4,0 2,1 1,0 0,62 0,34 0,4 0,4 0,4 0,5 1,7 1,99 0,9 3,7 2,4 1,2 0,71 0,35 0,3 0,3 0,4 0,5 1,5 1,8

10 1,6 2,9 2,3 1,1 0,58 0,36 0,6 0,3 0,3 0,4 2,4 1,611 1,6 2,5 2,0 1,0 0,54 0,35 0,4 0,4 0,3 0,4 2,9 1,712 1,3 2,0 1,8 0,9 0,50 1,67 0,3 0,3 0,3 0,4 2,8 1,713 2,4 1,7 1,9 0,8 0,48 1,82 0,4 0,5 0,4 0,4 2,4 1,614 3,6 1,6 2,0 0,81 0,50 1,68 0,4 0,5 0,3 0,4 2,9 1,415 3,0 1,5 2,3 0,76 0,48 1,03 0,4 0,4 0,3 0,4 3,3 1,316 2,1 1,2 2,2 0,71 0,46 0,74 0,3 0,3 0,3 0,4 3,0 1,417 1,7 1,1 2,8 0,70 0,42 0,59 0,3 0,33 0,3 0,4 2,9 1,418 1,5 1,0 2,8 0,67 0,44 0,55 0,6 0,37 0,3 0,3 2,8 1,319 2,0 1,1 2,2 0,63 0,43 0,59 0,5 0,33 0,3 0,4 3,7 1,320 4,1 1,0 1,8 0,62 0,51 0,58 0,7 0,31 0,3 0,4 3,8 1,321 3,3 1,0 1,6 0,61 0,44 0,51 0,7 0,31 0,3 0,4 2,8 1,322 2,2 1,4 1,6 0,60 0,50 0,5 0,6 0,27 0,3 0,4 2,4 1,323 1,9 3,5 1,6 0,57 0,53 0,4 0,6 0,27 0,3 0,4 2,7 1,324 2,6 3,7 1,5 0,55 0,45 0,4 0,5 0,29 0,3 0,5 3,3 1,325 3,1 4,3 1,3 0,54 0,44 0,4 0,5 0,30 0,3 0,5 3,3 3,526 2,6 9,4 1,1 0,53 0,48 0,4 0,4 0,34 0,3 0,7 3,1 8,527 2,3 9,2 1,7 0,54 0,46 0,3 0,4 0,31 0,3 0,6 3,0 7,928 2,1 6,3 2,1 0,57 0,53 0,3 0,4 0,30 0,4 0,9 3,4 6,829 1,9 2,0 0,52 0,43 0,3 0,4 0,26 0,3 0,9 4,0 5,530 1,8 1,8 0,50 0,38 0,6 0,4 0,23 0,3 0,7 4,0 3,831 1,6 1,6 0,36 0,4 0,28 0,7 2,8

Medel 1,85 2,74 2,23 0,82 0,51 0,58 0,45 0,35 0,32 0,52 2,54 2,51Max 4,05 9,40 4,33 1,51 0,84 1,82 0,75 0,68 0,53 0,94 3,97 8,55Min 0,58 0,98 1,14 0,50 0,36 0,30 0,31 0,23 0,26 0,32 0,59 1,26

Bråån, Ellinge 2009

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10


m3/s



Vattenföring år 2009 i Klingavälsån vid stn 92-2116; m3/sDatum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

1 2,1 1,9 2,6 1,9 1,0 0,6 0,5 0,4 0,2 0,3 0,7 1,62 1,8 1,8 2,5 1,8 1,0 0,58 0,5 0,4 0,2 0,3 0,7 1,43 1,8 1,8 2,5 1,8 1,0 0,55 0,5 0,4 0,3 0,4 0,8 1,44 1,8 1,8 2,4 1,7 1,0 0,55 0,4 0,4 0,4 0,5 0,9 1,35 1,6 1,8 2,3 1,7 1,0 0,54 0,4 0,5 0,3 0,5 1,0 1,36 1,6 2,1 2,1 1,6 1,1 0,53 0,5 0,4 0,4 0,4 1,1 1,37 1,6 2,1 2,1 1,6 1,1 0,51 0,5 0,4 0,4 0,4 1,1 1,38 1,6 2,3 2,1 1,6 1,1 0,50 0,5 0,4 0,3 0,5 1,0 1,49 1,6 2,3 2,2 1,8 1,0 0,50 0,5 0,4 0,3 0,5 0,9 1,4

10 1,7 2,1 2,2 1,8 1,0 0,50 0,5 0,4 0,3 0,4 0,9 1,411 1,7 2,0 2,1 1,7 0,9 0,51 0,5 0,4 0,3 0,4 1,0 1,412 1,7 2,0 2,0 1,6 0,9 0,67 0,5 0,4 0,3 0,4 1,0 1,413 1,8 1,8 2,0 1,6 0,9 1,23 0,5 0,4 0,3 0,4 1,0 1,314 2,0 1,7 2,3 1,5 0,8 1,05 0,4 0,4 0,4 0,4 1,1 1,315 2,1 1,7 2,3 1,5 0,8 0,86 0,4 0,4 0,3 0,4 1,2 1,316 1,9 1,7 2,2 1,4 0,8 0,84 0,4 0,4 0,3 0,4 1,2 1,317 1,8 1,6 2,3 1,4 0,8 0,78 0,4 0,3 0,3 0,4 1,2 1,318 1,8 1,6 2,3 1,4 0,8 0,74 0,5 0,3 0,3 0,4 1,2 1,319 2,2 1,5 2,1 1,3 0,8 0,71 0,5 0,3 0,3 0,4 2,1 1,420 2,7 1,5 1,9 1,3 0,8 0,68 0,5 0,3 0,2 0,4 2,0 1,421 2,6 1,5 1,8 1,2 0,8 0,67 0,6 0,3 0,3 0,4 1,8 1,422 2,3 1,7 1,8 1,2 0,9 0,7 0,6 0,3 0,3 0,4 1,7 1,423 2,2 2,8 1,8 1,2 0,9 0,7 0,5 0,3 0,2 0,4 1,7 1,324 2,4 2,7 1,8 1,2 0,9 0,6 0,5 0,3 0,2 0,5 2,0 1,325 2,6 2,7 1,7 1,2 0,8 0,6 0,5 0,3 0,2 0,6 2,0 1,926 2,4 3,1 1,7 1,2 0,8 0,5 0,5 0,3 0,2 0,6 2,0 3,427 2,3 3,1 1,8 1,2 0,8 0,5 0,5 0,3 0,2 0,8 1,7 3,628 2,3 2,8 2,2 1,1 0,8 0,5 0,4 0,3 0,3 0,8 1,7 3,629 2,2 2,0 1,1 0,8 0,5 0,4 0,3 0,3 0,7 1,9 3,130 2,1 2,2 1,1 0,7 0,5 0,4 0,2 0,3 0,7 1,7 2,631 2,0 2,2 0,7 0,4 0,2 0,7 2,2

Medel 2,01 2,06 2,11 1,45 0,88 0,64 0,48 0,35 0,29 0,49 1,33 1,71Max 2,65 3,13 2,62 1,94 1,14 1,23 0,60 0,45 0,44 0,84 2,08 3,63Min 1,58 1,55 1,65 1,08 0,66 0,48 0,41 0,24 0,20 0,29 0,65 1,25

Klingavälsån 2009

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0


m3/s



Vattenföring år 2009 i Björkaån vid stn 92-2125, Eggelstad; m3/sDatum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

1 1,9 2,0 7,0 2,1 0,59 0,33 0,2 0,2 0,1 0,1 0,4 5,22 1,4 1,8 5,4 1,9 0,57 0,31 0,2 0,2 0,1 0,1 0,4 3,83 1,6 1,8 4,9 1,7 0,56 0,30 0,2 0,2 0,1 0,1 0,5 3,24 1,5 1,8 4,4 1,6 0,56 0,30 0,2 0,3 0,1 0,2 0,7 2,85 1,4 1,7 4,1 1,5 0,58 0,29 0,2 0,3 0,1 0,2 1,0 2,66 1,3 2,1 3,6 1,4 0,74 0,29 0,3 0,3 0,2 0,2 1,6 2,57 1,2 3,0 3,3 1,3 0,94 0,29 0,3 0,3 0,2 0,2 1,5 2,68 1,1 3,5 3,1 1,4 0,85 0,29 0,3 0,3 0,2 0,2 1,3 3,09 1,3 3,7 3,5 1,7 0,80 0,30 0,3 0,2 0,2 0,2 1,1 2,8

10 2,4 3,2 3,4 1,8 0,7 0,33 0,3 0,2 0,2 0,2 1,2 2,711 2,2 2,8 3,1 1,6 0,7 0,34 0,2 0,2 0,1 0,2 1,9 2,712 1,7 2,6 2,7 1,4 0,6 0,42 0,2 0,2 0,1 0,2 2,5 2,713 2,0 2,2 2,7 1,3 0,6 1,08 0,2 0,2 0,1 0,2 2,0 2,514 3,4 2,0 3,2 1,2 0,53 1,31 0,2 0,2 0,1 0,2 2,3 2,215 3,2 1,7 3,3 1,2 0,52 0,87 0,2 0,2 0,1 0,2 3,6 2,016 2,4 1,5 3,2 1,1 0,48 0,65 0,2 0,2 0,1 0,2 3,5 1,917 1,9 1,4 3,2 1,0 0,45 0,54 0,2 0,2 0,1 0,2 3,0 1,818 1,8 1,4 3,2 1,0 0,44 0,44 0,3 0,2 0,1 0,2 2,8 1,319 2,2 1,4 2,8 0,9 0,45 0,39 0,7 0,2 0,1 0,2 5,5 1,820 4,6 1,4 2,3 0,9 0,44 0,36 0,7 0,2 0,1 0,2 6,0 2,021 4,2 1,4 2,1 0,8 0,45 0,36 0,6 0,2 0,1 0,2 4,3 2,222 2,9 1,6 2,1 0,8 0,69 0,4 0,6 0,2 0,1 0,2 3,5 2,023 2,6 3,9 2,1 0,8 0,75 0,3 0,6 0,2 0,1 0,2 3,4 1,924 3,2 4,6 2,1 0,8 0,63 0,3 0,5 0,2 0,1 0,2 4,4 1,925 4,0 5,1 1,9 0,7 0,56 0,2 0,4 0,1 0,1 0,3 4,3 3,526 3,3 12,9 1,6 0,74 0,49 0,2 0,4 0,1 0,1 0,4 4,1 14,327 2,9 14,8 2,0 0,73 0,48 0,2 0,4 0,1 0,1 0,6 4,8 14,728 2,7 10,5 2,9 0,72 0,46 0,2 0,3 0,1 0,1 0,7 5,6 14,229 2,5 2,7 0,70 0,44 0,2 0,3 0,1 0,1 0,6 6,2 11,530 2,3 2,6 0,65 0,40 0,2 0,3 0,1 0,1 0,5 6,7 7,931 2,2 2,4 0,36 0,2 0,1 0,5 5,2

Medel 2,37 3,49 3,12 1,19 0,57 0,40 0,33 0,19 0,13 0,26 3,00 4,23Max 4,59 14,84 6,98 2,12 0,94 1,31 0,72 0,33 0,18 0,72 6,74 14,68Min 1,10 1,36 1,64 0,65 0,36 0,17 0,16 0,11 0,09 0,10 0,39 1,31

Björkaån, Eggelstad 2009

0

2

4

6

8

10

12

14

16


m3/s



Sammanställd data 2009 – föroreningsutsläpp Avledd föroreningsmängd från kommunala och industriella reningsverk med utsläpp till Kävlingeån. Uppgifterna är hämtade direkt från berörda kommuner och industrier Kommunala/industri BOD Tot-P Tot-N BOD Tot-P Tot-Nreningsverk mg/l mg/l mg/l ton ton tonBjörkaånÖstraby Hörby 243 13 468 13 0,55 23 0,17 0,007 0,31Lövestad Sjöbo 639 69 753 3,7 0,1 24 0,28 0,008 1,9Klasaröd Sjöbo 148 15 157 2,6 0,16 26 0,04 0,003 0,43Vanstad Sjöbo 109 13 857 3,5 0,17 28 0,05 0,003 0,41Sjöbo Sjöbo 8 393 1 040 320 4,4 0,10 31 allt vatten infiltrerasSkåne Tranås* Tomelilla 235 50 153 39 0,60 21 2,0 0,030 1,1Summa 2,50 0,051 4,1

KlingavälsånSövde Sjöbo 560 49 297 4,3 0,05 25 0,2 0,002 1,14Blentarp Sjöbo 1 234 76 673 11,5 0,21 22 0,87 0,016 1,68Veberöd Lund 3 794 393 882 4 0,20 43 1,6 0,080 17Summa 2,7 0,098 19,8

BråånLöberöd Eslöv 1030 101 716 4,3 0,14 23 0,44 0,014 2,4Hurva Eslöv 500 73 240 7,8 0,11 21 0,57 0,008 1,5Ellinge Eslöv 87 162 3 681 257 3,4 0,12 6,6 12,5 0,450 24Summa 13,5 0,472 28

KävlingeånAskeröd Hörby 151 18 875 9,3 0,21 17 0,18 0,004 0,31P7 1500 200 020 2,4 0,26 16 0,5 0,050 3,3Torna Hällestad Lund 210 43 939 4,0 0,08 34 0,20 0,004 1,5Revingeby Lund 342 49 804 6 0,1 21 0,3 0,005 1Flyinge Eslöv 2000 144 059 5,4 0,25 28 0,78 0,036 4,1S Sandby Lund 3 243 463 929 3 0,1 16 1 0,100 8Örtofta Eslöv 900 60 926 4,2 0,15 29 0,26 0,009 1,75Nordic Sugar 1 336 240 2,0 0,25 39 2,8 0,337 52Håstad Lund 63 99 919 3,0 0,4 5 0,3 0,040 0,5Solanum, Kävlinge 30 220 9,8 0,23 3,3 0,30 0,007 0,99Kävlinge Kävlinge 32 670 2 318 810 1,6 0,2 11 3,7 0,464 26Borgeby Lomma 7 045 714 573 3,0 0,28 6,9 2,14 0,200 4,9Summa 12,4 1,26 104Totalsumma 31,1 1,88 156* Skåne Tranås har ingen mätning av utgående vattenmängd och därför har beräkningar av utsläppt mängd (ton) beräknats på inkommande vattenmängd. Under 2009

var vattenmätaren sönder under juli-oktober. För beräkning har ett medelvärde av flödet för juni och november använts dessa månader.

Utg. vattenmängd

Kommun Anslutna personekv



Resultat vattenkemi/fysik 2009 Provtagn. Vattenf Temp pH Gruml Susp. Syreh Syrem BOD7 PO4-P Tot-P NO3+2-N NH4-N Tot-N

datum m3/s °C FNU mg/l mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l

3 Kävlingeån, vid Högsmölla

2009-01-21 14 2,0 7,5 30,0 20 13,1 95 3,5 51 85 3700 100 46002009-02-17 9 0,1 8,0 6,0 5,3 15,4 105 3,2 33 62 3500 140 44002009-03-17 13 5,5 8,1 3,5



Provtagn. Vattenf Temp pH Gruml Susp. Syreh Syrem BOD7 PO4-P Tot-P NO3+2-N NH4-N Tot-Ndatum m3/s °C FNU mg/l mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l

20 Björkaån, vid Björka före utlopp till Vombsjön2009-01-21 5,5 1,2 7,5 35,0 13,5 95 4,3 79 150 3700 130 45002009-02-17 2,2 0,1 8,1 4,5 14,5 99 2,4 25 34 4600 60 51002009-03-17 4,2 5,5 8,1 4,4 12,7 101 3,1 12 29 4700 21 48002009-04-15 1,5 11,2 8,1 2,4 11,2 102 2,8 7 25 2600 28 31002009-05-12 0,6 11,9 8,2 2,6 11,2 104 3,0 7 25 1700 13 24002009-06-16 0,8 13,8 8,1 4,0 10,5 102 2,9 45 66 1900 48 25002009-07-14 0,3 16,7 7,9 2,0 8,8 91 2,6 56 77 1500 37 20002009-08-19 0,3 16,6 8,1 1,4 11,3 116 1,6 24 26 1500 18 19002009-09-16 0,2 12,7 8,0 1,8 9,6 91 1,4 18 26 1800 13 23002009-10-13 0,2 6,8 8,0 1,5 11,7 96 2,2 18 28 1800 14 19002009-11-17 4 8,1 8,0 6 11,0 93 3,6 44 44 6100 24 62002009-12-10 3,5 5,7 8,1 3,8 12,1 97 2,3 42 55 5500 29 5900

MEDEL: 9,2 8,0 5,8 12 99 2,7 31 49 3117 36 3550MIN: 0,1 7,5 1,4 9 91 1,4 7 25 1500 13 1900MAX: 16,7 8,2 35 15 116 4,3 79 150 6100 130 620023 Vollsjöån, nedströms Vollsjö

2009-02-17 0,8 0,1 8,2 3,5 15,3 105 2,4 26 33 4700 22 52002009-04-15 0,5 11,4 8,6 1,8 14,7 135 3,1 6 28 2500



Provtagn. Vattenf Temp pH Gruml Susp. Syreh Syrem BOD7 PO4-P Tot-P NO3+2-N NH4-N Tot-Ndatum m3/s °C FNU mg/l mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l

53A Bråån, vid golfbana, uppströms Eslövsbäcken

2009-02-17 1,0 0,0 8,1 3,7 15,9 109 3,1 31 44 5500 53 60002009-04-15 0,7 10,2 8,1 1,6 12,1 108 3,3 7 30 3200 14 40002009-06-16 0,7 14,0 8,2 2,4 10,5 102 2,2 57 82 2900 24 35002009-08-19 0,3 17,1 8,2 1,4 11,7 122 1,6 75 79 630 17 11002009-10-13 0,4 5,7 8,0 1,5 11,3 90 1,9 55 64 1600 11 19002009-12-10 1,5 5,8 8,1 3,3 12,0 96 2,4 49 59 6900 25 7500

MEDEL: 8,8 8,1 2,3 12,2 104 2,4 46 60 3455 24 4000MIN: 0,0 8,0 1,4 10,5 90 1,6 7 30 630 11 1100MAX: 17,1 8,2 3,7 15,9 122 3,3 75 82 6900 53 7500

33 Sularpsbäcken, nedströms S Sandbys AR

2009-02-17 0,3 0,2 7,9 14,0 14,1 97 2,5 18 39 4800 76 51002009-04-15 0,4 9,8 8,0 3,8 12,5 111 2,6 12 33 3700 29 44002009-06-16 0,2 13,9 8,1 7 10,2 99 2,2 32 48 2700 46 29002009-08-19 0,1 18,1 7,9 4,2 9,6 101 1,5 46 75 4300 47 50002009-10-13 0,1 6,4 7,9 2,1 10,6 86 2,1 45 59 3800 32 42002009-12-10 0,5 6,3 7,9 4 11,4 92 2,6 30 41 5600 78 6200

MEDEL: 9,1 8,0 5,9 11,4 98 2,2 31 49 4150 51 4633MIN: 0,2 7,9 2,1 9,6 86 1,5 12 33 2700 29 2900MAX: 18,1 8,1 14 14,1 111 2,6 46 75 5600 78 6200

35 Klingavälsån, vid utlopp till Kävlingeån

2009-01-21 3,2 1,9 7,3 18 12,6 91 4,1 24 79 1800 230 27002009-02-17 1,6 0,4 7,9 19,0 13,3 92 3,3 9 77 1400 250 25002009-03-17 2,8 7,0 8,1 13,0 12,0 99 3,0 8 61 1600 120 24002009-04-15 1,9 11,2 7,9 7,5 10,5 96 3,1 9 53 1000 97 18002009-05-12 0,9 13,8 8,0 7,6 10,5 102 3,6 13 50 890 200 18002009-06-16 1,0 15,0 8,0 8 10,3 102 2,5 18 43 940 50 15002009-07-14 0,6 18,5 7,8 10 8,2 87 3,0 28 72 670 90 14002009-08-19 0,4 19,0 8,2 6 12,6 135 2,4 20 48 830 100 13002009-09-16 0,4 13,6 8,0 5,5 10,4 100 2,0 21 29 810 36 13002009-10-13 0,5 5,9 7,8 11,0 10,7 85 2,5 20 26 910 150 15002009-11-17 1,4 8,6 7,8 9 10,2 88 3,2 26 41 1500 170 22002009-12-10 1,7 6,0 7,9 7,4 11,2 90 2,7 29 54 1500 130 2300

MEDEL: 10,1 7,9 10,1 11,0 97 3,0 19 53 1154 135 1892MIN: 0,4 7,3 5,5 8,2 85 2,0 8 26 670 36 1300MAX: 19,0 8,2 19 13,3 135 4,1 29 79 1800 250 2700

50 Klingavälsån, vid Sövdesjöns utlopp

2009-02-17 0,7 1,6 8,2 5,0 14,5 104 4,0



Resultat från veckoprovtagningarna i Kävlingeån vid Högsmölla, pkt 3

Vecka Provtagn. Temp Kond Syreh Syrem Anmärkningnr datum °C mS/m mg/l %1 2009-01-02 0,6 48,6 12,9 902 2009-01-09 0,9 49,6 13,8 973 2009-01-14 2,5 50,6 13,1 964 2009-01-21 2,0 48,2 13,1 955 2009-01-27 2,7 50,1 13,0 966 2009-02-04 0,7 50,1 13,7 957 2009-02-13 0,5 52,0 13,6 948 2009-02-17 0,1 52,6 15,4 1059 2009-02-25 2,0 50,0 13,7 99

10 2009-03-05 3,9 49,1 13,4 10211 2009-03-13 3,0 48,6 13,5 10012 2009-03-17 5,5 48,3 13,4 10613 2009-03-24 4,2 51,5 13,2 10114 2009-04-01 7,4 48,0 14,3 11915 2009-04-06 9,4 50,1 14,2 12416 2009-04-15 11,2 50,6 9,4 8617 2009-04-22 10,5 51,9 10,1 911819 2009-05-05 13,5 53,2 8,8 8520 2009-05-12 14,0 52,3 9,2 9021 2009-05-20 15,7 53,0 8,4 8522 2009-05-26 16,2 52,2 8,4 8623 2009-06-03 18,0 54,2 8,4 8924 2009-06-09 15,3 51,2 9,2 9225 2009-06-16 15,1 48,5 9,2 9226 2009-06-22 17,3 53,0 6,9 7227 2009-06-29 21,3 54,8 6,2 7028 2009-07-08 21,9 51,7 5,9 6729 2009-07-14 19,7 53,9 6,4 7030 2009-07-22 19,6 54,9 5,7 6231 2009-07-30 20,1 54,6 7,1 7832 2009-08-04 19,7 49,3 6,7 7333 2009-08-10 20,7 52,4 6,6 7334 2009-08-19 19,2 51,1 7,9 8635 2009-08-27 18,7 52,4 7,1 7636 2009-09-02 18,7 50,4 8,3 8937 2009-09-10 17,4 51,5 7,3 7638 2009-09-16 16,4 55,0 7,7 7939 2009-09-23 14,9 52,2 8,3 8240 2009-09-29 15,2 50,6 7,9 7941 2009-10-07 11,3 53,5 9,0 8242 2009-10-13 8,7 57,7 9,5 8243 2009-10-20 6,9 58,5 11,0 9144 2009-10-28 8,5 54,3 9,8 8445 2009-11-05 5,2 59,8 10,3 8146 2009-11-10 6,6 53,5 10,7 8747 2009-11-17 7,7 57,5 10,6 8948 2009-11-27 7,9 55,7 10,7 9049 2009-12-04 4,8 57,6 11,8 9250 2009-12-10 5,9 56,7 11,5 9251 2009-12-16 2,9 57,3 12,4 9252 2009-12-22 0,1 58,0 13,5 9253 2009-12-30 1,9 49,0 13,1 94



Vattenföring, koncentrationer och transport av fosfor, kväve, TOC, BOD och suspenderat material 2009 Kävlingeån vid Högsmölla, pkt 3

vattenför TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD susp vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P TOC BOD suspMÅN m3/s ug/l ug/l ug/l mg/l mg/l mg/l m3 ton ton ton ton ton tonjan 13 3800 3300 74 9,0 3,5 20 34295702 130 113 2,5 309 120 686feb 13 4400 3600 50 8,0 3,2 5,3 31540752 139 114 1,6 252 101 167mars 11 4000 3500 27 7,1 3,1



Björkaån, pkt 20 vattenför TOT-N NO3-N TOT-P BOD vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P BOD

MÅN m3/s ug/l ug/l ug/l mg/l m3 ton ton ton tonjan 2,4 4500 3700 150 4,3 8192685 37 30 1,23 35feb 3,5 5100 4600 34 2,4 10883233 56 50 0,37 26mars 3,1 4800 4700 29 3,1 10790836 52 51 0,31 33april 1,2 3100 2600 25 2,8 3983883 12 10 0,10 11maj 0,6 2400 1700 25 3,0 1982914 5 3 0,05 6juni 0,4 2500 1900 66 2,9 1332345 3 3 0,09 4juli 0,3 2000 1500 77 2,6 1146102 2 2 0,09 3aug 0,2 1900 1500 26 1,6 664501 1 1 0,02 1sept 0,1 2300 1800 26 1,4 424090 1 1 0,01 1okt 0,3 1900 1800 28 2,2 900899 2 2 0,03 2nov 3,0 6200 6100 44 3,6 10037059 62 61 0,44 36dec 4,2 5900 5500 55 2,3 14616451 86 80 0,80 34

MEDEL 1,6 3550 3117 49 2,7 TOTALT: 64954996 319 294 3,5 192

Bråån, pkt 27Avattenför TOT-N NO3-N TOT-P BOD vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P BOD


MEDEL 1,3 4692 3967 60 3,0 TOTALT: 45308319 259 233 2,7 141

Klingavälsån, pkt 35vattenför TOT-N NO3-N TOT-P BOD vattenmängd TOT-N NO3-N TOT-P BOD


MEDEL 1,2 1892 1154 53 3,0 TOTALT: 44955313 97 61 2,6 142



Resultat bottenfauna På följande sidor redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer SLU:s ”Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag-bottenfauna tidsserier” (96-06-24). Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet.

Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i de kvalitativa sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 30 – 8 % god (värde 70 – 92) och under 30 % svag (värde under 70). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande

belastning Taxats hotkategori

Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D

1=taxat tål pH

Bottenfauna Kävlingeån 2009Bilaga 3:5 38

2009-10-08

KÄVLINGEÅN Kävlingeån, Högsmölla SKA-Kav36186825 1328747 Kävlinge

Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning:

y:Koordinater x: Kommun:Läge:

Metod: Handbok för miljöövervakn. 1996

nedströms bro, cykelväg 200 m NV Högsmölla - vid gång- och cykelbro

Antal prov: 5Provtagning: Birgitta BengtssonSortering: Maja HolmströmArtbestämning: Cecilia Holmström

Vattenhastighet (0-3): 3Vattennivå: låg

hårdBottentyp:

klartklartGrumlighet:

Färg:

Jämförelse med tidigare resultat

2009-10-08Provdatum:

Datum Artantal inkl kval

Individantal per m2

Shannon-index

ASPT-index index

obetydligKriteriepoäng (max 14): 14p Indikatorgrupper, renvatten:

Virvelmaskar4 dagsländefamiljer5 familjer husbyggareGammarus, Elmis aenea, Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis

Indikatorgrupper, smutsvatten:Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis, Sphaerium

måttligFörsurningspåverkan: Föroreningspåverkan:

Ovanliga arter:Valvata piscinalis, 3p

Övriga kriterier:Antal taxa: 3 poängShannon index: 3 poäng

högtNaturvärde:

Kriteriepoäng - totalt: 9p

Vattentemperatur 11,8 ºC

Provtagningen vid Högsmölla kunde utföras vid lågt vattenstånd, till skillnad från senaste undersökningen 2006. Artantalet var även i år mycket högt, och många olika djurgrupper fanns representerade. Dagsländor var artrika med 9 olika arter. Ingen art dominerade stort, vilket gav ett mycket högt diversitetsindex, talrikast var dagsländan Caenis luctuosa. Renvattenkrävande arter förekom sida vid sida med smutsvattentåliga och lokalen klassades liksom 2006 som måttligt föroreningspåverkad.

En ovanlig art, snäckan Valvata piscinalis, påträffades. Tillsammans med ett mycket högt artantal och en mycket hög diversitet gav det ett högt naturvärde.

Kommentarer:

Bedömning av prov frånAllmänt

Dominerande taxa:Caenis luctuosa, 19%Gammarus pulex, 12%Pisidium sp., 8%

Försurnings- NaturvärdeDFI-påverkan index påverkan index värde

Ekologgruppen i Landskrona AB

D2 1Findetritus:D1 2Grovdetritus:

0Fin död ved:0Grov död ved:0Utfällningar:

Dom Täck0Finsediment:1Sand:

D2 2Grus:D3 1Fin sten:D1 3Grov sten:

Dom Täck

1Fina block:0Grova block:0Häll:

0Överv.veg:0Flytbladsveg:

D1 1Långskottsveg:0Rosettväxter:0Mossor:

Dom Täck

0Makroalger:

Dom.art

Kvalprov substr.: kantveg Övrigt utanför delprov:

Veg utanför delprov:

Separerade prover: JaTid/prov (s): 60Provsträcka (m):1

Lokalens längd (normalt 10 m):Lokalens bredd (provyta, uppsk):Vattendragsbredd (våtyta):Lokalens medeldjup (provyta):Lokalens maxdjup (provyta:)

6 m12 m18 m0,5 m0,7 m

Å

0Lövskog:Dom Täck

0Barrskog:0Blandskog:0Kalhygge:0Våtmark:0Åker:

D1 3Gräs/äng:Dom Täck

0Hed:0Hällmark:0Blockmark:

00Artif mark:

Träd:Dom Dom.art

D1 salixBuskar:D2Gräs/halvgräs:D3Annan veg:

Subdom.art

1Beskuggning (0-3): Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej

Övrigt:

Påverkan A: 0styrka:Påverkan B: 0styrka:Påverkan C: 0styrka:

Lokal lämplig för provtagning:Provet representativt för den provtagna åsträckan:

bra - svår vid högvattenja

Övriga iakttagelser i fält:

EPT-index

BpHI-max

mycket högtmåttligmycket högtmåttligt

måttligtmycket högt

Artantal:Individtäthet:Shannonindex:ASPT-index:

DFI-index:Surhetsindex:

Antal taxa:Försurn.känslig sländart:Gammarus:Bäckbaggar:Iglar:Musslor:Snäckor:B/P index:

2p3p3p1p1p1p1p2p

Bottensubstrat och vegetation på provytan

Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Strandzon 0-5m, 50m sträcka

Lokaltyp: Naturligt/grävt: naturligt

måttligtEPT-index:

Surhets- Förorenings-

Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003)

Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik)

1991-10-25 40 3788 3,7 5,1 13 34obetydlig allmäntbetydlig14 101998-12-22 47 2547 2,3 5,1 13 64obetydlig högtbetydlig12 102003-10-01 46 1581 3,4 4,9 13 124obetydlig högtbetydlig16 102006-12-27 59 2863 3,2 5,4 14 135obetydlig högtmåttlig25 102009-10-08 47 1504 4,3 5,6 14 95obetydlig högtmåttlig19 10

Bilaga 3:5 39 Bottenfauna i Kävlingeån 2009

ARTLISTA Provpunkt SKA-Kav 3, Kävlingeån, HögsmöllaProvt.datum 2009-10-08 Provtagningskvalitet 92

Delprov (ant ind) SummaKänslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 3 4 5 ant ind %VIRVELMASKAR obestTurbellaria obestDendrocoelum lacteum 3 3 2 1 1 0,1Planaria-Dugesia 3 15 11 1 27 1,8Polycelis sp. 3 3 3 1 1 0,1GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 10 10 25 10 15 70 4,7IGLAR Hirudinea 3Glossiphonia complanata 3 3 2 1 1 1 3 0,2Helobdella stagnalis 2 3 1 5 5 0,3Erpobdella octoculata 1 3 2 1 1 0,1Erpobdella testacea 2 3 2 1 1 0,1MUSSLOR BivalviaPisidium sp. 1 1 2 42 65 17 124 8,2Sphaerium sp. 2 1 2 16 14 20 14 6 70 4,7SNÄCKOR Gastropoda 3 4 2Gyraulus albus 3 4 2 1 1 0,1Ancylus fluviatilis 3 4 3 2 1 3 0,2Theodoxus fluviatilis 3 4 2 1 2 3 0,2Valvata piscinalis 5 4 2 5 3 1 1 5 0,3Bithynia tentaculata 3 4 2 1 1 2 0,1KRÄFTDJURCrustaceaAsellus aquaticus 1 5 2 22 11 26 20 13 92 6,1Gammarus pulex 4 5 2 26 13 110 27 11 187 12,4VATTENKVALSTERHydracarina 1 3 2 20 20 1,3VATTENSPINDLARArachnida 1 3 3Argyroneta aquatica 1 1 0,1DAGSLÄNDOR EphemeropteraCaenis horaria 4 4 3 31 10 5 3 49 3,3Caenis luctuosa 4 4 3 21 46 101 76 47 291 19,3Caenis rivulorum 4 4 3 1 1 0,1Heptagenia sulphurea 2 4 4 16 1 17 1,1Ephemerella ignita 2 5 3 1 1 0,1Baetis buceratus 3 4 3 16 15 31 2,1Baetis digitatus 3 4 3 1 31 17 6 55 3,7Baetis fuscatus 4 4 4 16 9 25 1,7Centroptilum luteolum 2 4 3 25 28 8 61 4,1TROLLSLÄNDOR OdonataCalopteryx splendens 3 3 3 2 3 1 2 8 0,5SKALBAGGARColeopteraPlatambus maculatus 1 3 4 1 1 0,1Orectochilus villosus 3 3 2 5 5 0,3Elmis aenea 2 4 4 1 5 1 7 0,5Limnius volckmari 2 4 4 4 11 15 1,0Oulimnius sp. 3 4 3 6 5 12 10 4 37 2,5MEGALOPTERA Sialis lutaria 1 3 2 1 1 0,1NATTSLÄNDOR TrichopteraCyrnus trimaculatus 1 1 3 1 1 0,1Polycentropus flavomaculatus 1 1 3 1 1 1 3 0,2Cheumatopsyche lepida 4 1 4 5 16 16 16 53 3,5Hydropsyche pellucidula 1 1 3 1 8 1 10 0,7Phryganea grandis 1 5 3 1 1 0,1Lepidostoma hirtum 2 5 3 1 13 13 27 1,8Limnephilidae 1 5 2 2 2 0,1Limnephilus sp. 1 5 2 9 1 2 2 14 0,9Molanna angustata 2 5 2 3 3 0,2Athripsodes cinereus 3 5 3 2 2 27 12 1 44 2,9Athripsodes sp. 2 5 3 3 3 0,2Mystacides azurea 3 5 3 1 5 7 13 0,9Mystacides sp. 2 5 3 1 1 0,1TVÅVINGAR DipteraSimuliidae 1 1 2 21 21 1,4Chironomidae 1 2 1 12 13 31 20 10 86 5,7

ANTAL TAXA (exkl sökprov) 47ANTAL TAXA (inkl sökprov) 47INDIVIDANTAL 193 193 572 362 184 1504 100Individantal/m2 1504

Ekologgruppen i Landskrona AB

Bottenfauna i Kävlingeån 2009Bilaga 3:5 40

2009-10-08

KÄVLINGEÅN Björkaån, Björka SKA-Kav206172175 1363487 Sjöbo

Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning:

y:Koordinater x: Kommun:Läge:

Metod: Handbok för miljöövervakn. 1996

landsvägsbron, 300 m N Björka kyrka

Antal prov: 5Provtagning: Birgitta BengtssonSortering: Maja HolmströmArtbestämning: Cecilia Holmström

Vattenhastighet (0-3): 2Vattennivå: låg

hårdBottentyp:

klartklartGrumlighet:

Färg:

Jämförelse med tidigare resultat

2009-10-08Provdatum:

Datum Artantal inkl kval

Individantal per m2

Shannon-index

ASPT-index index

obetydligKriteriepoäng (max 14): 13p Indikatorgrupper, renvatten:

Virvelmaskar3 bäcksländesläkten5 dagsländefamiljer5 familjer husbyggareGammarus, Elmis aenea, Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis

Indikatorgrupper, smutsvatten:Asellus aquaticus, Sphaerium, Radix

obetydligFörsurningspåverkan: Föroreningspåverkan:

Rödlistade arter:Riolus cupreus (NT), 6p

Ovanliga arter:Bithynia leachii, 3p

Övriga kriterier:Antal taxa: 1 poängShannon index: 1 poäng

högtNaturvärde:

Kriteriepoäng - totalt: 11p

Vattentemperatu

Documents

vattenkontroll 2009 · 2.2 Vattenkemi/fysik.....21 2.3 Bottenfauna ... Ekologgruppen på uppdrag av Kävlingeåns vattenvårdsförbund 3 Sammanfattning 2009 – ett år med låga